RenaRum | nummer 5 | 2022

Nr 5 – 2022

BRANSCHTIDNINGEN OM RENHET OCH HYGIEN

Månadens produkt:

Renrum

Månadens tema 1:

Vävnadsinrättningar Månadens tema 2:

Sjukhusapotek Specialkurs om EN 17141 Få koll på nya standarden - Online när det passar dig! www.mcleaned.com

KOSTNADSFRI WEBBTIDNING UTGIVEN AV

Are you ready for GMP Annex 1?

Stay compliant with our reusable products.

ClearCrown indirect vent goggle - condensation-free for upto 2 hours in ISO 5 environment.

Cleanroom socks – giving a combination of comfort and increased hygiene.

We have: Validated decontamination and sterilisation processes.

Full Track & Trace of your products.

Customised solutions and consultancy.

Continuity of service with weekly delivery and collection.

Ask us about our customised cleanroom product launder and rental service today. cleanroom.se@elis.com | www.elis.com

Your contamination control partner

INNEHÅLL

NR 5 2022

Nr 5 – 2022

BRANSCHTI

OM RENHET

DNINGEN

OCH HYGIEN

kt:

du Månadens pro

Renrum

Ledare sid 4

a 1:

Månadens tem

ttningar Vävnadsinrä a 2:

Månadens tem

ek Sjukhusapot

Nyheter sid 7–17

141 rs om ENdet17 passar dig!

Specialkudard när en - Online Få koll på nya

KOSTNADSFR

stan

I WEBBTID

NING UTG

ned.com

www.mclea

IVEN AV

Branschtidningen RenaRum ingår som en del i nätverket Rentforum.se.

Rentforum.se är en samlings­ punkt för alla som arbetar med renhet och ­hygien.

Rentforum.se ­påtar sig inget ansvar för full­ständigheten i ­dokumentet eller för direkt eller ­indirekt skada av vad slag det må vara, som ­grundar sig på detta ­dokument. Materialet får inte ­mång­faldigas utan med­ givande från Rentforum.se.

7

Månadens tema

VÄVNADSINRÄTTNINGAR – RENRUM OCH RENZONER

sid 18–22 SJUKHUSAPOTEK – LÄKEMEDELSINDUSTRI I MINIATYR

sid 25–27

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE:

18

Matts Ramstorp matts@rentforum.se Mobil: 0708 – 13 05 65 GRAFISK FORM OCH LAYOUT:

Månadens produkt: RENRUM

– RUM MED STYRD OCH KONTROLLERAD RENHET

sid 29–31

www.lime.nu

Nyheter sid 32–36

ANNONSER:

Binh Tan binh@rentforum.se 0708 – 25 44 77 KONTAKT:

Rentforum AB Norrbäcksgatan 19 216 24 Malmö Telefon: 040–13 82 50 Publikationen: Renarum (Online) har tilldelats ISSN 2003-4881

32

Följ oss på Twitter och LinkedIn!

RenaRum 5/2022

3

LEDARE

Framtiden… …var bättre förr! Många anser att det var bättre förr, men var det verkligen bättre då? Om man betänker all teknisk utveckling, telefoner, datorer, bilar, etc. så går utvecklingen otroligt snabbt. Om man av någon anledning glömmer sin telefon hemma inser man ganska snabbt hur osäker och sårbar man blivit. Trots detta kan vi inte motsätta oss utvecklingen utan bör glädjas åt utvecklingens fördelar och inte bara se det negativa – så med andra ord – glöm inte telefonen hemma!

Vart har de tagit vägen?

För cirka ett år sedan kunde man hitta nyheter, pressreleaser och forskningsinformation i långa banor som behandlade utvecklingen inom bioteknik och nanoteknik. Idag är det helt tyst. Den sista nyheten jag hittade handlade om avloppsvattenrening med hjälp av nanoteknik. Varför denna tystnad? De allra flesta svenska lärosäten forskar inom dessa områden och nog finns det väl något ”litet” att rapportera om?

Tema Renrum 2022 Datumen är klara (29 - 30 november), platsen bestämd (Scandic Infracity, Upplands Väsby), utställarna informerade och föreläsningarna börjar falla på plats (Annex 1, QRM, utformning av renrum och slussar, Clean Controlled Environments med mera). Snart kommer anmälningssidan upp på rentforum.se så att ni alla kan börja anmäla er. Jag hoppas att vi ses ”IRL” i slutet av november!

Satsar på förstärkt lokalvård Folkbladet skriver att Region Västerbotten ska satsa miljoner på förstärkt lokalvård för att få bukt med ohälsa. Det har visat sig att man har problem med byggnationsrelaterad ohälsa som kopplats till bristande resurser och inte minst städning och rengöring inom främst vård­ relaterade lokaler.

Personligen anser jag att detta inte enbart är ett problem i Region Västerbotten utan att detta problem finns i stort sett i alla typer av sjukvårdslokaler över hela landet. Hoppas att övriga regioner visar intresse för detta initiativ och tar lärdom av de resultat som man erhåller.

Detta nummer av RenaRum I detta nummer finner du två huvudartiklar – en om vävnadsinrättningar och en om sjukhusapotek dvs. beredningsapotek. I dessa beskriver jag de olika renrum och renrumssystem som används och varför dessa inrättningar och apotek arbetar med renhet och hygien på det sätt de gör.

Trevlig läsning Matts

VI KAN ULTRA-RENHET! Renromsbekledning Desinfeksjonsmidler Renromskluter

4

RenaRum 5/2022

Rengjøringsutstyr Nedvask av renrom Alt innen renrom

+ 47 23 06 73 30 info@aet.no aet.no

TISDAGEN DEN 27 SEPTEMBER KL 08:30-17:00 I BRYGGARSALEN, STOCKHOLM Vill du vara med när DFD slår upp portarna för en dag i renrumsfältets tecken?

