Skip to main content

Tidningen STATUS #1 2015

Page 1

STATUS

RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING

Nummer 1 2015 | FEBRUARI

Recept i tidningen:

LÅT GRÖNSAKERNA STÅ I CENTRUM Muskelsjukdomen i hjärtat som går i arv

Vinterodla vitaminer ¨ ´[D GLQ HJHQ NUDVVH

Träna mer! Gemenskapen som hjälper vid KOL Nu är Hjärtemånaden i full gång

Nytt utseende på tidningen!

Q Vår kondition är mest avgörande för om vi blir gamla.


VÄLKOMMEN

Hjärtemånaden är i full gång! på året vill jag ta tillfället i akt och önska alla läsare en god fortsättning på 2015. När du håller detta nummer av Status i din hand är vår traditionsenliga Hjärtemånad i full gång. Varför Hjärtemånaden infördes kan du läsa mer om i tidningen. Hjärtemånaden är också vårt sätt att sätta tummen i ögat på landstingspolitiker genom att år från år följa utvecklingen med öppna jämförelser och ställa frågor om vad som planeras inom områden där utvecklingen går åt fel håll. Hoppas att du på ett positivt sätt kommer i kontakt med Hjärtemånaden. Vi kommer i höst på ett strukturerat sätt arbeta med Lungmånaden, som då genomförs för andra gången och därmed kommer att bli en tradition, likt Hjär Hjärtemånaden. ÄVEN OM VI KOMMIT EN IN BIT

förbundsstyrelsens beslut att genomföra ett tvåårigt projekt om folksjukdomar. KOL, hjärtsvikt och förmaksflimmer är xempel på sådana sjukdomar. Syftet med projektet är att få igång en diskussion som ska leda till att människor med dolda folksjukdomar snabbare ska få diagnos, behandling och förbättrad livskvalitet. Startskottet kommer i samband med vår aktivitet Hjärtebåten i maj som vi genomför för våra medlemmar. Mer om detta kan du läsa i tidningen.

KANSLIET ARBETAR MED

också läsa en artikel som visar hur viktigt det är med motion och en bra kondition. Detta överskuggar alla andra livsstilsförändringar. Det är aldrig för sent att börja röra på sig. Du kommer långt med vardagsmotion och kanske en extra promenad. Det jag tycker är lite sorgligt att läsa är att det fortfarande 2015 forskas och undersöks mer med utgångspunkt från mannen. Det är nu dags att vi får en jämställd hälso- och sjukvård. Från och med detta nummer av Status, på önskemål från er läsare, inför vi tips och recept på bra kost. Jag hoppas ni uppskattar det.

I DETTA NUMMER KAN DU

där patientens delaktighet i vården får en annan dimension och där det blir tydligare att vård och resultat blir bättre med delaktiga patienter. En ny patientlag började gälla den 1 januari. Tar nog tid innan den får genomslagskraft men HjärtLung kommer varje dag arbeta för att stärka patientens ställning. På återhörande.

STATUS RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING STATUS Riksförbundet HjärtLung Box 9090 102 72 Stockholm Tel: 08-55 606 200 Fax: 08-668 23 85 Mejl: status@hjart-lung.se Webbplats: www.hjart-lung.se Adressändringar: 08-55 606 213 Gåvopostgiro: 90 10 10-9 ansvarig utgivare

Inger Ros

redaktör Ulrika Juto ulrika.juto@hjart-lung.se 08-55 606 208 grafisk form, layout & repro

Ersta Sthlm Media AB info@erstamedia.se annonser PÅAB Gruvgatan 35 B, 421 30 Västra Frölunda 0709-943055 tryckeri

Exaktaprinting, Malmö

6 nummer per år. Finns även som taltidning.

utgivning

200 kr per helår upplaga 36 000 ex issn 1404-4099

prenumerationspris

Redaktionen ansvarar inte för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Riksförbundet HjärtLung tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser.

2015 HOPPAS JAG BLIR ÅRET

redaktionsråd

Professor Jan Lisspers Mittuniversitetet, Östersund Jan.lisspers@miun.se Dietist AnneMarie Grönberg Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Annemarie.gronberg@vgregion.se Professor Christer Janson Akademiska sjukhuset, Uppsala Christer.janson@medsci.uu.se omslagsbild

Shutterstock

Inger Ros Förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung 2


VÄLKOMMEN

INNEHÅLL

#1 2015

AKTUELLT 4–7: Ät mer avokado och blåbär för att må bättre. Och känn dig ung – då lever du längre. REPORTAGE 6–7: Därför är motionen så viktig för de som vill leva länge.

TEMA: HJÄRTMUSKELSJUKDOM 10–14: När ett hjärta plötsligt stannar är det i mer en hälften av fallen ärftligt.

SMÅTT & GOTT 18: Vad kan du om semlor?

LANDET RUNT 24-27: Lokalföreningarna.

RECEPT 20–22: Tänk på grönsakerna!

KORSORD & TÄVLING 28–29: Tävla om en kokbok.

REPORTAGE 15–17: Gemenskap med KOL.

INFORMATION 23: Hjärtemånaden igång.

FÖRBUNDSNYTT 24-27: Häng med Hjärtebåten.

10 6

16 15

20 STATUS #1/2015

3


AKTUELLT

Sänk kolesterolet med avokado Q Personer som åt en normalfet kost och som dessutom åt en avokado varje dag fick lä re nivåer av det skadliga kolesterolvärdet, LDL, än personer som höll sig till en lågfett-diet utan avokado. Det visar en ny forskningsrapport publicerad i Journal of American Heart Association.

Q Det är vanligt att äldre personer känner sig yngre än vad de i själva verket är. Detta kan också vara en markör för ett längre liv, visar en ny studie. Forskarna följde nästan 6 500 personer med en genomsnittsålder på 65,8 år. De flesta, 70 p ocent, kände sig minst tre år yngre än deras riktiga ålder, medan 26 procent upplevde att de var ungefär lika

gamla som de var på riktigt. 5 procent kände sig minst ett år äldre än deras verkliga ålder. Efter åtta års uppföljning hade 14, 19 respektive 25 procent av personerna i respektive grupp avlidit. Efter att forskarna tagit hänsyn till andra faktorer, som hälsotillstånd och hälsovanor, hade personer som kände sig äldre än vad de i själva verket var 41 procent ökad risk att ha dött under uppföljningsperioden,

jämfört med dem som kände sig yngre än sin riktiga ålder. Forskarna efterlyser nu mer forskning om vilka mekanismer som kan vara inblandade i sambandet. I framtiden tror de att det kan bli möjligt med speciella insatser riktade till dem som känner sig äldre än vad de är, för att till exempel stimulera bättre hälsobeteenden och attityder till åldrande. Källa: Dagens medicin

Foto: S H U T T E R S TO C K

Foto: S H U T T E R S TO C K

Känn dig ung – och lev länge

Källa: Science Daily

Fullkorn skyddar hjärtat Q Att mer fullkornsprodukter är kopplad till minskad dödlighet i hjärt-sjukdom är välkänt. Sambandet gäller inte för cancersjukdomar. Detta enligt en rapport från USA som bygger på två stora studier med sammanlagt cirka 118 000 deltagare. Samtliga deltagare hade inte någon cancer- eller hjärt-kärlsjukdom när studien inleddes. Deltagarna följdes cirka 25 år. Under denna tidsperiod avled cirka 27 000 personer. Forskarna justerade för andra faktorer som till exempel rökning, BMI och ålder. Varje portion med fullkorn gav fem procents minskad total dödlighetsrisk och sex procents minskad risk att dö i hjärt-kärlsjukdom. Forskarna framhåller att en diet rik på fullkorn kan öka livslängden. Källa: Science Daily

4

Blåbär sänker blodtrycket Q En kopp med blåbär varje dag kan minska blodtryck och arteriell stelhet, två faktorer som är kopplade till hjärt-kärlsjukdom. Detta enligt en amerikansk studie. 48 kvinnor som genomgått klimakteriet och som hade förhöjt blodtryck fick a tingen 22 gram frystorkat blåbärspulver eller 22 gram placebopulver. Deltagarna levde i övrigt som vanligt. I början av studien

mättes deltagarnas blodtryck och artärernas stelhet och vissa markörer i blodet. I slutet av den åtta veckor långa studieperioden hade deltagarna som ätit blåbärspulver sänkt det systoliska blodtrycket (det övre trycket) med 7 mmHg (5,1 procent). De hade också sänkt det diastoliska trycket (det undre trycket) med 5 mmHg (6,3 procent). Dessutom hade

den arteriella stelheten minskat med 6,5 procent. Man såg också att halten av kväveoxid i blodet ökade med 68,5 procent. Detta ämne är känt för att vidga blodkärlen, vilket kan minska blodtrycket. Tidigare studier har visat liknande resultat med betydligt större doser blåbär. Denna studie visar att även mindre intag av blåbär har positiva effekter. Källa: Science Daily

STATUS #1/2015


Foto: S H U T T E R S TO C K

AKTUELLT

Stora skillnader i mäns och kvinnors rökning och rökstopp Q En doktorsavhandling har undersökt varför personer börjar men framförallt slutar röka. Resultatet visar bland annat att det finns s illnader mellan kvinnor och mäns, skriver Stockholms universitet i ett pressmeddelande. Tidigare rön har visat att rökning är kopplat till vilken inkomst och utbildning en person har. Den aktuella avhandlingen visar att det är en rad faktorer som samverkar både på personlig och strukturell nivå. Analyserna visar på skillnader mellan män och kvinnor i anledningarna både till att börja och sluta röka. Män uppger oftare att de röker enbart av

sociala skäl medan rökningen för kvinnor fyller fle a funktioner, både sociala och psykologiska. Kvinnor uppger bland annat att rökningen ger möjlighet till rast eller att stressa ned och är en typ av ritual. Även när det gäller att sluta röka finns det s illnader mellan könen. Kvinnor planerar sina rökstopp och tar oftare professionell hjälp medan fle a män använder sig av snus för att sluta röka. Främsta skälet för män att sluta röka är för att förbättra sin egen fysik. Kvinnor slutar i högre grad än män för att omgivningen ställer krav på rökstopp. Andra skäl som kvinnor uppger är för att känna sig fräscha, undvika rynkor och förbättra tandhälsan.

