Status 1 2017

STATUS

RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING

Nummer 1 2017 | FEBRUARI (HJÄR TEMÅNADEN)

Extra kärleksfullt nummer med massor av hjärtan

Recept:

TEMA: HJÄRTSVIKT

Ökat stöd till personer med hjärtsvikt Så tar du hand om dina torra vinterhänder

FIXA JAMIE OLIVERS SUPERMAT

HÄLSANS STIG

Promenera i Cornelis Vreeswijks fotspår

KURSEN GER BÄTTRE HÄLSA

n Kvinnor i Tensta får råd om träning kost & sjukdomar.

VÄLKOMMEN VÄLKOMMEN

Tack för era insatser under Ljuset På!

Hoppas batterierna är laddade för ett utvecklande år för dig och HjärtLung.

Sommaren 2014 deltog jag som patientföreträdare och ordförande i HjärtLung på ett antal seminarier i Almedalen med fokus på våra folksjukdomar hjärtsvikt, förmaksflimmer och KOL. Jag var glad att dessa frågor fick ta plats. Samtidigt blev jag mer varse om hur vården brister. Budskapet – rätt till diagnos, behandling och rehabilitering – behövs. Så föddes idén till vårt tvååriga projekt ”Ljuset på våra dolda folksjukdomar”.

Den 14 februari är det dags att presentera arbetet. Vi kommer överlämna vår rapport och våra förslag till förbättringar. Du kan följa seminariet på webben.

STATUS RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING

ett riktigt gott nytt 2017.

sverige har en vård i världsklass när det gäller akuttillfället. Men vården för människor med kroniska sjukdomar brister, en vård som upptar cirka 80 procent av sjukvårdskostnaderna. Förbättringar av vården för kroniker skulle öka livskvaliteten och troligen minska kostnaderna.

Ljuset på kampanjen har fokuserat på att cirka 700 000 inte vet om att de har hjärtsvikt, förmaksflimmer eller kol. Vården missar att ställa diagnos.

Vi vill vara en patientorganisation som inte bara är kravställare utan också möjliggörare.

Under kampanjen har vi tillsammans med sjukvården arbetat fram en ny hjärtrehabiliteringsmodell, arbetat fram patientutbildningarna ”Aktiv med kol” och ”Aktiv med hjärtsvikt”. Vi har haft kampanjen ”Känn pulsen”.

Vi är övertygade om att om vården utgår från individens förutsättningar, ser mig som en person, inte en diagnos och gör patienten till medskapare kommer resultat i form av ökad livskvalitet.

Vi vill gå från passiva vårdtagare till aktiva egenvårdare. Vi lever med våra kroniska sjukdomar. För att den tiden ska bli bra krävs att vården stöttar, ger redskap och ser mig, också det friska. Grunden i HjärtLungs verksamhet, vid sidan om opinionsbildning, är att genom livsstilsaktiviteter bidra till ökad livskvalitet. Vi finns över hela landet med våra kunskaper och aktiviteter. Är vården och samhället redo att ta sitt ansvar i ett patientkontrakt?

Patientlagen behöver bli verklighet, ett kontrakt behövs mellan patienten och vården, en sammanhållande kontakt. Patienten ska inte behöva vara budbärare mellan vårdens olika delar.

medlemmar för era insatser under kampanjen. Efter den 14 februari finns rapporten tillgänglig. Med den som underlag fortsätter vi arbetet med att påverka för en sjukvård som ökar livskvaliteten för alla med kroniska sjukdomar.

jag vill tacka alla

STATUS Riksförbundet HjärtLung Box 9090 102 72 Stockholm Tel: 08-55 606 200 Fax: 08-668 23 85 Mejl: status@hjart-lung.se Webbplats: www.hjart-lung.se Adressändringar: 08-55 606 213 Gåvobankgiro: 901-0109 ansvarig utgivare Inger

AKTUELLT 4–5: Yoga sänker blodtrycket och att hjälpa får oss att leva längre.

REPORTAGE 6–8: Kvinnor med invandrarbakgrund hälsocoachning.

HÄLSANS STIG 9: På promenad i Cornelis fotspår.

TEMA: AKTIV MED HJÄRTSVIKT 10–15: Ny patientutbildning ska ge bättre livskvalitet

RECEPT 16–17: Jamie Oliver inspirerar till nyttiga middagar.

LANDET RUNT 22-25: Grötfest i Arvidsjaur och samarbete i Solna Sundbyberg.

FORSKNING 18–20: Hur skadligt är det med snus egentligen?

SMÅTT & GOTT 26: Tips för torra händer och kärlekslitteratur.

Ros

redaktör Ulrika Juto ulrika.juto@hjart-lung.se 08-55 606 209

9

grafisk form, layout & repro

Ersta Sthlm Media AB info@erstamedia.se

6

annonser PÅAB Gruvgatan 35 B, 421 30 Västra Frölunda 0709-943055 tryckeri

Exakta Print

utgivning 6

nummer per år.

Finns även som taltidning.

prenumerationspris 200

kr per helår upplaga 36 000 ex issn 1404-4099

Redaktionen ansvarar inte för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Riksförbundet HjärtLung tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser.

LETA HJÄRTAN!

10

18 24

n I det här numret har vi placerat ut ett gäng små hjärtan. Hur många kan du hitta? Rätt antal står på sidan 29. De på omslaget räknas inte.

Lycka till!

redaktionsråd

Christine Cars-Ingels christine.cars-ingels@hjart-lung.se Karin Jeppsson karin.jeppsson@brakne-hoby.hjart-lung.se Ulrika Juto ulrika.juto@hjart-lung.se Stig Rann si-rann@telia.com Inger Ros inger.ros@tumba.hjart-lung.se Magnus Östnäs magnus.ostnas@hjart-lung.se omslagsbild

Martina Huber

Inger Ros Förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung 2

INNEHÅLL

#1 2017

STATUS #1/2017

16 STATUS #1/2017

26 Foto: M A R T I N A H U B E R , O L L E J O N S S O N , ROGER CARLSSON/OSKARSHAMNS-TIDNINGEN, PAU L S T UA R T & S H U T T E R S TO C K

3

AKTUELLT

n Under en sexårsperiod har antalet personer som sjukskrivs på grund av stress fördubblats och ökat från 28 000 personer till 70 000. Värst är situationen i Västra Götaland. Alingsås är den kommun som har störst andel sjukskrivna på grund av stress.

Källa: ka.se

Fullkorn bra för immun­ försvaret n Ny forskning visar att fullkorn kan ge ett bättre immunförsvar. Tidigare studier har visat att det finns ett samband mellan intag av fullkorn och ett väl fungerande immunförsvar. I den nya studien ville forskarna ta reda på om substanserna benzoxaziner, BX som finns i fullkorn kan var orsaken. Resultatet visade att de personer som ätit störst andel BX hade minskad tillväxt av olika sjukdomsframkallande bakterier.

Källa: Sund.nu

Cocktail mot cancer n En kombination av diabetesmedicinen metformin och ett läkemedel som används mot högt blodtryck har effekt på cancerceller.

Det visar ny experminentell forskning. Kombinationen av dessa läkemedel ledde till programmerad celldöd hos cancercellerna.

Källa: Science daily

4

Kall­svettning och smärta vid allvarlig hjärtinfarkt n Ihållande smärta och kallsvettning är tecken på en mer allvarlig infarkt. Det visar ny svensk forskning som presenterats på den europeiska kardiologikonferensen, ESC. De allvarligare hjärtinfarkterna som helt täpper till ett kranskärl kallas för infarkt med ST-höjning, utifrån hur de ser ut på EKG-

kurvan. Hjärtinfarkter som bara täpper till kärlet delvis eller tillfälligt kallas icke ST-höjningsinfarkt.

Forskning visar att patienter med ST-höjande infarkt i större utsträckning börjar kallsvettas, jämfört med de som har en pågående icke-ST-höjande infarkt, 62 procent respektive 27 procent av patienterna. Det

Yoga sänker trycket n Om du ligger på gränsen till för högt blodtryck så kan kanske yoga hjälpa dig att sänka trycket. En mindre studie på personer med prehypertoni visar att de som praktiserade yoga en timme om dagen under tre månader sänkte blodtrycket. Yogagruppen sänkte det diastoliska blodtrycket med i genomsnitt 4,5 mmHg. Det genomsnittliga arteriella trycket gick ner med 4,9 mmg. Prehypertoni är när det systoliska trycket ligger mellan 120 och 139 och det diastoliska mellan 80 och 89.

visades sig också att patienter med ST-höjande infarkt oftare har en ihållande bröstsmärta, medan de vid icke-ST-höjande infarkt är vanligare med smärta som kommer och går. Dessutom var smärta i käke och tänder var vanligare bland patienter med ST-höjande infarkt.

Källa: Vårdfokus

Källa: Time.com

HJÄLPANDE MÄNNISKOR LEVER LÄNGRE n Äldre människor som hjälper och stöttar andra lever längre.

Detta framgår av en internationell studie. Forskarna analyserade 500 personer mellan 70 och 103 år.

Hälften av de mor- och farföräldrar som hjälpte till med barnbarnen levde tio år efter den första intervjun. Detsamma gällde för de äldre som inte hade några barnbarn men som stöttade sina egna barn med till exempel hushållsarbete.

Hälften av de som inte hjälpte andra var döda inom fem år.

Otillåtna läkemedel n En genomgång av Läkemedelsverket visar att många specialbutiker för utländska livsmedel säljer läkemedel som saknar godkännande i Sverige.

I 14 av de 27 besökta butikerna såldes sådana läkemedel. Det rörde sig främst om läkemedel som liknar receptfria läkemedel i Sverige, till exempel nässpray och febernedsättande tabletter. Men det förekom också narkotikaklassade preparat och antibiotika. Enligt lagen får endast läkemedel som är godkända i Sverige säljas på den svenska marknaden.

Källa: Information från Läkemedelsverket

SJUKSKÖTERSKA SOM LYSSNAR ÄR VIKTIG

Källa: Science daily

Fetmakirurgi motverkar hjärtsvikt n En ny studie visar att risken för hjärtsvikt är lägre bland patienter med fetma som tappar i vikt efter kirurgi jämfört med dem som för förändring i kosthållning och motionsvanor. Studien innefattade personer utan en historia av hjärtsvikt och med en snittvikt på 119 kilo. Forskarna jämförde data från närmare 26 000 personer i det skandinaviska obesitasregistret med 14 000 personer som genomfört ett livsstilsprogram som kallas Itrim.

Efter fyra år var förekomsten av hjärtsvikt 50 procent lägre bland deltagare som fått fetmakirurgi, jämfört med deltagarna som testade att lägga om livsstilen. Deltagarna som fått fetmakirurgi hade tappat i snitt 19 kilo mer efter ett år, jämfört med deltagarna som lagt om livsstilen. Efter ytterligare ett år hade personerna i kirurgigruppen i genomsnitt gått ned 23 kilo mer i vikt än övriga deltagare.

Förlängd nattfasta bra vid övervikt

GENERIKA SPARAR MILJARDER n Systemet med utbyte mot generiska läkemedel har inneburit att Sverige har bland de lägsta läkemedelskostnaderna i Europa.

Det visar en studie som TLV,

Tandvårds- och läkemedelsverket, gjort. Enligt studien betalar europeiska länder i genomsnitt 2,6 miljarder kronor mer för samma mängd läkemedel. Utby-

tessystemet har varit igång sedan 2002 och innebär att apoteken byter ut det förskrivna läkemedlet till ett likvärdigt läkemedel som har lägst pris på marknaden.

STATUS #1/2017

n En studie har undersökt vad som händer om den naturliga nattfastan förlängs. Deltagarna, elva överviktiga män och kvinnor, fick äta middag innan klockan 14 istället för vid 18. Därefter åt de ingenting mer innan STATUS #1/2017

frukosten nästa morgon. Det tidsbegränsade intaget av mat ledde till minskad hunger samtidigt som ämnesomsättningen förbättrades. De som åt mellan klockan 8-14 kände sig mindre hungriga och hade en

n Ett internationellt forskarlag har studerat effekten av tai chi som behandling av kronisk nacksmärta.

