Issuu

STATUS

RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING MÖT VÅREN I BLOMMIGA STÖVLAR

Nummer 2 2017 | APRIL

Sjukvårdsminister Gabriel Wikström i exklusiv intervju FORSKNING:

Kvinnor får sämre hjärtvård RECEPT:

Enkelt, billigt & snabbt

Resor ökar risk för resistenta bakterier

Dans på medlemsmöte i Borlänge

ANNS DIAGNOS I RAMPLJUSET n Kampanjen Ljuset På! har uppmärksammat tre dolda folksjukdomar.

VÄLKOMMEN

Det behövs en kulturförändring i vården i skrivande stund känns det verkligen som våren är på intågande. Strålande sol och snödroppar som tittar fram. Fåglarna kvittrar och ljuset, äntligen det härliga ljuset. Kanske får vi några bakslag med snö men hoppet om vår och sommar vaknar hos mig idag. Sedan vi hördes senast har vi genomfört Hjärtemånaden med fantastiska aktiviteter i hela landet. Vi slutförde också kampanjen "Ljuset på våra dolda folksjukdomar". Flera veckor efter är jag fortfarande fylld av vilken fantastisk dag den 14 februari blev. Vi fick medverka i TV4 och vi fick ut vårt budskap i artiklar i Svenska Dagbladet. Vi fick ett fantastiskt seminarium, fullsatt med medverkan av folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström som tog emot vår rapport. Och till det en intressant debatt mellan ledamöterna i socialutskottet. det behövs en kulturförändring i vården, där patienten är delaktig med sin kunskap och egen kraft. Dagen efter seminariet uttalade ministern i Svenska Dagbladet det budskap vi så länge fört fram. Härligt. Nu gäller det att fortsätta arbetet att sätta patienten i centrum, inte bara i ord, utan i handling. Alla är enskilda individer med olika förutsättningar och behov. Ingen är sin diagnos. Våra föreningar har genomfört mängder av aktiviteter under kampanjen ”Ljuset På!” för att uppmärksamma de dolda folksjukdomarna och vi har lärt oss mycket. Vi har också värvat många nya medlemmar. Vi har ett utmärkt underlag i rapporten att använda för vårt opinionsarbete. Som bilaga till tidningen har vi bladat in en liten sammanfattning av rapporten. Hoppas att den ska komma till nytta. Jag är imponerad över allt engagemang och för att vi satt ljuset på en av de viktigaste folkhälsofrågorna. Nu gäller det att hålla ljuset brinnande! Du kommer i denna tidning också kunna läsa en intressant artikel om när hjärtat rusar, ett forskningsprojekt som fått stöd av förbundets patientnära forskningsfond. Jag får en del frågor om hur vår fond kommer medlemmarna till del. Här är ett gott exempel. Jag blir dock rätt ledsen och besviken över att behöva läsa att det är så stora skillnader på vården mellan män och kvinnor. 2017 borde vi ha kommit längre. Det är ytterst beklagligt att kvinnors hälsa inte tas på samma allvar som mäns.

alla ska få tillgång till en jämlik och personcentrerad vård känns verkligen viktigt. Det känns angeläget att vi, med vår kunskap och kompetens, bidrar till att vara möjliggörare för en bättre vård och inte bara är kravställare.

vårt arbete med att

STATUS RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING STATUS Riksförbundet HjärtLung Box 9090 102 72 Stockholm Tel: 08-55 606 200 Fax: 08-668 23 85 Mejl: status@hjart-lung.se Webbplats: www.hjart-lung.se Adressändringar: 08-55 606 213 Gåvobankgiro: 901-0109 ansvarig utgivare Inger

Ros

redaktör Ulrika Juto ulrika.juto@hjart-lung.se 08-55 606 209 grafisk form, layout & repro

Ersta Sthlm Media AB info@erstamedia.se annonser PÅAB Gruvgatan 35 B, 421 30 Västra Frölunda 0709-943055 tryckeri

Exakta Print

utgivning 6

nummer per år. Finns även som taltidning.

prenumerationspris 200

kr per helår upplaga 36 000 ex issn 1404-4099

Redaktionen ansvarar inte för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Riksförbundet HjärtLung tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser. redaktionsråd

Christine Cars-Ingels christine.cars-ingels@hjart-lung.se Karin Jeppsson karin.jeppsson@brakne-hoby.hjart-lung.se Ulrika Juto ulrika.juto@hjart-lung.se Stig Rann si-rann@telia.com Inger Ros inger.ros@tumba.hjart-lung.se Magnus Östnäs magnus.ostnas@hjart-lung.se omslagsbild

Anders Norderman

Inger Ros Förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung 2

STATUS #2/2017

VÄLKOMMEN

INNEHÅLL

#2 2017

AKTUELLT 4–5: Jobba mindre – sov bättre och träning är bra för blodkärlen. REPORTAGE 6–8: Riksförbundet HjärtLung har gjort ministern upplyst.

HÄLSANS STIG 9: Fin promenad längs vattnet. TEMA: KAMPANJEN LJUSET PÅ! 10–15: Så uppmärksammades tre dolda folksjukdomar.

RECEPT 16–17: Tips på enkla, billiga och goda middagar.

SMÅTT & GOTT 21: Placera tulpaner på nytt sätt.

FORSKNING 18–20: Ojämlik behandling av förmaksarytmi.

LANDET RUNT 22–25: Sång och dans på möten i Dalarna och Skåne.

16 9 22

13 Foto: S H U T T E R S TO C K , M A R T I N A H U B E R , A N D E R S N O R D E R M A N & O L L E J O N S S O N

STATUS #2/2017

AKTUELLT

Kort arbetsdag ger bättre sömn

Källa: New Scientist

Mer sömnmedel används

n Användningen av sömnmedel ökar, särskilt bland unga. Förra året såldes nästan 200 miljoner dygnsdoser av sömnmedel enligt statistik från e-hälsomyndigheten. Mest ökar försäljningen av melatonin, ett läkemedel som inte är narkotikaklassat. Källa: TT

Källa: Dagens nyheter

BRISTER I DEN PALLIATIVA VÅRDEN

n Enligt en avhandling vid Umeå universitet kan högt blodtryck vara kopplad till ökad risk att dö inom fem år hos mycket gamla personer (över 85 år) med en gånghastighet på minst 0,5 m/s. Hos personer med lägre gånghastighet var istället lågt blodtryck förenad med ökad risk för tidig död.

n Vården i livets slutskede har utvärderats av Socialstyrelsen. Utvärderingen visar att den palliativa vården har förbättrats men långtifrån alla vårdgivare följer rekommendationerna. Det finns stora brister inom flera områden. Smärtskattning och munhälsobedömning för patienter med palliativa behov i livets slutskede görs i alltför låg grad. Brytpunktssamtal om vårdens inriktning ges endast till hälften av patienterna. Stöd till närstående erbjuds inte heller i tillräcklig omfattning.

Källa: Forskning.se

Källa: Socialstyrelsen.se

Gånghastigheten kopplad till risk att dö

Bästa sjukhusen n Dagens medicin har utsett de bästa universitetssjukhusen i landet 2016. Så här ser listan ut: 1. Norrlands universitetssjukhus 2. Universitetssjukhuset i Linköping 3. Karolinska universitetssjukhuset 4. Universitetssjukhuset Örebro 5. Akademiska sjukhuset 6. Skånes universitetssjukhus 7. Sahlgrenska universitetssjukhuset

VITAMINBRIST KAN GE HUVUDVÄRK n Brist på vitamin D kan ge kronisk huvudvärk, enligt ny forskning. En studie bland 2 600 män i åldern 42 till 60 år visade att den grupp som hade lägst nivåer av vitamin D löpte mer än tvåfaldigt högre risk att ha kronisk huvudvärk än dem som hade de högst uppmätta nivåerna av vitamin D i blodet. Källa: Science daily

STATUS #2/2017

Foto: S H U T T E R S TO C K

n Att beskatta skräpmat och subventionera hälsosammare alternativ kan leda till stora förbättringar av folkhälsan. En australiensisk studie uppskattar att man genom att subventionera frukt och grönt och samtidigt beskatta livsmedel som innehåller mycket socker, salt och mättade fetter med undantag för kött och mjölkprodukter skulle innebära 500 000 extra friska år hos Australiens befolkning på 23 miljoner personer. Det skulle också minska sjukvårdskostnaderna med tre biljoner australiensiska dollar för alla de personer som lever i Australien idag.

fortsatte som vanligt. Deltagarna förde dagbok gällande sömn, stress och oro. Efter ett och ett halvt år hade de anställda med kortare arbetstid mindre upplevelse av stress och oro. De sov både bättre och längre.

Fo to: J A N A L F R E D S S O N / VÄ S T E R B OT T E N S L Ä N S L A N D S T I N G

Stora vinster med skatt på skräpmat

n Om du har kortare arbetstid så minskar din stress och sömnen förbättras. Det visar forskning från Stressforskningsinstitutet. 354 heltidsanställda inom offentlig sektor fick under 18 månader sin arbetstid minskad med 25 procent, men med bibehållen lön. En kontrollgrupp på 226 anställda

AKTUELLT Spädbarns känsliga lungor

Styrketräning bra för blodkärlen n Ett enda styrketräningpass kan påverka blodkärlens funktion hos patienter med typ 2-diabetes positivt. 35 personer deltog i studien. De delades in i tre grupper. Den ena gruppen hade diabetes typ 2, den andra gruppen var personer som var fysiskt inaktiva och den tredje gruppen var personer som motionerade

regelbundet. Varje grupp fick köra styrketräning under 20 minuter. Forskarna undersökte därefter blodkärlens funktion. Alla deltagare uppvisade bättre blodkärlsfunktion efter styrketräningen, men effekten var störst hos dem som hade typ 2-diabets.

n Att exponeras för luftföroreningar som spädbarn påverkar lungfunktionen negativt. Det visar en avhandling där 4 000 barn följts till tonåren. Lungfunktionen mättes med spirometri. Exponering för luftföroreningar under barnets första levnadsår var kopplad till nedsatt lungfunktion vid 8 och 16 års ålder. Källa: Läkartidningen