Q En tysk studie visar att rapsolja är bättre än olivolja när det gäller att förbättra lever- och kolesterolvärden för överviktiga män. I studien ingick 18 överviktiga män i åldrarna 39-63 år. De delades slumpmässigt in i två lika stora grupper. Under fyra veckor skulle grupperna inta en balanserad kost och 50 gram rapsolja eller 50 gram olivolja. Deltagarna skulle inta oljan i form av till exempel salladsdressing eller pesto. Efter fyra veckor hade deltagarna samma vikt som vid starten. När det gällde kolesterolvärden hade gruppen som intog rapsolja förbättrat sina STATUS #1/2015

Foto: S H U T T E R S TO C K

Rapsolja bättre för överviktiga män än olivolja

LDL-värden med cirka 0,45 mmol/L jämfört med olivoljegruppen. Forskarna såg också att levervärdena förbättrades av rapsoljan.

Betablockare en hjälp vid hjärtsvikt Q En studie visar att betablockerare minskar dödligheten vid diastolisk hjärtsvikt. Tidigare har man vetat att detta läkemedel har en sådan eff effekt vid systolisk hjärtvikt. Den nya studien visar att även patienter som har diastolisk hjärtsvikt kan ha nytta av medicinen. Diastolisk hjärtsvikt innebär att hjärtat inte fylls med tillräcklig mängd blod före utpumpningen. Vid systolisk dysfunktion, som är den vanligaste formen av hjärtsvikt, är det framför allt den sammandragande, systoliska, pumpförmågan som är påverkad. Källa: Läkartidningen

Fler släktutredningar behövs Q Vården måste bli bättre på att hitta släktingar till personer som bär på anlag för ärftliga hjärtsjukdomar. Det rekommenderar Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvården. Myndigheten anser att sjukvården bör göra släktutredningar med kliniska och genetiska test för att så tidigt som möjligt hitta eventuell sjukdom hos familjemedlemmar. Utredningar ska göras när vården har en patient med känd ärftlig, monogenetisk hjärt-kärlsjukdom. Detta skulle minska behovet av akuta åtgärder och dödsfall. Det handlar främst om familjär hyperkolesterolemi, ärftlig förhöjt kolesterol. Det finns också personer som har andra ärftliga former av ärftliga former av exempelvis hjärtmuskeleller aortasjukdom. Källa: Dagens medicin

Källa: Sund.nu

5


Foto: S H U T T E R S TO C K

AKTUELLT Fler tar testosteron

koppar kaffe affe kan aff du dricka med gott samvete. Det har inga negativaa hälsoeff hälsoeffekter på vuxna, enligt Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa. I den nya bedömningen framgår det att det inte medför några negativa effekter att dricka två koppar kaffe affe med 200 milligram aff koffein vid ett tillfälle, eller koff fyra koppar (400 milligram koffein) under en dag. För koff gravida bedöms en säker nivå vara 200 milligram koffein per dag. Efsas preliminära utvärdering avser ser koff koffeinets hälsopåverkan på blodtryck, hjärta och vätskebalans. Livsmedelsverket utvärderar om de svenska råden om koff koffein behöver ändras. Källa: Dagens medicin

Träning gör dig yngre Q En brittisk studie visar att äldre cyklister har en lägre fysiologisk ålder jämfört med andra. Åldrande behöver inte leda till ökad bräcklighet, menar forskarna bakom studien. 84 manliga och 41 kvinnliga cyklister i åldrarna 55-79 år deltog i studien, vars syfte var att undersöka hur åldrandet påverkar människokroppen. Att just cyklister rekryterades berodde på att

man ville utesluta esluta eff effekterna av en stillasittande livsstil som kan leda till hälsoproblem som lätt förväxlas med åldrandet. Rökare, storätare och personer med högt blodtryck uteslöts. Deltagarna fick genomgå oli a test, bland annat mättes kardiovaskulära, neuromuskulära, metabola, endokrina och kognitiva funktioner, benstyrka, hälsa och välbefinnand . Även refl xer,

muskelstyrka, syreupptag under träning kontrollerades. Resultatet visade att tt eff effekterna av åldrandet är långt ifrån självklart. Olika personer i olika åldrar kan ha liknande nivåer av funktion som muskelstyrka, lungfunktion och fysisk kapacitet. Forskarna menar att det är viktigt att vara fysiskt aktiv för upprätthålla hälsa och välbefinnande under hela li et. Källa: Science Daily

Fler med högt blodtryck kan hjälpas Q Blodtryckssänkande medicin för personer med bara lätt förhöjt blodtryck är omdebatterat och nyttan med medicinen har ifrågasatts. Men svensk forskning visar nu att den här patientgruppen får en avsevärt minskad risk för att drabbas av stroke eller andra hjärt- och kärlsjukdomar med medicinering. Forskarna har sammanställt data från olika studier på sammanlagt 15 000 personer med bara lätt förhöjt blodtryck. Resultatet visar att behandling med blodtryckssänkande läkemedel under fem års tid ledde till 28 procents minskad risk för stroke och 25 procents minskad risk för hjärt-kärldöd. I Sverige har hälften av alla svenskar högt blodtryck när de går i pension. I 80-årsåldern har nästan alla högt blodtryck. Den största gruppen, på ungefär en miljon personer, har bara lätt förhöjt blodtryck. Studien går emot SFAM:s (Svensk förening för allmänmedicin) rekommendation, där blodtryckssänkande behandling för personer med lätt förhöjt blodtryck klassa som en onödig eller skadlig åtgärd. Johan Sundström, forskningsledare vid Uppsala Clincial Research Center menar att resultatet från studien ger skäl att ompröva det ställningstagandet.

Foto: S H U T T E R S TO C K

4 Källa: Dagens medicin

Foto: S H U T T E R S TO C K

Q Förskrivningen av testosteron ökar. Drygt 15 000 män i Sverige fick medle , enligt Socialstyrelsens statistik. Medlet ges till män med hormonrubbningar samt bland annat vid hjärtsjukdom eller reumatiska sjukdomar som kan ge låga testosteronnivåer. I USA marknadsförs produkten som ett sätt att minska effekter av åldrandet eff som svagare muskler och sexlust. Den europeiska läkemedelsmyndigheten ger denna behandling enbart vid konstaterad brist. Testosteron kan höja blodtrycket och det finns farhågor om att det kan ge hjärt- och kärlproblem.

Källa: Netdoktor

6

STATUS #1/2015


AKTUELLT

Endast 40 procent av personer med kronisk sjukdom i Sverige har en behandlingsplan. I USA är andelen 80 procent. I Sverige har drygt 30 procent av personerna med kronisk sjukdom diskuterat målsättningen med deras vård med personalen. I Storbritannien och USA är andelen närmare 90 procent. – Det är sorgligt att konstatera att Sverige halkar efter i arbetet med att se patienten som en part i vården. Det är dags att sluta behandla patienten som ett objekt. Istället måste vården se henne som en jämbördig part. Jag hoppas att den nya patientlagen som nu träder i kraft ska bli ett avstamp för en mer patientfokuserad vård i Sverige, säger Inger Ros, ordförande Riksförbundet HjärtLung.

Mat som rensar dina kärl Vad du äter påverkar inlagringen av plack i dina blodkärl. Här kommer en lista på mat som är bra att äta regelbundet: Avokado Gurkmeja O Havrekli O Broccoli O Olivolja O Sparris O Rödbetor O Nötter O Granatäpple O Apelsinjuice O Växtsteroler O

O

I debattartikeln pekar Vårdanalys patientråd på tre utvecklingslinjer: O Skapa långsiktiga arenor för patienter och profession att tillsammans utveckla lösningar för hur delaktighet, vård och behandling kan utvecklas. O Prioritera forskning om nyttan av att involvera patienter i utvecklingsarbetet. Se till så att forskningens resultat tillgängliggörs i praktiken snabbare än i dag. O Fortsätta utveckla system som följer vårdens resultat och ta fram instrument som bättre beskriver de resultat som är viktiga för patienterna i vård och egenvård. Hela rapporten går att ladda ner på Vårdanalys hemsida (www. vardanalys.se). Text: Magnus Östnäs

Foto: S H U T T E R S TO C K

Q Sverige är ett av länderna som är sämst vad gäller patienternas delaktighet i vården, det visar en ny studie från Vårdanalys. I och med den nya patientlagen finns ett b a tillfälle att vända utvecklingen, skriver bland andra Riksförbundet HjärtLungs ordförande Inger Ros i en debattartikel i Dagens Nyheter. Myndigheten för Vårdanalys patientråd kommenterar i en debattartikel i Dagens Nyheter resultaten från en internationell undersökning om patienters erfarenhet av delaktighet i vården. För Sveriges del är resultatet beklämmande. Sverige ligger efter i utvecklingen inom en rad områden. Sverige brister i involveringen av patienterna och ger inte tillgång till den information som patienterna behöver, skriver Vårdanalys patientråd.

