Status 3 2017

STATUS

RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING

Nummer 3 2017 | JUNI

HÄLSANS STIG

Besök grodor i Oskarshamn LANDET RUNT

RECEPT

Grilla med tv-kocken Paul Svensson

Show med violiner i Borlänge

ÄTER VI FÖR MYCKET SOCKER?

n TEMA. Om det söta vi får i oss och hur vi kan minska på det.

FORSKNING

KOL-patienter får stöd via webben

FÖRBUNDSNYTT

En kväll för brustna hjärtan

VÄLKOMMEN

Kunskap är nyckeln till aktiva val sköna maj välkommen! I skrivande stund har våren precis kommit till Tumba.

Det känns fantastiskt skönt att släppa vinterkläderna, njuta av ljusa kvällar och den fina grönskan. Men maj är också en månad som inrymmer mycket arbete.

Härligt – Status i handen igen. Temat för detta nummer är socker, du kommer att kunna ta del av intressant information om hur sockret påverkar vår hälsa. Kunskap är viktigt för att vi ska kunna göra aktiva val för att må så bra som möjligt.

Jag vill nu berätta om några viktiga händelser som jag varit med om och som förhoppningsvis har stor betydelse för framtidens sjukvård. hade vi ett spännande frukostseminarium om personcentrerad vård där vi fick möjlighet att presentera ”Hjärtguiden”, som bland annat innehåller en hälsoplan som patienten ska ta fram tillsammans med vården för att få bästa möjliga rehabilitering efter en hjärtinfarkt. Man kan se det som en handskakning, eller rent av ett kontrakt som skrivs under av bägge parter med målet att minska risken att drabbas igen.

På frukostseminariet presenterade vi också vår fantastiska patientutbildning ”Aktiv med KOL” som vi nu hoppas ska användas flitigt i vården. Genom utbildningen visar vi att vi som organisation verkligen ser möjligheter, bidrar med utveckling och inte bara är kravställare, utan också möjliggörare i vården.

Seminariet var ett av flera seminarier som verkligen ska sätta personcentrerad vård på kartan. Patientorganisationer, profession, politiker och andra samhällsaktörer träffas regelbundet för lyfta möjligheter, hinder och det faktum att patienten fortfarande inte är delaktig part i vården. Först ut var Vårdförbundet, vi tog stafettpinnen som vi nu överlämnat till Fysioterapeuterna. Det ska bli spännande att se vilket angreppssätt de väljer!

Vi har också arrangerat ett seminarium om takotsubo, brustet hjärtat, en diagnos som främst drabbar kvinnor. Ett 15-tal kvinnor som bland annat deltagit i ett forskningsprojekt samlades på kansliet. Ett av projekten har fått anslag från vår egen forskningsfond. Det var verkligen intressant och mötet var ett avstamp i att synliggöra sjukdomen. Du kan läsa mer om detta när du bläddrar i tidningen.

i början av maj

paraplyorganisation Handikappförbunden samlas till kongress den 18 maj. På agendan står bland annat förslaget att byta namn. Det är väl förankrat och med stor sannolikhet blir det ett kongressbeslut att vi hädanefter är medlemmar i Funktionsrätt Sverige.

Glad försommar!

vår gemensamma

STATUS RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING STATUS Riksförbundet HjärtLung Box 9090 102 72 Stockholm Tel: 08-55 606 200 Fax: 08-668 23 85 Mejl: status@hjart-lung.se Webbplats: www.hjart-lung.se Adressändringar: 08-55 606 213 Gåvobankgiro: 901-0109 ansvarig utgivare Inger

Ros

redaktör Ulrika Juto ulrika.juto@hjart-lung.se 08-55 606 209 grafisk form, layout & repro

Ersta Sthlm Media AB info@erstamedia.se annonser PÅAB Gruvgatan 35 B, 421 30 Västra Frölunda 0709-943055 tryckeri

Exakta Print

utgivning 6

nummer per år.

Finns även som taltidning.

prenumerationspris 200

kr per helår upplaga 36 000 ex issn 1404-4099

Redaktionen ansvarar inte för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Riksförbundet HjärtLung tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser. redaktionsråd

Christine Cars-Ingels christine.cars-ingels@hjart-lung.se Karin Jeppsson karin.jeppsson@brakne-hoby.hjart-lung.se Ulrika Juto ulrika.juto@hjart-lung.se Stig Rann si-rann@telia.com Inger Ros inger.ros@tumba.hjart-lung.se Magnus Östnäs magnus.ostnas@hjart-lung.se omslagsbild

Shutterstock

Inger Ros Förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung 2

STATUS #3/2017

VÄLKOMMEN

INNEHÅLL

#3 2017

AKTUELLT 4–5: HjärtLung i Ljungby har lyckats samla in 200 000 kronor till forskning.

HÄLSANS STIG 9: Besök hos grodor i Oskarshamn.

TEMA: SOCKER 8–13: Så minskar du på det söta i din kost.

FORSKNING 16–18: Personer med KOL får stöd via webben.

LANDET RUNT 22–25: Räkmacka och violinshow i Borlänge.

SMÅTT & GOTT 15: Skolan genom tiderna, solasäkerttips och picknickdags

RECEPT 20–21: Få inspiration till sommarens grillmiddagar.

FÖRBUNDSNYTT 22–25: Tematräff stresshantering.

8 9

Foto: O L L E J O N S S O N , S H U T T E R S TO C K , A N D R E A S N I L S S O N , J A K O B F R I D H O L M

16

15

20 STATUS #3/2017

3

AKTUELLT

Blåbär bra mot högt blodsocker n Blåbär kan förebygga insulinresistens, som är förstadiet till diabetes typ 2. Det visar ny forskning.

I studien fick överviktiga personer dricka en näringsrik smoothie två gånger om dagen i 42 dagar. Den ena gruppen fick sin smoothie med blåbär, den andra utan. De som konsumerade en blåbärsrik smoothie fick förbättrad insulinkänslighet jämfört med de som drack en lika näringsrik, men blåbärsfri, smoothie.

Forskarna menar att blåbär kan hjälpa överviktiga, icke-diabetiker att behålla hälsosamma blodsockernivåernivåer.

Källa: sund.nu

…och bäret är bra för äldre n Äldre personer verkar kunna förbättra hjärnkapaciteten genom intag av blåbär. En studie på 26 friska pensionärer i åldern 65-77 år visade att de deltagare som fick dricka 30 ml koncentrerad blåbärsjuice om dagen under 12 veckor förbättrade den kognitiva funktionen och arbetsminnet. Blodflödet i hjärnan ökade också och man såg en ökad aktivering i hjärnan när de utförde kognitiva uppgifter.

5

Var med och utforma ditt eget hälsokonto n eHälsomyndigheten vill undersöka behoven av digitala hälsotjänster. Projektet Hälsa för mig innebär att man ska kunna samla, överblicka och dela sin hälsoinformation på ett enkelt sätt.

Man kommer också att kunna prenumerera på hälsoinformation som till exempel uthämtade

läkemedel och vaccinationer. På sikt kommer det även att vara möjligt att prenumerera på ytterligare information från hälso- och sjukvården, till exempel labbsvar och uppgifter ur kontoinnehavarens journal. Som ett led i detta arbete gör myndigheten nu en undersökning för att få dju-

pare förståelse kring behoven av digitala hälsotjänster. Insikterna kan påverka vilka tjänster som kommer finnas i Hälsa för mig.

Genom att svara på några enkla frågor hjälper du till att utforma ett hälsokonto som är anpassat för dig. Gå in på hemsidan om du vill delta: halsaformig.se

Hallå där … … Åsa Prytz, ordförande i Föreningen Hjärt-

Lung Ljungby som har skänkt hela 200 000 kronor till Forskningsfonden HjärtLung. Imponerande! n Hur har ni lyckats samla in så mycket pengar?

– Vi har en fantastisk lotteriförsäljning, 50-60 medlemmar säljer Folkspels lotter under 14-dagarsperioder.

De flesta sitter i par på Ica Maxi och säljer lotter under tretimmarssittningar. Vi får in jättemycket pengar den vägen och medlemmarna uttrycker att de tycker det är roligt att hjälpa till, de känner att de gör en insats, att de är behövda. Det är viktigt. Föreningen HjärtLung Ljungby är känd för att ha en fin verksamhet, det gör att många testamenterar pengar till vår förening eller skänker minnesgåvor i samband med begravningar. n Varifrån kommer allt engagemang?

– Vi jobbar mycket med att alla medlemmar som på olika sätt hjälper till i vår förening ska känna sig uppskattade. De får till exempel en liten peng för sin insats i slutet av året. n Varför valde ni att donera pengar till Forskningsfonden HjärtLung?

– Vi tycker att det är mycket angeläget att stödja forskning. Forskningsfonden HjärtLung ger ekonomiskt stöd till patientnära forskning som är till gagn för våra medlemmar som lever med hjärt- och lungsjukdomar. Det är också viktigt att vi alla pratar om och uppmärksammar Forskningsfonden HjärtLung.

Text: Ulrika Juto

Källa: Science daily

dagars hunger varje månad kan minska risken att få åldersrelaterade sjukdomar. Experiment har gjorts på rhesusapor som åldras på ett liknande sätt som människor.

Källa: Scientificamerican.com

4

Ring Flimmerlinjen! n Nu erbjuder Riksförbundet HjärtLung möjlighet för dig som har förmaksflimmer att få kontakt med en erfaren sjuksköterska som svarar på dina frågor kring symtom och behandling. Det kostar ingenting att ringa sjuksköterskan som heter Helene.

Du kan vara anonym och hon har tystnadsplikt. Telefontid är måndag till torsdag

klockan 09.00-12.00. Numret till Flimmerlinjen är: 0720 780 019.

På andra tider kan du ställa dina frågor via e-post: flimmerlinjen@hjart-lung.se Ange ditt telefonnummer i mejlet så kontaktar sjuksköterskan dig under öppettiderna.

Har du akuta frågor ska du ringa 1177 eller 112.

STATUS #3/2017

AKTUELLT

5 000 personer drabbas av oväntat hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Överlevnaden är cirka 11 procent.

Det skriver Svenska rådet för hjärt-lungräddning i ett pressmeddelande.

Låg stresstolerans – högre hjärtkärlrisk n Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom om syns tidigt. Det har forskare vid Universitetssjukhuset i Örebro sett i registerbaserade epidemiologiska studier. 250 000 män följdes från mönstringen till 58 års ålder. Det visade sig att

låg stresstolerans var markant kopplad till stroke och kranskärlssjukdom i vuxen ålder.

Egenskaper som ohälsosam vikt och förhöjt blodtryck i tonåren var kopplade till en sämre prognos efter stroke. För

att förebygga hjärtkärlsjukdom verkar det alltså vara viktigt att redan i tonåren börja motionera regelbundet men också att lära sig hantera stress på ett konstruktivt sätt.

Källa: Forskning.se

NYA PATIENTLAGEN – EN FLOPP n Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har granskat om patientens ställning har stärkts sedan den nya patientlagen infördes 2015. Men inte inom något område kan förbättringar ses. Inom några områden har till och med försämringar skett. Det handlar bland annat om brister i tillgänglighet, information och att göra patienten delaktig i vården.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har lämnat slutrapporten av uppföljningen till regeringen och konstaterar att lagen inte haft avsedd effekt och att det är illavarslande att sjukvården inte lever upp till mål som att göra patienten delaktig och ge vård i tid.

Foto: S H U T T E R S TO C K

Viktnedgång med vegankost n En mindre randomiserad studie visar att personer med övervikt, diabetes typ 2 och hjärtsjukdom kan förbättra sina riskmarkörer genom en vegansk kosthållning. Sammanlagt 65 personer deltog: hälften lottades till en kontrollgrupp, hälften till en behandlingsgrupp som fick råd att äta vegansk mat. De personer som som fick äta den växtbaserade kosten uppvisade efter ett år signifikanta förbättringar när det gäller viktnedgång och riskmarkörer för hjärtkärlsjukdom jämfört med kontrollgruppen.

Målet med den nya patientlagen var att stärka och tydliggöra patientens ställning, att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet i vården.

Lagen ger bland annat möjlighet att: n Välja öppenvård i andra landsting n Välja fast läkar- och vårdkontakt var som helst i landet n Välja behandlingsalternativ i öppen vård. n Rapporten finns att läsa i sin helhet på www.vardanalys.se/Rapporter/2017/ Lag-utan-genomslag/

Handikappförbunden har nytt namn n Handikappförbunden har bytt namn till Funktionsrätt Sverige. Riksförbundet HjärtLung är medlem i Funktionsrätt Sverige.