Under 12 veckor fick 114 patienter som haft kronisk nacksmärta under minst tre månader prova antingen vila eller utföra tai chi eller traditionella nackövningar.

Forskarna kom fram till att 12 veckors tai chi var effektivare än vila. Jämfört med nackövningar gav tai chi samma effekt som regelbundet utförda nackövningar.

Källa: Sund.nu

300500

ton

n Så mycket antibiotika används varje år i världen.

Frikostig och felaktig antibiotikaanvändning bidrar till resistensutveckling och att läkemedlen blir verkningslösa. Enligt WHO är resistenta bakterier ett av de största hoten mot folkhälsan.

Höga blodfetter underbehandlat

Källa: Vårdfokus

Källa: Dagens medicin

Tai chi mot smärta

Källa: Wilhelmsson & Tengland, 2016

n En avhandling om egenvårdsrådgivning via telefon visar att sjuksköterskans förmåga att lyssna och förstå är viktig. Först när patienten är säker på att sjuksköterskan har lyssnat och förstått situationen kan de lita på att bedömningen och råden är rätt för dem. Trygghet är den faktor som inverkar mest på hur nöjd en patient känner sig efter ett rådgivande samtal med en sjuksköterska.

Foto: S H U T T E R S TO C K

Fler sjukskrivs av stress

AKTUELLT

ökad fettförbränning på natten.

Den metaboliska flexibiliteten förbättrades också, vilket innebär att kroppens förmåga att växla mellan att förbränna kolhydrater och fett blev bättre.

n Familjär hyperkolesterolomi, alltså ärftligt höga blodfetter, är en både underdiagnostiserad och bristfälligt behandlad sjukdom. Detta enligt forskning publicerad i Science. Enligt forskarna är detta tillstånd två gånger så vanligt som man tidigare trott. Storskalig genetisk testning kan hjälpa till att identifiera patienter som annars riskerar att inte upptäckas.

Källa: Science daily

Källa: Sund.nu

5

REPORTAGE REPORTAGE

”Veckans bästa dag” Det är mitt i veckan. En vanlig men efterlängtad onsdag förmiddag.

Det är då kvinnorna som är med i riksförbundets projekt ”12 steg till bättre hälsa” träffas i Livstyckets lokaler i Tensta för att lära sig mer om hälsa och livsstil. text

1

stämningen är hög, nästan lite festlig, vid frukosten som bjuds. Det samtalas och skrattas över bordet. Det märks att deltagarna känner varandra och njuter av att umgås. Hela hösten har de träffats en gång i veckan för att lära sig mer om hur man förbättrar sin hälsa och förebygger sjukdom.

Innan föreläsningarna som drar igång efter frukosten berättar Meerna Hadi att hon lärt sig mycket under projektets gång och att det varit positivt för hela familjen. Hemma har hon sin man och två barn, fem och sju år gamla.

– Jag har börjat promenera. När jag och barnen ska till skolan på morgonen så går vi istället för att ta bussen.

Vi har också börjat äta frukost hemma och det har varit bra för min dotter.

Hon har inte längre problem med magen som hon hade förut.

Hayat Ychoo kan inte promenera på grund av smärtor i knä och höft men hon försöker träna hemma istället.

– Jag motionscyklar, 10-15 minuter varje dag. Och så har jag börjat äta frukost. När jag klivit upp tar jag en banan, sedan brukar jag äta ägg. Förut åt jag inte på morgonen.

3

1. Hayat Ychoo tycker att hälsoskolan varit mycket rolig och givande. Den har också fått henne att börja motionscykla.

2. Träning med gummiband är en enkel och effektiv form av styrketräning. Alla deltagare är med och gör sitt bästa.

3. Samtal vid frukostbordet. Aida Korkis, Meerna Hadi Belbul, Ahlam Noke och Sourie Hormuz.

2 6

4. Sadia Resa, Amina Abdulhadar, Mariam Mosa, Dalila Ben­ saadia och Feryal Said har deltagit i Riksförbundet HjärtLungs projekt 12 steg till bättre hälsa.

Ulrika Juto foto Martina Huber

4 STATUS #1/2017

STATUS #1/2017

Båda två tycker att hälsoskolan som riktar sig till kvinnor med invandrarbakgrund har varit givande och framförallt rolig. De bubblar av skrattar när de berättar hur det var när de fick prova på att dansa schottis.

– Vi är glada på onsdagar. Alla lärare är jättesnälla, säger Hayat Ychoo och Meerna Hadi nickar instämmande. en av projektledarna, berättar att en tanke med att rikta projektet mot kvinnor är att de sedan vidareförmedlar kunskapen till den övriga familjen. Och så verkar det ha blivit i Meerna Hadis familj.

– Jag har berättat för mina barn att rökning inte är bra och min man får röka på balkongen nu. Jag vill att han slutar, säger hon. Och så har jag lärt ut hjärt-lungräddning.

sonja von zeipel, som är

”

Min kropp är spänd.

Man har så mycket tankar. Det är bra att lära sig slappna av.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom och rökning är ett av de ämnen gruppen har gått igenom vid sina träffar.

Andra ämnen är hjärt-lungräddning, kost, motion och stresshantering. För Hayat Ychoo har stresshanteringen varit betydelsefull.

– Min kropp är spänd. Man har så mycket tankar. Det är bra att lära sig slappna av.

Just idag kommer Anders Klarström från SOS Alarm berätta om hur man kommer i kontakt med svensk sjukvård. Vart ringer man när någon plötsligt blir sjuk eller om man är orolig för sin egen någon anhörigs hälsa? Han klargör när man ska ringa larmnumret 112 och när det är vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen 1177 som det är lämpligt att kontakta.

Bergendahl från Karolinska universitetssjukhuset föreläser om träning som är bra för hjärtat och förevisa några enkla men effektiva övningar som kan göras hemma. Åhörarna är engagerade och har många frågor både till Anders Klarström och Pia Bergendahl. Varför gör det ont i benen när man går i trappor?

fysioterapeuten pia

vänd – forts. på nästa sida

7

HÄLSANS STIG HÖKARÄNGEN Status lyfter fram Hälsans Stig i en serie artiklar.

Foto: O L L E J O N S S O N

Foto: M A R T I N A H U B E R

REPORTAGE

HÖKAR­ ÄNGEN

Stig: Hökarängen Längd på stigen: 5 km n Stigen går genom naturområden n Stigen går genom tätort n Kafé n Möjlighet till bad

4ja nej 4ja nej 4ja nej ja 4 nej

På den här stigen får du inte missa: Stockholms troligen bästa järnhandel som ligger mitt på Hökarängens centrumgata. Här saluförs bland annat originaltillbehör från 50-talet. Dessutom kan man här fortfarande köpa skruvar och liknande styckevis.

OM STATUS PROMENADCICERON

Från tunnelbanan passar det utmärkt att börja promenaden på den bilfria centrumgatan.

Fysioterapeut Pia Bergendahl visar hur lätt och roligt det kan vara att träna med gummiband.

Hur lång tid tar det innan ambulansen kommer? Hur ska man göra om någon fått en elchock? Om det brinner i trapphuset, vad ska man göra då?

Riktigt livligt blir det när Pia Bergendahl klipper till träningsband och delar ut.

– Att träna med gummiband är ett jättebra sätt att få igång blodcirkulationen. Jag ska gå igenom några enkla övningar som ni kan göra hemma.

Alla provar på och många är överraskade över att det känns så mycket i kroppen.

– Det är bra att det känns, säger Pia Bergendahl. Om det gör ont efteråt så är det träningsvärk, ett tecken på att ni blir starkare. Av träning får man träningsvärk och blir glad. fick träningsvärk efter dagens aktiviteter återstår att se men att de blev på gott humör verkade det inte råda någon tvekan om. ”Onsdag är bästa dagen i veckan!” ”Gud bevare våra onsdagar” var spontana kommentarer som hördes i gruppen. l om kursdeltagarna

8

12 steg till bättre hälsa n I februari 2015 genomförde riksförbundet en Öppet hus-dag för invandrarkvinnor i Livstyckets lokaler med olika föreläsningar om hälsa. Livstycket har verksamhetsbidrag från Stockholms Stad för att deltagarna lättare ska anpassa sig till det svenska samhället. Deras lokaler finns i Tensta.

Deltagarnas utvärdering av dagen var mycket positiv och de efterfrågade en uppföljning. Riksförbundet sökte pengar hos Socialstyrelsen och fick ekonomiskt stöd till projektet och startade i samarbete med Livstycket, hälsoprojektet för kvinnor med invandrarbakgrund. Syftet var att öka kvinnornas kunskap om hälsa så att de kan förebygga sjukdomar och söka vård när det behövs.

En grupp på 25 kvinnor i varierande åldrar sattes samman. Inledningsvis gjordes en enklare hälsokontroll som utgångsvärde. Vikt, längd, blodtryck och blodglukos mättes. Dessutom gjordes spirometri.

Deltagarna fick sedan föreläsningar om hur kroppen fungerar en gång i veckan med fokus på de sjukdomar som HjärtLung arbetar med.

Utbildningen har bestått av följande delar: 1. Kunskap om livsstil, med föreläsningar om t ex fysisk aktivitet, kost, stress och sömn.

2. Kunskap om vanliga hjärt- och lungsjukdomar, samt hur man kan förebygga dessa.

3. Praktisk vägledning till ökad aktivitet, som yoga, medveten andning, styrketräning, stavgång och folkdans.

Sista föreläsningen handlade om hur man skapar nya goda vanor och kvinnorna får hjälp att ta fram en handlingsplan.

Tolkar fanns närvarande vid alla träffar.

När alla träffar genomförts kommer en uppföljande hälsokontroll göras för att se om kvinnorna fått bättre värden efter utbildningen. En rapport kommer att sammanställas och förhoppningen är att en modell kan formas som framöver kan spridas och användas i HjärtLungs 152 lokalföreningar för att utbilda kvinnor med invandrarbakgrund om kropp och hälsa.

Modellen skulle även kunna användas av till exempel av vårdcentraler eller organisationer som liknar Livstycket.

STATUS #1/2017

n Som nybliven pensionär bestämde sig Olle Jonsson för att se sig om i Sverige. Han köpte ett årskort på SJ och började gå Hälsans Stig på de platser han besökte.

Hittills har han gått över 90 Hälsans Stig, från Kiruna i norr till Ystad i söder. De många promenaderna har blivit en trivsam hobby och han vill gärna inspirera andra till att gå hälsostigarna.

CORNELIS GAMLA BOSTADSOMRÅDE hälsans stig i Stockholmsförorten Hökarängen ger en bra inblick i storstadens framväxt på 1940-talet. Den bilfria centrumgatan med sina butiker är en av de första i sitt slag. Om man åker hit med tunnelbanan är det naturligt att börja promenaden i centrum. Snart leder vandringen till ett antal flerfamiljshus som karaktäriseras av de många skorstenarna på taket.

De finns kvar från tiden då det eldades med vedspisar i alla små trångbodda hem här.

Hälsans Stig når sedan Skönstaholm – Stockholms äldsta radhusområde,

vidare genom ett grönområde och sedan till ett bostadsområde där Cornelis Vreeswijk bodde under en tid.

Stigen fortsätter genom ett litet äldre villaområde i Hökarängens utkanter gränsande till Fagersjöskogen. Mot slutet av stigen möts man av ett ganska nybyggt radhusområde och en skola.

Hökarängen är ett bra utflyktsmål för alla som vill få en fin gratisupplevelse bortom huvudstadens stora turistattraktioner. Den ger en mycket god bild av hur en Stockholmsförort utvecklats. l

hälsans stig i

På Hökis visrum finns en permanent Cornelis Vreeswijkutställning.

Hitta alla stigar på www.halsansstig.se n Det finns drygt 130 olika Hälsans Stig i landet.