Den här kommer dagen att bjuda på inspirerande presentationer och bekanta ansikten som gör dig klokare på vad som rör sig i branschen och hur vi tillsammans kan tänka out of the box.

Vem kan delta Evenemanget vänder sig till dig som är intresserad av att veta mer om hur en funktionell och effektiv textilservice kan bidra till något större, som till hållbarhet, godkändacertifieringar, förbättrad ekonomi, enklare logistik m.m.

ANMÄL DIG PÅ: WWW.DFD.DK/ DFD-CLEANROOMSEMINARIUM-2022

Copyright © DFD0522005

DFD RENRUMSSEMINARIUM 2022

Utbilda er personal på ett enkelt sätt Nyanställda?

Sommarpersonal?

Se klipp från kurserna på

www.mcleaned.com

Renrumskurser Online med kursintyg - Tillgängliga dygnet runt, året om sales@mcleaned.com | www.mcleaned.com | M Clean Education (Mcleaned AB)

VÅRDHYGIEN

Berättar om vikten av god vårdhygien Monica Ling-Roos har arbetat som hygien­ sjuksköterska på Capio S:t Görans Sjukhus sedan 2003. Hon berättar att en god vårdhygien är viktigt för att skydda både vård­ personal och patienter från infektioner och vårdskador.

På Handhygienens dag berättade hon om sitt arbete och varför det är så viktigt att tvätta händerna.

”A

tt arbeta som hygien­ sjuksköterska är ett fantastiskt roligt och utmanande jobb där man känner sig behövd och uppskattad. En del kanske tror att det enda jag gör hela dagarna är att säga till personalen att ”tvätta eller sprita händerna”. Grunden i basal hygien är just handhygien, handtvätt och klädregler, men jag gör mycket mer än så”, säger Monica Ling-Roos.

En hygiensjuksköterskas arbetsuppgifter består av att ge råd­ givning till vårdens medarbetare i frågor som rör hygienrutiner, vårdrelaterade infektioner, resistenta bakterier och smittspridning inom vård och omsorg.

En stor del av tiden läggs på att utbilda andra och att se till att

man ständigt håller sig uppdaterad inom området.

Monica berättar att hennes telefon ringer ett flertal gånger om dagen eller att hon får mejl med frågor som kan handla om: • Vi har fått tre patienter med vinterkräksjuka – vad ska vi göra och hur ska man vårda dem?

• Hur ska man rengöra mottagningen efter en patient med blodsmitta?

• Vilken skyddsutrustning behöver jag när jag ska möta en covidpatient? ”Att svara på frågor och lyssna på den som ringer för att ge rätt information för en specifik situation RenaRum 5/2022

7

mikroorganismer sprids. Handtvätt och handdesinfektion är de mest effektiva åtgärderna för att minska spridningen av smitta och förebygga infektioner, inklusive COVID-19-viruset”, berättar Monica.

är väldigt viktigt. Som hygiensjuksköterska behöver man vara up-to-date med vad som är på gång och veta var man kan söka information. Man behöver läsa studier och tidskrifter för att kunna ge de senaste svaren”, säger Monica.

Hygienrond i verksamheten Som hygiensjuksköterska genomför man också kvalitetssäkring av vårdhygienisk standard där man granskar förutsättningarna för att kunna ge en bra vård. ”Det kallar vi att gå en hygienrond. Då undersöker vi om det finns hel och ren utrustning, att lokalerna är ändamålsenliga och utan hål och sprickor samt förutsättningar för att kunna utföra basala hygienrutiner, städning och desinfektion. Vi är även med vid planering av nybyggnation eller renovering av lokaler och utrymmen. Viss epidemiologisk övervakning ingår, liksom smittspårning och handläggning av utbrott”, säger Monica.

Vikten av god vårdhygien ”Smittsamma mikroorganismer finns överallt i vår omgivning, inte bara inom hälso- och sjukvården och den vanligaste smittspridningen sker via våra händer.

8

RenaRum 5/2022

Händerna är den främsta smitto­ vägen under ett sjukvårdsbesök, därför är det så viktigt med en god vårdhygien”, säger Monica.

En vårdrelaterad infektion är en infektion som uppkommer hos en person under slutenvård eller till följd av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg. ”Vi vet att vårdrelaterade infektioner drabbar mellan 5 och 10 procent av patienterna i hälsooch sjukvården. Därför är handhygien den viktigaste åtgärden för att undvika överföring av skadliga bakterier och förhindra vård­relaterade infektioner”, säger Monica.

All hälso-och sjukvårdspersonal, vårdgivare eller personer som är involverad i direkt eller indirekt patientvård måste vara medvetna om vikten av god handhygien och rutiner för rengöring och desinfektion. ”Det förekommer också en ökad spridning av resistenta, och i vissa fall multiresistenta, bakterier genom bland annat ökad globalisering och att vi reser så mycket som vi gör. Det gör att vi behöver ha en hög uppmärksamhet och medvetenhet kring hur bakterier och virus och andra

Lärdomar från pandemin Covidpandemin innebar mycket merarbete och ibland satt Monica och sökte information långt in på nätterna för att kunna förmedla de senaste rönen. ”Under pandemin såg jag att de ”gamla hederliga” basala hygienrutiner kom upp till ytan som jag tror har varit lite bortglömda. Innan pandemin kunde jag gå ut på enheter och påtala vikten av stänkskydd, det vill säga munskydd och visir. Munskydd kanske fanns men sällan mer än ett visir, det låg ofta dammigt i läkemedelsrummet. Nu finns det både visir och skyddsutrustning.

Så de basala hygienrutiner och användning av dem har fått ett lyft av pandemin”, säger Monica.