(finns n turligt i alla livsmedel från växtriket) O Spirulina (en sorts blågrön alg) O Vattenmelon O Kanel O Tranbär O Kaff O Spenat Källa: Sund.nu

1\ PHGLFLQ PRW OXQJ´EURV Q Ett nytt läkemedel mot idiopatisk lungfib os har godkänts av EU:s läkemedelsmyndighet EMA, skriver tillverkaren och läkemedelsföretaget Boehringer Ingelheim i ett pressmeddelande. Cirka 1 500 personer i Sverige har denna svåra lungsjukdom. STATUS #1/2015

Läkemedlet heter Ofev (nintedanib). Den verkar genom att rikta in sig på tillväxtfaktor-receptorer vilka sannolikt har betydelse för mekanismerna bakom idiopatisk lungfib os. EMA:s godkännande grundas på två fas III-studier (Inpulsis 1 och 21) med totalt 1 066

patienter. Drygt 600 patienter fick det ya läkemedlet och de övriga placebo, alltså en overksam substans. För de patienter som fick ni tedanib bromsades försämringen av lungfunktionen med omkring 50 procent jämfört med placebo.

Foto: S H U T T E R S TO C K

Sverige i botten med delaktighet i vården Styrketräning ger plattare mage Q Att varje dag styrketräna hjälper till att hålla bukfetman borta. Det visar en ny amerikansk studie. I studien ingick 10 500 friska män i medelåldern. De fick a tingen styrketräna eller konditionsträna. De deltagare som tränade styrka 20 minuter om dagen uppvisade mindre ökning av åldersrelaterat bukfett jämfört med dem som tränade kondition i 20 minuter varje dag. Studien pågick under 12 år och man studerade fysisk aktivitet, midjemått, vikt och aktivitetsnivå hos deltagarna. Bäst resultat fick de deltaga e som kombinerade styrketräning och konditionsträning. Källa: Sund.nu

Skriande brist på sjuksköterskor Q Det råder stor brist på sjuksköterskor runt om i landet. IStatistiska centralbyråns Arbetskraftsbarometer pekas sjuksköterskor ut som ett av de största bristyrkena. Det råder inte som förut bara brist på erfarna sjuksköterskor utan även på nyexaminerade. Majoriteten av arbetsgivarna uppger att de har rekryteringsproblem. Störst är bristen på specialistsjuksköterskor inom anestesi-, intensiv- och operationsvård. Åtta av tio arbetsgivare uppger att det är en brist. Källa: Läkartidningen

7


REPORTAGE

Vår kondition är mest avgörande för om vi blir gamla visar en ny svensk forskningsstudie.

Motion TEXT

Anna-Karin Andersson

viktigast för att leva länge

ÅR 1997 GJORDES en bred hälsoundersökning bland de som då var 75 år i Västerås. Man noterade bland annat tidigare sjukdomar, gjorde tester av den fysiska kapaciteten, tog blodvärden, EKG och mätte och vägde de drygt 400 män och kvinnor som deltog i undersökningen. – Vi blev intresserade av att göra en uppföljning efter 15 år för att ta reda på vilka faktorer som påverkar överlevnaden, säger John Öhrvik, professor vid Karolinska Institutet.

som deltog i studien som 75-åringar levde ungefär hälften av kvinnorna och en fjärdedel av männen vid 90 års ålder. I korthet har John Öhrvik och hans forskarteam jämfört de överlevandes hälsouppgifter med de som avlidit för att se vad som påverkar att vi blir gamla. Resultatet överraskade. Det visade sig att god förmåga vid cykelarbetsprovet var den klart starkaste faktorn för överlevnad hos männen. – Vi hade förväntat att konventionella riskfaktorer som rökning, dåliga kolesterolvärden, övervikt och högt blodtryck skulle ha störst betydelse för om vi blir gamla, men fyndet talar

Namn: John Öhrvik Titel: Professor vid Karolinska Institutet. Aktuell med: Rapporten ”How to live until 90-Factors predicting in 75-year-olds from general population” som tagits fram vid Centrum för klinisk forskning i Västerås.

AV DE INDIVIDER

8

för att vår fysiska form vid 75 år är det som främst påverkar sannolikheten att leva länge, säger John Öhrvik. Även kvinnor gynnas av att ha bra kondition för att bli gamla men den faktorn stack inte ut lika mycket som för männen. Bland kvinnorna såg man istället ett förhöjt antal vita blodkroppar i blodet, vilket visar på en låggradig inflammation, var en betydande riskfaktor för att dö före 90. dra fle a intressanta slutsatser enligt John Öhrvik. En är att sjukvården borde testa fy-

AV STUDIEN KAN MAN

siken mer rutinmässigt hos personer efter pensionsåldern och i ännu större utsträckning uppmuntra till att röra på sig eftersom konditionen är så avgörande för överlevnaden. En annan är att ta hänsyn till vad som påverkar en god ålderdom beroende på kön. – Det saknas forskning om äldre kvinnor. Det måste vi ändra på. Vi kan inte dra slutsatser om kvinnor utifrån forskning på män, konstaterar John Öhrvik. VÄRT ATT LYFTA FRAM är också att det som påverkar om vi blir gamla skiljer sig beroende på var i livet vi befinner oss. För en 40-åring kan det exempelvis mycket väl vara viktigare att minska på ett för stort midjemått eller behandla sitt för höga blodtryck för att öka sannolikheten att bli gammal. Men för den som redan nått över 70 tycks alltså ett bra flås vara bästa garantin för att nå högt upp i åren. – Och det är aldrig för sent att börja röra på sig. Om du har någon sjukdom som påverkas av fysisk ansträngning ska du fråga din läkare om råd om vilken träningsform och tempo som kan passa dig. Men alla gynnas av att ha god kondition. O STATUS #1/2015


Foto: S H U T T E R S TO C K

REPORTAGE

n

I vilken form är du? Testa själv! Q Ett sätt att mäta konditionen är att se hur snabbt hjärtat återhämtar sig efter fysisk ansträngning. Du kan själv ta reda på hur du ligger till genom att mäta din puls. Det är aldrig försent att börja träna. Rådgör med din läkare om du har någon sjukdom som påverkas av fysisk ansträngning innan du börjar motionera.

Q Gör så här: Jogga eller gå i rask takt. Så snart du stannat lägger du dina fin rar på handleden eller halsen och räknar dina hjärtslag under 15 sekunder. Multiplicera antalet slag med fyra, vilket är din puls. Vila därefter i 45 sekunder och mät sedan dina hjärtslag på nytt under 15 sekunder och multiplicera antalet slag med fyra. Q Pulsen bör ha minskat med minst 15 slag mellan de två pulstagningarna. Har du en exempelvis en puls på 110 direkt efter ansträngningen bör pulsen inte vara mer än 95 vid andra pulstagningen en minut senare. Har din puls inte gått ner mindre än 12 slag per minut kan det vara ett tecken på att din kondition är dålig eller att du lider av ett hjärtfel.

Tips: Be gärna att få göra ett fysarbetsprov på din vårdcentral så får du ett professionellt utlåtande på din konditionsstatus. STATUS #1/2015

9


TEMA: HJÄRTMUSKELSJUKDOM

NÄR ETT HJÄRTA PLÖTSLIGT STANNAR Ett barn dör av hjärtstopp under leken. Elitidrottarens hjärta stannar mitt i tävlingen. Den vanligaste orsaken till en sådan plötslig död bland barn och LGURWWDQGH XQJGRPDU lU K\SHUWUR´VN NDUGLRP\RSDWL 'HW lU HQ KMlUWPXVNHOsjukdom som i mer än hälften av fallen är ärftlig. TEXT

10

Birgit Andersson

som det låter. Tillsynes slår den ned som ett blixtslag från en klar himmel, men bakom ligger ofta den dolda ärftliga hjärtsjukdomen Hypertrofisk kardiomyopati (HCM). En av femhundra personer i Sverige beräknas ha HCM, och sjukdomen är den vanligaste orsaken till plötsliga oväntade dödsfall hos unga idrottare. – Sjukdomen drabbar hjärtat direkt och påverkar hjärtmuskelns funktion, säger Stellan Mörner, överläkare vid Centrum för kardiovaskulär genetik vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. HCM ingår i gruppen hjärtmuskelsjukdomar och karaktäriseras av en förtjockning av muskelväggarna i hjärtats hålrum, framförallt hjärtats vänstra kammare. Sjukdomen beror inte på förträngningar i hjärPLÖTSLIG HJÄRTDÖD ÄR LIKA DRAMATISK

Stellan Mörner är överläkare vid Centrum för kardiovaskulär genetik vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

STATUS #1/2015


Foto: S H U T T E R S TO C K

TEMA: HJÄRTMUSKELSJUKDOM

Det är ovanligt, men även unga kan drabbas av plötsligt hjärtstopp. Det handlar då ofta om en ärftlig hjärtmuskelsjukdom. Goda behandlingsmöjligheter finns om sjukdomen upptäcks i tid.

tats kranskärl och den orsakas heller inte av högt blodtryck. Hjärtmuskeln, eller väggen mellan kamrarna, är ibland så förtjockad att hjärtat får svårt att pumpa ut blodet från vänster kammare, vilket då ger symtom med andfåddhet som vid hjärtsvikt. Den förtjockade hjärtmuskeln kan också ge symtom i form av bröstsmärtor och rytmrubbningar. Sjukdomens uttryck varierar från symtomfrihet med normal livslängd till svår hjärtsvikt eller plötslig död. Den kan debutera under hela livet, men en vanlig period är tonåren. Inte sällan inträffar också dödsfallen hos barn i samband med lek på skolgården av fallen är sjukdomen ärftlig och orsakas då av en skada (mutation) i någon I MER ÄN HÄLFTEN

STATUS #1/2015

av de gener som reglerar hjärtmuskelns uppbyggnad, vilket gör att hjärtmuskeln inte arbetar som den ska. Det finns också spontana, icke ärftliga fall av hypertrofisk kardiomyopati, men i de fallen är våra kunskaper om vad som utlöser sjukdomen bristfälliga. När det gäller ärftligheten finns det olika nedärvningsmönster som kan skilja sig mellan olika sjukdomar. HCM nedärvs på ett autosomalt dominant sätt, vilket betyder att nedärvningen inte är könsbunden. Det betyder också att det räcker med att man ärver ett sjukdomsanlag, från mamma eller pappa, för att få sjukdomen, som alltså kan nedärvas till dotter eller son och vidare i nästa generation.

