Tidningen Status nummer 3 2019

STATUS

RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING

Nummer 3 2019 | JULI

DÄRFÖR BLIR DU PIGG OCH GLAD AV SOL SNÄLLA TANKAR SOM FÅR DIG ATT MÅ BRA LOPPISFYNDA SMÅVASER

Recept

Somrig mat med systrarna von Sydow EXTRA TIDNING OM KONGRESSEN:

Besluten, snackisarna & folket på plats

kongress 20 19 Tidning om

Riksförbund

et Hjärtlungs

förbundsko

Snackisarna och folket , besluten på plats

Extra tidning

om mötet som

formar förbunde

ts framtid

LÄR KÄNNA RIKSFÖRBUNDETS TOPPKVINNA n Personlig intervju med Inger Ros.

ngress 27–29

maj 2019

VÄLKOMMEN

Jag ska varje dag kämpa för en person­ centrerad vård

STATUS RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING

i den vackra försommarskruden samlas Riksförbundet HjärtLung till kongress i Bålsta på fina Aronsborg. Vi passar också på att fira 80 framgångsrika år.

Först vill jag naturligtvis tacka för det fina förtroendet jag fått att leda förbundet ytterligare tre år. Stort tack! Jag ska göra mitt bästa för att leda arbetet och tillsammans med den nyvalda förbundsstyrelsen utveckla vårt fina förbund till stor nytta för våra medlemmar – och jag ska varje dag kämpa för en personcentrerad vård. Livsstilsaktiviteter, patientutbildning och arbetet med att förbättra vården, och särskilt eftervården, för de med hjärt-, kärl och lungproblem kongress 20 19 fortsätter. Vårt arbete kommer många till del, inte bara våra medlemmar, och det är glädjande.

I en bilaga till detta nummer kommer Status att belysa både beslut och aktiviteter från kongressen.

Tidning om

Riksförbundet

Hjärtlungs förbund

skongress 27–29

maj 2019

STATUS Riksförbundet HjärtLung Hornsgatan 172 5 tr 117 28 Stockholm Tel: 08-55 606 200 Fax: 08-668 23 85 Mejl: status@hjart-lung.se Webbplats: www.hjart-lung.se Adressändringar: 08-55 606 213 Gåvobankgiro: 901-0109 ansvarig utgivare Inger

Ros

redaktör Ulrika Juto ulrika.juto@hjart-lung.se 08-55 606 209 grafisk form, layout & repro

Ersta Sthlm Media AB info@erstamedia.se

jag gör några personliga reflektioner:

n Glädje, engagemang, kunskap och framtidstro Snackisarn präglade kongressen. Vi kan, vi vill, vi törs. Kongress och folket a, besluten på plats är det finaste av det fina i en demokrati. Förbundsstyrelsen har ett stort ansvar mellan kongressperioderna men kongressen är medlemmarnas, genom sina valda ombud. Kloka beslut har fattats och nu kavlar vi upp ärmarna för att stärka både vår organisation och vårt opinionsarbete.

Extra tidning

om mötet som

formar förbun

dets framtid

vi ska:

4 Stärka patientens ställning i vården och erbjuda vården patientutbildningar. Utveckla medlemskapet och stärka medlemsutvecklingen Utveckla våra livsstilsaktiviteter och driva opinionsbildning 4 Under vår 80-åriga resa har vi både utvecklat organisationen och breddat vårt uppdrag. Nu lägger vi också till kärl. Våra diagnoser har nu fokus på är hjärta, lunga och kärl.

4 Med kongressens kloka beslut påbörjar vi nu resan för 80 nya framgångsrika år. Vi tar med oss 8 i 80, och gör 8:an liggande – oändlighetssymbolen. alla medlemmar är värda sin vikt i guld, alla förtroendevalda lite extra guld.

Med hopp om en skön sommar!

annonser

MediaKraft AB Carl Larsson carl.larsson@mediakraft.se 0701-47 50 29 tryckeri

Exakta Print

utgivning 6

nummer per år.

Finns även som taltidning.

Redaktionen ansvarar inte för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Riksförbundet HjärtLung tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser. redaktionsråd

Christine Cars-Ingels christine.cars-ingels@hjart-lung.se Karin Jeppsson karin.jeppsson@brakne-hoby.hjart-lung.se Ulrika Juto ulrika.juto@hjart-lung.se Stig Rann si-rann@telia.com Inger Ros inger.ros@tumba.hjart-lung.se Magnus Östnäs magnus.ostnas@hjart-lung.se omslagsbild

Anders Norderman

Inger Ros Förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung 2

STATUS #3/2019

VÄLKOMMEN

INNEHÅLL

#3 2019

AKTUELLT 4–5: Tänk snällt om andra – och må bättre. Livet kan bli enklare om du slutar sura visar forskning.

REPORTAGE 6-8: Ta till vara på sommarens ljus – du behöver det!

SMÅTT & GOTT 10: Semestertips och sommarsysslor för lugna dagar.

INTERVJU: INGER ROS 12–17: Lär känna Rikförbundet HjärtLungs ordförande genom personligt porträtt.

RECEPT 18–19: Ebba och Amy von Sydow bjuder upp till sommarens middagar – gott och lättlagat.

LANDET RUNT 22–26: Riksmästerskap i bowling och populär vattengymnastik i Kalix.

FORSKNING 20–21: Så kan vanlig blodtrycksmedicin påverka livet.

FÖRBUNDSNYTT 28–30: Svikt-duken ska hjälpa de med hjärtsvikt.

Foto: S H U T T E R S TO C K , ANDERS NORDERMAN, L I S A H Ö Ö K

6-8 12-17

22

18-19 STATUS #3/2019

30 3

AKTUELLT

Tänka snälla tankar – och må bättre Inhalatorer har olika klimat­ påverkan n Att byta från en gasdriven sprejinhalator till en pulverinhalator kan minska klimatavtrycket lika mycket som om den astma- eller KOL-sjuka personen slutar äta kött, enligt en ny svensk studie. Forskarna menar att utsläppen av växthusgas bör vägas in i behandlingsvalet.

n Det är bättre att fokusera på andra än att tänka på sig själv om man vill må bättre. Detta visar ny forskning. Att tänka goda tankar om andra kan minska oro och ökar känslan av glädje och social samhörighet menar forskarna.

Forskarna lät försökspersonerna i experimentet använda tre olika tekniker för att minska ångest och öka glädje och välbefinnande. Försökspersonerna som var studenter fick under 12 minuter använda någon av följande

strategier: titta på människor de hade omkring sig och tänka ”jag önskar att denna person får vara lycklig.” Titta på sina medmänniskor och tänka att ”vi hör ihop”.

Titta på andra människor och tänka på att man har det bättre än dem.

Forskarna jämförde sedan teknikerna. Det visade sig att de studenter som praktiserade en kärleksfull teknik där de önskade andra att vara lyckliga kände en större tillhörighet och att de var

gladare och kände sig mer empatiska samt även mindre ängsliga. Även gruppen som tänkte att de kände samhörighet med andra kände sig mer empatiska. Den tredje gruppen som instruerats att tänka att de hade det bättre än andra fick ingen positiv utdelning alls. Forskarna tror att det beror på att den typen av jämförelse bygger på konkurrens, vilket kan kopplas till stress, ångest och depression.

Källa: Science daily

Källa: Dagens medicin

110 000

Minusresultat i stora delar av landet n Var tredje region och 69 av 290 kommuner gick med underskott 2018. Det visar ekonomirapporten från Sveriges kommuner och landsting, SKL. Resultaten förklaras inte av låga intäktsökningar, konstateras i rapporten. Det är i stället ökade kostnader.

Källa: Dagens medicin

4

Medlemsundersökning: 3 AV 10 MED HJÄRTSVIKT HAR FÅTT VÄNTA MER ÄN TRE ÅR PÅ DIAGNOS n Resultatet av Riksförbundet HjärtLungs undersökning Att leva med hjärtsvikt visar att vården tyvärr inte når alla som har hjärtsvikt och de som får hjälp får det inte i tillräckligt stor utsträckning. Samtidigt finns stora möjligheter att må bättre med rätt behandling. Riksförbundet Hjärtlung har genomfört en enkätundersökning bland sina medlemmar med hjärtsvikt för att kartlägga hur man upplever sin diagnos och den vård man har.

Undersökningen visar bland annat att: n 3 av 10 anger att de gått längre än tre år med symtom innan de fick diagnos.

n 43 procent tycker att vården är dålig på att ta kontakt för att följa upp hur behandlingen fungerar. n 41 procent uppger att de känner sig förtvivlade över att de inte kan leva ett ”normalt” liv med sin sjukdom.

Undersökningen Att leva med hjärtsvikt presenterades i en debattartikel i Dagens Medicin den 8 maj med Riksförbundet HjärtLungs ordförande Inger Ros och kvalitetsregistret Rikssvikts ordförande, kardiolog Peter Vasko.

Läs mer om undersökningen på hjart-lung.se/vi-vill STATUS #3/2019

Foto: S H U T T E R S TO C K

n Så många drabbas varje år av vårdskador. De allvarligaste, som ligger bakom flest dödsfall, är vårdrelaterade infektioner, svikt i vitala funktioner, läkemedel och skador efter kirurgi, visar en ny analys från Socialstyrelsen. Omkring 1 400 människor dör i Sverige varje år på grund av en vårdskada. Av dessa skador, som orsakar eller bidrar till dödfall, skulle 39 procent ha gått att undvika.

AKTUELLT

6 400 Stor mage kopplas till trafikbuller

n Så många dödsfall skulle kunna förhindras eller senareläggas genom bra kost.

Det visar beräkningar som gjorts i samarbete mellan Livsmedelsverket och Lunds universitet. Störst effekt skulle mer frukt och grönsaker ha på hälsan.

Källa: livsmedelsverket.se

n Enligt en rapport har personer som utsatts för mycket trafikbuller fått ett större midjemått än andra, sett till ett genomsnitt. Siffrorna gäller drygt 5 000 personer i fem kommuner i Storstockholm.

