Tidningen Status nummer 4 2019

STATUS

RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING

Nummer 4 2019 | AUGUSTI

BEHANDLINGEN SOM FÖREBYGGER STROKE LENNART MÄSTARE I BÅGSKYTTE TROTS KOL FRANSKT PRIS TILL RIKSFÖRBUNDETS FILM MED SVEN WOLLTER FORSKNING: KOL-BEHANDLING MER EFFEKTIVT FÖR KVINNOR ÄN FÖR MÄN

Höstmode:

STRUMPOR PÅ I SANDALERNA!

Recept

Maten för ett friskare liv

BÄTTRE MAT GÖR KERSTIN PIGGARE n Tema: Välj rätt mat.

Så kan du bli friskare genom att äta bra.

VÄLKOMMEN

Fler hjärtsviktspatienter kan få bättre livskvalitet Din pappa. Din make. Din syster eller bror. Alla har vi någon i vår närhet som drabbats av en hjärtinfarkt, en stroke, förmaksflimmer eller kärlkramp.

Cirka 22 000 personer får hjärtinfarkt årligen. Risken ökar med åldern.

Riskfaktorerna är framförallt högt blodtryck, höga blodfetter, rökning, stress och låg fysisk aktivitet.

Man brukar säga att Sverige tillhör de främsta länderna i världen när det gäller att behandla hjärtinfarkter akut men en stor förbättringspotential ligger i arbetet med att förebygga en ny infarkt eller följdsjukdomar efter hjärtinfarkt.

En viktig faktor är förmedling av kunskap om risk- och friskfaktorer och stöd till egenvård. Tillsammans med vården jobbar vi med det. Genom Hjärtguiden och den personcentrerade vårdmodell den omfamnar, genom utbildningarna Aktiv med hjärtsvikt och förmaksflimmer, framtagna i samarbete med vården och med stöd av Socialstyrelsen. Här får den enskilde kunskap och stöd för att kunna leva så bra som möjligt. Forskning har visat att fysisk aktivitet är en av de bästa förebyggande och rehabiliterande behandlingar vi har. Vid fysisk aktivitet sjunker bland annat blodtrycket och kroppens känslighet för insulin förbättras. Ett högt blodtryck kan leda till allvarliga tillstånd och sjukdomar som hjärtsvikt, hjärtinfarkt, förmaksflimmer och stroke. Fysisk aktivitet kan också bidra till minskning av stresshormoner.

det kan vara din mamma.

Swedeheart att bara en av sex hjärtinfarktpatienter har tillgång till fysisk träning i vården ett år efter hjärtinfarkt.

En vanlig komplikation efter hjärtinfarkt är hjärtsvikt, en kronisk sjukdom som innebär att hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod. I dagsläget bedöms cirka 300 000 svenskar ha hjärtsvikt. Bara ungefär två tredjedelar har fått rätt diagnos. En enkätundersökning bland våra medlemmar med hjärtsvikt visar att 41 procent känner sig förtvivlade över att de inte kan leva ett normalt liv. Tre av tio anger att de gått med symtom under mer än tre år innan de fick diagnos.

Det skulle inte behöva vara så. Om ett strukturerat, standardiserat omhändertagande infördes, från misstanke om hjärtsvikt till tidig diagnos och korrekt behandling skulle fler hjärtsviktspatienter leva längre och få bättre livskvalitet.

Det som gäller för den personcentrerade vården av människor med hjärtsvikt: tidig och korrekt diagnos, kunskapsutbyte och att vården samlas kring patienten, gäller även vid andra kroniska sjukdomar. Här har vi alla ett arbete att göra. tyvärr visar kvalitetsregistret

STATUS RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING STATUS Riksförbundet HjärtLung Hornsgatan 172 5 tr 117 28 Stockholm Tel: 08-55 606 200 Mejl: status@hjart-lung.se Webbplats: www.hjart-lung.se Adressändringar: 08-55 606 213 Gåvobankgiro: 901-0109 ansvarig utgivare Inger

Ros

redaktör Ulrika Juto ulrika.juto@hjart-lung.se 08-55 606 209 grafisk form, layout & repro

Ersta Sthlm Media AB info@erstamedia.se annonser

MediaKraft AB Carl Larsson carl.larsson@mediakraft.se 0701-47 50 29 tryckeri

Exakta Print

utgivning 6

nummer per år.

Finns även som taltidning.

Redaktionen ansvarar inte för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Riksförbundet HjärtLung tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser. redaktionsråd

Christine Cars-Ingels christine.cars-ingels@hjart-lung.se Karin Jeppsson karin.jeppsson@brakne-hoby.hjart-lung.se Ulrika Juto ulrika.juto@hjart-lung.se Stig Rann si-rann@telia.com Inger Ros inger.ros@tumba.hjart-lung.se Magnus Östnäs magnus.ostnas@hjart-lung.se omslagsbild

Anders Norderman

Inger Ros Förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung 2

STATUS #4/2019

VÄLKOMMEN

INNEHÅLL

#4 2019

TEMA: VÄLJ RÄTT MAT 10–15: Maten är A och O för din hälsa. Status guidar dig till ett bättre välmående.

RECEPT 18–19: Livstilssprofessorn MaiLis Hellénius ger recept för att friskare liv.

STATUS FRÅGAR 8: Lennart Carlssons kamp mot KOL och väg till VM i bågskytte.

SMÅTT & GOTT 16: Mode för hösten: Strumpor när du sätter på dig sandalerna.

FORSKNING 20–22: Så skiljer sig KOL-behandlingen mellan män och kvinnor.

Foto: S H U T T E R S TO C K , ANDERS NORDERMAN, B R U N O E H R S

AKTUELLT 4–6: Tid i naturen får dig att må bättre och bättre kondis minskar risk för lungsjukdom.

LANDET RUNT 24–26: Lokalföreningarna reser för fullt.

FÖRBUNDSNYTT 28–30: Franskt filmpris till riks­ förbundets film och opinions­ arbete i Almedalen.

10–15

8 18–19

20–22 24

29 STATUS #4/2019

3

AKTUELLT

Tummen upp för e-journal

Övervikt ökar hjärtrisken

n Patienter gillar e-journaler. Och den oro som läkare framförde inför införandet av nätbaserade journaler var delvis obefogad, enligt en undersökning av både läkares och patienters upplevelser före och efter införandet av ejournaler i Region Uppland 2012.

Läkarna oroade sig för att patienterna skulle ha svårt att förstå vad som stod i journalerna samt att patienterna skulle behöva utökad tid och hjälp för att förstå texten och provsvaren. De menade även att det skulle påverka arbetspro-

cesserna i vården. Läkarna ville inte att patienten direkt skulle få tillgång till provresultat och anteckningar först efter ett par veckor. Det fanns även oro över känslan av att patienterna kontrollerar läkarna för att se om de gjort fel. Studien visar att många patienter tycks ha stor nytta av tjänsten. Patienterna upplever inte heller att de i stor utsträckning kontaktar vårdpersonalen vid frågor, de vänder sig i första hand till bekanta eller internet för att få svar på frågor. Vad det

gäller tillgång till journalanteckningar och provsvar anser en stor majoritet av patienterna att de vill få tillgång till dessa så fort som möjligt. Slutligen visar studien att endast ett fåtal patienter använder e-journalen för att kontrollera om de har fått fel behandling, diagnos eller att man missat att ta prover som skulle tas. Majoriteten använder systemet för att få information om sin sjukdom, för att minnas tidigare läkarbesök och se provsvar.

Källa: forskning.se

n Unga män som väger för mycket har ökad risk att drabbas av hjärtmuskelsjukdomen kardiomyopati senare i livet, enligt en studie från Sahlgrenska akademin. Risken ökar redan vid en vikt som ligger under gränsen för övervikt.

Studien bygger på uppgifter från drygt 1,6 miljoner värnpliktiga män mellan 1969 och 2005. För män som var magra var risken för sjukdomen kardiomyopati mycket låg, medan risken redan vid en vikt i övre normalområdet var fördubblad jämfört med den smala gruppen. För män med svår övervikt och fetma var risken mycket kraftigt förhöjd.

Källa: TT

Stela kärl i ton­ åren hos unga med fetma

Må bra i naturen n Att spendera två timmar i naturen varje vecka kan bidra till upplevelse av hälsa och välbefinnande, enligt en ny studie. Det gällde både för män och kvinnor och det spelade ingen roll om naturvistelsen delades upp i flera kortare utevistelser.

Foto: S H U T T E R S TO C K

n Barn och unga som är feta har ökad stelhet i artärerna, vilket är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Det framgår av en studie på drygt 3 000 barn som följts från 9 till 17 års ålder. Men studien visade också att artärstelheten kunde påverkas. De barn och unga som normaliserade sin fettmassa fick också normal spänst i kärlen.

Källa: Science daily

Källa: Sahlgrenska akademin

4

STATUS #4/2019

AKTUELLT

Fet fisk utan miljögifter skyddar mot diabetes n Om vi äter fet fisk som är fri från miljögifter, så minskar det risken att utveckla typ 2-diabetes. Men miljögifterna som fisken innehåller har motsatt effekt och suddar ut skyddseffekten, visar forskning från bland annat Chalmers. Forskarna såg också ett samband mellan hög konsumtion av fet fisk och höga halter av miljögifter i blodet Källa: forskning.se

Ny rapport: Bättre behandling av förmaksflimmer förebygger stroke n Enligt kvalitetsregistret Riksstroke har antalet personer som drabbas av stroke minskat kraftigt. 2017 rapporterades 600 färre vårdtillfällen jämfört med 2016. Bodil Lernfelt som är överläkare och verksam på stroke­ enheten på Östra sjukhuset i Göteborg förklarar varför.

– Vi arbetar annorlunda idag med individualiserad vård, både förebyggande men också under och efter en stroke. Vi har blivit bättre på att diagnosticera förmaksflimmer och att kontrollera blodtryck, blodfetter och diabetes samt på att ge våra patienter råd avseende sin livsstil. För patienter som röker poängteras vikten av rökstopp. Vi ger också råd om kost och fysisk aktivitet.

Fysisk aktivitet på recept används när det finns behov. Vi försöker också fånga upp patienter som är utsatta för alltför mycket stress.

Bodil Lernfelt är docent och överläkare inom verksamheterna medicin, geriatrik och akutmottagning på Östra sjukhuset i Göteborg.

Vilken roll spelar läkemedel?

