RenaRum | nummer 8 | 2022

BRANSCHTIDNINGEN OM RENHET OCH HYGIEN

Are you ready for GMP Annex 1? Stay compliant with our reusable products.

ClearCrown indirect vent goggle - condensation-free for upto 2 hours in ISO 5 environment.

Cleanroom socks – giving a combination of comfort and increased hygiene.

We have:

Validated decontamination and sterilisation processes.

Full Track & Trace of your products. Customised solutions and consultancy.

Continuity of service with weekly delivery and collection.

Ask us about our customised cleanroom product launder and rental service today. cleanroom.se@elis.com

Månadens tema: Rengöring och desinfektion

produkt: Hygienmonitorering

Branschtidningen RenaRum ingår som en del i nätverket Rentforum.se. Rentforum.se är en samlingspunkt för alla som arbetar med renhet och hygien. Rentforum.se påtar sig inget ansvar för fullständigheten i dokumentet eller för direkt eller indirekt skada av vad slag det må vara, som grundar sig på detta dokument. Materialet får inte mång faldigas utan medgivande från Rentforum.se.

CHEFREDAKTÖR OCH

ANSVARIG UTGIVARE: Matts Ramstorp matts@rentforum.se Mobil: 0708 – 13 05 65

GRAFISK FORM OCH LAYOUT: www.lime.nu

ANNONSER: Binh Tan binh@rentforum.se 0708 – 25 44 77

KONTAKT: Rentforum AB Norrbäcksgatan 19 216 24 Malmö Telefon: 040–13 82 50

Publikationen: Renarum (Online) har tilldelats ISSN 2003 4881

Snart…

…är det dags för Tema Renrum 2022 och jag ser fram mot att träffa er alla 29 – 30 november. Alla föreläsningarna är på plats, programmet är klart och utställningen är helt full. Med andra ord – allt är förberett för två fantastiska dagar då vi ses fysiskt!

Annex 1

Äntligen kom detta efterlängtade dokument. Sedan 2015 har vi pratat, spekulerat och suckat över de förslag som har kommit. Nu är väntan över och vi har ett färdigt dokument på 58 sidor att rätta oss efter.

Annex 1 innehåller en rad olika nya termer, till exempel CCS – Contamination Control Strategy. CCS, förekommer totalt 51 gånger i nya Annex 1 och är en övergripande, holistisk strategi för att minimera risken för att våra produkter (speciellt vid aseptisk tillverkning) inte ska bli förorenade.

Tema Renrum 2022

Naturligtvis kommer Annex 1 att vara en given programpunkt under temadagarna och dessutom i andra delar av programmet. Jag är tacksam till alla våra föreläsare att de vill och kan komma till oss och dela med sig av sin kunskap och erfarenhet.

Obehaglig och farlig amöba

Jag läste nyligen om en amöba som kan bli ett framtida gissel – Naegleria fowleri – som anses patogen för människa. På Folkhälsomyndig

hetens hemsida står det: “Människan smittas av Naegleria via förorenat vatten, företrädesvis i anslutning till bad i sötvatten. Varmt stillastående insjövatten utgör störst risk, men sjukdomsfall har även uppträtt efter bad i varma källor, spa eller i dåligt skötta swimmingpooler.

Naegleria kan via näsan och luktnerven nå hjärnan. De flesta rapporterade fallen har varit yngre friska personer. Naegleria sprids ej direkt från människa till människa”.

Med andra ord: En riktigt farlig organism, som vi troligen, tyvärr, kommer att höra mer om i framtiden.

I denna tidning

I detta nummer av RenaRum fokuserar jag på rengöring och desinfektion och speciellt på de generella principerna för rengöring och desinfektion.

Trevlig läsning hälsningar Matts

SÄKERHETEN

I ER PRODUKTION MED

GOGGLES FRÅN DFD

DFD erbjuder därför tvättbara skydds glasögon som ger optimalt skydd och lever upp till gällande krav inom Annex 1´s klass A/B.

Dokumenterad och komfortabel säkerhet Genom grundliga tester och certifierade tvättförhållanden garanterar vi goggles av högsta kvalitet där säkerhet och komfort går hand i hand.

Om DFD goggles

• PLATINIUM-lins med anti-dim och

• Panoramasiktfält

• Justerbar resår

• Kan användas utanpå vanliga glasögon

• Glasögonramen kan ventileras

Om du vill veta mer om våra

är du välkommen att kontakta vår Key Account Manager Ulrica Dahlati.

T: (0)76 10184 51

uda@dfd.dk

Tisdag 29 november Program

Algoritmen avslöjar

cellfabrikernas hemlighet

>> Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingen jörer, arkitekter och sjöbefäl.

Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entreprenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära sam arbete med övriga samhället. EU:s största forskningsinitiativ – Graphene Flagship – leds av Chalmers, liksom bygget av en svensk kvantdator.

Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt.

Läkemedelsmolekyler eller biobränsle kan tillverkas på beställning i levande cellfabriker där biologiska enzymer gör jobbet. Nu har forskare på Chalmers tagit fram en beräkningsmodell som kan förutspå hur snabbt enzymer arbetar och framsteget gör det möjligt att både skapa effektivare levande fabriker och studera svåra sjukdomar.

Enzymer är proteiner som finns i alla levande celler.

Deras uppgift är att verka som katalysatorer som ökar hastigheten i specifika kemiska reaktioner som sker i cellerna. Enzymerna har alltså en avgörande roll för att livet på jorden ska fungera, de kan liknas vid naturens små fabriker. De används även i tvättmedel, och för att tillverka bland annat sötningsmedel, färgämnen och läkemedel. De potentiella användningsområdena är i det närmaste oändliga, men

att studera enzymerna är dyrt och tidsödande.

”Att studera varje naturligt enzym med experiment i ett laboratorium skulle vara omöjligt, de är helt enkelt för många. Men med vår algoritm kan vi förut säga vilka enzymer som är mest lovande bara genom att titta på vilken sekvens av aminosyror de är uppbyggda av”, säger Eduard Kerkhoven, forskare i system biologi vid Chalmers tekniska högskola och studiens huvud författare.

Forskarna testade sin modell genom att simulera metabolismen i fler än 300 sorters jäst. När datormodellerna jämfördes med tidigare uppmätt och känd kunskap kunde forskarna konstatera att de modeller som baserades på kcat-värden gav korrekta simuleringar av jästens metabolism. Bilden visar vanlig bagerijäst, Saccharomyces cerevisiae. Bild/Illustration: Wikimedia Commons

Bara de mest lovande enzymerna behöver testas Hur snabbt och effektivt ett enzym arbetar beskrivs av det så kallade kcat värdet, vilket är grundläggande för att förstå cellers ämnesomsättning. I den nya studien har Chalmersforskarna utvecklat en modell som snabbt kan beräkna kcat värdet. Den enda information som behövs är enzymets aminosyrasekvens – något som i stor utsträckning finns tillgängligt i öppna data baser. Efter att modellen gör ett första urval behöver bara de mest lovande enzymerna testas i labbet.