Eftersom det var det brist på skyddsutrustning och det tog lång tid att få fram skyddsutrustning i tillräcklig mängd, har nu resulterat i att beredskapsförråd kommer införas både på regional och lokal nivå. ”Aldrig igen ska vi behöva känna att vi inte har skyddsut­ rustning och vara rädda för att bli smittade av sjukdom, bara för att vi valt att arbeta inom hälso- och sjukvården”, säger Monica.

Vad är det bästa med ditt jobb? ”Att det är så omväxlande och utmanande och att dagarna ser väldigt olika ut. Det är också lite spännande när det kommer någon ovanlig smitta eller en patient med många knepiga riskfaktorer, som man ska planera för så att

varken andra patienter eller personal plockar upp smitta”, säger Monica.

Monica trivs med att ta fram undervisningsmaterial och att utbilda andra i hygienfrågor. Hon samarbetar med bland annat Smittskyddsenheter, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Hon är även aktiv i Svensk Förening för Vårdhygien och deltar i både nationella och regionala arbetsgrupper. ”Efter att ha arbetat i snart 20 år som hygiensjuksköterska kan jag säga att jag inte känner mig fullärd.

Man vet aldrig vad någon ringer om eller vill ha hjälp med. Jag har ett fritt omväxlande arbete med många utmaningar och det trivs jag verkligen med. Jag har inga planer på att sluta arbeta som hygiensjuksköterska”, avslutar Monica. •

>> Capios vision är att förbättra hälsan för människor varje dag.

Vi vill göra skillnad för våra patienter genom att se, lyssna och finnas här – idag och genom hela livet.Våra medarbetare är viktiga för oss och vi vill ge dem kraften att finnas där för våra patienter men också för att utveckla vården i stort.

I vårt dagliga arbete jobbar vi utifrån våra värderingar: Quality, Empowerment, Innovation och Social responsibility. De hjälper oss att uppfylla vårt patientlöfte om att vara en pålitlig partner – närvarande och nytänkande.Tillsammans förbättrar vi folkhälsan – en individ i taget! Capio erbjuder ett brett och högkvalitativt vårdutbud genom våra sjukhus, specialistkliniker och vårdcentraler i Sverige, Norge och Danmark.

Våra patienter kan även få hjälp via våra digitala tjänster. Capio är sedan 2018 en del av Ramsay Santé - en ledande vårdgivare med 36 000 medarbetare i sex länder.

Läs mer om Vårdhygien • Rena händer räddar liv – Folkhälsomyndigheten • World Hand Hygiene Day 2022 – World Health Organization • Vårdhandoken: Basala hygienrutiner

Källa: Capio

RenaRum 5/2022

9

Boka en specialanpassad internkurs via Teams Exempel på ämnen

Grundkurs renrumsteknik Aseptisk tillverkning Vad kommer i nya Annex 1?

Att arbeta i renrum Mikrobiologi för icke-mikrobiologer

Nordens ledande Renrumsutbildningar sedan 1991

Skicka din förfrågan till:

matts@biotekpro.se PS. Missa inte Onlinekurserna från vårt dotterbolag M Clean Education som är tillgängliga dygnet runt mcleaned.com

Alla priser visas exklusive moms.

Anmälan till BioTekPro:s aktiviteter är bindande

UTVECKLING Foto: Chalmers tekniska högskola / Yen Strandqvist

Så kan extremt tysta fläktar

göra oss friskare De ljudnivåer som vi utsätts för i hemmet, på arbetsplatser och i skolor har visat sig öka risken för högt blodtryck, psykisk ohälsa och hörselskador. Bruset i våra inomhusmiljöer kan till och med ha en skadlig inverkan på barns kognitiva utveckling. Nu är en doktorand vid Chalmers först i världen med att identifiera och eliminera källan till ett av problemen – det skadliga ljud som uppstår i ventilations­ systemens fläktar. Resultatet är en extremt tyst fläkt som på sikt kan förbättra vår hälsa betydligt.

I

dag tillbringar vi upp till 87 procent av livet inomhus, enligt en amerikansk studie.

Inomhusmiljön har därför blivit en allt viktigare faktor för hälsa och välmående. Temperatur, koldioxidnivåer och luftfuktighet är välkända parametrar i inne­miljön, men på senare tid har alltmer fokus riktats mot hur ljuden i vår omgivning påverkar oss.

Ventilationsaggregat orsaken Framför allt är det ventilations­ aggregat som orsakar konstant

brus. Människoörat irriteras av ett så kallat tonalljud som uppstår när fläktarnas blad rör sig. Exakt hur ljudet uppstår och hur det kan tas bort har forskare och fläkt­ producenter brottats med länge.

Men nu är en industridoktorand på Chalmers först i världen med att både identifiera källan till problemet och eliminera det. ”Källan till tonalljudet har aldrig tidigare identifierats på den här typen av fläktar. När man minskar den här tonen blir fläktarna extremt tysta och på det

sättet också världsunika. Det är första gången någon lyckas lösa det här problemet”, säger Martin Ottersten, industridoktorand i strömningslära vid Chalmers, och forsknings- och innovations­ ingenjör på Swegon.

Koppling till fysisk och psykisk ohälsa Enligt en rapport från Världshälsoorganisationen, WHO, tonalljud av den typ som uppstår i ventilationssystemens kan ha en negativ inverkan på människans hälsa. Studien visar att en människa som exponeras för fläktarnas ljud under lång tid löper högre risk att drabbas av högt blodtryck, hjärtstillestånd, tinnitus, hörselskador, sömn­ svårigheter och stress. Även barns kognitiva utveckling kan enligt rapporter påverkas negativt av de ljudnivåer som exempelvis skolors ventilationssystem orsakar.

RenaRum 5/2022

11

Att hitta orsaken till tonalljudet för att eliminera det har därför varit högintressant för forskare och fläkttillverkare under många års tid. ”Jag är själv känslig för ljud och kan ha svårt att koncentrera mig och sova med störande ljud. När jag tog del av WHO:s rapporter om hur tonalt ljud kan leda till sjukdomar som högt blodtryck och till och med hjärtstillestånd så fick projektet en helt ny dimension”, säger Martin Ottersten, som har ägnat fyra år åt att försöka göra fläktar tystare.