– Den medicinska behandlingen efter en stroke utgörs av läkemedel för att förhindra nya proppar och som sänker kolesterol och blodtrycket samt läkemedel som kontrollerar eventuell diabetes. Om patienten har förmaksflimmer kan det bildas proppar i vänster hjärtöra som sedan kan föras vidare med blodet upp till hjärnan. Här behö-

ver man behandla med antikoagulantia. Tidigare användes mest Waran men nu rekommenderas NOAK för de flesta. Det är lättare att behandla med NOAK då patienterna kan ta samma dos varje dag och inte behöver regelbunden provtagning.

Finns risk för blödningar i samband med läkemedelsbehandlingen?

– Tidigare var man restriktiv med att behandla många äldre med förmaksflimmer då man var rädd för blödning. Men risken för stroke är betydligt större än risken för blödning. Man har nu nått målet att behandla 80 procent av patienter med stroke och förmaksflimmer. De patienter som inte ska behandlas är de mycket svårt sjuka med kort förväntad överlevnad samt de som nyligen haft en allvarlig blödning.

Text: Marie Ekelund

Fakta: Förmaksflimmer och stroke n Stroke är den vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärtsjukdom och cancer. Varje år drabbas runt 30 000 personer av stroke i Sverige. Risken att få stroke ökar med stigande ålder. Medelåldern för insjuknande är 73 år för män och 77 år för kvinnor. Förekomsten av förmaksflimmer i Sverige hos personer över 20 år är 3,2 procent. Förekomsten ökar markant med stigande ålder. Oberoende av andra riskfaktorer ger förmaksflimmer fem till sex gånger högre risk att drabbas av stroke.

STATUS #4/2019

Stopp för alternativ behandling n Idag är det förbjudet för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att behandla cancer, epilepsi och diabetes. En ny utredning om komplementär och alternativ vård, Kav, som presenterats för regeringen vill utvidga förbudet till att omfatta alla allvarliga kroppsliga eller psykiska sjukdomar. Det är behandling av allvarlig sjukdom i sig som ska vara förbjuden.

Däremot anser utredningen att symtomlindrande åtgärder ska vara tillåtna även vid allvarlig sjukdom.

Det innebär till exempel akupunktur mot smärta eller medicinsk yoga vid oro.

Källa: Vårdfokus

Oupptäckt diabetes kopplas till hjärtinfarkt och tandlossning Personer som har en oupptäckt nedsatt förmåga att omsätta socker har ökad risk för både hjärtinfarkt och tandlossning. Detta visar en studie från Karolinska Institutet. Forskarna anser att fynden bör leda till ett utökat samarbete mellan sjuk- och tandvård.

Källa: ki.se

5

AKTUELLT

Nej till anhörigas veto

n Om blödningsrisken är stor kan läkemedelsballonger vara ett bättre sätt att vidga förträngda kranskärl än konventionella metallstentar, enligt en ny studie. Med denna metod hålls ballongen kvar i utvidgat läge så att celltillväxthämmande läkemedel kan ta sig ut i vävnaden och därmed minska risken att kärlet täpps till igen. Inget främmande ämne lämnas kvar i kroppen. I den aktuella studien har forskarna studerat läkemedelsballong i stora kranskärl hos patienter som på grund av sin relativt höga blödningsrisk inte bedömdes klara av behandling med vanlig PCI (ballongvidgning) och insättning av läkemedelsavgivande stent som kräver längre tids behandling med blodförtunnande läkemedel. Resultatet visade att endast 1 procent av deltagarna som lottats till läkemedelsballonggruppen hade drabbats av en allvarlig hjärthändelse inom nio månader, jämfört med 14 procent i kontrollgruppen, som lottats till metallstentar.

Källa: Dagens medicin

410 000 n Så många fick hjälp av den kommunala hemsjukvården förra året. De flesta, 340 000, var 65 år eller äldre enligt statistik från Socialstyrelsen.

6

lagstiftning när och under vilka förutsättningar organbevarande behandlings ska få ges till döende patienter. Utredningens förslag handlar bland annat om brytpunkten – när ytterligare insatser

för att rädda liv är meningslösa.

När brytpunkten nåtts kan insatser sättas in som gör donation efter döden möjlig. Organbevarande behandling ska då få göras.

Källa: Vårdfokus

Bra kondition – mindre risk för lungsjukdom

n Att ha bra konditon i medelåldern kan förebygga KOL. 4 700 personer rekryterades till studien mellan åren 1970 till 1971. Medelåldern var 49 år. Alla fick svara på frågor om rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet, utbildningsnivå, yrke och medicinsk historia. Längd, vikt, blodtryck i vila och maximal syreupptagningsförmåga uppmättes. Deltagarna följdes under 46 år. Resultatet visade att risken för en KOLdiagnos var 21 procent lägre hos de personer som hade normal syreupptagningsförmåga jämfört med dem som hade dålig kondition i medelåldern. De personer som hade god syreupptagningsförmåga i medelåldern sköt också upp KOL-sjukdomen. Fysisk aktivitet ska uppmuntras för att fördröja utvecklingen, progression och död till följd av lungsjukdomen KOL, menar forskarna.

Fo to: S H U T T E R S TO C K

Läkemedels­ ballong istället för stent

n Tydligare medicinska regler och nej till anhörigas veto. Det föreslås i den nya donationsutredningen. Den nya utredningen vill underlätta för flera donationer genom att det ska framgå av

Källa: Science daily

1939: Riksförbundet bildas – och Siam blir Thailand n Riksförbundet HjärtLung firar 80 år. Förbundet bildades alltså 1939, ett år där starten av andra världskriget skakade både Sverige och hela världen.

Men 8 280 kilometer från Sverige hände andra saker: sydostasiatiska landet Siam bytte namn till Thailand. Namnbytet ansågs dock som inofficiellt och föranledde ett byte tillbaka till Siam 1945. Fyra år senare ändrades namnet officiellt till Thailand. Landet är i dag ett populärt resmål för svenskarna. Trots den långa flygtiden hamnade Thailand på åttonde plats över populära resmål förra året.

STATUS #4/2019

SEVE0072/1 2019-05

Noninvasive ventilators

Individanpassad behandling vid KOL Känner du dig trött, har svårt att sova, har huvudvärk på morgonen eller andnöd?

Då kan ventilatorbehandling i hemmet vara ett alternativ för dig.1

Lumis™ - ventilatorbehandling i hemmet för patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom som medfört påverkan på blodgaser och andning. Ventilatorns positiva luftvägstryck stöttar dina andningsmuskler, framför allt när du sover, så att du kan andas mer effektivt.2 Läs mer på resmed.com/se

1. Swedevox riktlinjer LTMV 2019; https://www.ucr.uu.se/swedevox/for-personal/riktlinjer-behandlingar/riktlinjer-ltmv-2019 2. Arnal J-M et al. COPD: Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease, 14:4, 401–410,

ResMed Sweden AB Jan Stenbecks Torg 17. SE-164 40 Kista Sweden

STATUS #4/2019

7

STATUS FRÅGAR

Lennarts väg från botten till toppen Lennart Carlsson från

Sundsvall fick 2007 beskedet att han hade lungsjukdomen KOL och att bara 21 procents lungkapacitet fanns kvar. Idag har han 37 procents lungkapacitet och är uttagen till landslaget i 3D-bågskytte. I höst tävlar han i VM.

text

Ulrika Juto foto Peter Arlekrans

n Hur reagerade du när du fick diagnosen?

– Jag deppade i tre år, slutade röka direkt men ersatte rökningen med godis och alkohol. Det enda man fick höra var att det inte fanns någon utväg. Beskedet var att jag hade ett par år kvar att leva. Jag mådde allt sämre och fick åka till sjukhus med ambulans flera gånger. Jag började fundera på att ändra livsstil. I januari 2010 satte jag igång. n Hur kom det sig att du började med 3D-bågskytte?

– Jag sköt mycket som ung och var med i juniorlandslaget. Det var roligt att börja skjuta igen. n Hur började du träna?

I början orkade jag bara gå 35 meter och var tvungen att sätta mig och vila 8

När Lennart Carlsson fick sin KOL-diagnos var beskedet att han bara hade några år kvar att leva.

Tack vare mycket fysisk aktivitet och återkomst till bågskyttet mår han idag bra.

efter halva vägen när jag skulle hämta pilen. Jag använde bara en pil för att bli tvungen att gå mer. n Vad fick dig att utöka träningen?

– 2014 fick jag kontakt med en läkare

Lennarts 5 viktigaste råd till dig som fått diagnosen KOL 1. Sluta röka.

2. Hitta någon som förklarar vad sjuk­domen innebär men som även ger hopp.

3. S e till att få täta uppföljningar av vården och rätt medicinering från start.

4. Börja träna efter egen förmåga.

5. H a ett bra kontaktnät med andra som har sjukdomen för att utbyta erfarenheter och få stöd.

på Sophiahemmet som rekommenderade att jag skulle träna hårt. Då kom vändningen, min lungfunktion började förbättras. Idag tränar jag tre timmar styrketräning och kondition varje morgon och på kvällstid kör jag bågskytte. n Framgångarna på bågskyttebanorna är nästan osannolika. Du har tagit två SM-guld, tävlat i EM och är på väg till VM i höst. Hur känns det?

– Det är jättekul att det går bra, men roligast är att jag mår bra och kan yrkesarbeta. Det är en otrolig skillnad på hur jag mår idag jämfört med hur det var förut. Jag vill ge hopp till andra som har fått diagnosen KOL. Även om inte alla kan förbättra sin lungkapacitet som jag gjort, så går det att må bättre. l STATUS #4/2019

logiken.se

Heter du Miriam, Lena eller Astrid får du vänta 2190 dagar längre.

Kvinnor med oregelbunden eller snabb hjärtrytm får vänta i genomsnitt sex år längre än män innan de blir remitterade till kateterablation – en behandling som kan bota. Och detta trots att kvinnor har svårare symtom än män med samma problematik.

Det visar ny forskning vid Karolinska universitetssjukhuset som har kunnat bedrivas med stöd av Riksförbundet HjärtLung.

Genom ditt bidrag kan vi förbättra framtidsutsikterna för alla som heter Miriam, Lena, Astrid eller vad det nu må vara.

Vi stödjer forskning som gör direkt nytta för de cirka 350 000 svenskar som lider av arytmier.

Forskningen är livsavgörande.

Stöd oss idag!