Organisationens uppdrag är att driva övergripande frågor gentemot regering, riksdag och centrala myndigheter. Målet är ett samhälle för alla.

Mobbning ökar hjärtrisken Barn som blir mobbade löper ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom i vuxen ålder. De livslånga hälsoeffekterna tros vara relaterade till det kroniska stresspåslaget. Detta är konstaterar forskare i en forskningssammanställning publicerad i Harvard Review of Psychiatry.

Källa: Science daily

Registret som räddar liv n En analys från bland annat Karolinska institutet visar att patienter som är med i det nationella hjärtsviktsregistret RiksSvikt löper 35 procent lägre risk att dö än oregistrerade patienter. Forskarna hade studerat data från över 200 000 patienter. De patienter som var registrerade fick i högre grad läkemedelsbehandling.

Källa: ki.se

Källa: Nature.com

STATUS #3/2017

5

Källa: Science daily

100 000 n Så många svenskar drabbas varje år av vårdskador, alltså sådana skador som bedöms som möjliga att undvika. Detta visar en rapport från Socialstyrelsen. Under första halvåret 2016 var andelen vårdskador 7,5 procent, jämfört med 6,8 procent samma period 2015.

Källa: Socialstyrelsen.se

Personalbrist och vård­ skador? n Regeringen har startat en utredning för att ta fram faktasambandet mellan brister i bemanningen och förekomsten av vårdskador. Socialstyrelsen ska utföra kartläggningen. Fokus kommer att läggas på akutsjukvård och förlossningsvård samt yrkeskategorierna sjuksköterskor, barnmorskor och läkare.

Källa: vardfokus.se

6

rades i förhållande till utomhustemperaturen och två typer av luftföroreningar i hemmet.

Forskarna fann bland annat att KOL-patienterna spenderade större delen av tiden i hemmet.

Patienterna fick det jobbigare med andningen och användningen av inhalationsläkemedel ökade när inomhustemperaturen gick upp.

n En uppföljning av 110 000 personer i Storbritannien visar att personer som har anlag för hög midja-stusskvot, det vill säga bukfetma, oftare har höga blodfetter och högt blodtryck.

De har också en ökad benägenhet att ha typ 2-diabetes och kranskärlssjukdom. Forskarna

Patienterna kände av den negativa effekten av ökad inomhustemperatur direkt och höll i sig i ett till två dygn. Utfallet av spirometritestet påverkades inte av inomhustemperaturen.

Den negativa effekten av ökad inomhustemperatur förstärktes om nivåerna av luftföroreningar var höga i inomhusmiljön.

Källa: Science daily

använda sig av en metod som kallas mendelsk randominsering. Metoden bygger på att olika genetiska anlag fördelas slumpmässigt vid födseln och inte påverkas av andra faktorer under livet.

Källa: Dagens medicin

FLER DRINKAR VID SOCIALT AVVISANDE

VINSTER MED ATT BRYTA STILLASITTANDET n Det finns en föreställning om att kvinnor efter klimakteriet inte kan gå ner i vikt. Enligt en ny studie stämmer inte det. Totalt 234 kvinnor som genomgått klimakteriet deltog i studien. De hade minst 12 månaders stillasittande livsstil bakom sig. Under 20 veckor fick de delta i ett träningsprogram. Efter de 20 veckorna upplevde deltagarna positiva effekter på sin fysiska och mentala hälsa. Deltagarna fick bättre kardiovaskulär fitness och flexibilitet och de hade också gått ner i vikt och minskat sitt BMI. Besvären med vallningar hade minskat.

n Att bli avvisad leder till negativa känslor, stress och fientlighet. En ny studie visar att socialt avvisande av personer som står en nära som vänner, livspartner eller familj leder till ökat alkoholintag. Att bli avvisad av främlingar och bekanta hade inte denna effekt.

Källa: Science daily

Källa: Science daily

BEHANDLING MOT IMPOTENS GAV OVÄNTAD EFFEKT n Män som behandlats med läkemedel mot impotens hade bättre chans att överleva efter hjärtinfarkt, enligt ny forskning. I studien ingick alla svenska män under 80 år som drabbats av en första hjärtinfarkt mellan 2007 till 2013.

I gruppen som hämtat ut impotensläkemedel var risken att dö 33 procent lägre, jämfört med majoriteten som inte gjorde det. De impotensbehandlade hade även 40 procent lägre risk att behöva läggas in på sjukhus för hjärtsvikt.

Resultatet förvånar forskarna som hade väntat sig ett resultat i motsatt riktning eftersom män med impotens löper ökad risk för sjuklighet. Vad sambandet beror på är oklart.

Källa: Dagens medicin

STATUS #3/2017

Foto: S H U T T E R S TO C K

n Kvinnor som genomgår fertilitetsbehandlingar men ändå inte lyckas bli gravida riskerar att senare i livet drabbas av hjärtkärlsjukdom. I en studie där drygt 28 000 kvinnor deltog framkom det att två tredjedelar av kvinnorna inte blev gravida trots behandling. Denna grupp löpte ökad risk att drabbas av framförallt stroke och hjärtsvikt längre fram i livet jämfört med den tredjedel av kvinnorna som blev gravida och födde en bebis.

n Hög inomhustemperatur kan förvärra symtomen vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL, särskilt i hem med höga nivåer av luftföroreningar. Detta visar en studie på 69 patienter med måttlig till svår KOL. Deltagarna fick besvara en enkät med frågor om andningsfunktionen samt göra spirometritest under de varmaste dagarna på året. Svaren analyse-

MEDFÖDD HJÄRTRISK

Låg fertilitet – ökad hjärtrisk

Värme jobbigt för KOL-patienter

HÄLSANS STIG OSKARSHAMN Foto: O L L E J O N S S O N

Status lyfter fram Hälsans Stig i en serie artiklar.

Likt små busungar försöker grodorna pocka på den slumrande kvinnans uppmärksamhet i vassruggen i parken.

Stig: Oskarshamn Längd på stigen: 4 km n Stigen går genom naturområden n Stigen går genom tätort n Kafé n Möjlighet till bad OSKARSHAMN

4ja nej 4ja nej 4ja nej ja 4nej

På den här stigen får du inte missa: Döderhultarmuseet, som ligger i centrum, men gör också gärna en avstickare till hans ateljé och bostad några hundra meter norr om centrum. Den har bevarats närmast intakt sedan han gick bort 1925. De gamla husen som bevarats i centrum är också ett måste.

OM STATUS PROMENADCICERON n Som nybliven pensionär bestämde sig Olle Jonsson för att se sig om i Sverige. Han köpte ett årskort på SJ och började gå Hälsans Stig på de platser han besökte. Hittills har han gått över 100 Hälsans Stig, från Kiruna i norr till Ystad i söder. De många promenaderna har blivit en trivsam hobby och han vill gärna inspirera andra till att gå hälsostigarna.

OLLE HAR NU GÅTT ÖVER 100 STIGAR – SE SIDAN 14

KOLLA IN GRODOR I OSKARSHAMN småländska Oskarshamn med tåg kan man haka på Hälsans Stig direkt. Vägen leder in i stadsparken där man passerar flera statyer och skulpturer. Bland annat kan man upptäcka ett par grodor som sprutar vatten på en kvinna som ligger och vilar på en sten i en damm. I parken finns också en sommarscen och man når Oskarshamns kyrka i änden av parken.

Stigen går sedan in i centrum där kommer man till

Nilssons Konditori lockar med sina välrenommerade räkmackor. Därefter bär det av in i ett område med flerfamiljshus och vissa sträckor har därefter mer av en naturprägel. Båthamnen skymtar på håll från stigen. Den som blir trött i benen kan efter promenaden vila sig på Långa soffan som sägs vara Sveriges allra längsta, om inte Europas!

En mycket angenäm promenad i charmiga Oskarshamn. l

Längs vägen går du förbi den anrika Sagabiografen i funkisstil som nyligen renoverats interiört.

Kolla om det går något bra på repertoaren, det är inte fel att kunna kombinera promenerandet med filmkultur.

Hitta alla stigar på www.halsanstig.se n Det finns drygt 130 olika Hälsans Stig i landet.

Riksförbundet HjärtLung ansvarar för konceptet, kommunerna sköter underhållet. För att en promenadväg ska betecknas

STATUS #3/2017

som Hälsans Stig ska vissa kriterier vara uppfyllda som att vägen ska vara trygg, skild från biltrafik och inte innehålla svåra passager som trappor eller branta backar.

n Genom att ladda ner appen ”Hälsans Stig” kan du hitta stigar i den ort du befinner dig, se en karta över slingan och får info om sträckans karaktär.

n Du kan även gå in på hemsidan www.halsansstig.se. Där ser du en komplett förteckning över landets hälsostigar och kan skriva ut kartor på de olika rundorna.

7

TEMA: SOCKER Vad är egentligen socker och hur mycket av det stoppar vi oss? Tidningen Status presenterar fakta om sockret i vår mat. Förr och nu och kanske till och med i det dolda. text

Anna-Karin Andersson

SÅ MYCKET SÖTSAKER ÄTER VI n Mängden socker per person och år i Sverige 1860: 4 kg 1960 : 40 kg

n Så mycket läsk dricker vi i Sverige 1960: 22 liter/år 2014: 57 liter/år

15kg/år Källa: En liten broschyr om socker, framtagen av Diabetesorganisationen i Sverige

n I Sverige äter vi i snitt årligen 15 kilo godis per person.

Fakta – det är socker n Socker är ett samlingsnamn för flera olika sockerarter. Olika sockerarter finns naturligt i frukt, bär och mjölk.

Sackaros, det socker vi använder för sötning av livsmedel, består av glukos och fruktos. Sackaros ger enbart energi och saknar vitaminer, mineralämnen och kostfibrer.

Honung består till fyra femtedelar av socker och innehåller obetydliga mängder av vitaminer och mineralämnen. Farinsocker, sirap och råsocker är i stort jämförbara med vitt socker.

Tillsatt socker är socker som inte finns naturligt i råvaran. I livsmedel kan socker tillsättas som ingrediens under flera olika beteckningar som exempelvis sackaros, glukos, fruktos, maltos, dextros, invertsocker, honung, HFCS (high fructose corn syrup) eller isoglukos.

Källa: Livsmedelsverket

Källa: Livsmedelsverket

TIDSAXEL: SOCKER I SVERIGE GENOM TIDERNA 1500-talet n Rörsockret kommer till Sverige som ett sällsynt och dyrbart läkemedel – något gott och välgörande. 1500- och 1600-talens läkare definierade sockret som en verksam substans och sockret var apotekarens viktigaste vara.

8

1700- och 1800-talet n På sena 1700- och 1800-talet står socker för exklusivitet, förlustelse och nöje. Socker är en statusvara och något för städernas växande borgerlighet. Det söta får också sociala funktioner som belöning till snälla barn och som uppvaktning vid bröllop, begravning och dop.

1900-talet n Socker tillverkas av svenska sockerbetor och finns nu i allt rikligare mängd. Socker marknadsförs som vårt billigaste näringsämne, en basvara för hushållet.

Svenska folket börjar äta närmare 50 kg socker per person och år. Barnen får upp till 20 procent av sin dagliga energi från sockret. Första gången äter arbetarklassen mer socker än förmögnare hushåll i samhället.

STATUS #3/2017

TEMA: SOCKER

Så mycket socker är det i det vi äter n Ibland är det socker i mat utan att vi kanske tänker på det. Här illustreras sockermängden i några vanliga varor med motsvarande antal sockerbitar.

Livsmedel

Antal tillsatta sockerbitar

1 glas läsk (2 dl)..................................................... 6,6 2 dl fruktyoghurt ................................................. 5 30 g frukostflingor............................................... 3,5 1 skiva lingongrova.............................................. 1 1 msk ketchup....................................................... 1 1 port smaksatt spädbarnsgröt....................... 2 1 dl nyponsoppa................................................... 3 Källa: Svenska Dagbladet och En liten broschyr om socker, framtagen av Diabetesorganisationen i Sverige.

Så mycket socker bör du äta n Det finns inga positiva effekter på hälsan av att äta socker. Glukos däremot behövs för hjärnans funktion. Men eftersom kolhydrater i form av till exempel stärkelse som finns i potatis och bröd, kan brytas ner till glukos i kroppen finns inget behov av att äta tillsatt socker.

Enligt de nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2012 bör mindre än 10 procent av energin från maten komma från tillsatt socker. För vuxna motsvarar det ungefär 50-75 gram tillsatt socker per dag beroende på hur mycket energi man behöver.