Lägre energiförbrukning Med hjälp av avancerade och veckolånga datorberäkningar kunde han studera hur luften flödar genom fläkten vid rotation och därigenom kunnat var turbulens uppstår.

Beräkningarna ger också ljuddata för fläkten, vilket används för att lokalisera källan till det störande ljudet. Efter flera modifieringar lyckades Martin Ottersten skapa en unikt tyst fläkt som nu banar väg för hälsosammare inomhusmiljöer. ”Genom att modifiera fläktar och mäta ljudnivåerna med hjälp

av väldigt stora beräkningar på hundratals datorer under flera veckors tid kunde jag se exakt var i fläktens konstruktion som tonalljudet uppstår och hur det kan elimineras. Ytterligare en positiv effekt vi har kunnat se, är att verkningsgraden på fläkten har ökat när tonalljudet har minskat”.

Stora framtida möjligheter Martin Ottersten ser nu stora möjligheter att få ut de supertysta fläktarna på marknaden. ”Vi håller just nu på att patentera lösningen och att implementera den i våra fläktar.

Därefter ska vi få ut dem på marknaden och bidra till att göra våra inomhusmiljöer mer hälsosamma att vistas i. Och dessutom dra ner på energikonsumtionen och koldioxidutsläppen på köpet”.

Resultaten från hans studie “A numerical method to predict and minimize fan tonal noise” har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Physics of Fluids.

Studien är genomförd vid avdelningen för Strömningslära på Chalmers och har finansierats av Swegon Operations AB. • Källa: Chalmers

Olika typer av ljud från fläktar >> Ljud från fläktar består av två slags ljud: bredbandigt och tonalt ljud. Det bredbandiga ljudet väger tyngst men det är det tonala ljudet, som finns konstant i bakgrunden, som irriterar och påverkar människor mest.

För att sänka ljudnivåerna på arbetsplatser, bostäder och skolor installeras därför ljuddämpare så att människor ska kunna vistas i lokalerna under längre tid. Dessa ljuddämpare tar bort mycket av det bredbandiga ljudet men är inte lika bra på att absorbera det tonala och mer hälsoskadliga ljudet. Dessutom bidrar ljuddämparna till en ökad energikonsumtion och högre koldioxidutsläpp.

12

RenaRum 5/2022

”Källan till tonalljudet har aldrig tidigare identifierats på den här typen av fläktar.

När man minskar den här tonen blir fläktarna extremt tysta och på det sättet också världsunika. Det är första gången någon lyckas lösa det här problemet”, säger Martin Ottersten, industridoktorand i strömningslära vid Chalmers, och forsknings- och innovationsingenjör på Swegon.

Foto: Anders Dahlgren / Swegon

>> Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå.

Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl.

Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entre­ prenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära samarbete med övriga samhället. EU:s största forskningsinitiativ – Graphene Flagship – leds av Chalmers, liksom bygget av en svensk kvantdator.

Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt.

FORSKNING

Saskia Erttmann, forskar­assistent vid Institutionen för molekylärbiologi.

Foto:Privat

Mikroorganismer – naturligt skydd mot virusinfektioner Forskare från universiteten i Umeå, Stockholm och Göteborg rapporterar om att tarmens bakterieflora är avgörande för naturlig resistens mot virus­infektioner.

De visar att frisättning av membranblåsor från tarmens bakterieflora utlöser ett reaktionsförlopp, vilket skyddar även organ långt från tarmen mot virus­infektioner.

Studien publiceras i tidskriften Immunity.

T

armens bakterieflora är grundläggande för hälsan.

Dess mikroorganismer är avgörande för utveckling och mognad av immunsystemet.

De skyddar också mot bakteriella och svamppatogener genom att konkurrera om näringsämnen

Renrum • VVS-Projektering • Energi AirSon Engineering AB utför entreprenader och rådgivning inom energi, installationsteknik och kontrollerat inneklimat. Vi projekterar och bygger kundanpassade renrumslösningar.

Vårt fokus ligger på installationstäta projekt med höga krav och snäva toleranser.

0431—40 25 80

www.airson.se RenaRum 5/2022

13

Schematisk bild av tarms mikroflora. Foto: Saskia Erttmann

eller platser dit patogener kan fästa och genom att producera antimikrobiella substanser.

Osäker kommunikation Men hur dessa icke-invasiva mikroorganismer kommunicerar med resten av kroppen för att påverka virusinfektioner är inte helt klarlagt. Forskare från universiteten i Umeå, Stockholm och Göteborg har i samarbete angripit frågan genom att behandla möss med antibiotika

14

RenaRum 5/2022

och sedan infektera dem med två olika typer av virus – DNAviruset herpes simplexvirus typ 1 alternativt vesikulärt stomatitvirus som är ett RNA-virus. ”Vi fann att antibiotika­ behandling gjorde möss mer mottagliga för dessa två virus och att detta berodde på en minskning av det basala uttrycket av antivirala molekyler som kallas typ I-interferon”, säger Saskia Erttmann, forskarassistent på Institutionen för molekylärbiologi

vid Umeå universitet.

Det medfödda immunsystemet detekterar mikroorganismer via olika speciella receptorer som varnar immunsystemet för främmande eller felplacerat DNA. Dessa inkluderar TLR-receptorer som finns på cellytor och cytosoliska receptorer såsom enzymet cykliskt GMP-AMPsyntas (cGAS) som finns inuti celler och kan aktiveras av DNA till att producera molekylen cykliskt GMP-AMP (cGAMP).

