Intressepolitik i coronavirusets spår

I mars 2020 ställdes världen inför ett allvarligt läge på grund av pandemin. Coronavirusets spridning tog fart och både enskilda och samhället hamnade i en mycket svår situation. Riksförbundet HjärtLung gick snabbt ut med information och uppmaningar till våra medlemmar att följa myndigheternas rekommendationer.

Samtidigt efterlyste riksförbundet mer information specifikt riktad till personer i riskgrupper. I våra grannländer var man snabbt ute med information, men i Sverige dröjde det. Vi skickade därför en skrivelse till Folkhälsomyndigheten för att påpeka skillnaderna i hur myndigheter i olika länder kommunicerade med personer i riskgrupp relaterat till covid-19. De olikheterna riskerade att skapa oro och förvirring för våra medlemmar.

Inkludera fler i riskgruppen Riksförbundet skrev även till Socialdepartementet och Socialstyrelsen med anledning av smittskyddspenning för personer i arbetsför ålder vilka tillhör riskgrupp vid covid-19. Om att fler borde inkluderas i riskgrupper och att regeringen borde kasta nätet brett för att inkludera personer med kroniska sjukdomar som vanligtvis tillhör riskgrupper. Att i ett osäkert kunskapsläge exkludera personer med kroniska hjärt-kärlsjukdomar från ekonomisk ersättning var olyckligt. Lyssnade in medlemmarna i enkät I maj genomförde vi en medlems- undersökning via Mistat AB. Den gav oss en bild av hur personer med hjärt-, kärl- och lungsjukdomar hade påverkats av pandemin. Genom att lyssna in våra medlemmar kunde vi argumentera för att ett ekonomiskt stöd borde utbetalas till personer i arbetsför ålder med risk för allvarlig sjukdom i covid-19.

I slutet av maj kom beskedet att förebyggande sjukpenning skulle införas, en viktig framgång. I juni klubbades beslutet i riksdagen vilket sedan infördes i juli. Hela året fortsatte vi att debattera och argumentera för att utöka kriterierna för vem som kunde få förebyggande sjukpenning. Bl a inkluderades inte vissa grupper med svår hjärtsjukdom. I oktober utökades till slut kriterierna – vilket var välkommet för våra medlemmar.

Under hösten lyfte vi också den snabbt ökande vårdskulden samt att minskad fysisk aktivitet, rädsla för att söka sjukvård och minskad tillgång till rehabilitering under pandemin riskerade att bli dödlig.

Foto: iStockphoto

Kartläggningen av coronapandemins konsekvenser Enkäten besvarades av 5 126 personer (37 procent svar). Resultaten visade på en stor negativ effekt av pandemin. • Var fjärde medlem hade avstått från vård de anser sig ha behövt under våren. Bland personer med tre eller fler kroniska sjukdomar är siffran fyra av tio. • Varannan medlem hade blivit mindre fysiskt aktiv. 55 procent av kvinnorna och 47 procent av männen svarar att de var något eller mycket mindre fysiskt aktiva. • Var femte var förtvivlad över hur deras livssituation hade förändrats. • Hälften med kronisk diagnos som arbetade var oroliga att gå till jobbet.

I maj 2020 genomförde Riksförbundet HjärtLung en kartläggning av coronapandemins konsekvenser för medlemmarna.