Skip to main content

Att leva med kärlkramp

Page 1

Att leva med kärlkramp Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund


Nu ska jag ha så roligt som möjligt Det kändes som någon drog en livrem runt bröstet och drog åt. Jag fick svårt att andas. Eftersom jag hade slutat röka två månader ­tidigare, trodde jag först det var abstinensbesvär. Kanske i kombination med för mycket stress. Jag var egen­företagare och jobbade sju dagar i veckan, min bror hade fått en stroke och min mamma hade gått bort i samma veva. Till sjukhuset hade jag inga planer på att

De gick in i ljumsken och hittade en för-

åka, men min syster var påstridig i telefonen

trängning på 85 procent i ett av hjärtats

så jag åkte in till akuten. De tog in mig

kranskärl. Det var snuddande nära en

direkt och tog ett EKG. Det här ser inte bra

hjärtinfarkt, så jag opererades direkt via

ut, du har alla symtom på en hjärtinfarkt,

ballongvidgning. Jag var hemma redan

sa läkaren. Men när blodprovet analy-

dagen därpå.

serades fanns inga tecken på en infarkt.


Kort efter operationen fick jag delta i ett av

Många är eller känner sig ensamma och

sjukhusets forskningsprojekt.

oroar sig mycket. Vad ska hända med

Vi delades in i tre grupper. Den första

hunden? Törs man älska?

gruppen fick enbart medicinsk behand-

Men man ska veta att kommer man

ling. Den andra fick även samtalsterapi.

bara in på ett bra sjukhus i tid, är det

Den tredje gruppen, som jag ingick i, fick

säkert 98 procents chans att man kan pro-

dessutom fysisk träning.

menera ut till ett bra liv igen. Själv tänker

Vi blev väldigt bra kompisar i samtals-

jag: Nu har jag bara resten av mitt liv

gruppen, så bra att vi har fortsatt att träffas

kvar, så nu ska jag ha så roligt som möjligt

i förbundets regi var fjortonde dag. Och i

och spela piano. Det blir två till tre timmars

gymnastikgruppen tycker de flesta att det

spelande varje dag.

är så trevligt att de kommer redan klockan sex, när passet börjar först vid sju. Sedan

Anders Juhlin, 63 år, Vänge

badar vi bastu, ibland blir det en pilsner

Opererad för kärlkramp.

efteråt. Mental hälsa är väldigt viktigt. Det gäller att inte trycka undan sina känslor.


Vad är kärlkramp? Cirka 200 000 personer i Sverige lever med kärlkramp. I medelåldern är kärlkramp ungefär dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor. Bland personer som är äldre än 75 år är det ungefär lika vanligt hos båda könen. Kärlkramp är ett förstadium till hjärtinfarkt. Kärlkramp brukar yttra sig som smärtor i bröstet, vanligen i samband med ansträngning, och beror oftast på en förträngning i ett eller flera av hjärtats kranskärl. Förträngningen orsakas av åderförkalkning. Fett, blodkroppar och bindväv har lagrats upp i kärlväggarna, så att hjärtats kranskärl har börjat täppas till. Förträngningen leder till att hjärtmuskeln inte får tillräckligt med syre och näring när hjärtat behöver arbeta hårdare i samband med en fysisk eller psykisk ansträngning.

Förträngning


I mer sällsynta fall kan kärlkramp bero på sammandragningar i kranskärlet. Även i dessa fall hindras tillräckligt med blod från

Hur ställs diagnosen? Som regel räcker det med att man

att komma in till hjärtmuskeln. Kärlkramp

får ta ett EKG och att man detaljerat

kan vara antingen stabil eller instabil. Har

beskriver sina symtom för att läkaren

den yttrat sig på samma sätt i minst 1-2

ska kunna ställa en diagnos. Ett EKG

månader utan att förvärras kallas den sta-

visar om hjärtmuskeln lider av syre­

bil. Om kärlkrampen snabbt ändrar karak-

brist, ett tydligt tecken på kärlkramp.

tär och blir kraftigare, kommer vid mindre

För att utesluta att smärtan orsakas

uttalad ansträngning än tidigare eller till

av andra sjukdomar kan en ultraljuds­

och med i vila, kallas den för instabil kärl-

undersökning av hjärtat göras, så

kramp. Det är ett förstadium till hjärtinfarkt

kallad ekokardiografi, som ger en

och mycket viktig att snabbt diagnosticera

bild av hjärtmuskelfunktionen och

och behandla. Vid misstanke om instabil

hjärtklaffarnas funktion. Oftast fort­

kärlkramp ska man akut uppsöka sjukhus.