Källa: Science daily

Diabetes av snus

n En svensk studie där forskarna följt 54 500 män mellan åren 1990 och 2013 visar att snus ökar risken att drabbas av typ 2-diabetes. Enligt resultaten löpte de män som snusade en dosa eller mer om dagen nästan 70 procent högre risk att drabbas av typ 2-diabetes. För personer som snusade färre än fem dosor i veckan sågs ingen riskökning. De som snusade 5 till 6 dosor i veckan hade en 40-procentig högre risk. Källa: Dagens medicin

Motion minskar inflammation n Att motion är bra för kroppen är väl känt. En ny studie visar att bara 20 minuters motion kan minska låggradig inflammatorisk aktivitet i kroppen. 47 personer deltog i studien. Blodprov togs efter att de tränat måttligt på ett gång/löpband under 20 minuter. Blodproven visade att motionspasset påverkade inflammationsmarkörer i blodet i positiv riktning. Kronisk inflammation kan bidra till ett flertal kroniska sjukdomar, bland annat diabetes, fetma och hjärtkärlsjukdom. Källa: Science daily

MEDELHAVSDIET FÖR HJÄRNAN n Äldre personer som följer medelhavsdieten verkar bevara hjärnvolymen bättre än de som inte följer denna diet. Det är resultatet av ny forskning. Men i motsats till tidigare studier spelade det inte någon roll om personerna åt mer fisk och mindre kött. Forskarna spekulerar i om det är någon annan faktor i dieten som spelar en viktigare roll. 967 personer som var i 70-årsåldern och inte visade några tecken på demens följdes i studien. Bildundersökning av deras hjärnor gjordes med MRI. De personer som åt mest medelhavslikt med mycket grönsaker, frukt, olivolja och baljväxter hade efter tre år större andel hjärnvävnad kvar.

Resande innebär risk för resistenta bakterier n Resor utomlands innebär risk att komma tillbaka med resistenta tarmbakterier. Detta visar provtagning som gjorts på ett hundratal blivande läkare, tandläkare och sjuksköterskor. När de åkte utomlands för studier eller praktik hade 7 procent antibiotikaresistenta tarmbakterier. Väl hemma igen hade andelen ökat till 35 procent. De flesta drabbade hade varit i Asien. Källa: Forskning.se

Många på diet i Sverige n En av tre svenskar går på diet. Populärast är LCHF som går ut på att äta lite kolhydrater och mycket fett. Den så kallade 5:2 dieten, som innebär två dagars fasta i veckan, är också utbredd. Andra vanliga dieter är glutenfritt, stenålderskost, viktväktarna och vegankost. Källa: svt.se

Källa: Science daily

STATUS #2/2017

REPORTAGE Den två år långa kampanjen Ljuset På! är avslutad.

Ljuset På! Målgången uppmärksammades med ett seminarium där sjukvårdsminister Gabriel Wikström fick ta emot rapporten om de dolda sjukdomarna som blivit belysta. Och just den här dagen var alla politiker, talare och minglare överens om att förbättra villkoren för dem med KOL, hjärtsvikt och förmaksflimmer. Men det framkom också att det finns mycket kvar att arbeta med för att nå dit. text

Anna-Karin Andersson foto Martina Huber

Nu är även ministern upplyst om de dolda sjukdomarna ”sjukt många skulle kunna bli friskare. Vi ger oss inte förrän mörkertalet är borta.” Texten pryder en av banderollerna som ställts längst fram vid scenen i en av salarna på Myntkabinettet i Stockholm när Riksförbundet HjärtLungs kampanj Ljuset På! avslutades på alla hjärtans dag, den 14:e februari. Budskapet syftar på att uppskattningsvis 700 000 svenskar lever med någon av sjukdomarna KOL, hjärtsvikt eller förmaksflimmer utan att veta om det. Avsaknaden av diagnos gör att många går miste om behandling och därmed lever sämre än de skulle behöva och med större risker att drabbas av allvarliga följdsjukdomar. Att belysa de här tre dolda sjukdomarna har

varit en grundsten i kampanjen Ljuset På! som pågått i två år. Ett annat syfte har varit att påverka till att förbättra vården till de som får veta att de har någon av sjukdomarna och komma med förslag på hur framför allt stödet för egenvård till de här patientgrupperna kan stärkas.

”

Alla tampas de med svårigheter att bli upptäckta och det finns stora brister i vården – INGER ROS

– Tankarna bakom Ljuset På! väcktes i Almedalen 2014 när jag slogs av att de tre sjukdomarna hade så lika problembilder. Alla tampas de med svårigheter att bli upptäckta och det finns stora brister i vården till de som får veta att de har sjukdomarna. Och jag upprepar det ofta och säger det igen, vården ska ges med patienten i centrum. Det krävs en kulturrevolution i vården, sa Inger Ros, ordförande för Riksförbundet HjärtLung när hon inledde seminariet om Ljuset På!. det var många på talarlistan. Peter Vasko, registerhållare för kvalitetsregistret Rikssvikt, flåsade högljutt i mikrofonen när han klev upp som STATUS #2/2017

REPORTAGE Detta är Ljuset På!

Inger Ros, ordförande för Riksförbundet HjärtLung, överlämnade rapporten med kampanjens slutsatser till sjukvårdsoch folkhälsominister Gabriel Wikström.

talare och förklarade att andfåddhet kan vara ett tecken på hjärtsvikt. Han påtalade att ett enkelt blodprov räcker för att ställa hjärtviktsdiagnos men att det ändå alltför ofta missas. Kerstin Fjällman Schärberg, biträdande registerhållare för Luftvägsregistret, tog tillfället i akt att lyfta fram att det inte kostar något extra för sjukvården att följa de nationella riktlinjer som Socialstyrelsen tagit fram för den vård som bör ges till dem med KOL. Ändå görs det inte i tillräcklig utsträckning, konstaterade hon. När Inger Ros lämnade över rapporten om Ljuset På! till sjukvårds- och folkhälsominister Gabriel Wikström och han fick ordet tackade han inled-

n Kampanjen Ljuset På! har syftat till att synliggöra sjukdomarna hjärtsvikt, förmaksflimmer och KOL. Ett mål har varit att upptäcka fler som kan ha någon av sjukdomarna utan att veta om det. Ett annat att mål har varit att driva på frågan om att patienter med KOL, hjärtsvikt och förmaksflimmer ska få behandling enligt de nationella riktlinjer som tagit fram för respektive diagnos. Kampanjen påbörjades under 2015 och avslutades 14 februari 2017.

ningsvis för att Ljuset På! belyst viktiga frågor. Han höll med om flera av rapportens slutsatser men det blev också tydligt att det inte är någon quickfix att få till en förändring. – Hela sjukvårdssystemet behöver ställas om och mer fokusera på patientcentrerad vård av personer med

”

Sjukvårds systemet behövs ställas om och mer fokusera på patientcentrerad vård – GABRIEL WIKSTRÖM

kroniska sjukdomar, sa Gabriel Wikström. paneldebatten mellan ledamöter med olika partifärg i socialutskottet var alla ense om att det finns en del att göra för att förbättra situationen för kroniskt sjuka med KOL, hjärtsvikt eller förmaksflimmer. Men även om flera olika förslag till lösningar lades fram blev det tydligt att det kommer att dröja innan banderollen vid scenkanten kan tas ner för gott. Ska budskapet om att inte ge upp förrän mörkertalet är borta behövs nya kraftansträngningar trots att kampanjen Ljuset På! nått ut brett och fått ett lyckat gensvar.

även i den avslutande

vänd – forts. på nästa sida

STATUS #2/2017

Foto: M A R T I N A H U B E R

REPORTAGE – Våra lokala föreningar har verkligen gjort ett jättebra jobb och visat ett stort engagemang för Ljuset På!. Arbetet med kampanjen har stärkt oss som organisation. Att politikerna här idag visar att de tagit till sig av budskapet gläder mig men det är klart att vi inte kan slå oss till ro. Siffran att 700 000 ovetandes har någon av sjukdomarna spås snarare öka de närmsta åren, säger Pär Hommerberg, Riksförbundet HjärtLungs kampanjledare för Ljuset På!. l Seminariet avslutades med en paneldebatt mellan ledamöter i socialutskottet om vad som kan göras för att förbättra för kroniker med sjukdomar som KOL, hjärtsvikt och förmaksflimmer. Från vänster: Ann-Britt Åsebol (M), Anders W Jonsson (C), Anna-Lena Sörenson (S), Jan Lindholm (MP), Karin Rågsjö (V), Emma Henriksson (KD) och Barbro Westerholm (L).

Seminariet som avslutade Ljuset På! lockade många deltagare och åhörare

n Ulf Brändström och Eva-Maria Dufva, Astma-och Allergiförbundet: – Kampanjen Ljuset På! är ett imponerande projekt och när vi blev inbjudna till det här seminariet kändes det självklart att komma hit och lyssna, säger Ulf Brändström. – Ja, det är kul att inspireras och se hur andra arbetar. Det intresserar mig, och vår förening, att det är ett fokus på patientcentrerad vård och kroniskt sjuka.

n Stefan Jutterdal, Fysioterapeuterna och Ida Kåhlin, Sveriges arbetsterapeuter: – För oss är det viktigt att jobba med patientföreningar. Det är ett sätt att tillsammans hitta vägar till förbättringar, säger Stefan Jutterdal. – Ljuset På! lyfter en grupp som inte är så synlig. Det är positivt. Jag tilltalas också av viljan att gå mot en personcentrerad vård. 8

n Catarina Dahlbom , regional koordinator på kvalitetsregistret Rikssvikt, och Anna Hertting, Projektet Lev för att Leva: – Jag är nyfiken på resultatet av kampanjen. Jag upplever att den verkligen nått ut brett, säger Catarina Dahlbom. – Jag tycker att rapporten på ett bra sätt lyfter fram behovet av mötesplatser för kroniskt sjuka, utöver vården, där människor kan stärka varandra. I projektet Lev för att Leva i Jönköping har vi anordnat så kallade lärcaféer som visat sig vara både uppskattade och haft god effekt, säger Anna Hertting.