Riksförbundet HjärtLung ansvarar för konceptet, kommunerna sköter underhållet. För att en promenadväg ska betecknas

STATUS #1/2017

som Hälsans Stig ska vissa kriterier vara uppfyllda som att vägen ska vara trygg, skild från biltrafik och inte innehålla svåra passager som trappor eller branta backar.

n Genom att ladda ner appen ”Hälsans Stig” kan du hitta stigar i den ort du befinner dig, se en karta över slingan och får info om sträckans karaktär.

n Du kan även gå in på hemsidan www.halsansstig.se. Där ser du en komplett förteckning över landets hälsostigar och kan skriva ut kartor på de olika rundorna.

9

TEMA: AKTIV MED HJÄRTSVIKT

TEMA: AKTIV MED HJÄRTSVIKT

Peppande stöd och praktiska övningar istället för pekpinnar och medicinsk teori. Det kännetecknar Riksförbundet HjärtLungs nya patientutbildning som syftar till att motivera personer med hjärtsvikt att leva på ett sätt som ökar livskvaliteten.

Anna-Karin Andersson

SÅ SKA PERSONER MED HJÄRTSVIKT FÅ ÖKAD LIVSKVALITET

P

i utbildningsmaterialet till patientutbildningen Aktiv med hjärtsvikt ställs frågan ”Vem är viktigast för min hjärtsvikt?”. Och så är det en tecknad bild med figurer föreställande experter inom olika vårdprofessioner, närstående och så patienten själv. En sjukgymnast står exempelvis redo att instruera om hur man kommer igång med anpassad träning och vid hens sida en omvårdande sjuksköterska. Alldeles intill står en dietist villig att ge lämpliga kostråd och så en läkare som kan förskriva läkemedel och följa upp behandlingen bland andra. på ett uppslag

karaktärerna uppmuntras man att besvara rubrikfrågan om vem som är viktigast för personer med det allvarliga sjukdomstillståndet hjärtsvikt. Alla ska rangordnas med

under

Marie Ekelund är utbildningsansvarig på Riksförbundet HjärtLung.

10

de

tecknade

siffror. En etta vid den mest betydelsefulla personen och en tvåa vid den näst betydande och så vidare med högre och högre siffror i fallande betydelse för patienten.

– Det är lätt att tänka att den medicinska expertisen är viktigast. Många svarar nog spontant läkaren. Men rätt svar är du själv. Det är du som patient som har störst inverkan för hur du mår och klarar av att leva ett gott liv trots ditt svåra sjukdomstillstånd, säger Marie Ekelund, utbildningsansvarig på Riksförbundet HjärtLung. den kursuppgiften sätter på sätt och vis fingret på idén med patientutbildningen Aktiv med hjärtsvikt. När man drabbas av ett kroniskt tillstånd som hjärtsvikt är det levnadssättet som främst påverkar sjukdomsförloppet och livskvaliteten. Visst STATUS #1/2017

Fakta om patientutbildningen n Aktiv med hjärtsvikt är en patientutbildning som leds av vårdpersonal och bygger på fyra gruppträffar med 4-12 deltagare. Utbildningen syftar till att medvetandegöra och motivera patienten till livsstilsförändringar som ökar välmåendet. n Utbildningen kommer att vara klar och finnas tillgänglig för vårdpersonal att påbörja under våren 2017. Enligt samma kursidé och med ett snarlikt upplägg har Riksförbundet HjärtLung tagit fram patientutbildningen Aktiv med KOL. Satsningen har finansierats med stöd av Socialstyrelsen.

”

Det är du som patient som har störst inverkan för hur du mår och klarar av att leva ett gott liv trots ditt svåra sjukdomstillstånd.

är medicineringen mycket viktig, men piller kan aldrig ensamt göra att patienten känner sig bra.

Läkemedlen är framför allt en grund och en förutsättning för att orka och klara av att göra de andra så betydelsefulla sakerna som att träna, förändra kosten, hitta roliga umgängesformer och våga prata om hur det känns när livet förändras.

STATUS #1/2017

Foto: S H U T T E R S TO C K

text

Aktiv med hjärtsvikt är till för patienter men initieras och leds av vårdpersonal. Utbildningen är tänkt att förstärka vårdens eftervårdsarbete. Med enkel handledning till det noggrant utarbetade materialet ska vårdpersonal kunna hålla kursen för patienter med hjärtsvikt. För det räcker inte med att informera hjärtsviktspatienter om lämpliga livsstilsförändringar. Utmaningen ligger i att få patienterna att själva vilja och kunna följa råden.

Att göra patienterna övertygade om att det är värt att bli aktiv i sin egenvård. bygger på fyra gruppträffar där kunskapspass varvas med praktiska uppgifter. Vårdpersonalen handleder träffarna enligt ett material som under våren 2017 kommer att finns tillgängligt att laddas ner på nätet och som då kan

aktiv med hjärtsvikt

vänd – forts. på nästa sida

11

Illustration: S H U T T E R S TO C K

TEMA: AKTIV MED HJÄRTSVIKT Foto: R O G E R C A R L S S O N / O S K A R S H A M N S - T I D N I N G E N

TEMA: AKTIV MED HJÄRTSVIKT

Fakta om hjärtsvikt n Hjärtsvikt är ett tillstånd där hjärtats pumpförmåga är nedsatt. Det betyder att hjärtat inte orkar pumpa runt den mängd blod som behövs för att ge kroppens olika delar tillräcklig med syre och näring. Det kan med tiden leda till att vätska samlas i lungorna och i andra delar av kroppen. n Orsaken till den nedsatta pumpförmågan kan vara hjärtinfarkt, kärlkramp, högt blodtryck, rytmrubbning, klaffel, hjärtmuskelsjukdom och hög alkoholkonsumtion. n Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som oftast kräver livslång behandling.

Prognosen beror på hjärtsviktens grad, hur gammal man är och andra eventuella sjukdomar. n Man räknar med att det finns omkring 200 000 hjärtsviktspatienter i Sverige i dag. Lika många uppskattas ha det ovetandes. Det gör hjärtsvikt till en dold folksjukdom. n Risken att drabbas av hjärtsvikt ökar med åldern och cirka tio procent av befolkningen över 80 år har troligen hjärtsvikt.

Hjärtsvikt är ett komplext sjukdomstillstånd.

Marie Ekelund, utbildningsansva­ rig på Riksförbudet HjärtLung har sam­ arbetat med en rad experter inom olika professioner i arbetet med Aktiv med hjärtsvikt.

”

Källa: Rikssvikt

Så ställs diagnosen hjärtsvikt n Genom att ta ett blodprov och analysera koncentrationen av ett speciellt hormon, så kallat BNP alternativt NT-proBNP, kan man få svar på om hjärtat är belastat. Om koncentrationen av hormonet är förhöjt görs ofta en ultraljudsundersökning, så kallad ekokardiografi, för att fastställa om det är hjärtsvikt.

Att utbildningen kommer att erbjudas i hela landet innebär en möjlighet för vården att kunna ge en likvärdig utbildning till alla hjärtsviktspatienter. nås kostnadsfritt med hjälp av inloggningsuppgifter som man får från Riksförbundet HjärtLung.

– Att utbildningen kommer att erbjudas i hela landet innebär en möjlighet för vården att kunna ge en likvärdig utbildning till alla hjärtsviktspatienter. Idag kan eftervårdsarbetet variera i kvalitet mellan olika orter eller kliniker, säger Marie Ekelund. utbildningen bygger på modern pedagogik och den senaste forskningen om vad som verkligen får en patientutbildning att fungera. En kardiolog, en sjuksköterska, en dietist, en psykiater och en sjukgymnast har bidragit med kunskap om sina respektive kompetensområden för just hjärtsvikt.

Socialstyrelsen har gett ett ekonomiskt stöd som möjliggjort satsningen och Riksförbundet HjärtLung har varit den drivande projektledarparten med Marie Ekelund som spindeln i nätet.

Alla kursmoment i patientutbildningen har fokus på att inkludera patienten i arbetet och tankeverksamheten. En diskussion vid en gruppträff

12

kan till exempel bygga på fiktiva patientberättelser som deltagarna får reagera på och hitta lösningar för. En annan uppgift kan vara att skriva ner vad som personligen gör en glad och sedan ange hur ofta man i dagsläget ser till att göra de där positiva sakerna och fundera på hur man kan öka de energigivande aktiviteterna i sin vardag.

Och istället för att bara informera om behovet av att röra på sig ombeds kursdeltagarna mäta tiden då de sitter stilla under en vecka och föra dagbok över vad de gör och känner under de stillasittande stunderna. Syftet är att medvetandegöra beteenden och peppa till förändringar istället för att ge pekpinnar.

– Hela utbildningen inleds med att var och en får ange hur mycket de anser sig veta om sin sjukdom och det följs sedan upp med en ny sådan självskattning när kursen avslutas. Förhoppningen är naturligtvis att utvärderingen ska visa på en större kännedom och att deltagarna vill och vet hur de kan göra för att skapa god livskvalitet, säger Marie Ekelund. l STATUS #1/2017

Tecken på hjärtsvikt: n Du blir lätt andfådd. n Du känner dig trött. n Dina ben svullnar ofta upp, blir lätt vätskefyllda.

Vi ser inte dina röntgenplåtar.

Vi ser dig.

Som nydiagnosticerad med hjärt- eller lungsjukdom är det många frågor och olustkänslor som uppstår.

Vi finns för att ge svar på dina frågor, väcka hopp och få dig att må bättre. Som medlem hos oss får du hjälp till livsstilsförändringar, senaste nytt om forskningen och väldigt många nya vänner. Bli medlem idag!

Två sätt att bli medlem

Ring

020-21 22 00

Mejla

info@hjart-lung.se

Ge oss ditt stöd.

90-bankgiro 901-0109 Swish-nummer 123 90 101 09

hjart-lung.se STATUS

#1/2017

13

TEMA: AKTIV MED HJÄRTSVIKT

TEMA: AKTIV MED HJÄRTSVIKT

”EN PATIENTUTBILDNING HADE KUNNAT HJÄLPA MIG”

Anns tips till andra med hjärtsvikt n Ha en bra kontakt med din husläkare, det dyker upp frågor kring ens hälsotillstånd då och då och det är viktigt att veta att svaren finns nära till hands. Följ läkarens rekommendationer och ta dina mediciner enligt ordination. n Lev ett så normalt liv som möjligt. Gör roliga saker men ta inte på dig så mycket att du stressar upp dig. Lyssna på kroppen och vila när du behöver. n Ha ett rikt socialt liv. Att umgås med vänner, familj eller träffa föreningsmedlemmar berikar tillvaron. Det är extra viktigt om du inte jobbar. n Vaccinera dig mot lunginflammation och pneumokocker. För oss med hjärtsvikt är det extra allvarligt om vi drabbas av svåra infektionssjukdomar.

Ann Valeij har lärt sig lyssna på kroppens signaler och hittat ett lagom tempo i livet.

Ann Valeij har behövt ta reda på hur hon ska må bra med hjärtsvikt på egen hand. Det har tagit tid och på vägen har hon stundtals känt sig ensam med frågor och varit orolig för sitt sjukdomstillstånd.

D text

Anna-Karin Andersson

Namn: Ann Valeij Ålder: 64 år

Bor: i Norrtälje Relation till Riksförbundet HjärtLung: Gick med 2010 i HjärtLung Norrtälje och gillar föreningens motionsaktiviteter.

Sitter med i styrelsen och är även cirkelledare.

14

det syns inte på Ann Valeij att hon är sjuk. Det är på gott och ont, tycker hon.

– Visst är det trevligt att omgivningen tycker att jag ser pigg och glad ut men det gör det samtidigt svårt att få förståelse från andra, de som inte vet något om hjärtsvikt, om hur det är att ha det här sjukdomstillståndet, säger Ann Valeij.

Det är ungefär tio år sedan Ann Valeij fick veta att hon har hjärtsvikt. Hon sökte då vård för att hon kände sig orkeslös och för att hjärtat rusade hit och dit, speciellt när hon vilade. Då visste hon själv ingenting om hjärtsvikt. Hon googlade hemma på datorn och läste att det var ett allvarligt tillstånd och att överlevnaden troligen bara var runt fem år.

