Livet efter hjärtinfarkt
Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund
Nu struntar jag i dammtussarna Det hände för drygt två år sedan. Jag satt i bilen på väg hem från Norrköping och kände plötsligt något över bröstet. Det kändes inte direkt i hjärtat, så jag tänkte väl att det inte var något farligt. Men när jag kom hem och gick ut på en promenad fick jag svårt att andas och det började svartna för ögonen.
Min man körde mig till Köpings lasarett.
har jag aldrig varit speciellt förtjust i och
Under natten undersöktes jag av en läkare
stressen på jobbet var stor.
och fick på morgonen reda på att jag haft en infarkt. Då kom tårarna.
Idag har jag återgått till jobbet som lärare men arbetar bara femtio procent.
Ser jag tillbaka på tiden före hjärtin-
Jag tar dagliga promenader och deltar
farkten inser jag att jag låg i riskzonen.
i motionsgymnastik en gång i veckan.
Min pappa hade flera infarkter, motion
Gymnastiken har stärkt mitt självförtro-
ende och jag känner mig pigg efteråt. Att
en dag i sänder och försöker att ha mer
dessutom kunna identifiera sig med andra
roligt. Nu struntar jag i dammtussarna som
människor i samma situation känns väldigt
ligger i hörnet och löser ett korsord istället.
bra. Det blir inte några tomma fraser när
Infarkten har också varit en tankeställare
vi träffas. Den svenska stelheten har för-
för min man. Han är med i gymnastikgrup-
svunnit i och med att vi har så liknande
pen och försöker leva ett sundare liv. Så
historier och behov av att dela med oss.
visst är det sant att det inte finns något ont
Det känns också kul att se att många mår
som inte för något gott med sig.
jättebra trots att de lever med svåra hjärtsjukdomar. Den största förändringen efter infarkten är att jag vågar säga nej numera och inte tar på mig något extraarbete. Jag tar
Ingrid Karlsson, 57 år, Köping, Bypass-opererad efter en hjärtinfarkt.
Vad är en hjärtinfarkt? Runt 27 000 personer vårdas varje år på
Varför får man det?
sjukhus för hjärtinfarkt i Sverige. Hjärtinfarkt
Omfattande vetenskapliga studier har gett
är vanligare hos män och uppkommer tidi-
ny information kring riskfaktorer för hjärtin-
gare. Hos kvinnor är hjärtinfarkt ovanligt
farkt. Förutom de klassiska riskfaktorerna
före 50 års ålder.
rökning, blodfetter och högt blodtryck
Vid en hjärtinfarkt uppstår blodbrist i
kan nämnas negativ stress, övervikt, för
hjärtmuskeln, till följd av att något av hjär-
lite motion och diabetes. Rökning har
tats kranskärl har täppts till. Tilltäppningen
stor betydelse för utvecklingen av åder-
orsakas av att fett, blodkroppar och bind-
förkalkning och minskar blodets förmåga
väv har lagrats upp i kranskärlet, så att
att transportera syre till kroppens organ.
blodflödet stoppas.
Rökstopp efter hjärtinfarkt minskar kraftigt
När blodtillförsel till hjärtat stryps upp-
risken för återfall i sjukdomen och är den
står en syrebrist som leder till att en del av
kraftfullaste enskilda åtgärden patienten
hjärtats muskelceller kan skadas.
kan påverka för att minska sin risk.
Om stoppet i kranskärlen varar längre
Förhöjda blodfetter ska behandlas för att
tid och om kärlet samtidigt är stort kan
minska framtida risk. Även om blodfetterna
hjärtats pumpförmåga försämras.
är normala kan risken minskas med ytter-
ligare sänkning. Läkemedelsbehandling är effektivast, i kombination med ändring av felaktiga kostvanor. Bättre kost påskyndar även minskning av midjemått och vikt, vilka är kända riskfaktorer för kranskärlssjukdom.
