Skip to main content

Att leva med arytmi

Page 1

Att leva med arytmi Ingår i en serie skrifter från Riksförbundet Hjärtlung


Först trodde jag det bara handlade om att dricka kaffe Mitt hjärtfel som egentligen består av fyra fel, är medfött och kallas för Fallots tetrad. Jag opererades redan för trettio år sedan och mådde bra fram till för ungefär sju år sedan, då jag började drabbas av arytmier som blev allt kraftigare. I mitt fall handlade det om takykardi, att

igen. Det kan låta dramatiskt, men den är

hjärtat slår snabbare än normalt, vilket

fantastisk och snart ska jag få en moder-

ledde till att jag fick en defibrillator ino-

nare variant inopererad.

pererad. Den har räddat livet på mig två

Det var min läkare som tipsade mig

gånger, så jag vet hur det känns när det

om Riksförbundet HjärtLung. Först trod-

börjar bli dags: Hjärtat börjar rusa, nu

de jag det bara handlade om att dricka

svimmar jag, tänker jag. Så slår defibrilla-

kaffe, men när jag väl gick dit sa det

torn till och det känns som en hästspark i

bara ”tjopp” så var jag själv ledare för en

bröstet. Kort därpå känns allt som vanligt

gymnastikgrupp. Jag har också jobbat


på kansliet, lett kurser i hjärt-lungrädd-

Därför försöker jag leva lite sydländskt

ning och stresshantering, där man bland

och ta en siesta då och då. Förr hade jag

annat lär sig att trycka på stoppknappen

ofta ångest. Men idag känner jag mest

i tid. Vad som också är bra med att delta i

en ökad tacksamhet över livet. Ingenting

aktiviteterna är att man träffar sina gelikar

är självklart. Nu funderar jag på att läsa

och därför inte behöver skämmas över sin

in de förlorade skolåren. Friskvårds- eller

åkomma. Här delar vi varandras problem

psykoterapeut lockar. Och så Transibiriska

och det känns alltid lättare när man har

järnvägen förstås.

kommit ut med det. Jag är inte lika aktiv inom förbundet längre, men jag går på

Leif Olsson, Malmö

gymnastik två gånger i veckan.

Opererad för Fallots tetrad

Humöret pendlar upp och ner. Jag kan bli irriterad när jag inte riktigt orkar.


Vad är arytmi? En arytmi innebär att hjärtats rytm på

Vid förmaksflimmer vibrerar de övre hjär-

något sätt är störd. Rytmen kan antingen

trummen och signalerna som skickas till

vara för långsam, för snabb eller oregel-

de nedre hjärtrummen är oregelbundna

bunden.

och ryckiga. Ibland ger denna arytmi

För långsam hjärtrytm kallas för bra-

upphov till en bultande och vibrerande

dykardi. Vid detta tillstånd upplever man

känsla i bröstet, medan vissa inte känner

oftast trötthet och yrsel eftersom hjärtat

någonting alls. Trötthet, yrsel och and-

inte kan pumpa ut tillräckligt med syre i

fåddhet kan också förekomma.

kroppen. För snabb rytm kallas för takykardi.

Den allvarligaste formen av arytmi är kammarflimmer. Denna innebär att

Vid detta tillstånd drabbas man ofta av

hjärtats elektroniska signaler inte synkro-

yrsel och svimningsanfall eftersom hjär-

niseras som de ska, vilket gör att hjärtat

tat inte fylls med tillräckligt mycket blod

kontraherar sig helt oregelbundet och

mellan ­slagen. I vissa fall kan det även

pumpar inte ut blod.

leda till hjärtstopp. Oregelbunden hjärtrytm kan orsakas av förmaksflimmer eller kammarflimmer.

Tillståndet kräver akuta insatser inom minuter för att rädda patienten. Det finns också ett tillstånd som kal�-


las för hjärtinsufficiens. Detta betyder att hjärtat inte pumpar ut tillräckligt med

Hur ställs diagnosen?

blod i kroppen. Resultatet blir vätskean-

Alla arytmier är inte farliga, men de

samling i lungor eller övriga kroppen.

kan vara väl så obehagliga och det är

Varför får man rytmstörning?

viktigt att man kommer under läkar-

Hjärtrytmen påverkas av många olika till-

vård för att få en korrekt diagnos. I

stånd och ämnen. Arytmier är vanliga vid

första hand behövs olika former av

kranskärlssjukdom. Det är heller inte

EKG-undersökningar för att konstatera

ovanligt med rytmrubbningar efter att en

om hjärtrytmen är störd.

hjärtinfarkt har läkt. Sjukdomar i sköldkörteln, diabetes, högt blodtryck och lungsjukdomen KOL kan orsaka arytmier, liksom alkohol och vissa läkemedel. Man kan också vara född med en benägenhet för att drabbasav arytmier. Förgiftningar, humörsvängningar,koffein och graviditeter kan vara andra bakomliggande orsaker.


Vilka är symtomen?

För låg puls behandlas med pacemaker.