Swish: 90 101 09 Ange Forskning.

Bankgiro: 901-0109 Ange Forskning.

hjart-lung.se STATUS #4/2019

9

TEMA: VÄLJ RÄTT MAT

ANDRA DINA MATVANOR – OCH MÅ MYCKET BATTRE text

V

Anna-Karin Andersson

Våra matvanor är A och O för vår hälsa. Genom att äta bra blir vi starka, friska och välmående. Vi kan även både förebygga och behandla sjukdomar genom att välja rätt saker att stoppa i oss. Det kan låta lätt och självklart men många människor tampas dagligen med måltidsbekymmer eller äter som de vill och är vana utan att reflektera kring det. I Sverige och på många andra håll i världen ökar folksjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlkomplikationer till följd av felaktiga matvanor och för mycket stillasittande.

Visst känner de flesta av oss till att godis och chips inte hör till de nyttiga livsmedlen men vad som är hälsosamt omfattar så mycket mer. Det är inte några enstaka gottesaker som kan göras till syndabockar för en osund livsstil. Vi äter ju flera gånger per dag, är beroende av det för att kunna fungera, och det är sällan bara geléhallon och ostbågar på menyn. Det är en rad olika faktorer som ger upphov till de där hälsoproblemen som är kopplade till det vi äter. ambitionen att lägga om sin kost kan få det knepigt. Det är lätt att gå vilse i djungeln av alla rön och dieter och att byta vanor

även den som har

10

Bra mat kan både bota och förebygga sjukdomar. Och det är aldrig för sent att byta matvanor. Experten ger tips för hur du kan äta nyttigare.

Matthias Lidin, specialistsjuksköterska på Hjärtmottagningen på Karolinska universitetssjukhuset, peppar istället för att komma med pekpinnar kring mat.

Han vill motivera patienterna till att äta bättre.

STATUS #4/2019

TEMA: VÄLJ RÄTT MAT

Foto: S U N D K U R S . S E

Matpyramiden visar proportionerna av de livsmedel som vi bör äta för ett hälsosammare liv.

Pyramiden har utvecklats genom åren sedan den första gången publicerades i tidningen Vi år 1974.

Så här ser den aktuella pyramiden ut 2019, baserad på det forskningen visar att vi mår bra av att äta mycket respektive lite av.

”

är svårt, framför allt att när det gäller att få till varaktiga förändringar.

Matthias Lidin är specialistsjuksköterska på Hjärtmottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och forskare vid Karolinska Institutet. Han jobbar bland annat med att vägleda och ge stöd till människor så att de kan göra smarta och hållbara matval.

som gjorde henne både piggare och bidrog till att hon gick ner i vikt. Det är många som kan tänka sådär, att det inte är någon idé eller att det aldrig skulle fungera för en själv, men det stämmer inte.

Det är aldrig för sent eller kört för någon att göra hälsosamma matval, säger Matthias Lidin.

Men vad är då bra matval? Det finns såklart vissa individuella skillnader. Den som är undernärd med KOL kan exempelvis behöva ändra proportionerna och mängden av det som finns på tallriken jämfört med den som är överviktig med högt blodtryck. Men enligt Matthias Lidin kan alla utgå från de nordiska näringsrekommendationerna som bygger på det vetenskapen visar är bra för oss på lång sikt och som minskar risken att drabbas av några av vår tids vanligaste sjukdomar.

en av myterna han vill spräcka hål på är uppfattningen att det för vissa skulle vara lönlöst eller kört att ändra sina matvanor.

– Jag hade en 75-årig dam som vägde runt 150 kilo som patient för en tid sedan. Hon tyckte att det var pest och pina och lät som en omöjlig tanke att inte äta så som hon alltid gjort. Men hon peppades och lyckades faktiskt hitta ett nytt matmönster

för att inte krångla till det med svåra begrepp och avancerad näringslära kan man sammanfatta råden i det som benämns som medelhavsmat. Det innebär i stora drag mycket grönsaker och baljväxter, ljust kött som fisk och fågel och nyttiga fetter från fisk och olivolja.

Medelhavsmaten baseras på råvaror och att maten lagas från grunden. Så kallad processat kött

STATUS #4/2019

Det är aldrig för sent eller kört för någon att göra hälsosamma matval

forts. på nästa uppslag – vänd!

11

TEMA: VÄLJ RÄTT MAT som korv och andra charkprodukter bör bara ätas vid enstaka tillfällen. patienter som bör förändra sina matvanor fokuserar han på att peppa och motivera, inte bara informera.

– Det funkar inte att komma med pekpinnar och absolut inte att skuldbelägga. Och jag pratar heller inte om att ta bort något helt. Bullen till fikat kan vara helt okej men den kan kanske vara mindre och bakas med rapsolja istället för smör.

Och om du inte gillar eller kan laga mat så funkar det att du steker din färdiga pytt men begränsa då

när matthias lidin träffar

Matthias tips: n Ät minst två nävar grönsaker per dag. Ät gärna fisk och sträva efter att fettet ska vara vegetabiliskt, allra helst olivolja. Minska på mejeriprodukter, salt, socker, charkprodukter och alkohol.

n Är regelbundet för att få en stabil mättnadskänsla. Frukost, lunch och middag bör vara de tre huvudsakliga målen.

gärna portionsstorleken något och lägga till rikligt med goda grönsaker.

Det kan låta tråkigt att äta hälsosamt. Särskilt som Matthias Lidin och hans kollegor på Hjärtmottagningen inte lanserar några quickfixlösningar med mirakelresultet utan framhåller metoder som grundar sig på beprövad forskning. Att äta allsidigt och lagom mycket.

– Jag pratar varken om kost eller dieter. Jag pratar om mat och om att göra smarta val. Och med smarta matval kan vi minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, övervikt, typ 2-diabetes och cancer, så vinsterna kan bli många. l

Så kan du ändra dina matvanor för att må bra n Köp gärna nyckelhålsmärkta livsmedel. De innehåller mindre socker, salt och fett än andra motsvarande produkter och lever upp till högt ställda krav för att få betecknas som hälsosamma val.

n Sätt upp regler för dina matintag som passar dig.

Det kan till exempel vara att lova sig själv att aldrig äta framför teven.

n Om dina nya matvanor inte funkar direkt, ge inte upp.

Hoppa på det igen, bara.

n Våga testa! Det finns många som tror att inte grönsaker mättar eller att maten skulle smaka sämre utan smör och salt. Utmana dig själv och dina föreställningar. Den mest inbitna kan faktiskt äta mer hälsosamt.

n Fika och annat småätande kan ofta vara intag som är större än vi tror. Ersätt gärna kakfatet med nyttigare mellanmål som exempelvis kvarg med hackad mandel och bär.

n Skaffa stöd. Det är svårt att göra förändringar på egen hand. Fråga gärna din vårdcentral om de erbjuder kostrådgivning eller gå en kurs genom föreningar som Riksförbundet HjärtLung. Att ändra matvanor är lättare att göra tillsammans med andra.

n Byt ut pastan mot fullkornspasta och formfranskan mot fiberrikt bröd.

n Var inte för sträng mot dig själv. Lördagsgodis eller en chokladbit ibland är inte fel men välj ut tillfällen då du unnar dig, gör det inte varje dag.

Fakta: De nordiska näringsrekommendationerna n I de nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2012, lyfts matvanor som både ger oss mycket näringsämnen och som bidrar till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, övervikt, typ 2-diabetes och cancer – sjukdomar som alla är kopplade till matvanor och livsstil. Exempel på sådan

12

mat är grönsaker, baljväxter och frukt, fisk, vegetabiliska oljor som till exempel rapsolja och mat med fullkorn.

De nuvarande rekommendationerna är den femte upplagan och ett hundratal ledande forskare från de nordiska länderna deltog i den senaste revideringen.

Experterna har gått igenom en mängd vetenskapliga studier och översikter som har publicerats efter år 2000 och tittat på hur olika näringsämnen, livsmedel och matvanor påverkar hälsan.

Läs gärna mer på Livsmedelsverkets hemsida; www.livsmedelsverket.se

STATUS #4/2019

Bra eller dålig mat?

TEMA: VÄLJ RÄTT MAT

VAD STÄMMER EGENTLIGEN?

Det är mycket prat om mat och det kan vara svårt att sålla bland rubriker om mirakeldieter och annan information om vad som är bra eller dåligt att äta.

Livsstilsforskaren Matthias Lidin (bilden) reder ut vad som gäller kring några vanliga påståenden. text

Anna-Karin Andersson

n Frysta råvaror är sämre än färska. Eller?

Falskt! De frysta grönsakerna är lika näringsrika och nyttiga som de färska. De frysta är ofta billigare så köp gärna mycket grönt i frysdisken. Det gäller även till exempel fisk och kyckling. n All färdigmat och halvfabrikat är dålig mat.

Eller?

Falskt & sant! Det stämmer att det oftast är bättre att laga mat från grunden men vi måste också vara realistiska och hitta matmönster som fungerar. Om du inte har tid eller intresse för att stå vid spisen så länge är det helt okej att välja halvfabrikat. Men komplettera med grönsaker. Köper du exempelvis färdig pyttipanna, välj en sort som är märkt med det gröna nyckelhålet och fyll på i stekpannan med grönsaker. Hälften pyttipanna, hälften grönsaker. n Jag läste om en mirakeldiet som skulle fungera, det borde väl passa mig?

Falskt! Läs gärna intresserat om mat och kostråd men granska alltid källan och var skeptisk till personer som hyllar en viss diet. Det finns visserligen dieter som kan vara bra på kort sikt, till exempel för att tillfälligt gå ner i vikt, men de fungerar sällan i längden. Att någon i en tidning framhåller en viss sorts mat är vanskligt att ha som rättesnöre.

De råd vi ger på Hjärtmottagningen bygger på det forskningen visar är bra att äta och vi vill att perSTATUS #4/2019

soner ska hitta matmönster som är hållbara över tid. n Men om en professor säger att viss sorts mat är bra, då måste det väl vara sant?

Falskt! Låt dig inte luras av utlåtanden från personer bara för att de har fina titlar. Det finns såklart många som är kunniga men att någon är doktor eller professor behöver inte innebära att de sitter inne med svaret på vad som är bästa maten. n Att äta bra mat är dyrt.