FORTS.

11


TEMA: HJÄRTMUSKELSJUKDOM

”

Uppvisar man det minsta av de symtomen är det viktigt med utredning och förebyggande insatser. Eftersom sjukdomen kan ligga dold i släkten under lång tid kan den vara svår att upptäcka, men det finns symtom som man måste uppmärksamma. Andfåddhet, bröstsmärta, hjärtklappning och svimning i samband med idrottande och annan fysisk ansträngning är sådana symtom. – Uppvisar man det minsta av de symtomen är det viktigt med utredning och förebyggande insatser, säger Stellan Mörner. – Och har man någon i släkten som drabbats av plötsligt hjärtstopp till följd av HCM ska man genast utredas och gå på regelbundna kontroller.

diagnostik via ett vanligt blodprov. Utredningen görs framförallt för patienternas familj för att identifie a vilka släktingar som är i riskzonen för att utveckla sjukdomen. – I princip är alla HCM-patienter lämpliga för genetisk utredning på grund av den starka ärftligheten och den relativt höga frekvensen av positiva fynd vid molekylärgenetisk utredning, säger Stellan Mörner. – Identifie as ett sjukdomsanlag hos en släkting så erbjuder man regelbundna kontroller, vilket gör att man tidigt kan upptäcka sjukdomen, sätta in behandling och på det sättet förebygga dödsfall.

DEN FÖRSTA UTREDNINGSÅTGÄRDEN är att försöka ta reda på hur det ser ut i släkten. Har någon släkting drabbats av plötslig död eller något annat som tyder på eventuell HCM, finns det ett fle tal verktyg för diagnostik och förebyggande behandling. Vid en ultraljudsundersökning kan man se hur hjärtmuskeln ser ut och med hjälp av ett EKG (elektrokardiogram) spåras den elektriska aktiviteten i hjärtat. Genom att på det här sättet upptäcka tidig sjukdom kan läkarna sätta in nödvändig läkemedelsbehandling Är man i riskzonen för att utveckla livshotande arytmier, hjärtrytmrubbningar, kan det bli aktuellt med en inplanterbar defib illator (ICD). Defib illatorn sätts in under huden på övre delen av bröstkorgen. Ledningar får passera genom en ven till hjärtat. Enheten övervakar hjärtslagen och om den upptäcker en livshotande onormal rytm, skickas en elektrisk stöt till hjärtat för att återställa den normala rytmen.

INOM IDROTTSVÄRLDEN,

en operation av hjärtat. Hjärtkirurgerna tar då bort en del av mellanskiljeväggen mellan höger och vänster kammare och kan på det sättet avlägsna en del av förtjockade muskler från skiljeväggen. Idag görs oftast också en genanalys. Patienten får genetisk vägledning med information om sjukdomen, dess ärftlighet och möjlighet till genetisk

IBLAND KRÄVS DET

12

i Sverige och internationellt, är de plötsliga dödsfallen inom idrotten ett problematiskt dilemma. Allt sedan den europeiska kardiologföreningen år 2005 rekommenderade hjärtscreening med EKG av tävlingsidrottare, har screeningens införande och omfattning diskuterats runt om i världen. I Sverige tillsattes två expertgrupper, och sedan 2005 rekommenderar Riksidrottsförbundet hjärtscreening av elitidrottare från 16 års ålder i vårt land. Socialstyrelsen kompletterade i december 2006 de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård med rekommendationen att hjärtscreena riskgrupper. Men man rekommenderar inte allmän screening med hjärtundersökningar av hela befolkningen. Stellan Mörner ingick i en expertgrupp som år 2012 arbetade med en uppdatering av Riksidrottsförbundets rekommendationer om screening. – Man ska ge akt på symtom i samband med idrott och annan fysisk aktivitet men en allmän screening är inte kostnadseffektiv. – Sjukdomen HCM har så många ansikten. Ofta är det en relativt godartad sjukdom där man kan leva hela livet utan att veta om den, men i vissa fall kan den leda till en plötslig död i tonåren. – Det finns en otrolig variation i hur sjukdomen yttrar sig och jag tycker det är viktigt att informera om att det idag finns goda behandlingsmöjligheter. O STATUS #1/2015


TEMA: HJÄRTMUSKELSJUKDOM

Annika fick edan i tonåren veta att hon hade den ärftliga hjärtmuskelsjukdomen HCM, men det dröjde många år innan hon fick sy tom.

ANNIKA FÖLL IHOP UNDER ETT TRÄNINGSPASS När träningspapasset var slut, föll instruktören Annika Johnsson i Helsingborg ihop. Hon hade fått hjärtsvikt. – Jag kände ju ingenting och körde på som vanligt, trots min hjärtmuskelsjukdom. Idag arbetar Annika halvtid, går på yoga och vill gärna beUlWWD RP KXU GHW lU DWW OHYD PHG K\SHUWUR´VN NDUGLRP\RSDWL TEXT

STATUS #1/2015

Birgit Andersson FOTO Kenny Wernersson

FORTS.

13


”

TEMA: HJÄRTMUSKELSJUKDOM

Det är ju en sjukdom som inte syns utanpå, men som känns i varje moment i livet

DET BÖRJADE NÄR ANNIKA var 16 år. Då dog hennes

morbror i plötslig hjärtdöd, en död som visade sig bero på den ärftliga muskelsjukdomen hypertrofisk ardiomyopati, HCM. – Utredningar visade att både jag, min bror och min mamma hade sjukdomen. När det var klart att Annika hade HCM, genomgick hon en rad undersökningar och fi k gå på regelbundna läkarkontroller. Hon fi k förebyggande mediciner och på grund av rytmrubbningar i hjärtat fi k hon också elkonventeringar, en behandling för att återställa hjärtats rytm. För Annika, som var gruppträningsinstruktör och personlig tränare, rullade livet på som vanligt. – Mitt liv var att träna och eftersom jag inte kände av mitt hjärta ansåg jag mig inte sjuk överhuvudtaget. Jag körde mina 10-15 träningspass i veckan. blev så småningom påtaglig och 2004 beslutade läkarna att operera in en ICD, en implanterbar defib illator som kontinuerligt övervakar hjärtat. Om en farligt snabb hjärtrytm upptäcks, avger ICD:n en livräddande chock. – Från början ifrågasatte jag ICD:n. Nu är jag jättetacksam för att jag har den. Den är min kompis och pistvakt. Men operationen hindrade inte Annika för att köra på som vanligt. – Det höll i sju år, men 2011 sa mitt hjärta ifrån. Mitt under träningspapasset kände Annika sig svag. RISKEN FÖR PLÖTSLIGT HJÄRTSTOPP

Annika tränade hårt i många år men till sist sa hjärtat stopp. Idag har hon anpassat sig till sin sjukdom och lever ett lugnare liv.

– Jag diskuterade med mitt hjärta; det går tjugo minuter till, uppmanade hon hjärtat. Men så, när gympadeltagarna gått iväg, bröt Annikas kropp ihop. Hon hade fått hjärtsvikt och efter den dagen tänkte hon: nu får det vara nog, nu måste jag tänka om. Idag arbetar Annika halvtid, går på yoga, promenerar med sina älskade hundar, äter bra och har anpassat sig till sin sjukdom. – Det är ju en sjukdom som inte syns utanpå, men som känns i varje moment i livet. Skriv hur viktigt det är att ge sitt hjärta de bästa förutsättningar man kan. Läkaren ger diagnos och behandling, men du måste också ta ditt eget ansvar. Din kropp är din. O

Så går en genetisk utredning till Enligt sjukvårdens riktlinjer rekommenderas genetisk utredning för i princip alla patienter där man med säkerhet fastställt diagnosen hypertrofisk kardiomyopati. Q Efter remiss från hjärtläkare kontaktas man av den kliniskt genetiska mottagningen på något av landets universitetssjukhus. Det görs en familjeutredning, en familjehistoria, som bör omfatta alla förstagradssläktingar (föräldrar, syskon och barn) till den sjuke. 14

Q Frågorna rör eventuella sjukdomar och dödsorsaker i släkten. Ibland behövs journalanteckningar från andra sjukvårdsinstanser. Det krävs alltid tillstånd från den som ska genomgå utredningen. För avlidna släktingar kan en nära anhörig ge tillstånd. Kring denna information byggs det upp ett familjeträd som utgör basen i all ärftlighetsutredning. Q På mottagningen får patien-

TEXT

ten träffa oli a yrkeskategorier, som till exempel läkare, genetisk vägledare, sjuksköterska, kurator och/eller psykolog. Det görs en provtagning för genetisk analys. Man gör analyser utifrån ett blodprov. Q Om en sjukdomsorsakande mutation, förändring i cellens genetiska material, identifie as, så bekräftas diagnosen och familjemedlemmar kan erbjudas så kallad presymtomatisk gentestning. Det innebär att friska personer gör ett genetiskt test

Birgit Andersson

där man kan se om man har en risk att utveckla den sjukdom som finns i släk en. Q I dagsläget känner man till fler än 11 sjukdomsorsa ande gener, varav två (MYBPC3 och MYH7) är de vanligaste. Den molekylärgenetiska utredningen omfattar i dagsläget ett tiotal gener och man upptäcker sjukdomsförknippade mutationer hos ca 40-60 procent av patienterna. Källa: Sahlgrenska universitetssjukhuset, Stellan Mörner.

