Att leva med förmaksflimmer Ingår i en serie skrifter från Riksförbundet HjärtLung
Bengt, 59 år
”
Det är 5 år sedan min företagsläkare
jobbigt att behöva gå till vårdcentra-
upptäckte mitt flimmer vid en vanlig
len och kontrollera blodet titt som
rutinundersökning. Själv hade jag
tätt. Och det var jobbigt. Passade
inte känt någonting och blev verkli-
inte mina jobbtider helt enkelt. Men
gen förvånad när läkaren berättade
genom medlemstidningen jag får från
att jag hade något som heter för-
Riksförbundet HjärtLung fick jag
maksflimmer.
reda på att det finns hjälp för såna
Sen dess har jag behandlats med
som jag.
blodproppsförebyggande medicin
Man kan själv testa sig bara man
och en annan som gör att hjärtat
får utbildning och en självtestappa-
slår jämnare. Det tog ett tag innan
rat. Så nu kan jag sköta mitt jobb och
jag gick med på medicineringen
ändå ha koll på flimret.
eftersom jag tyckte att det verkade
”
Din rätt till en god vård Den 1 juli 2010 förändrades Vårdgarantin till att bli en lag vilket innebär en kraftig förstärkning av patientens rättigheter.
så långt det är möjligt samråda med patienten. • Patientens önskemål om vårdgivare ska tillmätas stor betydelse.
Vad innebär Vårdgarantin?
Vårdens informationsplikt
Du ska erbjudas tid hos: — läkare inom primärvården inom 7 dagar – specialist inom 90 dagar
• Om landstinget inte kommer att klara av att ge vård enligt de tidsgränser som gäller ska patienten informeras om detta liksom om de åtgärder som landstinget avser att vidta, bl. a. hur man ska fullgöra skyldigheten att se till att patienten kan ges vård hos någon annan vårdgivare. • Denna information ska ges redan när det står klart att Vårdgarantin inte kan uppfyllas och inte när de 90 dagarna har passerat. • Informationsskyldigheten gäller under hela vårdförloppet, d.v.s. inte endast vid den första kontakten med patienten.
– behandling inom 90 dagar
Vilka är ditt landstings skyldigheter? • Om det egna landstinget inte kan erbjuda behandling inom 90 dagar från det att beslut om behandling har fattats, åligger det landstinget att hjälpa patienten att få vård i annat landsting inom garanterad tid. • Landstinget måste respektera patientens självbestämmande och
Trygghet i gemenskap Att komma tillbaka till ett nytt liv efter hjärtsjukdom tar tid. Att göra det på egen hand kräver dessutom mer än om man gör det tillsammans med människor i samma situation. Genom föreningarna i Riksförbundet HjärtLung kan du få nya vänner för livet. Människor som är, eller har varit med om det som du just nu upplever. I våra lokalföreningar som ligger spridda över hela landet, anordnar vi aktiviteter, delar erfarenheter, umgås och har kul tillsammans. Vi hjälper varandra att sluta röka, går på föreläsningar, motionerar tillsammans, lär oss stresshantering, hjärt- och lungräddning, att laga rätt sorts mat och mycket mer. Alla aktiviteter är anpassade efter dina behov och det
är alltid du själv som bestämmer vilka du vill delta i, på vilken nivå och hur ofta. Hos oss är du alltid i trygga händer. Våra gruppledare har oftast egen erfarenhet av hjärt- eller lungsjukdom och har genomgått en ledarutbildning inom förbundet. Motionsprogrammen är utformade av erfarna sjuksköterskor och sjukgymnaster, matlagningskurserna av dietister. Är du närstående har du också en självklar plats att fylla. Antingen kan du delta i våra aktiviteter i förebyggande syfte, eller mer fungera som ett värdefullt stöd åt din partner. Också du kommer att ha glädje av att träffa människor i en liknande situation. Välkommen in i gemenskapen! Den är närmare än du tror.
Förmaksflimmer – vad är det? Förmaksflimmer startar ofta genom
hagskänsla eller smärta i bröstkorgen,
att snabb elektrisk aktivitet uppstår
trötthet, nedsatt kondition, yrsel och
i de blodkärl som för syresatt blod
ibland svimning som följd. Många
från lungorna in till det vänstra för-
personer har så svåra besvär att de
maket. Sådan elektrisk aktivitet kan
varken kan arbeta eller utföra vardag-
sedan påverka förmaket så att ett
liga sysslor, medan andra inte känner
totalt elektriskt kaos uppstår, det vi
av sitt förmaksflimmer.
kallar förmaksflimmer. Elektriska
Förmaksflimmer är i sig inte livsho-
impulser överleds sedan via retled-
tande men ger en ökad risk för blod-
ningssystemet till hjärtats kamrar på
propp och stroke och är också förenat
ett helt oregelbundet sätt.
med ökad risk för förtidig död.