Att buller från flyg ger ökat bukomfång har redan visats inom samma studie. Nu ser man samma effekt av vägtrafik, om än inte lika markant. Att det framför allt är midjemåttet som ökar tros bero på att problemet är stressrelaterat.

Källa: norran.se

…OCH MER ÖVERVIKT PÅ LANDET n Men föreställningen om att stadsbor riskerar att bli överviktiga i högre utsträckning än de som bor på landsbygden ifrågasätts av en ny studie. Globala siffror visar att människor i städerna lägger på sig mindre övervikt än människor som bor utanför städerna, 38 procent mindre bland kvinnor och 24 procent mindre bland män. Enligt forskarna är bättre tillgång till hälsosam mat och fler träningsanlägg­ ningar några av anledningarna till att viktökningen i städerna inte är lika stor.

Källa: Dagens medicin

Varning för bantningsmedel n Läkemedelsverket varnar för att använda bantningsmedlet Natural Max Slimming. Läkemedelsverkets analyser visar att produkten innehåller sibutramin som kan öka blodtrycket och pulsen hos en del personer men kan också innebära risk för allvarliga hjärtkärlproblem. Natural Max Slimming har sålts till personer i Sverige via en facebookgrupp.

HÖG RISK MED LÅG UTBILDNING

STATUS #3/2019

Global Health. Störst skillnader i hjärt-kärlsjukdom mellan högoch lågutbildade finns i låginkomstländer. Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin och en av huvudförfattarna bakom studien säger

n Hjärtan och lungor från personer med hepatit C kan doneras utan att infektionen etableras hos mottagaren, enligt nya studieresultat, som publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine.

Fynden öppnar alltså för att donatorpoolen i Sverige kan utökas med hjälp av nya och effektiva läkemedel mot hepatit C.

74 Källa: Dagens medicin

Källa: lakemedelsverket.se

n Risken för hjärtinfarkt eller stroke hos personer med liten eller ingen utbildning är mer än dubbelt så hög som för personer med hög utbildning. Detta visar en omfattande internationell studie publicerad i The Lancet

Hepatit­ smittade kan donera

i ett pressmeddelande att man inte exakt vad som orsakar den höga risken för hjärt-kärlsjukdom bland personer med låg utbildning i låginkomstländer, annat än möjligen brist på kunskap och bristande hälso- och sjukvård.

n Så många personer genomgick förra året lungtransplantation. Det är ett nytt rekord. Orsaken bakom det ökande antalet lungtransplantationer är att fler organ tas om hand från avlidna.

Källa: Dagens medicin

5

REPORTAGE

Vi varnas ofta om riskerna med överdrivet solande. Mer sällan talas det om att för lite solljus också kan skada oss, ända ner på cellnivå. text

Ulrika Juto

DÄRFÖR BEHÖVER VI SOLENS LJUS 6

STATUS #3/2019

M

Många människor vittnar om att de blir piggare och gladare under sommarmånaderna. Men det är faktiskt inte värmen som påverkar vårt humör mest utan solljuset.

– Vi människor är dagsljusorienterade och biologiskt beroende av att få ljus på dagen och mörker på natten, säger Arne Lowden, som är docent och sömn- och ljusforskare på stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. En tydlig ljus- och mörkerväxling under dygnet påverkar produktionen av hormonet melatonin som reglerar kroppens rytm och cellernas arbete. Det gör att vi sover bättre på natten och känner oss mer pigga och utvilade under dagen. Vi blir på bättre humör.

Melatoninproduktionen påverkas direkt av dagsljuset. Receptorer i ögats näthinna tar emot ljuset, signalerna leds in i hjärnan via synnerven och vidare till tallkottskörteln som producerar det dygnsreglerande hormonet melatonin.

Melatoninproduktionen hämmas när vi utsätts för dagsljus och ökar på kvällen när det är mörkt. Sömnen är viktig eftersom det är då cellreparation, tillväxt och återhämtning sker.

Foto: S H U T T E R S TO C K

REPORTAGE

forskning som gjorts på personer som arbetar på forskningsstationer i Arktis och som utsätts för mycket lite dagsljus har visat att sömnen försämras. Den blir mindre effektiv, mer tid spenderas i vaket tillstånd i sängen, sömnen förkortas och andelen återhämtande djupsömn minskar.

På dagtid är den kognitiva och fysiologiska förmågan på topp med en hög beredskap för aktivitet. Det är på dagen vi är biologiskt skapta för att vara aktiva fysiskt och mentalt. Exponering för dagsljus kickar igång kroppen och gör oss mer alerta. Även en mulen vinterdag får vi dubbelt så mycket ljus ute jämfört med om vi sitter inne, så det är året runt bra att försöka komma ut.

– Forskning har visat att vänd – forts. det kan räcka med så lite på nästa sida STATUS #3/2019

7

REPORTAGE som en halvtimmes exponering för dagsljus för att upprätthålla en stabil dygnsrytm. Exponering på förmiddagen ger bäst effekt på dygnsrytm och humör, förklarar Arne Lowden.

Därför kan det vara en god idé att vistas utomhus tidigt och att inte bära solglasögon den första timmen. Efter det är det bra att skydda ögonen med solglasögon. UV-ljus påskyndar ögats åldrande. inte kan ta sig ut så kan man få positiva effekter bara av att sitta nära ett fönster på morgonen.

Man ska då tänka på att inte sitta längre bort än tre meter från fönstret och det krävs att det inte finns inglasade balkonger eller liknande som skärmar av ljuset. Även via huden sker en påverkan när vi utsätts för solljusets UV-strålning direkt på huden. Solbestrålningen gör att ett enzym, nitratoxid, bildas vilket är mest känt för att aktivera hudpigmenteringen som gör oss solbrända.

Frisättningen av detta enzym tycks också påverka hjärnan så att vi blir på bättre humör.

När huden utsätts för UV-strålning bildas också D-vitamin som reglerar kalkbalansen och stärker skelett och tänder. Nyare forskning tyder också på att brist på D-vitamin har betydelse för uppkomsten av vissa sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdom, och även bidra till koncentrationssvårigheter och nedstämdhet.

om man av olika skäl

bilda D-vitamin räcker det under sommarmånaderna att vara ute i kortärmad tröja cirka en kvart mitt på dagen, utan solskydd.

Med stigande ålder försämras dock förmågan att bilda D-vitamin i huden. Hudsyntesen vid 75-års ålder har minskat med 75 procent jämfört med hos en 25-åring. Det kan därför vara extra viktigt för äldre att tänka på att få i sig D-vitamin via kosten eller eventuellt med hjälp av tillskott. Fet fisk som lax och sill innehåller mycket Dvitamin. Mjölkprodukter och matfettsblandningar är också viktiga källor, om de är berikade med D-vitamin. l

för att huden ska

8

Arne Lowden, är docent på stressforsknings­ institutet vid Stock­ holms universitet.

”

Exponering på förmid­ dagen ger bäst effekt på dygnsrytm och humör

Fakta: Dagsljus n Dagsljus innehåller elektromagnetisk strålning från solen av alla våglängder inklusive ultraviolett och infraröd strålning. Dagsljus kännetecknas av stora variationer över dygnet och året. Det varierar även beroende på vädret.

Dagsljusets intensitet mäts i lux och varierar mellan cirka 40 lux (till exempel vid solnedgång) till cirka 100 000 lux en solig sommardag. En mulen vinterdag är belysningsstyrkan cirka 1 000 lux utomhus. Inomhus är ljusets intensitet 250-300 lux med normal takbelysning. Oavsett vilken årstid det är eller vilket väder det är så är ljuset man får utomhus starkare än det man får av vanlig inomhusbelysning. Vid så kallad ljusterapi används speciella dagsljuslysrör, då brukar ljusstyrkan ligga på cirka 2 500 lux, vilket ungefär motsvarar det ljus man får om man vistas ute en halvmulen svensk sommardag.

STATUS #3/2019

SWE-P-145-0119-071549a

YOU Gammal kärlek rostar inte – men den kan klogga igen.

40 år eller äldre, men du har mer eller mindre av dem.

Många besvär upptäcker du själv bara genom att känna

Och ju äldre du är, desto större är risken att det bildas

efter hur du mår. Värre är det med sjukdomar inne i

farliga plack som kan spricka. Det kan helt enkelt vara

kroppen.

så att du går runt med en tickande bomb i kroppen

Nästan hälften av alla dödsfall i Sverige orsakas av stroke eller hjärtinfarkt. Den vanligaste orsaken är att

utan att veta om det.

Det är viktigt att förebygga att plack bildas eller

fett lagras in i blodkärlens väggar och bildar något

byggs på – därför bör du regelbundet gå och kontroll-

som kallas för plack. Om placken brister skapas en

era dina värden hos en läkare. Livsstilsförändringar och

blodpropp, som i sin tur kan orsaka en stroke eller

kolesterolsänkande behandling kan motverka att nya

hjärtinfarkt. Plack finns hos alla människor som är

plack bildas eller att de som finns förvärras.

Ditt hjärta älskar dig alla dagar i veckan. Ta hand om det.

Läs mer på www.kärl-ek.se

www.amgen.se STATUS #3/2019

9

Sommarsysslorna som frisätter må-bra-hormon n Vid fysisk beröring frisätts kroppens må-bra-hormon oxytocin som bland annat sänker blodtrycket, minskar stressnivån och gör att vi känner oss mer lugna och rofyllda. Men det är inte bara hudkontakt som ger den välgörande effekten. När dina händer pillar med något frisätts också oxytocin, enligt Kerstin Duvnäs Moberg, professor i fysiologi och expert på oxytocinet

och dess effekter. Så här är några tips på enkla sysslor som kan göra dig lugn och behaglig i sommar: 4 Pyssla i trädgården eller i garaget.

4 Baka eller laga mat. Repetitiva och långsamma sysslor, som att rulla köttbullar, är särskilt lugnande.

4 Massera dina egna fötter, till exempel framför teven. Huden på fötterna kryllar av beröringsreceptorer.

LOPPISFYNDA SMÅVASER n Passerar du någon loppis i sommar, stanna till och köp småvaser för några kronor. De är perfekta för en ensam blomma. Eller varför inte ge bort en vas med till exempel en pion. Personligt, vackert och klimat­smart med återvinning.