Den vetenskapliga studien >> ”The gut microbiota primes systemic antiviral immunity via the cGAS-STING-IFN-I axis” av Saskia F. Erttmann, Patrycja Swacha, Kyaw Min Aung, Björn Brindefalk, Hui Jiang, Anetta Härtlova, Bernt Eric Uhlin, Sun N.Wai, och Nelson O. Gekara publicerades i tidskriften Immunity den 10 maj 2022.

Hjälper celler bli mer motståndskraftiga En infekterad cell som svarar med syntes av den intracellulära substansen cGAMP signalerar via en stimulator av interferongener (STING) till ökad produktion av typ I-interferon, IFN-I, och detta medfödda immunsvar hjälper celler att bli mer motståndskraftiga.

För att förstå hur mikrofloran inducerar uttryck av typ I-interferoner studerade forskarna möss med defekter i olika medfödda immunförsvarvägar. De fann att induktion av IFN-I via tarmfloran involverar tonisk aktivering via i cGAS-STING-vägen men att detta inte krävde direkt bakterievärdcellkontakt. Följaktligen var de möss som hade cGAS-STINGvägen inaktiverad mer mottagliga för virusinfektioner.

Aktivering av cytosoliska immunreceptorer som cGAS har tidigare antagits endast ske som svar på invasiva DNA-virus, patogena bakterier eller parasiter utrustade med virulensfaktorer som gör att de kan invadera och replikera inuti cellen. ”Upptäckten att den intra­ cellulära cGAS-STING-vägen är en sensor av extracellulära tarmbakterier var därför oväntad. Dessutom blev det klart för oss hur tarmbakterier, fysiskt separerade

från värdceller genom barriärer som slem och tarmepitelskiktet, ändå kan utlösa ett systemiskt cGAS-STING-IFN-I-svar för att skydda distala organ mot virus”, säger Nelson Gekara, universitetslektor på Institutionen för molekylär biovetenskap, WennerGrens institut, vid Stockholms universitet.

Tarmbakterier levererar och förmedlar Bakteriella membranvesiklar är små lipid-dubbelskiktsblåsor som frigörs från bakterier och som sannolikt kan korsa olika vävnader såväl som cellmembranbarriärer.

Tidigare forskning har visat att de kan innehålla bakteriellt DNA. Därför såg forskarna blåsorna som möjliga ”farkoster” som tillåter tarmbakterier att leverera DNA till avlägsna värdceller och däri­ genom förmedla en systemisk respons. Faktum är att de fann att DNA i membran-vesiklar från tarmmikroorganismer var närvarande i blodcirkulationen och när de inkuberades med celler in vitro eller ympades in i möss främjade sådana blåsor försvaret mot virus.

Antibiotika negativt Studien bidrar med en viktig pusselbit i vår förståelse för hur tarmfloran förmedlar ett

Umeå universitet >> Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära.Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

systemiskt immunförsvar mot virus. Forskarna understryker också den underskattade risken med antibiotika; antibiotika ordineras ibland till patienter som en försiktighetsåtgärd mot bakterieinfektioner som ofta uppstår efter virusinfektion. ”Våra resultat visar att antibiotika, om de orsakar störning av tarmfloran, kan försämra kroppens förmåga att bekämpa virusinfektioner. Ett relevant och kanske aktuellt budskap i dessa tider med global pandemi att överanvändning av antibiotika kan förvärra virusinfektioner”, säger Nelson Gekara. • Källa: Umeå Universitet

RenaRum 5/2022

15

VIRUS

Framtida behandling av sorkfeber En speciell sorts antikroppar visar lovande resultat för att bekämpa infektioner som orsakas av virusfamiljen hantavirus, där bland annat sorkfeber ingår. Det visar en studie av forskare vid Umeå universitet i samarbete med forskare i Finland och USA.

”E

ftersom vi idag saknar effektiv behandling mot sorkfeber som hos vissa personer kan bli allvarlig, i värsta fall dödlig, är det mycket hoppfullt att vi nu har kommit en bra bit på väg mot något som verkligen kan ha effekt på infektionen”, säger Clas Ahlm, professor vid Umeå universitet och överläkare på infektionskliniken vid Norrlands universitetssjukhus.

Det motmedel som forskarna kunde se har effekt mot hantavirus är en speciell så kallat monoklonal antikropp. Monoklonala antikroppar är antikroppar som är identiska eftersom de har odlats fram från en och samma klon av en B-cell.

Kan överföras till människa Hantavirus är den familj av virus där Puumala-viruset som orsakar sorkfeber ingår. Hantavirus överförs från djur, i regel smågnagare, till människa. Sorkfeber sprids med skogssork och är relativt

16

RenaRum 5/2022

vanlig i norra Sverige där cirka tio procent av den vuxna befolkningen beräknas ha haft infektionen. Sorkfeber är ett slags blödarfeber som bland annat påverkar njurarna, men för många påminner sjuk­ domen om en svår influensa med hög feber, huvud- och muskelvärk samt ont över njurarna.

Sorkfeber läker självmant, även om det kan ta lång tid. För framför allt äldre personer kan sjuk­

Mattias Forsell.

domen i värsta fall vara dödlig.

Den totala dödligheten i sorkfeber är dock under en procent. I Asien och Amerika finns andra typer av hantavirus med betydligt högre dödlighet, där upp till nästan var tredje som insjuknar dör.

Utnyttjar monoklonala antikroppar Forskarna har studerat totalt 135 olika monoklonala antikroppar

Clas Ahlm.

från drygt 40 patienter med sorkfeber. De hittade då några antikroppar som effektivt kunde neutralisera flera olika hantavirus.