”

Jag upplever att kampanjen verkligen har nått ut brett – CATARINA DAHLBOM

n Martin Lång, ordförande i Riksförbundet HjärtLungs länsförening Norrbotten: – Jag gick hemifrån kl 05.05 i Kalix för att hinna med planet till Stockholm och kunna vara med här vid lunch. Det var absolut värt att kliva upp extra tidigt för att kunna delta på seminariet. Det känns viktigt att få ut kampanjens budskap.

Frida Lundgren, Socialstyrelsen: – Jag jobbar med statistik som berör hjärtoch kärlfrågor på Socialstyrelsen. Det var inte så mycket fakta som var ny för mig i rapporten men det kändes intressant att få vara med under den här dagen.

STATUS #2/2017

HÄLSANS STIG TROLLHÄTTAN Foto: O L L E J O N S S O N

Status lyfter fram Hälsans Stig i en serie artiklar.

TROLLHÄTTAN

Stig: Trollhättan Längd på stigen: 4 km n Stigen går genom naturområden n Stigen går genom tätort n Kafé n Möjlighet till bad

4ja nej 4ja nej 4ja nej ja 4nej

På den här stigen får du inte missa: Gör gärna en avstickare till de gamla slussområdena där det finns flera promenadslingor och andra sevärdheter. Polhems sluss och Ekeblads sluss är sådana liksom Kungsgrottan. Här finns också ett intressant kanalmuseum.

OM STATUS PROMENADCICERON n Som nybliven pensionär bestämde sig Olle Jonsson för att se sig om i Sverige. Han köpte ett årskort på SJ och började gå Hälsans Stig på de platser han besökte. Hittills har han gått över 90 Hälsans Stig, från Kiruna i norr till Ystad i söder. De många promenaderna har blivit en trivsam hobby och han vill gärna inspirera andra till att gå hälsostigarna.

Hälsans stig i Trollhättan utmärker sig med sin fascinerande promenadväg mitt i Göta Älv.

NÄRA TILL VATTEN PÅ HELA VÄGEN av forsar och fall blir tydligt när man promenerar på Hälsans Stig i den västgötska tätorten. Längs hela vägen finns närheten till vatten och på många håll går vandringen över broar runt den markerade slingan längs med Göta älv. Trots att Hälsans Stig ligger i stadens kärna går den inte genom det kommersiella centret, utan mer på dess utsida. Vandrare på stigen får därför se mer av gamla

att trollhättan präglas

pittoreska trähus än butiker. Utöver Carl Eldhs skulptur Strömkarlen, som pryder Strömkarlsbron, får man bland annat uppleva den charmiga Spikön och gå över en mycket speciell konstruktion av järnvägsbro. Känslan av mäktiga fall, kraftverk och påverkan av den gamla verkstadsindustrin Nydqvist och Holm är aldrig långt borta. Under denna promenad lär man känna Trollhättans hjärta. l

När man passerar Strömkarlen gäller det att smyga försiktigt förbi så han inte vaknar och släpper loss vattnets krafter.

Hitta alla stigar på www.halsansstig.se n Det finns drygt 130 olika Hälsans Stig i landet. Riksförbundet HjärtLung ansvarar för konceptet, kommunerna sköter underhållet. För att en promenadväg ska betecknas

STATUS #2/2017

som Hälsans Stig ska vissa kriterier vara uppfyllda som att vägen ska vara trygg, skild från biltrafik och inte innehålla svåra passager som trappor eller branta backar.

n Genom att ladda ner appen ”Hälsans Stig” kan du hitta stigar i den ort du befinner dig, se en karta över slingan och får info om sträckans karaktär.

n Du kan även gå in på hemsidan www.halsansstig.se. Där ser du en komplett förteckning över landets hälsostigar och kan skriva ut kartor på de olika rundorna.

TEMA: KAMPANJEN LJUSET PÅ! Kunskapen om hur man ställer diagnos måste öka och fler ska få rätt till samma goda vård. Folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström håller med om mycket i Riksförbundet HjärtLungs rapport om ”Ljuset På!”. text

Anna-Karin Andersson foto Martina Huber

Status frågar ministern:

HUR SKA VÅRDEN BLI BÄTTRE FÖR PATIENTERNA? n En miljon svenskar uppskattas ha KOL, hjärtsvikt eller förmaksflimmer. Ändå anses sjukdomarna vara dolda. Vad är din förklaring till det? – Att det finns en okunskap. Den här rapporten visar att medvetenheten kring de här sjukdomarna måste öka.

n Vad innebär det för människor att leva med någon av dessa sjukdomar ovetandes, tänker du? – Att några har oturen att få det sämre förspänt i livet och får lida i onödan.

n Men inte heller de som får diagnos får tillräckligt bra vård. Varför följer inte alla inom vården de nationella riktlinjerna för de här diagnoserna? –Trots att de nationella riktlinjerna tagits fram gemensamt av experter inom en rad olika vårdprofessioner och baseras på kunskap, forskning och erfarenhet tycks de inte alltid uppfattas så värdefulla. På lokal och regional nivå sitter många och funderar på hur de kan komma åt problemen på sitt sätt. Alla vill uppfinna sitt eget hjul. Regeringen har tillsatt en utredning som ska ge svar på hur följsamheten kan öka. Jag är även öppen för att pröva frågan om att göra de nationella riktlinjerna obligatoriska.

n Och för samhället… Vad får det för konsekvenser när en stor grupp människor saknar diagnos och därmed inte får behandling?

n Vad får det för konsekvenser att långt ifrån alla följer de nationella riktlinjerna? – Att det blir ojämlikt. Några kan vara lyckligt lot-

n Ett problem som kampanjen Ljuset På! har belyst är att många kan ha KOL, förmaksflimmer eller hjärtsvikt utan att veta om det. Varför brister vården i att ställa diagnos? – Trots att det finns kunskap kring diagnostisering för de här patientgrupperna har den inte nått ut i tillräckligt hög utsträckning till primärvården.

VAD ÄR LJUSET PÅ? Se sidorna 6-8! 10

– Förutom det mänskliga lidandet får det samhällsekonomiska konsekvenser. Det finns enorma vinster med att satsa förebyggande. Tidig diagnos minskar behovet av dyr vård längre fram.

STATUS #2/2017

TEMA: KAMPANJEN LJUSET PÅ! Gabriel Wikström tog sig tid för ett enskilt samtal med tidningen Status i samband med seminariet om Ljuset På! på Mynt kabinettet i Stockholm.

”

Mitt och andra beslutsfattares kunskapsunderlag blir bättre tack vare ett sådant arbete. Det ökar vår medvetenhet om vilka insatser som behövs.

derna att arbeta för att minska rökningen i landet. Regeringen står bakom målet att nå ett rökfritt Sverige till år 2025.

tade för att de råkar komma till en läkare som har kunskap och erfarenhet. Andra får inte den vården. Det är ett högprioriterat område för regeringen att minska skillnaderna. Vården ska vara jämlik.

n Riksförbundet HjärtLung driver frågan att vården ska vara personcentrerad. Vilken är din inställning till personcentrerad vård? – För mig handlar det om att se till hela människan och inte bara till sjukdomen. Att man tar tillvara på patientens erfarenhet och kunskap om sitt hälsotillstånd. För mig är det självklart att modern hälso- och sjukvård ska vara utformad på det sättet. För att vården ska bli personcentrerad krävs det en kulturförändring inom vården. Det här är något vi måste arbeta för på bred front.

n Vad kan du som sjukvårds- och folkhälsominister göra för att förbättra vården till patienter som har KOL, hjärtsvikt eller förmaksflimmer? – Flera insatser, bland annat att stärka vården för alla med kroniska sjukdomar. Vi har god vård i Sverige för de som gör tillfälliga besök men måste hitta nya modeller för att förbättra för kroniker. På folkhälsoområdet är en av de viktigaste åtgär-

n På vilket sätt kan en patientförening som Riksförbundet HjärtLung vara med och påverka vårdens utveckling? – Att som genom den här rapporten lyfta fram saker som varit dolda är bra. Mitt och andra beslutsfattares kunskapsunderlag blir bättre tack vare ett sådant arbete. Det ökar vår medvetenhet om vilka insatser som behövs. l

STATUS #2/2017

Gabriel Wikström n Gabriel Wikström är folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister. Han företräder Socialdemokraterna och var förbundsordförande för Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, SSU, innan han klev in som ett av statsråden i regeringen 2014. Han är född 1985 och bor i Västerås.

DE LEVER MED DOLDA SJUKDOMAR 11

TEMA: KAMPANJEN LJUSET PÅ!

MÄNNISKORNA BAKOM DIAGNOSERNA Det blir lätt prat om siffror och riktlinjer. Under de två åren som Ljuset På! pågått har Status även lyft fram människorna det handlar om – de som lever med de dolda sjukdomarna.

Anna-Karin Andersson

Foto: A N D E R S N O R D E R M A N

text

Inger hade förmaksflimmer utan att veta om det Inger kände inget stort obehag av sitt flimrande hjärta och hade det inte varit för att hon slumpartat anmält sig till en studie hade hon kanske levt utan behandling även idag.

inger gustafsson promenerar drygt fyra kilometer varje dag, det är snart fyrtio år sedan hon rökte sin sista cigarett och hon dricker måttligt med alkohol. Med tanke på sin goda hälsa kan hon förvånas lite över att hon är drabbad av förmaksflimmer. Men det är också den bakgrunden som gör att hon gärna vill berätta för andra om att de bör vara observanta. Även den som anser sig vara frisk kan vara drabbad. – Det är omtumlande att få veta att man har en sjukdom men det är tack vare diagnosen jag fått behandling och kan känna mig trygg, säger hon. Beskedet att hon har flimmer fick hon lite av en slump när hon anmälde sig till en forskningsstudie som innebar att hon regelbundet skulle ta ett EKG-prover. Resultaten visade att hennes hjärta slog snabbt och oregelbundet och efter att hon fått kontakt med en läkare stod det klart att hon hade förmaksflimmer. Flimmerattacker ka upplevas obehagliga eller inte märkas alls. De är inte farliga sig utan främsta anledningen till att ta problemet på allvar är att förmaksflimmer påtagligt ökar risken för stroke.

Namn: Inger Gustafsson. Ålder: 80 år. Bor: I Stockholm.