Med tanke på antalet naturligt förekommande enzymer tror forskarna att den nya beräkningsmodellen kan komma att få en stor betydelse.

”Vi ser många tänkbara bio teknologiska tillämpningar. Som exempel kan biobränslen tillverkas när enzymer bryter ner biomassa i en hållbar tillverkningsprocess. Algoritmen kan också användas för att studera sjukdomar i ämnes omsättningen, där mutationer kan leda till defekter i hur enzymer i människokroppen arbetar”, säger Eduard Kerkhoven.

Ger svar om enzymernas produktion Fler möjliga användningsom råden är effektivare tillverkning av produkter som tillverkas av naturliga organismer, i motsats till industriella processer. Penicillin som utvinns ur en mögelsvamp är ett sådant exempel, liksom cancerläkemedlet taxol från idegran och sötningsmedlet stevia. De produceras typiskt i små mängder av naturliga organismer.

”Utvecklingen och tillverk ningen av nya naturliga produkter

kan få stor hjälp av kunskap om vilka enzymer som kan användas”, säger Eduard Kerkhoven.

Beräkningsmodellen kan också påtala de förändringar i kcat­värde som uppstår om enzymer muterar, och identifiera oönskade amino syror som kan ha stor påverkan på ett enzyms effektivitet. Modellen kan också förutsäga om enzymerna tillverkar mer än en ”produkt”.

”Vi kan avslöja om enzymerna har en ”sidoverksamhet” och tillverkar metaboliter som inte är önskvärda. Det är användbart inom industrin, där man vill

Mer om forskningen

tillverka en enda ren produkt”.

Forskarna testade sin modell genom att använda tre miljoner kcat värden för att simulera metabolismen i fler än 300 sorters jäst. De skapade datormodeller för hur snabbt jästen kunde växa eller tillverka vissa produkter, som etanol. När datormodellerna jäm fördes med tidigare uppmätt och känd kunskap kunde forskarna konstatera att de datormodeller som baserades på kcat värden gav korrekta simuleringar av jästens metabolism.

•

>> Studien Deep learning based kcat prediction enables improved enzyme constrained model reconstruction har publicerats i Nature Catalysis. Författarna är Feiran Li, Le Yuan, Hongzhong Lu, Gang Li, Yu Chen, Martin Engqvist, Eduard Kerkhoven och Jens Nielsen. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola.

Källa: Chalmers

Eduard Kerkhoven. Foto: Chalmers

Allt fler med infektionsdiagnos på sjukhus

Mellan 1998 och 2019 ökade andelen vårddygn med infektionsdiagnos i Sverige från 11 till 21 procent. Ökningen har skett i alla åldersgrupper, men är störst hos personer över 80 år. Det visar en studie från Lunds universitet som publicerats i tidskriften The Lancet Regional Public Health.

Infektionssjukdomar är en bred sjukdomsgrupp som inkluderar bland annat sepsis, lunginflammation och urinvägs infektion.

Sjukdomar indelade i olika kapitel ”Inom WHO’s internationella klassifikationssystem – ICD ­ är sjukdomar indelade i olika kapitel, ett för tumörer, ett för hjärt kärlsjukdom osv. Infektions diagnoserna är dock utspridda över flera olika kapitel beroende på var i kroppen infektionen finns. Vi behövde därför klassa om diagnoserna för att kunna få en överblick över hela spektret av infektionssjukdomar”, säger säger Gustav Torisson, forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet och infektionsläkare, Skånes universitetssjukhus.

Tio procents

ökning på tjugo år

Därefter analyserade forskarna data från Socialstyrelsens patientregister, för att se hur många vuxna som vårdats på Sveriges

sjukhus med infektionsdiagnoser. De fann både att sjukhusinläggningarna ökade och att vårdtiden var längre för patienter med infektionsdiagnos, än för patienter med andra diagnoser. Sammantaget ökade andelen vårddygn där en infektions diagnos ansågs ha orsakat sjukhus inläggningen från 11 procent 1998 till 21 procent 2019, som var sista året innan Covid pandemin. Ökningen sågs i alla åldersgrupper men var störst bland de allra äldsta.

”En osäkerhetsfaktor är att vissa infektionsdiagnoser kan vara svåra att ställa. Ökad användning av diagnostiska metoder kan även ha påverkat resultaten till viss del”, säger Fredrik Resman, även han forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet och specialist läkare i infektionssjukdomar vid Skånes universitetssjukhus

Kommer fortsätta vara högt Trots det pekar forskarnas resultat på en allt större andel patienter med infektion som huvudsaklig orsak till sjukhusvård. Med tanke

på de befolkningsprognoser som finns, med en ökande andel äldre, är det sannolikt att antalet patienter på sjukhus med infektionsdiagnos kommer fortsätta vara högt. Antalet slutenvårdsplatser har samtidigt minskat i Sverige under de senaste 20 åren.

”Detta är något som sjukvården kommer behöva förhålla sig till. Man behöver långsiktigt upp rätthålla och stärka kompetensen kring infektionssjukdomar och deras behandling på sjukhus, men även tänka strategiskt när man designar sjukhus, för att på ett smittsäkert sätt kunna vårda dessa patienter”, avslutar Gustav Torisson. •

Källa: Lunds Universitet

Renrumsprodukter från Ninolab

Met One 3400+ Partikelräknare

Partikelstorlekar: 0.3-100 um

Luftflöde: 28,3, 50 eller 100 liter/min

Driftstid batteri: upp till 9,75 timmar Inbyggd SOP enligt ISO14644 och EU-GMP.

Inbyggt nätverk (WiFi & RJ45) för åtkomst via webläsare.

Met One HHPC+ Partikelräknare

Modeller med två till sex kanaler

Partikelstorlekar: 0.3-10 um

Luftflöde: 2,83 liter/min

Driftstid batteri: upp till 10 tim Export av data via USB eller Ethernet

Bänk TOC-analysator

För mätområde 0.4 till 100 000 ppb. QbD1200 är optimerad för PW, WFI och validering av rengöring. Ingen PC behövs, alla funktioner är integrerade i QbD1200.

Online-TOC analysator

För PW och WFI i mätområdet 0.5 till 2 000 ppb.

Helt kompatibel med de inom läkemedelsindustrin förekommande farmakopéerna USP, EF och JP.

”Single cell-tekniken”, som innebär en komplett oxidation via UV av provvolymen i mätcellen, ger säkra och stabila TOC-mätningar utan påverkan av flöden och tryck.