Dessa antikroppar testades i djurförsök och visade sig kunna

förhindra eller lindra infektioner hos sork eller hamster. ”De antikroppar vi på detta sätt har prövat oss fram till är läkemedelskandidater mot svår hantavirusinfektion. Det är dock

lång väg innan en sådan behandling är redo för kliniskt bruk”, säger Mattias Forsell, docent vid Umeå universitet och en av studiens huvudförfattare.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Translational Medicine. Vid Umeå universitet har professor Clas Ahlm, docent Mattias Forsell, Julia Wigren Byström och Janne Tynell, alla vid Institutionen för klinisk mikrobiologi arbetat med studien. • Källa: Umeå Universitet

Tema Renrum 2022 29 - 30 november 2022 | Upplands Väsby

Äntligen får vi ses igen!

• Lyssna på högaktuella föreläsningar • Träffa leverantörer i utställningen • Nätverka med hela branschen Läs mer på Rentforum.se/tema-renrum

Vävnadsinrättningar – renrum och renzoner

En vävnadsinrättning är en verksamhet som hanterar vävnader och celler. De vävnader och celler som hanteras tas från en patient, levande eller avliden, för att användas på samma eller annan levande patient. Syftet med att arbeta i renrum med tillhörande renzoner är, precis som i alla andra applikationer inom hälso- och sjuk­ vården, att trygga patientsäkerheten.

Av Matts Ramstorp

18

RenaRum 5/2022

N

ågra år efter millennieskiftet publicerades det europeiska Vävnadsdirektivet, som förutom krav på dokumentation och spårbarhet också ställer krav på att hanteringen av vävnader och celler ska utföras i en tillräckligt ren omgivande miljö, dvs. att vävnadsinrättningarna ska använda renrum och renzoner.

Krav på renrum och renzoner Då man fastställde vävnadsdirektivet gjorde man det enkelt för sig. Man valde att hänvisa till ett redan befintligt dokument – Annex 1 som åter-

MÅNADENS TEMA

finns i volym 4 inom EudraLex. Grundtanken bakom detta beslut kan i sig betraktas som naturligt, men det sätt på vilket man införde Annex 1 i vävnadsdirektivet kan och har diskuterats.

Den grundläggande tanken är, och var, att all hantering av vävnader och celler ska ske i den renaste renhetsklassen enligt Annex 1, dvs. i Grade A. Grade A är en renzon, som traditionellt är placerad i ett renrum med den näst renaste renhetsklassen, Grade B. Grade B är ett renrum som traditionellt används tillsammans med en renzon Grade A i samband med att man tillverkar sterila läkemedelsprodukter i enlighet med principen aseptisk tillverkning.

de allra flesta vävnadsinrättningarna i samband med att man skulle införa renrumsteknik. Det var helt naturligt för de som läste detta direktiv att tolka det som att all hantering ska ske i Grade A och att denna renzon ska stå i ett renrum Grade D. Alla som är insatta i den europeiska GMP:n vet att denna kombination kan fungera väl, men det går inte att uppnå Grade A genom att placera en ”öppen” renzon, typ UDF-, Säkerhetsbänk klass II eller en RABS (Restricted Access Barrier System) i ett renrum Grade D. Man kan endast skapa en renzon som uppnår Grade A då denna är placerad i ett renrum Grade D, om denna renzon är en sluten isolator, en Säkerhetsbänk klass III.

Kombination högst och lägst renhet I Vävnadsdirektivet anges inte att man ska arbeta aseptiskt med alla typer av vävnader och celler utan man anger att hanteringen ska ske i Grade A (renzon) och att renrummet i vilket denna renzon ska stå ska vara minst Grade D, vilket är den minst rena renhetsklassen som anges i Annex 1.

Jag arbetade för SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, som kompetensstöd i samband med införandet av vävnadsdirektivet, och jag utbildade

Olika vävnader – olika känslighet Det finns en rad olika undantag då det gäller de uppsatta renhetskraven, att all hantering ska ske i Grade A, i enlighet med det europeiska Vävnadsdirektivet. Dessa undantag innefattar att renhetskravet kan minskas om det finns någon form av avslutande behandling (läs: sterilisering) av det man hanterat innan patienten ska behandlas, som gör att eventuella mikroorganismer som kan finnas och ha en negativ påverkan på patienten, avdödas.

RenaRum 5/2022

19

:-� eer 1· . . �

�

.;:::.@ �

- säkrar din sterila zon

Skapa en steril zon kring sårområde och instrument och uppfyll nu gällande hygienklass 3.

Med ett riktat ultrarent luftflöde skyddar Operio både sårområde och sterila instrument mot luftburen smitta och bakteriebärande partiklar.

Komplettera med sterilbordet SteriStay för ett komplett skydd för all steril utrustning.

lnfektionsstatistik från Drammen Infektionsstatistik från Drammens i Norge visar att sjukhus i Norge visar INGEN djup infektionsfrekvensen var 0.3% infektion på 2000 utförda vid 645 knäimplantat och 0% operationer under 2018-2020.

646 höftimplantat.

Deföranvänder både Operio och Steristay sedan lnfektionsfrekvensen innan2015 i kombination användning med av Oomblandande p erio och ventilation.

SteriStay var c:a 2%

=-.:teriStav

- the protective instrument table

Besök även gärna vår hemsida för att se den senaste studien

från bland annat Karolinska

U niversitetssjukhusets

Neuroklinik samt videon som

beskriver tekniken i sin helhet.

www.toulmeditech.com

� P. er1·;:;,. � � -

...

•

■

- säkrar din sterila zon

t ul

meditech

Vidare kan en lägre renhet accepteras om den egentliga hanteringen sker på ett sådant sätt eller i en process där det är tekniskt svårt eller omöjligt att arbeta i Grade A. Det allra vanligaste undantaget är om de vävnader och celler som hanteras inte tål att vara placerade i en renzon Grade A. IVF – In Vitro Fertilisation IVF är ett slående exempel på just denna sista typ av undantag. Att arbeta med konstgjord befruktning innebär att de celler som man hanterar i

enlighet med vävnadsdirektivet ska ske i en renzon Grade A. Om man tittar närmare på vilka egenskaper en Grade A ska uppfylla i enlighet med Annex 1, så ska det UDF-flöde av ventilationsluft som är till för att skydda det man hanterar i renzonen ha en hastighet som ska ligga mellan 0.36 och 0.54 meter per sekund. Samma ”rekommendation” finns också i det senaste, icke-publika, utkastet till nya Annex 1 som kom 2021.