Vilka är symtomen? En hjärtinfarkt yttrar sig ofta på lite olika sätt, beroende på om man är man eller kvinna. Det vanligaste symtomet hos män är en starkt ihållande bröstsmärta. Bröstsmärtan kan stråla ut i en arm eller i båda armarna, halsen, nacken, käkarna,
Förträngning
ryggen eller magen. Smärtan sitter i under minst 15 minuter och ger ofta
symtom inte varar lika länge, men som
upphov till illamående, andnöd, kallsvett,
istället återkommer flera gånger. Man
yrsel eller svimning. Symtomen påminner
känner sig ofta mycket rädd och får ång-
om kärlkramp, hotande hjärtinfarkt, vars
est.
För kvinnor är symtomen ofta mer dif-
Hur ställs diagnosen?
fusa, men vanligt är andnöd, illamående,
När man misstänker en hjärtinfarkt
trötthet, kallsvettningar, yrsel och mag-
är det viktigt att man kommer till
smärtor. Ofta uppfattar inte kvinnorna att
sjukhus snarast möjligt. Man får alltid
de har fått en hjärtinfarkt och väntar där-
ta ett EKG som registrerar hjärtats
för innan de söker akutvård.
aktivitet. På sjukhuset tas blodprover för att avgöra om, eller hur mycket
Vilka behandlingsmöjligheter finns?
hjärtmuskeln har skadats.
Det finns en mängd olika läkemedel som
För att få en bra bild av hjärtinfark
kan sättas in vid en hjärtinfarkt. Medel som
tens omfattning gör man också en
acetylsalicylsyra ges för att motverka att
ultraljudsundersökning av hjärtat.
blodplättarna klibbar ihop. Man ger också
Vid behov görs även en kranskärls
nitroglycerin som vidgar blodkärlen och
röntgen.
gör det lättare för hjärtat att arbeta. Det finns även så kallade ACE-hämmare som vidgar blodkärlen och får hjärtat att arbeta
lättare. Betablockerare ges för att sänka
I samband med ingreppet passar man ofta
pulsen och blodtrycket så att hjärtat kan
på att lägga in ett metallnät som sedan
arbeta lugnare och mer effektivt, medan
håller kranskärlet utvidgat.
blodfettssänkare ges till den med förhöjda blodfetter.
Finns det flera förträngningar kan man istället göra en kranskärls- eller bypass-
Det kranskärl som har blivit tilltäppt bör
operation. Vid denna operation tar man
öppnas så fort som möjligt. Ju tidigare det
blodådror från andra delar av kroppen
görs, desto snabbare kan blodflödet åter-
som man syr fast från stora kroppspuls
ställas och hjärtat återhämta sig.
ådern till kranskärlen nedanför förträng
Detta kan ske genom blodproppslösan-
ningarna. På så sätt skapas en ny kanal
de medicin eller med hjälp av så kallad bal-
som gör att blodet kan ledas förbi stop-
longvidgning. Vid denna operation förs en
pen eller förträngningarna på ett tillfreds
plastkateter med en uppblåsbar ballong in
ställande sätt.
i det kranskärl som har täppts till. Ballongen fylls med vätska och vidgar därmed kärlväg garna så att blodflödet kommer igång.
Den första tiden Att komma hem från sjukhusmiljön innebär
och vila en stund. Du känner själv hur mycket
en stor förändring. Man kan känna sig
du orkar. Det sexuella samlivet kan åter-
ensam, deprimerad och lättirriterad. Man
upptas utan oro så snart lusten och orken
kan också få svårt att koncentrera sig,
kommer tillbaka. Det viktigaste är att inte
få minnesluckor och ibland mardrömmar.
stressa, utan att ta dagarna som de kom-
Dessa reaktioner är vanliga, men går näs-
mer. Då blir de både härligare och fler.
tan alltid över. Är du ängslig över hur du
En hjärtsjukdom gör att de flesta upple-
känner dig, kan din läkare vara till hjälp.
ver att livet blir lite av en berg- och dalbana.