Källa: Livsmedelsverket

MYCKET SOCKER NU – MEN INTE MER ÄN NÅGONSIN n Även om socker idag utgör nästan 15 procent av genomsnittssvenskens dagliga energiintag, så äter vi idag tio kg mindre socker per person och år, jämfört med på 30-talet.

Sockerkonsumtionen i världen har ökat, med ungefär tre gram per person och år, sedan 80-talet, men i nästan samtliga av världens rika länder äter vi mindre socker än för tio år sedan.

Källa: Matens pris, Sveriges Radio P1

Nu år 2017 n Idéer om illavarslande följder har alltid löpt i sockrets spår – håliga tänder, fetma, kärlsjukdom, omoral och dålig karaktär. Vår egen samtid präglas av larm, debatter och nya rön om sockrets risker.

Källa: Nordiska Museet, en utställning om socker. läkaren om sockret

STATUS #3/2017

9

TEMA: SOCKER Vissa menar att socker är som ett gift. Andra dricker läsk utan att tänka på det så gott som dagligen. Vad är lagom? Och vad händer om det blir för mycket av det goda? Ämnet socker väcker frågor. Läkaren och professorn Claude Marcus besvarar några av dem. text

Anna-Karin Andersson

EXPERTENS SVAR PÅ 10 FRÅGOR om socker 1

Varför är det så lätt att tycka om söta saker?

– Vi har receptorer i munnen som känner av när vi äter sött och som signalerar det direkt till hjärnan som frisätter hormoner som får oss att må bra. Sött triggar vårt belöningssystem. Vi prioriterar att få i oss söta saker och den driften har vi i oss från start. Man kan se att nyfödda barn uppskattar och blir lugnade av att få något sött. Man kan ibland till och med ge lite sötad vätska för att underlätta provtagningar på bebisar, alltså använda det som ett slags smärtlindring.

2

Vad är bra med socker?

– Vi behöver kolhydrater som omvandlas till socker i kroppen. Utan det slutar hjärnan att fungera. Socker är en energiform som kroppen omedelbart kan ta upp. Det är bra om man till exempel ska tänka fort eller springa snabbt. Lite socker är inte skadligt. Problemet är att vi lätt vänjer oss vid att så mycket av det vi äter ska smaka sött och att vi ofta får i oss mer socker än vad vi behöver.

3

Varför är det inte bra att äta för mycket socker?

– Det är belagt i vetenskapliga studier att mycket socker ökar risken för fetma. Intag mycket socker påverkar blodsockret, insulinnivåerna och skapar inflammation i kroppen. Forskning har också visat att ett högt sockerintag gör det är lättare att utveckla diabetes och i längden kan det även leda till hjärt- och kärlsjukdom. Framför allt för barn så leder ett stort intag av socker också till att andra

10

viktiga ämnen i kosten inte ryms inom de kalorier som man behöver. Det leder till att de antingen får i sig för mycket kalorier totalt eller för lite av andra viktiga näringsämnen.

4

Kan jag kompensera mitt sötintag med fysisk aktivitet så att det är okej att äta sött om jag bara gör mig av med samma energi som jag får i mig?

– Det stämmer till viss del. Den som rör på sig mycket kan äta mer sötsaker än den som är stillasittande. Men man kan inte bara ta hänsyn till antalet kalorier i sockret. Kroppen reagerar negativt på stora mängder socker även om intaget inte skulle ge upphov till övervikt. Det är därför nyttigare att äta långsamma kolhydrater som i knäckebröd än socker även för den som är fysiskt aktiv även om båda alternativen innehåller lika mycket kalorier.

5

Varför äter vi mer socker idag än för 50 år sedan?

– Främst för att sockret har blivit billigare. Det är inte längre en lyxprodukt som det var för 50 år sedan. Idag kan du köpa sötsaker och läsk till ett lågt pris samtidigt som färsk frukt och färska grönsaker blivit dyrare. Det ökade intaget beror också på att vår mat generellt innehåller mer socker eftersom vi vant oss vid att den ska smaka sött. Frukostflingor, fruktyoghurt och färdiglagade maträtter innehåller till exempel mycket tillsatt socker. Det gör att vi oreflekterat kan äta mycket socker. Men alla äter inte för mycket socker. Det har delvis blivit STATUS #3/2017

Foto: C M E A D O W

TEMA: SOCKER

”

Vi prioriterar att få i oss söta saker och den driften har vi i oss från start.

Claude Marcus Yrke: Läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor vid Karolinska Institutet. Har arbetet med övervikt hos barn och ägnat sig åt fetma- och diabetesforskning.

en klassfråga. Familjer med lägre socioekonomisk bakgrund använder i högre utsträckning läsk och godis som ett njutningsmedel, ofta utan att ens tänka på det. Det blir till en vana.

6

Vad är lagom mycket socker?

– Enligt näringsrekommendationerna ska mindre 10 procent av energin från maten komma från tillsatt socker.

7

Sötma finns ju i mycket. Är det någon skillnad på sött och sött? Nån form som är bättre eller sämre än den andra?

– Troligen inte. Rent kemiskt är det samma sockermolekyler i de naturliga sockerarterna i exempelvis frukt, bär och mjölk som i det tillsatta vita sockret, sirap eller honung. Saken är att matprodukter med det tillsatta sockret är mer förrädiska.

Det är så lätt att få i sig mer av de varorna. Att dricka ett glas läsk kan gå nästan obemärkt förbi samtidigt som det tar betydligt längre tid att få i sig motsvarande mängd socker genom att skala och äta flera hela apelsiner. När du äter frukt får du dessutom i dig fibrer och andra näringsämnen som du går miste om när du dricker söta drycker.

8

Kan man bli beroende av socker?

– Nej, det skulle jag inte säga. Men det är en laddad fråga och beror på vad man lägger in i begreppet beroende. Du kan ju bli beroende av mycket, som att du måste läsa morgontidningen till kaffet till exempel. Du kan på samma sätt vänja STATUS #3/2017

dig vid mycket socker och kan få svårt att bryta de vanorna. Men du får inte abstinens efter socker som efter cigaretter, alkohol eller kokain. Socker är inget vitt gift. Det är ingen som känner att de plötsligt verkligen måste äta en massa sockerbitar som skulle vara fallet om man skulle vara ett beroende av just sockret.

9

Är vissa genetiskt mer sötsugna än andra?

– Visst är vi olika. Vissa känner ett större behov av att äta sötsaker än andra och det kan säkert finnas ärftliga förklaringar till skillnaderna. Men vi ska inte göra oss till offer för sockret. Det kan ju bli så att man inte anstränger sig för att minska på sockret om man slår fast att ens stora sötsug är medfött. För en del personer kan det krävas en hel del för att klara av att tacka nej till det söta.

10

Vem bär ansvaret för att dra ner på sockret? Är det vi som enskilda individer, livsmedelsindustrin eller politiken?

– Jag tycker att man måste återställa balansen prismässigt mellan de billiga onyttiga sötsakerna och de dyra nyttiga grönsakerna. Jag förordar att Sverige borde införa en sockerskatt så att priset på söta varor höjs vilket även WHO nu rekommenderar. Den ökade kostnaden för konsumenten skulle kunna kompenseras genom slopad moms på frukt och grönt. En sådan ”söt skatteväxling” skulle få effekt men är inte hela lösningen. Det är klart att var och en också måste ta ett eget ansvar för sig själv och sina barn för att dra ner på sockret. l

vill du äta mindre socker? så går du tillväga

11

TEMA: SOCKER

Att känna till att det kan vara bra att minska på det söta är en sak, att lyckas i praktiken en annan. Hälsocoachen Emma Carlsson ger råd får hur du går till väga. text

Anna-Karin Andersson

Hälsocoachen:

SÅ MINSKAR DU PÅ SOCKRET Ta reda på vad du äter. n Att föra dagbok över sitt matintag är ett utmärkt sätt för att medvetandegöra vad man får i sig. Det är lätt hänt att man äter sötsaker i förbifarten utan att riktigt tänka på det.

Namn: Emma Carlsson.

Arbete: Hälsocoach på Itrim i Haninge.

Gör: Ger dagligen råd och stöd till personer som vill göra livsstilsförändringar med fokus på kost och träning. Är van att hjälpa till för att hitta vägar för att minska på bland annat sockerintaget.

12

Skaffa kunskap om sockerinnehållet. n Att godis och bakverk innehåller mycket socker är välkänt men vissa livsmedel innehåller mer socker än vi kanske tror. Lär dig tyda innehållsförteckningar och kolla sen hur mycket socker det är i varorna som du har hemma och dem du tänker köpa. Välj alternativ med lägre sockerhalt eller minska på mängden av det söta produkterna.

Välj och välj bort. n Vi äter ofta sötsaker lite slentrianmässigt. Vi tar kanske en kaka om det ligger framme i fikarummet, väljer söta drycker för att det ingår i något luncherbjudande och äter kaffebröd när vi blir bjudna. Det råder inget totalförbud mot sött men det gäller att vara selektiv. Plocka ut något du verkligen gillar och minska på det andra som du får i dig utan att du ens egentligen frågar efter det.

Hitta din egen motivation. n Är det för att du ska känna dig piggare och må bättre, gå ner i vikt, minska kariesangreppen i

tänderna eller kanske för att minska risken att drabbas av sjukdomar längre fram? Fundera på vad som driver dig till att vilja minska på sockret.

Att du själv vill är en förutsättning för att lyckas.

Sätt upp mål n Underlätta för dig själv genom att ha mål, delmål och en tidsplan så att du kan följa upp hur det går. Prova kanske att ha en sockerfri vecka för att sedan utvärdera på söndagen hur det gått eller börja med att plocka bort något enstaka livsmedel med mycket socker som du äter ofta.

Var inte för tuff mot dig själv. n Sötsuget är individuellt. Vissa har svårare än andra att välja bort produkter med mycket socker.

Jämför dig inte med andra och ta hjälp om du behöver stöd. Det är svårt att göra kostförändringar.

Bli peppad av att maten kan smaka bättre utan socker. n Att gilla sött handlar mycket om vanor. Du kan uppleva att allt sött är gott just för att du ofta äter mycket sött. På samma sätt kan du bli van att äta mat med mindre socker. Många som aktivt minskat på sitt sockerintag gillar efter ett tag inte de söta produkter som de ätit tidigare. Många upplever att kosten med mindre socker till och med är betydligt godare. l STATUS #3/2017

TEMA: SOCKER Är det för mycket socker i Björns mat?

t s o k u r F Lunch

n Björn är 55 år och arbetar som ingenjör. Han tycker själv att han äter hyfsat hälsosamt och undviker de stora sockerfällorna som godis och läsk.

Men är det ändå för mycket socker i hans kost och hur kan han i så fall minska på det? n Tidningen Status bad en hälsocoachen Emma Carlsson kommentera mängden socker som Björn får i sig en vanlig dag.

DET HÄR ÄTER BJÖRN EN VANLIG DAG: Kl 7.00 Frukost: l En tallrik fruktyoghurt med cherios­flingor. l En skiva lingongrova med kaviar. l Ett glas apelsinjuice.

Kl 9.00 Kaffepaus på jobbet: En kopp kaffe med mjölk och två pepparkakor.

Foto: S H U T T E R S TO C K

l

g a d d i M

Kl 12.00 Uteätarlunch med kollegorna: l Dagens rätt, pasta carbonara. l Tar måltidsdrycken som ingår, lingondricka.

l

Kaffe på maten med en bondkaka.

Kl 15.00 Jobbmöte: Kaffe och en skiva kardemumma­ längd.

l

Kl 18.00 Middag: Orkar inte laga egen mat. Värmer en färdigrätt med kåldolmar, potatismos och gräddsås. Klickar på lite lingonsylt.

l

Kl 21 Kvällsfika: Te med honung och två digestivekex.

l

Så tycker hälsocoachen Emma om det Björn äter med tanke på sockret: n ”Det är bra att Björn äter på regelbundna tider men alla hans måltider innehåller tillsatt socker. Framför allt har hans småätande mellan huvudmålen ett högt sockerinnehåll. Genom att byta ut kakorna, bullarna och kvällskexen mot nyttigare mellanmål som till exempel ett kokt ägg, en smörgås eller en frukt skulle han kunna minska på andelen socker i sin kost. Även Björns frukost är i sötaste laget.

Fruktyoghurt innehåller mycket tillsatt socker liksom flingorna och brödet. Mitt råd är att han byter till en naturell yoghurt

som han smaksätter med frukt eller bär och väljer ett osötat fullkornsbröd. Juicen innehåller inget tillsatt socker men är ju naturligt väldigt söt. Jag skulle jag ersätta den med en hel frukt som både är nyttigare och mättar mer.