Luftprovtagare

Luftflöde: 28.3, 50 eller 100 liter/min

Lågt D50-värde: hög biologisk effektivitet

Odlingsplattor: standard 90 mm Upp till 4 st provtagare kan anslutas Provtagare: RAS, R2S (slitsampler) eller RCG (tryckluft)

P100

Luftprovtagare V100

Luftflöde: 28,3 eller 100 liter/min

Lågt D50-värde: hög biologisk effektivitet

Driftstid batteri: upp till 10 tim Odlingsplattor: standard 90 mm Dataexport: via USB

Vi erbjuder moderna och attraktiva LAF-lösningar – ett standardsortiment, och ett sortiment av skräddarsydda lösningar som med hjälp av våra erfarna LAF-designers skapas efter kundens önskemål.

Standardsortiment:

Vårt standardsortiment omfattar Klass I, II och III samt sterilbänkar. Skandinavisk design med smarta lösningar såsom marknadens lägsta höjd, vilket gör att de populära höj- och sänkbara stativen kan användas trots låga takhöjder.

Säkerhetsbänk Klass II

Tack vare bänkens låga höjd säkras det viktiga 30 cm säkerhetsavståndet som måste finnas ovanför en friblåsande bänk för att behålla personskyddet. Även möjlighet till ventilationsanslutning blir enkel tack vare att nordiska kunder vill ha arbetsytan på 90 cm över golv i enlighet med dagens byggstandard (samma som arbetsbänkarna i labbet och diskbänken hemma etc). Utöver detta har bänkarna lågt ljud och starkt reflexfritt ljus.

Ny behandling kan ge tillgång till

fler donerade lungor och färre komplikationer efter transplantation

En stor andel av de lungor som doneras varje år kan inte användas för transplantation. Forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet har i en studie på djur nått resultat som ger hopp om att fler donerade lungor ska kunna rädda liv i framtiden. En pilotstudie har nu inletts för att se om behandlingen har samma positiva resultat hos människor.

Varje år blir cirka 190 avlidna personer organ donatorer i Sverige men på grund av skador kan bara cirka 30 procent av de donerade lungorna användas till transplantation. Dödligheten är dessutom hög, cirka hälften av patienterna har avlidit inom fem år efter transplantationen.

”Resultaten i vår studie tyder på att vi med den här behandlingen kan använda en större andel av de donerade lungorna samt att resultaten de första två dygnen

efter operation förbättras”, säger Sandra Lindstedt, överläkare inom thoraxkirurgin på Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor vid Lunds universitet.

Bättre funktion

och färre komplikationer

I en studie på grisar undersökte forskarna effekterna av att behandla den donerade lungan för att reducera mängden cytokiner, proteiner i kroppen som aktiverar samt förstärker inflammatoriska reaktioner.

Innan transplantation för sämrades först lungorna så att de utvecklade andnödssyndrom (ARDS). De fick på det sättet skador som liknar de hos donerade lungor från en människa. I tio fall behandlades sedan den donerade lungan i ett eller två steg. Antingen innan transplantation eller ytter ligare en gång inom 48 timmar efter transplantation. Sex fall utgjorde kontrollgrupp och fick ingen behandling alls.

”Genom att reducera nivåerna av cytokiner har vi sett att vi återställer lungans funktion i större utsträck ning än tidigare, att lungorna fungerar bättre efter transplantation och att komplikationerna under de första 48 timmarna efter transplan tation minskar”, säger Sandra.

Kan bidra till fler transplantationer

I Sverige genomförs cirka 50–60 lungtransplantationer per år på Skånes universitetssjukhus och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Förhoppningen med den nya behandlingen är att antalet ska kunna bli fler.

”Det här kommer inte att fung era på alla donerade lungor men om vi kan använda en del av de donerade lungorna som idag kasseras, så kommer det att få stor betydelse för patienterna som väntar

på transplantation. Vi hoppas kunna skapa förutsättningar för att kunna göra mer för att rädda fler patienter”, säger Sandra.

För att genomföra studien byggdes en särskild enhet upp inom Verksamhetsområde thorax och kärl på Skånes universitets sjukhus med alla de kompetenser som behövdes.

”Den här studien skulle inte vara möjlig utan stora insatser från olika kliniska specialister som thoraxkirurger, anestesiologer, perfusionister, operationssjukskö terskor och anestesisjuksköter skor”, konstaterar Sandra.

Pilotstudie har inletts Resultaten av studien, som har publicerats i den vetenskapliga tid skriften Nature Communications, ligger till grund för en klinisk pilotstudie som nu påbörjats.

”Vi har inkluderat de första patienterna i pilotstudien på Skånes universitetssjukhus i Lund. Hela studien omfattar 20 transplantationer varav hälften kommer göras med behandlingen för att reducera cytokinnivåerna och hälften behandlas på det sätt vi gör idag. Om resultaten är positiva kommer vi att utöka till en nationell studie med 120 trans plantationer”, avslutar Sandra. •

Källa: Skånes Universitetssjukhus

>> Skånes universitets sjukhus är ett kunskapsnav inom medicinsk utbildning, forskning och högspecialiserad vård, med nationell hög specialiserad vård inom åtta områden. Den forskning som görs hos oss är tätt knuten till patientnära klinisk verksamhet och sker i nära samarbete med bland annat Lunds universitet och Malmö universitet. Skånes universitetssjukhus är ett av Sveriges största sjukhus, med verksamheter i såväl Malmö som Lund.Vår största till gång är våra nära 12 000 medarbetare inom över 100 olika yrken.

Mer om studien

>> 2021 blev 192 avlidna personer organdonatorer i Sverige och det genomfördes 51 lungtransplantationer.

Behandlingen som använts i studien innebär att blod cirkuleras i den donerade lungan innan transplantation. Blodet passerar en form av filter där cytokinerna fastnar innan det går tillbaka in i lungan. Behandlingen kan sedan upprepas en gång till när lungan opererats in hos den mottagande patienten.

aet.no

Tema renrum

– PRESENTATIONERNA

Äntligen får vi träffas på nytt! Årets Tema Renrum arrangeras av Rentforum.se i samarbete med BioTekPro AB den 29 – 30 november på Scandic Infracity, Upplands Väsby. Under två dagar har du möjlighet att lyssna till experter som ger svar på aktuella frågor och nyheter. Ytterligare information finner du på rentforum.se, där du också kan anmäla dig och dina kollegor. I de kommande numren av RenaRum presenteras temadagarnas presentationer.

“Hur påverkar utomhusklimatet våra renrum?”

Mattias Paulsson Akademiska sjukhuset, Uppsala

Idenna presentation kommer Mattias att visa hur utomhusklimatet påverkar inomhus förhållandena i ett renrum som används för framställning av radiofarmaka på Akademiska sjukhuset. Han kommer att lyfta fram riskfaktorer gällande inom husklimatet som är relaterade till extemporetillverkningsprocessen.

Data för två år från renrummens övervakningssystem gällande

• temperatur

• relativ luftfuktighet (%RH)

• differenstryck

jämfördes med meteorologiska utomhusdata från Uppsala

Resultaten från denna studie visar på ett linjärt samband mellan inomhus och utomhus temperatur för höst , vinter och vårsäsonger. Det typiska sommar mönstret utomhus ses också för inomhustemperatur.