STATUS #1/2015


REPORTAGE

De ger stöd åt varandra Att få diagnosen KOL kan vara omvälvande. Sorg, dödstankar, rädsla och skam är vanliga känsloyttringar. För Kicki, Anita och Bengt har det hjälpt att träffa andra som har sjukdomen. I HjärtLungs förening ger de varandra stöd. TEXT

STATUS #1/2015

Anna-Karin Andersson FOTO Melker Dahlstrand

FORTS.

15


REPORTAGE

”

Jag blir påmind om min KOL varje dag under dygnets alla timmar. Men här, tillsammans med er, känner jag mig fullständigt avslappnad.

– JAG ÄR SÅ GLAD och lättad när jag har varit på våra träffar, säger Bengt Eriksson. Här kan jag vara öppen med hur jag mår och känner mig. Gemenskapen vi har i HjärtLungs förening är verkligen betydelsefull för mig. För ett par år sedan fi k Bengt sin KOL-diagnos. Det var när han märkte att den svagt lutande backen som han brukade gå uppför varje dag plötsligt bjöd på motstånd som han misstänkte att det var något som inte stod rätt till. Han var tvungen att lunka sakta men blev ändå andfådd och fi k rådet av en vän att gå till vårdcentralen för att undersöka sig. I hela sitt liv har Bengt rört på sig. I sin ungdom spelade han både fotboll och handboll på elitnivå. Att han skulle drabbas av en allvarlig lungsjukdom var inget han hade sett framför sig. – Det kändes fruktansvärt, säger han.

KICKI NARBOM FICK VETA att hon hade KOL vintern 2006. Det har gått många år sedan dess men hon minns glasklart dagen då hon fi k beskedet. Det var fle a minusgrader och hon kunde inte ens gå tio meter utan att det pep i bröstet. Ändå kom läkarens utlåtande om KOL som en chock för henne. – Jag storgrät. Tänkte att jag bara hade en månad kvar att leva och att jag skulle kvävas till döds, berättar Kicki Narbom. Då baserade Kicki sina kunskaper om KOL på kvällstidningsrubriker och omgivningens allmänna prat om den fruktade rökarsjukan. Efter att ha gått i KOL-skola fi k hon en annan bild av sjukdomen och det var också där hon hörde talas om

16

I den gemytliga föreningslokalen blir det ofta en glad stämning när Kicki, Bengt, Anita och de andra medlemmarna träffa .

Det är KOL Q KOL är en förkortning av kroniskt obstruktiv lungsjukdom och drabbar främst den som har rökt under en längre tid. Vid KOL har det uppstått en kronisk inflam mation i de övre och nedre luftvägarna som gjort luftrören trånga. Det skyddande lager som normalt täcker slemhinnorna i luftvägarna och flimme håren, som transporterar bort slem från lungorna, är skadade. Ofta är även lungblåsorna skadade. Vid KOL tappar lungorna sin elasticitet och andningen försvåras.

patientföreningen HjärtLung och bestämde sig för att gå med. träffar Bengt och Kicki andra medlemmar i HjärtLungs föreningslokal i Sundbyberg. En av eldsjälarna där är Anita Gustafsson som levt med KOL i snart tio år. Hon är den som arrangerar föreningens program och tar emot intresseanmälningarna. – Vi ordnar bokcirklar, fester, vandringar eller går och simmar tillsammans till exempel. Det finns något att göra varje vecka, säger Anita GustafsNÅGON GÅNG I MÅNADEN

son. Men sjukdomen gör att jag måste ta det lugnt och inte stressa så jag ordnar inga programpunkter före klockan elva på förmiddagarna, lägger hon till, och bjuder på skratt som smittar av sig på omgivningen. Det är mycket populära föreningsaktiviteter men Kicki, Bengt och Anita framhåller alla tre att det är själva samhörigheten som de uppskattar mest. – Vi förstår varandra så bra. Trots att jag pratar med min man och mina barn om hur det är att ha KOL är det en annan sak att träffa andra som själva har sjukdomen. – Ja, om jag är trött en dag eller har en förkylning som vägrar släppa taget, fattar alla varför och vet hur det känns, instämmer Anita. var det besvär vid fysiska ansträngningar som blev varningsklockan för att kolla upp vad som kunde vara fel. För henne har sjukdomen förvärrats med tiden. Hon har magrat och flås t har blivit sämre och sämre. Ibland måste hon numer ta hjälp av rollatorn när hon ska ut. Trots det försöker hon leva på så vanligt som möjligt. – Jag har blivit något av en expert på att hitta vägar så att jag bara behöver gå i nerförsbackar, säger Anita. ÄVEN FÖR ANITA

DET ÄR DEN TYPEN av vardagliga tips och peppande ord mitt i sjukdomseländet som gör det värt att ta sig till sammankomsterna förklarar Bengt. – Jag blir påmind om min KOL varje dag under dygnets alla timmar. Men här, tillsammans med er, känner jag mig fullständigt avslappnad, avslutar han. O STATUS #1/2015


REPORTAGE

Namn: Kicki Narbom Ålder: 69 år Bor: Sundbyberg Familj: Man, barn och barnbarn. Namn: Anita Gustafsson Ålder: 73 år Bor: Sundbyberg Familj: Barn och barnbarn

” Namn: Bengt Eriksson Ålder: 73 år Bor: Solna Familj: Fru och hund.

STATUS #1/2015

Vi förstår varandra så bra. Trots att jag pratar med min man och mina barn om hur det är att ha KOL är det en annan sak att träffa andra som själva har sjukdomen.

17


5

SMÅTT & GOTT Foto: S H U T T E R S TO C K

miljoner…

…så många semlor äter vi svenskar bara under fettisdagen enligt branschorganisationen Sveriges bagare och konditorer.

Q I förra numret av Status kunde du läsa om att många tar sina läkemedel på fel sätt. Här kommer några ytterligare tips som kan hjälpa dig med medicineringen.

Q Testa dina semmelkunskaper. Svaren hittar du längst ner på sidan. 1. Vad heter den läspande mästerdetektiven i Åke Holmbergs ungdomsböcker från 1948 till 1955 som älskar semlor? 2. Ordet semla kommer från latinets simila. Vad betyder det? 3. Om semlan serveras på varm mjölk, vad kallas det då? 4. I vilket land ska en ”vastlakukkel” beställas om du vill ha en semla?

Tårdrypande om barn med hjärtfel Q SVT:s känslostarka dokumentärserie Rakt in i hjärtat där vi får följa föräldrar, barn och sjukvårdspersonal på Barnhjärtcentrum i Lund har precis avslutats. Men var lugn om du missade tevesändningarna. De sex avsnitten finns tillgängliga på SVT Play ett helt år. Kolla in när du känner för det och ha näsdukar att torka tårar med i beredskap. Gå in på: Svtplay.se/rakt-in-i-hjartat

1 Foto: S V T

Tvåårige Wille undersöks av barnsjuksköterskan Annie Hansson.

Få en lista på dina preparat. Läkemedel byter då och då namn och utseende och eftersom recepten oftast är digitala idag blir det mycket för dig som patient att hålla i huvudet, speciellt om du har fle a mediciner. Be därför om en lista på alla de läkemedel du har och låt din läkare förklara hur och när varje preparat ska tas.

Gratis träning vintertid Q Rädd för att ta dig ut på promenader på grund av halkrisken? Bra att du är försiktig men låt inte det stoppa dig från att hålla igång. I HjärtLungs tidning om KOL tipsar sjukgymnasten Ingrid Henström Nordgren om att göra en utflykt till närmsta inomhusshoppingcenter såhär under vintertid. Där finns utmärkta ytor och bra underlag får gåträning. Inget gymkort krävs och det passar även dig som har rullator. Status tackar för rådet men infli ar att du bör lämna plånboken hemma så att inte shoppinglusten tar över och gör det till en dyr motionsrunda.

2

Var ärlig. Undanhåll aldrig om du valt att inte följa ett läkarråd. Det är inget skamfyllt. För läkaren är det emellertid viktigt att veta hur du behandlats eller hur du eventuellt inte har behandlats för att kunna ge dig fortsatt bra vård.

3

Sugen på att odla i februari?

Foto: S H U T T E R S TO C K

FIXA SMÖRGÅSKRASSE! Q Smörgåskrasse innehåller gott om C- och D-vitaminer, är enkelt att odla och växer bra även mitt i mörka vintern. Så gör du: Du behöver krassefrön, en tallrik och hushållspapper. Ingen jord. 1. Ta fram en tallrik och lägg hushållspappret på fatet. Fukta pappret ordentligt och strö över krassefrön i ett jämt lager. 2. Ställ tallriken ljust men inte i solen. Eventuellt kan det vara bra att täcka över odlingen med plastfolie det första dygnet. 3. Håll hushållspappret fuktigt hela tiden under de fyra till fem dagar det tar för krassen att gro. Sedan är den klar att skörda. Klipp av och piffa upp din m t eller macka.