Till lunchen skulle jag råda Björn att strunta i lingondrickan, som innehåller mycket socker, och ta vatten istället. Till middagen handlar det om att ta måttligt av lingonsylten och gärna försöka vänja sig av med honungen i teet.

Björn har inte jättesöta matvanor men han borde ändå dra ner lite på sockermängden om han ska leva upp till Livsmedelsverkets rekommendationer. Och så slås jag av han har ett lågt intag av frukt och grönt, även om det inte har med socker att göra. Det finns inget absolut nej till något enskilt han äter, man måste se till helheten. Något av det söta som känns extra viktigt för honom kan han behålla i sin meny och ta bort annat som han inte värderar lika högt. För att lyckas nå en förändring måste han dock själv vilja det.”

Hälsocoachen Emmas tips: Lär dig spana efter socker i maten n Enklaste sättet att kolla hur mycket socker maten innehåller är att läsa innehållsförteckningen. Emma Carlsson kollar in Lingongrova och vad som finns i den förteckningen.

1. Titta först på förteckningen över ingredienserna. Det som står först i listan är det som produkten innehåller mest av. Kommer socker tidigt i uppräkningen är det alltså mycket socker i. Tänk på att tillsatt socker kan heta många olika saker som dextros, fruktos, maltsirap, maltextrakt och så vidare så man får hålla utkik efter flera namn.

För Lingongrova är det sirap som är sötningen och det står som ingrediens nummer fem.

STATUS #3/2017

2. Läs vad det står om mängden kolhydrater och framför allt den undre raden, varav sockerarter.

Lingongrovas innehåller 9 gram sockerarter/100 g. Jag rekommenderar att bröd ska innehålla max 5 gram sockerarter per 100 g så Lingongrova överskrider det.

Källa: Emma Carlsson, hälsocoach på Itrim.

13

Foto: A N N A - K A R I N A N D E R S S O N

STATUS FRÅGAR

Hallå, Olle

som gått över 100 Hälsans stigar!

I april 2014 gick Olle Jonsson sin första Hälsans Stig någonsin. Drygt tre år senare har han gått över 100 olika stigar i hela landet, från Ystad i söder till Kiruna i norr. Hallå Olle, och grattis till bedriften! text

Anna-Karin Andersson

”

n Du har gått över 100 av Hälsans stigar. Det är imponerande, men är det inte också lite galet?

– Jo, visst är det lite knäppt. Jag har aldrig satt upp det som ett mål men när jag började komma upp i ett högt antal stigar blev jag ju lite sporrad av att se om det skulle vara möjligt att gå så många. Nu har det blivit 102 stycken. n Vad ger det dig att gå Hälsans Stig?

– Det är ett trevligt sätt att få bekanta sig med en ort, tycker jag. Det är svårt att få ett helhetsintryck när man bara stannar till som turist och tittar på någon sevärdhet. Genom att promenera ett par kilometer längs en markerad slinga har jag fått en bra bild av de platser jag har besökt. Jag har fått uppleva och lära känna Sveri14

Namn: Olle Jonsson. Ålder: 68.

Bor: I Enskede i Stockholm.

Hobby: Att gå Hälsans Stig i olika delar av landet.

Läs mer: Olle Jonsson har guidat Status läsare längs med några av Hälsans Stigar. På sidan 7 i den här tidningen kan du läsa den sista delen i serien.

Hitta kartor och annat på webben: halsansstig.se

Det är ett trevligt sätt att få bekanta sig med en ort.

ge på ett givande sätt. Och så får man ju motion som bonus. n Vilken är den längsta resa du gjort för att gå en Hälsans Stig?

– Jag åkte nattåg från Stockholm till Piteå, gick stigen där på dagen, och tog sedan nattåget hem igen samma kväll en gång. Men ibland har jag behövt övernatta på orten. Som nybliven pensionär ville jag se mig om i landet.

Det blev min hobby och jag köpte ett årskort på SJ. n Har du någon favorit bland stigarna?

– Jag har gått stigar i hela landet och under alla olika årstider. Alla är unika på sitt sätt. Jag har svårt att välja ut någon särskild som favorit. Däremot uppskattar jag extra de stigar som är välskötta. Några stigar är dåligt underhållna och har bristfällig skyltning, det känns lite trist. n Vad skulle du vilja ge för tips till andra utifrån din stora erfarenhet av att gå Hälsans Stig?

– Om du kommer till någon plats som du skulle vilja lära känna lite mera, ta reda på om det finns en Hälsans Stig där. För det mesta finns det kartor att hämta på turistbyrån eller i kommunhuset.

– Att gå längs de här markerade promenadvägarna är ett givande och billigt semestertips, som man dessutom mår bra av. l STATUS #3/2017

SMÅTT & GOTT

Så smörjer du in dig med solkräm n Bästa solskyddet är alltid kläder, hatt eller keps och att hålla sig i skuggan mitt på dagen när solen är som starkast. Men ska du vara ute i solen, glöm inte att använda solkräm med solskyddsfaktor. Här är farmaceutens tips för hur du ska smörja in dig: 4 Att bara smörja in sig en gång på morgonen räcker inte. För att solskyddet ska vara effektivt gäller det att smörja in sig ofta.

4 Snåla inte med krämen – minst en handfull till en vuxen.

4 Smörj innan du går ut i solen så att solskyddet hinner gå in i huden.

4 Kom ihåg oskyddade delar av kroppen som öron och händer.

4 Använd vattenfast solskydd.

4 Smörj igen efter bad.

4 Använd faktor 15 och uppåt beroende på hudtyp.

Se dig omkring i glada färger n Accessoarer som solglasögon kan sätta en kul prägel på din stil. Kanske ett par rosa eller gula bågar kan passa till Beach 2017. Finns att köpa på H&M för 69 kronor.

Källa: Apoteket Hjärtat

Sommarfin – för en god sak

Luncha i det gröna n Det mesta smakar bra ute i det fria under sommarhalvåret. Krångla inte till det, ta med dig nåt ätbart ut och slå dig ner på lämplig gräsplätt. Men det kan vara skönt att slippa bli våt och skitig om baken så en filt som är lätt att bära med sig är inte fel.

Picknickpläd i fleece med vattenavvisande baksida finns att köpa hos Lagerhaus för 99 kr.

n Piffa till dig i sommar genom att pryda handleden med Riksförbundet HjärtLungs armband gjord av porslinshjärtan och metallpärlor knutna på silikontråd. Armbandet finns i fyra olika varianter som alla speglar förbundets färger. De tillverkas för hand i ett litet hus i södra Stockholm och förutom att de är fina gör de dessutom skillnad. En del av kostnaden för armbanden går nämligen direkt till HjärtLungs Forskningsfond.

Du kan köpa armbanden på nätet, gå in på www.hjart-lung.se och klicka på webbutik högst upp på sidan. Armbanden kostar 175 kr och av det går 75 kronor direkt till HjärtLungs Forskningsfond.

Folkskolan 175 år! n År 1842 bestämdes det att alla barn skulle få gå i skolan. Det innebär att den svenska folkskolan fyller 175 år i år. Det firas med den turnerande utställningen ”En sagolik skola – Folkskolan 175 år.” Utställningen är en riktigt härlig nostalgitripp för många generationer.

Klassiska läroböcker och skolplanscher från olika tider visas liksom tidstypiska ryggsäckar och med på ett hörn finns även fluortanten, luktsuddisar, slangbellor och stenkulor.

Utställningen en Sagolik skola har tagits fram av Lärarstiftelsen och har nu under våren visats på Prins Eugen Waldemarsudde i Stockholm och kommer att ställas ut på regionala muséer runt om i landet under mer än två års tid. Nu närmast kan du se den på Kalmar läns museum, 3 juni – 8 oktober. På tur därefter är Kristianstad, Malmö, Umeå, Falun och Karlstad.

Har du inte möjlighet att besöka den? Kika på webbsidan www.ensagolikskola.se.

STATUS #3/2017

15

FORSKNING Karin Wadell är fysioterapeut och forskare.

Hon brinner för att personer med KOL ska få en bättre livskvalitet. Nu har hon tillsammans med sina kolleger skapat ett webbverktyg som kan underlätta rehabiliteringen för KOLpatienter.

16

STATUS #3/2017

FORSKNING

KARINS VERKTYG SOM SKA FÖRBÄTTRA HÄLSAN FÖR KOL-PATIENTER Bara en halv procent av personer med lungsjukdomen KOL deltar i rehabilitering på sjukhus trots att det påverkar hälsan positivt hos dessa patienter. Fysioterapeuten och forskaren Karin Wadell och hennes kolleger vid Umeå universitet har utvecklat ett interaktivt verktyg, KOL-webben, som ger strategier för att förbättra hälsan. text

i forskning som tidigare gjorts är det väl belagt att rehabilitering, med bland annat fysisk träning, andningstekniker och egenvårdsstrategier, förbättrar livskvaliteten hos personer med KOL. Sådana insatser leder också till förbättrad fysisk förmåga, minskat behov av sjukvård och lägre dödlighet.

– Dessa insatser är dessutom kostnadseffektiva och ger större effekt än läkemedel, säger Karin Wadell. Men många patienter tackar nej av olika skäl. Det kan handla om att resvägen är för lång, att de känner sig för sjuka eller att de tror att insatserna inte har effekt.

Det finns även andra kända barriäSTATUS #3/2017

Ulrika Juto foto Andreas Nilsson

Riksförbundets stöd till forskning n Tack vare allmänhetens gåvor till Riksförbundet HjärtLungs forskningsfond kan Riksförbundet HjärtLung ge stöd till forskningsstudier som syftar till att förbättra livskvaliteten för hjärtoch lungsjuka. Forskningsprojektet som belyses i det här reportaget har till exempel fått ekonomiskt bidrag av Riksförbundet HjärtLungs forskningsfond. n Du kan stödja HjärtLungs forskningsfond genom gåvobankgiro 901-0109, ange Forskningsfonden i meddelanderutan. Det går även bra att swisha på nummer 123 90 101 09.

rer, till exempel att vårdpersonal inte är medveten om eller inte tror på effekten och avstår från att remittera patienter med KOL till rehabilitering.

– För att göra något åt detta tänkte vi att det måste finnas ett annat sätt att öka kunskapen och låta patienterna få ta del av de evidensbaserade insatser som finns. Så föddes idén om KOL-webben. I Sverige är det många som har lång resväg till rehabilitering. Genom att erbjuda insatser via webben kan man komma förbi den barriären.

KOL-webben är baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vänd – forts. på nästa sida

17

”

Det blev ett överraskande och glädjande resultat.

Personerna som använt sig av KOL-webben hade ökat sin fysiska aktivitet med ungefär en enhet på den mätskala vi använde.

vård vid KOL. Deltagandedesign användes under utvecklingen av sajten.

Det innebär att personer med KOL, närstående och personal inom primärvården har varit med och haft synpunkter på hur materialet ska se och hur det ska presenteras.

– Det fanns ett starkt önskemål om att det skulle finnas filmer som visade till exempel andningsteknik, hur man kan träna, gå i trappor och sätta på sig skorna. Så det finns många filmer och i samarbete med Riksförbundet HjärtLung och en illustratör har vi även skapat animerade filmer och webbvänliga texter.

för drygt ett år sedan påbörjades en pilotstudie av KOL-webben. Två primärvårdsenheter i Västerbotten och fyra enheter i Dalarna bjöds in att utvärdera webbverktyget. 83 personer med måttlig KOL deltog i studien, 43 i behandlingsgruppen samt 40 i en kontrollgrupp. Utvärderingen gjordes med hjälp av frågeformulär om bland annat andfåddhet, livskvalitet och fysisk aktivitet samt med intervjuer.

Tre månader efter att patienterna introducerats av en sjuksköterska för webbverktyget gjordes utvärderingen.

– Det blev ett överraskande och glädjande resultat. Personerna som

Karin Wadell och hennes forskarteam har också varit med och utvecklat HjärtLungs patientutbildning Aktiv med KOL.

18

använt sig av KOL-webben hade ökat sin fysiska aktivitet med ungefär en enhet på den mätskala vi använde.

Det var en signifikant skillnad jämfört med kontrollgruppen. Eftersom fysisk aktivitet är enormt viktigt för KOL-patienter så är det en mycket positiv effekt. Vi såg även en ökad kunskap om tekniker för att underlätta andning och sekretmobilisering. användning av tekniker som underlättar vardagssysslor såg man dock ingen förändring mellan den grupp som använt KOL-webben och kontrollgruppen. Även personal inom primärvården var med i utvärderingen. De uppgav bland annat att webbverktyget underlättade vårdarbetet. Ett exempel som gavs var att en vårdkontakt som i vanligtvis tog en halvtimme kunde kortas ned till tio minuter med hjälp av KOLwebben.