Renrumstemperatur och %RH är faktorer som kan påverka kvali

teten på läkemedel, särskilt stor är risken för mikrobiologisk tillväxt i lokaler för aseptiska processer. Även hantering av tabletter (tex vid dos produktion) eller vägning av pulver kan påverkas, särskilt vid hög %RH (för hygroskopiska läkemedel) eller vid låg %RH på grund av statisk elektricitet. Vidare diskuteras risken för skador på elektronisk utrustning orsakade av statisk elektricitet vid låg %RH. Avslutningsvis framhålls lösningar med antistatiska golv, behovet av fuktkontroll av renrum specifikt på vintern när utomhus temperatur är låg.

Mattias Paulsson

Mattias Paulsson erhöll sin apotekarexamen från Uppsala universitet 1997 och disputerade 2001 inom galenisk farmaci. Han har haft befattningar som formuleringsforskare vid både Cederroth International och Fresenius Kabi. Han har varit chef för extempore­

tillverkningsenheten vid Akade miska sjukhuset, med ansvar för radiofarmaka, cytostatika och övriga aseptiskt tillverkade läkemedel samt kliniska prövningar. Han har också innehaft flera funktioner inom kvalitet såsom GMP ansvarig, sakkunnig för radiofarmaka samt farmakovigilans.

Han är engagerad i både grund utbildning och forskarutbildning av apotekare, sjuksköterskor och läkare inom flera läkemedelsom råden såsom: parenteral nutrition, IV­kompatibilitet, pediatrisk läkemedelsanvändning samt formuleringsvetenskap.

Presentation 1: Implementation of the published EU GMP Annex 1; Manufacture of sterile medicinal products and key points to consider on points that lack clarity.

At this year’s PHSS annual conference in London and follow up Annex 1 discussion forum a review of Annex 1 was completed to consider clauses that presented linguistic uncertainty, hence lack of clarity and uncertainly how new and revised requirements could be realised in a CCS. This presentation covers the outcomes of the PHSS Annex 1 discussions and provides an insight and benchmark to other stakeholder concerns.

Although there was significant improvement in the published (25 August 2022) Annex 1 over

the versions previous to the public and targeted consultations there are still areas of uncertainty that need clarification. It is expected regulators will collate outcomes of discussions around areas of uncertainty and cover by Q&A publications but before then as companies implement new Annex 1 requirements insights and discussion on areas that require clarity are very beneficial to all.

Through the Annex 1 revision process the most significant changes came after the Targeted Consultation process (from v12 to v13) that provided targeted

questions to (12) commenting platforms appointed by the European commission. The PHSS as one of the commenting platforms also have connections to the MHRA (involved in the drafting process) and Ex MHRA GMP inspectors (involved in the commenting process) so PHSS discussions are well balanced between industry and regulator perspectives.

This presentation will review ‘Highlighted’ clauses – sentences of each chapter of Annex 1 that justifies and benefits from discussion to assist clarity.

Presentation 2: PHSS Guidance on preparation of a Contamination Control Strategy (CCS) as required by EU GMP Annex 1 published 25 August 2022.

With the publication of EU GMP Annex 1 the requirement for a Contamination Control Strategy (CCS) is clear and unchanged from the first draft versions provided in the Target consultation process for which the PHSS: Pharmaceutical & Healthcare Sciences Society was one of the (12) European commission appointed commenting platforms.

From that time of targeted consultation the PHSS started the initiative to prepare guidance on the preparation of a CCS providing in depth detail on purpose, scope, con tent and documentation structure and positioning relative to other site and regulatory documents. .

The published Annex 1 only

covers the requirement of a CCS at high level and through CCS focus group meetings a consensus has been reached on key points for CCS preparation.

One thing that has become clear through the group discussions and that the CCS is not a single docu ment for a site (unless it is a very small operation) and in most cases the CCS is group of documents. The group starts with a Site Master CCS (single document) that covers the products manufactured at the site and the applied manufacturing technologies.

The Site Master CCS also provides the ideal document to document the approach to contamina tion control from centralised areas,

systems and services. Supporting, and referenced in, are a defined number of Area Unit operation CCS’s that each carry the details of contamination control measures for manufacturing specific pro ducts in specific technology with identified contamination risks that are mitigated by controls.

The PHSS CCS guidance is also a group of documents including; CCS preparation guidance, Templates of contents for a Site Master CCS and Area Unit CCS plus points to consider when populating the Template of contents with the approach to contamination control and applied control and monitoring measures.

James L Drinkwater Head of Aseptic processing technologies & GMP compliance F Ziel GmbH, Chairman and Joint leader of PHSS Bio-contamination special interest group, PHSS – Pharmaceutical and Healthcare Sciences Society

SPECIALISTER PÅ PRODUKTER OCH TJÄNSTER FÖR KRITISKA MILJÖER!

Vita Verita levererar högkvalitativa produkter och tjänster för laboratorie-, renrums- och sjukhusmiljöer.

Vi erbjuder våra kunder den optimala lösningen med de produkter och mättjänster som deras verksamhet kräver.

LABORATORIER

RENRUM

SJUKVÅRD

Personlig skyddsutrustning Pipettering Etikettering Kryohantering Laboratorieglas Apparater mm.

Handskar Munskydd Renrumskläder & Skor Städutrustning

Inredning & Möbler Klibbmattor mm.

MÄTTJÄNSTER bl.a.

Handskar Torkdukar Våtservetter Absorption & spillkontroll mm.

Säkerhets- och LAF-bänkar Mikrobiologisk provtagning Klassificering/Validering Partikelmätning Kontroll/Kalibrering av tryckmätare Läckagetest/Avskiljningsgrad av HEPA/ULPA-filter Kontroll av dragskåp/dragbänkar kemikalie/giftskåp Rökvisualisering Differenstryck

Läs mer på www.vitaverita.com

Rengöring och desinfektion

Rengöring och desinfektion används för att skapa tillräckligt rena ytor. Men vad menas med tillräckligt rena? Än en gång står vi inför det faktum att vi måste definiera vad vi menar med begreppet rent. Vill vi skapa generell partikelrenhet eller har vi dessutom krav på mikrobiologisk renhet?

Av Matts Ramstorp

Oavsett vilka våra krav är måste dessa definieras, ges ett mätbart värde och vi måste dessutom ha en möjlighet att på ett eller annat sätt mäta ytans renhet för att bedöma om vi når våra uppsatta mål. I denna artikel kommer jag att ta upp:

• Bygga för rengöring och desinfektion

• Vad är rengöring och desinfektion?

• Hur kan man arbeta då man rengör och desinficerar?