Behandling med blodförtunnande läkemedel vid förmaksflimmer förebygger strokerisken. – Sedan jag fick veta att jag har flimmer har jag berättat om det för alla mina nio syskon och för vänner och bekanta. Jag hoppas att det kan leda till att fler tar chansen för att undersöka sig, säger Inger Gustafsson. l STATUS #2/2017

Foto: A N D E R S N O R D E R M A N

TEMA: KAMPANJEN LJUSET PÅ!

Ann mår bättre av att träffa andra med hjärtsvikt Ann Valeij värdesätter socialt umgänge, men har dragit ner på tempot. det är ungefär tio år sedan Ann Valeij fick veta att hon har hjärtsvikt. Hon sökte då vård för att hon kände sig orkeslös och för att hjärtat rusade hit och dit, speciellt när hon vilade. Då visste hon själv ingenting om hjärtsvikt. Hon googlade hemma på datorn och läste att det var ett allvarligt tillstånd och att överlevnaden troligen bara var runt fem år. – Det stämde ju inte, visade det sig. Men jag blev jätterädd och sökte hjälp hos en kurator för att få prata om min oro, säger Ann Valeij. Idag lever hon ett ganska vanligt liv. Medicinerna hjälper henne att hålla de obehagliga hjärtrusningarna borta och hon har sett till att fylla sin tid med aktiviteter hon gillar och mår bra av. Som hundpromenader och sittgympa. Ann Valeij har även fått ut mycket av att träffa andra som är i en liknande situation som hon själv. För fem år sedan gick hon till exempel med i Riksförbundet HjärtLungs förening i Norrtälje där hon bor. – Att ha ett rikt socialt umgänge ska verkligen inte underskattas. Jag gillar att ha ett aktivt liv men ser till att göra allt i ett lagom tempo. l

Namn: Ann Valeij. Ålder: 64 år. Bor: I Norrtälje. STATUS #2/2017

Ann gillar att vara ute och gå med dotterns labrador Tilda och uppskattar även myset efter hundpromenaden.

Foto: V I V E K A Ö S T E R M A N

TEMA: KAMPANJEN LJUSET PÅ!

Trappträning hjälper Sune att leva ett gott liv trots KOL Sune Uusitalos levnadssätt styrker det forskningen visar – att motion ökar välmåendet för den som har KOL. Namn: Sune Uusitalo. Ålder: 86 år. Bor: I Luleå.

sedan flera år har Sune Uusitalo satt i system att

gå i trapporna, från bottenplanet och upp till tredje våningen, i flerfamiljshuset i Luleå där han bor. Och så upprepar han den där proceduren femton gånger. Det blir 735 trappsteg totalt, som att bestiga en skyskrapa. Det gör han runt fyra gånger varje vecka. För en man i 86 års ålder med KOL är det en imponerande bedrift. Sune är emellertid inte den som klappar sig själv för bröstet utan ser trappgången kort och gott som en billig och lättillgänglig motionsform. – Årskortet på idrottsanläggningen är dyrt och att cykla och promenera är så väderberoende. Att gå upp och ner i trapporna kostar ingenting och det går att göra året om, säger Sune Uusitalo. Sune är rökfri sedan länge men har många års

rökande bakom sig vilket gjort att han fått KOL. På nätterna behöver han ta hjälp av så kallad sömnapnémask men på dagarna klarar han av ett aktivt liv. Och hans schema är välfyllt och innehåller bridge, bowling, studiecirklar och träffar med föreningen HjärtLung bland annat. Han har också hittat ett sätt att förhålla sig till livet tack vare en andlig meditation och tron på att det finns en helig kraft som inte är bunden till någon särskild religion. Den fysiska aktiviteten gör att Sune Uusitalo mår bra trots han har en mycket begränsad lungkapacitet. Och han är en tuff personlig tränare åt sig själv vilket gett resultat. – Numer behöver jag bara ta en kort paus sittandes på rollatorn innan jag tar sats för en ny vända med ett tretrapporsintervall, säger han. l STATUS #2/2017

TEMA: KAMPANJEN LJUSET PÅ!

Testa dina kunskaper! Foto: S H U T T E R S TO C K M E L K E R D A H L S T R A N D

Vad vet du om de sjukdomar och frågeställningar som belysts i kampanjen ”Ljuset På!”? Gör Status kryss. Rätt svar hittar du längst ner på sidan.

1. Vilka tre sjukdomar har belysts i kampanjen ”Ljuset På!”? 1 Stroke, lungcancer och hjärtsvikt. X KOL, förmaksflimmer och hjärtsvikt. 2 Det är inte bara tre sjukdomar utan kampanjen Ljuset På! omfattar alla de diagnoser som Riksförbundet HjärtLung jobbar med. 2. Vilken sjukdom stämmer in på påståendet: ”Socialstyrelsens Öppna Jämförelser uppskattar att 80 procent av det beräknande antalet personer med sjukdomen är odiagnostiserade”? 1 Påståendet gäller för förmaksflimmer. X Det handlar om sjukdomen KOL. 2 Påståendet är falskt, en så hög andel kan inte vara drabbade av en sjukdom utan att veta om det. 3. Oregelbunden puls kan vara tecken på förmaksflimmer. Vad kallas det med en finare medicinsk term? 1 Anamnes X Intactus 2 Arytmi 4. Vad mäter man egentligen när man gör en spirometri? 1 Pulsen. X Hur stor muskelstyrka en person har. 2 Mängd och kraft i utandningen vilket ger besked om lungkapaciteten.

5. S ocialstyrelsen har satt som mål att 80 procent av alla med förmaksflimmer ska få blodförtunnande läkemedel. Varför är det viktigt att få den behandlingen? 1 För att minska risken att drabbas av stroke. X För att få färre hjärtrusningar. 2 För att de medicinerna stärker flimmerpatienters prestationsförmågan vid fysisk aktivitet. 6. H ur kan en läkare ta reda på om en person har hjärtsvikt? 1 Genom att låta patienten cykla på motionscykel och notera hur flåsig personen blir. X Ett vanligt EKG ger svar på om det kan vara hjärtsvikt. 2 Genom att ta ett blodprov och eventuellt göra en ultraljudsundersökning. 7. Vilket av följande påståenden stämmer? 1 Enligt Socialstyrelsens bedömningar är det fler som har KOL än som har förmaksflimmer. X Enligt Socialstyrelsens bedömningar är det fler som har förmaksflimmer än som har KOL. 2 Enligt Socialstyrelsens bedömningar är det lika många som har KOL som har förmaksflimmer.

8. Vad visar de ekonomiska beräkningarna i de Nationella riktlinjerna för Astma/KOL? 1 A tt det är dyrt för samhället att öppna fler astma/KOL-mottagningar. X Att den årliga vårdkostnaden per KOLpatient med tillgång till astma/KOL-mottagning är nästan 20 000 kronor lägre än för patienter som saknar tillgång till astma/KOL-mottagning. 2A tt KOL-patienters försämringsperioder sällan kräver vård och därför inte belastar samhällets ekonomi. 9. Vad är antikoagulantia? 1 E n näringsdryck som finns att köpa på hälsokostbutiker och som lämpar sig särskilt bra för personer med hjärtsvikt. X Det medicinska namnet för hjärtsvikt. 2 E n typ av läkemedel som hämmar blodets koagulering. 10. Riksförbundet HjärtLung har tagit fram utbildningen Aktiv med hjärtsvikt. Vad är syftet med den? 1 A tt upplysa alla landets pensionärer att de kan få hjärtsvikt om de är för aktiva. X Att erbjuda vårdpersonal en framtagen utbildning som de kan hålla för att stärka hjärtsviktspatienter i hur de själva kan öka sitt välmående. 2 E tt träningsprogram med tillhörande musik för de med hjärtsvikt.

RÄTT SVAR: 1: X, 2: X, 3: 2, 4: 2, 5: 1, 6: 2, 7: 1, 8: X, 9: 2, 10: X STATUS #2/2017

RECEPT Tar den vanliga middagen för lång tid att fixa till? Det kanske helt enkelt varken finns tid eller lust att stå i köket i timmar. Här är fyra recept ur boken Middagsakuten som visar att förberedelserna för en trevlig stund vid middagsbordet inte behöver ta så lång tid eller kosta så mycket. recept & foto

Hanna Gerhardsen, Margot Henrikson, Mattias Henrikson & Johanna Jeansson

MÅLTIDER SOM ÄR

billiga & enkla Knäckebrödspizza

2 personer • 10 minuter + 10 minuter i ugn 1 skiva runt knäckebröd 1 dl tomatpuré l 2 stora tomater l valfri topping, till exempel skinka

champinjoner och lök riven ost l timjan l oregano l salt och svartpeppar

Gör så här 1. Sätt ugnen på 200 grader. 2. Bred ut tomatpurén på knäckebrödet. 3. Fördela skivor av tomat och lägg över din topping. 4. Strö över osten och krydda. Grädda i 10 minuter. Riktigt snabbt och gott!

Grön ärtsoppa 4 personer • 20 minuter 1 gul lök olja att steka i l 1 påse frysta ärtor (600 g) l 7 dl vatten

1 grönsaksbuljongtärning 2 dl matlagningsgrädde l salt och svartpeppar l Gott tillbehör: ett gott bröd

Gör så här 1. Hacka löken och fräs den mjuk i olja i en kastrull. 2. Tillsätt vatten, buljongtärning och ärtor. Låt koka cirka 8 minuter. 3. Mixa soppan slät med en stavmixer och tillsätt matlagningsgrädde. Smaka av med salt och peppar. 4. Servera gärna med bröd.

Tips! Toppa med basilika. 16

STATUS #2/2017

RECEPT Dragonkyckling med ris 4 personer • 25 minuter ris till 4 personer 4 kycklingfiléer l olja att steka i l 2 vitlöksklyftor l 1 gul lök l 4 dl matlagningsgrädde l 1 msk torkad dragon l 1 kycklingbuljongtärning l salt och svartpeppar l l

Gör så här 1. Koka riset. 2. Skär kycklingen på längden i tre delar. Salta och peppra kycklingen och stek i olja i en stekpanna så att den får en gyllenbrun färg. Lägg kycklingen åt sidan. 3. Hacka lök och vitlök och stek i olja i stekpannan. 4. Tillsätt matlagningsgrädde, dragon och buljongtärning och låt puttra en stund. 5. Lägg i kycklingen igen så att den blir varm. 6. Smaka av med salt och peppar. 7. Servera dragonkycklingen med riset.