– Vi hade inte förväntat oss att få en sådan effekt, säger Karin Wadell.

när det gäller

efterfrågan på en omarbetad version av KOL-webben som kan användas i hemsjukvården.

– Det finns ett stort behov av utbildning om KOL inom hemsjukvården.

Personal inom hemtjänsten träffar ofta KOL-patienter men har inte alltid rätt kompetens, vilket påverkar bemötandet negativt. Det finns till exempel en okunskap om patienternas upplevelse av ångest och att förmågan att utföra dagliga aktiviteter förändras. Att duscha kan ta två timmar om man har KOL. Det är mycket viktigt att personalen har kunskap och förståelse för det.

Karin Wadell och hennes forskargrupp vill göra en större studie av effekten av att införa KOL-webben men för att det ska vara möjligt behövs mer forskningsmedel. l

det finns nu en

Fakta: KOL-webben n KOL-webben vänder sig till dig som har KOL eller misstänker att du har KOL. Även närstående och vårdpersonal som möter personer med KOL är en målgrupp som kan använda detta webbverktyg.

KOL-webben innehåller information om sjukdom och hur det går att må bättre med KOL. Du kan se filmer och läsa texter utan att logga in. Några av funktionerna kräver att du skapar en användare och loggar in på sajten.

Du som arbetar inom hälso- och sjukvården kan använda filmer och material från KOL-webben när du möter personer som har KOL. Du kan också fördjupa dina egna kunskaper om egenvård vid KOL och du får även tillgång till rekommenderade mätinstrument.

Om du misstänker att du kan ha lungsjukdomen KOL kan du göra ett test på KOL-webben som ger en fingervisning på om du bör söka sjukvård för vidare utredning.

Du som är närstående till någon med KOL och vill veta mer om hur man kan stötta någon som har KOL kan hitta tips och råd på sajten.

Innehållet på KOL-webben följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid KOL. Det innebär att informationen är grundad på den bästa tillgängliga vetenskapliga kunskapen om vilka insatser som har effekt.

KOL-webben är skapad av forskare vid Umeå universitet.

Det kostar ingenting att använda tjänsterna på KOL-webben. Läs mer på www.kolwebben.se

STATUS #3/2017

logiken.se

Heter du Miriam, Lena eller Astrid får du vänta 2190 dagar längre.

Kvinnor med oregelbunden eller snabb hjärtrytm får vänta i genomsnitt sex år längre än män innan de blir remitterade till kateterablation – en behandling som kan bota förmaksflimmer.

Och detta trots att kvinnor har svårare symtom än män med samma problematik. Det visar ny forskning vid Karolinska universitetssjukhuset som har kunnat bedrivas med stöd av Riksförbundet HjärtLungs Forskningsfond.

Genom Forskningsfonden HjärtLung kan du förbättra framtidsutsikterna för alla som heter Miriam, Lena, Astrid eller vad det nu må vara. Vi stödjer forskning som gör direkt nytta för de cirka 300 000 svenskar som lider av förmaksflimmer.

Stöd oss idag!

Gåvobankgiro 901-0109 Ange Forskningsfonden i meddelanderutan.

Swish-nummer 123 90 101 09

STATUS #3/2017

hjart-lung.se

19

RECEPT Det är snart sommar. Alltså dags att grilla! TV-kocken Paul Svensson tycker dock inte det finns någon anledning att inte ge sig ut och grilla året om oavsett väder. Här fyra inspirerande grilltips från hans bok Paul grillar (Nordstedts).

Nu är det dags att grilla foto

Jakob Fridholm

Grön sparris rågrillad med smak av pesto

Majs med quinoa, parmesan och rosmarin

4 portioner 1 knippe tjock grön sparris 1 dl balsamicovinäger ½ dl sparrisolja olivolja 1 ask färsk spenat havssalt ½ kruka basilika 2 msk pinjekärnor, rostade 30 g parmesan salt och svartpeppar

6 portioner 4 majskolvar, färska med blast olivolja 1 schalottenlök, fi nhackad 2 dl quinoa 1 dl vitt vin 3 dl grönsaksbuljong 30 g riven parmesan 2 msk smör 1 msk finskuren rosmarin salt och svartpeppar

Sparrisolja skalen från 1 knippe grön sparris 2 dl rapsolja 1 tsk salt ½ ask färsk spenat Gör så här: Börja med sparrisoljan.

Skala sparrisen. Koka upp sparrisskalen med rapsolja och salt. Ta bort kastrullen från spisen och låt stå i 30 minuter.

Lägg spenaten i en matberedare, värm oljan igen till strax under kokpunkten och slå den över spenaten. Mixa slätt och sila direkt. Denna olja går bra att använda istället för olivolja till alla slags sallader.

Rågrillad sparris: Koka ner vinägern till hälften och blanda med lika stor del sparrisolja till en dressing. Pensla sparrisen med olivolja och havssalt. Grilla den runt om med direktgrillning.

Skär sparrisen i bitar och blanda med plockad spenat, basilika, rostade pinjekärnor och hyvlad parmesan. Smaka av med salt och svartpeppar. Ringla över sparrisdressingen.

20

Gör så här: Grilla majsen runt om på direktvärme tills blasten är riktigt svart och majsen mjuk. Skala bort blast och borsta av aska. Skär loss majskornen från kolven. Fräs löken i lite olja utan att den tar färg.

Tillsätt quinoa och majs. Slå på vinet och buljongen och koka under omrörning tills quinoan är mjuk, se paketet. Avsluta med att röra i parmesan, smör och nyskuren rosmarin. Smaka av med salt och peppar.

STATUS #3/2017

RECEPT Lammfärs kebab med spiskummin, lime och persilja 4 portioner 500 g lammfärs 1 dl vatten ½ dl ströbröd, ekologiskt för renare smak 2 ägg 2 vitlöksklyftor 10 kvistar mynta, finhackade 10 stjälkar bladpersilja, finhackade 1 msk spiskummin 1 lime, saft salt och svartpeppar Gör så här: Börja med att blötlägga träspett till kebaberna.

Blanda ströbröd och vatten och låt det svälla i ca 10 minuter. Arbeta in lite salt i lammfärsen och tillsätt äggen. Riv vitlöken och blanda ner. Smaka av med mynta, persilja, spiskummin, salt och svartpeppar. Avsluta med att blanda i ströbrödet. Forma köttfärssmeten till korvar och trä upp dem på träspetten. Grilla kebaberna över glöden tills de får fin färg och fast konsistens. Avsluta med att pressa några droppar limesaft på varje spett. Servere gärna med pitabröd.

Makrill sotad med curry och senapsdressing 4 portioner 4 pinfärska makrillfiléer, alternativt liten gös 1 tsk curry 3 msk kallpressad rapsolja 2 msk mörkt senapsfrö 2 msk sötstark senap 1 citron, saft och rivet skal 1 timjankvist, finskuren rapsolja till pensling salt och svartpeppar Gör så här: Krydda makrillen runt om med curry, svartpeppar och salt. Lägg filéerna köttsida mot köttsida och pensla lätt med rapsolja.

Kläm fast de dubbla filéerna i grillhalstret och direktgrilla. Vänd dem hela tiden. Grilla makrillen ca 5 minuter, tills köttet får en vitare färg, och låt den sedan svalna lite i halstret.

Blanda senapsfrö, senap, citronskal, citronsaft, timjan och rapsolja. Pensla de dubbla filéerna runt om med dressingen och servera direkt.

STATUS #3/2017

21

LANDET RUNT

n Vad händer i din lokalförening?

Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se

Vad är på gång i er förening? n Har ni till exempel arrangerat en promenad, haft en träff eller bjudit in någon föreläsare? Status vill gärna höra om vad ni håller på med i er lokala förening. Det behöver inte handla om ett storslaget evenemang, många medlemmar lyfter fram att det är gemenskapen som betyder mest och det vill vi gärna skildra här på våra Landet runt-sidor. Så välkommen att höra av dig!

Så gör du om du vill skicka in material till oss: 1. Berätta i korthet om någonting ni gjort tillsammans i er lokalförening.

2. Ta bilder på aktiviteten eller fota några av de som varit med. Berätta vilka bilderna föreställer, var bilden är tagen och i vilket sammanhang.

3. Skicka texten och bilderna till oss genom att mejla till: status@hjart-lung.se eller skicka med vanlig post till: Status, Riksförbundet HjärtLung, Box 9090, 102 72 Stockholm.

4. Ange ditt namn och dina kontaktuppgifter så att redaktionen kan nå dig vid eventuella frågor. De uppgifterna publiceras inte.

5. Var medveten om att redaktionen kan behöva redigera materialet för att det ska passa in i tidningen.

Astma/KOL-sjuksköterskorna Pernilla Johansson och Ann-Sophie Persson informerade på Föreningens Karlstad HjärtLungs träff inom ramen för projektet Aktiv med KOL.

Aktiv med KOL på vårdcentral n I februari kom första tillfället när Föreningen Karlstad HjärtLung skulle informera för patientgruppen som deltog i Aktiv med KOL på Västerstrands vårdcentral i Karlstad.

Västerstrands Vårdcentral är den första vårdcentral i Värmland som har genomfört utbildningen Aktiv med KOL. Vid sista träffen på utbildningen deltog Marianne Skeppstedt, Länsföreningen Värmland och Kerstin Rådström Karlstadsföreningen för att presentera föreningen och vad som kan erbjudas medlemmarna.

Vi togs emot av två trevliga astma/KOL-sköterskor, Pernilla Johansson och Ann-Sophie Persson samt presenterades för en grupp på åtta personer.

Kerstin Rådström gav utförlig information om Karlstadsföreningens rika utbud av aktiviteter samt överlämnade förbundets informationsbroschyrer. Kerstin hälsade också eventuella intresserade varmt välkomna till Karlstadsföreningen.

Marianne Skeppstedt informerade bland annat om riksförbundets värdegrund samt lyfte skillnaden mellan HjärtLungfonden och HjärtLung. Vi informerade även om riksförbundets forskningsfond för patientnära forskning.

Västerstrands vårdcentral har numera en legitimerad Astma/KOL-mottagning och ingår också i Luftvägsregistret, bravo!

Insänt av Marianne Skeppstedt och Kerstin Rådström

ÅRSMÖTE I HÄSSLEHOLM

Ingvar Malmström var årsmötesordförande när Föreningen HjärtLung Hässleholm höll sitt årsmöte.

22

n Föreningen HjärtLung Hässleholm har haft årsmöte.

Agneta Petersson hälsade de närvarande välkomna och förklarade årsmötet öppnat. Därefter följde parentationen som Ingvar Malmström hade förberett genom att han läste en dikt och därefter hölls en tyst minut för våra avlidna vänner. Ingvar Malmström blev vald till årsmötesordförande och Kerstin Ramirez till årsmötessekreterare. Verksamhetsberättelsen, ekonomiska berättelsen och verksamhetsplanen godkändes och lades till handlingarna. Agneta Petersson blev vald till ordförande för ytterligare två år. Efter avslutat årsmöte bjöds det på kaffe och semlor.

Insänt av Eskil Johannesson

STATUS #3/2017

LANDET RUNT

Blommor och diplom på årsmötet n Föreningen Kalmar HjärtLung har haft årsmöte i Stensbergs samlingssal med cirka 60 deltagare. De hälsades välkomna av ordförande Per- Olof Rossberg. Mötet började med parentation över de medlemmar som avlidit under året. Därefter tog mötesförhandlingarna vid, som leddes av Karl-Ivar Joelsson.

Verksamhetsberättelse och ekonomiska rapporter föredrogs och godkändes.

Vid valen nyvaldes Inga-Lill Nilsson till ordförande för ett år. Torbjörn Stejdahl och Anita Johansson omvaldes till styrelsen på två år och Ingold Karlsson nyvaldes till styrelsen för två år. Till ersättare för ett år omvaldes JanErik Alm och Evelyn Selander samt nyvaldes Nils-Arne Isaksson. Hedersmedlem i föreningen blir man när man arbetat i styrelsen i 10 år och den utmärkelsen fick föreningens kassör

Torbjörn Stejdahl. Han fick blommor och diplom. Mötesordföranden och mötessekreteraren avtackades med blommor. Föreningens avgående ordförande Per-Olof Rossberg som varit föreningens ordförande under 13 år, avtackades varmt av nyvalde ordföranden Inga-Lill Nilsson som också överlämnade present och blommor.

Insänt av Inga-Lill Nilsson

DE ERBJÖD GRATIS PROVTAGNING n Kronans Apotek i Ystad och Skurup uppmärksammade Hjärtemånaden med att erbjuda gratis blodprovstagning under två dagar i februari. Föreningen HjärtLung YstadSjöbo-Skurup bjöds in att presentera föreningen.