Apropå att ta mediciner på rätt sätt …

Bry dig och våga fråga. Lägg vikt vid att diskutera din behandling med läkaren, acceptera inte bara vad han eller hon säger. Sannolikheten att du följer en behandling ökar om du känner dig delaktig i beslutet och har förstått på vilket sätt behandlingen kan hjälpa just dig. Q Tipsen kommer från Mikael Hoffmann som är läkare och chef på Nepi, en stiftelse som studerar hur läkemedel används och vad det får för effekter i samhället.

Rätt svar på frågorna om semlor: 1. Ture Sventon 2. Vetemjöl 3. Hetvägg 4. Estland

18

STATUS #1/2015


STATUS #1/2015

19


RECEPT

LÅT GRÖNSAKERNA F Det är lätt hänt att vi låter köttet vara utgångspunkten när vi planerar våra måltider och av gammal vana blir ofta en sallad med tomat och gurka det klassiska tillbehöret i grönsaksväg. I kokboken Det Goda Enkla får det vegetariska ofta huvudrollen. Recepten är enkla att tillaga och bjuder samtidigt på nya smakupplevelser. Prova gärna att göra den mustiga bönsoppan eller FOTO

Fanny Bergström

testa att servera sockerärtor på ett annorlunda vis nästa gång. Eller varför inte röra ihop en fantastiskt välsmakande peruansk specialitet PHG OLWH IU\VW ´VN" kommer att återkomma i Status och syftet är att inspirera till matlagning som är hälsosam, god och kul att laga till. Lycka till i köket! Q Receptsidorna

Recepten är hämtade ur boken Det Goda Enkla av Anna Bergenström och Fanny Bergenström.

Ceviche Q Ceviche hör till nationalrätterna i Peru. Där serveras cevichen ofta med kokt sötpotatis och rostad majs, men vi brukar njuta den här enkla varianten som förrätt med bara gott bröd till. För 3–4: 400 g fryst vit fisk .ex. torsk, kolja eller sej ca 2 dl pressad limesaft ca 2 dl pressad citronsaft ½–1 grön eller röd chili 1 liten rödlök färsk koriander 2 tsk riven färsk ingefära 2 vitlöksklyftor, rivna flingsalt och li e svartpeppar ca ½ dl mjölk (kan uteslutas) Variera med: pilgrimsmusslor i bitar räkor (certifie ade) fi t strimlad bladselleri tärnad avokado Tina fisken och s är den i små bitar eller kuber och lägg i en skål. Pressa citron och lime och häll saften över fisken, sa ten ska täcka. Rör om och täck med en tallrik, och låt fisken ma ineras i rumstemperatur i 20–30 minuter. Riv under tiden ingefäran och vitlöken. Kärna ur och finhac a chilin. Skala och skär rödlöken i tunna strimlor. Hacka koriandern. Blanda sedan ner vitlök och ingefära i fisks ålen. Lägg också i finhac ad chili, rödlök och koriander. Vänd runt det hela och smaka av med smulat flingsal , lite svartpeppar och gärna en liten skvätt mjölk för en lite rundare smak.

20

STATUS #1/2015


RECEPT

A FÅ HUVUDROLLEN Skurna sockerärter med sesam och sojadressing Q En härligt krispig sallad som vi gör om och om igen under sockerärtssäsongen. Sockerärter är så tacksamt att odla själv, och hos oss blir det rätt stora mängder eftersom vi alltid sår fle a varianter. Ärtsalladen passar som en liten förrätt precis som den är, men är också fin till grillat av olika slag. Att rosta sesamfröna gör dem extra goda. Förslag för 4: 3–4 msk rostat sesamfrö 300 g sockerärter Dressing: 1 ½ msk soja 1 msk sesamolja 3 msk solrosolja 1 tsk strösocker eller flytande honun 3 msk solrosolja Börja med att rosta sesamfröna i en stekpanna utan fett. Ha inte för stark värme och rör om med jämna mellanrum, det tar bara några minuter innan fröna får fin fä g. Häll då direkt upp dem på en tallrik och ställ åt sidan så länge. Blanda allt till dressingen och smaka av den noga. Skölj och repa sockerärterna. Skär dem med vass kniv i tunna strimlor, lite på snedden. Lägg strimlorna i en skål och ringla över dressingen. Strö över de rostade sesamfröna och vänd runt det hela varsamt. Garnera gärna med några sockerärtsblommor om det råkar finnas till hands. Servera mer eller mindre direkt.

Hemgjord färskost Q Egen färskost är ju både gott och sunt, och verkligen billigt. Och den passar lika bra till rostat lantbröd som till matiga sallader, ugnsrostade grönsaker eller grillat. Vi brukar låta tjock naturell yoghurt rinna av i en silduk över natten, och smaksätter sedan ostmassan.

STATUS #1/2015

Det här behövs: 1 liter tjock naturell yoghurt, 10 % 1–2 dl fi t hackade färska örter, som persilja, timjan, citrontimjan, gräslök eller ca 2 msk torkade örter (t.ex. rosmarin och timjan) 1–2 rivna vitlöksklyftor ev. lite örtsalt ca ½ tsk smulat flingsalt svartpeppar ur kvarn

FORTS.

21


RECEPT

Systrarnas soppa med kikärter, tomat och mangold Q Vår lättlagade och ganska robusta favoritsoppa. Soppan är lika god ljum som varm. Ringla lite olivolja på toppen och servera med parmesan och rostat eller grillat surdegsbröd. Förslag för 4–5: 3 msk olivolja 1 stor gul lök, finhac ad 2 medelstora morötter, hackade 2 stjälkar bladselleri, strimlade 4 vitlöksklyftor, fi t hackade ½ tsk chiliflingo ca 1 msk finhac ad färsk rosmarin 1 tsk torkad timjan 3 färska tomater i bitar 1 burk krossade tomater (400 g)

22

1 liter kycklingbuljong eller grönsaksbuljong 6–7 dl hemkokta kikärter eller 2 burkar à ca 400 g gärna ½ tsk strösocker ev. en liten bit parmesanost en rejäl handfull grovt hackad mangold eller bladpersilja eller hel babyspenat Börja med att skala och hacka alla grönsakerna. Värm en gryta och häll i olivolja. Fräs först lök, morot, selleri, finhac ad vitlök, chiliflingo , rosmarin samt timjan i några minuter. Rör om då och då. Lägg sedan i färska tomater i bitar och låt fräsa i några minuter till. Häll i burktomater, buljong och kikärter (tar

du burkärter så skölj dem i en sil och låt rinna av innan de läggs ner i grytan). Lägg i socker och gärna en torr bit parmesan också (ger jättefin smak). Ko a upp det hela, sänk sedan värmen lite och låt koka under lock i cirka 30 minuter. Lägg, när soppan är klar, ner mangold eller persilja eller hela små spenatblad. Ta till sist upp ungefär en tredjedel av soppan och mixa den delen med stavmixer och häll sedan tillbaka detta i grytan. En enkel manöver som gör soppan lite krämigare i konsistensen. Smaka av med flingsalt och ymald svartpeppar. Servera eventuellt soppan med lite ringlad olivolja och grovt riven parmesanost.

STATUS #1/2015


STATUS FRÅGAR

BRITT BRINNER FÖR HJÄRTEMÅNADEN HjärtLung på Gotland har sedan starten 2008 arrangerat Hjärtemånaden. Drivande i alla år har Britt Frendin, ordförande i Länsföreningen HjärtLung Gotland, varit. Britt är också styrelseledamot riksförbundet. TEXT

Ulrika Juto

Q Varför är du så engagerad i Hjärtemånaden? – Jag tycker det är så otroligt roligt. Även om vi kanske inte genererar så många nya medlemmar på den här aktiviteten, så träffar man mycket människor, får tillfälle att presentera förening och prata om kost och motion. Jag har själv lyckats gå ner 30 kilo i vikt sedan 1995, då jag även slutade röka. Att inspirera andra att ändra livsstil – Allihop som har deltagit har tyckt det varit roligt också och det underlättar. Styrelsen är engagerad, alla hjälper till. Vi har fördelat uppgifterna emellan oss och det fungerar väldigt bra. Och sjukvården har varit jättepositiv. Sjuksköterskor har till och med fått komma ut och hjälpa oss på betald arbetstid. Även butikerna har visat stort engagemang och haft inställningen ”klart vi ställer upp”! Det blir kul när man får ett sådant bemötande.

Q Vad har Hjärtemånaden betytt? – Våra egna medlemmar kommer dit, folk som man inte träffar på mötena. Det är roligt och givande att komma i kontakt med dem. Det är också ett tillfälle för oss att marknadsföra oss och visa upp föreningen. Q Vad ska ni göra i år? – Vi kommer att finnas på Coop Forum i Visby den 13 februari, kl 14-17. Den 27 februari, samma tid, är vi på Supermarket i Hemse. Båda butikerna bjuda på kaffe och frukt. Vi har i år beslutat att inte bjuda på bakverk och sötsaker med tanke på att ett högt sockerintag är skadligt för hälsan. I Hemse kommer vi att ha sjuksköterskor på plats som kollar blodtrycket på besökare. Dessutom kommer vi att anordna ett offentligt möte i samverkan med sjukvården. Allmänheten kommer att bjudas in och vi kommer att annonsera i lokala medier för att nå ut med inbjudan. O

Britt Frendin är ordförande i Länsföreningen HjärtLung Gotland som varje år arrangerar aktiviteter under Hjärtemånaden.

www.hjartemanaden.se På förbundets specialsajt Hjärtemånaden. se kan du läsa reportage, artiklar och fakta om hjärtvård, få tips och råd om rehabilitering. I kalendariet Aktiviteter 2015 kan du se vad som är på gång runt om i landet under Hjärtemånaden. Har du frågor om Hjärtemånaden, kontakta projektledaren Pär Hommerberg, par.hommerberg@hjart-lung.se, telefon 08-55 606 203.