Svamptoast 2 personer • 20 minuter l

250 g champinjoner l 1/2 gul lök l 1 vitlök l smör att steka i l 1 1/2 dl vispgrädde l 1 msk japansk soja l svartpeppar l 4 skivor gott bröd l Gott tillbehör: hackad persilja Gör så här 1. Hacka champinjon, lök och vitlök och fräs i smöret några minuter. 2. Häll i grädde och soja och låt koka ihop tills det tjocknar. Smaka av med peppar. 3. Rosta brödskivorna lätt i brödrost. 4. Lägg stuvningen på brödskivorna. 5. Servera gärna med hackad persilja på toppen.

Tips! Byt ut champinjoner mot andra svampar, till exempel kantareller, portobello, ostronskivling eller shiitake.

STATUS #2/2017

FORSKNING

Kvinnor med förmaksarytmi har haft sina besvär i snitt sex år längre än män innan de blir remitterade till kurativ behandling. Detta trots att de har svårare symtom än män med samma problematik. Det visar ny forskning vid Karolinska universitetssjukhuset. text

Ulrika Juto

OJÄMLIK BEHANDLING NÄR HJÄRTAT RUSAR snabb hjärtrytm, är ett relativt vanligt tillstånd. Både äldre och yngre personer kan drabbas. Det finns olika typer av arytmier. Hos yngre personer är förmaksarytmier, så kallad AV-nodal återkopplingstakykardi (AVNRT) en vanlig orsak till hjärtrytmrubbning. Hjärtfrekvensen kan nå över 200 slag per minut under takykardiepisoderna när hjärtat rusar. Det är i studier sedan tidigare visat att kvinnor med denna typ av arytmi upplever mer symtom än män med samma diagnos. Kvinnorna har oftare hjärtklappning, högre hjärtfrek-

oregelbunden eller

vens och mer andfåddhet, yrsel och bröstsmärta än män. När det gäller hjärtrytmrubbningen förmaksflimmer som oftast drabbar äldre personer visar forskning att kvinnor upplever en lägre livskvalitet och sämre funktionsförmåga jämfört med män med samma diagnos. Det är också visat i internationella rapporter att det dröjer längre tid innan kvinnor får behandling för sina hjärtrytmrubbningar. carina carnlöf, legitimerad sjuksköterska och doktorand på Tema Hjärta och Kärl, Karolinska universitetssjukSTATUS #2/2017

Foto : S H U T T E R S TO C K

FORSKNING

Riksförbundets stöd till forskning n Tack vare allmänhetens gåvor till Riksförbundet HjärtLungs forskningsfond kan Riksförbundet HjärtLung ge stöd till forskningsstudier som syftar till att förbättra livskvaliteten för hjärt- och lungsjuka. Forskningsprojektet som belyses i det här reportaget har till exempel fått ekonomiskt bidrag av Riksförbundet HjärtLungs forskningsfond. n Du kan stödja HjärtLungs forskningsfond genom gåvobankgiro 901-0109, ange Forskningsfonden i meddelanderutan. Det går även bra att swisha på nummer 123 90 101 09.

huset, ville undersöka hur förhållandena såg ut i Sverige. De senaste åren har hon utifrån ett genusperspektiv forskat på handläggningen av personer med förmaksarytmier och förmaksflimmer samt hur de upplever sin hälsorelaterade livskvalitet. Över 200 patienter som rekryterades i Stockholmsområdet och Mälardalen deltog i studien av hur patienter med AVNRT handläggs och blir bemötta i sjukvården. Resultaten bekräftar internationella rapporter. – Vår forskning visar att kvinnor med förmaksarytmier till exempel AVNRT, i genomsnitt får gå med sina besvär sex år längre än männen innan de STATUS #2/2017

blir remitterade till ablationsbehandling, säger Carina Carnlöf. Många kvinnor uppgav att de inte blev trodda när de berättade om sina hjärtsymtom. Läkarna tolkade symtomen som panikångest, stress och hänvisade till kvinnornas livssituation. Upplevelsen att inte blir tagen på allvar var störst hos de kvinnor som sökte för sina besvär på vårdcentral. ablation innebär behandling med värmeenergi eller kyla i hjärtmuskeln. Behandlingen avlägsnar den extra förbindelsen som ger upphov till det elektriska kaoset i hjärtat. Orsaken till

arytmin tas därmed bort: i 95-99 procent av fallen slipper patienterna med AVNRT sina besvär efter ablationen. Men trots att kvinnor har mer symtom får de vänta längre på behandling och det beror inte på att de är skeptiska mot behandlingen. – Vi frågade om det i enkäten. Kvinnorna tackade ja i lika hög utsträckning som män när de väl blev erbjudna ablationsbehandling. Många uppgav att de önskade att de hade fått sin ablation tidigare. Carina Carnlöf undersökte också upplevelserna hos personer med förmaksflimmer – 242 personer – lika 19

”

FORSKNING

Det är viktigt att sjukvårdspersonal lär sig tyda beskrivningar av arytmier korrekt och tänker bortom panikångest och stress

Carina Carnlöfs forskning visar att patienter med förmaksflimmer önskar få mer information om sin sjukdom.

många män som kvinnor deltog i den studien. Samtliga väntade på att få genomgå lungvensisolering. Det är en form av ablation som visat sig fungera bäst på patienter som har korta flimmerattacker. – Patienterna med förmaksflimmer efterfrågade mer information om sjukdomen och behandlingen. Det gällde både kvinnor och män. Vi såg ingen skillnad mellan män och kvinnor hur snabbt de blev remitterade för lungvensisolering, vilket är positivt. Förekomsten av förmaksflimmer ökar med stigande ålder. Deltagarna i denna studie var också äldre än de personer som ingick i studien om förmaksarytmi. Förmaksflimmerpatienterna uppgav att livskvaliteten påverkades mycket av sjukdomen. De beskrev att sömnen var störd, att de var trötta och inte orkade lika mycket som förr. De uppgav att de promenerade långsammare, att 20

Fakta: Hjärtarytmier n Arytmi innebär att hjärtats rytm inte är normal. Det kan handla om att hjärtslagens hastighet och regelbundenhet. Orsaken till alla arytmier är att de elektriska signalerna i hjärtat inte fungerar som de ska. Rytmrubbningar kan vara alltifrån ofarliga till livshotande tillstånd. Två vanliga former av arytmier är AV-nodal återkopplingstakykardi (AVNRT), förmaksflimmer (FF). Bland yngre patienter är AVNRT vanligast. Under takykardiepisoderna när hjärtat slår för fort kan hjärtfrekvensen nå över 200 slag per minut. Detta ger symtom i form av hjärtklappning, andfåddhet, yrsel, angina och hjärtinfarkt. AVNTR behandlas framgångsrikt med ablation. Ablation innebär behandling med värmeenergi eller kyla i hjärtmuskeln. Speciella elektroder förs in i det området i hjärtat som orsakar hjärtrusningen. Ofta handlar det om en medfödd extra elektrisk förbindelse som kan tas bort. Med hjälp av EKG från insidan av hjärtat kan hjärtläkaren se att elektroden ligger i exakt läge och därefter bränna bort den extra ledningsbanan. Det är en botande terapi för patienter med AVNRT. Hos äldre patienter är FF vanligast. Mer än fem procent av befolkningen över 65 år har FF. Då slår förmaken fort och oregelbundet. Synkroniseringen med kamrarna förloras, vilket leder till försämrad pumpförmåga. Symtomen liknar de vid AVNRT men kan på grund av längre ihållighet leda till hjärtsvikt och komplikationer i form av blodproppar. Rytm- och frekvensreglerande läkemedel är förstahandsbehandling vid förmaksflimmer. Om dessa läkemedel inte ger effekt kan ablation, så kallad lungvensisolering, genomföras. De allra flesta som har förmaksflimmer får behandling med blodförtunnande läkemedel som minskar risken för blodpropp.

det var tungt i uppförsbackar och de skötte inte lika mycket hushållsarbete som tidigare. De hade också mindre ork till sociala aktiviteter. de yngre patienter som hade förmaksarytmier upplevde att de mådde bra när de inte hade hjärtrusningar men det var psykiskt tungt och ångestskapande att inte bli trodd av sjukvårdspersonal och anhöriga utan istället bli stämplad som psykiskt labil. Många beskrev att de tyckte det var pinsamt när de fick hjärtrusningar under möten eller föreläsningar. En kvinna uppgav att hon när hon fick hjärtrusningar på jobbet brukade låsa in sig på toaletten och göra yoga och andningsövningar i ett försök att bryta attackerna. – Det är viktigt att sjukvårdspersonal lär sig tyda beskrivningar av arytmier korrekt och tänker bortom panikångest och stress, menar Carina Carnlöf. Om man som patient upplever att man

inte får hjälp av sin husläkare ska man söka kardiolog. Som patient är det bra att ta pulsen och mäta hur snabbt hjärtat slår samt försöka bedöma om den är jämn eller ojämn. – Detta tillsammans med information om hur arytmin startar och upphör är ett bra underlag när läkaren ska ställa diagnos, säger Carina Carnlöf. Rent praktiskt för att bryta arytmin kan man försöka krysta, utföra valsalva manöver* eller dricka kallt. forskningen som fått ekonomiskt stöd av Riksförbundet HjärtLung väntas bli publicerad i vetenskaplig tidskrift under våren. l

* En metod för tryckutjämning som innebär att man kniper ihop näsan med fingrarna, stänger munnen och sedan försöker trycka ut luft genom näsan utan att kinderna sväller upp vilket skapar ett tryck som öppnar öronkanalerna. STATUS #2/2017

SMÅTT & GOTT Per Anders Fogelström

n En bukett tulpaner kan lätt se lite ensamma och spretiga ut i sin vas och så sprider de då bara glädje på ett ställe. Testa att klippa ner tulpanerna och sätt dem i mindre småvaser och placera ut på flera ställen i hemmet.

n Den folkkäre författaren Per Anders Fogelström skulle ha fyllt 100 år den 22 augusti 2017. Det uppmärksammas med en rad olika evenemang under året som teater, stadsvandringar och föreläsningar. Mest känd är Fogelström för sina Stockholmsskildringar som i romanen ”Minns du den stad” men han arbetade också aktivt mot rasism, var engagerad i fredsrörelsen och värnade om ungdomar. Läs mer om och av författaren och ta del av programmet på webben: www.fogelström2017.se Eller varför inte fira hundraåringen genom att läsa någon av hans klassiker.