Semestertips!

Besök Medicinska museet i Köpenhamn n Det kan kanske låta lite torrt men Medicinska museet i Köpenhamn erbjuder intresseväckande utställningar om kroppen, sjukdomar och hälsan. Som besökare får du inblick hur magen hänger ihop med våra tankar och psykiska tillstånd

och hur behandlingar utvecklats – från antiken till genetiken. Museet ligger centralt, på Bredgade 62, men är inte samma turistmagnet som Tivoli och Nyhavn. En bra avstickare för den som vill ha ett lite lugnare tempo på stadssemestern.

Har du koll på förbundets historia? Testa dina kunskaper! n Riksförbundet HjärtLung firar 80-årsjubileum i år vilket vi uppmärksammar i Status.

1) När förbundet bildades 1939 var det en sammanslutning av tuber­ kulospatienter. När beslutade man att ansluta hjärtsjuka till förbundet för att vidga verksamheten?

1. 1981 X. 1951 2. 1961

80 år!

10

2) Tidningen Status gavs ut första gången redan 1938 och var då en litterär tidskrift som flera kända författare och poeter skrev i. Bland annat publicerades dikten ”Jag letade en blomma” som börjar så här: ”Väl är jag en som klagar och klagar dumt – i fall det stör? Men tullen gick jag utanför i alla mina dagar.” Vem skrev dikten?

1. Nils Ferlin X. Hjalmar Gullberg 2. Gustaf Fröding

3) Runt om i Sverige finns cirka 130 Hälsans Stig, lättillgängliga och välskyltade promenadstråk. Det är Riksförbundet HjärtLung som äger konceptet Hälsans stig och kom­ munerna som skapar och sköter om dem. Idén bakom Hälsans stig är hämtad från ett annat land.

Vilket?

1.Danmark X. Frankrike 2. Irland Rätt svar: Se uppe till höger!

STATUS #3/2019

Rätt svar, förbundets historia: 2-1-2

Foto : S H U T T E R S TO C K

SMÅTT & GOTT

Annons

Fjädrande stavar rekommenderas av sjukgymnaster för friskare Hjärtan!

Fysisk aktivitet stärker hjärtat och förbättrar syreupptagningen och ger över lag bättre immunförsvar och starkare muskler.

HÄLSA

Använd rabattkod och få 20 % lägre priser vid beställning av stavar på

www.webbshop.bungypump.se

eller ring oss så ordnar vi ett bra pris åt Dig! För varje par stavar Du beställer från oss skickar vi ett ”Rehabprogram Hjärt & Lung” utan kostnad.

Konditions- och styrketräning med Bungy Pump fjädrande träningsstavar är en träningsstavar innebär att belastningsform som främjar stavens nedslag mot marken blir syreupptagningsförmågan i mjukare och skonsammare för blodet, förbättrar andningsaxlar och armbågar jämfört med muskulaturens uthållighet, traditionella gångstavar. stärker muskler, vävnader Jag vill särskilt rekommenoch skelett. På grund av att dera stavgång med Bungy Pump andningsmuskulaturen stärks Rödmarkerade partier visar de till de som muskler i överkroppen som aktiså ventileras lungorna bättre har ryggproblem eftersom veras vid BungyPump Walking. och gör så att lungorna får ett stavarna bland annat aktiverar större blodflöde. lednära stabiliserande mageNär man promenerar med Bungy Pump staoch ryggmuskulatur, som är viktig för en bra varna så stärks hjärtmuskeln, vilket i sin tur betykroppshållning som i sin tur avlastar ryggkotorder att hjärtat orkar pumpa runt en större mängd na. Kroppen påverkas även så att det bildas fler syrerikt blod per sammandragning och behöver kapillärer (små blodkärl) i muskeln, vilket i sin då inte slå lika fort som tidigare. Samtidigt avlastur innebär att möjligheterna för utbyte av näring, tas lederna, främst fot-, knä- och höftleder. avfallsprodukter och syre i kroppen förbättras. Det Den fjädrande effekten i Bungy Pump gör att den kan arbeta längre tid utan att bli trött.

Enkelt uttryckt är kondition din kropps förmåga att ta upp syre och omvandla den till energi. Med Bungy Pump stavar som träningsredskap bygger du effektivt upp din kondition, styrka och uthållighet med ett ökat välbefinnande som resultat.

”Jag vill särskilt rekommendera stavgång med BungyPump”

Rovena Westberg

Leg. sjukgymnast Toppform Sjukgymnastik

Testa BungyPump stavar i din närmaste sportaffär!

Sports Progress International AB Marinvägen 7 891 78#3/2019 Bonässund STATUS

tel: 0660-58 589 Email: info@bungypump.se www.bungypump.se

11

INTERVJU: INGER ROS

Många är vana att se Inger Ros i rollen som ordföran­ de. I ett personligt samtal med tidningen Status be­ rättar hon om sig själv som privatperson och avslöjar vad som är hennes hemliga last och varför hon alltid har snyggt lackade naglar.

I 12

STATUS #3/2019

INTERVJU: INGER ROS

Hon får politikerna att lyssna och de egna medlemmarna att bli sedda. Riksförbundet HjärtLungs ordförande, Inger Ros, är både poppis som ledare och en vass debattör.

Och så har hon grymt gröna fingrar. På sin prunkande uteplats laddar hon sina batterier. text

Anna-Karin Andersson foto Anders Norderman

HAR HEMMA HAMTAR INGER ROS SIN ENERGI

I

Inger Ros greppar sin kaffekopp och naglarna i skarpt rosa syns tydligt i kontrast till det vita porslinet. Nyansen på fingertopparna matchar hennes topp. Hon gillar färg.

– Som ung hade jag ovanan att bita på naglarna.

Jämt satt jag och bet på dem. En dag, när jag var runt 22 år, bestämde jag mig för att sluta med det och sen dess har jag målat dem. Det har blivit en grej, jag avskyr avskavt lack. Senaste tiden har jag faktiskt unnat mig att få naglarna fixade på en salong, säger Inger Ros. För Riksförbundet HjärtLungs 37 000 medlemmar är hon välbekant som ordförande. Hon tillträdde posten år 2010. På förbundets senaste kongress, i slutet av maj 2019, valdes hon om till ledarpositionen för fjärde gången i följd – ett beslut som möttes av ovationer och hejarop bland deltagarna på plats.

STATUS #3/2019

Många är vana att se henne i den typen av forum, på en scen med en mikrofon och tydlig stämma. Nu har hon låtit tidningen Status få hälsa på i hennes eget hem i Botkyrka som ligger en halvtimmes pendeltågsresa söderut från Stockholms city.

Botkyrka kommun förknippas ibland med miljonprogramshöghus i betong och förortsproblem.

Den bilden delar inte Inger Ros. Hon vurmar för sitt Botkyrka. Det har varit hennes hemvist under hela hennes vuxna liv. Först bodde hon i en lägenhet i samma område och istället för att byta till ett mindre boende när dottern flyttade ut satsade Inger på ett 96 kvadratmeter stort hus med uteplats. Just uteplatsen värderar hon högt.

Syrenerna blommar på sluttampen och häcken är tät och välmående. Dessutom står det krukor utplacerade med olika väx-

där är det lummigt.

forts. på nästa uppslag – vänd!

13

INTERVJU: INGER ROS

”

Bougain­ villean får mig att drömma mig bort till Medel­ havet.

14

ter. Inte mindre än femtioåtta stycken för att vara exakt. Några välkomnar på var sida om ytterdörren, ett par av dem står runt hammocken och andra i grupper på stenplattorna. Inger trivs i sin trädgård. Det är här hämtar hon hämtar kraft och energi.

– Bougainvillean är min favorit, säger hon och plockar bort några av de cerise blommorna som vissnat. Den får mig att drömma mig bort till Medelhavet.

Det hörs skratt och barnskrik från en förskola och en del stoj och ljud från studsande basketbollar från skolan som ligger alldeles intill. Det är

livligt men inget som stör, tycker Inger. Från mitten av juni, när det är sommarlov, är det dessutom så gott som knäpptyst i kvarteren och då kan hon ligga i fred i sin hammock. Gärna med en deckare. uteplats står en vas med ståtliga rosor inne på köksbordet. De är från Ingers särbo Hans som uppvaktat henne på födelsedagen. Nyligen fyllde Inger 67. Hans och Inger har varit ett par i 11 år men alltid på distans. Hans bor hos Inger någon dag i veckan, oftast på helger, men för det mesta är Inger ensam i det stora huset.

Att reda sig själv är hon van vid. Sin karriär och

utöver en prunkande

STATUS #3/2019

INTERVJU: INGER ROS Blommor och växter är Inger Ros stora passion och fritidsintresse.

Hennes orkidéer är så välmående att de skulle kunna tas för att vara konstgjorda vid en första anblick.

Konserter med favoriterna som Inger Ros bokat in i sommar Namn: Inger Ros. Ålder: 67 år.

Titel: Ordförande för Riksförbundet HjärtLung.

Familj: 37-åriga dottern Therese och särbon Hans.

Weeping Willows.

Bor: I hus i Botkyrka i södra Stockholm.

Gör i sommar: Debatterar i Almedalen, badar och simmar, vilar i hammocken och reser i slutet av augusti till ett hyrt hus på Korfu med Hans.

Ulf Lundell.

Passion: Växter och blommor.

Tränar: Simmar i badhus under vinterhalvåret och i sjö och hav på sommaren. Tar även gärna promenader med stavar.

Laleh.

Favoritartister: Gillar att lyssna på musik och är ganska bred i smaken. Bruce Springsteen är en av favoriterna. Går gärna och upplever musiken live och har till exempel tre konserter inbokade i sommar; Laleh i Dalhalla, Ulf Lundell på Skansen och Weeping Willows vid Ulriksdals slott.