Arytmi kan kännas på flera olika sätt bero-

Förmaksflimmer kan behandlas med läke-

ende på hur hjärtrytmen är störd. Vanliga

medel, samt med elektrisk konvertering

symtom är hjärtklappning, obehagskäns-

under narkos eller med ablation där man

lor i bröstet, panikångest, yrsel, svimning-

bränner elektriska banor inne i hjärtat.

ar, andfåddhet och trötthet. Oftast känner

Hjärtrusningsattacker behandlas med

man själv om hjärtrytmen är störd, men

antingen läkemedel eller med operation

den kan också ge upphov till symtom

där man bränner de banor inne i hjärtat

som inte direkt förknippas med arytmi.

som fungerar onormalt. Kammarflimmer behandlas med en

Vilka behandlingsmöjligheter finns?

pen och som återställer normal rytm om

Det finns en mängd läkemedel som

flimmer uppkommer.

används med framgång vid arytmi. Eftersom en del av dem kan ge biverkningar ansvarar hjärtläkare för behandlingen.

defibrillator som man opererar in i krop-


Den första tiden Att komma hem från sjukhusmiljön inne-

känner själv hur mycket du orkar. Det sex-

bär en stor förändring. Man kan känna sig

uella samlivet kan återupptas utan oro så

ensam, deprimerad, och lättirriterad. Man

snart lusten och orken kom­mer tillbaka.

kan också få svårt att koncentrera sig, få

Det viktigaste är att inte stressa, utan att ta

minnesluckor och ibland mardrömmar.

dagarna som de kommer. Då blir de både

Dessa reaktioner är vanliga, men går näs-

härligare och fler.

tan alltid över. Är du ängslig över hur du

En hjärtsjukdom gör att de flesta upple-

känner dig, kan din läkare vara till hjälp.

ver att livet blir lite av en berg- och dalba-

Ha lagom förväntningar på dig själv till en

na. Humöret kan vara på topp ena dagen,

början, låt gärna bilen stå de första veck-

för att vara i botten andra dagen. Därför

orna och ta en dag i sänder.

är det bra om man inte drar sig för att söka stöd från sina nära, kanske talar med

En ny vardag

en psykolog eller någon som befin­ner sig

När man kommer hem från sjukhuset

i samma situation.

är det viktigt att komma igång med lite

Att man känner sig ensam, orolig och

aktiviteter så snart som möjligt. Vanliga

övergiven när sjukhuskontakterna blir allt

vardagsaktiviteter som att gå och handla,

glesare är ju bara naturligt.

laga mat och lättare städning kan göra susen. Känner du att det tar emot, är det bara att stanna upp och vila en stund. Du

Riksförbundet HjärtLung finns till för att ta vid där sjukvården slutar.


Du och din familj Det är lätt att vilja skärma av sig. Ingen vill ju ligga en medmänniska till last och oroa sin omgivning i onödan. Men faktum är att det bästa är att göra precis tvärtom. Ju mer dina nära och kära får dela dina tankar och din oro, desto mindre påfres­ tande blir livssituationen för dem. Man är aldrig ensam om en hjärtsjukdom. Är dina närstående delaktiga i hur du känner det, ökar deras förståelse. De vet hur de ska förhålla sig, hur de kan stötta dig och ni får lättare att gå vidare tillsammans.


Trygghet i gemenskap Att komma tillbaka till ett nytt liv efter

som bestämmer vilka du vill delta i, på

hjärtsjukdom tar tid. Att göra det på egen

vilken nivå och hur ofta.

hand kräver dessutom mer än om man

Hos oss är du alltid i trygga händer.

gör det tillsammans med människor i

Våra gruppledare har oftast egen erfaren-

samma situation. Genom Riksförbundet

het av hjärt- eller lungsjukdom och har

HjärtLungs föreningar kan du få nya vän-

genom­gått en ledarutbildning inom för-

ner för livet. Människor som är, eller har

bundet. Motionsprogrammen är utforma-

varit med om det som du just nu upplever.

de av erfarna sjuksköterskor och sjukgym-

I våra lokalföreningar som ligger spridda över hela landet, anordnar vi akti-

naster, matlagningskurserna av dietister. Är du närstående har du också en

viteter, delar erfarenheter, umgås och har

självklar plats att fylla. Antingen kan du

kul tillsammans.

delta i våra aktiviteter i förebyggande

Vi hjälper varandra att sluta röka,

syfte, eller mer fungera som ett värdefullt

går på föreläsningar, motionerar tillsam-

stöd åt din partner. Också du kommer att

mans, lär oss stresshantering, hjärt- och

ha glädje av att träffa människor i en lik-

lungräddning, att laga rätt sorts mat och

nande situation.

mycket mer. Alla aktiviteter är anpassade efter dina behov och det är alltid du själv

Välkommen in i gemenskapen! Den är närmare än du tror.


Vi är våra medlemmar Riksförbundet HjärtLung är en partipoli-

en liknande situation och lär dig mer om

tiskt och religiöst obunden organisation

din sjukdom. Våra livsstilsaktiviteter såsom

med cirka 40 000 medlemmar. Genom

motionsgymnastik erbjuder vägar till

våra lokalföreningar finns vi på fler än 160

bättre hälsa, du kan delta i ­studiecirklar

orter över hela Sverige. Vi anordnar aktivi-

och mycket mer.

teter, arbetar med informations­spridning, opinionsbildning och stödjer den forsk-

Du får också medlemstidningen Status i

ning som berör våra medlemmar genom

brevlådan med jämna mellanrum, där du

vår egen forskningsfond.

kan få nyttiga tips, råd och läsa de senaste rönen och annat intressant som är på

Som medlem får du tillgång till ett aktivt

gång. Närstående är också välkomna att

och roligt föreningsliv. Du träffar andra i

bli medlemmar.


Januari 2015

Alla bidrag är välkomna! Vill du stödja Riksförbundet HjärtLungs verksamhet och stöd till forskning? Sätt in ditt bidrag på PlusGiro 90 10 10 – 9 eller direkt via vår hemsida. Tack på förhand!

Den här foldern ingår i en serie om olika hjärt- och lungdiagnoser. Du kan läsa mer om oss och foldrarna på vår hemsida, där de också kan beställas eller skrivas ut som pdf.

hjart-lung.se | info@hjart-lung.se Tel 020-21 22 00


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Att leva med arytmi by Riksförbundet HjärtLung - Issuu