Foto: J E R R Y L A N T Z / S TA D S M U S E E T

Tänk nytt om tulpaner

100 år

Klampa i vätan med ”Flower Power”

Uppmärksamma världshälsodagen den 7 april

n Aprilväder brukar innebära en del slask och leriga marker. Pigga upp dig själv och din omgivning genom att möta snömodd och gegga i ett par blommiga stövlar. Finns för 99 kronor hos Rusta.

n Världshälsodagen är instiftad av WHO och har varje år ett utvalt tema. I fjol var det diabetes som var i fokus och nu 2017 handlar det om depression. Ett av budskapen WHO vill förmedla under dagen och fortsatt i sin kampanj under året är att vi ska prata om psykisk ohälsa. Enligt WHO har andelen människor som lever med depression ökat med 18 procent från 2005 till 2015.

n Att odla egna grönsaker eller kryddor i pallkragar är ofta smidigt och har fördelen att det inte krävs en hel kolonilott för att få skörda. Pallkragar kan placeras både i trädgården, på terrassen och balkongen, det är bara underlaget som varierar. I pallkragen blir det varmare än vad det är i marken runtomkring, vilket gör att sådden kan dras igång tidigare än i ett grönsaksland. Läs anvisningarna på fröpåsarna för varje sort, men våga starta lite tidigare i pallkragen.

STATUS #2/2017

Foto: SHUT TERSTOCK

En egen liten låda att odla i

LANDET RUNT

n Vad händer i din lokalförening? Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se

Vad är på gång i er förening? n Har ni till exempel arrangerat en promenad, haft en träff eller bjudit in någon föreläsare? Status vill gärna höra om vad ni håller på med i er lokala förening. Det behöver inte handla om ett storslaget evenemang, många medlemmar lyfter fram att det är gemenskapen som betyder mest och det vill vi gärna skildra här på våra Landet runt-sidor. Så välkommen att höra av dig! Så gör du om du vill skicka in material till oss: 1. Berätta i korthet om någonting ni gjort tillsammans i er lokalförening. 2. Ta bilder på aktiviteten eller fota några av de som varit med. Berätta vilka bilderna föreställer, var bilden är tagen och i vilket sammanhang. 3. Skicka texten och bilderna till oss genom att mejla till: status@hjart-lung.se eller skicka med vanlig post till: Status, Riksförbundet HjärtLung, Box 9090, 102 72 Stockholm. 4. Ange ditt namn och dina kontaktuppgifter så att redaktionen kan nå dig vid eventuella frågor. De uppgifterna publiceras inte. 5. Var medveten om att redaktionen kan behöva redigera materialet för att det ska passa in i tidningen.

I Borlänge slog medlemmarna klackarna i taket på årets första medlemsmöte! Coppermine Kickers linedansare hade uppvisning och hjälpte sedan medlemmarna att prova på en dans.

De dansade in årets första medlemsmöte n Medlemmarna i Borlänge HjärtLung bjöds in till årets första medlemsmöte den 18 januari på Forum Kvarnsveden. Efter det att ordföranden hälsat alla, och då särskilt några nya medlemmar, välkomna till en mysig eftermiddag gavs information om kommande program och särskilt glädjande var att Riksförbundet HjärtLung lämnat ett bidrag att användas till årets kommande äldreresa. Därefter var det dags för några linedansare ur Coppermine Kickers uppvisningsgrupp att visa vad de gick för. De dansade i 20 minuter och genomförde vad de kallade två olika dansslingor till medryckande musik. Mycket skickligt genomfört och det var med stor beundran åskådarna följde fotarbetet. Därefter fick de som ville, under ledning av Coppermine Kickers linedansare, själv prova på en dans med 2 x 16 steg vilka, för de allra flesta, var svåra att hålla reda på. Därefter smakade det gott med kaffe och god smörgås. Efter fikat visades Borlänge HjärtLungs hemsida där det finns mycket nyttig information om föreningen. Alla hälsades varmt välkomna till medlemsmötet i februari då årsmöte hålls. Förslag finns att fylla styrelsens alla platser, så alla törs komma till mötet utan att riskera något uppdrag. Eftermiddagen blev verkligen annorlunda och mysig precis som ordföranden inledde mötet. Insänt av: Elisabeth Munther

Hjärt-lungräddning på mataffär I Höganäs

Björn Carlqvist och Agneta Peterson från HjärtLung Höganäs informerade om hjärt-lungräddning. Distriktssköterskan Kerstin Lindell tog prover.

n Föreningen HjärtLung i Höganäs visade upp sig den 25 januari på Ica Kvantum. Vi hade med oss en docka och informerade om hjärt-lungräddning och hantering av hjärtstartare samt delade ut informationsmaterial till intresserade. Vi hade också en station där en distriktssköterska från Höganäs tog blodsockerprover och blodtryck. Intresset var stort och till provtagningen radade köer med kundvagnar upp sig. Aktiviteten var en del av Ica Kvantums satsning på hälsa. Agneta Peterson och Björn Carlqvist från Höganäs interimsstyrelse deltog samt distriktssköterskan Kerstin Lindell från vårdcentralen Delfinen i Höganäs. Insänt av: Björn Carlqvist

STATUS #2/2017

LANDET RUNT FLERA HYLLMETER HISTORIA I MALMÖ n Malmö-föreningen gjorde på nyåret ett studiebesök i Malmös stadsarkiv, som nyligen flyttat in i nedlagda tidningen Arbetets lokaler på gångavstånd från föreningslokalen Möllevångsgatan 40 B. En viktigare anledning till besöket var att föreningen i oktober firade de 80 år som gått sedan föreningens föregångare bildades i värsta TBC-tid. Föreningen har cirka tre hyllmeter mappar i arkivet och kommer fortsättningsvis att arkivera men nu gäller i möjligaste mån digital arkivering. Jubileet gav anledning fundera över hur man skall kunna förstå vad som hänt i och omkring en patientförening utan att ha historien arkiverad. Nu blir det också en sammanfattande historik, som är nog så värdefull. Deltagarna fick också veta mycket om regler för arkivering och vad ny teknik möjliggör. På bilden får deltagarna i klimatkontrollerad miljö se några av Malmös allra äldsta dokument. Insänt av Per Ragnarson

Ett femtiotal personer deltog när Föreningen HjärtLung Hässleholm hade informationsträff på Senioren med föreläsningar och underhållning.

Sång och viktig information om förmaksflimmer i Hässleholm n Föreningen HjärtLung Hässleholm har haft informationsträff på Senioren, ett 50-tal personer deltog. Eftermiddagen bjöd på skönsång av Hjärtats Röst från lokalföreningen i Kristianstad. Därefter var det tid för en föreläsning av angiologläkaren Ingar Timberg om förmaksflimmer. Hur vet vi att vi fått förmaksflimmer? Jo, genom att hjärtat får dille och hoppar ojämnt. Vilka är då symtomen? De vanligaste är att hjärtat slår snabbt, ojämn STATUS #2/2017

puls, bröstsmärtor och andfåddhet. När man ställer diagnos använder man EKG och ibland 24 timmars EKG eller EKG med tvåtummars grepp. Den vanligaste medicineringen är beta- blockerare. För att få bukt med flimret så tar man först ett ultraljud och sedan vid behov så elkonverterar man. Därefter medicinerar man med tabletter för att motverka proppar. Därefter var det sjuksköterskan Chatarina som tog till orda och

informerade mer om medicineringen. Idag finns det inte bara Waran utan även Noaksmediciner. En fråga som diskuterades mycket var när man skall byta från Waran till Noaks-medicinerna? Det bör man göra om man har stora svängningar i sitt PK och om patienten reser mycket samt om patienten är i stora behov av APO-dos. En annan fråga som dök upp var ”Vad får jag äta?” Svaret här var ät som vanligt lite av allt, men inte för

många jordgubbar på en gång eller för mycket kål på en gång. En annan viktig information var att alla som tar Waran eller Noakmediciner skall bära halsband med den informationen. Mellan dels sång och musik och sedan denna intressanta information hann vi få i oss lite kaffe med dopp. Frågeställningen var lång och både Ingar och Chatarina stannade kvar och svarade på frågor. Insänt av: Kerstin Ramirez

LANDET RUNT

n Vad händer i din lokalförening? Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se

INFORMATION PÅ APOTEK I RONNEBY n Föreningen Ronneby HjärtLungs EVO-ombud för lunga, Birgit Håkansson, var under två dagar och besökte Apoteken Kronan i Kallinge och Ronneby. I samarbete med apoteken informerade hon om vår förening och vad vi gör och var vi finns. Besökarna fick också information om hur det är att leva med sjukdomen KOL. Detta var mycket uppskattat av både av besökarna och apotekspersonalen. Insänt av: Kicki Abramsson

Det var mycket musik på Föreningen Borlänge HjärtLungs årsmöte. Föreningens egen kör under ledning av Sven Erik Borg, Hans Karlin och Kaare Andersson, alias Trio Fobi, underhöll.