Denna höga luftflödeshastighet har en negativ effekt på de celler som hanteras i samband med IVF.

SYSTEM FÖR P E R M A N E N TA & TEMPORÄRA B Y G G N AT I O N E R .

www.octanorm-cleanroom.com

CLEANROOM SYSTEMS

RenaRum 5/2022

21

skydd för det man hanterar. Personalens arbetssätt, speciellt vid arbete i renzoner, är av avgörande betydelse då man arbetar med IVF. Andra vävnader och celler Andra typer av vävnader och celler är generellt sett mindre känsliga, till exempel öronben, hornhinnor, hud och blod. I dessa vävnadsinrättningar arbetar man på ett sådant sätt att man vanligtvis följer Annex 1 fullt ut. De inrättningar som hanterar blod arbetar sedan lång tid tillbaka med slutna processystem, dvs. den typ av processystem som förordas i de senaste utkasten till det nya Annex 1.

Slutna processystem innebär att man använder ett helt slutet system innefattande plastpåsar och slangsystem i vilken all hantering sker. Alla dessa slutna processystem vid hantering av blod är uppbyggda av engångsmaterial. Allt för att minimera risken för korskontamination och därmed säkra säkerheten för patienten.

IVF – känsligaste hanteringen Förutom att det man hanterar under en IVF inte tål det höga luftflödet som finns i traditionella UDF-renzoner, är dessa celler otroligt känsliga mot lösningsmedel. Detta innebär att man inte använder alkoholer för desinfektion av till exempel UDF-renzoner.

Trots dessa begränsningar måste man via risk­ analys, se till att man skapar ett tillräckligt gott

Sammanfattning – renrumsteknik och vävnadsinrättningar Vävnadsinrättning har sedan snart 20 år tillbaka arbetat i renrum med renzoner för att trygga patientens säkerhet. Vävnadsdirektivet i sig kan tolkas på en rad olika sätt, men det allra viktigaste är att man utför en välgrundad och vetenskapligt dokumenterad riskanalys för att skapa rätt omgivande renhet för de vävnader och celler som hanteras.

Den europeiska standarden EN 17141 som behandlar ”Biocontamination Control”, tillsammans med det stundande nya Annex 1, erbjuder alla vävnadsinrättningarna en fantastisk grund för det framtida arbetet i renrum. •

Olika vävnadstyper – olika renrum >> De i särklass vanligaste vävnader och celler behandlas i olika typer av renrum Öronben – Renrum – Liknande laboratorier Hornhinnor – Renrum – Liknande laboratorier Hud – Operationssal – Renrum liknade laboratorier – Vårdsalar för brännskador Ben – Operationssal – Operationszon med förhöjd renhet Könsceller – Renrum – Liknande laboratorier Blod – Renrum – Liknande laboratorier

22

RenaRum 5/2022

Ultra-rena, säkra och komfortabla operationsrum Opragon ger säker och behaglig arbetsmiljö för operationspersonalen med ultra-ren luft i hela operationsrummet.* NYHET! Opragon Online - Digitala tjänster för säker verksamhet dygnet runt.

Läs mer på www.avidicare.com

*(Alsved, M, et al. (2017) Journal of Hospital Infection).

Caverion

- your complete cleanroom partner Complete partner from consulting and planning to the turnkey delivery and qualification of your cleanroom facility. cleanroom@caverion.com caverion.se/renrum

Life Cycle Solutions for Buildings and Industries

RenaRum 5/2022

23

SPECIALISTER PÅ PRODUKTER OCH TJÄNSTER FÖR KRITISKA MILJÖER!

Vita Verita levererar högkvalitativa produkter och tjänster för laboratorie-, renrums- och sjukhusmiljöer.

Vi erbjuder våra kunder den optimala lösningen med de produkter och mättjänster som deras verksamhet kräver.

LABORATORIER

Personlig skyddsutrustning Pipettering Etikettering Kryohantering Laboratorieglas Apparater mm.

RENRUM

Handskar Munskydd Renrumskläder & Skor Städutrustning Inredning & Möbler Klibbmattor mm.

SJUKVÅRD

Handskar Torkdukar Våtservetter Absorption & spillkontroll mm.

MÄTTJÄNSTER bl.a.

Säkerhets- och LAF-bänkar Mikrobiologisk provtagning Klassificering/Validering Partikelmätning Kontroll/Kalibrering av tryckmätare Läckagetest/Avskiljningsgrad av HEPA/ULPA-filter Kontroll av dragskåp/dragbänkar kemikalie/giftskåp Rökvisualisering Differenstryck Läs mer på www.vitaverita.com Vita Verita AB Västra Rydsvägen 136, 196 31 Kungsängen, Sverige vitaverita.com växel: 08 584 606 40, mail: info@vitaverita.com

MÅNADENS TEMA

Sjukhusapotek – läkemedelsindustri i miniatyr Sjukhusapotek eller rättare sagt berednings­ apotek finns för att trygga patienters behov av speciella läkemedel. Om en läkare föreskriver en viss typ av läkemedel, som inte finns att få via de kommersiella läkemedelsföretagen, eller om läkemedlet har så kort funktionell livslängd att det inte kan transporteras till behandlings­ stället, kan berednings­apotek på sjukhus vara den enda lösningen för att kunna behandla en patient. De krav som ställs på dessa berednings­ apotek är generellt sett de samma som ställs på de industriella läkemedelsproducenterna.