– Det stämde ju inte, visade det sig. Men jag blev jätterädd och sökte hjälp hos en kurator för att få prata om min oro, säger Ann Valeij.

ett ganska vanligt liv. Medicinerna hjälper henne att hålla de obehagliga hjärtrus-

idag lever hon

ningarna borta och hon har sett till att fylla sin tid med aktiviteter hon gillar och mår bra av. Som hundpromenader, föreningsengagemang och träning. För fem år sedan gick hon till exempel med i Riksförbundet HjärtLungs förening i Norrtälje där hon bor.

– Jag ville träffa andra som var i en liknande situation som jag själv. Att ha ett rikt socialt umgänge ska verkligen inte underskattas. Det är särskilt viktigt när man som jag är sjukpensionär och inte träffar andra som när man jobbar, säger Ann Valeij. varje vecka går hon på föreningens sittgympa och då och då är hon även med på vattengympapass. Hon sitter också med i styrelsen och leder en cirkel med handarbete. Ett annat styrelseuppdrag har hon dessutom i hyresgästföreningen och så ställer hon gärna upp ideellt med biljettförsäljning när stadens revy har föreställningar på sommaren och runt nyår.

STATUS #1/2017

”

Att ha ett rikt socialt umgänge ska verkligen inte underskattas. Det är särskilt viktigt när man som jag är sjukpensionär och inte träffar andra som när man jobbar.

Ann Veleij är visserligen aktiv men ser alltid till att planera sin tid och är mån om att hålla det på en lagom nivå. Att det är bra att undvika stress och överansträngningar har hon fått lära sig den hårda vägen.

– Sommaren 2013 höll jag på och oljade in altanen och var samtidigt hundvakt. Det var varmt.

STATUS #1/2017

n Surfa gärna på internet om hjärtsvikt, men gör det med försiktighet. Det går att få bra information via nätet men kolla att källan verkar säker och aktuell. Det är lätt att bli uppskrämd i onödan av sådant som kanske inte ens stämmer.

Jag tog en långpromenad i skogen i rask takt i hettan. Det blev för mycket. Jag kände hur jag helt tappade kraften. Det blev en ambulansfärd till sjukhuset. Då var jag riktigt orolig. överlag är det genom egna erfarenheter, husläkarbesök och vetgirighet som hon fått kunskap om hur hon ska leva för att må bra trots hjärtsvikt.

Ann Valeij ger ett bottenbetyg till sin eftervård.

Den är obefintlig skulle man kunna säga. Hon har själv fått söka svaren på sina frågor.

Att Riksförbundet HjärtLung tagit fram patientutbildningen Aktiv med hjärtsvikt tycker hon låter som en välbehövlig och välkommen satsning.

Hon hade gärna gått på gruppträffar handledda av vårdpersonal om hon blivit erbjuden att delta som nydiagnostiserad.

– Det är så många frågor man lämnas med och så svårt att veta vilka råd man ska lita på. En patientutbildning om hjärtsvikt hade verkligen kunnat hjälpa mig. l

15

RECEPT

RECEPT Foto: PAU L S T UA R T

Den engelske kändiskocken Jamie Oliver vill att det ska vara lättlagat och supergott. I boken Supermat för familjen har han samlat recept som ska göra kropen glad.

Nyttigheter recept & foto

Jamie Oliver

AV JAMIE OLIVER

Karl-Alfred-toast med ägg, kvisttomater & chilisås Spenat är en fantastisk ingrediens att njuta av till frukost. Den är otroligt rik på K-vitamin, som vi behöver för att få ett starkt och friskt skelett. Karl-Alfred visste vad han gjorde!

2 portioner • 25 minuter 160 g mogna körsbärs­ tomater på kvist 4 tunna skivor fullkornsbröd (á 35 g) 3 stora ägg 1 skiva rökt skinka (15 g)

80 g babyspenat 2 msk mellanmjölk 1 rågad msk keso extra virgin olivolja stark chilisås

Tonfisk ger en D-vitaminkick som i sin tur hjälper kroppen att ta upp kalcium från fetaosten och yoghurten – två ingredienser som gör den här salladen krämig och läcker.

4 portioner • 25 minuter 1 liten rödlök 2 citroner 250 g pastasnäckor 350 g broccoli 1 skiva fullkornsbröd (50 g) 1/2 tsk kajennpeppar

1 gurka 1/2 knippa gräslök eller dill (15 g) 4 msk naturell yoghurt 2 burkar (. 120 g) tonfisk i vatten 50 g fetaost

Gör så här: Skala och finhacka rödlöken, lägg den i en stor skål med en nypa salt och svartpeppar. Pressa över all citronsaft och ställ åt sidan. Koka pastan i en stor kastrull med saltat vatten enligt anvisningarna på förpackningen.

Skär av broccolibuketterna från stjälken. Avlägsna den träiga änden från stjälken, halvera stjälken på längden och lägg den i pastavattnet. Skär buketterna i små munsbitar och lägg dem i vattnet när bara en minut återstår av koktiden, så de inte serveras helt råa.

Under tiden, kör bröd och kajennpeppar till smulor i en matberedare och rosta dem sedan gyllene och frasiga i en torr stekpanna med släpp lättbeläggning på medelvärme, skaka pannan regelbundet. Skala gurkan, halvera den på längden, skrapa ut det vattniga innanmätet och skiva den tunt. Finhacka örterna. Blanda yoghurten med citron och rödlök, tillsätt gurka och örter. Häll av pastan med broccolin, finhacka broccolistjälken och lägg allt i skålen med dressingen. Häll av tonfisken och tillsätt den i flagor. Vänd runt ordentligt, smaka av med salt och peppar. Fördela i skålar, strö över smulad fetaost och de kajennheta brödsmulorna och servera.

Alfabetssoppa med tomat färsk basilika & cheddarost Ljuvliga färska tomater, plus chili, ger oss här en rejäl dos C-vitamin. Det håller våra blodkärl starka så att hjärtat inte behöver anstränga sig så hårt för att pumpa runt blodet i kroppen.

Gör så här Sätt ugnens grillelement på hög värme. Lägg kvisttomaterna på en stor plåt, pricka dem en vass knivspets och grilla i 4 minuter. Lägg sedan brödskivorna på plåten och grilla dem på båda sidor.

Kn.ck under tiden ner 1 ägg i en mixer, tillsätt skinka, spenat, en rejäl nypa svartpeppar samt mjölken och kör till en slät blandning. Ta ut plåten ur ugnen och fördela den gröna äggblandningen på brödskivorna, bred ut den ända till kanterna. Klicka på keson, ställ tillbaka plåten under grillelementet ytterligare 4 minuter, eller tills kanterna börjar bli brända.

Stek under tiden resterande 2 ägg utan fett på medelvärme i en stekpanna med släpp lätt-beläggning.

Lägg på ett lock så att äggen ångas till önskad stekningsgrad.

Lägg upp brödskivorna och servera varje portion med ett ägg och hälften av tomaterna. Jag brukar avsluta med några få droppar god olivolja, och så en skvätt chilisås för lite extra sting. Krossa tomaterna, riv sönder brödet, skär upp äggulan och sluka härligheten.

16

Pastasallad med tonfisk, fetaost & frasiga kajennsmulor

4 portioner • 1 timme 2 rödlökar 2 morötter 2 selleristjälkar olivolja 1/2–1 r.öd chilifrukt 1/2 vitlök 1/2 knippa basilika (15 g) 1,5 kg mogna körsbärstomater på kvist 300 g torkad alfabetspasta 80 g cheddarost

Smaskiga rester:

Om inte alla portioner serveras på en gång kommer du att upptäcka att pastan suger upp ännu mer av soppan om den får stå i kylen över natten.

Perfekt pålågg på en skiva rostat fullkornsbröd.

STATUS #1/2017

STATUS #1/2017

Gör så här: Tanken med det här receptet .r att tillaga allting snabbt och sedan låta värmen göra jobbet. Resultatet blir en soppa med en smak som påminner om den fantastiska doften av tomater i ett växthus. Skala lökarna, ansa morötter och selleri, skär dem i 2 cm stora bitar och lägg allt i en stor gryta på medelhög värme tillsammans med 1 msk olja. Kärna ur och tillsätt chilin. Krossa de helaoskalade vitlöksklyftorna med ett knivblad och tillsätt dem. Plocka de små basilikabladen och lägg dem i en liten skål med kallt vatten, lägg resten (med stjälkar och allt, det ger massor av smak) i grytan. Skölj och lägg i de hela tomaterna (med stjälkar och kvistar). Rör om i 5 minuter, häll sedan i 2 liter vatten. Låt koka livligt i 40 minuter och stäng sedan av värmen.

Ställ en annan kastrull bredvid soppan och placera en grov sil ovanpå. Sleva soppan i silen och krossa och pressa igenom alla godsaker så att bara stjälkar och skal blir kvar i silen (de kan kastas allteftersom). Koka upp soppan, rör ner pastan och låt sjuda tills den precis är färdigkokt.

Smaka av med salt och peppar. Servera och strö över riven ost och de sparade basilikabladen.

17

FORSKNING

FORSKNING snus har länge setts som ett hälsosammare alternativ till rökning. Snusare slipper dra ner rök och giftiga ämnen i lungorna vilket minskar risken för lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Det är också väl känt att cigarettrökning är en stark riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Bland annat försämras blodkärlens funktion av rökning och benägenheten att bilda blodproppar ökar.

Hur snus påverkar hjärta och kärl har hittills varit relativt outforskat.

Snus har i huvudsak använts i de nordiska länderna och det har därmed inte gjorts så mycket forskning inom området. Det är bara i Skandinavien som långtidsstudier av hur snus påverkar hälsan varit möjliga att utföra.

En av dem som intresserat sig för

Att rökning är skadligt för hälsan är väl känt sedan många år. Men hur är det med snus?

Det undersöks i ett forskningsprojekt som Riksförbudet HjärtLung bidrar med ekonomiska medel till. text

Ulrika Juto

SÅ PÅVERKAS DINA BLODKÄRL AV SNUSET

Magnus Lundbäck är läkare vid hjärtkliniken på Danderyds sjukhus.

snusets inverkan på hjärta och kärl är Magnus Lundbäck, läkare och medicine doktor vid hjärtkliniken på Danderyds sjukhus. I en studie genomför han tillsammans med sina kolleger en studie av de kardiovaskulära effekterna av kroniskt snusbruk. 25 personer av de rekryterade deltagarna snusat i minst 15 år. Denna grupp jämförs med 25 kontroller som inte har snusat.

– Våra preliminära data som är redovisade på thoraxkongressen European Respiratory Society visar att de som snusat 15-20 år jämfört med icke-snusare har styvare kärl. Ökad kärlstyvhet är en oberoende riskfaktor för hjärt- och kärlhändelser såsom hjärtinfarkt och stroke, säger Magnus Lundbäck. vänd – forts. på nästa sida

Riksförbundets stöd till forskning

Foto : S H U T T E R S TO C K

n Tack vare allmänhetens gåvor till Riksförbundet HjärtLungs forskningsfond kan Riksförbundet HjärtLung ge stöd till forskningsstudier som syftar till att förbättra livskvaliteten för hjärt- och lungsjuka. Forskningsprojektet som belyses i det här reportaget har till exempel fått ekonomiskt bidrag av Riksförbundet HjärtLungs forskningsfond.

18

STATUS #1/2017

STATUS #1/2017

19

”

STATUS FRÅGAR

FORSKNING

Dessa resultat ligger i linje med en norsk studie som förra året visade att blodkärlens innersta cellager, endotelet, påverkas negativt. Försämringen var särskilt tydlig hos snusare som hade en fysiskt inaktiv livsstil. En grupp forskare i Uppsala har i en annan studie visat att personer som slutar snusa efter sin hjärtinfarkt halverar risken att dö.

– Det är exakta samma siffror som gäller om man slutar röka efter att ha haft en hjärtinfarkt. Mortaliteten halveras, konstaterar Magnus Lundbäck. Däremot har man inte kunnat påvisa att risken för hjärtinfarkt och stroke är förhöjd hos tidigare friska snusare. Metaanalyser har dock visat på en koppling mellan diabetes och snusanvändning. i de nordiska länderna snus används men tobaksbolagen arbetar aktivt för att utöka sina marknadsandelar. Cigarettrökningens skadeverkningar går inte längre att dölja eller förminska, vilket gör snuset till en intressant intäktskälla för tobaksbolagen. 2011 blev snus tillåtet i USA och snusanvändningen ökar där.