I Ystad berättade Birgitta Selegran och Agne Persson om vår verksamhet, i Skurup var det Siv Lindskog och undertecknad som stod för informationen.

Vi delade ut foldrar om alla våra aktiviteter såsom hjärt-lungräddning, HLR, för både barn och vuxna, gymnastik och dito vattengymnastik, boule, bowling, fredagsträff med kulturella inslag och sångkör.

Givande samtal med kunderna resulterade i att ett flertal ville anmäla sig till HLR-kurs och att bli medlemmar i föreningen. Personalen på båda apoteken var väldigt intresserad av vår verksamhet och i Ystad ville man gärna anmäla sig till en HLR-kurs som grupp. Man diskuterade även behovet av hjärtstartare. En mycket trevlig aktivitet som säkerligen leder till samarbete vid flera tillfällen.

Insänt av Irène Winqvist

STATUS #3/2017

Mäktig violinshow i Borlänge n Ordförande hälsade välkommen, informerade om Hälsans Stig, 2,5 km lång, som kommer att invigas 30 maj på Sportfältet. En god räkmacka med kaffe inmundigades och lottdragning genomfördes innan Dalaviolinisterna äntrade scenen och började sin show.

För andra gången på 20 månader underhöll Dalaviolinisterna på Borlänge HjärtLungs medlemsmöte 12 maj. 85 medlemmar hade slitit sig loss från påskbestyren och kommit för att se dansande violinister, som med stor spelglädje framförde musik från barock till nutid. Mozarts Eine kleine Nachtmusik, Montis Czardas är bara några exempel.

Violinisterna står inte still en sekund, det händer någonting hela tiden på scenen. När de

inte var på scenen var de utplacerade i en cirkel runt hela salen. Imponerande att kunna hålla ordning på både stråkar och fötter samtidigt.

Den här eftermiddagen blandade de det mesta på scen med en kombination av musik, rörelse, dräkter och rekvisita. Tre klädombyten hann de med och i ett av numren kommer violinisterna instormande på scenen, flickorna klädda i rosa, glansiga jackor inköpta i en affär på Kupolen. Pojkarna klädda i svart. Klädda på det viset framfördes låtar ur Musikalen Grease.

Efter stormande applåder avslutades showen med den välkända låten Viva la Vida.

Det var en till synes nöjd publik som gick hem efter några timmars trevlig samvaro.

Insänt av Elisabeth Munther

23

LANDET RUNT

n Vad händer i din lokalförening?

Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se

ÅRSMÖTE PÅ FÖRENINGSGÅRD

Yvonne Haglöf, ordförande i Föreningen Botkyrka-Salem HjärtLung, kom till riksförbundets kansli och informerade om hur de genomförde kampanjen Ljuset På!

Föreningen Botkyrka-Salem bjöds in till rikförbundet n Föreningen Botkyrka-Salem HjärtLung är en av alla föreningar i landet som med framgång arbetat engagerat och målmedvetet med den nu avslutade kampanjen Ljuset På!. Yvonne Haglöf är ordförande i föreningen. Hon bjöds in till riksförbundet för en presentation av hur de under de senaste två åren arbetat med kampanjen.

– Vi i styrelsen började med att inhämta kunskap om kampanjen och fakta om sjukdomarna. Sedan förmedlade vi informationen om kampanjen och diagnoserna på våra medlemsmöten.

Föreningen satsade också på utåtriktad verksamhet. Det blev tre föreläsningar för allmänheten om folksjukdomarna KOL, förmaksflimmer och hjärtsvikt. Föreningen samarbetade med apoteket Kronan och apoteket Hjärtat i Tumba.

Ett tiotal personer i föreningen planerade och skötte aktiviteterna.

– Vi har fått nya medlemmar och mycket positiv respons på det vi gjort. Medlemmarna tycker det har varit bra. De är stolta och känner att det varit kvalitet bakom satsningen.

n Vi har haft årsmöte den 15 februari på vår föreningsgård. Ordförande öppnade mötet och sen hölls en parentation för de medlemmar som gått bort under året. På mötet togs det upp om de cirklar som vi har, det är fria textilier, mat- och bak, decoupage i textil och hjärtgymnastik i varmvattensbassäng.

Vi har allsång varje fredag, något som är väldigt uppskattat och välbesökt.

I somras var vi på en grillresa till Torneträsk och en resa till Pajala. Styrelsen består av ordförande Ingrid Wikström, viceordförande Börje Andersson – Junkka, kassör Jörgen Ek, ersättare till kassören Astrid Hedberg, sekreterare (adjungerande) Mariann Ek, ledamot Lars-Åke Stenmark och Gunnel Siikavaara.

Insänt av Mariann Ek

Text: Ulrika Juto

Aktiv vår i Arvidsjaur n Året började med att vi i Förening HjärtLung Arvidsjaur bjöd in personer som blivit medlemmar under 2016. Festkommittén tillsammans med styrelsen hade lagat soppa, bakat matbröd av olika sorter och kaffe/te med gobit. Medlemmarna fick information om verksamhetsinriktning och aktiviteter från Riksförbundet HjärtLung.

Den 14 februari välkomnade vi kommuninvånarna på föreläsningar. Dagen inleddes med att visa film om högt blodtryck och hjärtsvikt från riksförbundet. Nästa punkt i programmet var föreläsning om högt blodtryck av sjuksköterskan Harriet GrahnOlofsson från Hälsocentralen. Under lunchen erbjöds blodtryckskontroller. Efter lunch fortsatte fysioterapeuten Nina Fjellner att föreläsa om fysisk aktivitet vid högt blodtryck och hjärtsvikt. Besökarna fick även prova på olika aktiviteter under ledning av en 85-årig

24

herre, som fortfarande leder gymnastikgrupper. Härlig stämning! Sista föreläsningspasset med legitimerade receptarien Emma Högdahl från Apoteket, handlade om blodfetter.

Biblioteket hade utställning av böcker med tema hjärta. Lokalföreningen hade lagt ut broschyrer från riksförbundet, som besökarna hade möjlighet att ta hem och studera. Det var en innehållsrik och lärorik dag.

Den 22 februari genomfördes ett välbesökt årsmöte. En av medlemmarna hade tillverkat smörgåstårta, som alla närvarande berömde.

Personen som hade blivit tillfrågad om att leda årsmötet, blev även medlem i lokalföreningen denna kväll. Tolkcentralen var närvarande och deras service är mycket uppskattad.

Den 16 mars hade Föreningen HjärtLung i Arvidsjaur för andra gången bjudit in medlemmar att köpa sopplunch med hembakat bröd. Syftet med sopplunchen är att personer

får träffas och njuta av maten tillsammans.

Efter lunch fick de närvarande ta del av hur vårdhundar med ledare genomför olika aktiviteter och rehabilitering inom hemtjänst och vård/omsorgsboenden.

Den 5 april hade vi medlemsmöte. Tolkcentralen var närvarande och började medlemsmötet med att informera hur tolkcentralens service även kan beställas av enskilda vid läkarbesök, teaterbesök etc. Mia och Petra från Tolkcentralen Luleå, placerade ut Ipad surfplattor på borden, så att besökarna under medlemsmötet kunde följa texttolkningen på surfplattan såväl som på stora tavlan. En medlem berättade om sjukdomen PAH, pulmonell arteriell hypertension. Det var mycket intressant. Under medlemsmötet hade medlemmarna möjlighet att hämta exemplar av Hjärtebladet som föreningen utger lokalt.

Insänt av Hjördis Eklund

STATUS #3/2017

Foto: L A R S - G Ö R A N L J U N G D A H L

LANDET RUNT

Borlänge kommuns kulturpristagare 2016 heter Gösta Jansson. Han delade med sig av sin gedigna kunskap om bygdens historia på Föreningen HjärtLung Borlänges medlemsmöte.

Borlänge från förr n En stor skara, cirka 85 medlemmar, hade en solig onsdagseftermiddag kommit för att lyssna till Gösta Jansson, Borlänge kommuns kulturpristagare 2016. Gösta berättade detaljerat om Borlänges lokalhistoria och nutidshistoria, ett ämne som vi kände att han brinner för. Till sin hjälp hade Gösta gamla fotografier från 1920-talet och framåt. Mycket av det han berättade om handlade om Borlänge på 1960-talet då stora förändringar gjordes i stadens infrastruktur. Gösta gjorde det på ett mycket lättsamt sätt och fångade utan några svårigheter åhörarnas intresse. Särskilt roligt förstås för de som växt upp i Borlänge och kände igen sig i de gamla fotografierna. Även för inflyttade

till Borlänge, som inte var med när det begav sig, var det en givande, trevlig och intressant timme.

Innan Gösta Jansson började sitt berättande hälsade ordföranden välkommen och presenterade styrelsen i ord och vilka ansvarsområden var och en har. Innan mötet var slut hade hon redan tagit emot några anmälningar så den som vill vara med ska hålla sig framme med en anmälan snarast. Mer info finns på hemsidan och kommer med på nästa medlemsutskick.

Kaffe och god smörgås smakade som alltid bra. Sune Nygren underhöll slutligen med några limerickar och en sång.

Pedagogiskt om hjärtat på Alla hjärtans dag n Föreningen HjärtLung Trollhättan-Lilla Edet firade Alla hjärtans dag på Strömkarlen i Trollhättan den 15 februari. Eftersom lokalen var upptagen den 14 februari, så fick vi fira en dag senare. Det strömmade in människor, drygt nittio personer kom och ville vara med.

Doktor Fredrik Herdinius höll ett föredrag på drygt en timme. När han ritar och berättar om alla kärl och ”sladdar” som finns i hjärtat, så kan det vara lite förvirrande men han är en mästare på att förklara hur allt fungerar på ett enkelt sätt med både ljud och tal. Han fick många frågor som han besvarade.

Han tackade publiken och sade att han kommer gärna igen. Christian Dahlgren tackade honom med en blombukett. Av publiken fick han en varm applåd. Det var också många som passade på att testa sitt blodtryck.

Det var första gången föreningen firade Alla hjärtans dag på Strömkarlen. Det blev en trevlig dag där även den sociala samvaron har stor betydelse.

Insänt av Lars Thorsell

Insänt av Elisabeth Munther

Årsmöte i Övertorneå n Den 26 februari höll föreningen HjärtLung i Övertorneå årsmöte. Ett sextiotal medlemmar deltog i mötet. Mötet inleddes med en tyst minut för att minnas de medlemmar som avlidit under året. Årsmötet leddes av Kurt A Larsson med Margareta Vedestig som sekreterare.

Av verksamhetsberättelsen framgick att föreningen haft en livlig verksamhet både för medlemmarna men också utåtriktade aktiviteter såsom informationsträffar, KOL-dagar, med mera. Dessutom har föreningen under året lämnat bidrag på 42 tkr till Övertorneå hälsocentral för inköp av sjukvårdsutrustning. Utöver det har bidrag utgått bland annat för inköp av hjärtstartare till Olkamangi.

Föreningens HLR-instruktörer har under

STATUS #3/2017

året hållit ett flertal utbildningar i hjärtlungräddning. När den nya styrelsen skulle väljas blev det en del förändringar. Kassören sedan 18 år, Göta Lantto, lämnade över till Roland Hedlund och ordföranden Arne Honkamaa ersattes av Sven Kostenius.

Den nya styrelsen består av Sven Kostenius, ordf, Gunnel Westman, sekr, Roland Hedlund, kassör, Kjell Wedestig, vice ordf, Birger Lampinen, Inez Niemi och Arne Honkamaa.

Ersättare är Birgith Rundgren, Nils Ström och Britt-Marie Honkamaa.

När mötet klubbats av samlades deltagarna på Robbas restaurang för en gemensam middag med underhållning av Bosse Linberg.

Insänt av Arne Honkamaa

Läkaren Fredrik Herdinius föreläste om hur hjärtat fungerar när Föreningen HjärtLung Trollhättan-Lilla Edet uppmärksammade Alla hjärtans dag.

25

LANDET RUNT

n Vad händer i din lokalförening?

Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se

Välkommen Föreningen Robertsfors HjärtLung! n Riksförbundet HjärtLung hade glädjen att godkänna en ny föreningsansökan under förbundsstyrelsesammanträdet den 4-5 april. Kerstin Pettersson är ordförande i den nya föreningen. Hon har många år av engagemang inom HjärtLung bakom sig, bland annat på lokal nivå i Gällivare men också i valberedningen för riksföbundet HjärtLung. För en tid sedan flyttade hon av personliga skäl till Robertsfors och idén att starta en lokalförening föddes.