Fakta om ordföranderollen för Riksförbundet HjärtLung n Det är Riksförbundet HjärtLungs valberedning som föreslår vem som ska bli ordförande. Formellt är det på kongressen, som äger rum vart tredje år, som länsföreningarnas utsedda ombud fattar beslutet. Riksförbundet HjärtLungs stadgar säger att en och samma ordförande får ha posten i högst 12 år. Det innebär att Inger Ros nu påbörjat sin sista tre år långa mandatperiod. Under den tiden behöver valberedningen ta fram förslag på någon som ska axla rollen efter henne. n För Inger Ros motsvarar ordföranderollen drygt en halvtidstjänst men tiden hon lägger ner på sitt uppdrag varierar, i perioder är det hektiskt och mer än heltid, andra tillfällen lugnare.

vardagspusslet i övrigt har hon till exempel klarat av med bravur trots att hon varit ensamstående förälder från det att dottern var fem år. efter studenten i 18-årsåldern på Vattenbyggnadsbyrån. Hon var enda tjejen bland ett drygt 20-tal manliga anställda och hon hade en sekreterartjänst. Skrev på maskin, hade hand om telefaxen. Norrbottens järnverk, som hade en filial i Stockholm, blev hennes andra arbetsplats. Där fick hon efter en tid nytta av sitt medlemskap i fackförbundet Handels. När hela verksamheten skulle förflyttas till Luleå lyck-

inger ros yrkesliv började

STATUS #3/2019

ades hon med fackets hjälp se till att bli arbetsbefriad med lön för att söka sig vidare på hemmaplan i huvudstaden.

Kanske var det där och då som den drivande föreningsmänniskan Inger började formas. Hon har därefter varit engagerad i ABF, jobbat för Fastighetsanställdas förbund och var under flera år sekreterare hos Socialdemokraterna på det lokala kontoret i Botkyrka. till att bli heltidsengagerad som politiker i Botkyrka med ansvar för vård och omsorg. Det ledde vidare till att hon 2001 blev till-

år 1996 övergick hon

forts. på nästa uppslag – vänd!

15

INTERVJU: INGER ROS Under sommaren ligger Inger Ros gärna i sin ham­ mock och läser en deckare. Och så pysslar hon om alla sin kruk­ växter såklart.

”

Min roll som fö­ reträdare för pa­ tienterna är värde­ full, det vi har att säga tas på allvar.

16

frågad om att åta sig förtroendeuppdraget att bli landstingsråd I Stockholm.

– Jag fick ett par dagars betänketid. Tvekade först, tvivlade lite på mig själv. Men så tackade jag ja.

I flera år var Inger Ros därefter landstingspolitiker på heltid. 2002 axlade hon rollen som huvudstadens sjukvårdslandstingsråd. Det var i samband med att hon skulle avsluta den politiska karriären 2010 som hon blev kontaktad av Riksförbundet HjärtLung. Förbundet behövde då rekrytera en ny ordförande och någon fick nys om att Inger Ros hade den rätta bakgrunden för uppdraget och att hon lägligt kanske skulle kunna tänkas vara intresserad.

Då var Inger Ros en okänd figur för Riksförbundet HjärtLungs medlemmar. Men utnämningen har visat sig vara en lyckträff. Under Inger Ros hittills nio år som ordförande har Riksförbundet HjärtLung blivit en stark patientorganisation som är med och påverkar och gör skillnad.

– Vi inom Riksförbundet HjärtLung har gått från att ha varit kravställare på vården till att bli medskapare och möjliggörare. Vi är delaktiga i förändringen av vården med målet att den ska ges på bästa sätt för personer med hjärt- kärl- och lungsjukdomar.

Den omställningen har stärkt Riksförbundet HjärtLung som opinionsbildare. En klagoröst är det många som slår dövörat till, menar Inger Ros. Genom att istället hitta vägarna till förändringar har intresset från politikernas håll ökat.

– Att jag exempelvis blir inbjuden för att samtala med socialministern visar att Riksförbundet HjärtLung är respekterat. Min roll som företrädare för patienterna är värdefull, det vi har att säga tas på allvar.

Det är det fler som anser. När tidningen Dagens Medicin årligen rankar de 100 personer som har mest makt inom den svenska hälso- och sjukvårdsdebatten finns Inger Ros med på listan, senast bland de 50 främsta. Men det är inte makten i sig som Inger Ros värdesätter. Hon drivs av ett genuint engagemang. Att vården ska bli personcentrerad, och utgå från patienternas behov, är en fråga som ligger henne särskilt varmt om hjärtat. själv har inger ros klarat sig relativt bra från sjukdomar. För tio år sedan tvingades hon visserligen färdas med ambulans till sjukhus efter att hon under en tid känt ett obehagligt tryck över bröstet vilket väckte misstankar om hjärtinfarkt. En hel vecka låg hon inlagd men någon orsak till det dåliga tillståndet kunde aldrig riktigt ges.

STATUS #3/2019

INTERVJU: INGER ROS

När Inger själv får välja … n När jag bjuder Hans på en romantisk middag lagar jag: Jag är dötråkig när det kommer till att hitta på nya saker i köket så det skulle nog bli klassikern räkor med rostat bröd och vitt vin. Annars kanske stekt rödingfilé med sallad och romsås. n Den tekniska prylen i hemmet skulle jag aldrig klara mig utan: Hårfönen och Ipaden. n När jag nöjessurfar på paddan går jag ofta in på: Sajter där jag kan titta på kläder och skor. Och så surfar jag ibland för att få inspirerande trädgårdstips.

n Då svär jag: Tyvärr ganska ofta. ”Jävla skit” kan jag säga både när jag stöter på orättvisor och när något går åt skogen för mig personligen.

Men när jag fått det ur mig, går jag vidare. Svordomen hjälper till att få det utagerat. n Då grät jag senast: Oj, jag har lätt till tårar, så ganska nyligen.

Att gråta fungerar som en ventil för mig. n Det fick mig nyligen att skratta högt: När alla på Riksförbundet HjärtLungs kongress dansade till bandet Streaplers på kvällen.

Det var en härlig stämning och jag skrattade högt och ljudligt på dansgolvet.

Nej, egna erfarenheter av att vara patient har Inger tacksamt få av. Men svåra sjukdomar finns tyvärr ändå i hennes närhet.

Ingers pappa dog i relativt unga år, Ingers mamma gick bort för fem år sedan och båda Ingers syskon har svåra kroniska sjukdomar. Brodern är rullstolsburen sedan 20 år och systern tillbringar mycket tid på sjukhus.

– Jag talar både min bror och min syster varje dag för att kolla läget. Vi står varandra nära. Jag pratar även med min dotter Therese varje dag. Oftast är hon i stallet, hästar är hennes stora passion i livet. inger ros tycker det är svårt att prata om sig själv

i positiva ordalag. Men några av anledningarna till att hon blivit en så uppskattad ordförande tror hon beror på att hon är lyhörd och en god lyssnare, har lätt för att uttrycka sig och för att hon är vänlig men rakryggad. Hon är inte den som vänder kappan efter vinden.

– Jag har ett språk som inte skrämmer, är enkel och vardagsnära. Och jag kan sätta ner foten när det behövs. Det gör jag framför allt om någon hittar fel hos andra och börjar baktala personer inom vår organisation. Jag faller aldrig in i sådant gnäll.

Att ha olika åsikter är bra, det ska vara högt i tak, STATUS #3/2019

n Det är min ”hemliga” last: Smågodis. Ser jag påsar med Polly måste jag ta en omväg i butiken för att den inte ska ”råka” hamna i matkorgen.

n Om jag vann 10 miljoner på lotto skulle jag: Dela med mig till familjen och mina syskon, hyra eller köpa ett hus vid havet, skänka till organisationer som arbetar för barn som har det svårt och självklart kommer Riksförbundet HjärtLungs forskning få en del.

men då får man ta upp det till diskussion, inte prata skit bakom ryggen. i sin roll som ordförande kämpat för att stärka gemenskapen inom Riksförbundet HjärtLung. Under sitt första år som ordförande 2010 besökte hon Riksförbundet HjärtLungs samtliga 21 länsföreningar, från norr till söder. Målet har varit att radera ut känslan av att det är styrelsetoppar och kanslipersonal i Stockholm som styr och ställer över lokalföreningarnas huvuden. Att sudda ut revirtänket. Och projektet har fallit väl ut. Trots Inger Ros utpräglade stockholmsdialekt går hon hem i stugorna, i såväl storstäder som på landsbygden. För Inger Ros finns inget ni eller dem när hon pratar om sin förening, bara ”vi”.

överlag har inger ros

efter att ha pustat ut efter den tre dagar långa kongressen i slutet av maj kavlar Inger Ros upp ärmarna på nytt för att ge röst åt alla personer med hjärt- kärl och lungsjukdom under politikerveckan i Almedalen.

– Efter det loggar jag ut. Resten av sommaren hittar ni mig försjunken i en bok i hammocken eller ståendes med händerna i blomrabatterna. Eller också i Brosjön, jag är ett riktigt badfreak! l

17

RECEPT Somrigt både till och vardag och fest. Det blir det när systrarna Ebba och Amy von Sydow bjuder upp med recept, vackra dukningar och smarta knep som gör att alla kan lyckas med maten. I boken ”Systrarna von Sydow – Maten, livet och samtalen runt köksbordet” (The Book Affair) tar systrarna tillsammans med mamma Helen med oss till sommarbostäderna på Marstrand och i Skåne.

SyStrarna von Sy

dow

Mat en, live t och saM tale n run t kök sbo rde t Ebba, Amy & Helen von Sydow

von Sydow foto

Lisa Höök

Välkommen

hem till

familjen

Superenkla kastrullkakan med sommarens bär Ingredienser (6–8 bitar) • 100 g smör • 2 dl strösocker • 2 dl vetemjöl (Ebba brukar byta ut 1 dl mot havregryn) • 2 ägg • smör och ströbröd eller kokosflingor till formen • ca 2 dl bär (röda vinbär, svarta vinbär, björnbär eller blanda vad du har hemma) • 1/2 dl pärlsocker Gör så här: Sätt ugnen på 175 grader.

Smält smöret i en kastrull.

Blanda i socker, mjöl och ägg.

Häll smeten i en smord och bröad form (med strö-bröd eller kokosflingor). Lägg på bären. Strö över rikligt med pärlsocker.