– Det är en beroendeframkallande produkt som i princip säljer sig själv, säger Magnus Lundbäck. Tobaksbolagen är mycket aktiva i sitt lobbyarbete och beskriver produkten som ofarlig i jämförelse med rökning. Men det intressanta är att jämföra hur snusares påverkas i jämförelse med icke-snusare. Den stora rekryteringen av snusare sker ju idag bland personers om aldrig skulle ha börjat röka.

Den aktuella studien beräknas vara klar och redo för publicering i en vetenskaplig tidskrift hösten 2017. l

det är framför allt

20

På lång sikt påverkar snus blodkärlen. Ny svensk forskning visar att personer som snusat i 15 år eller mer har styvare blodkärl än icke-snusares.

Foto : S H U T T E R S TO C K

Tobaksbolagen är mycket aktiva i sitt lobbyarbete och beskriver produkten som ofarlig i jämförelse med rökning.

Stig Örnborg är studieorganisatör i Föreningen Borås-Ulricehamn HjärtLung. Han är en av alla aktiva och engagerade studieorganisatörer inom HjärtLung som ansvarar för den viktiga medlemsutbildningen och studieverksamheten i föreningen. För Stig Örnborg är det en hjärtefråga att alla medlemmar ska kännas sig välkomna och delaktiga i föreningen. text

Ulrika Juto

”Det ska vara roligt att vara med i föreningen!”

Vad är snus? n Snus tillverkas av mald tobak som innehåller det beroendeframkallande ämnet nikotin. Fuktbevarande medel som propylenglykol samt natriumkarbonat, ett pH-höjande medel och salter tillsätts. Bland snusets olika ämnen finns flera som är cancerframkallande. Mest uppmärksammade är de tobaksspecifika nitrosaminerna, polycykliska kolväten, aldehyder samt vissa tungmetaller. Halterna av nitrosaminer har minskat sedan 1990-talet men är fortfarande höga jämfört med de nivåerna i andra livsmedel.

Under 2000-talet har en mängd nya snusmärken lanserats och användningen av smaktillsatser har ökat. Det finns idag snus med smak av till exempel mint, lakrits, lime och tranbär. I Sverige snusar 19 procent av männen och 4 procent av kvinnorna i vuxen ålder.

Snus är sedan 1992 förbjudet i EU. Sverige fick vid EU-inträdet ett permanent undantag för detta förbud.

Källa: Tobaksfakta.se

Snus får inte klassas som mindre farlig i USA n Den amerikanska myndigheten Food and Drug Administration, FDA, har nyligen informerat snustillverkaren Swedish Match att snus inte ska betecknas som en mindre farlig tobaksprodukt. FDA har infört bestämmelser om att vissa tobaksvaror får säljas som mindre hälsofarliga.

Swedish Match har ansökt om att få sälja snus i USA enligt dessa regler. Därmed skulle de få ta bort vissa varningar samt skriva ut på förpackningarna att snus är mindre farligt än cigaretter. FDA säger nej till bolagets ansökan. Ett av argumenten är att en varning som företaget vill ta bort stämmer.

”

n Vad har föreningen för planer för 2017?

– Det viktigaste är att få alla medlemmar att känna sig välkomna. Det är grunden i allt vårt arbete, att de känner att vi ger dem det de behöver och vill ha. Vi vill ge den utbildning om hjärt- och lungsjukdomar som behövs när man har någon av dessa sjukdomar. Patienter får fortsätta sin rehabilitering i vår hjärt- och lungskola. Vi vill också erbjuda andra aktiviteter som medlemmarna efterfrågar och uppskattar. Det ska vara roligt att vara med i föreningen! När vi fått en ny medlem till föreningen följer vi alltid upp med en personlig kontakt. n Kan du ge några exempel.

– Vi har en hel katalog på 20 sidor med aktiviteter. Några exempel på vad vi erbjuder är golfspel, vattengympa, promenader, lättgympa, körsång, träslöjd, linedance, medicinsk yoga, bowling, boule, tecknings- och målarkurser, matlagningskurser och

Källa: Tobaksfakta.se

STATUS #1/2017

STATUS #1/2017

När vi fått en ny medlem till föreningen följer vi alltid upp med en personlig kontakt.

handarbete. Idéerna kommer från medlemmarna själva. Det är deras önskemål styr vilka kurser vi tar fram. Jag tror det är en förklaring till varför vi har en god tillströmning av nya medlemmar. n Är det något särskilt du ser fram emot?

– Vår förening fyller 75 år i år. Det ska vi fira med en jubileumsfest i vår på Åhaga. Det blir underhållning och god mat. Vi har också en rekreationsresa med spa varje år till Polen, Estland eller Ungern som är väldigt uppskattad. Vi har kölista varje år. l

Fakta Studieorganisatören n Studieorganisatören har ansvar för den grundläggande medlemsutbildningen men också utbildningen för särskilda uppgifter.

Uppgiften innefattar bland annat stimulera medlemmarna att själva söka kunskap inom föreningens verksamhetsområden och för sin egen personliga utveckling. Det är föreningens mål och medlemmens behov som ska avgöra vilken inriktning studieverksamheten har.

Studieorganisatören har ett viktigt uppdrag eftersom en aktiv studieverksamhet ökar kompetensen hos medlemmarna och stärker samhörigheten i föreningen.

En studieorganisatörs uppgift är bland annat att: 4 Ge information om studier till medlemmarna 4 Rekrytera cirkeldeltagare 4 Starta studiecirklar 4 Samarbete med ABF 4 Samverka med eftervårdsombudet, EVO, enligt föreningens riktlinjer.

21

LANDET RUNT

n Vad händer i din lokalförening?

Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se

LANDET RUNT NY FÖRENING PÅ G

Vad är på gång i er förening? n Har ni till exempel arrangerat en promenad, haft en träff eller bjudit in någon föreläsare? Status vill gärna höra om vad ni håller på med i er lokala förening. Det behöver inte handla om ett storslaget evenemang, många medlemmar lyfter fram att det är gemenskapen som betyder mest och det vill vi gärna skildra här på våra Landet runt-sidor. Så välkommen att höra av dig!

Så gör du om du vill skicka in material till oss: 1. Berätta i korthet om någonting ni gjort tillsammans i er lokalförening.

2. Ta bilder på aktiviteten eller fota några av de som varit med. Berätta vilka bilderna föreställer, var bilden är tagen och i vilket sammanhang.

3. Skicka texten och bilderna till oss genom att mejla till: status@hjart-lung.se eller skicka med vanlig post till: Status, Riksförbundet HjärtLung, Box 9090, 102 72 Stockholm.

4. Ange ditt namn och dina kontaktuppgifter så att redaktionen kan nå dig vid eventuella frågor. De uppgifterna publiceras inte.

5. Var medveten om att redaktionen kan behöva redigera materialet för att det ska passa in i tidningen.

JULFEST MED SÅNG OCH GLÖGG n Föreningen HjärtLung i Hässleholm har haft sin årliga julfest i föreningslokalen.

Ordförande Agneta Petersson hälsade de närvarande välkomna och glöggen avsmakades tillsammans med pepparkakor. Under tiden underhöll Yngve Bengtsson oss med gitarrspel och sång. Efter lite underhållning dukades julmaten fram och man lät sig väl smakas. Därefter blev det kaffe med mjuk pepparkaka och mera sång av Yngve Bengtsson. När eftermiddagen började lida mot sitt slut önskades alla medlemmarna en riktigt god jul av Agneta Petersson.

Ambulansbesök i Borlänge n Föreningen Borlänge HjärtLung besökte ambulansen Borlänge den 1 december med sina två cirklar hjärta och lungor. Vi fick en mycket bra information av ambulanssjukvårdare Stig Nordkvist som först berättade om bemanning och utryckningsstationens verksamhet, allt i från när larmet går till att man kommer fram till dem som behöver hjälp. Stig betonade hur fel vi bilister kan reagera vid blåljus och sirener när vi bromsar i stället för att åka lite åt sidan och lämna plats när situationen så framkallar.

Så var det dags att gå ut till ambulanserna som är fem till antalet plus en sjukbil i Borlänge. Stig visade både bilen och all utrustning som finns till hjälp vid olika behov och allas reaktion blev “är det så mycket” att hålla reda på från mediciner till all annan utrustning.

I de nya bilarna som har börjat komma finns numera plats för tre personal varav två kan behandla patienten där bak samtidigt. Varje bil väger över fem ton, vilket klargjorde vad vi övriga trafikanter har att ta hänsyn till när de behöver fri passage.

Sångtrutarna underhöll med sånger som påminde om att julen var i antågande.

Källa: norran.se

Insänt av: Lars-Göran Ljungdahl

Yoga som ger mental och fysisk balans n HjärtLung Föreningen Österlen har sedan något år tillbaka haft yoga med i sitt program. Vi har 28 deltagare fördelade på tre grupper för närvarande. Deltagarna sitter på stolar, men de som kan utför en del rörelser på golvet.

Vi börjar med en så kallad intoningsposition med händerna tillsammans lyfta framför bröstet, man öppnar upp inför yoga genom djupa lugna andetag.

Vi utför mjuka rörelser som är bra mot nack- och ryggbesvär. Att sträcka armarna uppåt öppnar upp bröstkorgen och andning underlättas. Rätt andningsteknik stärker bukmuskulaturen och syresättningen av kroppen.

Olika kroppsböjningar i sidled är rörelser som är bra för hjärta, lungor och även rygg. Ett av momenten är balansträning, ett viktigt inslag som

förebygger fallrisker.

Mellan varje moment tar vi en stunds avslappning med händerna vilande i knät och ögonen slutna. Avslappning har en klinisk effekt på kroppen. Den hjälper mot ledbesvär, lindrar smärta och huvudvärk samt har en blodtryckssänkande effekt.

Mot slutet av träningen har vi en stunds meditation. Med slutna ögon tänker man sig en vacker minnesbild. Detta förbättrar koncentrationsförmågan och ökar känslan av livskvalitet.

Yoga innehåller tekniker och metoder som testats och förädlats över årtusenden. Den yoga vår förening erbjuder är enkel men effektiv och med regelbunden träning hjälper den oss att komma bättre i balans både mentalt och fysiskt.

Insänt av: Ulla Nilsson

Roger Renberg, Molly Mattsson och Anette Holmström som tillhör köksgruppen njöt av måltiden.

Medlemmar njöt av julbord n Nybro HjärtLung bjöd söndagen den 4 december på julbord i Jutegården, Nybro. Cirka 55 medlemmar hade hörsammat inbjudan. Efter glögg och lottförsäljning smakade det gott med kalla och varma delikatesser. Milan från Ljungby underhöll med vacker och stämningsfull musik och sång. En trevlig eftermiddag avslutades med kaffe och pepparkaka.

Insänt av: Lennart Axelsson

Insänt av: Kerstin Ramirez

22

n Nyligen kallade länsföreningen Hjärtlung till ett informationsmöte i Roberstfors. Det görs nu ett försök att starta upp en egen förening i Robertsfors för personer med sjukdomar i hjärta och lungor.

Efter information från förste vice ordföranden i förbundsstyrelsen, Sören Skoglund, om hur föreningen kan hjälpa och stötta sina medlemmar tog länsordföranden Ulla Frank vid.

Hon berättar om hur föreningen i Lycksele föreningen jobbar. De tar till vara sina medlemmaras intresse med aktiviteter, ofta i små grupper med olika innehåll som gympa eller bad.

I Robertsfors är det Kerstin Pettersson och Märta Cämpe som är drivande bakom att bilda en förening. Kerstin har varit ordförande i en förening i Norrbotten, och hon har även suttit med i förbundsstyrelsen.

Nästa träff blir i januari.