Bygg för rengöring och desinfektion

I samband med att man planerar att bygga nytt eller bygga om måste man på ett tidigt stadium ta med vilket eller vilka renhetskrav som finns på de olika ytorna i ett renrum. Hygienisk design är av

• Gross cleaning

• Intermediate cleaning

• Precision cleaning

Gross cleaning kan översättas till grovrengöring

Desinfektion – ett relativt begrepp

Att desinficera är att reducera – minska – antalet mikroorganismer, som vanligtvis förekommer på en yta. Till skillnad från sterilisering, som är ett absolut begrepp och som definieras som total frånvaro av levande organismer, är desinfektion ett relativt begrepp. Om desinfektionen reducerar antalet organismer till 99 % på en yta, så kommer antalet organismer som finns på ytan efter desinfektion att variera beroende på antalet som fanns på ytan från start.

Säg att vi har en yta med 100 organismer per kvadratcentimeter och vi desinficerar denna med en kemikalie som reducerar med 99 %. Resultatet efter desinfektionen blir att det finns 1 organism kvar. Om vi i stället vill desinficera en yta med 10 000 organismer per kvadratcentimeter med samma kemikalie och samma process, så kommer det att finnas 100 organismer kvar efter desinfektionen.

Hur ska man arbeta då man rengör? Grundtanken som ska genomsyra alla aktiviteter som används för att skapa renhet hos ytor är:

• Lossgöra partiklar från ytan

• Fånga upp de lossgjorda partiklarna

• Transportera bort de uppfångade partiklarna

Om alla dessa tre steg utförs korrekt efter varandra är möjligheten att skapa rena ytor synnerligen god. Om man däremot lossgör föroreningar från en yta, men inte lyckas fånga upp dessa till fullo finns en risk att de kommer ut i den omgivande

luften där de senare kan sedimentera, det vill säga falla ned, och förorena en tidigare rengjord yta.

Vilka rengöringsmaterial ska användas? När man sätter upp ett rengöringsprogram ur materialsynpunkt är valet mellan engångs och återanvändbara rengöringsmaterial av grundläggande betydelse. Olika aspekter måste beaktas, till exempel:

• Renhetskrav – vilka är dessa – partiklar, mikro organismer etc.

• Typ av produktion – ofarlig, biologisk risk, farliga kemikalier etc.

• Rengöringsbehov – borttagning av partiklar, mikrobiologiska föroreningar, vätskespill

• Behövs olika rengöringskemikalier – baserat på ytsammansättning, rengöringstidtabell

• Typ av yta som ska rengöras – golv, väggar, bordsskivor, processutrustning etc?

• Lagringskapacitet – nya, oanvända material, samt använda material för tvätt alternativt till avfall

• Tid – hantering av nya såväl som begagnade, återanvändbara material kontra engångs

• Kemisk behandling – av återanvändbara och obehandlade material

• Kostnad – för återvinning och (eller) avfalls hantering

Rengöring ur ett praktiskt perspektiv Som tidigare nämnts – renrum måste rengöras till en lämplig nivå. Olika renrumsklasser har olika renhetsbehov, vilket i sin tur gör att rengörings

processen kan variera. Med andra ord: processen för att rengöra kan ske på olika sätt.

Vid användning av rengöringsmaterial som inte är förbehandlade, det vill säga torra åter användbara alternativt torra engångsmaterial, måste dessa behandlas med lämplig kemikalie före användning. Om återanvändbara material används behöver dessa sköljas och förses med ny rengöringskemikalie för att fortsätta rengöringsprocessen. I detta senare fall finns fyra olika alternativ:

• Förindränkta torkdukar alternativt moppar

• System med en hink

• System med två hinkar

• System med tre hinkar

Förindränkta torkdukar och moppar

Förindränkta torkdukar eller moppar är avsedda att användas på en förutbestämd ytstorlek. Fördelen med detta system är att den använda torkduken/moppen aldrig återanvänds, och det finns inget behov av att förbereda överskottsvolymer av rengöringskemikalier. En nackdel är att antalet torkdukar/moppar som används blir högre. Den stora fördelen med metoden är

att varje torkduk/mopp som används innehåller samma mängd rena kemikalier, och dessutom är risken för att sprida ut föroreningar på till exempel ett renrumsgolv minimal.

Figur 1: Två-hink-system.

Figur 2: Tre-hink-system.

System med en hink

Denna typ av rengöring bygger på att kemikalien förbereds i en hink i renrummet som ska rengöras. Moppen som ska användas blötläggs i hinken och används för att moppa en förutbestämd ytstorlek. Samma mopp blötläggs därefter på nytt i samma hink och används för att fortsätta rengöringen. Fördelen med detta system är att enbart en mopp används, men nackdelen är att kemikalien i hinken dessvärre endast är ren första gången moppen blötläggs. Eventuella föroreningar som fångas upp av moppen kommer att förorena kemikalierna i hinken och moppen och sedan fördelas på hela golvet. Detta rengöringssystem rekommenderas inte i renrum med högre krav på ytrenhet.

System med två hinkar

Detta system är bättre än en hink systemet, efter som den använda kemikalien kommer att vara mindre förorenad under hela rengöringsprocessen. De olika hinkarnas funktion är:

• Hink 1 – innehåller rengöringslösningen som ska användas

• Hink 2 – fungerar som hink för förorenad lösning

Processen att använda två hink systemet som visas i figur 1 består av:

1. Förbered rengöringskemikalierna i hink 1

2. Blötlägg moppen i rengöringslösningen i hink 1

3. Vrid ur moppen för att ta bort överflödig lösning i avfallshinken – hink 2

4. Moppa en förutbestämd golvyta med moppen

5. Blötlägg moppen i rengöringslösningen i hink 1

6. Vrid in moppen för att ta bort överflödig rengöringslösning i avfallshinken – hink 2

7. Moppa en förutbestämd golvyta med moppen

8. Upprepa ovanstående process

Fördelen med två hink systemet är att en och

samma mopp kan användas för ganska stor golvyta. Nackdelen är att sköljningsprocessen endast består av ett steg, vilket kan leda till risk för spridning av föroreningar från en golvyta till en annan.

Systemet med tre hinkar

Tre­hink­systemet är en vidareutveckling av tvåhink systemet, genom att lägga till ett tredje steg. De olika hinkarna fungerar som:

• Hink 1 – innehåller rengöringslösningen som ska användas

• Hink 2 – fungerar som hink för förorenad lösning

• Hink 3 – innehåller rent vatten för sköljning

Processen för att använda tre hink systemet som visas i figur 2 består av:

1. Förbereda rengöringskemikalierna i den första hinken – hink 1

2. Blötlägg moppen i rengöringslösningen i hink 1

3. Vrid in moppen för att ta bort överflödig rengöringslösning i avfallshinken – hink 2

4. Moppa en förutbestämd golvyta med moppen

5. Skölj den använda moppen i hinken som innehåller sköljvatten – hink 3

6. Vrid ur moppen för att ta bort sköljvatten i avfallshinken – hink 2

7. Blötlägg moppen i rengöringslösningen i hink 1

8. Vrid ur moppen för att ta bort överflödig rengöringslösning i avfallshinken – hink 2

9. Moppa en förutbestämd golvyta med moppen

10. Upprepa processen

Fördelen med tre hink systemet är att en och samma mopp kan användas för ganska stor golvyta. Systemet med tre hinkar är mycket säkrare jämfört med systemet med två hinkar eftersom ett sköljsteg läggs till. Detta sköljningssteg minimerar risken för att sprida föroreningar från en golvyta till en annan.