Vid förmaksflimmer slår hjärtat snabbt och ojämnt
Hur vanligt är förmaksflimmer?
Man får en oregelbunden puls och
stigande ålder. Bland personer som är
ibland en fladdrande känsla i brös-
över 75 år har 5–10% förmaksflimmer.
tet. Det beror på att hjärtat kan slå
Uppskattningsvis har 170 000–
150–200 slag i minuten mot normala
250 000 svenskar förmaksflimmer och
50–100 slag i vila. Besvären kan yttra
antalet ökar. En bidragande orsak är
sig som hjärtklappning med en obe-
det ökande antalet äldre i befolkningen.
Förmaksflimmer blir vanligare med
Oregelbundna elektriska impulser bildas på olika ställen i förmaken och tar över den normala elektriska impulsbildningen.
Resultatet av störningen kan bli en ökad hastighet på impulserna till kamrarna och därmed en snabbare puls.
När kan man misstänka att man har förmaksflimmer?
Hur ställs diagnosen?
1. Om hjärtats rytm känns helt ore-
elektrokardiogram (EKG). Det sker
gelbunden. Det kan dock vara svårt
genom att man kopplar elektroder till
att skilja från rikligt med extraslag,
vrister, handleder och på bröstet. På
vilka oftast är ofarliga.
en EKG-skrivare ritas sedan en kurva
2. Om man känner att hjärtats rytm
som visar hjärtmuskelns elektriska
rusar i väg även vid ringa ansträng-
aktivitet. Man kan även tillgripa
ning.
någon form av långtidsregistrering
3. Om man plötsligt tappar orken,
(bandspelar-EKG eller tum-EKG) för
blir andfådd och trött vid lättare
att ställa diagnos.
ansträngning.
Diagnosen ställs med hjälp av ett
EKG visar om hjärtat går i normal
4. Ibland finns inga tydliga symtom
rytm (sinusrytm) eller om det går i
och det finns personer som inte mär-
förmaksflimmer. Vid sinusrytm ses
ker när hjärtat övergår i förmaksflim-
s. k. P-vågor som representerar för-
mer. Det kallas att ha ett tyst flimmer.
makens normala elektriska aktivitet. Vid förmaksflimmer föreligger ett elektrisk kaos i förmaken varför det inte finns några P-vågor.
Typer av förmaksflimmer Paroxysmalt flimmer: Attacker som går över spontant. Dessa kan vara i enstaka minuter men också pågå i flera dygn.
Persisterande flimmer: Attacker som kräver åtgärd för att återgå till sinusrytm. Åtgärder görs antingen i form av en elkonvertering eller med vissa läkemedel. Om förmaksflimret blir ihållande är det viktigt att uppmärksamma detta de första två dygnen. Om flimret har pågått en längre tid kan inte en konvertering göras utan förbehandling under flera veckor med blodproppsförebyggande medel.
Permanent flimmer: Konstant flimmer som trots behandling inte går tillbaka till sinusrytm eller där man beslutat att inte göra fler försök att få hjärtat i sinusrytm.
Är det farligt?
3. Ökad dödlighet
I det akuta skedet är förmaksflimmer
Sett över ett längre tidsperspektiv
oftast inte farligt men i ett längre per-
föreligger en ökad dödlighet som bl. a.
spektiv har det klart negativa hälsoef-
kan kopplas till stroke eller underlig-
fekter.
gande hjärtsjukdom.
1. Risk för stroke
4. Sämre livskvalitet
Vid förmaksflimmer finns risken att
En viktig aspekt på förmaksflimmer
det bildas proppar i hjärtats förmak.
är den negativa effekt som sjukdomen
Man kan då bland annat drabbas av
har på livskvaliteten. Det är en sjuk-
en stroke (propp i hjärnan). Denna
dom som ger osäkerhet, oro och en
risk finns för alla former av förmaks-
benägenhet att begränsa sitt liv.
flimmer. Risken för stroke är cirka
Tyvärr finns det många patien-
5 gånger högre per år än hos personer
ter med förmaksflimmer som trots
utan förmaksflimmer.
behandling inte alls mår bra. Detta är
2. Försämrad ork
ett viktigt skäl till att skaffa ökad kun-
Hjärtat arbetar inte effektivt och man orkar sämre och blir mer andfådd. Risken för att få hjärtsvikt ökar.
skap om förmaksflimmer.