Det här är Hjärtemånaden Q Hjärtemånaden startades på initiativ av riksförbundet 2008. Syftet med projektet var att lyfta viktiga hjärtfrågor, göra förbundet mer känt och få fle medlemmar under februari månad varje år. Sedan 2009 har rundabordssamtal med lokala landstingspo-

STATUS #1/2015

litiker arrangerats. Riksförbundet HjärtLungs länsföreningar har möten med ledande landstingspolitiker runt om i landet om hur hjärtvården fungerar, från akutvård till rehabilitering. Utgångspunkten för mötena är Socialstyrelsens Öppna jämförelser som visar att det finns stora skillnader

i hjärtsjukvården runt om i landet. Målet är att öka intresset och framför allt kunskapen om hjärtsjukvården bland landstingspolitiker. Kunniga politiker ökar förutsättningarna för att en god och jämlik sjukvård ska kunna bedrivas i hela landet. Riksförbundet HjärtLungs lokal-

föreningar genomför aktiviteter på köpcentra, apotek och i de egna lokalerna. Intresset för Hjärtemånaden är stort, både bland de lokala föreningarna och samarbetspartners. Cirka 100 föreningar arrangerar aktiviteter under Hjärtemånaden varje år.

23


LANDET RUNT

Q Vad händer i din lokalförening? Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare

Gåvor överlämnades, från vänster Lars-Evert Johansson, Ulla-Britt Hofvergård och Per-Olof Rossberg.

Nybroförening firade 70 år Q Lördagen den 4 oktober fi ade Nybro HjärtLung 70 år. Festligheterna hölls på Stora Hotellet. Efter det att gästerna hälsats välkomna fick vi ölja med Eds orkester på en resa till festplatserna i Nybros omnejd under 50-60 talet. Sedan intogs en god tvårättersmiddag samt dragning på ett lotteri med många fina vins er. Därefter överlämnade Nybro kommun gåvor och tackade för det arbete som alla föreningar lägger ner. Länsföreningen uppvaktade liksom grannföreningarna Kalmar, Oskarshamn och Hultsfred-Vimmerby med gåvor och fina blomse arrangemang. Maj-Britt Svensson som varit medlem i 64 av de 70 åren berättade om hur det var förr i tiden, hon är fortfarande aktiv i styrelsen, i studiearbetet och på mötena. En trevlig eftermiddag avslutades med kaffe och tårta. Insänt av: Lennart Axelsson

Festdeltagarna i Nybro HjärtLung njöt av en härlig tvårättersmiddag och hade trevligt tillsammans.

SISTA NATTEN MED GÄNGET I FOLKETS HUS Q Den 2 december hade föreningen Falun HjärtLung årets sista medlemsmöte – och dessutom det sista mötet i Folkets hus. Det kändes vemodigt för fle a medlemmar, men nu ska unga, friska förmågor husera i lokalerna, enligt Falu kommun. Medlemmarna fick njuta v ett fantas-

24

tiskt julbord. Bertil Dahlins trio underhöll traditionsenligt med härlig julmusik. Deras roliga historier fick alla tt skratta och applådera. Lotterna slutsåldes snabbt och vinsterna var av olika valörer, men alla fantastiska.

Mätta och med gamla härliga julsånger gnolande i huvudet, fick medlemma na ta sig ut på Myntgatan för vidaretransport hemåt. Den gamla vanliga dörren stängs klockan 16 numera och då hade vi som roligast. Insänt av: Gunnel Lindqvist

STATUS #1/2015


LANDET RUNT

Övertorneå HjärtLung skänkte gåva till Sunderby sjukhus

Insänt av: Arne Honkamaa

Verksamhetschefen på hjärtenheten, överläkare Lena Juntti-Larsson och Arne Honkamaa, ordförande i Övertorneå HjärtLung.

www.hjart-lung.se

Q Föreningen Övertorneå HjärtLung skänkte penninggåva till Hjärtenheten i Sunderbyn. – Vi gör det här för att visa vår uppskattning över den utveckling av hjärtvården som sker vid sjukhuset. Vi är mycket imponerade av de satsningar som görs och vill med vår gåva bidra till att lätta upp miljön för patienterna. Därför ställer vi som villkor att vår gåva, 20 000 kronor ska användas för ”trivselhöjande åtgärder”, säger föreningens ordförande Arne Honkamaa. Verksamhetschefen på hjärtenheten, Lena Juntti-Larsson gläds åt att arbetet med utvecklingen av hjärtvården uppmärksammas och över den oväntade gåvan. – Det här ska vi använda till något fi t till glädje för våra patienter, säger hon och lovar att informera föreningen när så har skett.

KOL-dagen uppmärksammades även i år av föreningen Norrköping HjärtLung.

Har Du räddat liv? KOL-DAG I NORRKÖpING Q Även i år uppmärksammade föreningen i Norrköping KOLdagen med spirometritest i föreningslokalen och medlemmar som berättade om aktuella mediciner och sina erfarenheter av att sluta röka och att leva med KOL. NT 24 kom och filmad , så senare kunde inslaget ses på nyheterna på lokal-teve. Insänt av: Jan Lundqvist

STATUS #1/2015

Vi söker personer utanför sjukvården som genom hjärt-lungräddning räddat liv på någon vars hjärta stannat. Nominera livräddningsinsatsen senast den 28 augusti.

Årets hjärt-lungräddare 2015 Riksförbundet HjärtLung Box 9090, 102 72 Stockholm, info@hjart-lung.se Stiftelsen för hjärt-lungräddning i Sverige

25


Foto: S H U T T E R S TO C K

LANDET RUNT

Det är viktigt att många kan hjärt-lungräddning i ett samhälle. Länsföreningen HjärtLung Örebro har dragit sitt strå till stacken genom att utbilda ett 20-tal personer i hjärt-lungräddning i november 2014.

De lärde sig hjärt-lungräddning Q Måndagen den 17 november 2014 samlades ett tjugotal personer från de olika föreningarna i länet på Nobels domäner i Björkborn Karlskoga. Studieombudet Gunilla Thofeldt hade komponerat dagen som innehöll hjärt-lungräddning. Ämnet passade oss precis och man skulle önska att alla både stora och små fick ara med om en så lärorik dag. Det var Jonny Jacobsson från Mölndal som skötte utbildningen. Jonny är utbildad hjärt-lungräddare och är dessutom engagerad i riksförbundet. En film visades där alla mome t i hjärt-

lungräddningen ingick om att det skall vara 30 hjärtkompressioner och 2 inblåsningar som ska pågå tills ambulans finns på pl ts. Vi fick också lä a oss en metod om en person sätter något i halsen som inte går att hosta upp, som kan vara bra att kunna. Ett önsketänkande är att man är fler och 112 larmas innan man börjar räddningen. Efter filmen fick alla ova på ”Minianne” som är en docka. Underlaget ska vara hårt och krafterna sätts på prov. Vi fick ven instruktioner i hur man använder hjärtstartare men det viktigaste är att behärska

hjärt-lungräddning. Man bör repetera sina kunskaper minst ett par gånger varje år. Alla föreningarna i länet lovade att gå vidare på ett eller annat sätt. Vi fick också se lfred Nobels Björkborn och fick dessu om höra en mycket trevlig berättelse om Nobels liv och hans familj och hur Nobelpriset kom till. Dessutom serverades det god mat och kaffe med tilltugg. En mycket trevlig och lärorik dag som avslutades med en applåd för både Jonny Jackobsson och Gunilla Thofeldt. Insänt: Gunilla Thofeldt

LUCIA- OCH MEDLEMSFEST I KALIX Q Föreningen Kalix HjärtLung har anordnat lucia- och medlemsfest i Folkets hus. Ett 80-tal medlemmar deltog och gladdes åt luciatåget från Innanbäckens skola, som framförde vackra sånger under ledning av

26

Eva Lindfors Hjelte. Ordförande Martin Lång informerade om alla de aktiviteter som föreningen anordnat under året och berörde bland annat den nyligen genomförda resan till Luleå och utställningen ”Hosta”, om verk-

samheten vid Sandträsk sanatorium som har direkt anknytning till Riksförbundet HjärtLungs KOL-månad. Gröt och smörgåsar, kaffe och kaka serverades. Källa: Kuriren.nu

STATUS #1/2015


Arvikaelever belönades av förening Q Föreningen HjärtLung i Arvika propagerar för bättre hälsa och förändrad livsstil. Som ett led i detta arbete hade föreningen hade utfäst en belöning på 50 000 kronor till Arvikaelever i femman. Uppgiften var att skriva uppsatser om rökning, dess risker och redovisa tankar kring lungsjukdomen KOL. Dick Svensson i Arvika HjärtLung konstaterade att eleverna har varit väldigt kreativa och duktiga på att skriva. Pristagarna presenterades vid kommunfullmäktige i Arvika. Vinnare blev: O Glava skola som vann uppsatstävlingen och belönades med 20 000 kronor. O Tvåan Dottevik som fick en check på 10 000 O Rinnens skola (7 000) på tredje plats. O Övriga 13 klasser som deltog erhöll en tusenlapp som stimulansbidrag. Källa: Värmlands folkblad

BungyPump är en unik fjädrande träningsstav som har cirka 20 cm inbyggd fjädring. Stavarna finns i flera olika modeller med motstånd från 4 upp till 10 kg. Varför BungyPump?