Desinfektion

För att få en desinfektion att fungera som tänkt är det viktigt att man väljer ett desinfektionsmedel som avdödar de tänkta mikroorganismerna.

Vidare ska man tänka på:

• Koncentrationen – ytan måste vara torr innan desinfektion annars späds medlet ut

• Kontakttiden – tänkvärt, speciellt då det gäller desinfektionsmedel som avdunstar snabbt, t ex alkoholer

• Ytans renhet – alla ytor ska vara rena innan desinfektion

• Mekaniska effekten – att torka en yta med desinfektionsmedel ger en större avdödning jämfört med att enbart spraya eller dränka in en yta med medlet

Sammanfattning

Ju renare renrum desto större fokus på att inte sprida ut föroreningar som finns på ytor. I denna artikel har jag visat på fyra alternativa lösningar.

Tre hink systemet är det i särklass bästa då man använder återanvändbara dukar eller moppar. Det absolut mest säkra är att använda förindränkta torkdukar alternativt moppar, men då måste man också lägga in den miljömässiga aspekten i sam band med avfallshanteringen.

Vi står med andra ord inför en avvägning mellan uppfyllande av våra renhetskrav i förhållande till vilken metod vi ska använda för att skapa den önskade ytrenheten. •

Månadens produkt

Hygienmonitorering

Av Matts Ramstorp

Hygienmonitorering, miljömonitorering eller som det kallas på engelska – Environ mental Monitoring (EM) – är grunden för att säkerställa att vi kan använda våra renrum och renzoner i vetskap om att den kvalificering som utförts innan produktionen sätter i gång, fortfarande är aktuell.

Nya Annex 1 Nya Annex 1 som publicerades 25 augusti i år skiljer sig markant från den tidigare versionen från 2008. I det Annex 1 som gäller idag skiljer man mellan kvalificering och monitorering. Kvalificering, vilket inkluderar klassificering, görs i samband med uppstart av en ny produktion, vid markanta förändringar då man byggt om samt vid rekvalificering, som ska utföras med regelbundenhet, till exempel var 6:e alternativt av 12:e månad. Monitorering är det som utförs betydligt mer frekvent. Beroende på vilken renhets klass som används kan monitoreringen sker kontinuerligt eller en eller flera gånger per dag, varje vecka etc.

Skillnaden mellan

2008- och 2022-versionen

Den stora skillnaden märks i dagens Annex 1 då man tittar på maximala koncentrationen av partiklar i den omgivande luften. 2008 versionen hade en och samma tabell för kvalificering såväl som monitorering medan 2022 versionen har en tabell för kvalificering och en annan för monitorering, vad gäller partiklar i den omgivande luften.

Mikroorganismer – monitorering Då det gäller mikroorganismer kan man i korthet sammanfatta att vi har samma gränsvärden för de fyra olika typer av prover som innefattas i en monitorering:

• Aktiva luftprov – maximalt antal CFU per kubikmeter luft

• Passiva luftprov – maximalt antal CFU per 9 cm agarplatta – exponerad 4 timmar

• Ytprov – maximalt antal CFU per 55 millimeter kontaktplatta

• Handskprov – maximalt antal CFU per 5 fingrar – båda händer ska provtas

Den största skillnaden mellan gamla och nya Annex 1 är främst gränsvärden i Grade A, dvs. den renzon som används för kritiska processteg under aseptisk tillverkning. I den gamla versionen hade man < 1 CFU för alla prover, medan i 2022 versionen har man ändrat till ”No growth”, vilket innebär att det inte får finnas några CFU på agarplattorna.

En annan markant skillnad är att vi i den tidigare versionen kunde göra medelvärdesberäkningar av våra mikrobiologiska provsvar. I nya och nu gällande Annex 1 får medelvärdesberäkningar inte utföras.

Mikroorganismer – kvalificering

Här gäller samma gränsvärden som för monitorering, men med den skillnaden att det inte finns några gränsvärden för handskprov. •

Dina leverantörer

Hygiene Diagnostics AB

Frank Axelsson 0707 91 21 03 frank@hygiene diagnostics.se www.hygiene diagnostics.se

Miclev AB

Fredrik Alexandersson 040 36 54 00 info@miclev.se www.miclev.se

Vita Verita AB

Petter Marthall

Direkt 08 551 096 42 petter.marthall@vitaverita.com

Anna Lena Weiss Direkt 08 551 096 55 anna lena.weiss@vitaverita.com

Städbranschen Sverige har länge kritiserat offentlig miljö och upphandling av städtjänster, det syns tydligt när man läser i branschens olika artiklar och tidningar.

Upphandling i städbranschen

Med handen på hjärtat och all tydlighet är det något som inte stämmer, när det gång efter annan kommer in medlemsärenden till oss om upphandlingar, som inte ens är i närheten av vad som kan bedömas vara rimliga villkor.

Låg ersättning och höga krav Skräckexempel på timersättningar under 200 kronor, med kravställning längt över taknocken är inte ovanligt. Möjligen förekommer timersättningar mot svarande vad branschen behöver, omkring 300 kronor/timme för en sund verksamhet. Samtidigt tillåts väldigt låga ersättningar för tilläggstjänster som golvvård, stor städ mm. Ebberöds Bank skulle man kunna kalla detta...eller?

Varför alltid lägsta anbud? Något är fel i grunden... Beror det på okunskap, eller beror det på att man inte vill delta i att utveckla städbranschen, och av hävd väljer lägsta anbud, eller någonting annat?

”Städbranschen Sverige är sedan 2013 en helt ideell verksamhet, som lever på våra trogna med

lemmar, som vill vara med att utveckla städbranschen. Vi har också våra engagerade styrelse medlemmar, som arbetar ideellt för städbranschens bästa. Hela tiden skapas nya verktyg i form av litteratur, vägledning, råd och anvisningar mm, allt på frivillig basis. Sedan 2013 har floran av stöd för branschen kommit att bli omfattande, egentligen kan man undra hur det är möjligt, då allt sker just på frivillig basis”, säger Matthias Lindholm, ordförande.

Vill öppna upp för en dialog Vår litteratur finns att tillgå via vår butik, priset på dem är blygsamt, i förhållande till den erfarenhet och det arbete som ligger bakom produktionen. Vissa av våra värdefulla skrifter, måste man vara medlem för att få tillgång till, vilket kan tyckas konstigt, men viktigt för vår överlevnad. För större organisationer har vi ibland hittat lösningar som gör också dessa skrifter tillgängliga, välkommen att höra av er så kommer vi fram till en bra lösning.

