Skip to main content

Att leva med ny hjärtklaff

Page 1

Att leva med ny hjärtklaff Ingår i en serie skrifter från Riksförbundet HjärtLung


Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva friheten med att cykla igen Det började när jag skulle gå i pension. Jag fick jag ont i magen och gick till min husläkare för att kolla upp saken. Efter att ha lyssnat på mitt hjärta frågade han: Har du aldrig svimmat? Frågan kom som en fullständig överraskning. Jag hade cyklat 400 mil varje vår och sommar i 20 år och kände mig inte det minsta sjuk, bortsett från att jag hade ont i magen. Det var ett tydligt blåsljud från hjärtat

riktigt. De såg inga tecken på kärlkramp,

han hörde. Jag fick en remiss till en hjärt-

det var bara själva klaffen som var förkal-

specialist som gjorde en ultraljudsun-

kad.

dersökning. Den visade att aortaklaffen öppnade sig lite trögt och inte slog igen

Operation eller inte? Utan en ny hjärtklaff skulle jag kanske orka leva


någorlunda vanligt i tio år till, sa läkaren.

Min dotter som är sjukgymnast inom

Beslutet var enkelt och jag var aldrig

Riksförbundet HjärtLung sa att det var

ängslig inför själva operationen. Däremot

ett bra gäng som motionerade där, så jag

trodde jag aldrig att jag skulle få uppleva

gick med och håller med henne. Det blir

friheten med att cykla igen.

ett gymnastikpass i veckan. Så egentligen

Vid ingreppet skadades en nerv

lever jag precis som innan jag operera-

till pulsen, vilket gjorde att jag fick en

des. Det enda som skiljer mitt liv nu från

pacemaker inopererad. Trots detta kände

då, är att jag får ta två tabletter om dagen

jag mig så gott som frisk redan efter en

och att jag inte får äta jordgubbar och

vecka. Och på den vägen har det fort-

broccoli. Det lever jag gärna med.

satt. Det har blivit tre Vätternrundor med pacemaker och den nya hjärtklaffen. Dessutom simmar jag en gång i veckan.

Stig Fondelius, Lever med pacemaker och mekanisk h ­ järtklaff .


Vad är förträngda eller läckande h vuxen ålder. Medfödda klaffel kan drabba hjärtats alla fyra klaffar. Förvärvade klaffel i vuxen ålder drabbar som regel endast klaffar på hjärtats vänstra sida. Beroende på vilken klaff som är föträngd eller som läcker uppstår olika besvär som utvecklas olika snabbt.

Varför får man det i vuxen ålder? Klaffel i vuxen ålder kan drabba både aortaklaffen (finns mellan vänster kammare och kroppspulsådern) och mitralisklaffen I hjärtat finns fyra klaffar som fungerar

(finns mellan vänster förmak och vänster

som ventiler och ser till att blodet pum-

kammare.

pas i rätt riktning genom hjärtat. Klaffarna

Aortaklaffen: Förträngning är det van-

kan antingen bli för trånga eller börja

ligaste klaffelet. Blodet har svårt att passe-

läcka. Fel på klaffar kan antingen uppstå

ra klaffen. Det uppstår om klaffen är för-

som medfödd missbildning eller till följd

kalkad, vilket är den vanligaste orsaken i

av sjukdom som då oftast uppträder i

högre åldrar. Om aortaklaffen läcker beror


de hjärtklaffar? det oftast på söndrig klaff. Den vanligaste orsaken är bakterieinfektion. Klaffen kan

Hur ställs diagnosen?

även läcka om kroppspulsådern eller hjär-

Vid klaffsjukdom kan läkaren höra ett

tats vänster kammare är utvidgad.

blåsljud från hjärtat med hjälp av ett

Mitralisklaffen: Även denna klaff kan bli

stetoskop. Om läkaren hör blåsljud

för trång eller få läckage. Vid mitralisstenos

får man oftast en remiss till en hjärt-

växer klaffen samman på grund av reu-

specialist för vidare undersökning.

matisk inflammation. Mitralisinsufficiens

Blåsljud betyder inte ­automatiskt

innebär att klaffen läcker. Det kan bero på

att man har någon ­klaffsjukdom,

försämrad sammandragningsförmåga i

men det är viktigt att symtomen

vänster kammare. En annan orsak kan vara

undersöks. Man får ta ett EKG som i

att klaffseglen eller upphängningstrådarna

vissa fall kan peka på klaffsjukdom.

är förtjockade. Läckaget kan även bero på

Ultraljud är också vanligt eftersom

att delar av hjärtmuskeln som ska pressa

det ger en bra bild av hur klaffarna

ihop klaffen inte får tillräckligt med syre

ser ut och fungerar. Blodflödet och

eller har skadats av en hjärtinfarkt.

klafföppningsytan kan beräknas och

Oavsett orsak blir resultatet av klaffsjukdom att för lite syresatt blod pumpas ut i kroppen.

förträngningen uppskattas.


Vilka är symtomen?

låta sig undersökas regelbundet för att

Klaffsjukdomar märks som regel inte alls

kontrollera att klaffunktionen inte har

i början. Så småningom upplever man

försämrats. Är du rökare rekommenderas

att orken blir sämre och att man lättare

rökstopp. Höga blodfetter och högt blod-

blir andfådd. På sikt kan det leda till för-

tryck bör också undvikas, varför ändrade

maksflimmer, hjärtsvikt och svimning.

kostvanor kan vara lämpligt. Motion i

Eftersom man till en början inte märker

lagom doser gör också gott.

något, är det vanligt att hjärtklaffspro-

Vid allvarligare klaffel får man remiss

blem upptäcks i samband med en vanlig

till en hjärtkirurgisk klinik för operation.

hälsokontroll.