Falskt & sant! Det stämmer att vissa recept, som

utgår från att alla råvaror ska vara färska, skulle bli dyra att tillaga men genom att köpa de grönsaker och den frukt som det finns mycket av för säsongen kan priset hållas nere. Och köp gärna fisk, kyckling och skaldjur i frysdisken. Att laga egen mat blir dessutom ofta ekonomiskt i längden. Genom att minska på svinnet och göra matlådor av rester kan du göra vinster för både ekonomin och hälsan. n Smala personer är sundare än kraftiga?

Falskt! Kroppsvikten är inte ensamt ett verktyg för att mäta vem som är mest hälsosam. Den som är kraftig men äter allsidigt och har bra kondition kan ha mycket bättre hälsostatus än den som är smal, äter enkelsidigt och är stillasittande till exempel. l

kerstin mörks väg till bättare manvanor – vänd

13

TEMA: VÄLJ RÄTT MAT Kerstin Mörk drabbades av hjärtinfarkt och stroke och gick en kurs om maten som minskar risken att insjukna på nytt. I dag älskar hon sin hälsosamma kost. text

Anna-Karin Andersson foto Anders Norderman

SÅ BLEV KERSTIN VAN VID ATT ATA NYTTIGARE

P

”

Man måste ta det på allvar. Det går inte ändra invanda mönster på en vecka.

14

Pommes frites-påsar och färdigsåser på burk hamnade förr ofta i Kerstin Mörks kundvagn när hon var och handlade. Det var billigt, enkelt och gick så snabbt att laga till resonerade hon. Efter att ha gått en kurs om hälsosam mat, som arrangerats av Föreningen HjärtLung Solna-Sundbyberg, har hon ändrat sitt synsätt.

– Nu tänker jag att jag förr lurade mig själv när jag trodde att jag behövde de där hel- och halvfabrikaten. Det tar varken längre tid eller kostar mer att laga maten själv med rena råvaror, säger Kerstin Mörk. kursen som kerstin mörk gått heter Livsviktigt och

bygger på åtta träffar i grupp där deltagarna får lära sig på vilket sätt maten påverkar hälsan och hur man med enkla steg kan förbättra sina matvanor för att må bättre. Kursen utgår från Mai-Lis Hellénius livsstilsforskning, hon är professor i allmänmedicin med inriktning mot hjärtkärlprevention vid Karolinska Institutet.

Det var bland annat den inriktningen som gjorde att Kerstin Mörk nappade när hon anmälde sig till kursen. År 2003 drabbades Kerstin Mörk av hjärtinfarkt och stroke och dagen förändrade hennes förutsättningar i livet.

– Det blev ett tvärt slut på mitt jobb på Postmuseet i Stockholm. Jag gick hem en dag för att jag inte kände mig som vanligt. Dagen därpå blev det ambulans till sjukhus och sedan kom jag aldrig mer tillbaka. Jag fick börja om med allt. Lära mig gå igen.

I dag är Kerstin Mörk en aktiv person. Att hon behöver rullator hindrar henne inte från att spela STATUS #4/2019

TEMA: VÄLJ RÄTT MAT Det är varken dyrt eller svårt att laga bra mat, enligt Kerstin Mörk. Apelsin med fänkål har blivit ett av hennes favoritmellanmål.

Kerstins fem steg till nya matvanor 1. Gick en kurs som arrangerats av Riksförbundet HjärtLung.

2. Slutade att köpa mat av hel- och halvfabrikat.

3. Började laga enkel mat med rena råvaror.

4. Fryser in den hemlagade maten för att vinna tid och pengar vid kommande måltider.

5. Lät förändringarna ta tid och hittade sin egen motivation.

Tips! Kerstin Mörk har inspirerats av läkaren Mai-Lis Hellénius

Livsviktigt Kokboken. Se några av recepten från den boken på sidorna 18–19.

Så kan Kerstins meny se ut under en dag: n Frukost: Naturell yoghurt med hackad mandel och frukt eller bär. n Lunch: Råraka, det vill säga grovt riven potatis rakt ner i pannan, med grönsaker, lingon, skinka eller de tillbehör som finns hemma. n Mellanmål: Skivad apelsin, fänkål med rosépeppar och en skvätt olivolja. n Middag: Lax i ugn med bönsallad. Vid festliga tillfällen kan det serveras glass med varm fruktkompott till efterrätt.

kunna minska motivationen till att stå i köket, att det inte känns värt att göra bra mat bara till sig själv. Men Kerstin njuter av att äta gott och gör det vackert på tallriken trots att hon är ensam till bords.

– Skivad apelsin, fänkål och rosépeppar. Det är ett perfekt mellanmål. Bara färgerna gör mig glad.

boule och delta i en rad olika föreningslivsarrangemang. Och så lagar hon mat. Det har vuxit till ett stort intresse. Hon vill göra det hon kan för att minska risken att råka ut för ytterligare hjärt- och kärlkomplikationer. Och i det är maten en viktig del.

Hon lever ensam i en lägenhet i Kallhäll i Stockholm och många skulle kunna tänka att det skulle STATUS #4/2019

kerstin mörk erkänner att hon nästan blivit lite av en matmissionär, hon vill gärna tipsa andra om goda vanor och få de att upptäcka samma sak som hon. Och hon tycks ha kommit en bra bit på väg för även barnbarnen vill gärna att ”mormor Kerstin ska laga den där goda broccolisoppan” när de är på besök, berättar hon glatt.

Men att ändra matvanor är inget som görs i handvändning. Faktum är att Kerstin Mörk har gått samma kurs i två omgångar för att få rutinerna på plats och kunskaperna att sjunka in ordentligt.

– Man måste ta det på allvar. Det går inte ändra invanda mönster på en vecka. Det krävs en förståelse för att det ska fungera. Men når man dit är vinsterna många. Jag märker att jag mår bättre av att äta bra och har på köpet gått ner ett par kilo i vikt. l

15

SMÅTT & GOTT Foto : S H U T T E R S TO C K

Hallå där… … Anders Hansen,

”Nu är det inne med strumpor i sandalerna” n Det som en gång ansågs omöjligt har nu blivit ett tecken på att du är inne, skrev Susanne Ljung i en stilkrönika i Dagens Nyheter nyligen. Nu ska du inte längre vara barfota i sandalerna. Så behåll dina bekväma sommarskor på, långt in på hösten. Med strumpor på.

Nyhet i hjärtlungbutiken n I Riksförbundet HjärtLungs egen webbshop finns numer en snygg, praktisk och klimatmatsmart tygkasse att köpa. Den kan antingen bäras med handtag eller slängas upp på axeln med de längre banden. Riksförbundets logga pryder ena sidan av kassen. Bärkassen är tillverkad av i återvunnen bomull och har en så kallad CSR-märkning som ställer krav på hållbart ansvarstagande.

Tygväskan kan köpas för 90 kronor i webbutiken på hjart-lung.se

specialistläkare i psykiatri och författare, var en av årets mest uppmärksammade och populära värdar i Sveriges Radio P1 anrika program Sommar. Han föreläste även på Riksförbundet HjärtLungs kongress 28 maj om ämnet ”Fysisk aktivitet – det viktigaste du kan göra för din hjärna”. Tidningen Status passade på att ställa några frågor till honom.

n Du pratar främst om hjärnan, inom HjärtLung är det annars främst fokus på hjärta och lungor. Finns det några kopplingar mellan organen?

– Ja, det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan. Som fysisk aktivitet som jag föreläser om. Att röra på sig är bra för hjärnan. Det är också bra för hjärtat och lungorna. n På vilket sätt är motion bra för hjärnan?

– På flera sätt. Studier visar att vårt minne kan förbättras om vi rör på oss. Det kan även minska risken för stress och nedstämdhet.

Forskning har visat att fysisk aktivitet kan likställas vid antidepressiv medicin. Man kan till och med bli smartare av att röra på sig, de som har bra kondis har högre IQ visar vetenskapliga tester.

ANDERS HANSENS TIPS – SÅ BLIR DU HJÄRNSTARK! 4 Strunta i elitlopp och i att köpa hälsotidningar. Hitta smarta sätt för att bygga in så att rörelsen blir naturlig.

4 Allt räknas! En kort promenad eller fixande i trädgården är bättre än att inte röra sig alls.

4 En bra träningsdos ur hjärnsynpunkt är 45 minuters pulshöjande motionsaktiviteter tre gånger i veckan.

Missade du Anders Hansens sommarprat kan du lyssna i efterhand. Gå in på: www.sverigesradio.se /sommarvinteriP1 och ladda ner programmet.

Rosta mackan med exklusiv märkeslyx n Den är svindyr och förbättrar troligen inte själva resultatet men för den som har några tusenlappar över och vill förgylla köket med en brödrost från ett av de fina modehusen kanske den här snoffsiga modellen kan vara något.

Det är den italienska designduon Dolce & Gabbana som står bakom den färglada brödrosten för två brödskivor. Kollektionen heter "Sicily my love" och görs i samarbete med Smeg. Finns att köpa på smegshop.se för, observera priset, 4 995 kronor.

16

STATUS #4/2019

...komplett handikappanpassat gym

I våra lokalerfinns varmvattenbassäng med 34 grader...

...komplett handikappanpassat gym

Våra astma och KOL program: • 10 dgr program astma (vuxna) • 10 dgr program KOL (vuxna) • 5 dgr repetitionsprogram • 5 dgr (astma/allergi)

...och skön avkoppling

Rehabilitering i naturskön miljö

Stiftelsen Mälargården Rehab Center har lång erfarenhet av rehabilitering. Hos oss möter du mycket kunnig och engagerad personal.

Mälargården ligger naturskönt vid Mälaren i Sigtuna, 40 minuter norr om Stockholm. Här bor du i enkelrum med dusch/wc. Vår egen kökspersonal lagar all mat från grunden.

Fråga oss gärna om hur du skall gå tillväga för att få en remiss för rehabilitering.

Läs mer på vår hemsida: www.malargarden.se | Telefon växel: 08- 59 49 36 30

Vi ser inte dina röntgenplåtar.

Vi ser dig.

Som nydiagnosticerad med hjärt- eller lungsjukdom är det många frågor och olustkänslor som uppstår.

Vi finns för att ge svar på dina frågor, väcka hopp och få dig att må bättre. Som medlem hos oss får du hjälp till livsstilsförändringar, senaste nytt om forskningen och väldigt många nya vänner. Bli medlem idag!

Två sätt att bli medlem

Ring

020-21 22 00

Mejla

info@hjart-lung.se

Ge oss ditt stöd.