– Det är en jättefin kommun med många föreningsaktiva. Via ett samarbete med PRO förverkligades idén om att bilda en HjärtLungförening. Behovet finns helt klart och jag tror också det finns goda möjligheter till samarbete med vårdcentraler i kommunen.

Under våren har föreningen ordnat med formalia och rekryterat personer till styrelsen. Det första mötet hålls den 27 april.

– Vi räknar med att dra igång verksamheten på riktigt i höst, det ska bli roligt och spännande, säger Kerstin Pettersson.

Text: Ulrika Juto

Så här glada var Kerstin Pettersson, ordförande i nystartade Robertsfors HjärtLung och Inger Ros ordförande i Riksförbundet HjärtLung på förbundsstyrelsesammansträde i april över att en ny förening har bildats.

ELDSJÄL AVTACKADES VID ÅRSMÖTE I KORPILOMBOLO n Vid årsmötet för Föreningen HjärtLung Korpilombolo avtackades ordförande Tea Isaksson.

Tea har under sina 15 år som ordförande varit en eldsjäl med många idéer om hur föreningen ska verka. Hon har alltid varit positivt inställd till nyheter som kommit från länet "visst ska vi vara med på det här, det låter spännande" och

givetvis har styrelsen hakat på med viss tveksamhet ibland. Att vi lyckats så bra har oftast varit just Teas positiva attityd Styrelsen vill rikta ett stort tack till Tea för de 15 år hon varit ordförande med stort engagemang inom föreningen. Samtidigt välkomnade vi den nya ordförande Barbro Rantatalo.

Insänt av Lena Wennberg

Hälsomässa lockade 400 besökare n Efter ett års uppehåll anordnade Föreningen HjärtLung Örnsköldsvik åter en välbesökt Hälsomässa på Fjällräven Center. Många utställare hade hörsammat vår inbjudan och det blev tidvis trångt men likafullt trivsamt.

Apoteken, Hjärtat och Örnen, bjöd på hudvårdsrådgivning, formkoll samt hur mediciner passar ihop. Team Hellström var på plats med rådgivning om tandvård och Akilles slog ett slag för stödstrumpor och cremer. Fixartjänst visade vad de kunde hjälpa till med i hemmen och Focus Liv, Göran Westman, demonstrerade hjärtstartare. I samband med mässan erbjöd föreningen sina medlemmar en gratis kurs i hjärt-lungräddning, där Göran blir kursledare. Dessutom deltog både Organdonationsgruppen och Astma & Allergiföreningen med information. Stationer där besökande kunde få sitt blodtryck kontrollerat, bland 26

annat av Eivor Hannell och Birgit Sjöberg, var välbesökta.

Runa Odén var som vanligt fullt upptagen med att ge minispirometritest; hon hann med 58 stycken.

Nytt för i år var att två hjärtsköterskor, Maud Tillqvist och Kerstin Ottosson, deltog och informerade om hjärtsjukdomar och var även tillgängliga för samtal, Även sjuksköterskor från medicinmottagningen, Maria Viberg och Annika Algotsson, deltog. De tog bland annat blodsockerprov på 150 personer, så de hade fullt upp. Sköterskornas närvaro var mycket uppskattad.

Den andra nyheten i år var Hörselföreningens närvaro, där besökarna fick göra hörseltest utanför byggnaden i en husbil. Det var många, som tog möjligheten att testa och få fastslaget att de behöver en hörapparat.

En tredje nyhet var en föreläsare vid ”Onantum – Protections”, som handlade om att skydda kroppens Bio-energi och grundläggande frekvenser från strålning från datorer, mobiler etc.

HjärtLungföreningens styrelse och eftervårdsombud var närvarande och informerade om vår verksamhet och sålde bland annat ”hjärtarmband” och ”hjärtan”. Louise Löfström och Kristina Vestman, bjöd på fruktsallad.

Ett trevligt inslag i mässan var när ordföranden, Vega Näsström med hjälp av Göran Westman, överlämnade en hjärtstartare till Stefan Jonsson från Kubbe/Norrflärke. Hjärtstartaren ska sättas upp på bygdegården. Åter en lyckad hälsomässa med nöjda utställare och besökare och vi tackar alla som var närvarande och hälsar välkommen åter.

Insänt av Britt Falk

STATUS #3/2017

KORSORD

B

ANTAL BARNSINOM LIGA I ERTIL LUES HANDELN KOKONG?

LEVDE PLATON UNDER

KAN MAN MARKHUT LUNDS ÄR BENGTZON SELTYGEN

ROMEO + JULIA

KANDERA ÄR ALERT PÅ

PROJEKTILEN HÖÖR HÄR TON INTE MINDRE DIREKT

OBRUTEN RAD ÄR GIFT LIGGER SOLNAGRÄNS VID

SIMMAR I SÖTA VATTEN HAR VI ALLA VÅRA DRAR SOM FRAM O. STOPPTILLBAKA SKYLTAR PÅ JOBBET

MÅNGEN LEVER I BERGEN

ÄR OFTA SLÄPPTE DAGENS IFRÅN SIG ORD ÄR MÅNGA OMRÅDEN I LIBYEN

TAGIT AVSKED AV PARTI

FÅ ATT RODNA KAN MAN LÅTA VARA JÄMNT

STANDAR KLÄR GET DEN KAN HA BATTERIFÖRLED

ÖPROFIL PÅ HOBURGEN PÄRON

VINDPINADE FUROR RINGREV

SÅGAR MAN MORGONVÄKTEN SOM PANNKAKOR

TÄCKT TABLETT TAR SNEDSTEG GE EN VINK OM KOSTINDEX

PÅ GRÖN HÄST PÅ TORGET ÄR VAL MEN EJ VALHAJ OMBUD

SAMLAR SPORTANDE KELVIN

HAR VI NGT MED FIENDE STANS MOTSATS

FINNS VID JVG

SKRATTAR HALVKVÄVT SES MED SPÖ GÖRS PÅ MELODIER

FÖLJER FAN TYP AV BOLAG KANALDAM ÄR KORT SOM LIGGER?

FULL SÅ DET DÅNAR? TOTALT

HÖRSALEN GÄRNA LÅTER FÅ

SKA BASEN SÄRSKILT EN AV TILL TIO I EN SUSHI STOCK SNUS AV SAMMA ÅSIKT

VAKTAS PÅ IS KUNTA KINTE

KAN ORÅD IBLAND INTE I NORR

PÅ BOTTEN KOMMER TILLBAKS

SLOG BJÖRN BORG IGENOM

POPLEGEND SMILA EN SMULA

FRISK HOS VIN I VISS VÄLLING

KAN SATIRIKER VARA

HAR EN MASSA HÅL

KAN HA MUFF

KAN BLI NYA SMULTRONPLANTOR

GÖR NÅGOT!

TÄ & V VLA INN

LITE KNEPIG

STATUS #3/2017

EN DEL RUNT HALSEN

VINN 200 kronor!

Lösningen ska vara märkt ”Bildkryss nr 3” och måste vara Status, Box 9090, 102 72 Stockholm, tillhanda senast den 16 juni 2017. Tre priser på 200 kronor delas ut. Lösning och pristagare meddelas i Status nr 5 2017.

Namn:________________________________________________________________________________ Adress:_____________________________________________Postadress:________________________ Om du vill, uppge bankkonto (clearingnr+kontonr):________________________________________ 27

Vad är Tematräffar?

FÖRBUNDSNYTT

n Tematräffar är ett nytt koncept för medlemmar att umgås, dela erfarenheter och få nya kunskaper tillsammans. Konceptet innebär att några medlemmar träffas och tillsammans arbetar med ett material som varvar kunskaper, diskussionsfrågor och uppgifter. Materialet är självinstruerande, instruktioner och tidsangivelser är inbakade. Därför behövs ingen ledare med förkunskaper – alla är med på samma villkor. De olika temana kommer vara utvalda för att ge kunskap och motivation för en god livsstil och vardag. Tematräffar Stresshantering är den första Tematräffen som tagits fram. n Beställ arbetshäften i webbutiken på hjart-lung.se

Lätt att göra och till nytta för alla. Det är Kerstin Ramirez och Agneta Peterssons omdöme om Tematräffar Stresshantering.

Tävling!

Vinn 8 uppsättningar till din förening! n Varför du skulle vilja vara en av de första som provar Tematräffar Stresshantering? Skriv och berätta till marie.ekelund@hjart-lung.se senast den 22 juni och få chansen att vinna en uppsättning arbetshäften.

Agneta och Kerstin testade tematräff Stresshantering Kerstin Ramirez och Agneta Petersson från Hässleholm var med i den första gruppen som genomförde Tematräffar Stresshantering. Här berättar de om sin upplevelse. n Hur skulle ni beskriva Tematräffar Stresshantering?

– Man träffas och går igenom ett material tillsammans i förebyggande syfte, för att undvika att må dåligt av stress, förklarar Agneta. Materialet är ett diskussionsunderlag, man pratar om olika saker och lär av varandra. Vi fick ut mycket av att göra det i grupp, vi vände på stenarna tillsammans. Då fastnar insikterna också bättre, fortsätter Agneta. Det är ett människonära material, det kopplar hela tiden till dig själv. Ingen teori. Det är inte den sortens kunskap som faller i glömska när man går hem. Snarare någonting som man har med sig och går tillbaka till. n Vad kom ni fram till under era träffar?

– Stress har haft en negativ klang i många år. Men stress kan var positivt också, säger Kerstin. Jag har alltid behövt ”piskan” och tycker om att arbeta 28

under stress. Det handlar inte om att sluta med det, utan att hitta en bra balans.

– Jag blev medveten om saker, fortsätter Kerstin, och fick en del ahaupplevelser och tankeställare. Är det så här jag gör? Eller, det här stämmer inte på mig, Jag har förstått att jag har väldigt lätt att återhämta mig. Jag kan bara sätta mig ned och titta ut genom fönstret så släpper jag allt.

– Där fungerar jag inte likadant, säger Agneta. Jag släpper sällan mina tankar, jag kan vakna upp och ha lösningen på ett problem – som att jag tänker medan jag sover. Jag tyckte bäst om den tredje träffen, om återhämtning. Jag förstod hur andning får kroppen att vila. Vi fick också pröva en kort andningsövning, som jag använder för att komma till ro och skingra tankarna. Till hösten funderar jag på att boka en dag i veckan till återhämt-

ning. En dag när jag kan läsa, lösa korsord och ta kontakt med kompisar. n Hur skiljer sig träffarna från andra kurser, utbildningar och cirklar ni gått?

– Det finns ingen person som står och mässar. Ingen som tar ledarrollen. Det är så skönt, tycker Agneta.

Det är bara att komma som man är, det är lika för alla. Man behöver heller inte läsa på, varken innan eller mellan träffarna. Det är inte svårt att göra det här. Det känns helt naturligt – och så får man tänka själv! n Vem tycker ni ska pröva det här?

– Stress var nytt som område för mig och jag har inte heller känt att jag har några specifika problem med stress, säger Agneta. Men materialet utgår heller inte från att man har problem med stress, det funkar för alla. Det är ett bra förebyggande material – vem som helst kan gå.

STATUS #3/2017

FÖRBUNDSNYTT

Skriv testamente! n Riksförbundet HjärtLung är medlem i organisationen Det goda testamentet. Enligt en marknadsundersökning som Det goda testamentet gjort uppger knappt en femtedel av svenska folket att de skrivit testamente. Av dessa har bara 6 procent skrivit in en gåva till en organisation och nära 4 av 10 uppger att de troligen kommer göra det.

VINNARE & LÖSNING krysset nr 1 2017 B

ERTIL LUES

BRÄDHÄST DEN NYTTJAS I NÖDFALL DEN HAR ALDRIG SETTS FÖRUT

Funderar du på att skriva testamente – så här gör du:

SKARA MEN EJ GRUPP

KAN MAN FÅ FÄRG I

I TANDVÄTSKA SES FÖRARE

S T A D

P O K E R

R A T T A

DEN HAR SNICKARE BRUK FÖR

F I N E S S

EXTRA KNORR

N

GER HAVRE BRUNTE ÖVAS PÅ

R E P

n Testamentet ska: 1. Upprättas skriftligen. Ett muntligt testamente gäller inte.

2. Bevittnas av två personer som är samtidigt närvarande. Vittnena får inte vara under 15 år eller sakna insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen på grund av psykisk störning. Vittnena får inte heller vara omnämnda i testamentet eller vara släkt med den som skrivit testamentet eller någon av arvingarna. n Testamentet bör ha: 1. Fullständigt namn, personnummer, folkbokföringsadress och telefonnummer.