Vad kan man göra åt det? Det första viktiga steget är att upptäcka förmaksflimret. En läkarundersökning kan ge svar om det föreligger förmaksflimmer eller inte.
Om man påvisat förmaksflimmer så finns det saker man som patient kan göra? – Sträva efter en normal vikt – Inte stressa – Vara fysiskt aktiv
Läkaren i sin tur har flera viktiga beslut att ta. – Hur förebygga proppbildning och stroke? – Är blodtrycket för högt och behöver behandlas? – Finns andra sjukdomar? – Ska man försöka behålla/återfå sinusrytm? – Ska man fokusera på att styra hjärtats hastighet först och främst? Patienter med förmaksflimmer bör i de flesta fall genomgå en ultraljudsundersökning av hjärtat och eventuellt ett arbets-EKG. Blodprover bör tas för kontroll av salthalter, njurfunktion och ämnesomsättning. Blodproppsförebyggande läkemedel sätts vanligtvis in, men i vissa situationer kan andra alternativ vara aktuella.
Går attackerna över av sig själva?
Akut läkemedelsbehandling
Vid paroxysmalt (attackvis) förmaks-
lindra symtom genom att sänka pul-
flimmer går flimret över spontant. En
sen, som oftast är förhöjd när ett
attack kan vara från enstaka minuter
förmaksflimmer börjar. Istället för att
upp till flera dygn. Förmaksflimret
elkonvertera kan ett läkemedel ges
återkommer oftast men med varie-
och inom 3 timmar kan flimret övergå
rande tidsintervaller. Behandlingen
till normal rytm. Fungerar för ca.
inriktas såväl på hjärtrytmen som på
50 % av patienterna om det ges tidigt
risken för stroke.
efter flimmerdebut.
Läkemedelsbehandling Läkemedel används dels i det akuta
Kontinuerlig läkemedelsbehandling
skedet och dels för kontinuerlig
Här finns flera läkemedelsgrupper
behandling.
och vilka läkemedel man ordineras
I första hand ges läkemedel för att
beror på många faktorer, t. ex. ålder, kön, andra sjukdomar m. m.
Läkemedelsgrupper 1. Läkemedel som minskar risken för stroke – blodproppsförebyggande medel/behandling
i samråd med behandlande läkare.
Under lång tid har blodproppsföre-
del i form av warfarin (Waran) kan
byggande behandling skett i huvudsak
välja att sköta provtagningen själva
med warfarin (Waran) eller i en del
i hemmet. För det krävs inköp av
fall med acetylsalicylsyra (ASA). Nu
en apparat och en kortare utbild-
har nya preparat introducerats och
ning på AK-mottagningen. Remiss
ytterligare blodproppsförebyggande
skrivs av behandlande läkare. Denna
läkemedel kommer att bli tillgängliga
möjlighet ger större frihet för perso-
inom en snar framtid.
nerna som då inte behöver uppsöka
Medlen skiljer sig åt avseende hur
Personer som behandlas med blodproppsförebyggande läkeme-
AK-mottagning eller vårdcentral.
den blodproppsförebyggande effekten
Apparaten bekostas av personen
åstadkoms, liksom i hur kontrollen av
själv medan övrig utrustning är kost-
behandlingen sker. Preparatval görs
nadsfri.
2. Läkemedel med syfte att sänka hjärtfrekvensen (pulsen) s k frekvensreglerande läkemedel
i första hand för att förhindra nya
– betablockerare, som också har
viktigt att det görs en individuell
viss effekt avseende att återskapa
bedömning. Det förekommer inte säl-
och bibehålla hjärtats normala rytm
lan att man kan få prova några olika
– kalciumflödeshämmare
läkemedel och även kombinera läke-
– (digitalispreparat kan ges
medel.
i undantagsfall)
3. Rytmstabiliserande läkemedel (antiarytmiska läkemedel) minskar retbarheten i hjärtats elektriska system Det gör att risken för nya flimmerattacker minskar. Rytmstabiliserande läkemedel bromsar inte alltid hjärtrytmen under en attack, utan används
attacker. Vid läkemedelsbehandling är det
”
Ingrid, 72 år Under flera år hade jag lidit av mitt
träffade jag en läkare som skrev en
förmaksflimmer. Ut och in på
remiss till kliniken som utför katete-
sjukhus för elkonvertering, biverk-
rablation.
ningar av medicinen, oro för att få
Inför ingreppet var jag lite orolig
en attack under resor. Ja, livet var
eftersom man går in i hjärtat med en
ett elände helt enkelt. Ingen läkare
kateter. Men väl på plats fungerade
kunde hjälpa mig kändes det som
allt så bra och det kändes att man
eftersom de bytte min medicin
togs om hand av proffs.
titt som tätt utan att jag mådde bättre.