Grädda mitt i ugnen i cirka 20–30 minuter, håll koll! Tänk att den ska vara ungefär som en klassisk kladdkaka i konsistensen.

Servera sedan kakan direkt i formen, den kan vara för kladdig för att få ur formen. Eller använd en form med löstagbar kant.

18

Läskande somrigt vatten Det är enkelt att göra kranvattnet lite festligare. Med en vacker, stor karaff och någon av de här kombinationer kommer du förhoppningsvis också att dricka ännu mera vatten.

Vilket naturligtvis inte är så magiskt som vissa supermodeller hävdar: ”Man kissar ut det man inte behöver”, som Helen krasst brukar konstatera. Men snyggt blir det! Testa också med kolsyrat vatten, här kommer fem idéer på goda smaksättningar: 1. I ngefära, jordgubbar, grapefrukt och timjan 2. Blåbär, apelsin och basilika 3. G urka, apelsin och timjan 4. I ngefära, mynta och citron 5. V attenmelon, lime, gurka och mynta

STATUS #3/2019

RECEPT Halloumisallad med melon Ingredienser (4 portioner) • 1 liter melon skuren i kuber (blanda gärna honungsmelon, cantaloupe och vattenmelon) • 1 hackad schalottenlök • 1 paket halloumi (ca 200 g) • 1 tsk olivolja • ärtskott och basilika (kan uteslutas) Örtvinägrett • 3 dl färska basilikablad • 1 dl färsk mynta • 1 vitlöksklyfta • 1 nypa chiliflakes • 1 dl olivolja • 1/2 dl valfri vinäger (rödvinsvinäger eller balsamvinäger passar bra) 1/2 tsk salt

Gör så här: Blanda melonbitarna med schalottenlöken (schalottenlök finns färdighackad i välsorterade frysdiskar i paket om 100 g som är bra att ha hemma).

Häll sedan upp melon och lök på ett stort fat.

Skiva halloumiosten och stek i oljan i stek-panna tills den är gyllenbrun. Ha koll så den inte bränns.

Lägg alla ingredienser till örtvinägretten i en mixer och mixa till slät konsistens. Ringla dressingen över melonbitarna, strö över ärt-skott och basilika om du vill och sprid ut den stekta halloumin över hela härligheten.

Bakad laxsida med citron Ingredienser (antal portioner beror på laxsidans storlek) •1 laxsida (beräkna ca 200 g per person) • 1 citron • c a 1/2 dl vitt vin om du har hemma • flingsalt och svartpeppar • 1 msk sesamfrön (kan uteslutas)

STATUS #3/2019

Gör så här: Sätt ugnen på 175 grader. Lägg laxsidan på en plåt med bakplåtspapper, eller i en smord ugnsfast form. Skinnet ska vara nedåt.

Skär citronen i tunna skivor. Lägg ut dem på fisken. Om du har, häll på en skvätt vitt vin på fisken. Krydda med flingsalt och svartpeppar. Här strödde vi på lite sesamfrön också.

Laxsidan behöver bakas i cirka 30 minuter mitt i ugnen, tiden beror givetvis på storleken och tjockleken. Om du har en kökstermometer använder du den för att enklast kolla om fisken är klar. Innertemperaturen ska vara 55–56 grader. Annars petar du försiktigt där fisken är som tjockast och ser efter om den verkar klar.

19

FORSKNING Ett av de forskningsprojekt Riksförbundet HjärtLung stödjer i år är hur det blodtryckssänkande och rytmreglerande läkemedlet betablockerare påverkar livskvaliteten efter en hjärtinfarkt.

Studien är en substudie av den stora så kallade REDUCe-studien. text

Ulrika Juto

KAN LIVS­ KVALITETEN PÅVERKAS AV EN VANLIG BLODTRYCKS­ MEDICIN? idag behandlas alla patienter som haft hjärtinfarkt rutinmässigt med betablockerare som en del av sekundärpreventionen, det vill säga för att förebygga nya hjärthändelser. Denna typ av läkemedel skyddar hjärtat mot stresshormonerna adrenalin och noradrenalin som frisätts genom aktivitet från sympatiska nervsystemet, den del av nervsystemet som inte är viljestyrd och som aktiveras i situationer när människan blir utsatt för fysisk eller psykisk stress.

– Men rutinmässig behandling med betablockerare efter hjärtinfarkt baseras på relativt gamla studier, flera nya läkemedel och behandlingsmetoder har introducerats sedan dess, säger Erik Olsson, psykolog och docent vid

20

cinering med betablockerare om patienten har bevarad ejektionfraktion (över 50 procent), det vill säga om patienten har bevarad vänsterkammarfunktion, pumpförmåga, och alltså inte uppvisar tecken på hjärtsvikt.

– Man vet att ungefär hälften av alla patienter som drabbas av hjärtinfarkt inte har hjärtsvikt.

Erik Olsson är psykolog och huvudansvarig för studien om hur livskvaliteten påverkas när man använder betablockerare.

Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet som är huvudansvarig för studien om hur livskvaliteten påverkas av betablockerare.

I europeiska riktlinjer påpekas att det saknas evidens för nyttan av medi-

den vanligaste orsaken till försämrad pumpförmåga är att hjärtat blivit mindre rörligt på grund av celldöd i hjärtmuskelväggen på grund av hjärtinfarkten. Vid måttlig till svår hjärtsvikt finns det bättre stöd för att betablockerare gör nytta och minskar både symtom och dödlighet.

Alla läkemedel ger biverkningar.

STATUS #3/2019

FORSKNING Foto: S H U T T E R S TCO K

Fakta: Betablockare n Betablockerare blockerar receptorer i hjärta och artärer så att stresshormonerna noradrenalin och adrenalin får minskad effekt. De dämpar kroppens centralnervösa stimulering av hjärta och artärer. Detta gör att hjärtats slagkraft och frekvens minskar.

Kärlen slappnar av och blodtrycket minskar.

Idag används betablockerare för behandling av högt blodtryck, angina pectoris (kärlkramp), hjärtinfarkt, hjärtsvikt och olika typer av rytmrubbningar. n Vid normal dosering är biverkningarna oftast måttliga. Vid för hög dos kan den dämpande effekten på hjärtat bli för uttalad med nedsatt minutvolym, för lågt blodtryck och yrsel. Nedsatt perifer cirkulation med kalla händer och fötter är en vanlig biverkan.

Andra biverkningar som ibland förekommer och kan hänföras till den centralnervösa effekten är slöhet, sömnstörningar, mardrömmar, hallucinationer och depression. Även illamående, kräkningar och diarré förekommer hos vissa individer. Läkemedlet ska användas med försiktighet om patienten har diabetes eftersom tecken på för lågt blodsocker, till exempel darrighet och hjärtklappning, kan maskeras av läkemedlet.

Vid hypoglykemi (farligt låga blodsockernivåer) stimulerar normalt noradrenalin beta2-receptorer i levern till ökad frisättning av glukos. Eftersom betablockerare hämmar effekten av noradrenalin kan frisättningen av glukos dämpas med för lågt blodsocker hos diabetiker som följd.

Källa: Illustrerad farmakologi 2

Betablockerare kan ge motsatta symptom till det som behandlas, det vill säga lågt blodtryck och låg puls. Detta kan i sin tur ge yrsel, kalla fötter och händer och andfåddhet vid ansträngning. Det finns också rapporter om påverkan på sexuell funktion, humör sömn och livskvalitet.

vande sätt att ta oss an frågan, förklarar Erik Olsson.

Studien är upplagd så att två grupper jämförs, den ena gruppen får be-

forskning som finns kring biverkningsprofilen, så är resultaten motstridiga. Vi vill i den här studien få bättre stöd för vilken roll behandling med betablockerare spelar för patienternas välbefinnande och upplevelse av livskvalitet. Det är ett område som hittills inte har studerats särskilt mycket och denna studies design möjliggör ett helt nytt och lo-

n Tack vare allmänhetens gåvor till Riksförbundet HjärtLungs forskning kan vi ge stöd till forskningsstudier som syftar till att förbättra livskvaliteten för hjärt- och lungsjuka.

Forskningsprojektet som belyses i det här reportaget har till exempel fått ekonomiskt bidrag från Riksförbundet HjärtLungs forskning. n Du kan stödja Riksförbundet HjärtLungs forskning genom bankgiro 901-0109, ange Forskning i meddelanderutan. Det går även bra att swisha på nummer 123 90 101 09.

– när det gäller den

STATUS #3/2019

Riksförbundets stöd till forskning

handling med betablockerare, den andra gruppen får inte det. Samtliga deltagare får skatta livskvalitet, välmående, hjärtfokuserad ångest, nedstämdhet och sexuell funktion. Sammanlagt är det cirka 50 frågor som ska besvaras, något som beräknas ta cirka 15 minuter. I så hög grad det är möjligt kommer enkäten att göras digitalt via internet.

Mätningen kommer att ske vi tre tillfällen: innan utskrivning från hjärtintensivavdelning, två månader efter hjärtinfarkten samt tolv månader efter hjärtinfarkten. Totalt ska 500–600 hjärtinfarktpatienter, både kvinnor och män, delta. Studien startade rekryteringen i juli 2018 och beräknas pågå under tre år. l 21

n Vad händer i din lokalförening?

LANDET RUNT Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se

Vad är på gång i er förening? n Har ni till exempel arrangerat en promenad, haft en träff eller bjudit in någon föreläsare?

Status vill gärna höra om vad ni håller på med i er lokala förening. Det behöver inte handla om ett storslaget evenemang. Många medlemmar lyfter fram att det är gemenskapen som betyder mest. Det vill vi gärna skildra här på våra Landet runt-sidor. Så välkommen att höra av dig!

Så gör du om du vill skicka in material till oss: 1. Berätta i korthet om någonting ni gjort tillsammans i er HjärtLung-förening.

2. Ta bilder på aktiviteten eller fota några av de som varit med. Berätta vilka bilderna föreställer, var bilden är tagen och i vilket sammanhang.

3. Skicka texten och bilderna till oss genom att mejla till: status@hjart-lung.se eller skicka med vanlig post till: Status, Riksförbundet HjärtLung, Hornsgatan 172, 5 tr, 117 28 Stockholm.