90-bankgiro 901-0109 Swish-nummer 123 90 101 09

STATUS #4/2019

hjart-lung.se 17

RECEPT Välj rätt mat och du håller dig frisk, i fin form och kan få ett riktigt långt liv! Det är livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellénius budskap med boken ”Livsviktigt Kokboken”. Här bjuds det på fyra recept som kan få din kost till en ny riktning.

Mat FÖR ETT

LÅNGT & FRISKT LIV Bruschetta 4 PORTIONER 4 stora skivor surdegsbröd av god kvalitet, gärna gårdagens 3 msk olivolja till stekning och till tomaterna

1 vitlöksklyfta 200 g körsbärstomater, gärna romantica 1 tsk torkad oregano 1 krm salt

Gör så här: l Skär bröden tvärsöver så att du får åtta bitar. l Stek dem i två matskedar av olivoljan så att de blir frasiga och får fin färg. l Skala och skär vitlöksklyftan i två delar på längden och gnid in de stekta bröden med snittytorna av vitlöken. l Skär tomaterna i mindre bitar och blanda med resten av olivoljan, oreganon och saltet. För-dela på bröden och servera genast.

Orecchiette med broccoli 4 PORTIONER 300 g orecchiette (skålformad pastasort) 500 g sparrisbroccoli (bella verde) 1 vitlöksklyfta olivolja till stekning

2 krm salt och nymald svartpeppar efter smak 1 dl finriven pecorino + lite mer till servering Till servering grönsallad

18

Foto : B R U N O E H R S

Gör så här: l Koka pastan enligt paketet och häll av men spar cirka 2 deciliter av vattnet. l Skölj och skär sparrisbroccolin i tunna skivor på längden.

Skala och hacka vitlöken fint. l Hetta upp lite olivolja i en stor djup panna och stek vitlöken hastigt utan att den blir bränd. Lägg i sparrisbroccolin och stek den mycket hastigt. l Salta och peppra och ha i pastan. Blanda i pecorino och späd samtidigt med det sparade kokvattnet tills det blir lite simmigt. l Servera med grönsallad och ytterligare lite pecorino och låt pepparkvarnen gå runt. l På bilden är det vild broccoli som är mycket späd.

STATUS #4/2019

RECEPT Fylld strömming på mamma Caterinas vis n Den här rätten görs i Italien på alice, en ansjovisfisk som fångas i Medelhavet och är besläktad med vår sill och strömming. Inlagd saltad ansjovis från Medelhavsländerna säljs i Sverige som sardeller. Svensk ansjovis görs däremot på inlagd skarpsill.

4 PORTIONER 600 g strömmingsfiléer 1 vitlöksklyfta 100 g torrt bröd, smulat eller mycket fint tärnat 1 msk hackad bladpersilja

¾ dl olivolja 2 msk pressad citron 1 tsk salt och nymald svartpeppar

Gör så här: Sätt ugnen på 180 grader. l Skölj strömmingen och klipp bort ryggfenorna. Salta och peppra på köttsidan. l Skala och hacka vitlöken och blanda med brödsmulor, persilja, olivolja och citronsaft. l Lägg ut strömmingen på exempelvis en skär-bräda med skinnsidan ner. Lägg en klick av fyllningen i mitten på varje filé och rulla ihop. l Lägg dem tajt i en liten smord ugnsform. Baka i ugnen 8–10 minuter. l Servera med sallad och bröd, eller om du vill kokt potatis. l

Nässelsoppa med ägghalvor 4–6 PORTIONER 3 liter färska rensade och väl sköljda nässlor, alt. spenat 1 stor schalottenlök 2 msk olivolja 1 ½ liter grönsaksbuljong 1 tsk salt och nymald svart

peppar efter smak ev. lite maizena utrört i vatten till redning Till servering 4 mjukkokta ägg i halvor

Gör så här: l Hacka nässlorna. Skala och finhacka löken. l Fräs nässlor och lök i oljan i en stor kastrull. Häll i buljong och låt det koka ihop 5 minuter. l Om du vill kan du reda av med maizena utrört i vatten. l Smaka av med salt och peppar. l Bjud ägghalvorna till.

Tips! Plocka gärna nässlor när de precis har kommit upp.

Om du slår ett område kommer det upp nya små skott hela sommaren. Annars kan du plocka toppskott av större plantor, det går lika bra.

STATUS #4/2019

19

FORSKNING

Foto : S H U T T E R S TO C K

Kvinnor som har lungsjukdomen KOL får mer läkemedelsbehandling än män med samma sjukdom. Vad detta beror på är oklart.

20

STATUS #4/2019

FORSKNING

Sedan 2005 har PRAXIS-studien undersökt hur patienter med KOL mår och hur de behandlas i vården. Ett av fynden är att kvinnor med KOL får mer intensiv läkemedelsbehandling än män med samma sjukdom. Även under 2019 tilldelas forskar­gruppen medel från Riksförbundet HjärtLung. text

Ulrika Juto

KVINNOR MED KOL FÅR MER EFFEKTIV BEHANDLING AN MAN Björn Ställberg, distriktsläkare och forskare vid Uppsala Universitet har i många år intresserat sig särskilt för patienter med lungsjukdomen KOL och är en av de drivande bakom den svenska PRAXIS-studien som omfattar drygt 1 100 personer med KOL. Studien startade 2005 och uppföljSTATUS #4/2019

ningar har gjorts 2012 och 2014. Totalt har studien resulterat i omkring 20 vetenskapliga publikationer.

– Det vi såg redan 2005 var att tillgången på utrustning, som spirometrar, är god både på sjukhus och vårdcentraler, säger Björn Ställberg.

Utrustning har vi men vi erbjuder inte

i tillräcklig hög grad sådant som vi vet har stor inverkan på sjukdomsutveckling och livskvalitet så som rökslutarstöd, fysisk aktivitet och rehabilitering.

Många KOL-patienter får till exempel inte komma till sjukgymnast/fysioterapeut på grund av att remisser inte forts. på nästa uppslag – vänd! skickas.

21

FORSKNING

”

Fakta: PRAXIS-studien

Det är bra med väl­ informerade patienter som efterfrågar det de behöver. Som patient kan du berätta för din läkare att du hört att träning är bra för alla med KOL och då även vid svår KOL och att du vill komma till sjuk­ gymnast/fysioterapeut.

Varför remiss inte skrivs och skickas vet man inte. Kanske handlar det om okunskap bland läkarna, kanske något annat. Björn Ställberg tror att patienter genom att själva efterfråga rehabilitering hos fysioterapeut kan påverka vårdgivaren.

– Det är bra med välinformerade patienter som efterfrågar det de behöver. Som patient kan du berätta för din läkare att du hört att träning är bra för alla med KOL och då även vid svår KOL och att du vill komma till sjukgymnast/fysioterapeut. Det ökar chansen att remissen blir skickad. trots att nationella riktlinjer införts för KOL-vården och att sjukdomen uppmärksammas allt mer, så visar de uppföljningar som gjorts inom PRAXIS-studien att antalet akutbesök bland KOL-patienter är lika höga nu som när man började studera omhändertagandet av KOL-patienter i Uppsala-Örebroregionen. Andelen patienter som känner till vilken läkare som har ansvar för behandlingen av KOL-sjukdomen har minskat och det är även färre som får en skriftlig behandlingsplan idag jämfört med när PRAXIS-studien startade.

22

n PRAXIS-studien astma / KOL 2005 hade som syfte att undersöka hur sjukvården i Uppsala-Örebroregionen uppfyllde Socialstyrelsens riktlinjer för omhändertagande av vuxna patienter med astma och KOL. Studien 2005 omfattande 14 sjukhus, 56 vårdcentraler och drygt 1 100 patienter med KOL. Undersökningen genomfördes med enkäter till vårdgivare och patienter samt genom journalgranskning. Uppföljningsstudien genomfördes med samma metod som 2005.

– Mer fortbildning och ökad utbyggnad och utnyttjande av rökslutarstöd, astma/KOL-mottagning och rehabilitering är önskvärt, säger Björn Ställberg.

Forskarna har också undersökt om det finns några skillnader i omhändertagandet av kvinnor och män med lungsjukdomen KOL. Och skillnader finns. Bland annat behandlas kvinnor mer intensivt med läkemedel och de har oftare än män fått stöd att sluta röka samt erhållit pneumokockvaccin, som skyddar mot lunginflammation.

– Det är oklart om skillnaderna beror på patienterna själva eller vården.

Riksförbundets stöd till forskning n Tack vare allmänhetens gåvor till Riksförbundet HjärtLungs forskning kan vi ge stöd till forskningsstudier som syftar till att förbättra livskvaliteten för hjärt- och lungsjuka.

Forskningsprojektet som belyses i det här reportaget har till exempel fått ekonomiskt bidrag från Riksförbundet HjärtLungs forskning. n Du kan stödja Riksförbundet HjärtLungs forskning genom bankgiro 901-0109, ange Forskning i meddelanderutan. Det går även bra att swisha på nummer 123 90 101 09.

Björn Ställberg är distriktsläkare och forskare vid Uppsala Universitet.

Det kan vara så att kvinnor är mer uppsökande och oftare berättar om sina symtom men vi vet inte.

Forskarna har också tittat närmare på hur förekomsten av rökning bland patienter med astma och KOL har förändrats mellan 2005 och 2015. Resultatet visar att förekomsten av rökning minskade från 11 procent till 6 procent bland astmapatienterna men låg kvar på oförändrad nivå bland dem som hade KOL. Positivt är dock att rökslutarstöd allt oftare erbjuds. 53 procent av patienterna erbjöds detta 2005, 2015 var motsvarande siffra 74 procent. journalgranskningen visar att patienterna med KOL ofta har andra kroniska sjukdomar som hjärtsjukdom, depression och diabetes. Forskarna har i en delstudie tittat på hur KOLpatienter påverkas om de samtidigt har en hjärtsjukdom.

– Det vi kunnat se är att problem med andfåddhet är större och livskvaliteten generellt är sämre hos de KOL-patienter som samtidigt har en hjärtsjukdom, säger Björn Ställberg.

Men försämringen i KOL accelererar inte för att man också har en hjärtsjukdom. l STATUS #4/2019

Tillsammans skrapade vi ihop

248 808 kr till hjärtforskningen

Under februari 2019 var Sverigelotten extra bra för hjärtat! Totalt genererade Sverigelotten fantastiska 248 808 kr till Riksförbundet HjärtLung.