Ha lagom stora förväntningar på dig själv
Humöret kan vara på topp ena dagen, för
till en början, låt gärna bilen stå de första
att vara i botten andra dagen. Därför är
veckorna och ta en dag i sänder.
det bra om man inte drar sig för att söka stöd från sina nära, kanske talar med en
En ny vardag
psykolog eller någon som befinner sig
När man kommer hem från sjukhuset är det
i samma situation.
viktigt att komma igång med lite aktiviteter
Att man känner sig ensam, orolig och
så snart som möjligt. Vanliga vardagsaktivi-
övergiven när sjukhuskontakterna blir allt
teter som att gå och handla, laga mat och
glesare är ju bara naturligt.
lättare städning kan göra susen. Känner du att det tar emot, är det bara att stanna upp
Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund finns till för att ta vid där sjukvården slutar.
Du och din familj Det är lätt att vilja skärma av sig. Ingen vill ju ligga en medmänniska till last och oroa sin omgivning i onö dan. Men faktum är att det bästa är att göra precis tvärtom. Ju mer dina nära och kära får dela dina tankar och din oro, desto mindre påfres tande blir livssituationen för dem. Man är aldrig ensam om en hjärt sjukdom. Är dina närstående delak tiga i hur du känner det, ökar deras förståelse. De vet hur de ska förhålla sig, hur de kan stötta dig och ni får lättare att gå vidare tillsammans.
Trygghet i gemenskap Att komma tillbaka till ett nytt liv efter
bestämmer vilka du vill delta i, på vilken
hjärtsjukdom tar tid. Att göra det på egen
nivå och hur ofta.
hand kräver dessutom mer än om man gör
Hos oss är du alltid i trygga händer.
det tillsammans med människor i samma
Våra gruppledare har oftast egen erfaren-
situation. Genom Hjärt- och Lungsjukas
het av hjärt- eller lungsjukdom och har
föreningar kan du få nya vänner för livet.
genomgått en ledarutbildning inom förbun-
Människor som är, eller har varit med om
det. Motionsprogrammen är utformade av
det som du just nu upplever.
erfarna sjuksköterskor och sjukgymnaster,
I våra lokalföreningar som ligger sprid-
matlagningskurserna av dietister.
da över hela landet, anordnar vi aktivite-
Är du närstående har du också en
ter, delar erfarenheter, umgås och har kul
självklar plats att fylla. Antingen kan du
tillsammans.
delta i våra aktiviteter i förebyggande
Vi hjälper varandra att sluta röka, går
syfte, eller mer fungera som ett värdefullt
på föreläsningar, motionerar tillsammans,
stöd åt din partner. Också du kommer
lär oss stresshantering, hjärt- och lungrädd-
att ha glädje av att träffa människor i en
ning, att laga rätt sorts mat och mycket
liknande situation.
mer. Alla aktiviteter är anpassade efter dina behov och det är alltid du själv som
Välkommen in i gemenskapen! Den är närmare än du tror.
Vi är våra medlemmar Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund är en
en liknande situation och lär dig mer om
partipolitiskt och religiöst obunden organi-
din sjukdom. Du kan få hjälp med livsstils
sation med närmare 43 000 medlemmar.
förändringar genom vår Hjärt & Lungskola
Genom våra lokalföreningar finns vi på fler
som erbjuder vägar till bättre hälsa, delta
än 160 orter över hela Sverige. Vi anord-
i studiecirklar och mycket mer.
nar aktiviteter, arbetar med informations spridning, opinionsbildning och stödjer
Du får också medlemstidningen Status i
den forskning som berör våra medlemmar
brevlådan med jämna mellanrum, där
genom vår egen forskningsfond.
du kan få nyttiga tips, råd och läsa de
Som medlem får du tillgång till ett aktivt
på gång. Närstående är också välkomna
och roligt föreningsliv. Du träffar andra i
att bli medlemmar.
✁
senaste rönen och annat intressant som är
November 2010
Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds verksamhet och stöd till forskningen? Sätt in ditt stöd på PlusGiro 90 10 10 – 9 eller direkt via vår hemsida. Tack på förhand!
Den här foldern ingår i en serie om olika hjärt- och lungdiagnoser. Du kan läsa mer om oss och foldrarna på vår hemsida, där de också kan beställas eller skrivas ut som pdf.
www.hjart-lung.se Tel 020-21 22 00
Foldrarna har tagits fram med stöd från Allmänna arvsfonden.