Nu är det 1,5 år sedan jag blev abladerad och hittills har jag inte fått
Men sen läste jag i medlemstid-
tillbaka mitt flimmer. Och nu slipper
ningen Status att man kan operera
jag också att äta medicin för flimret.
sig fri från flimret. Efter lite sökande
Livet kom tillbaka kan man säga.
”
Andra åtgärder vid förmaksflimmer Elkonvertering
är inte en ”botande” behandling och
Om förmaksflimret blir bestående kan
man måste vara beredd på att fortsätta
man göra en elkonvertering. Under en
med sin medicinering.
kortvarig sövning ges en elektrisk stöt
Kateterablation
genom bröstkorgen. Detta ”nollställer” hjärtats elektriska aktivitet och ger en möjlighet för sinusknutan att återfå kommandot. Elkonvertering kan göras de första 2 dygnen utan att extra blodproppsförebyggande måste ges. Om förmaksflimret pågått längre än två dygn måste däremot blodproppsförebyggande läkemedel ges och elkonverte-
Kateterablation är en metod som har använts sedan slutet av 1980-talet. 60–80% av alla patienter kan bli av med sina besvär efter en ablation. Det är dock vanligt att man behöver göra mer än ett ingrepp för att helt bli fri från flimret. De bästa resultaten ses hos de med paroxysmalt flimmer.
haft en god effekt i minst 4 veckor.
Kateterablation ingår i vårdgarantin.
Elkonvertering kan låta dramatiskt men
Vid ett ablationsingrepp för förmaks-
är i själva verket en säker metod med
flimmer för man oftast in tre katetrar
mycket låg risk för komplikationer. Det
till hjärtat via ljumsken.
ring skjutas upp till dess att läkemedlet
Kateterablation är effektivt genom att
fyra timmar och patienten är vaken
man elektriskt isolerar lungvenerna
under ingreppet men får lugnande och
och därigenom kan inte felaktig, snabb
smärtstillande läkemedel. Man skrivs
elektrisk aktivitet som uppstår i lung-
som regel ut dagen efter behandlingen.
venerna leda till att ett förmaksflim-
Efter några dagar kan patienten återgå
mer kommer igång. Kateterablation är
till full aktivitet, inklusive arbete.
ett ingrepp där det förekommer kom-
Kateterablation ingår i vårdgaran-
plikationer vid ca 4–5% av ingreppen.
tin och efterfrågan på kateterabla-
Vanligast är blödningskomplikationer
tion överstiger kraftigt tillgången på
från ljumsken, där katetrarna förs in.
behandlingsmöjligheter. Tillgången
I ett fåtal fall kan man åstadkomma
är dessutom mycket ojämnt fördelad
en blödning i hjärtsäcken, en sådan
inom landet. Det är därför angeläget
blödning kräver oftast att man får
att diskutera med sin behandlande
lägga in ett s. k. dränage och tappa
läkare och utnyttja den möjlighet som
ut blödningen. I mycket sällsynta fall
finns att få behandling på annat sjuk-
kan blodpropp inklusive stroke före-
hus inom ramen för vårdgarantin.
komma. Kateterablation tar två till
Hjärtkirurgi och förmaksflimmer Maze-operation (eng. maze = laby-
den drabbade mycket svåra symtom.
rint) är ett ingrepp som görs med
Patienter som har förmaksflimmer
hjälp av hjärt-lungmaskin och är
och som skall opereras för t. ex. klaf-
alltså s.k. öppen hjärtkirurgi. Vid
fel behandlas nu i ökande omfattning
ingreppet görs ett antal kirurgiska
också för sitt förmaksflimmer i sam-
snitt i förmaken, som därefter sys
band med hjärtoperationen.
igen varvid det skapas elektriska bar-
Det finns också möjligheter att
riärer i förmaken. Ingreppet är rela-
kirurgiskt behandla patienter med
tivt omfattande men leder i mycket
förmaksflimmer via sk titthålskirurgi
stor utsträckning till att normal hjärt-
(thorakoskopi) då man kan utföra iso-
rytm återskapas.
lering av lungvenerna med i princip
Maze-operation används i första hand till personer med permanent (ihållande) förmaksflimmer som gett
samma syfte som vid kateterablation.