STATUS #1/2017

STATUS #1/2017

Grötfest i Arvidsjaur n Arvidsjaurs HjärtLung bjöd in medlemmarna till grötfest den den 17 december på Medborgarhuset i Arvidsjaur. Cirka 90 personer kom. Det bjöds på risgrynsgröt, en assiett med skinka, gravad och rökt lax och rödbetssallad. Ordförande Hjördis Eklund hälsade alla välkomna, sen serverades gröten. Sångtrutarna underhöll med trevlig sång och vi fick en vink om att snart är julen här. Hjördis gav information om vad som händer på Hälsocentralen framöver. Även föreningens planerade

aktiviteter under år 2017. Under året har vi skänkt grejer till vård och omsorg för att höja livskvalitén för bland annat långtidssjuka. Det är pengar från minnesgåvorna föreningen får vid begravningar som sedan delas ut till behövande inom kommunen.

Till sist blev det dragning på sålda lotter, många fina vinster, medlemmarna är duktiga på att skänka vinster. Hjördis tackade alla som kom och önskade god jul.

Insänt av: Gunnel Norén

23

n Vad händer i din lokalförening?

Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se

LANDET RUNT

Redo för samarbete, från vänster: Yvonne Björkman, Förbundet för ett samhälle utan funktionshinder (DHR), Göran Gustafson, Synskadades riksförbund (SRF), Anna-Lena Hammarin (L), ordförande i kommunala funktionshinderrådet, Mikael T. Eriksson (M), kommunstyrelsens ordförande, Seppo Poutanen, Hjärt- och lungsjukas förening (HL), Herta Fischer, Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH).

Handslag för ett självständigt liv i Solna Sundbyberg n HjärtLung Solna Sundbyberg har tillsammans med tre andra oganisationer för personer med funktionsnedsättning tagit politiker i Sundbyberg stad i hand för att synliggöra och skapa förutsättningar för att funktionsnedsatta ska vara fullt delaktiga i samhället.

Organisationerna tog tillsammans initiativ till det första handslaget i december 2016.

Det förnyade handslaget sträcker sig till 2020. Utvecklingsområdena i handslaget omfattar: Rätten till ett självständigt liv, arbete och sysselsättning, information och kommunikation, ökad kunskap om

tillgänglighet och bemötande, den fysiska planeringen samt en utvecklande fritid. Syftet med samarbetet är att i möjligaste mån skapa delaktighet och ge förutsättningar för ett självständigt liv, utifrån varje persons förutsättningar och behov, skriver Sundbyberg stad i ett pressmeddelande.

KOL-dag på sjukhus i Eksjö n Föreningen HjärtLung Eksjö har uppmärksammat KOL-dagen genom att vistas på Höglandssjukhuset mellan klockan 10 och 13, där några från styrelsen och länsföreningen tillsammans med personal från lungavdelningen informerade och delade ut material som belyser våra dolda folksjukdomar. Det var ett bra tillfälle att marknadsföra kampanjen ”Ljuset På” som tar upp och beskriver våra vanliga folksjukdomar som hjärtflimmer, KOL och hjärtsvikt. På dator visade vi några av HjärtLungs filmer om KOL. Vi bjöd på frukt och dryck i samband med en pratstund och lyckades även värva några nya medlemmar.

Insänt av: Wilmor Johansson

Gratis lungtest på KOL-dagen n Testa dina lungor gratis. Det uppmanade Solna Sundbyberg HjärtLung personer över 35 år som är eller har varit rökare att göra.

Genom vårt samarbete med vårdcentralerna i Solna och Sundbyberg öppnade Råsunda Vårdcentral, i Solna och Hallonbergen Vårdcentral i Sundbyberg sina dörrar för allmänheten på KOLdagen för test av lungor med minispirometri. Resultatet var överraskande.

Cirka 50 procent från Hallonbergens vårdcentral och cirka 35 procent från Råsunda vårdcentral skickades vidare för fortsatt utredning av de som testade sina lungor.

Vi är väldigt nöjda med uppslutningen, positivt överraskade och inspirerade att arbeta hårt för denna patientgrupp, menar Katarina Holgersson, verksamhetschef på Råsunda vårdcentral. 70 personer kom till Råsunda vårdcentral och 21 rekommenderades för vidare undersökning. De som är listade på vårdcentralen kommer att kallas, övriga rekommenderades söka på sin vårdcentral. 35 kom till Hallonbergens vårdcentral och 17 skickades vidare för fortsatt undersökning. Katarina Holgersson kommer att rapportera om resultatet inom sin grupp i Stockholms Läns sjukvårdsområde, där hon är processledare för astma/KOL-vården.

På eftermiddagen och kvällen hade föreningen Solna-Sundbyberg öppet hus i föreningeslokalen. Fysioterapeuten Jennifer Hagberg från Sundbybergskliniken fanns på plats för samtal kring icke-medicinska behandlingsformer. Astma-KOL-sjuksköterskan Maria Rosengren, Akademiskt primärvårdcenter medverkade och gav information.

Självklart bjöd vi på kaffe och bulle.

20-tal kom till föreningen, en blev medlem direkt.

Vi gör uppföljning av denna aktivitet nästa år och hoppas att fler vårdcentraler kommer att medverka, vilket tidigare kontakter har visat på. Osökt tänker man på hur det skulle kunna se ut om samtliga vårdcentraler i Stockholms Län har öppet under en dag för test av lungorna.

Projektstöd från riksförbundet möjliggjorde att vi kunde annonsera i lokaltidningen Mitti Solna och Mitti Sundbyberg för att nå allmänheten.

Stort tack till riksförbundet.

Foto: G U N N E L N O R É N

Foto: S U N D B Y B E R G S S TA D

LANDET RUNT

Emma Harr från Apoteket föreläste i Arvidsjaur.

Hjördis Eklund tackar Lena Laestandet och Bo Lundmark som pratade om hjärtflimmer.

KOL-dag uppmärksammad n HjärtLung i Arvidsjaur uppmärksammande KOL månaden med att ha en KOL-dag på Medborgarhuset i Arvidsjaur onsdag den 16 november. Det startade med rörelseglädje med Ingrid Gardfjäll vid halv nio på morgonen. Emma Harr från Apoteket Kronan kom sedan och pratade om medicin vid KOL. Medicinerna lindrar men botar inte. Har man varit rökare är det viktigt att sluta, men KOL beror inte bara på rökning. Det kan också vara påverkan av dålig miljö och arvsanlag. Föreläsningen var mycket intressant och lärorik. Ingrid Gardfjäll uppmanade oss att prata med apotekspersonalen om vi vill ha goda råd.

Vid medlemsmötet på kvällen gav Lena Laestander och Bo Lundmark en intressant föreläsning om förmaksflimmer och behandling med läkemedlet Waran. De är Waranskötare på Hälsocentralen i Arvidsjaur. Patienter med sjukdomar i bland annat hjärtklaffar och hjärtsvikt kan också behandlas med Waran. Det var mycket lärorikt och viktig information.

Under kvällen bjöds det på fika samt dragning på kvällens sålda lotter. En fin fruktkorg hade vi fått från en affär i Arvidsjaur. Nöjda vände vi hemåt.

Insänt av Gunnel Norén

TRE UPPSKATTADE PUNKTER PÅ KOL-DAGEN n Filmer som visades hur det är att leva med KOL. Viktigt att röra på sig trots sin sjukdom. Äta rätt, undvika viktminskning.

n Astma-KOL sjuksköterskan Therese Gustavsson,från Hälsocentralen pratade om bl.a. spirometri, hur det går till och vad “säger” den om om lungkapaciteten. En del besökare var modiga och lät sig testas. Även den föreläsningen var lärorik och intressant.

n Sjukgymnast Nina Fjellner från sjukgymnastiken på Hälsocentralen, informerade om lämpliga rörelser vid KOL.Bra rörelser för konditionsträning och muskelstärkande som man kan göra både på land och i vatten. Vid behov kan man ta hjälp av gång- stavar eller rollator.

De lärde sig agera vid hjärtstopp n Stefan Skilberg hade en av sina återkommande utbildningar i hjärtlungräddning den 16 november i HjärtLungs egna lokal i Norrköping. Trots mycket propaganda och gratis deltagande för de cirka 700 medlemmarna i föreningen har det varit få som hörsammat kallelsen. Denna gång blev det dock dussintalet deltagare med ordförande Anna Sotkasiira Wik i spetsen. Hon hade också uppmanat föreningens styrelse att komma. Stefan hade gjort olika scenarier där man skulle lösa uppgiften på bästa sätt. Alla närvarande kände sig nöjda med kvällen och ännu något säkrare att kunna agera i och vid nödfall.

Insänt av Bo Sonelin

Insänt av: Anita Grandien

24

En intresserad besökare samtalar med en av Höglandssjukhusets sjukgymnaster.

STATUS #1/2017

STATUS #1/2017

25

LANDET RUNT

n Vad händer i din lokalförening?

Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se

Information om KOL i Örnsköldvik

MELANKOLISK HÅLLER SIG OFTA SJUK

KÖRDE GODS FÖRR FRUKTSKYTT

ÖVAR UPP SIG ÄTA MIDDAG

OM EN STUND

GER OSS BLIDVÄDER BRA TILL BRYGGAN

F ERBARMLIGT KUPLETT

TALA MED HÄNDERNA

O SVIDER I SKINNET STAD I TURKIET

A PÅMINNA MODEHUS

P

P L U S G R A D E R

TRÄFFA IGEN LIVLIG

Y S T E R

Å T E R S E

INSTRUMENT RELIGIÖS RIT

B L O T

A L T F I O L

MEXICANSK TURISTORT

O VIKTIGA VOKALER LEDDE ARAFAT KOPIERAR GENETISKT

K L B O A N A N R I N R A A D A R

BURBO

VÄRMER HONOM SPÅR

SMÄLTS OFTA NER SKYMF

KAN FÅS IN PÅ FAT

MORGONSIGNAL

GEMENSAM

SKENA

HAR FJÖL KENZABURO

KÄRLEKSGUD FORM AV SERVERING

LITTERÄR FÅNGÖ

STORT VERK

N E FINNER NÖTLJUD

M U

R O 1800-TALS STIL BOSTAD

L Ä G E N H E T

EURO- NATRIUM HASSE, TVFLOD PROFIL

KAN GE HUVUDBRY RAZZIAN

R A I D E N FRANSK FLOD FÖRDELAR BÖRDAN

R A E R O H O K N E A N L J VARUKOD SMÄRTSAMT ROP

BLÄNKARE I BLASKAN

MÄNGDORD

GEORG, TYSK FYSIKER

FÖRA BAKOM LJUSET

O D H U M P E A R V A A R E T T T D A A L O S L A A N N O D R

FINSKT POJKNAMN BIFORM

OSTFLOD ÄR GULD VÄRD

PARORD GRÄNSAR LITE MOT NORGE

FORDMODELL

SMILA HAR ÄTTEN

A I G S I R S A K L O B O A R V Å S S K A I R L E D S N S Ö S

SILVER EGYTISK GUDINNA

UPPRIKTIG

ISOLERAD FRÅN OMGIVNINGEN

TRE LIKA

VISADE TECKEN PÅ FÖRKYLNING

3 vinnare som vinner 200 kr var.

Daisy Backman, Malmberget

Gunvor Sundberg, Landvetter

PDF skapad med pdfFactory Pro testversion www.pdffactory.com

26

L G Siljeholm, Borlänge

n. : dage i vikt 1). hela upp över sidan en. r gå ade n (se l mat höve rdel otei de til ål fö h pr a gräd åm gi oc dvik och ga sm er ener garin för att un mån mar , ed m e • Ät gs m rdfil nd da mat anda lägg , flyta • Ät nan ex st dukter t olja t in ät ro lls fett, ecis • Ti a pr . mer för lättp tej, ta gärn as med let • Ät nattfas dukter ost istäl leverp t, t ro lång h fe som os erip ej oc gg lj m jölk • Vä dardm rikt pålä stan energi x. ker h la t dryc sam näs oc rings on få nä maj n du etist. v ka di beho a en Vid ivna vi kr förs

Om

du be

Riksförbundet HjärtLung har tagit fram en komplett patientutbildning som är gratis för vården att använda.