25-åring fi ades i Tierp Q Den 2 december 2014 fi ade vi 25 års jubileum på Möbeln i Tierp med 83 gäster, därav några inbjudna från riksförbundet och föreningarna i Uppsala län. Gästerna bjöds till bords och serverades för-och varmrätt samt kaffe och kaka. Därefter som brukligt är hölls en del tal och uppvaktning till föreningen. Ordförande Per Axelsson tackade särskilt tre trotjänare i vår förening, Sinikka Ekeberg, Jan-Ove Olofsson och Fleming Holmgren med varsin blomma för deras berömvärda arbeten i föreningen. För musikunderhållningen svarade Lennart Eriksson och Magnus Johansson, som verkligen höll ångan uppe. Kvällen avslutades med dans.

((( 20 cm fjädring )))

Fleming Holmgren, Sinikka Ekeberg och Jan-Ove Olofsson tackades för sitt fina arbe e i föreningen.

• Utmärkt till rehabilitering tack vare att den fjädrande effekten ger skonsam träning • Promenad med BungyPump stärker hjärtat och ökar konditionen • Bygger på ett skonsamt sätt upp muskler i framförallt axlar, nacke, rygg och bål • Avlastar främst fot-, knä- och höftleder samt tränar balansen • Härlig utomhusträning som ger extra energi och är avstressande ERBJUDANDE TILL DIG SOM ÄR MEDLEM I HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS FÖRENING:

10% rabatt på HELA SORTIMENTET Gör din beställning på vår hemsida och ange rabattkoden: HJÄRTA Erbjudandet gäller t.o.m. 31/12 2014. NYHET! Tränings- och rehabprogram för bl.a. bröstcanceropererade och fibromyalgi finns att ladda ner på hemsidan.

www.bungypump.se

Insänt: Ola Jacobsson STATUS #1/2015

27


BINGOLOTTO

VINSTER FÖR MILJONER ALLT KAN HÄNDA – ALLA KAN VINNA

Få två lotter utan extra kostnad!

Stöd din HjärtLung-förening. BingoLotto med Oldsberg & Co förgyller söndagskvällarna med musik, underhållning och intressanta gäster. Och såklart massor av spelglädje. Bli prenumerant och stöd din HjärtLung-förening så får du två Bingolotter utan extra kostnad. Läs mer på bingolotto.se/hjartlung Kampanjkod: 2500 28

bingolotto.se

STATUS #1/2015


KORSORD AKTIER BOKFÖRING

SATT VID EN AV KÄRLEKSTÖMMARNA NEPTUNUS GUD FÖRR MÅNAR

KÖR I EKEN

ÄR EN SPANSK RÄTT VAPENSLAG

TAS UR DOSA

SKA HELST GE AVKASTNING FASON MÅSTE MAN DE MINSTA

LINA STEEN STYR MAN MED

VENER HYMEN SAMORDNAR FLYGBOLAG

GÅR BORT

MILNEDJUR

SKÖRDETID KÄLLDRAGEN

SEGEL ÖKENARTAD BÄRSTÅNG PELARGÅNG

ARAFATGÄNG UPPEHÅLL KEJSARE

SÅSSORT KÄNNS AV I UNGA ÅR DELADE

KAPSEL STRYKER ÖDESPÅ TUNT GUDINNOR DE LUXE

VILL FRIARE HÖRA HUNDRAS

STRECK I LACKEN HOLMEN

UPPSATS

GÅNGART

PLAGG FÖR NAMNE

OVANLIG

SKOGSARBETE

SPANSK MÅLARE

INSINUATION

GÖRA LÄNGRE

PLACERAR NORDISK PENGAR GUDINNA ÅT FOLK ORDEN

SATT DANTES PÅ ILSKEN

RICKSON FRÅN NÄRKE BUSKE

DEN GAMLE TEST PÅ HJÄRNAN

SINGAPORE LÖVTRÄD

VÄRLDSDEL DRYGT TRE

HAR KOLL PÅ BLADEN

TÄ & V VL IN A N

ANMODA SPELPINNE

SKEDE

VANLIG GÅVA

VIKT

STATUS #1/2015

UNDERRÄTTA

PYSSLAT

HAR BRO

GAMMAL HALSTABLETT TRADIG

KAN SNAPSEN KALLAS

MISSTÄNKA GÅR SOM BETE

TYP AV VIRUS ARM

STORLEK

VARUKOD

FORSKA

JP 2014 ©PERSSON

VINN 200 kronor! Lösningen ska vara märkt ”Bildkryss nr 6” och måste vara Status, Box 9090, 102 72 Stockholm, tillhanda senast den 4 mars 2015. Tre priser på 200 kronor delas ut. Lösning och pristagare meddelas i Status nr 3 2015. Namn:________________________________________________________________________________ Adress:_______________________________________________________________________________ Postadress:___________________________________________________________________________ Om du vill, uppge bankkonto (clearingnr+kontonr):________________________________________ 29


Foto: S H U T T E R S TO C K

TÄVLING

Tipsa om träning och vinn en kokbok Q Hur gör du för att hålla dig i fysisk form? Ge ditt bästa motions- eller kom-i-gång-tips. De tre bästa förslagen belönas med kokboken Det goda enkla. Mejla senast 10 mars till: info@hjart-lung.se eller skicka med vanlig post till: Tidningen Status, Riksförbundet HjärtLung, Box 9090, 102 72 Stockholm.

? u d r a n ä r t r Hu

Vinnare & lösning till bildkryss nr 5 2014 3 vinnare som vinner 200 kr var. Inger Bristrand Jonstavägen 12 B 921 36 Lycksele 30

Vaine Einarsson Olstorpsgatan 3 A 341 36 Ljungby

Anita Hellström Nedre Torekällg. 12 151 73 Södertälje STATUS #1/2015


FÖRBUNDSNYTT

Förbundet deltog i KOL-konferens Q Förbundet var på plats vid ”Lungerehabiliteringskonferansen 2015” som ägde rum i Oslo 22-23 januari. Konferensen är ett årligt inslag sedan 1997 och satte fokus på rehabilitering och interprofessionell samverkan i samband med lungsjukdomar. WHO beslutade 2012 att man vill öka kunskapen om kroniska sjukdomar och kallade det ökade antalet lungsjuka för en världsomspännande epidemi.

Med den bakgrunden valde man på konferensen att diskutera de mest aktuella områdena inom lungrehabilitering, såsom tobaksavvänjning, tidig diagnos, individanpassad träning och brukarmedverkan. Medverkade gjorde bland annat HjärtLungs norska systerorganisation Landsforeningen for hjerte- og lungesyke (LHL), Faggruppe for hjerte- och lungefysioterapi och Norsk forening for lungemedisin.

Välkommen till Hjärtebåten! Q Riksförbundet välkomnar alla medlemmar till Hjärtebåten den 26-27 maj 2015. Vi bjuder på välkomstdrink, välkomsttal av Inger Ros och därefter någon lättare aktivitet innan det blir gemensam middag på kvällen. Dag två har vi länsordförandekonferens. De medlemmar som inte deltar i konferensen erbjuds underhållning. Viking Lines Cinderella avgår klockan 18.00 men man har möjlighet till early boarding från 16.15. Ankomst i Stockholm 15.30. Viking Line har bussupphämtning på de flesta o ter i Sverige. Du kan redan nu anmäla dig på telefonnummer 08-452 40 00, uppge kod Hjärta. Mer information och möjligheter till anmälan kommer i nästa nummer av Status. Information om Hjärtebåten finns också på år hemsida hjart-lung.se. Har du frågor om Hjärtebåten, kontakta handläggare Pär Hommerberg, par.hommerberg@hjart-lung.se, telefon 08-55 606 203.

STUDIESAMORDNARE HAR ANSTÄLLTS Q Förbundskansliet har nöjet att berätta att en studiesamordnare har anställts. Hon heter Marie Ekelund och är utbildad sjuksköterska och har bland annat arbetat med att ta fram medicinskt utbildningsmaterial. Marie började arbeta den 7 januari 2015. Hon har telefonnummer 08-55 606 205 och e-postadress marie.ekelund@hjart-lung.se. På förbundets hemsida www.hjart-lung.se finns mer information om vem på kansliet som ansvarar för vilket område.

Mälargården Rehab Center ligger i natursköna Sigtuna 40 minuter norr om Stockholm. Vi är ett multimodalt kompetent rehabiliteringsteam där vi tillsammans med patienten arbetar fram ett individuellt rehabiliteringsprogram för vistelsen. Vi har utbildning och behandlingsprogram för patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) och/eller astma bronchiale. Patienter med ovanstående sjukdomar kan rehabiliteras på Mälargården, fråga oss gärna om hur du skall gå tillväga för att få en remiss. 3 veckors KOL program 3 veckors astma program Repetitionsprogram Avtal finns med Stockholms läns landsting För ytterligare information om programmen, se hemsida www.malargarden.se Box 46 • 193 21 SIGTUNA • Tfn 08-5949 3630 • www.malargarden.se

STATUS #1/2015

31


Spara med hjärtat Låt pengarna växa samtidigt som de verkar för en god sak. Spara i Swedbank Robur Humanfond så bidrar du årligen med två procent av din fondförmögenhet till Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds viktiga arbete. I Humanfond investerar vi i svenska företag som tar ansvar för vår omvärld. Mer information om ideellt fondsparande hittar du på swedbank.se/hjartlung Swedbank Robur i stolt samarbete med Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. På grund av fondens sammansättning och de förvaltningsmetoder som används, så kan pengar som placeras i fonden både minska och öka kraftigt i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser för Swedbank Roburs fonder finns att hämta hos din återförsäljare eller på swedbankrobur.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Tidningen STATUS #1 2015 by Riksförbundet HjärtLung - Issuu