Årsmöte med underhållning n Föreningen HjärtLung Borlänge hade årsmöte den 15 februari. Mötet inleddes med att Sune Nygren och Sven-Erik Borg, till minne av de medlemmar som avlidit under året, framförde ”Livets Väg” med text av Rolf Arne och melodi ”My Way”. Mycket stämningsfullt. Därefter följde sedvanliga årsmötesförhandlingar. Föreningens egen kör under ledning av Sven Erik Borg, Hans Karlin och Kaare Andersson, alias Trio Fobi, underhöll med ett tiotal sånger. Kaffe och smörgås serverades och medan medlemmarna åt av de goda smörgåsarna och drack kaffe stod Trio Fobi för underhållningen. Några nya låtar presenterades och trion bjöd på en mycket

varierande repertoar. Avgående styrelsemedlemmarna Göran Lindqvist och Rauno Kukkonen samt ordförande och sekreteraren för årsmötet avtackades alla med en blomma för gediget utfört arbete. Mötet avslutades med lottdragning. Efter medlemsmötet hölls konstituerande stämma och styrelsen ser ut som följer. Lars-Göran Ljungdahl, ordförande, Kaare Andersson, vice ordförande, Elisabeth Munther sekreterare, Sigge Åkesson, kassör, Gullmai Johansson, vice kassör. Ledamöter Alf Andersson, Marianne Nilsson, Birgitta Johansson och Ove Halldén ersättare Christina Sjöö, och Lars Holmbom. Insänt av: Elisabeth Munther

Medlemmar i Sollefteå följde riksförbundets webbsändingar n Alla hjärtans dag i Sollefteå den 14 februari inleddes i nervositetens tecken. Drygt en timme innan föreningens program skulle börja blev det strömavbrott! Inte så ultimat då första delen av vårt Öppet hus skulle vara webbsändning av överlämnandet av rapporten ”Ljuset på” från riksförbundet till Gabriel Wikström. Nåväl, lyckan stod oss bi och med cirka fem minuter kvar till sändning kom strömmen och internet gick igång. Drygt ett 45-tal personer slöt upp denna dag. Förutom webbsändningen, som var intressant att följa, informerade överläkare Milan Vosvrda bland annat om SWEDEHEART, där man redovisar resultaten för behandlingsåtgärder, som utifrån Socialsty-

för riskfaktorer som kan förebygga återinsjuknande. Sollefteå sjukhus ligger rankade i gruppen 3:e plats, vilket är bäst i länet. En bra information med efterföljande frågor kring och om förmaksflimmer avslutade Milans del av dagen. Som vanligt och brukligt var våra sköterskorna Agneta Ramén och Inger Jonsson på hugget med blodtrycksmätning. Att detta inslag var populärt märktes på den ringlande kön. relsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård rekommenderas med hög prioritet. Här redovisas också hur stor andel av patienterna där vårdkvaliteten har registrerats och andel patienter som når behandlingsmål

Stort tack till alla som deltog denna dag, både från sjukvården och alla besökare. Tack även till personalen på Hullsta Gård och till MM Sollefteå för geléhjärtan. Insänt av: Gunlög Jacobsson

STATUS #2/2017

LANDET RUNT

Alla hjärtans dag firades i Norrköping n Norrköpings lokalförening firade Alla hjärtans dag genom att marknadsföringsgruppen med Stefan Skilberg fanns denna dag i varuhuset Domino där Stefan visade hjärt-lungräddning och övriga berättade om föreningens verksamhet vilket uppmärksammades både av lokalpressen och lokal-tv 24. Alla hjärtans dag firades senare på kvällen, med god mat och dryck, och för underhållningen svarade Mikael Leonardsson. Föreningen firade som vanligt Alla hjärtans dag i föreningslokalen och i samband med detta delades föreningens fina Alla Hjärtans Stipendium ut till någon som utfört ett fint arbete i vår förening. 2016 års stipendiat Gudrun Granberg har i många år varit oss behjälplig med vår hemsida och vårt medlemsblad och stöttat föreningen när vi behövt hjälp. Hon är en god webbmaster. I fortsättningen kommer vi också se henne i marknadsföringsgruppen. Insänt av: Jan Lundqvist

STATUS #2/2017

Gudrun Granberg belönades med ett stipendium för sina insatser i Föreningen Norrköping HjärtLung.

STATUS FRÅGAR

I Norrbotten har Länsföreningen HjärtLung inlett ett samarbete med Vårdförbundet och Läkarförbundet. Martin Lång är ordförande i Länsföreningen och ansvarig för samarbetet. text

Ulrika Juto

Föreningen som jobbar med både Vårdförbundet och Läkarförbundet

”

n Hur fick ni kontakt med de båda förbunden? – Vi tog själva kontakt. Anledningen var att vi alltid tyckt att personalförsörjningsfrågorna är viktiga och det är då naturligt att höra sig för om hur fackförbunden ser på frågan. Vi bjöd in dem till en hearing för två år sedan där de utifrån sitt perspektiv fick berätta hur de ser på frågan. Det är väldigt intressant för oss som förening att få inblick i vilka problem de ser och i många avseenden sammanfaller ju våra intressen. Vi vill att det ska finnas kompetenta sjuksköterskor och läkare i vården. Idag är det många hyrsköterskor och hyrläkare i glesbygden. Det är problematiskt och leder bland

Vår röst blir tyngre om vi är flera som tycker lika i en fråga.

annat till brist på personal som kan handleda läkare och sjuksköterskor som är under utbildning. Det i sin tur försvårar nyrekryteringen av läkare och sjuksköterskor. n Hur ser samarbetet ut idag? – Vi bjuder in Vårdförbundet och Läkarförbundet till våra möten, bland annat under Hjärtemånaden. Vi träffas också mer informellt. Nu har vi en sådan fin kontakt att det går att lyfta

telefonluren och fråga de där konstiga frågorna man vill men kanske inte förut vågade ställa. n Vad är fördelarna med samarbetet? – Vår röst blir tyngre om vi är flera som tycker lika i en fråga. Det är viktigt att samarbeta om man vill nå resultat i opinionsbildning. Dessutom sker ett utbyte av information. Vi lär oss och får möjlighet att delge vårt perspektiv. Det är viktigt att båda parter känner att det är en vinst att samarbeta. n Hur går ni vidare med arbetet? – Vi kommer att fortsätta att ha kontakt, det är vi överens om. Alla möten kanske inte kommer vara formella. Ibland kan det räcka att ses över en kopp kaffe. l

Fakta Opinionsbildning n Opinionsbildning utgör en av HjärtLungs kärnverksamheter. Förbundet arbetar aktivt för att motverka uppkomsten av hjärtoch lungsjukdomar och att bidra till förbättringar för personer som lever med hjärt- och lungsjukdomar. Arbetet drivs i huvudsak genom påverkan och samverkan med olika aktörer inom hälso- och

sjukvården och andra organisationer. De frågor förbundet driver skiftar av naturliga skäl beroende vad som sker i omvärlden. Lokalt riktar sig föreningarna i första hand till landsting och kommuner. n Vill du också vara engagerad i opinionsbildning? Kontakta din lokala förening.

STATUS #2/2017

logiken.se

Vi stödjer forskning som ser till hela livet. Forskningsfonden HjärtLung arbetar för att hjärtsjuka och lungsjuka ska kunna leva ett så gott liv som möjligt. Tack vare allmänhetens gåvor har vi kunnat stötta fler än 150 forskningsstudier för att få svar på hur man bör leva efter sin diagnos. Det handlar till exempel om kostvanor, sovvanor, motion, rökning och andra livsstilsförändringar och om hur samhället kan skapa den bästa vården. Det är en unik insats som har förändrat vardagen för hjärtsjuka, lungsjuka och deras närstående. Med mer stöd kan utvecklingen gå ännu snabbare fram. Det kommer många att få glädje av. Även våra barn och barnbarn.

Stöd oss idag! Gåvobankgiro 901-0109 Ange Forskningsfonden i meddelanderutan.

Swish-nummer 123 90 101 09

STATUS #2/2017

hjart-lung.se

KORSORD DET ÄR ETT TÅRFYLLT MÖTE

KAN FRÅGOR VARA TENNIS- SOLDATSTJÄRNA MATERIAL

ÖDEMARKEN I USASTATEN

LÅNGLOPP

VAD FÖR EN

DEN GLÄDER INVESTERARE IBLAND EFTER SEGER LÄGGER VÄL LESS FÖLJER BUSSEN

STRINDBERGMADAM DE I HJULET TORKTUMLARSTOFF I ROBUST TUB

VANDRAR I FJÄLLEN PEPPE I RUTAN SVERIGES 4:E Ö FJÄSKA ELLER VECKA

BÖR EJ SOPPOR VARA

BOKHYLLELO

LILLE SKUTTS MAKA

NÖTMAT MASSA VILL MAN BRÄDA

FÅGELBO SA INTE MRS

KUDDAR I KAROTTEN

KAN SKOLA ELEV KORT KORT

LÄGGER SKYTT OCH CHARMIG

TAS MED PÅ RESAN DEN LILLE GNAGAREN KYLDA HAR KANSKE BULA

DET SEGA BANDET MÖRGÖRARE GICK UPP MOT VINDEN

KAN HAN HETA OCH VARA BESÖKARE

KANAR MÅTT FÖR LUFT TACKAR INTE STICKER UT TILL SJÖSS

SYSSLA M. HANDARBETE KNALLAR

DEN GÅR TILL HJÄRTAT GRABBAR HART NÄR HADE MAN FÖRR

LÅTER SOM ADELSSLÄKT

HÖLL SIG TILL DRICKAT HARPSUNDSMOTIONEN

FYLLER INFÖR FÄRDEN

TÄ & V VLA INN

BOKDELEN

VÄXER I VATTEN BADSTÄLLE

KULGÅNG

HÄLSADE ROMARE ROMARE MED

DEN ORSAKAR GROPAR GÖRS FÖR HÄNDER

POSTLAPPEN GÅR MENINGAR OM KONST

GÖR TVÅ PÅ ISEN

KNUTEN TILL HAVET

UTSIRA QUINN I HÖSTLEGENDER

VAR VÄL SMALA SUSSIE PRONOMEN

OM TVÅ MÖRKA SJÖNG SVENINGVARS

VANLIGARE FÖDA

GJORDE BARKS ANKOR INGEN LYXLIRARE

SES ASPLÖVEN PÅ SAKNAR HARE

SMITER EJ UT MEN ÅT

INLEDER SATS GÖR VÅRSOL

ÄTER MÅNGA GAN I KONSTEN

BLEV SNOPEN?