Hälsorelaterad livskvalitet Förmaksflimmer ger upphov till
att finna en tillfredsställande läkeme-
en mycket varierande symtombild,
delsbehandling så att det fungerar bra
alltifrån nästan inga symtom alls till
både under perioder med respektive
svåra och handikappande symtom.
utan flimmer. Ett förmaksflimmer
Förmaksflimmer är ett tillstånd som
där pulsfrekvensen blir för hög, med
oftast leder till sämre livskvalitet i för-
andra ord ett dåligt frekvensregle-
sta hand för den sjuke men också för
rat flimmer, är mer tröttande och
de närstående. Studier visar att per-
ansträngande att leva med.
soner med attackvisa flimmer oftare
När man har ihållande flimmer är
skattar sin hälsorelaterade livskvalitet
situationen mer stabil och det kan
lägre än de med ihållande flimmer.
vara lättare att medicinera på ett till-
Osäkerheten att aldrig veta när
fredställande sätt. Här kan symtomen
nästa attack ska komma upplevs både
vara mindre uttalade och oftast som
otryggt och utmanande. Hos dessa
mest påtagliga under ansträngning.
personer kan det dessutom vara svårt
Andra faktorer som kan påverka var-
Hälsorelaterad livskvalitet, forts dagen är eventuella biverkningar av
självpåtagna begränsningar i vardags-
läkemedel eller när läkemedel kräver
situationer, där man kan uppleva
täta, återkommande blodprovskon-
rädsla att göra saker man vanligtvis
troller för säker dosering, t. ex. blod-
brukar göra, t. ex. köra bil. Även
proppsförebyggande läkemedel.
omgivningen kan påverkas genom
En del personer med förmaksflim-
t. ex. inställda planerade aktiviteter
mer upplever uttalade symtom så som
och oro för den närstående. Det finns
kallsvettighet, yrsel och kan t. o. m.
studier som visar att en del personer
känna sig svimfärdiga i samband med
med förmaksflimmer kan känna både
flimmer. Detta är något som påver-
oro och ångest och att detta påverkar
kar det dagliga livet och kan medföra
den hälsorelaterade livskvaliteten.
Vad kan man göra för att må bättre? Allmänna hälsobefrämjande åtgär-
Vårdgarantin
der är gynnsamma även för den med
Från 1 juli 2010 är vårdgarantin en
förmaksflimmer. Sträva efter normal-
lag som ingår i hälso- och sjukvårds-
vikt, sluta röka och försöka motionera
lagen. Det innebär att man har rätt
regelbundet är positiva åtgärder. Hos
att få vård inom en viss tid. Efter
de som har andra sjukdomar som
att beslut om behandling tagits av
t. ex. förhöjt blodtryck eller diabetes
läkare i samråd med patient, anger
är det viktigt att dessa sjukdomar är
vårdgarantin hur länge du längst ska
under god kontroll.
behöva vänta. Vårdgarantin reglerar
Personer med attackvis förmaks-
inte om vård ska ges eller vilken vård
flimmer har ibland upplevt hur även
som kan komma i fråga. Garantin
mindre mängder alkohol kan starta
reglerar endast inom vilka tidsgränser
en flimmerattack, givetvis kan det då
du som patient ska erbjudas vård.
vara av godo att reducera mängden
Vårdgarantin gäller för alla patienter
eller t. o. m. upphöra med alkohol helt.
och behandlingen ska inledas senast
Överkonsumtion av alkohol är alltid
inom 90 dagar efter det att beslutet
klart ogynnsamt. Sömnapné (ofrivilliga
om behandling har tagits.
andningsuppehåll i sömnen) kan orsaka
Läs mer på www.vantetider.se.
störd hjärtrytm, varför det är viktigt att kartlägga detta och behandla vid behov.
Följ oss på Facebook!
Vill du stödja Riksförbundet HjärtLung och dess verksamhet och stöd till forskning? Sätt in ditt bidrag på PlusGiro 90 10 10 – 9 eller direkt via vår hemsida. Tack på förhand!
Den här broschyren ingår i en serie om olika hjärt- och lungdiagnoser. Du kan läsa mer om oss och broschyrerna på vår hemsida, där de också kan beställas eller skrivas ut som pdf. Broschyren är medicinskt granskad av Docent och överläkare Jonas Schwieler, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
hjart-lung.se Tel 020-21 22 00
Den här broschyren har tagits fram i samarbete med Förmaksflimmer.com
Impact Communication, Sep 2012, Dec 2013
Alla bidrag av välkomna