+18 år. Spelar du för mycket? Ring Stödlinjen 020-81 91 00.

TACK FÖR ERT STÖD!

Hjälp din favoritförening!

Och vinn 25 miljoner.

STATUS #4/2019

23

n Vad händer i din lokalförening?

LANDET RUNT Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se

Vad är på gång i er förening? n Har ni till exempel arrangerat en promenad, haft en träff eller bjudit in någon föreläsare?

Status vill gärna höra om vad ni håller på med i er lokala förening. Det behöver inte handla om ett storslaget evenemang. Många medlemmar lyfter fram att det är gemenskapen som betyder mest. Det vill vi gärna skildra här på våra Landet runt-sidor. Så välkommen att höra av dig!

Så gör du om du vill skicka in material till oss: 1. Berätta i korthet om någonting ni gjort tillsammans i er HjärtLung-förening.

2. Ta bilder på aktiviteten eller fota några av de som varit med. Berätta vilka bilderna föreställer, var bilden är tagen och i vilket sammanhang.

3. Skicka texten och bilderna till oss genom att mejla till: status@hjart-lung.se eller skicka med vanlig post till: Status, Riksförbundet HjärtLung, Hornsgatan 172, 5 tr, 117 28 Stockholm.

4. Ange ditt namn och dina kontaktuppgifter så att redaktionen kan nå dig vid eventuella frågor. Dina kontaktuppgifter publiceras inte.

5. Var medveten om att redaktionen kan behöva redigera materialet för att det ska passa in i tidningen. Material tas in utifrån platstillgång. Skriv kort så ökar chanserna att materialet kan tas in.

Föreningen HjärtLung Uddevalla har gjort en utflykt med buss i sommar. På bilden fr v: Ove Rönnkvist, Margit Johansson och Ingemar Enström.

Bussresa med fika, museum och cider n Torsdagen den 16 maj styrde Ingemar Enström sin buss fylld med 44 medlemmar i Föreningen HjärtLung Uddevalla mot trakterna av Herrljunga med första stopp vid Magnolia Café & Trädgård Bredöl. En till det yttre anspråkslös anläggning som visade sig innehålla väldigt mycket. Tyngdpunkten var Magnolias trädgård med dahliaknölar, pelargoner, fuchsior och liljor. Men också ett museum med material från 16- och 1700-talet.

En hel avdelning med hattar, mängder med presentartiklar och mycket annat för besökare och förstås bjöds också på förmiddagskaffe med kanelbulle.

Allt under Jan Ansbjers ledning tillsammans med sambo Gunilla.

Färden gick vidare mot Herrljunga med stopp för lunch innan vi blev guidade på Herrljunga Ciders anläggning av kunnig

personal. Med provsmakning och med möjlighet till ciderinköp från den idag 50-årsjubilerande ciderproduktionen.

Spännande upplevelse att se produktionen från insidan.

Sista stoppet blev vid Gäsene Mejeri som ligger i Ljung i Gäsene härad. Där fick vi ingående info av kvinnlig informatör.

Gäsene Mejeri fick ursprungligen sin mjölk från c:a 800 gårdar i häradet bestående av 22 stycken socknar. Numera är det 23 gårdar som levererar mjölk och till betydligt större mjölkmängd än i gamla tider.

På hemväg till Uddevalla drogs vinster på bussresans lotteri med många glada vinnare. Särskild honnör till ordförande Ove Rönnkvist och Margit Johansson som ordnat allt praktiskt inför bussresan.

Insänt av ”Anna” Cvijeta Cvijanovic

MÅNDAGSCAFÉ I NORRTÄLJE n I november 2018 öppnade vi vårt medlemscafé i Föreningen HjärtLung Norrtälje.

Det var från början tänkt som en träffpunkt för KOL-sjuka men sen tyckte vi att det är bättre att alla medlemmar kan komma dit. Det var inte så välbesökt första gångerna men skam den som ger sig. Vi bjuder alla medlemmar på kaffe och smörgås och vi har öppet måndagar mellan kl 13.30 och 15.30. Vi öppnade igen i slutet av januari men då drabbades vår förening av sorg då vår vice ordförande, Peter Hasselrot, dog en alldeles för tidig död. Det var Peters idé med caféet så luften gick ur oss och vi hade stängt ett tag. Till våffeldagen den 25 mars hade vi återinvigning med kaffe och våfflor och då kom det 18 personer. Sedan har det varit mellan 6 och 14 besökare per gång. Räknar man ihop antalet besökare hamnar vi på 80 personer totalt under våren. Två nya medlemmar har vi fått tack vare den här verksamheten. Vi har stängt över sommaren men öppnar igen i slutet av september.

Insänt av Anita Andersson

24

STATUS #4/2019

LANDET RUNT

Dagsutflykt i Nils Holgerssons fotspår n Den 21 maj fick medlemmar i HjärtLung Borlänge se södra Dalarna. En dagsutflykt hade anordnats och i en fullsatt buss satt män och kvinnor av vilka hälften hade gått en studiecirkel under våren för att förkovra sig i ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. Nu skulle de via buss och med en fantastisk världsarvsguide, Gunilla Barkars, göra en dagsutflykt i Nils Holgerssons fotspår.

Bussen utgick från Borlänge och färden gick mot Falun där Gunilla på Stora Torget berättade om Selma Lagerlöfs liv i Falun där Selma

också skrev ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”.

I Rättvik gick vi in i Rättviks kyrka, uppförd på 1200-talet, såg kyrkstallarna varav de tidigaste uppförda under 1400-talet samt Vasastenen som vittnar om att Gustav Vasa för första gången talade till dalfolket just från Rättviks kyrkvall.

Färden gick vidare mot Tällberg där lunch hade bokats. Gunilla berättade med inlevelse om dalkarlarnas vandringar till Stockholm och kullornas hårarbeten i Våmhus, vandring-

ar och arbeten för att tjäna pengar. Kullorna i Våmhus blev väldigt rika på sina hårarbeten.

Vi lärde oss att Rättviks marknad från början var en bondmarknad. Att Dalarna är känt som turistlän med mycket kultur är väl bekant med kultureliter som Gustaf Ankarcrona, Karl-Axel Karlfeldt, Zorn, Carl Larsson. Gunilla glömde nog inte att berätta om någon kulturperson från Dalarna.

Trötta men nöjda steg resenärerna av bussen i Borlänge.

Insänt av Elisabeth Munther

UTFLYKT TILL ETT BENSINMUSEUM n Den 4 juni anordnade Föreningen HjärtLung Haparanda en resa till Storforsen i Älvsbyn. Innan man kom till Storforsen gjordes ett stopp vid ett bensinmuseum i Älvsbyn, som är en av Sveriges största utställningar av bensinmackar från 1920-talet till 1960. Där finns även reservdelar, reklamprylar, motortidningar och annan kuriosa. Det finns även gamla bilar.

Nästa anhalt var Storforsen som är belägen i Piteåälven i Älvsby kommun.

Forsen är Europas största oreglerade fors. Längden på hela forsen från start till slut är fem kilometer och med en totalhöjd på 82 meter. De två sista kilometrarna faller forsen 60 meter.

Vattenflödet är på 250 kubikmeter per sekund.

När det var dags för hemresan tackade vi Marketta som så många gånger förut ordnat en bra och trevlig resa. Vi tackade också vår chaufför Jan-Olov som styrde bussen med säker hand.

Insänt av Anna-Lisa Brännström

Medlemmarna i Föreningen HjärtLung Norrköping har firat att föreningen fyllt imponerande 110 år i år.

En pigg och alert 110-åring n Föreningen HjärtLung Norrköping är en av landets äldsta patientföreningar och den 9 juni fyllde föreningen hela 110 år.

Det firades hela dagen med till en början med Öppet hus i föreningslokalen på Vattengränden i Norrköping. Där presenterades en del av föreningens i dag omfattande verksamhet och föreningens historia finns dokumenterad i en skrift som togs fram vid 100-årsjubileet för tio år sedan.

Senare under dagen intogs en jubileumsmåltid för medlemmarna i hyresvärden Odd Fellows lokaler i samma hus. Där bjöds på en mycket god måltid med trivsam sam-

varo. För underhållningen svarade paret Elisabeth Lord och Tommy Gunnarsson som bjöd på godbitar från sin långa karriär som sångare och musiker med flera egna kompositioner såsom till exempel den av paret framtagna eurovisionsschlagern Symfoni. Det var en nöjd ordförande Anna Sotkasiira Wik som tackade medlemmarna för allt arbete man lägger ner för föreningens bästa och önskade alla en skön sommar innan alla möts igen i augusti.

Vill du läsa mera om vår långa historia så finns historiken på vår hemsida.

Insänt av Gudrun Granberg

Resor populärt i föreningen n Bland de populäraste aktiviteterna är gemenskapen och upplevelser på våra resor.

Föreningen HjärtLung Borås har i många år haft läsecirklar som avslutas med resor till platser som vi läst om. Våren 2019 gick resorna till Norge respektive Dalarna och varje resa var fyra dagar lång. I Dalarna besökte vi Carl Larssons hem i Sundborn, Axel Munthes STATUS #4/2019

sommarvilla Hildasholm i Leksand, Anders Zorns hem och museum i Mora med mera. Även vid dalahästtillverkningen i Nusnäs gjorde vi ett besök. Varje kväll åkte vi till vårt hotell Villa Långbers på toppen i Tällberg med vacker utsikt över Siljan och åt goda middagar. På kvällarna hade vi gemensam samling, frågesport, lotteri, musik och prisutdelning.

Vår lokalguide Iréne Carlsson Wahl från Insjön berättade mycket intressant om historiska händelser i bygden allt eftersom vi passerade olika platser under dagarna.

Nu väntar vi på nästa resa som går till Pärnu i Estland, en SPA-resa under åtta dagar i september.

Insänt av Anna-Greta Wiklund

25

LANDET RUNT

Vårresa för medlemmar i Piteå n Föreningen HjärtLung Piteås reseledare Elsie Lundmark och Gunn Öberg hade anordnat en trevlig vårresa till Gallejaurs natur- och kulturreservat i Norrbotten. 48 medlemmar trotsade det ihållande regn som dagen bjöd på och steg glada på bussen. Färden gick upp till AndersLarsagården i Gallejaurs natur- och kulturreservat, där guiden Crister Lövgren tog emot och bjöd först in deltagarna till den tillbyggda restaurangen för att inta en god lunch. Därefter gick man i samlad trupp upp till AndersLarsagården. På vägen upp berättade han lite om den orörda gammelskogen samt om de byggnader som fanns där.