• Fyra gruppträffar och en handledare • Fokus på livsstil och livskvalitet • Modern pedagogik som ökar motivationen och vägleder till förändringar i vardagen

st: atlu hm a. tit oc a stor att ap t för någr t es le neds nm istäl har a de mål

å t ät , ga sm med at maten a mån en gsrik ost • Ät åltid rja m h närin s och • Bö gi- oc kött, så a sist. ener t fisk, kern håll. fe önsa räck t ex ma. h gr inom t oc hem h rs at fö ig oc sion ritm synl pres favo t de aten • Ha am ta at rvar t ve a at aptit.

• Fö br att vara neds kan Det dra till bi kan

äta t att n: r svår inge vilad du ha andn är ut Om und av så du en, på gr icin t äta. mat

at re med la fö dags nde • Vi det är idga örsv när luftr din . ng.

• Ta maten ndni före pysa för . ma vänd mt. hem laga mat • An sa at m r lång gad te orka • Ät igla tiv färd du in du ha e, r utom siska ak a då. ing.

• Ha llen då när mm älln • Va n fy äta mer tillfä er om gärna fra ätt st a di r tyck h uppr kan.

• Ök behöve Ät i väts at du mma oc • m av du r t a fö mät at he aner blir ritm • Pl inte favo den. din r så du Up en, • Ha t du se pgif åltid dra. så at ter m med an t 2. d, s ick ef stun Läk • Dr lsamman l en fin Frå til em til ga ede • Ät tiden t duka ål 1. at rm l vid Dra Vad • Gö genom p fint.

KO st up ex a t gör re läk L lägg em ck fr lä och

t! apti . t re titen på at ätt a ap kså r b uler nk oc t stim men tä s fö r.

– för at Tip itet ndla hus

Trä ff

2

Pas s

ZZ

2

Z

kem edel ån de en edle run effek , kortis ta n? n t lätt äon o dade gi ener r a kemedt ätcha. syrgruoctohrn at len a tt fö piggas, ti till vä har dags trö ofta ll rä t är . nst n. r du de är ge tt ru in er m när fö lad gn Lädåk är gen, atla ta påär ed b utvi u da n. e är d på m r du höge ronk dage med igt på så du Om el a energi h äta nä r si dila ål tid delen av ja. aten m dm gg te da oc äl re lä re vu som rand ver h sv sa in la fö stör tt hu a oc • Vi n fry behö a di n räcka ange e gg ka rn te gä du ka att tu B så du in r r, så ålet • Ät lätt ro vilk

© Rik

sförbu

ndet

ung, HjärtL

2016

m mat nkddu orka m är från gad at so när ilate igla lj m oner ran färd • Vä rna porti de lj gä flera .

• Vä rna laga ga gä r att Kort • La trött fö iso för n

2

ar lu

a2

skar

Däm

mm

. H u

sätt er b

Sm

ar lä

kem

r sa

l hu

r din

KO L

utv eck

et

tilla

mm

an

atio

lod

ärts

Dra

ede

nde

luft

röre

n

ren

slem

infla

Syre

r på verk

ftrö

Min

as

Frå g

Effe kt

Vid g

Syrg

par

Insänt av: Kjell Larsson

1

GAMMALT MALMFÄLT

HÅLLER KANSKE PÅ ELFSBORG?

du Om

n

Nati Akti onella vm H ed järtLu KO ngsk L

ola

n

Aktiv med KOL är ett utbildningspaket som är färdigt att använda till dina KOL-patienter och deras närstående. Du behöver inte ta fram eget material, utan kan istället lägga din tid på patienterna.

las?

16

I M M E L N

shet

titlö

d ap

öka

ng, 20

Å N G E R

SJÖ I SKÅNE STILLHET

ktn

vi s vid

Tip

g och

ån edg

tLu

RUELSE

d:

abla

Fakt

1

Hjär

K S V I A S T T V D I S A T C K A O P L O U L E L E C K C O T A I F E V E

Pass

3

Träff

det

VINNARE & LÖSNING krysset nr 5 2016

an

gskol

n järtLu la H L ionel Nat med KO Aktiv

rbun

Insänt av: Monica Uppström

Aktiv med KOL En färdig patientutbildning utan kostnad

sfö

n Så här trevligt har vi i vår cirkelgympa. Vi började med en liten grupp på sex personer. Vi hade inte haft sittgympa på några år och ville komma igång med ngt nytt för oss som behöver lite mjukare rörelser. Vi fick hjälp av en sjukgymnast på centralsjukhuset som skapade ett program till gruppen.

Programmet är byggt på att man efter uppvärmning går till 12 olika stationer med bollar eller gummiband och avslutar med stretching. Trevlig musik och en otroligt bra ledare har gjort att gruppen växt till idag 21 deltagare som kommer troget en gång i veckan.

jämlikare och bättre vård i hela Sverige.

Innan föreläsningen hade före detta lungsköterskan Runa Odén mottagning för de som ville göra ett spirometritest. Runa kunde då råda de som hade mindre bra värden att ta kontakt med hälsocentralen. En uppskattad service.

Kerstin Fjällman Schärberg är en engagerad och medryckande föreläsare. Inte nog med att vi fick veta att i nuläget finns det för KOL stora brister i diagnostik, behandling och uppföljning, Här kommer Luftvägsregistret in för att kunna sammanställa och analysera och därmed ge stöd för en löpande utveckling. Hon fick oss också att skandera ”Nationella riktlinjer” och inse att man inte skall skuldbelägga sig om man fått KOL, utan aktivt söka stöd och hjälp. Här finns Ö-viks HjärtLungförening till hands med KOL-skola, studiecirklar, gymnastik och rådgivning.

Det kändes säkert gott för Vega Näsström, Anna Lisa Nordin, Karin Gilliusson, Lilian Flodin och Runa Odén att höra Kerstin berömma Örnsköldsvik för att ha en av landets bästa HjärtLung föreningar.

– din patientutbildning

© Rik

Populär cirkelgympa i Kristianstad

n Örnsköldsvik HjärtLung bjöd in allmänheten till information om KOL i församlingshemmet den 16 november. Ordföranden Vega Näsström hälsade drygt 60 gäster välkomna, innan hon presenterade kvällens båda föreläsare Kerstin Fjällman Schärberg registerhållare på Luftvägsregistret samt Mikaela Odemyr, hemflugen från Bryssel där hon har sitt kontor. I Örnsköldsvik arbetar hon ideellt för Astma och Allergi föreningen Svalan.

Mikaela som i maj blev vald till ordförande i EFA (European Federation of Allergy and Airways Diseases Patients’ Associations) har egna barn med astma och allergier. Detta ledde till att hon för 19 år sedan började kämpa för att barn med dessa åkommor skulle få god vård och hjälp till ett normalt liv. Nu åker Mikaela runt i Europa och håller föreläsningar.

Kerstin Fjällman Schärberg har ett förflutet som astma/KOL- sköterska och är nu rikssammordnare för Luftvägsregistret, det nationella kvalitetsregistret för KOL och Astmavård. I Kerstins fall bottnar engagemanget i att dottern som barn hade svår astma. Kerstin driver frågor med nationella riktlinjer för

Till dig som träffar patienter med KOL

Aktiv med KOL

ÅRETS SISTA VATTENGYMPA n Den 14 december samlades Luleås HjärtLung vattengympagrupp för årets sista pass, under ledning av länets Bengt Strand. Efter passet överraskades vi av Luleåmedlemmarna Ragnar Noppe och Bengt Westerberg med fruar som bjöd på glögg, kaffe och hembakt bröd, vilket uppskattades av alla. Nytt program presenterades av Bengt Strand, med musik av Hasse Andersson. Bengt överlämnade en cd till gruppmedlemmarna, vilket uppskattades.

Detta ingår i utbildningen • Handledarmanual • PowerPoint-bilder • Uppgifter • Faktablad • Filmer • Träningsprogram Kom igång!

Gå in på www.aktivmedkol.se eller kontakta Marie Ekelund på marie.ekelund@hjart-lung.se eller tel 08-55 60 62 05.

Insänt av: Börje Engström

Aktiv med KOL är framtagen av Riksförbundet HjärtLung med stöd av Socialstyrelsen.

STATUS #1/2017

STATUS #1/2017

27

B

ERTIL LUES

SKARA MEN EJ GRUPP

KAN MAN FÅ FÄRG I

I TANDVÄTSKA SES FÖRARE

EXTRA KNORR

EKBORG JR BLIR ÖVER

ROCK I MUSIKEN

SINGOALLAS KÄRA OCH HAGEGÅRD

I BERTIL BOOS BUKETT

ÄR OFTA GYMNASTENS HOPP

MÅNGA I UMEÅ KOMMENDERAS

MITT I PRICK

ÅKTE FÖRSTA PARET UT UR

HJORTDJUR

DE MÖTS I KORSNINGEN

BRÄDHÄST GER HAVRE BRUNTE ÖVAS PÅ

DEN NYTTJAS I NÖDFALL

DE ROPAS I TÅGET FN DÄR FN ÄR

DEN HAR SNICKARE BRUK FÖR

INDISKT BRÖD ÄR OFTA SOCKTÄCKTA

VILL SIG MORGONTRÖTTA TILLTALAD

PÅ SMÅ FÖTTER STÅR FÖR TUSEN

KAN GÖRA DET TREVLIGARE

FÅR MAN PÅ SVÅRA FLÄCKEN

DE PRISAS AV SKOLTRÖTT

DEN HAR MÅL FÖR RAS

LÄGGER HANTVERKARE RICHARD

INGET ANNAT

DET LÄTTASTE ÄMNET

VILL VÄNNER VÄL VISAS OJUST

HJÄRTSVIKT LEDDE TILL TRAGISK KÄNDISNYHET

PÅSTÅR STORSTAD MED BUENOS

EN VAR VERDANDI

MALMAT

HAR FOTFÄSTE HÖRS BAO SJÖHOLM

SLÅR HIT ÄR VAROR I SKYLTFÖNSTER

Så tar du hand om dina torra händer INTE VÅR KLÄDDE DANDY SIG DEN GÖR KINDEN BLEK

HETSA FÖRE BEATLES BLIPPAD KOD HAR OREDIG

OFTA I EN SAMLING SJÄLVFALLET

KAN PÅK VARA MELLAN FORSAR RÖR EJ OBERÖRD EN NALLA

ANVÄNDA GUMMI DRÖMSTÄLLE BERÄTTAS FÖR BARN

FLICKA SOM SES I HAVANNA

I FLYGANDE GÅR DET UNDAN

TÄ & V VLA INN

FÅR MÅNGEN FLOD TILL SLUT

n På juldagen dog artisten George Michael av hjärtsvikt, bara 53 år gammal. George Michael blev känd genom popgruppen Wham, som han och en skolkompis startade på 1980-talet.

Gruppens hit ”Last christmas” är en av världens mest populära julpopsånger.

ANVÄNDER RODDARE

GÖR SITT TILL SLAG NÅGOT SPÖKLIKT

VISS GER KORK

MANNEN FÖR LADYN MAKTSYMBOLEN

SMÅTT & GOTT

n Kärlekboken av Pernilla Stalfelt finns visserligen på bibliotekets och bokaffärens barnavdelning men passar för såväl stora som små. Att läsa om sockerdrickspirr, med charmiga illustrationer lära sig hur man kan flörta och hur ledsamt det kan vara att inte ha någon att älska är i all sin enkelhet en fantastisk bok om kärlek.

BYGGER INTE GÖK AFFISCHORD

DEN HAR ALDRIG SETTS FÖRUT

28

Lästips inför Alla hjärtans dag

Foto : S H U T T E R S TO C K

KORSORD

KAN FÖREGÅ KLIMAX

n Vintertid blir huden lätt hudtorkad och framför allt händerna kan behöva lite extra omsorg.

Men hur? Annica Joensuu (bilden), ordförande i Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation ger tips. n Hur ska jag ta hand om mina torra händer?

– Det första och viktigaste steget är att förebygga och skydda. Använd alltid handskar/vantar utomhus. Använd skyddshandskar när du diskar och städar. Smörj in händerna regelbundet med en bra handkräm. Krämen fungerar som ett skydd och förhindrar att fukt inifrån huden avdunstar och ser till att omgivning inte torkar ut. Om du tvättar händer ofta bör du smörja in händerna flera gånger om dagen. n Vad är en bra handkräm?