”Vi vill med detta öppna upp för dialog på ett bredare plan, gärna tillsammans med den

offentliga sidan och dess upp handlande enheter. Vad kan vi tillsammans göra bättre, för att utveckla verktyg och lösningar som återskapar den för samhället viktiga respekt för städyrket”, fortsätter Matthias Lindholm, Ordförande.

Många verksamheter såväl offentliga som privata i Sverige har gjort omtag, och vi vill såklart lyfta dessa goda initiativ. I slutändan handlar det inte bara om ersättningar, det handlar om arbetsmiljö, hållbarhet och ömsesidig respekt. •

Källa: Städbranschen Sverige

>> Städbranschen Sverige är sedan 2013 en rikstäckande branschorganisation, vi samlar alla verksamheter med intresse för rena, hygieniska, lättskötta och vårdade fastigheter. Med en tydlig värdegrund arbetar Städbranschen Sverige för att lyfta och ena bran schen, företagen och individerna. Detta genom att driva frågor och projekt som utvecklar och under stryker vikten och omfattningen av branschens bidrag till samhället.

Vad är smuts egentligen?

Min make frågade mig häromdagen, – Du som jobbar med städning kan du förklara för mig vad smuts är? Va!!! Det klart man vet det, vilken dum fråga. Men han som inte har städning som profession behövde tydligen en förklaring.

När jag väl satte mig för att ge honom ett utförligt svar, så kanske frågan inte var så dum. Ja vad är egentligen smuts? Hur många olika typer av smuts finns det? Har ni koll därute?

Enligt INSTA800 är smuts:

• Skräp och lös smuts (pappers bitar, tidningar, cigarettfimpar, sand, grus, hår insekter och smulor).

• Damm (mindre partiklar som kan bilda beläggning på en objektyta och som kan virvla upp).

• Fläckar (fastsittande, våta eller torra föroreningar

på avgränsade områden. Fläckar kan exempelvis vara kaffefläckar, ränder, nedtrampat tuggummi och klackmärken).

• Ytsmuts (fastsittande, våta eller torra föroreningar på områden som inte är avgränsade. Ytsmuts kan exempelvis vara kalk och rostbeläggningar, rengörings medel, nikotin samt klack märken i större omfattning).

Enligt PRYL delas smuts in i olika typer: Saft, socker, kaffe och salt, lättare smuts, kalk, rost,

metalloxid, urinsten, fett, vax, olja och polish. Klotter, lim och industriella oljor, oönskade mikroorganismer, missfärgning, pigment, damm, sot och grus.

Enligt Wikipedia är smuts: Oren materia, särskilt när den är i kontakt med en persons kläder, hud eller ägodelar. Vanliga typer av smuts inkluderar:

• Jord: en blandning av lera, sand och humus som ligger över jordens berggrund

• Damm: ett stoft av organisk eller mineralisk materia

• Sot: mörkt damm, till exempel aska

• Lort: förorenad materia såsom exkrement

”Vanlig smuts” brukar synas, det gör däremot inte mikroorganismer,

såsom svampar, bakterier och virus. Som tur är de flesta mikro organismer inte farliga för människan, vissa är till och med nödvändiga, genom att de bryter ner organiskt material i naturen. En del bakterier används vid tillverkning av öl, vin, yoghurt och antibiotika.

Det är de skadliga organismerna som kan orsaka sjukdomar hos människor, det är därför vi måste vara noga med handhygien och att bryta smittspridningsvägar. Det har vi ju alla blivit varse om under pandemin.

Damm är helt ofarligt för oss Agnes Wold svensk läkare och professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, säger att ”damm är helt ofarligt för oss" – hon driver en kampanj mot smuts och bacillskräck.

Men vad Agnes inte tänker på, är att vi städar ur många fler aspekter än bara damm, förutom hygienen städar vi för att få en hållbar ekonomi, en ökad trivsel och en ökad säkerhet. Ett väl underhållet material är dessutom lätt att städa, vilket gör att du sparar på din kropp och tänker på ergonomin.

Ja, som ni förstår, finns det en hel del olika smutstyper som vi kanske inte tänker på dagligen. Nu känner jag mig lite mer redo att göra en liten föreläsning till min make om vad smuts är.

Kunskap är viktigt

En annan lika viktig fråga är hur man skall ta sig an smutsen, då tänker jag på arbetsmetod, arbets redskap, kem tekniska hjälpmedel mm. Därför är det så viktigt med kunskap i städyrket.

En professionell städare håller kunskaperna aktuella, därför att ”lärd blir man, men inte fullärd”. •

Källa: Städbranschen Sverige

23/11 + 24/11 2022

Frankfurt am Main

International trade fair for cleanroom and cleanliness technology, hygiene and contamination control

How clean would you like ... ... your production processes to be? From technical cleanrooms to maximum cleanliness. cleanzone.messefrankfurt.com

mattias.dahlquist@ sweden. messefrankfurt.com Tel. +46 7 90 79

Mikroalger renar havsvatten och producerar värdefull biomassa

>> Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 37 000 studenter och 4 700 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Kemister vid Umeå universitet inom konsortiet MicroBioRefine visar att nordiska mikroalger som får växa i saltvatten både renar detta vatten effektivt och producerar värdefulla föreningar, så kallade karotenoider. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Bioresource Technology.

Forskning inom så kallad blå bioekonomi fortskrider snabbt på en global skala. Kan alger med hög biomassaproduktion och vattenrenings egenskaper vara framtidens biomassaproducent, vattenrenare och hållbara bränsle? Det finns ett stort intresse för utveckling av användning av akvatiska fotosyntetiska källor – alger och cyano bakterier.

Undersöker nordiska mikroalgers potential Inom konsortiet MicroBioRefine vid Umeå universitet som leds av professor Christiane Funk under söker forskarna nordiska mikroalgers potential för åter vinning av avloppsvatten och generering av biomassa. Algerna renar av loppsvatten från de förorenande näringsämnena kväve och fosfor som annars skulle kunna leda till

övergödning av våra vattendrag.

”Men inte bara det, vi har också kunnat visa i tidigare studier att algerna avlägsnar farliga föroreningar som läkemedel och tungmetaller. Faktum är att våra alger kan ta bort vissa av dessa föreningar mer effektivt än konventionell rening av avlopps vatten”, säger Christiane Funk, professor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet.

Avloppsvattnet göder algerna som i sin tur producerar biomassa. Eftersom källan är kommunalt avloppsvatten är användningen av algbiomassan mycket begränsad. I denna miljö producerar tyvärr inte de nordiska mikroalgerna värdefulla föreningar.