2. En giltighetstid. n På webbplatsen godatestamentet.se kan du läsa mer om att skriva testamente, fråga experter samt ladda ned en gratis mall som underlag för att upprätta ett testamente. n På HjärtLungs hemsida kan du se en film om att skriva testamente: www.hjart-lung.se/om-oss/filmarkiv/

D G A R E E N E R N S L R U T A E N N D EKBORG JR BLIR ÖVER

ROCK I MUSIKEN

DE ROPAS I TÅGET FN DÄR FN ÄR

EN VAR VERDANDI

SINGOALLAS KÄRA OCH HAGEGÅRD

I BERTIL BOOS BUKETT DE MÖTS I KORSNINGEN

G A T O R N B A

VILL SIG MORGONTRÖTTA TILLTALAD

PÅ SMÅ FÖTTER STÅR FÖR TUSEN

G N G I D A

OFTA I EN SAMLING SJÄLVFALLET

FÅR MÅNGEN FLOD TILL SLUT FLICKA SOM SES I HAVANNA

G L A D O C H O V E L L V E T V I S F E E L T F L N N A

DE PRISAS AV SKOLTRÖTT

DEN HAR MÅL FÖR RAS

LÄGGER HANTVERKARE RICHARD

INGET ANNAT

DET LÄTTASTE ÄMNET

KAN PÅK VARA MELLAN FORSAR

BERÄTTAS FÖR BARN I FLYGANDE GÅR DET UNDAN

VILL VÄNNER VÄL VISAS OJUST

U T

ANVÄNDA GUMMI DRÖMSTÄLLE

S Ä

MALMAT

M Y L L S E P P I L R A A G N G

KAN GÖRA DET TREVLIGARE

FÅR MAN PÅ SVÅRA FLÄCKEN

VISS GER KORK

MANNEN FÖR LADYN MAKTSYMBOLEN

ÄR OFTA GYMNASTENS HOPP

MITT I PRICK

V I I G O T B S A I A R N E K S L A O R S Å T L H D E A E

BYGGER INTE GÖK AFFISCHORD

PÅSTÅR STORSTAD MED BUENOS

INDISKT BRÖD ÄR OFTA SOCKTÄCKTA

SLÅR HIT ÄR VAROR I SKYLTFÖNSTER

HETSA

FÖRE BEATLES

KAN FÖREGÅ KLIMAX

DEN SES ÖVERST PÅ PALLEN

N O R R L Ä N D S

MÅNGA I UMEÅ KOMMENDERAS

L E D I G A

HAR FOTFÄSTE HÖRS BAO SJÖHOLM

K O A M N D E E L E Y G R A A N T T

GÖR SITT TILL SLAG NÅGOT SPÖKLIKT

INTE VÅR KLÄDDE DANDY SIG

BLIPPAD KOD HAR OREDIG

ÅKTE FÖRSTA PARET UT UR

HJORTDJUR

E R D E E N A E R N T Å O R P P P A E R N D A A N G E M T I A N

ANVÄNDER RODDARE

DEN GÖR KINDEN BLEK

RÖR EJ OBERÖRD EN NALLA

3 vinnare som vinner 200 kr var.

Stig Andersson, Lycksele

Per-Erik Carlsson, Tyringe

Hasse och Birgitta Kull, Hjo

...komplett handikappanpassat gym

I våra lokalerfinns varmvattenbassäng med 34 grader...

...komplett handikappanpassat gym

Våra astma och KOL program: • 10 dgr program astma (vuxna) • 10 dgr program KOL (vuxna) • 5 dgr repetitionsprogram • 5 dgr (astma/allergi)

...och skön avkoppling

Rehabilitering i naturskön miljö

Stiftelsen Mälargården Rehab Center har lång erfarenhet av rehabilitering. Hos oss möter du mycket kunnig och engagerad personal.

Mälargården ligger naturskönt vid Mälaren i Sigtuna, 40 minuter norr om Stockholm. Här bor du i enkelrum med dusch/wc. Vår egen kökspersonal lagar all mat från grunden.

Fråga oss gärna om hur du skall gå tillväga för att få en remiss för rehabilitering.

Läs mer på vår hemsida: www.malargarden.se | Telefon växel: 08- 59 49 36 30 STATUS #3/2017

29

Detta är takotsubo Foto: P E T E R E D F E LT

FÖRBUNDSNYTT Per Tornvall hjärtläkare och professor vid Karolinska institutet föreläste om takotsubo när Riksförbundet HjärtLung hade en temakväll om diagnosen.

n Takotsubo uppvisar samma symtom som vid akut hjärtinfarkt, men utan kranskärlsförändringar. Namnet kommer av att hjärtats vänsterkammare tar formen av en japansk bläckfiskfälla. n Nio av tio som drabbas av takotsubo är kvinnor. n Emotionell eller fysiologisk stress föregår ofta insjuknandet. n Stress kan även utlösa en vanlig hjärtinfarkt med kranskärlsförändringar. n Takotsubo är en undergrupp till en typ av hjärtinfarkt med normala kranskärl som går under det övergripande namnet MINCA (myocardical infarction with normal coronary arteries).

Källa: hjart-lung.se och Per Tornvall

En kväll för brustna hjärtan Ett hjärta kanske inte kan gå i tusen bitar, men det kan brista. Stress, trauma och oro som leder till klassiska symtom på hjärtinfarkt fast utan propp i kranskärlen. Riksförbundet HjärtLung bjöd in till en temakväll om brustet hjärta-diagnosen takotsubo. ordförande Inger Ros hälsade välkommen och berättade om en personlig hjärthändelse hon i efterhand misstänker kan ha varit takotsubo, men som aldrig blev diagnosticerad som en sådan.

– Det finns ett behov av att lyfta fram och tala om den här diagnosen, säger Inger Ros. Takotsubo är en hjärthändelse som liknar en hjärtinfarkt fast med en viktig skillnad. Vid en vanlig hjärtinfarkt går plack i kärlväggen sönder och bildar en propp i kranskärlen som hindrar blodflödet till hjärtat. Ofta upplevs tryck över bröstet, andfåddhet och EKG-förändringar. Vid takotsubo är symtomen samma, fast utan de så typiska kranskärlsändringarna.

– Sju till åtta procent har hjärtinfarkt med normala kranskärl och hälften av dessa har Takotsubo, sade en av kvällens två föreläsare Per Tornvall, hjärtläkare och professor vid Karolinska institutet.

Fjorton deltagare med egna erfarenheter av takotsubo samlades på Hjärt-

riksförbundet hjärtlungs

30

Lungs kansli för att höra Per Tornvall och Patrik Lyngå, sjuksköterska och medicine doktor vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning på Södersjukhuset, prata om diagnosen.

Orsaken till takotsubo är inte klarlagd, men man tror att de utlösande faktorerna kan vara psykisk eller fysisk stress, och stress förorsakad av annan sjukdom. bilder på hur man har kunnat se en ökning av hjärtinfarkter i samband med stora händelser såsom naturkatastrofer. Efter en jordbävning i Aten 1981 ökade antalet hjärtinfarkter jämfört med året innan och året efter.

– Även positiv anspänning kan faktiskt utlösa hjärtinfarkt, sade Per Tornvall och visade hur antalet hjärtinfarkter ökat i Tyskland när hemmanationen spelade matcher under fotbolls-VM 2006.

Takotsubopatienten skiljer sig ofta från den vanliga hjärtinfarktpatienten. I registerstudier har man kunnat

per tornvall visade

se att den typiska patienten är en kvinna, 60-80 år gammal och med få traditionella riskfaktorer som rökning eller diabetes. De har även hög inkomst och är högutbildade.

– Kranskärlssjukdom drabbar vanligtvis socioekonomiskt utsatta grupper. Här är det tvärtom, säger Per Tornvall. behandlingen består bland annat av propplösande läkemedel samt betablockerare. Och mycket lugn och ro som kan få stressen att avta. Patrik Lyngå berättade att återfallsrisken är relativt liten, en till två procent återinsjuknar per år, och att det inte alltid är självklart vad orsaken till återfallet är.

– En italiensk kvinna grälade med sina grannar och drabbades av takotsubo. Hon blev bättre och fick komma hem. Tre år senare grälade de ännu en gång och hon insjuknade igen. Frågan är om det är grälet i sig eller om det är jobbigt att inte trivas med sina grannar, säger Patrik Lyngå.

Text: Peter Edfelt

STATUS #3/2017

RIKSFÖRBUNDE

STATUS

NYA MEDLEMMAR 2017

Inga-Britt fick nya lungor

400

0 JAN

FEB

MARS

APRIL

n Medlemsutvecklingen har som i många andra ideella organisationer varit negativ. Nu verkar en vändning vara på gång. Under årets första månader har medlemsutvecklingen varit positiv. Heja alla duktiga medlemsvärvare ute i landet och varmt välkomna alla nya medlemmar!

God jul & gott nytt år!

Så piffar du till nyårsfesten

HÄLSANS STIG

MEDLEMSTIDNIN T HJÄRTLUNGS

STATUS EMÅNADEN FEBRUARI (HJÄR T Nummer 1 2017 |

G

RIKSFÖRBUNDE

STATUS

)

Extra kärleksfullt nummer med massor av hjärtan

TEMA: HJÄRTSVIKT

Extra mycket korsord Hunden ska inte äta av allt på julbordet

MUSIK SOM MEDICIN

Recept:

Ernst bjuder på enkla rätter

n Favoritlåtarna kan både höja humöret och minska smärta .

Ökat stöd till personer med hjärtsvikt

Så tar du hand om dina torra vinterhänder

T HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNIN

G MÖT VÅREN I BLOMMIGA STÖVLAR

Nummer 2 2017 | APRIL

Nära havet på skånska kusten

Sjukvårdsminister Gabriel Wikström i exklusiv intervju

Recept:

FIXA JAMIE OLIVERS SUPERMAT HÄLSANS STIG

Promenera i Cornelis Vreeswijks fotspår

KURSEN GER BÄTTRE HÄLSA

n Kvinnor i Tensta får råd om träning kost & sjukdomar.

FORSKNING:

Kvinnor får sämre hjärtvård RECEPT:

Enkelt, billigt & snabbt

Resor ökar risk för resistenta bakterier

Dans på medlemsmöte i Borlänge

ANNS DIAGNOS I RAMPLJUSET

Äldre Statustidningar

n Kampanjen Ljuset På! har uppmärksamm at tre dolda folksjukdomar.

n Nu finns äldre Statustidningar att beställa via förbundets webbutik. Det är utmärkt att ha med sig tidningen vid utställningar, mässor och andra event för att dela ut till blivande medlemmar. Gå in på hemsidan och beställ www.hjart-lung.se

HUMANFONDEN GÖR SKILLNAD n Två procent av fondens värde delas årligen ut till anslutna ideella organisationer som är inriktade på bland annat bistånd, hjälpverksamhet, mänskliga rättigheter, mission, miljö, natur och forskning. Du väljer själv vilken ideell organisation som du vill stödja. Under 2016 bidrog de som valt HjärtLung som förmånstagare med hela 565 167 kronor till vår verksamhet.

Stort tack till er!

STATUS #3/2017

FÖRBUNDSNYTT RIKSFÖRBUNDE

G

Nummer 6 2016 | DECEMBER

Så ska KOL-sjuka bli mindre oroliga

219

100

399

200

330

300

345

UNDERSÖKNING

T HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNIN

MÅNGA SVARADE PÅ VÅR ENKÄT n I slutet av 2017 skickades en enkät till samtliga förtroendevalda och föreningar för att utveckla vårt stöd och våra tjänster till er föreningar. Enkäten kallas NFI, Nöjd Föreningsindex. Enkäten var webbaserad och gick ut till samtliga förtroendevalda och föreningar i organisationen via mail, över 500 personer svarade. Stort tack för det! Resultatet kommer nu att analyseras.

31

Spara med hjärtat Låt pengarna växa samtidigt som de verkar för en god sak. Spara i Swedbank Robur Humanfond så kan också du årligen bidra med två procent av din fondförmögenhet till Riksförbundet HjärtLungs viktiga arbete. I Humanfond investerar vi i svenska företag som tar ansvar för vår omvärld. Läs mer på swedbank.se/humanfond Swedbank Robur i stolt samarbete med Riksförbundet HjärtLung

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. På grund av fondens sammansättning och de förvaltningsmetoder som används, så kan pengar som placeras i fonden både minska och öka kraftigt i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fondens värde kan variera kraftigt på grund av fondens sammansättning och de förvaltningsmetoder som fondbolaget använder sig av. Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser för Swedbank Roburs fonder finns att hämta hos din återförsäljare eller på swedbankrobur.se