4. Ange ditt namn och dina kontaktuppgifter så att redaktionen kan nå dig vid eventuella frågor. Dina kontaktuppgifter publiceras inte.

5. Var medveten om att redaktionen kan behöva redigera materialet för att det ska passa in i tidningen. Material tas in utifrån platstillgång. Skriv kort så ökar chanserna att materialet kan tas in.

Vattengymnastik är en populär aktivitet i Föreningen HjärtLung Kalix.

Populär vatten­ gympa i Kalix n Föreningen inbjöd till offentligt möte den 28 februari med temat ”Personcentrerad vård förr och nu”. Ove Bengtsson, distriktsläkare, kirurg mm, berättade med inlevelse om den personcentrerade vården förr och nu. Tidigare såg läkaren ”hela människan”, då man sökte för någon specifik åkomma. Numera söker man för till exempel magbesvär, vilket blir noggrant undersökt av läkare som specialiserat sig på just det området. Hur patienten mår i övrigt finns inte riktigt tid att tala om.

Markku Lehto, röntgenläkare, berättade om utvecklingen som skett av röntgen.

Här har vi till idag haft en enorm utveckling. Idag finns även beslut om magnetröntgen Kalix.

Föreningen bedriver sedan många år en livlig verksamhet i form av: vatten- och golvgymnastik i sjukhusets lokaler, vattengymnastik och bouleträning i Sport City.

I dessa aktiviteter deltar cirka 70 av våra medlemmar med liv och lust varje vecka. En källa till både fysisk träning och avkoppling. Aktiviteterna leds av våra engagerade ledare Armi Strömbäck, Kaarina Karpoff samt Nina Ahlstöm.

Insänt av Birgitta Kinnunen

FÖRELÄSNING OM LUNGOR I HALMSTAD n Föreningen HjärtLung Halmstad har genomfört offentlig föreläsning ”Våra Lungor i Fokus” på Alla Hjärtans Hus. Som vanligt var åhörarantalet stort. Sjukhuset Halmstad deltog tacksamt med läkarexpertis från medicin, Kostas Vlachos. En mycket imponerande och engagerad föreläsning med goda fakta och pedagogik. Åhörarna lyssnade som goda ”elever” och gavs rika möjligheter till många intresseväckande frågor med svar. Efter 2 timmar kunde många av oss gå hem många lättade efter att ha fått många upplysande svar. Sjukvården har faktiskt mycket att erbjuda till våra eventuella besvär. Ett flertal vann på lotten möjlighet att återbesöka lokalen med biljett som ger betald fika.

Insänt av Lennart Almqvist

22

STATUS #3/2019

LANDET RUNT

Goda vanor & goda val – ett motto för HjärtLungs hälsocoacher n Våren på Österlen kan vara ljuvlig, men vårdagjämningens kväll bjöd på regn och gråväder när vi åkte till S:t Olofs Medborgarhus. Inne på Föreningen HjärtLung Österlens informationsmöte var det dock varmt och inbjudande och omkring 45 personer hade kommit för att lyssna på föreläsare och musikant. Christina Wandt är en av 22 hälsocoacher inom HjärtLung-rörelsen och hon fick oss att både skratta, röra på oss och ta till oss goda råd om vad vi själva kan göra för att må bättre trots hälsoproblem.

HjärtLung vill hjälpa och inspirera medlemmarna att flytta fokus från sjukdom till hälsa genom att erbjuda stöd för ”nysjuka” i övergången från diagnos till vardag. Hälsocoacherna har i utbildningen fått verktyg för att påverka livsstilen genom guidning vid hälsomöten och tematräffar, för enskilda eller grupper. Det handlar till exempel om att ha fokus på personen – inte diagnosen, och att satsa på det friska, hitta goda vanor genom små förändringar. I Skåne har vi nu två hälsocoacher, Krister Garin, som också deltog i mötet och Mikael Nissen. Genom Föreningen HjärtLung Österlen HjärtLung kan de hjälpa till med stöd för både enskilda och grupper för att bli ”den bästa versionen av en själv” som Christina Wandt uttryckte det. Både Christinas roliga och tankeväckande berättande och Kenneth Gustavssons medryckande musik var mycket uppskattat av deltagarna.

Insänt av Birgitta Thackray

Hälsocoacherna Krister Garin och Christina Wandt.

Intresset var stort när Föreningen HjärtLung Malmö uppmärksammade den okända hjärtklaffssjukdomen aortastenos.

Trött och andfådd – kanske inte bara åldern, kan vara aortastenos n I Limhamn, på Kronans Apotek uppmärksammades okända hjärtklaffsjukdomen aortastenos den 12 mars. Föreningen HjärtLung Malmö med ordförande Anne-Marie Sjöberg var på plats och berättade om sjukdomen och om vikten av att röra sig hela livet. Föreningen välkomnade alla till dess motionsaktiviteter.

Närmare 70 stycken intresserade Malmö- och Limhamnsbor hade bänkat sig och ville lyssna på föredrag av hjärtläkaren och kirurgen Henrik Bjursten från Lunds universitetssjukhus. Frågorna var många från publiken på det fullsatta apoteket.

På plats var även Leif Redestig från Landskrona som i 60-årsåldern har opererats för aortastenos på Lunds universitetssjukhus. Han fick den nyare tekniken som sker genom att man får en ny hjärtklaff som förs upp via kateter via ljumsken istället för den andra metoden som sker genom att öppna upp bröstkorgen. Ingreppet innebar att han kunde gå hem från sjukhuset bara efter någon dag istället för längre sjukhusvistelse som är det vanliga.

– Jag fick plötsligt en dag svårt och tungt att gå uppför trappor förra året. Tack vare att jag sökte läkare till slut upptäckte de aortastenosen, som är en åderförkalkning av hjärtklaffen. Jag fick en ny hjärtklaff via ljumsken.

Det större ingreppet hade jag inte klarat eller orkat, berättar Leif.

Idag kan Leif cykla och promenera igen som vanligt.

Sjukdomen kan lätt sammanblandas med symtom för vanligt åldrande som trötthet, andfåddhet, yrsel och jobbigt att gå men kan alltså vara hjärtklaffsjukdom. Den kan lätt upptäckas av en läkare på vårdcentralen som lyssnar på hjärtat med stetoskop. Om misstanke finns remitteras man vidare till hjärtspecialist för ultraljud och vidare undersökning.

Insänt av Anne Marie Sjöberg

STATUS #3/2019

23

n Vad händer i din lokalförening?

LANDET RUNT Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se Ordföranden för HärtLung-föreningen hälsade välkommen till våravslutningen

Elaine Larsson, Gullmai Johansson och Marianne Nilsson förrättade dragning i lotterierna.

Anette Westberg av­ tackades av Sigvard Åkesson för allt hon gjort för HjärtLungföreningen under alla år man förlagt sina möten där.

Inför förbluffade åskådare trollade Georgios Grig­ ordiadis med såväl kort som gummisnoddar.

Stor uppslutning på våravslutning i Borlänge n Med en sol utanför fönstren på Forum i Kvarnsveden samlades drygt 110 medlemmar från Föreningen HjärtLung Borlänge till vårens sista medlemsmöte. Man gjorde det med litet sorg i hjärtat på grund av att detta kanske var sista gången som man kunde förlägga ett möte till Forum. Detta eftersom Forum nyligen försatts i konkurs.

Trots det hade Anette Westberg lyckats tillreda en god måltid bestående av kycklingsallad samt kaffe med godbit.

Mötet inleddes av ordföranden Kaare Andersson som berättade att föreningen nu har 379 medlemmar vilket innebär att föreningens medlemsantal fortsätter att öka. Han berättade också att medlemsresan ”I Nils Holgerssons fotspår i Dalarna” är fullsatt liksom den ”Äldreresa” som man bjuder medlemmar på, som är 80 år eller äldre.

När det gäller övrig verksamhet kunde han berätta en glädjande nyhet för alla deltagare i föreningens vattengymnastik och det var att

allt pekar på att Tunets bad kommer att hålla öppet under hösten för föreningar, i väntan på att nya simhallen öppnar kring årsskiftet.

Han avslutade sin information med att uppmana medlemmarna att sluta upp på den demonstration som Synskadades förening, SRF Dalarna, genomför utanför Dalatrafiks kontor för att protestera mot försämringarna i färdtjänstvillkoren.

Efter detta lämnades plats på scenen för ”Hjärtebra” som är ett företag i Borlänge som erbjuder vattenträning i massagepool.

Träningsformen som är ny och kommer från Italien går ut på att man sitter på en träningscykel i en specialbyggd minipool. Samtidigt som man cyklar får man varmvattensmassage via muskelmasserande vattenstrålar. Träningsmetoden är lätt och avkopplande men förbättrar kondition. Många nyfikna frågor ställdes av deltagarna och ett flertal av dem erbjöds ett provbesök i minipoolen.

Efter denna intressanta information hälsades trollkarlen och magikern Georgios Grigordiadis välkommen. Flera deltagare fick komma upp på scenen och delta i olika trolleritrick med spelkort. Han avtackades med varma applåder av publiken.

Inför avslutningen av mötet kallades Anette Westberg, som förestått köket och som til�lagat dagens förtäring, in för att avtackas.

Föreningens kassör Sigvard Åkesson överlämnade en bukett blommor och en present och Kaare Andersson riktade ett jättestort tack till Anette för allt hon gjort för Föreningen HjärtLung Borlänge under alla år som man förlagt sina medlemsmöten till Forum och önskade henne all lycka i framtiden. Annette fick stora applåder. Därefter var det dags för den traditionella lotteridragningen och många glada vinnare fick sina nummer upplästa av Gullmai Johansson som avslutade med att önska alla mötesdeltagarna en riktig skön sommar.

Insänt av Kaare Andersson

Föreningen i Karlskrona gjorde studiebesök på brandstation n Föreningen HjärtLung Karlskrona gjorde ett intressant studiebesök på nya brandstationen i Karlskrona. Tretton deltagare mötte upp och fick en rundvandring under ledning av brandförman Martin Hansson.

24

Martin berättade och visade först filmer om gamla brandstationen på Kungsgatan, Pottholmen och den nyaste nu Oskarsvärn.