Väl inne i stugan berättade Crister om systrarna Greta, Lisa och Ebba Karlsson som var den sista bofasta generationen på gården. Greta var handlingskraftig och van att bestämma men hade en stor portion humor.

Hon flyttade till sin morbror och moster i AndersLarsagården och när de dött bort blev hon kvar och skötte gården vidare. Lisa var borta från byn några år och arbetade i arbetsstugor och skolbarnhem. Hon flyttade med tiden tillbaka till Gallejaur. Ebba blev kvar i föräldragården till år 1993 men det året flyttade systrarna, som börjar vara till åren komna, samman igen i Forslundsgården, som hade

NY HÄLSANS STIG n Åmål har nu en Hälsans Stig.

Invigningen var den 28 juni.

Anders Larsagården i Gallejaurs natur- och kulturreservat i Norrbotten.

flest bekvämligheter. Förutom mangårdsbyggnad byggdes även bagarstuga, ladugård, sommarladugård, dubbla bodar, smedja samt en fyrkantloge som revs och delades mellan arvtagarna. De fasta inventarierna, vedbänk och köksskåp, i gårdens storkök finns från denna tid ett antal kistor och i bagarstugan står ett vackert målat hörnskåp ”kantor”. Inn-

anför köket låg mjölkkammaren där separatorn och kärnan var belägna. I separatorn skiljdes grädden ut och i kärnan blev den till smör.

Ebba, som överlevde sina systrar, tvingades avveckla jordbruket och kreatursbesättningen år 1989. Hennes sista stora kulturbevarande gärning blev att instifta ”Stiftelsen systrarna Karlsson i Gallejaur”. Till stiftelsen donerade hon gård, bohag och lösöre. I dess stadgar finns uttalat att kulturarvet ska vårdas och bevaras men att besökare ska ha möjlighet att ta del av de liv som varit rådande på gården.

Kvar där finns i dag möbler, laggade kärl och vävnader med mera som tillverkats på gården.

Ambitionen är att i Gallejaur i framtiden ska kunna ha de djurarter som traditionellt funnits på gårdar i lappmarken. Naturligtvis med de raser som då var vanliga i våra ladugårdar.

Våra Fjällnäsfår, som gick och betade i hagen, samt Bjurholmshöns passar utmärkt in i den miljön. Fjällkor, nordsvensk häst och lappget finns även med i planeringen för framtiden på gården.

Alla deltagarna på resan tyckte att dagen var lyckad och välordnad trots det ihållande regnet, och riktade ett stort tack till reseledarna.

Insänt av Lilian Sjöström

VINNARE & LÖSNING krysset nr 2 2019 3 vinnare som vinner 200 kr var.

Status 2-19 BERTIL BLUES

ÄR JU DIN TV EN

VÄRDEPAPPERSPRIS

A P P A R A T

EN LITEN EN GLÖDER GÖR MAN FLYGPLANSVINGAR SNABB I VÄNDNINGARNA EN TJÄNST LÄKARE GÖR RINGLAR KÖ TILL I PAUS?

ÄR HET

BRUKAS I TRUT I KAN FÅS BILJARD PÅ ETT LIGGER ÖVER VOJLOCKAR

REP

K

LÄRDE MAN SIG ATT ATOMER

UPPLEVER NYA PLATSER

T U R I S T O A D R Ö D L L Y I S G E A K L Y V A

DET KAN VÄL INTE FLYGA?

ÄR GUDAR I MYTER

BLANDADE KÄNSLOR GÖR JU EN NOVA

S A F F S E T Å E R Å V A L I R A G

SES FLYGA PÅ NATTEN

SKRÄNAR VID HAV FÖRSTA PLATS

FÅR MAN EJ PÅ MUSEIFÖREMÅL

VOKAL SOM RINNER FRAM

KOM SOM TVÅA KAN ÄVEN ORMAR

MATTE ÄR KÄRLEKEN SJUNGER PH

OMSÄTTS PÅ EGEN MARKNAD

DANSADE I RINGEN

NÖJESÅKAREN

Elisabeth Lindgren Lycksele

26

DET ÄR DET I GB

GÖR VÄL FÖR ELEV, KRÄVER INGEN INTE VALUTA NU SOM STRUVOCH ZORN BAK FARTYG

I E T T S S A K E F I A K H A A R U K M R Ä G V A A R V G A SÅGS MED TELIA BLI AV

BESÖKA PLATS FÖR KAFFERAST

EJ I DOROTEA INSIKTSUTROP

DEN KAN HÖRA TILL VAL KAN MAN RESPEKT

ÄR MÅNGA ÄMNEN HÖRS ROAD

DEN KAN FÅS I EN HAMMOCK

K U G O N R G Ä A T N T E T K O R N Å S M E A R V A I L R E

FARTDÄMPARE KROPPSDELEN

KAN VEVAS BERNADOTTE

HÄR VAR DET MAT ÅT BÅDA HÅLLEN

ANAR VAKEN LÅTA I BÅSET

VISSA ÄR DYRA ATT FÖRLORA A I RAF

RENSAR LAGRET? SOM EN HÄSTMULE

DAGEN EFTERKÄNSLA

R U E L S E

INHEMSK TÄVLING DELA PÅ ELLER EGNA

S

Ä R A

OFRUKTSAM PYNTET PÅ DROTTNINGEN

T

I A R A N

S P R I T T S P R Å N G A N D E GAV LÖN FÖR MÖDAN

Elvy Karlsson Hammarstrand

LÅTA DJUR FÖRENAS

P A R A VILL MÅNGA HA VINTERN

M I S L E K D O S A L L A L L L L I S N A K S T O I L A L Y C K E R S A FLUKTA ÄR MED PÅ RESAN

RED KAN BAUERS GURKA TUVSTARR PÅ SIMMA I KÖR PENDLARE I STHLM

KAN VARA PIPIGA VECKOTIDNING

FÖLJDAKTLIGEN FOT + FOT

KYLA LÄMNA EN FEMMA

RAM RYCKNINGAR

MANDAM SES OFTA MED GINGER

FLYTER VRAKDELAR VIMSIG

FYLLER FLAK

Ä T T I K A

L A S S A R

STÄMMA FÖR HENNE

TRIST ATT GÅ PÅ

ÄR VI I SVARTVITT

G R Å A ISTÄLLET FÖR ERKÄNNA

M E A N D L I G T T E

G-B Bäckström Västervik

STATUS #4/2019

KORSORD HADE SÅDANA CHEFAR SES MED FRUKTBROR I ÖVER SLÖSA I ER VASSEN SLÄNGS BOND SERIE

SES OFTA MED SKUR

KAN VARA NGT GOTT TILL KAFFET

RYTM SÅDAN HAR FÖRLORAT VAD?

STÖTARTADE UTANDNINGAR

DET SLÄNGS I SJÖN

FLODLANDSKAP GJORDE HÄPEN

FÅR EN VRÅK ATT VERKA LITEN KAN ORO VARA FÖRE FINAL ÄR BYTTE VI ÄR I MÅNGA SIDA PÅ NOVELL VENUS1967 TAK DELTAT

UNDVIKER SKADA

REVY MED HUND GÅR MAN I ÖGA MOT ÖGA

CA TRETTON

KANSKE EN VÄNLIG SJÄL

HÅLLBARA LINOR

FÖRFLUTEN DEN SES PÅ RYGG I HYLLA

SÖKER RENAR MÅRDDJUR GÄRNA LÅTA FÅ KAN DU SLÅ DIG NER PÅ

KALKSTENSOMRÅDE GESSLE

SKIVSPELARE ARBETA MED NÅL

STAMMAR BÖR DU KUNNA HÄR! SALTMÅTT ARNE QVICKS DÄNGA

FARA PÅ FERIE FRAMSIDA

KOMMER DET ÄR FÖRE JU INTE PAKET KLOKT

KRYDDAR KORV BRUKAT MJÖL

HAR MAN HEM

TÄ & V VLA INN

SCENKONST FET STAD I GB? RESVÄGAR EMBLAS KARL

SÄGER NÖJD LÖSARE? SVÄRTAR NER HAR VITTNE

LETAR METARE ACK OCH SUCK

GÖR VÄRRE ÄNNU VÄRRE

HAR DJUR DET ÄR NÅGOT LIKARTAT

SOPRANSOLO

STATUS #4/2019

(INTE) FÄRGLÖS LIGGER LÅGT OCH SJUNKER

HÖRS EJ I MANSKÖR HAR HÅR PÅ ÄNDA

BLIR MINSTINGEN SIST BOR VI I HEM FÖR HAM OCH SEM EN TID

TÄNKER EJ PÅ ANDRA FÖLJER PUTINS NICK

TIO BLANKT SLUKAS INFÖR PUBLIK

DEN ÄR HJÄLTENS LÖN VASER

KAN DEN ARGE ÅT NÅGON

BERTIL BLUES

ÄR SKÖRDAR SOM GLÄDER

EN AV SJU TIDNING FÖR 40+

KENOZOIKUM

INLEDER REPORTAGET

AXA ÄR ALLT OM ÄVEN SLUTET ÄR DET

KUTTRAR MINNESHJÄLP

VAR GJUTET I BOMBER GÅR DET TJATIGA I RAGGIGAS ROP

DEN STRYKS TUNT LÅNGSIMMARE

SOM KORVSPAD?

VINN 200 kronor!

Lösningen ska vara märkt ”Bildkryss nr 4” och måste vara Status, Hornsgatan 172, 5tr, 117 28 Stockholm, tillhanda senast den 6 september 2019. Tre priser på 200 kronor delas ut. Lösning och pristagare meddelas i Status nr 6 2019.

Namn:________________________________________________________________________________ Adress:_____________________________________________Postadress:________________________ Om du vill, uppge bankkonto (clearingnr+kontonr):________________________________________ 27

FÖRBUNDSNYTT

Riksförbundets kortfilm vann första pris i Frankrike n Riksförbundet HjärtLungs kortfilm Varningssignaler med Sven Wollter och Tilde Fröling i rollerna har vunnit förstapris på en filmfestival i Frankrike.

– Vi är glada att denna lite lättsamma men mycket viktiga film om hur man ska hålla koll på sina värden och sin hälsa har vunnit första pris, säger Inger Ros, ordförande i Riksförbundet HjärtLung.