Kan inte användas till livsmedel eller foder ”Eftersom våra alger är så effektiva att rengöra, innehåller deras bio massa massor av farliga föreningar. Mikroalgbiomassa från avlopps

vatten kan inte användas till livsmedel eller foder”.

Emellertid har postdoktor Sanjeet Mehariya, doktoranden Martin Plöhn, och den spanske gästforskaren Antonio Leon Vaz – alla medlemmar i Christiane Funks forskargrupp – tillsammans med en forskare från Luleå tekniska universitet kunnat påvisa att vissa arter av mikroalgerna kan växa i saltvatten, nordiska Desmodesmus stammar.

Närvaron av salt stressar algerna och därför producerar de stora mängder karotenoider. Karotenoider är högvärdiga biomassaprodukter på grund av deras användning inom hälsovård, livsmedelsförädling, läkemedel och kosmetika.

”Vi kan nu odla dessa algarter i Östersjövatten. Algerna klarar av att rena det problematiska havs vattnet och samtidigt producerar de värdefulla föreningar”. •

Källa: Umeå Universitet

Kalendarium

Umeåkemist tilldelas pris för bästa avhandling

Emil Johansson som disputerade vid Umeå universitet i maj i fjol har tilldelats Ludwig Rambergs avhandlingspris i organisk kemi. I sitt avhandlingsarbete har han utvecklat molekyler som binder till virus och därmed blockerar viruset från att infektera celler och orsaka sjukdom, i detta fall i ögat.

”

Det är såklart superkul att min avhandling, och allt det arbete som jag lagt ned, blev uppmärksammat med ett pris! Det hade jag inte förväntat mig. Sen känns det givetvis också extra speciellt med tanke på att det är första gången som priset ges ut. Lite trist däremot att jag inte hade möjlighet att närvara i person på prisutdelningen som var i Linköping på Svenska Kemisamfundets nationella mote”, säger Emil Johansson.

Fåtal antivirala läkemedel på marknaden Trots att virus upptäcktes redan 1898, finns i dag endast ett fåtal antivirala läkemedel på marknaden

som kan användas mot både kända och nya sjukdomsframkallande virus. Ett sätt att stoppa virus från att infektera celler och orsaka sjukdom är att blockera vidhäft ning medan ett annat sätt är att förhindra virus att frisätta sitt genetiska material.

I sin avhandling har Emil Johansson forskat fram molekyler som blockerar dessa processer hos Coxsackievirus A24v och Adenovirus 37. Båda orsakar allvarliga, men ej livshotande ögonsjukdomar. Emil Johansson har framställt molekyler som härmar strukturer på värdcellens yta och därmed luras virus till att fästa till molekylerna i stället för till ytan på cellen.

“Molekylerna som jag fram ställde använde vi till att studera effekten på virusinfektion av celler, samt för att utvärdera och validera potentialen att utveckla nya typer av antivirala läkemedel”, säger Emil Johansson

Postdoktor fast med egen finansiering Emil Johansson jobbar i dag som Visiting Research Fellow på the Institute for Glycomics vid Griffith University i Australien. Det betyder att han är postdoktor fast med egen finansiering. Vägen dit blev krokig på grund av covid­19­pandemin.

“Min och min sambo Sandras plan efter disputationen var

Emil Johansson, Griffith University.

att direkt flytta till Gold Coast i Queensland i Australien för att fortsätta forskningen inom antiviral läkemedelsupptäckt och utveckling. Redan ett halvår innan disputationen hade jag blivit beviljad ett anslag från Richard Dahlboms stiftelse via Apotekarsocieteten”.

Sommaren 2021 var dock gränsen till Australien stängd och därmed var paret tvungna att skjuta upp flytten på obestämd tid. Senare samma sommar blev

Sandra erbjuden jobb som logo ped på autismenheten på Region Uppsala i Uppsala.

“I november 2021 skolade jag in vår son Leon på förskola och började i och med detta att jobba på Institutionen för läkemedels kemi vid Uppsala universitet med hit to leadutveckling av antibakteriella substanser”.

Under vintern började Australien långsamt öppna upp och i början av 2022 fick familjen besked om att deras visum blivit

godkända och det var fritt fram att åka. Efter många om och men kom de slutligen iväg och landade i Brisbane och slutligen Gold Coast i slutet av februari i år.

Hitta nya

antivirala läkemedel “Efter några hektiska veckor med att få i ordning lägenhet, hitta förskola åt sonen, och andra praktiska göromål började vi landa och jag startade på Institute for Glycomics. Min forskning är i dag inriktad mot att hitta nya antivirala läkemedel mot influensa och humant parainfluensa virus. Min sambo jobbade första tiden på distans mot Region Uppsala men har nu fått jobb som logopedassistent på en privat klinik här”. •

Källa: Umeå Universitet

Hitta din leverantör på Rentforum.se

AAF International B.V.

AB Ninolab

AET – Arbeidsmiljø og

Energiteknikk AS

AirSon Engineering AB

Avidicare AB

bioMérieux Sweden AB

BioTekPro AB

BioThema AB

Brookhaven

Camfil Svenska AB

Caverion Sverige AB

CRC Clean Room Control AB

DFD Cleanroom

DuPont Personal Protection

Elis Textil Service AB

ELOMATIC

Esgard Inc. AB

Exis AB

FLAB

INREM AB

ISS Facility Services AB

M Clean Education

Miclev AB

Mikrolab Stockholm AB

MY AIR AB

Nordic Biolabs AB

Nordic Cleanroom AB

Octanorm Cleanroom AB

Particle Measuring Systems

PharmaClean AB

PharmaControl MQL AB

QleanAir Scandinavia AB

Saint Gobain Ecophon AB

Serviceföretaget PIMA AB

Toul Meditech AB

Tre Röda

Valtria Swiss AG

Vaisala Stockholm

Ventilator Renrum

Vileda Professional

Vita Verita AB

VWR International AB

>> Emil Johansson är uppvuxen i södra Sunderbyn utanför Luleå och avlade naturvetenskaplig kandidatexamen i kemi vid Umeå universitet 2015 efter studier på Life Science programmet. Kort därefter började han doktorera inom organisk kemi vid Umeå universitet. Mikael Elofsson, professor på kemiska institutionen vid Umeå universitet, har varit Emil Johanssons huvudhandledare.

Blir ny hållbarhetschef hos Elis

4 infection control missteps to avoid Richard Bergström har fått nytt jobb

The five grand challenges to future

safety

Har Nya Karolinska verkligen varit ett misslyckande?

Should You Use a Pulse Ox

When You Have COVID 19?

Karolinska nionde bästa sjukhuset i världen Hand washing, a back to school goal

Philips återkallar 17 miljoner andningsmasker

FOKUS Patient turns international Helena Strigård ny vd för Northx Biologics

Bought a tablet factory – and built his own empire

Have we been too clean during COVID?

How hygiene is managed in high­risk healthcare settings

Oncopeptides får fem miljoner

Take stand against spitting habit

Följ