Han informerade hur man idag tvättar brandmännens utrustning så att inget

miljögift kommer ut i naturen. Det finns också en fin träningssal där brandmännen tränar varje dag. Vi har i Karlskrona just nu Sveriges modernaste brandstation.

Insänt av Alva Johnson

STATUS #3/2019

Swedbank Humanfond

– för dig som vill spara med både hjärna och hjärta.

Fonden placerar sitt kapital i svenska bolag som tar stort ansvar för mänskliga rättigheter, goda arbetsvillkor, affärsetik och miljön. Humanfondens samarbetsorganisationer arbetar världen över med bland annat bistånd, hjälpverksamhet, mänskliga rättigheter, miljö, natur och forskning. Fonden är även Svanenmärkt.

Läs mer på swedbank.se/humanfond

Tänk på att historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fondens värde kan variera kraftigt på grund av fondens sammansättning och de förvaltningsmetoder som används. Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser för Swedbank Humanfond finns att hämta hos din återförsäljare eller på swedbank.se/humanfond

STATUS #3/2019

25

LANDET RUNT

Riksmästerskap i bowling n HjärtLungs Riksmästerskap (RM 2019) i bowling genomfördes den 22 till 25 maj i Superbowls fina bowlinghall i Nyköping.

Det blev god uppslutning till evenemanget med spelare och supportrar från hela landet, från Kiruna i norr till Karlskrona i söder och Uddevalla i väster samt Nyköping i öster. Men vi saknade föreningar/klubbar från våra största städer.

Det var 48 damer och 76 herrar som ingick i 28 st. 4-mannalag och 12 st. som spelade enskilt i mästerskapet.

På fredagskvällen den 24 maj hade bowlinghallen förvandlats till en fin festlokal där bankettens 136 gäster lät sig väl smaka, av den goda vårbuffén som serverades.

I samband med banketten hölls prisutdelningen för lagtävlingen och då kungjordes att Trollhättan fick ta över Budkavlen och bli arrangör för RM 2020.

Mästerskapsspelet avlöpte väl och många berömmande ord uttalades både om arrangemanget och den efterföljande banketten/supén.

Karlskrona kom som vanligt med starka lag och deras lag 1 – med Eva Peterson,

Tommy Gustafsson, Sven-Åke Andersson och Stieg Nielsen – vann med 4195, Gävle lag 1 – med Marianne Eklöf, Hasse Andersson, Christer Jansson och Ola Åberg blev tvåa med 4040 samt Östra Sörmland lag 1 – med Iréne Roman, Johan Höglund, Erik Andersson och Jan-Eric Lindquist – blev trea med 3891 poäng.

I den individuella finalen deltog 16 damer och 16 herrar.

Damfinalen vanns av Margit Andersson Bollnäs-Ovanåker med 1042, Gudrun Fahlén Söderhamn med 1013 kom tvåa och Iréne Roman Östra Sörmland med 955 poäng blev trea.

Herrfinalen vanns av Sven-Åke Petersson Karlskrona med 1234, Ingemar Granlund Söderhamn med 1169 kom tvåa, Tommy Gustafsson Karlskrona med 1165 poäng blev trea.

För övriga placeringar, se Föreningen HjärtLung Östra Sörmlands hemsida där alla resultat redovisas, www.hjart-lung. se/ostrasormland/ Vi vill också rikta ett stort tack till bowlinghallens personal och alla som sponsrat vårt Riksmästerskap med gåvor till våra lotterier och frukt till spelarna.

Västergötland i fokus för västeråsare n Föreningen HjärtLung Västerås har gjort en studieresa till Västergötland. Första stoppet var vattentornet i Örebro med vidunderlig utsikt över Örebro. Vi besökte Olof Skötkonungs källa vid Husaby Kyrka. Åt vår lunch, på Kinnekullegården, med en vidunderlig utsikt över västgötaslätten. Vi for vidare till Lidköping och besökte Rörstrands utställning av porslin och andra produkter. Vi besökte också Läckö Slott och Spiken, Sveriges största insjöfiskeläge. Därefter checkade vi in på Brunsbo Gamla Biskopsgård i Skara, där vi också intog två-rätters middag. Efter frukost besökte vi Varnhem, där biskop emeritus LarsGöran Lönnermark guidade oss vid klosterkyrkan samt vid fyndplatsen av vikingakvinnan Kata. Lunchen intogs vid Idas Brygga i Karlsborg.

Efter en rundtur vid Karlsborgs fästning började hemfärden mot Västerås.

Insänt av Bertil Lundgren

26

Damfinalens vinnare: Margit Andersson, Gudrun Fahlén och Iréne Roman.

VINNARE & LÖSNING krysset nr 1 2019 3 vinnare som vinner 200 kr var.

Status 1-19

L G I R I G B O A N A K V A V I T E N D E T G Å R U T F Ö T A G G A R Ö R O R M D E E D D B E A N R T E N N N U H A R M Å N G A S A U L A A D A K A L L R A P T J O T R A L L E N L A R V E Å H Ö R I N P L A S T I S G A R N H A L S

TILLBAKA- GJORDE LÄSER GÖR DET KAN FÖR- MYS- ÄR BÅDE MISSBRUKAR BRUKAS HANDLAR MÅSTE JU EJ ALHOPPNÄR DET STYR- TAS MED BLICKORK HOS AV DAGEN MAT & NÖJESKRÖSUS ANDE STRÖMER KANSKE NING BLIR MAN KRYSS DRYCK KÄNSLA SLITEN BAGARE SORK KAL KORT STIL POTATIS VARA BLITT IBLAND

VAR LEIF FARLIGT OLSSON I HAJEN KRAGORMEN DEN KAN VARA EN SKÅNE

BRUKAR INTE HARE

SKÄR MEN EJ ROSA

KAN MAN NÅGON PÅ EN BILD

KAN SES PÅ JULBORDET

KAN REPTIL GE DE HÄR

KAN DET OSA OM EN KÄND HAR BIG I BÖRJAN

KAN BYTAS MOT SKAPTA

HÖJDARE I VÅR NATUR

MERKEL O. CARTER GÖR IDROTT?

HÖRS SOM ÄRR ÄR MARANS RITT

HAR KÅLLE SOM KILLE

BERTIL BLUES GOLVSÅNGEN FLUGAN INNAN DEN FLYGER

HÅLLA FIRREN FRÄSCH FISKAS MED

Kata gård är en gammal gårdskyrka från Vikingatiden.

BEGÅR FISK REGELELLER BROTT I SLYNGEL RINK

PALLA SOTLÖDÄMNE HÖNAN NOS

RUMSTYP EKORREN MED GÄNGET

I BARNS LÅDA ENKELT FARVÄL

GULT PÅ FÄLT FÄSTA PROVISORISKT SKOJARE I LEKEN KNEPIG ATT KNIPA

TIDNINGSANKA KAN STORM

LYSSNAT PÅ LAGAN? SCENLENA

SOM EN RUNDBAL I SJUKA HUS

Mariella Nääs, Rosersberg

HASTIGT MED ÖVER HUVUD

KAN VARA AV ISBERGSSLAG

Monica Gustavsson, Trosa

T Ö A V O R B E S S A A N R G E L B I A N S K R E A D S A

TURSTARTEN

PLANET NR 2 FRÅN SOLEN NOTERA!

GÖR NÅGOT! BLIR NOG LURAD

NORDEGREN F. D. WOODS

FÖRRA STÖVELVALUTAN KLÄR POETER

PLATS FÖR DUNK SÅSGÖRA

HAR MÅNGA GRAFIKER BALDER

GROVKORNIGA

F R O M L U R E N U S O S T I T T A G A G E R A A D E V A S Å L A I R E N N D N I I N D R Y G G S A R T S A T E N I L L A D ÄR SMÅ GRODORNA? OFTA HALV

LÖPNAD MJÖLK TA LÄNGRE

URETTA MONACOS ÄR LITEN

BAKSMÄLLA MÅLARMUNCH

BRÅDA DAGAR FÖR BÖNDER

VÄXTSTÄLLE HAR SALVAN KLÅDAN?

HÄPET UTROP KAN JURY VARA

FLERA I RIMINI NÄR DET GÅR RUNT

SÅ SER EN CHIKAN UT SKYMTAD

INGEN GRÅ BLYTON

Mona Karlsson, Arvika

STATUS #3/2019

KORSORD BERTI BLUES

DRAS SITTER KNÖL BURK- BILDLIGT FÖR ATT PÅ LÅG SLAVEN STÖDJA NIVÅ

HA PROBLEM MED GLOB

SKA GE LYCKA

VITTNAS UNDER

FINNS I MÅNGA SKYLTAR

DET GRÖNA PÅ RÖDBETAN ÄR IBLAND DE SOM TÄVLAR PÅ PÅ APPARAT ÄR BEDÖVANDE

LÄTT SOM EN PLÄTT

SIST PÅ SISTA RADEN

VILL DEN BLI SOM TÄVLAR DÄRI

KAN BYTAS MOT RAKT

KAN LOCKAS AV VETTE

GJORDE DONATORN

HAR SITTPLATS

FINSK FINNS SEGHET FÖR FÖRKAN VARA DELARE OSANDE

EN GRÖN PÅ FILM VINTERFORDONET

ÄR TING I DIN ÄGO EN SÅDAN KAN FÅ LYSSNARE ATT GÖRA DET

KAMP PÅ SJÖN

STÅR NÄST SIST

BASKOLLEGA GÅ MOT RÖTT

DEN ÄR VÄRST SA GRISEN

ÄN MER SÅ MED BOMB KAN MAN BILAR

DRICKS IBLAND UR GLAS DEN RAMLAR EJ NÄR DEN STUPAR

TÄCKT AV KALLT TÄCKE

TÄ & V VLA INN

FOPPASPEL PLÅGAR DAGEN EFTER

BRUKAR ARRANGÖRER HON ÄR ETT SPEL FÖRSLAG TILL FÖRENING

FÅS PÅ RETREAT VASST VERKTYG ÄR AV SAMMA SORT KYLA

VISA ANSATSER TILL TOG EN SIESTA

DEN KAN GE SMAK ÅT HELAN PUST

KANSKE EN GERILLAATTACK

FICK NOA ETT BRA TAG

FÖLL I SLOW MOTION

STATUS #3/2019

DRYCK UPPÅT VÄGGARNA?