Riksförbundet HjärtLungs kortfilm som handlar om att ignorera varningssignaler, har vunnit första pris på en internationell företagsfilmfestival. Deauville Green Awards är en internationell festival för företagsfilmer, dokumentärer, reklamfilmer och tv-program, med fokus på hållbar utveckling, socialt ansvar, miljövård och ekologi. Mer än 500 filmer från 35 länder i ett flertal kategorier över hela världen konkurrerade.

Kortfilmen Varningssignaler vann i kategorin ”Demographic transition and dependence” inom informationsfilmtävlan.

Varningssignaler berättar historien om en far och dotters resa med hans bil och hur illa resan kan sluta när man ignorerar bilens varningslampor.

Ur juryns motivering: ”Humor, kvickhet och strålande spel av skådespelarna förmedlar budskapet att hålla koll på sitt kolesterol, blodtryck och på sin hälsa på ett effektivt sätt.”

För projektledning stod byrån Remedy Communication och produktionsbyrå var Ligistfilm - med Louis Dubouis som producent och Peter Mars som regissör. Ekonomiskt stöd från Sanofi.

Filmpremiären skedde under Hjärtemånaden i år. Filmen kan ses på vår hemsida: hjartlung.se. Den finns både i en längre version och en kortare version.

Louis Dubouis, Sven Wollter, Tilde Fröling och Peter Mars.

Nytt vattengymnastikprogram n Programmet består av sex övningar för motionsledare som leder grupper inom HjärtLung. Materialet innehåller två laminerade A4-papper, det ena med instruktioner i form av text och illustrationer. Det andra med endast illustrationer. Musiken ligger på en CD. Detta material förutsätter att det finns en motionsledare som

28

genomför övningarna i grupp, det innehåller ingen film. Motionsprogrammet är framtaget i samarbete med Anita Svensson, Motionsledarteamet HjärtLung. Motionsledarteamet kan anlitas av föreningar som har behov av att utbilda sina motionsledare inom HjärtLung. Vid intresse, kontakta marie.ekelund@hjart-lung.se

STATUS #4/2019

FÖRBUNDSNYTT

Nu lanserar vi Min Sida för dig som medlem! n Min Sida är din egen personliga sida på internet, här kan du som medlem se vilken förening du tillhör och administrera vissa uppgifter om dig själv, så som: • Ändra adressuppgifter, mejladress och telefonnummer • Uppge medlemstyp och diagnos • Byta lösenord till Min Sida • Avbeställa/beställa prenumeration av tidningen Status • Ladda ned ett medlemskort, via fliken medlemskap • Se medlemsförmåner • Ge en gåva • Tipsa en vän om medlemskap Varför inför vi detta?

Idag kan det ibland vara svårt för den enskilda medlemmen att nå sin förening och man kanske inte vet vilken förening man tillhör.

Min Sida underlättar både för föreningen och för medlemmen då man när som helst på dygnet kan gå in och se sina uppgifter. Det är

helt frivilligt att använda Min Sida. De medlemmar som inte har någon dator gör precis som förut, ringer sin förening och får hjälp.

Hur når man Min Sida?

Min Sida når man genom att gå in på hemsidan hjart-lung.se. På hemsidan till höger finns en figur och namnet Min Sida. Inloggningen sker med medlemsnummer och de personliga lösenord du fått skickat till dig på din inbetalningsavi för medlemskap. Alternativt har du fått dina inloggningsuppgifter skickat till din mejladress som finns registrerad i medlemsregistret.

Nytt lösenord till Min Sida erhålls genom att klicka på länken ”Glömt lösenord” (detta förutsätter att du har en giltig mejladress registrerad i medlemsregistret) alternativt att du kontaktar registeransvarig i din lokalförening. Om du inte har möjlighet att nå Min Sida, kontakta din lokalförening eller Riksförbundet HjärtLung medlemsservice så hjälper vi dig.

SKAPA DIN EGEN FÖDELSEDAGS­INSAMLING PÅ FACEBOOK! n Nu kan du skapa din egen insamling till förmån för Riksförbundet HjärtLung. När du är på Facebook, gå till fliken ”Skapa”, rulla i listen och välj ”Insamling”. Där kan du under välgörenhetsorganisationer klicka i Riksförbundet HjärtLung och skapa din födelsedagsinsamling. Det är ett enkelt sätt att bidra till att människor med hjärtsjukdom och lungsjukdom ska kunna leva ett så bra liv som möjligt.

RIKSFÖRBUNDER I ALMEDALEN n Riksförbundet HjärtLung har varit i Almedalen för att skapa opinion för våra frågor. I korthet har vi: Pratat personcentrerad vård, både i vårdmötet och på en mer strategisk nivå. Vi har lyft att digitaliseringen i vården måste utgå från patientens behov och praktisk handling. Vi har sprungit Almedalsloppet och i paneldiskussioner visat på var och ens ansvar för egenvård och förebyggande arbete samt knutit nya kontakter som kan bistå oss i arbetet för att alla personer med hjärt-, kärl-, och lungsjukdom ska ha ett bra liv!

STATUS #4/2019

29

FÖRBUNDSNYTT

Hallå där … … Olle Setterberg, ordförande i IPF Sverige, patientföreningen för lungfibros, som nyligen blivit en riksförening i Riksförbundet HjärtLung. Olle Setterberg fick själv diagnosen för fem år n Vad är IPF? – Idiopatisk lungfibros, IPF, gör att ärrvävnad bildas i lungorna, med medföljande minskning av lungvolymen. Det finns inget sätt att bota sjukdomen men på senare år har bromsmediciner kommit. Förkortningen IPF kommer från engelskans idiopathic pulmonary fibrosis. Orsaken till varför man får sjukdomen är okänd. I Sverige upptäcks 300-600 fall per år. n Vilka är symtomen?

– Det börjar ofta med att man får torrhosta och lätt blir andfådd. Trötthet, svaghet och viktminskning kommer sen. Sjukdomen kommer smygande och det gör att många väntar med att söka hjälp. n Vad vill föreningen?

– Vi vill först och främst sprida information om IPF. Det finns även ett skriande behov

av personlig kontakt, att få träffa och prata med andra som har samma sjukdom. Det är en allvarlig sjukdom med dödlig utgång, ett mycket svårt besked att få. Man kan lindra den psykiska smärtan av att få veta att man inte är ensam. Vi vill också påverka politiker och vården så att fler lungkliniker har spetskompetens kring sjukdomen. n Varför vill ni vara en del av Riksförbundet HjärtLung?

– I början var jag tveksam, vi ville först ha en egen bas att stå på. Nu ser vi de administrativa fördelarna och möjlighet till erfarenhetsutbyte och fysisk träning i de lokala föreningarna inom Riksförbundet HjärtLung. Vi tror också att det kommer bli lättare att påverka politiker till en bättre och mer jämlik vård när vi nu är en del av en större organisation.

SÅ TYCKER LÄSARNA! n I maj månad genomfördes i samarbete med företaget Mistat AB en läsvärdesundersökning av Status. Den visade att 77 procent ger tidningen helhetsbetyget bra eller mycket bra, 18 procent tycker den är ok. 4 procent uppgav att de inte kunde svara och en procent gav helhetsbetyget dålig.

På frågan om vilka avdelningar i tidningen som läses mest låg nyhetsnotiserna och forskningsreportagen i topp, 91 procent respektive 90 procent. Därefter kom i fallande ordning: tema, smått & gott, landet runt, ledaren, förbundsnytt, receptsidorna och korsordet.

Vi vill tacka alla som var med och bidrog med era synpunkter i undersökningen. Ni hjälper oss att utveckla tidningen!

Text: Ulrika Juto

Vill du bli Hälsocoach? n Hälsocoacherna arbetar utifrån HjärtLungs modell för coachning.

Den består av fem träffar med olika teman där deltagarna utgår från hur de mår i dag, sätter upp mål för bättre hälsa, undersöker hinder och möjligheter för att till sist göra en handlingsplan för goda vanor i vardagen. Varje träff tar ungefär två timmar och bygger på olika verktyg och diskussioner utifrån de mål som deltagarna själva satt upp. Häloscoachen fungerar som vägledare och bollplank och hjälper deltagarna att hitta sin egen väg framåt med fokus på det friska.

I höst utbildas nästa kull och är du intresserad av att bli Hälsocoach eller vill du bli coachad kontaktar du Marie Ekelund, marie.ekelund@hjart-lung.se.

Frågor om förmaksflimmer? Ring 0720–78 00 19 Telefontid måndag– torsdag 10.00–12.00

30

Du kan också läsa mer på hjart-lung.se/flimmerlinjen/

STATUS #4/2019

problem med erektionen?

DU ÄR INTE ENSAM OCH D E T F I N N S H J Ä L P AT T FÅ .

RFSU GER TIPS OCH RÅD.

LÄS MER OM H U R VA K U U M K A N H J Ä L PA D I G www.rfsu.com/potens K O N TA K TA O S S info@rfsu.com 08-633 46 01

Swedbank Humanfond – för dig som vill spara med både hjärna och hjärta.

Fonden placerar sitt kapital i svenska bolag som tar stort ansvar för mänskliga rättigheter, goda arbetsvillkor, affärsetik och miljön. Humanfondens samarbetsorganisationer arbetar världen över med bland annat bistånd, hjälpverksamhet, mänskliga rättigheter, miljö, natur och forskning. Fonden är även Svanenmärkt.

Läs mer på swedbank.se/humanfond

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fondens värde kan variera kraftigt på grund av fondens sammansättning och de förvaltningsmetoder som används. Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser för Swedbank Humanfond finns att hämta hos din återförsäljare eller på swedbank.se/humanfond

STATUS #4/2019

31

Hit men inte längre Om det gör ont i benen, speciellt när du rör på dig, kan det bero på perifer kärlsjukdom. Sjukdomen drabbar knappt en av fem och ger sig vanligtvis till känna i övre medelåldern. Kanske har du hört talas om den under benämningen fönstertittarsjukan.

Sjukdomen orsakas av åderförkalkning som leder till syrebrist i musklerna. Med rätt träning och behandling lindrar du smärtan och kan gå både hit – och längre.

Läs mer på Riksförbundet HjärtLungs hemsida.

PP-XAR-SE-0225-1 april 2019

Bayer AB | Box 606 | 169 26 Solna | Bayer.se