– En handkräm bör snabbt gå in i huden så att den inte kladdar. En bra handkräm innehåller ofta

fuktbindande ingredienser. Det är samma ämnen som finns i ditt yttersta hudlager men som man ”lakar” ur när man tvättar sig med tvål och vatten. Exempel på sådana ingredienser är karbamid, urea, mjölksyra.

Andra ingredienser verkar fuktgivande som glycerol/glycerin. Handcremen ska också innehålla bra fetter/oljor som genom att lägga sig som ett ”lock” på huden, bevarar fukten i huden. n Är en dyr handkräm bättre än en billig?

– En dyrare handkräm innehåller ofta dyrare ingredienser. Exempelvis kan en ekologiskt tillverkad kräm ge ett högre pris än en produkt med syntetiska ingredienser som masstillverkas i fabrik. Därmed inte sagt att det dyrare alltid ger bättre effekt. Vi rekommenderar alltid att man provar sig fram och väljer utifrån sin egen ståndpunkt och smak.

4 000 000

DEN SES ÖVERST PÅ PALLEN

… så många rosor uppskattar handeln att det säljs på alla hjärtans dag i Sverige.

VINN 200 kronor!

Lösningen ska vara märkt ”Bildkryss nr 1 ” och måste vara Status, Box 9090, 102 72 Stockholm, tillhanda senast den 15 februari 2017. Tre priser på 200 kronor delas ut. Lösning och pristagare meddelas i Status nr 3 2017.

Namn:________________________________________________________________________________ Adress:_____________________________________________Postadress:________________________ Om du vill, uppge bankkonto (clearingnr+kontonr):________________________________________

n Lite färgglatt närmast kroppen kan förhoppningsvis inspirera till att ge sig ut på en promenad även när det är kyligt. Kari HUR MÅNGA Detta Traa, den före detta freestyHJÄRTAN HAR hjärta räknas leåkaren och guldmedaljören DU HITTAT inte … i puckelpist, startade klädföreI TIDNINGEN? taget som bär hennes namn och n Riksförbundet tillverkar plagg som sticker ut.

HjärtLung har utnämnt Den här underställsbyxan är inte februari till hjärtemåbara snygg utan ger bra rörlighet naden. I Status har vi och är tillverkad i merinoull ett mafyllt det här februariterial som både ”andas” och håller numret med hjärtan. värmen.

Har du hittat alla?

Finkallingarna finns att köpa för 749 Antal hjärtan: 14

STATUS #1/2017

STATUS #1/2017

Hotta till långkallingarna

kronor hos Stadium.

29

FÖRBUNDSNYTT

FÖRBUNDSNYTT Nu drar Hjärte­ månaden igång.

Pär Hommerberg och Marie Ekelund på Riksförbundet HjärtLung håller i trådarna.

Hjärtemånaden Februari är

n Under Hjärtemånaden i februari händer som vanligt en massa saker i HjärtLung.

– Från Riksförbundet kommer vi att upprepa kampanjen Känn Pulsen, berättar Marie Ekelund, ansvarig för Hjärtemånaden. Vi kommer ha annonser för kampanjen i bussar och i print i Göteborg och Stockholm. Under hela månaden kommer annonser att läggas ut på Facebook där vi riktar oss till personer över 65 år. Som tidigare år har våra lokalföreningar möjlighet att visa upp sig på Apoteket AB och Apoteket Kronan.

En alldeles särskild aktivitet i år är att Riksförbundet HjärtLung kommer att överlämna slutsatserna av kampanjen Ljuset på till folkhälsoministern Gabriel Wikström. Överlämnandet kommer att följas av ett panelsamtal med riksdagspartiernas representanter.

– Det här är själva finalen på HjärtLungs tvåårskampanj Ljuset på! som vi är mycket stolta över. Uppslutningen från riksdagspartierna är mycket god, bland annat kommer ordförande och

vice ordförande för Socialutskottet till vårt seminarium. Det känns riktigt roligt att så många kompetenta politiker är intresserad av delta, säger Pär Hommerberg, kampanjledare för Ljuset På!

Det är de dolda folksjukdomar hjärtsvikt, förmaksflimmer och KOL som kampanjen har fokuserat på och det är också de som kommer att diskuteras under seminariet.

Dagen kommer att inledas med välkomsttal av förbundsordförande Inger Ros. Därefter visas en kortare film visas som presenterar HjärtLungs breda verksamhet. Peter Vasko, registerhållare från Rikssvikt och Kerstin fjällmän Schärberg, registerhållare från Luftvägsregistret är inbjudna för att prata om sin syn på kampanjen. Det är även Dag Ström som är ansvarig för projektet Lev för att leva.

Sedan överlämnar Inger Ros rapporten till Gabriel Wikström. Paneldebatten tar slutligen vid.

Allt kommer att filmas och direktsändas på vår webb hjart-lung.se. Välkomna att titta!

Vill ni ha fler tidningar? n Riksförbundet erbjuder nu alla föreningar att beställa friex av tidningen Status max 10 st per förening. Skicka din beställning till info@hjart-lung.se eller ring 08-55 606 200.

30

Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse n Förbundsstyrelsen har fastställt verksamhetsplan och budget för 2017. Verksamhetsplanen har arbetats fram med utgångspunkt för verksamhetsinriktningen som antogs på kongressen 2016. Övergripande ska HjärtLungs verksamhet inriktas på: l stärkt medlemsutvecklingen l utveckling av livsstilsaktiviteter l att bli en ännu starkare aktör inom den intressepolitiska debatten l satsningar på patientnära forskning l utveckling av intern kommunikation och sammanhållning.

Verksamhetsberättelsen i föreningen är ett viktigt dokument. I verksamhetsberättelsen presenterar styrelsen hur det gångna året förflutit, både när det gäller verksamhet och ekonomi. Ni kan till exempel skriva om genomförd verksamhet, har föreningen fått fler medlemmar eller har särskilda insatser gjorts. Verksamhetsberättelserna skickas in till riksförbundet och ligger till grund för bland annat statsbidragsansökan. Förbundsrevisorerna vill se att vi tar del av samtliga verksamhetsberättelser. Vi tipsar nu er om att lägga upp era av årsmötet godkända och underskrivna verksamhetsberättelser, årsredovisningar och revisionsberättelser på webben istället för att skicka dem i pappersformat.

Meddela i så fall detta till förbundskansliet på info@hjart-lung.se. Om dessa finns tillgängliga på webben frigör ni tid genom att slippa arbeta med utskrifter och posthantering. Vi ser också en möjlighet för medlemmar och potentiella medlemmar att kunna läsa om er verksamhet. Webben är skyltfönstret, verksamheten är varan.

MÅNADENS LJUSET PÅ! n Ett stort grattis till HjärtLung Dal-Vänersborg som får utmärkelsen november månads Ljuset På!-förening. Föreningen har jobbat intensivt hela Lungmånaden. Bland annat har de erbjudit allmänheten spirometri och blodtrycksmätning, informerat om vår kampanj Ljuset På!, demonstrerat hjärtlungräddning samt haft en föreläsning om lungsjukdomen KOL.

STATUS STATUS #1/2017

n En dikt som sammanfattar projktet försökt uppnå: Dag Ström, projektledare samt Alexandra Mellqvist, kurator Länssjukhuset Ryhov, under en kaffepaus.

”Våga leva på riktigt” ”Riskera mer än andra anser säkert Visa mer medkänsla än andra anser klokt Dröm mer än andra anser realistiskt Förvänta dig mer än andra anser möjligt Sjung som om ingen hör dig Älska som om det aldrig gör ont Dansa som om ingen ser dig Lev som om detta vore himmelriket på jorden När du kommit så långt som du förmår och står vid avgrunden till det okända håll fast vid tron att antingen kommer du att finna en stadig grund att stå på eller så kommer du att lära dig flyga” Författare: okänd

Lev för att leva n Fyll inte livet bara med år utan fyll åren med hälsofrämjande liv. Det är grundtanken i ett projektet Lev för att leva. Några av deltagarna uttryckte sig så här: ”Att få träffa så många olika människor har gett mig en insikt om hur man bättre kan arbeta med sin egen hälsa.” ”Jag har lärt mig leva lite bättre – Lev för att leva, att göra det som är bra för mig och mina närstående och nu med bättre kvalitet.” ”Sjukvården är på g. För min egen del är jag på bokstaven h - som i hälsa.”

Projektet är en del i Regeringens satsning på personer som har kronisk sjukdom och en del i Riksförbundet HjärtLungs satsning på hälsofrämjande arbete genom egenvård

för uppnå bättre hälsa och livskvalitet och förebygga risken för återinsjukna. Det utgör ett viktigt komplement till den vård som redan idag ges inom hälso- och sjukvården.

Projektet har genomförts i samarbete med Region Jönköpings län.

– Gå från passiva vårdtagare till aktiva egenvårdare. Vi vill sprida erfarenheter och resultat från projektet, säger Inger Ros, förbundsordförande i Riksförsbundet HjärtLung.

Vi har arbetat utifrån Lärcafé som modell och har haft regelbundna träffar under en hel termin. Engagemanget och viljan att dela med sig av egna erfarenheter bland deltagarna har varit stor. Detta har lett till nya insikter och skapat engagemang för att leva mer hälsofrämjande. Det gäller att skapa bästa

Hjärtguiden – ny vårdmodell och broschyr n Nu är Hjärtguiden klar. Hjärtguiden är en informationsbroschyr och en del av den nya vårdmodell som riksförbundet tagit fram i samverkan med professionen.

– Syftet är att förbättra omhändertagandet på sjukhuset för patienter som behandlats för kranskärlssjukdom, berättar Pelle Johansson, ansvarig handläggare på Riksförbundet HjärtLung. Broschyren riktar sig till dig som har behandlats för förträngningar i hjärtats kranskärl. Den innehåller information om behandling och vad som

STATUS #1/2017

möjliga balans mellan det hälsofrämjande och den sjukdom man bär med sig i livet.

De tematiska inslagen har bland annat inriktat sig på fysisk aktivitet, kosten och sömnens betydelse, kultur och socialt sammanhang, stress samt det goda samtalet.

– Viktiga nyckelord som utkristalliserts är hälsofrämjande förhållningssätt, egenvård, skapa tilltro, personcentrerad vård, partnerskap mellan mig som person och vården, säger Dag Ström, projektledare.

Erfarenheterna från projektet Lev för att leva, som nu avslutats, kommer användas i flera olika sammanhang både lokalt och på övergripande nationell nivå.

Text: Dag Ström, projektledare

HJÄRTGUIDEN ar i hjärtats behandlats för förträngning En broschyr för dig som EHEART. et HjärtLung och SWED blodkärl. Från Riksförbund

händer i kroppen vid kranskärlssjukdom.

I slutet av foldern finns en hälsoplan som du kan fylla i och diskutera tillsammans med vårdpersonalen. Hjärtguiden finns också tillgänglig på vår webb hjart-lung.se.

Om du vill läsa mer om vårdmodellen som ligger bakom framtagandet av foldern, så finns mer information på Läkartidningens hemsida: www.lakartidningen.se/ Klinik-och-vetenskap/Rapport/2016/12/Ny-vardmodell-for-prevention-efter-akutkranskarlssjukdom

31

Spara med hjärtat Låt pengarna växa samtidigt som de verkar för en god sak. Spara i Swedbank Robur Humanfond så kan också du årligen bidra med två procent av din fondförmögenhet till Riksförbundet HjärtLungs viktiga arbete. I Humanfond investerar vi i svenska företag som tar ansvar för vår omvärld. Läs mer på swedbank.se/humanfond Swedbank Robur i stolt samarbete med Riksförbundet HjärtLung

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. På grund av fondens sammansättning och de förvaltningsmetoder som används, så kan pengar som placeras i fonden både minska och öka kraftigt i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fondens värde kan variera kraftigt på grund av fondens sammansättning och de förvaltningsmetoder som fondbolaget använder sig av. Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser för Swedbank Roburs fonder finns att hämta hos din återförsäljare eller på swedbankrobur.se