ERTIL LUES

DELAR TEKLAS DAG GER AKT

VINN 200 kronor! Lösningen ska vara märkt ”Bildkryss nr 2” och måste vara Status, Box 9090, 102 72 Stockholm, tillhanda senast den 19 april 2017. Tre priser på 200 kronor delas ut. Lösning och pristagare meddelas i Status nr 4 2017. Namn:________________________________________________________________________________ Adress:_____________________________________________Postadress:________________________ Om du vill, uppge bankkonto (clearingnr+kontonr):________________________________________ STATUS #2/2017

KORSORD

VINNARE & LÖSNING krysset nr 6 2016

PRONOMEN

E DRIVA PÅ

SLET CHARLES EN HETTE LIVEGNA KNUT BLIR LITEN I BALJAN KÄLKE

B R O F V I N S K E

PASSERAD VÄTSKA

3 vinnare som vinner 200 kr var. Börje Holm, Gävle

Karin Lundberg, Vindeln

Olavi Poutiainen, Sveg

ÖPPNAR I DRAGSPEL BLANKLOTT

OBANBO BUSKE

T R A D I T I O N

RODON

O I S E

TILLGÅNG

KAN GRANEN VARA

ÄR BOTTEN BOTTEN BYRÅ

A P

UPPHOVSVINST

VRÅNG ARISTOKRATI

UTKAST FLIT OCH FISK

A D E L

ELEV I KÖKET

HÅLLER FARKOSTEN PÅ RÄTT KURS

FOTBOLLSDWIGHT GER OSS NYTT

T T

TELEFONNÄT

EXTRA FRÅN SKRIBENTEN FOTDEL

HAR SKUTAN PÅ LAND

DRAGNING TENNISKLUBB

SÄNDER I ITALIEN

VÅR VALUTA

KALL KUNG FÖRE ANGELES

L O S

A V R U N D A

JÄMNA TILL KAN SES PÅ JULBORDET

HÖGT HÅLLEN PÅVERKAS

R E A L G A E F Ö R S S A I T G E N R I E T R A I O T S S E K

LYSER UPP LAS VEGAS

EKBORG SLAPP

JUDISK PRÄST VÄXJÖLAG

PLIKTTROGEN

FÖRHÄNGE KÄRLEKSGUD

BRITTISK SAMMANKOMST GUDINNA

DUBB STÅR I DÖRREN DROG

SENTENSEN FRISTAD

I DÅLIGT SKICK

STYR VI INTE ÖVER

S U S Y L T Ä L S K S D A O N S N S T G J A S R A R A R B E B S I D O M G Å D Å E B J U R U T P Å R K A X BESÖKS VID BEHOV

FÅNGAS FÖR ROMMENS SKULL MEDHÅLL KORT FÖR LYXBIL

BREVFORM

F MJÄLLA UTESLUTANDE

T R A D I G

I B N G G O V A Å R A R E L D Y I G V S R I S M O G I Y N I A D D L F T R A T Y O R K D S T E F Å R E BIPRODUKT

HÅRT UNDERLAG SNÖHÖG

FRAMRÖSTAD GALLIUM

FYLLER PÅ SEINE

RIKTNING

L E D N I N G E N

OBJEKTIV

KAN VARA STRÖMFÖRANDE

GRUFF

O O R A D S S P Ö R D Å E K T E N A N G O A D N I D N I G

POSITIV

FÖRR ELEKTROD

HJÄLPORGAN KVÄDE

FÖRE KRITA

TECKNARLEGEND VILL FÅNGE

HAR BOK I BIBELN

DRAKE

STICKER FRAM HAKAN

FISKARBETE

FÖDA FÖR SMÅ

...komplett handikappanpassat gym

I våra lokalerfinns varmvattenbassäng med 34 grader...

...komplett handikappanpassat gym

Våra astma och KOL program: • 10 dgr program astma (vuxna) • 10 dgr program KOL (vuxna) • 5 dgr repetitionsprogram • 5 dgr (astma/allergi)

...och skön avkoppling

Rehabilitering i naturskön miljö

Stiftelsen Mälargården Rehab Center har lång erfarenhet av rehabilitering. Hos oss möter du mycket kunnig och engagerad personal. Mälargården ligger naturskönt vid Mälaren i Sigtuna, 40 minuter norr om Stockholm. Här bor du i enkelrum med dusch/wc. Vår egen kökspersonal lagar all mat från grunden. Fråga oss gärna om hur du skall gå tillväga för att få en remiss för rehabilitering. Läs mer på vår hemsida: www.malargarden.se | Telefon växel: 08- 59 49 36 30 STATUS #2/2017

FÖRBUNDSNYTT HJÄRTLUNGS NYA MEDLEMMAR

3 500 3 000 2 500

2 540

2 819

3 448

NY FILM OM YOGA

2 997

n Riksförbundet har tagit fram filmen Må bra med medicinsk yoga där Helene Silfver leder ett yogapass. Filmen Vägledning till filmen kan användas i ”Må bra med medicins k yoga” grupp eller för dig som vill yoga i hemmet. Det krävs inte någon yogainstruktör för att samla en grupp och genomföra passet utan endast en yogavärd. En yogavärd behöver inte ha någon utbildning i yoga utan enbart intresse och kanske egen erfarenhet.

2 050

2 000 1 500 1 000 500 0 2012

2013

2014

2015

2016

Kolla, vilken positiv medlemsutveckling! n Allt fler går med i HjärtLung! År 2012 gick 2050 nya medlemmar med i organisationen. Förra året var det 3 448 personer som valde att gå med. I procent är det en ökning med hela 68 procent. Vi är mycket stolta över att vår organisation lockar så många. Vi är nu drygt 38 000 medlemmar vilket dock är ungefär lika många som året innan. Så trots den fina tillströmningen av nya medlemmar så ökar inte totalantalet som man skulle kunna tro. Det beror bland annat på att en lokalförening med många medlemmar har lagts ner och på att många medlemmar tyvärr avlidit under året. Du som medlem är vår viktigaste medlemsvärvare. Berätta om vad vi gör och våga fråga ”Vill du gå med i HjärtLung?” Tillsammans blir vi starkare.

MÅNADENS LJUSET PÅ! n Ett stort grattis till HjärtLung Norrtälje som får utmärkelsen december månads Ljuset På!- förening. I föreningens program återfinns bland annat spännande konstresor, studiebesök, yoga och trevliga möten såsom gemensam jullunch. Man har även under året arrangerat en fin invigning av Hälsans Stig. Föreningen har på ett föredömligt sätt samarbetat med Norrtälje Tidning för att informera om kommande och genomförda aktiviteter.

hjart-lung.se

Nedladdningsbart dokument med yogainstruktioner finns tillgängligt i webbutiken på vår hemsida hjart-lung.se.

Efter genomfört årsmöte n Ni föreningsaktiva har verkligen all anledning att vara stolta för all verksamhet, både utåtriktat och internt, som bedrivs över hela landet! Det är ordning och reda, vilket visar på en omtanke om era medlemmar. En av dessa viktiga aktiviteter är föreningens årsmöte som för tillfället är högaktuell. Det är mycket att tänka på både inför och efter ett årsmöte. Fungerar det interna arbetet väl har man goda förutsättningar att få verksamheten att utvecklas positivt. Information och stöd i arbetet kring årsmötet finns på förbundets hemsida på föreningsstödsidan. Information om riktlinjer kring handlingarna efter ett årsmöte har också sänts till föreningarna. Information om vad som gäller efter årsmötet angående rapportering av styrelse- och föreningsuppgifter har skickats ut för registeransvariga.

En film om Ljuset på! n Hjärt Lung har gjort en kampanjfilm om Ljuset på! Se den här: www.youtube.com/ watch?v=z6_EMSd33Cc

Vill ni ha fler tidningar? n Riksförbundet erbjuder nu alla föreningar att beställa friex av tidningen Status max 10 st per förening. Skicka din beställning till info@hjart-lung.se eller ring 08-55 606 200.

NY DESIGN PÅ WEBBUTIKEN n Under februari månad fick Riksförbundet HjärtLungs webbutik en ny design. Funktionerna kommer att vara detsamma. Gå gärna in och titta. Kanske är det något du vill beställa. Butiken finns på webbshop.hjart-lung.se

STATUS STATUS #2/2017

Har Du räddat liv? Agneta Peterson, Karin Alvinsson, Birgit Löfvall och Kerstin Ramirez i pilotgruppen.

Tematräffar – nytt och unikt koncept för medlemmar n Snart finns Tematräffar, ett nytt koncept för medlemsträffar. Tematräffar är ett självinstruerande material som varvar fakta, diskussioner, reflektioner och uppgifter. Instruktioner ingår vilket gör att gruppen kan arbeta självständigt utan ledare. Först ut är Tematräffar Stresshantering med en modern syn på stress som betonar vikten av balans och återhämtning. Konceptet testades i Hässleholm i februari och lanseras under våren.

Vi söker personer utanför sjukvården som genom hjärt-lungräddning räddat livet på någon vars hjärta stannat. Nominera livräddningsinsatsen senast den 28 augusti.

Årets hjärt-lungräddare 2017 Riksförbundet HjärtLung Box 9090, 102 72 Stockholm, info@hjart-lung.se Stiftelsen för hjärt-lungräddning i Sverige

Mer info: marie.ekelund@hjart-lung.se

Vi ser inte dina röntgenplåtar. Vi ser dig. Som nydiagnosticerad med hjärt- eller lungsjukdom är det många frågor och olustkänslor som uppstår. Vi finns för att ge svar på dina frågor, väcka hopp och få dig att må bättre. Som medlem hos oss får du hjälp till livsstilsförändringar, senaste nytt om forskningen och väldigt många nya vänner. Bli medlem idag!

Två sätt att bli medlem

Ring

020-21 22 00

Mejla

info@hjart-lung.se

Ge oss ditt stöd. 90-bankgiro 901-0109 Swish-nummer 123 90 101 09

hjart-lung.se STATUS #2/2017

Spara med hjärtat Låt pengarna växa samtidigt som de verkar för en god sak. Spara i Swedbank Robur Humanfond så kan också du årligen bidra med två procent av din fondförmögenhet till Riksförbundet HjärtLungs viktiga arbete. I Humanfond investerar vi i svenska företag som tar ansvar för vår omvärld. Läs mer på swedbank.se/humanfond Swedbank Robur i stolt samarbete med Riksförbundet HjärtLung

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. På grund av fondens sammansättning och de förvaltningsmetoder som används, så kan pengar som placeras i fonden både minska och öka kraftigt i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fondens värde kan variera kraftigt på grund av fondens sammansättning och de förvaltningsmetoder som fondbolaget använder sig av. Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser för Swedbank Roburs fonder finns att hämta hos din återförsäljare eller på swedbankrobur.se