sätter man sedan med andra under­

Varför får man det? Åderförkalkning i kranskärlen är den viktigaste orsaken. Åderförkalkning innebär

sökningar för att få ett underlag inför den kommande behandlingen.


att fett och bindväv successivt lagras i

Vanligt är att man känner en tillfällig, hop-

kärlväggen och orsakar förträngning i

kramande smärta i bröstet i samband med

kranskärlet.

ansträngning. Smärtan kan vara mycket

Rökning och förhöjda kolesterolnivåer

stark och stråla ut i vänster arm, men även

i blodet ökar risken för åderförkalkning.

i höger arm, halsen och underkäken. Man

Kosten och ärftliga anlag har stor bety-

kan också få svårt att andas. Ibland är

delse för kolesterolnivån. Den som äter

värken mer diffus och man känner ett tryck

mycket mättat fett får mer skadligt koles-

över bröstet och blir andfådd. Symtomen

terol i blodet. Smör, kött, korv, grädde

släpper ofta efter några minuter om man

och vissa typer av snabbmat är exempel

upphör med ansträngningen.

på mat som innehåller mycket mättat fett. Rökning bidrar bland annat till att koles-

Vilka behandlingsmöjligheter finns?

terolet fortare "härsknar", vilket påskyndar

Kärlkramp kan behandlas på flera sätt.

åderförkalkning.

Behandlingarna syftar till att minska eller

Övervikt, diabetes, stress och högt

ta bort symtomen och att förebygga hjärt-

blodtryck ökar också risken för kärlkramp.

infarkt. Vid en kärlkrampsattack som inte omedelbart släpper med vila ges kortver-

Vilka är symtomen?

kande nitroglycerin. Det tas som en tablett

Kärlkramp kan yttra sig på flera sätt.

som får smälta under tungan eller i form av


munspray. Nitroglycerin vidgar blodkärlen

vätska och vidgar kärlförträngningen så att

och gör att syrebristen och bröstsmärtan

blodflödet förbättras. Vid ingreppet passar

snabbare släpper. För att förebygga attack-

man ofta på att lägga in ett metallnät som

er av kärlkramp används läkemedel som

håller kranskärlet utvidgat. Ett annat ingrepp

betablockerare,

är en kranskärlsoperation, även kallad

kalciumflödeshämmare

och långverkande nitroglycerin.

bypassoperation. Då tar man blodådror

Att förändra sin livsstil när det gäller

från andra delar av kroppen och syr fast

rökning, kost, vikt och motion är viktigt och

dem på stora kroppspulsådern och krans-

ingår alltid som en del av behandlingen.

kärlen nedanför förträngningen. Därmed

Läkemedel behövs ofta för att sänka blodfet-

skapas en ny kanal som gör att blodet kan

terna och minska risken för blodproppar.

ledas förbi förträngningen.

Om läkemedel inte ger tillräcklig effekt

Bypassoperation är att föredra om det

och risken för hjärtinfarkt är stor, kan

är tre eller fler förträngningar. Men man

någon form av ingrepp göras. Vilken sorts

gör alltid en individuell bedömning innan

behandling som är lämplig avgörs efter en

man

kranskärlsröntgen. Ett vanligt ingrepp är bal-

Ballongvidgning är det lindrigaste ingrep-

longvidgning. Då förs en plastslang med en

pet, medan en bypassoperation ger min-

uppblåsbar ballong in i det kranskärl som

dre risk för att kärlkrampen ska komma

har förträngningen. Ballongen fylls med

tillbaka.

bestämmer

behandlingsalternativ.


Den första tiden Att komma hem från sjukhusmiljön innebär

och vila en stund. Du känner själv hur mycket

en stor förändring. Man kan känna sig

du orkar. Det sexuella samlivet kan åter-

ensam, deprimerad, och lättirriterad. Man

upptas utan oro så snart lusten och orken

kan också få svårt att koncentrera sig,

kommer tillbaka. Det viktigaste är att inte

få minnesluckor och ibland mardrömmar.

stressa, utan att ta dagarna som de kom-

Dessa reaktioner är vanliga, men går näs-

mer. Då blir de både härligare och fler.

tan alltid över. Är du ängslig över hur du

En hjärtsjukdom gör att de flesta upple-

känner dig, kan din läkare vara till hjälp.

ver att livet blir lite av en berg- och dalbana.