DEN FINNS BAK GJORDE FEBRIG?

GLAD I HATTEN INTE PÅ TOPP

FÖRVÅNANSVÄRT TIDIGT

ANDERS EKBORGS BROR MÅ MAN ÄR DEN KOSTEN MED RUTIN PUFFVÄN DEN FÖRFULAR ÅKET TILLLAGAT

KRING EUFRAT OCH TIGRIS

SNACKAR SOM LIRARE

PRECISERAR SPRIT

FYLLER SKOLGÅRDEN MATAS DET MED

KLASSEN HON KAN VARA FRÅN SHIRAZ

DEN RINNER IVÄG SES I BÅS

KAN MAN GÅR EN I KONST- DEL MED NÄRS- BÄR NGT KRETSAR INOM SIG

KAN LANGARE BILDA

SOM EN KAFTAN SLET UTAN SLANTAR

KAPAREN HANDLAR MAN MED I PAKISTAN

MÅLBEVIS KENOZOIKUM SVITEN MEN INTE RUMMET FÖRLÅT?

VERKA ENGAGERAT

VINN 200 kronor!

Lösningen ska vara märkt ”Bildkryss nr 3” och måste vara Status, Hornsgatan 172, 5tr, 117 28 Stockholm, tillhanda senast den 25 juli 2019. Tre priser på 200 kronor delas ut. Lösning och pristagare meddelas i Status nr 5 2019.

Namn:________________________________________________________________________________ Adress:_____________________________________________Postadress:________________________ Om du vill, uppge bankkonto (clearingnr+kontonr):________________________________________ 27

FÖRBUNDSNYTT

Hallå där … … Pelle Johansson som länge arbetat för att hjärtpatienter ska få tydlig information efter ingrepp som ballongvidgning, PCI. Nu kanske det blir ändringar. n Vad har hänt?

– Vi har kontaktat ansvariga läkare och påtalat att informationen som ges till PCI-patienter i aktutskedet behöver ses över. Vi har samlat in förslag från våra medlemmar om hur de skulle vilja att informationen såg ut och framfördes. Kardiologföreningens ordförande och ordföranden för kvalitetsregistret för PCI kommer nu starta en diskussion bland läkarna där de ska se över hur informationen kan förbättras. n Vad tycker du om detta?

– Det känns väldigt bra. Jag tror det kommer leda till att motivationen till livsstilsförändringar höjs. n Varför är informationen som ges i samband med ingreppet så viktigt?

– Får man veta att ballongvidgningen gått bra och att förträningen är åtgärdad så är det lätt att tro att allt frid och fröjd och att man kan leva som förut. Många blir förvånade när de kallas till återbesök hos hjärtsjuksköterska och får veta att de måsta ändra livsstil för att undvika nya hjärthändelser. Om de redan vid PCI-ingreppet får höra att livsstilsförändringar är viktiga är det lättare att ta tag i frågan. Tyvärr visar statistiken att endast 19 procent av infarktpatienterna deltar i fysisk träning och bara hälften av de som röker slutar. Dessa siffror kan bli bättre om läkarna är mer tydliga.

Förbundsordförande Inger Ros tillsammans med Jan Heidendahl, kassör i IPF Sverige på Riksförbundet HjärtLungs kongress.

NY MEDLEMSORGANISATION I RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG n Nu är IPF-Sverige, Patientföreningen för lungfibros, en medlemsorganisation i Riksförbundet HjärtLung. Föreningens främsta uppgift är att ge stöd till patienter och anhöriga med sjukdomen lungfibros och speciellt idiopatisk Lungfibros, IPF. Föreningen bildades 2016 och har över 300 medlemmar.

4 snabba frågor … till Marianne Dahl Radhe, ekonomiansvarig på Riksförbundet HjärtLung, om testamenten.

Har Du räddat liv?

Vi söker personer utanför sjukvården som genom hjärt-lungräddning räddat livet på någon vars hjärta stannat.

Nominera livräddningsinsatsen senast den 15 augusti.

Årets hjärt-lungräddare 2019 Riksförbundet HjärtLung Hornsgatan 172 5tr, 117 28 Stockholm, info@hjart-lung.se Stiftelsen för hjärt-lungräddning i Sverige

28

1

Hur mycket får Riksförbundet HjärtLung in per år?

– Det varierar år från år men vi ser en uppåtgående trend, genomsnittet de 10 sista åren är 8 miljoner kronor.

2

Vad används pengarna till?

– Det flesta testamenten är inte bestämda till något särskilt ändamål utan är en intäkt till all vår verksamhet. Tack vare de gåvor vi får in kan vi utveckla verksamheten för våra medlemmar och alla som har hjärt- eller lungsjukdomar.

3

Kan den som testamenterar välja vad pengarna ska användas till?

– Ja, men vi vill helst inte att de ska specificeras utan att riksförbundet kan använda medlen där de bäst behövs. Om det finns begränsningar i testamenten tar vi naturligtvis hänsyn till det.

4

Vad är viktigt att tänka på om man vill testamentera till Riksförbundet HjärtLung?

– Det är viktigt att man skriver vårt namn rätt, Riksförbundet HjärtLung och helst även vårt organisationsnummer 80 20 00– 6410. Tänk också på att du kan välja att skänka bara en del av dina tillgångar om du vill, till exempel ett legat med en bestämd summa.

STATUS #3/2019

Tillsammans skrapade vi ihop

248 808 kr till hjärtforskningen

Under februari 2019 var Sverigelotten extra bra för hjärtat! Totalt genererade Sverigelotten fantastiska 248 808 kr till Riksförbundet HjärtLung.

+18 år. Spelar du för mycket? Ring Stödlinjen 020-81 91 00.

TACK FÖR ERT STÖD!

Hjälp din favoritförening!

Och vinn 25 miljoner.

STATUS #3/2019

29

FÖRBUNDSNYTT

Vad är Sviktduken? n Svikt-duken kan beskrivas som en ”bordsaffisch” med frågor och diskussionsuppgifter som rör livet med hjärtsvikt. Tre till fyra deltagare samlas kring en Svikt-duk och löser uppgifterna tillsammans med hjälp av broschyren ”Om Hjärtsvikt”. Svikt-duken kan beställas genom webbutiken på hjart-lung. se. För mer information kontakta marie.ekelund@ hjart-lung.se.

Från vänster Anita Petré, Leif Karlsson, Berit Nordsten och Laila Ahl testar Svikt-duken.

Svikt-duken – ett sätt att lära tillsammans n En kvarts miljon svenskar har hjärtsvikt, en sjukdom som vi känt till länge och som är vanlig bland äldre. Livsstilsråden kring hjärtsvikt är betydligt yngre. Förr fick patienten rådet att vila och ta det lugnt. Idag vet vi att det är bra att röra på sig och vara så aktiv som det går.

Riksförbundet HjärtLung presenterar nu Svikt-duken, ett material för föreningarna att samla medlemmar som vill lära sig mer om hjärtsvikt och livsstil. De första att testa

Svik-duken är Laila Ahl, Leif Karlsson, Berit Nordsten och Anita Petré.

– Svikt-duken är ett bra sätt att prata om sin diagnos tillsammans med andra. Vi lär oss på ett annat sätt tillsammans än när man läser själv, säger Anita Petré efter premiären.

– Jag tycker det är en bättre än att sitta var och en med ett eget material, fortsätter Laila Ahl, då kan man sitta och hålla på sitt, nu delar vi med oss av kunskap och erfarenhet.”

Svikt-duken består av tre delar; en tipsrunda med kunskapsfrågor, fem patientfall som

deltagarna löser tillsammans och pausgympa med sex enkla övningar. Patientfallen handlar bland annat om träning, läkemedelsföljsamhet och resor.

– Tipsrundan var bra, den blev ett kvitto på det jag kan. Jag fick bekräftat att jag vet en del om hur jag ska leva med hjärtsvikt och att det jag gör är rätt, säger Leif Ahl. – Tänk vad det har gått framåt med motion och träning sedan jag blev diagnosticerad för drygt 20 år sedan. Då skulle man ta det lugnt, avslutar Anita Petré.

Frågor om förmaksflimmer? Ring 0720–78 00 19 Telefontid måndag– torsdag 10.00–12.00

30

Du kan också läsa mer på hjart-lung.se/flimmerlinjen/

STATUS #3/2019

logiken.se

Heter du Miriam, Lena eller Astrid får du vänta 2190 dagar längre.

Kvinnor med oregelbunden eller snabb hjärtrytm får vänta i genomsnitt sex år längre än män innan de blir remitterade till kateterablation – en behandling som kan bota. Och detta trots att kvinnor har svårare symtom än män med samma problematik.

Det visar ny forskning vid Karolinska universitetssjukhuset som har kunnat bedrivas med stöd av Riksförbundet HjärtLung.

Genom ditt bidrag kan vi förbättra framtidsutsikterna för alla som heter Miriam, Lena, Astrid eller vad det nu må vara.

Vi stödjer forskning som gör direkt nytta för de cirka 350 000 svenskar som lider av arytmier.

Forskningen är livsavgörande.

Stöd oss idag!

Swish: 90 101 09 Ange Forskning.

Bankgiro: 901-0109 Ange Forskning.

hjart-lung.se STATUS #3/2019

31

Hit men inte längre Om det gör ont i benen, speciellt när du rör på dig, kan det bero på perifer kärlsjukdom. Sjukdomen drabbar knappt en av fem och ger sig vanligtvis till känna i övre medelåldern. Kanske har du hört talas om den under benämningen fönstertittarsjukan.

Sjukdomen orsakas av åderförkalkning som leder till syrebrist i musklerna. Med rätt träning och behandling lindrar du smärtan och kan gå både hit – och längre.

Läs mer på Riksförbundet HjärtLungs hemsida.

PP-XAR-SE-0225-1 april 2019

Bayer AB | Box 606 | 169 26 Solna | Bayer.se