Det finns flera olika operationsmetoder beroende på vilket fel man har.

Vilka behandlingsmöjligheter finns?

Hjärtklaffar kan lagas eller transplanteras.

Vid lindrigare klaffel brukar man som

Det finns också mekaniska hjärtklaffar

regel inte göra något. Man bör dock

som kan opereras in med bra resultat.


Den första tiden Att komma hem från sjukhusmiljön inne-

Du känner själv hur mycket du orkar. Det

bär en stor förändring. Man kan känna sig

sexuella samlivet kan återupptas utan oro

ensam, deprimerad, och lättirriterad. Man

så snart lusten och orken kommer tillbaka.

kan också få svårt att koncentrera sig, få

Det viktigaste är att inte stressa, utan att ta

minnesluckor och ibland mardrömmar.

dagarna som de kommer. Då blir de både

Dessa reaktioner är vanliga, men går näs-

härligare och fler.

tan alltid över. Är du ängslig över hur du

En hjärtsjukdom gör att de flesta upple-

känner dig, kan din läkare vara till hjälp.

ver att livet blir lite av en berg- och dalba-

Ha lagom stora förväntningar på dig själv

na. Humöret kan vara på topp ena dagen,

till en början, låt gärna bilen stå de första

för att vara i botten andra dagen. Därför

veckorna och ta en dag i sänder.

är det bra om man inte drar sig för att söka stöd från sina nära, kanske talar med

En ny vardag

en psykolog eller någon som befin­ner sig

När man kommer hem från sjukhuset

i samma situation.

är det viktigt att komma igång med lite

Att man känner sig ensam, orolig och

aktiviteter så snart som möjligt. Vanliga

övergiven när sjukhuskontakterna blir allt

vardagsaktiviteter som att gå och handla,

glesare är ju bara naturligt.

laga mat och lättare städning kan göra susen. Känner du att det tar emot, är det bara att stanna upp och vila en stund.

Riksförbundet HjärtLung finns till för att ta vid där sjukvården slutar.


Du och din familj Det är lätt att vilja skärma av sig. Ingen vill ju ligga en medmänniska till last och oroa sin omgivning i onödan. Men faktum är att det bästa är att göra precis tvärtom. Ju mer dina nära och kära får dela dina tankar och din oro, desto mindre påfres­ tande blir livssituationen för dem. Man är aldrig ensam om en hjärtsjukdom. Är dina närstående delaktiga i hur du känner det, ökar deras förståelse. De vet hur de ska förhålla sig, hur de kan stötta dig och ni får lättare att gå vidare tillsammans.


Trygghet i gemenskap Att komma tillbaka till ett nytt liv efter

som bestämmer vilka du vill delta i, på

hjärtsjukdom tar tid. Att göra det på egen

vilken nivå och hur ofta.

hand kräver dessutom mer än om man

Hos oss är du alltid i trygga händer.

gör det tillsammans med människor i

Våra gruppledare har oftast egen erfaren-

samma situation. Genom Riksförbundet

het av hjärt- eller lungsjukdom och har

HjärtLungs föreningar kan du få nya vän-

genom­gått en ledarutbildning inom för-

ner för livet. Människor som är, eller har

bundet. Motionsprogrammen är utforma-

varit med om det som du just nu upple-

de av erfarna sjuksköterskor och sjukgym-

ver.

naster, matlagningskurserna av dietister.

I våra lokalföreningar som ligger sprid-

Är du närstående har du också en

da över hela landet, anordnar vi aktivite-

självklar plats att fylla. Antingen kan du

ter, delar erfarenheter, umgås och har kul

delta i våra aktiviteter i förebyggande

tillsammans.

syfte, eller mer fungera som ett värdefullt

Vi hjälper varandra att sluta röka,

stöd åt din partner. Också du kommer att

går på föreläsningar, motionerar tillsam-

ha glädje av att träffa människor i en lik-

mans, lär oss stresshantering, hjärt- och

nande situation.

lungräddning, att laga rätt sorts mat och mycket mer. Alla aktiviteter är anpassade efter dina behov och det är alltid du själv

Välkommen in i gemenskapen! Den är närmare än du tror.


Vi är våra medlemmar Riksförbundet HjärtLung är en partipoli-

en liknande situation och lär dig mer om

tiskt och religiöst obunden organisation

din sjukdom. Våra livsstilsaktiviteter såsom

med cirka 40 000 medlemmar. Genom

motionsgymnastik erbjuder vägar till

våra lokalföreningar finns vi på fler än 160

bättre hälsa, du kan delta i ­studiecirklar

orter över hela Sverige. Vi anordnar aktivi-

och mycket mer.

teter, arbetar med informations­spridning, opinionsbildning och stödjer den forsk-

Du får också medlemstidningen Status i

ning som berör våra medlemmar genom

brevlådan med jämna mellanrum, där du

vår egen forskningsfond.

kan få nyttiga tips, råd och läsa de senas-

Som medlem får du tillgång till ett aktivt

gång. Närstående är också välkomna att

och roligt föreningsliv. Du träffar andra i

bli medlemmar.

✁

te rönen och annat intressant som är på


Mars 2015

Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Riksförbundet HjärtLungs verksamhet och stöd till forskningen? Sätt in ditt stöd på PlusGiro 90 10 10 – 9 eller direkt via vår hemsida. Tack på förhand!

Den här foldern ingår i en serie om olika hjärt- och lungdiagnoser. Du kan läsa mer om oss och foldrarna på vår hemsida, där de också kan beställas eller skrivas ut som pdf.

hjart-lung.se | info@hjart-lung.se Tel 020-21 22 00


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Att leva med ny hjärtklaff by Riksförbundet HjärtLung - Issuu