Ha lagom stora förväntningar på dig själv

Humöret kan vara på topp ena dagen, för

till en början, låt gärna bilen stå de första

att vara i botten andra dagen. Därför är

veckorna och ta en dag i sänder.

det bra om man inte drar sig för att söka stöd från sina nära, kanske talar med en

En ny vardag

psykolog eller någon som befin­ner sig i

När man kommer hem från sjukhuset är det

samma situation.

viktigt att komma igång med lite aktiviteter

Att man känner sig ensam, orolig och

så snart som möjligt. Vanliga vardagsaktivi-

övergiven när sjukhuskontakterna blir allt

teter som att gå och handla, laga mat och

glesare är ju bara naturligt.

lättare städning kan göra susen. Känner du att det tar emot, är det bara att stanna upp

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund finns till för att ta vid där sjukvården slutar.


Du och din familj Det är lätt att vilja skärma av sig. Ingen vill ju ligga en medmänniska till last och oroa sin omgivning i onö­ dan. Men faktum är att det bästa är att göra precis tvärtom. Ju mer dina nära och kära får dela dina tankar och din oro, desto mindre påfres­ tande blir livssituationen för dem. Man är aldrig ensam om kärlkramp. Är dina närstående delaktiga i hur du känner det, ökar deras förståelse. De vet hur de ska förhålla sig, hur de kan stötta dig och ni får lättare att gå vidare tillsammans.


Trygghet i gemenskap Att komma tillbaka till ett nytt liv efter

bestämmer vilka du vill delta i, på vilken

hjärtsjukdom tar tid. Att göra det på egen

nivå och hur ofta.

hand kräver dessutom mer än om man gör

Hos oss är du alltid i trygga händer.

det tillsammans med människor i samma

Våra gruppledare har oftast egen erfa-

situation. Genom Hjärt- och Lungsjukas

renhet av hjärt- eller lungsjukdom och har

föreningar kan du få nya vänner för livet.

genom­gått en ledarutbildning inom förbun-

Människor som är, eller har varit med om

det. Motionsprogrammen är utformade av

det som du just nu upplever.

erfarna sjuksköterskor och sjukgymnaster,

I våra lokalföreningar som ligger sprid-

matlagningskurserna av dietister.

da över hela landet, anordnar vi aktivite-

Är du närstående har du också en

ter, delar erfarenheter, umgås och har kul

självklar plats att fylla. Antingen kan du

tillsammans.

delta i våra aktiviteter i förebyggande

Vi hjälper varandra att sluta röka, går

syfte, eller mer fungera som ett värdefullt

på föreläsningar, motionerar tillsammans,

stöd åt din partner. Också du kommer

lär oss stresshantering, hjärt- och lungrädd-

att ha glädje av att träffa människor i en

ning, att laga rätt sorts mat och mycket

liknande situation.

mer. Alla aktiviteter är anpassade efter dina behov och det är alltid du själv som

Välkommen in i gemenskapen! Den är närmare än du tror.


Vi är våra medlemmar Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund är en

en liknande situation och lär dig mer om

partipolitiskt och religiöst obunden organi-

din sjukdom. Du kan få hjälp med livs­stils­

sation med närmare 43 000 medlemmar.

fö­ränd­­­ringar genom vår Hjärt & Lungskola

Genom våra lokalföreningar finns vi på fler

som erbjuder vägar till bättre hälsa, delta

än 160 orter över hela Sverige. Vi anord-

i ­studiecirklar och mycket mer.

nar aktiviteter, arbetar med informations­ spridning, opinionsbildning och stödjer

Du får också medlemstidningen Status i

den forskning som berör våra medlemmar

brevlådan med jämna mellanrum, där

genom vår egen forskningsfond.

du kan få nyttiga tips, råd och läsa de

Som medlem får du tillgång till ett aktivt

på gång. Närstående är också välkomna

och roligt föreningsliv. Du träffar andra i

att bli medlemmar.

✁

senaste rönen och annat intressant som är


November 2010

Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds verksamhet och stöd till forskningen? Sätt in ditt stöd på PlusGiro 90 10 10 – 9 eller direkt via vår hemsida. Tack på förhand!

Den här foldern ingår i en serie om olika hjärt- och lungdiagnoser. Du kan läsa mer om oss och foldrarna på vår hemsida, där de också kan beställas eller skrivas ut som pdf.

www.hjart-lung.se Tel 020-21 22 00

Foldrarna har tagits fram med stöd från Allmänna arvsfonden.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Att leva med kärlkramp by Riksförbundet HjärtLung - Issuu