Av Matts Ramstorp

S

terila läkemedel, antibiotika och cytostatika bereds på sjukhusapotek, placerad i nära anslutning till där patienten ska behandlas.

Vissa beredningsapotek har endast en av dessa produktkategorier, andra har två av dem eller alla tre. Traditionell steriltillverkning, antibiotika- och cytostatika-beredning skiljer sig åt inte minst vad gäller de olika skydd som man vill skapa. Alla dessa tre är i grunden en steril hantering, dvs. alla dessa läkemedel ska tillföras en patient på ett sådant sätt att de alltid måste vara sterila. Normalt finns ingen terminal sterilisering – produkten steriliseras inte i sin slutna förpackning efter fyllning – utan all hantering följer principen aseptisk tillverkning.

RenaRum 5/2022

25

Aseptik – det svåraste som finns Att utföra en aseptisk tillverkning eller aseptisk fyllning innebär att man hanterar en produkt som är steril – dvs. inga levande organismer får finnas i produkten – på ett sådant sätt att man inte tillför några mikroorganismer under hanteringen.

Då det inte finns någon avslutande sterilisering innebär detta att aseptisk tillverkning är den typ av tillverkning där patientens säkerhet är som allra mest hotad. Med andra ord – aseptisk tillverkning är det allra svåraste vi kan utföra inom läkemedelstillverkande verksamheter, oavsett om detta rör sig om beredningsapotek eller industriell tillverkning.

Steriltillverkning på beredningsapotek Tillverkning eller beredning av läkemedel på ett beredningsapotek där produkten som hanteras inte är farlig eller skadlig för personalen kallas normalt för steriltillverkning. Normalt utförs denna hantering i ett Grade B renrum i vilket en renzon som ska uppfylla Grade A finns placerad.

Renzonen i detta fall är normalt en UDF-bänk, horisontell alternativt vertikal.

Ventilators högkvalitativa renrumssystem!

Ventilators eget renrumssystem är framtaget för att skapa bästa möjliga förutsättningar för en kontrollerad miljö och uppfyller gällande krav i GMP och ISO 14644. Systemet är flexibelt och anpassningsbart.

Nyckelord är kundanpassning, kostnadseffektivitet och rätt kvalitet för rätt ändamål.

Gå in på ventilator.se och ta del av våra nyheter, referenser, tjänster och produkter Välkommen!

För mer information: www.ventilator.se

26

RenaRum 5/2022

Cytostatikaberedning på beredningsapotek Då man hanterar cytostatika finns en risk att personalen kan utsättas för dessa läkemedel och detta är anledningen till att man vanligen arbetar med den egentliga beredningen i en isolator.

Traditionellt är denna isolator placerad i ett renrum, minimum Grade D, och isolatorn ska naturligtvis uppfylla Grade A. Antibiotikaberedning på beredningsapotek Antibiotika har en särställning då man dels vill tillverka en produkt som är steril samtidigt som man vill undvika risken att sprida antibiotika till andra delar av beredningsapoteket. Dessutom vill man skapa ett skydd för den personal som utför den egentliga beredningen. Antibiotika kan med fördel hanteras i en isolator, men ofta sker denna hantering på beredningsapotek i en Säkerhetsbänk klass II, som också kallas MSC II, som är en förkortning av ”Microbiological Safety Cabinet II”.

Bakgrunden till att man på beredningsapotek väljer Säkerhetsbänk klass II för antibiotika­ beredning är att man anser denna vara betydligt enklare att rengöra och desinficera jämfört med en isolator.

Beredningsapotek som gör allt De beredningsapotek som har alla dessa tre hanteringar: steriltillverkning, cytostatika- och antibiotikaberedning, består av en serie med renrum och renzoner som är sammanlänkade på ett sådant sätt att man skapar korrekt skydd för produkt, process och personal, samtidigt som man minimerar risken för korskontamination.

Korskontaminationsrisken gäller främst i samband med antibiotikaberedning. Figur 1 visar en principskiss över en anläggning som har alla dessa tre beredningsformerna.

URS:en – grunden för alla verksamheter Att skriva en heltäckande URS – en User Requirement Specification - är fundamental i samband med att man ska bygga en ny, eller bygga om en befintlig beredningsverksamhet. I denna URS ska alla krav som verksamheten ställer finnas nedskrivna. Man anger om dessa krav ska kvalificeras – ett Q-krav, till exempel om man ställer krav på renhet, eller om de enbart ska kontrolleras – ett C-krav, till exempel att det ska finnas ett handfat i

Figur 1

den mindre rena delen av den första slussen.

URS:en används av entreprenörer för att kunna offerera byggnationen och för att kontrollera att man fått det man önskar. URS:en används dessutom i samband med kvalificeringen av renrum och renzoner för att slutligen avgöra att man fått sina krav uppfyllda.

Utformning, byggnation samt användning Utformning och design är grundläggande för att ta fram en URS. Denna utvecklas av ett team som ska ha en bred kunskap och erfarenhet av verksamheten som ska bedrivas. De entreprenörer som därefter ska bygga upp enheten ska dels ha erfarenhet av denna typ av verksamhet, men framför allt ska dessa företag ha en löpande dialog med den grupp som tog fram URS:en.

Då man så småningom tar beredningsenheten i drift måste alla instruktioner och rutiner vara på plats, inte minst vad gäller funktionskontroller samt service- och underhåll, inklusive rengöring.

Rengöring av en beredningsenhet Vid traditionell industriell läkemedelstillverkning är det vanligt att man tillverkar en eller några få produkter i ett och samma renrumssystem. Detta är en trygghet och säkerhet som slutligen resulterar

i patientsäkerhet.

Då man arbetar i ett beredningsapotek tillverkar och hanterar man många olika produkter, i vissa fall upp emot ett hundratal olika produkter, i ett och samma renrumssystem. Risken för korskontamination och inte minst risken att personalen förorenar de olika produkterna är betydligt större i detta fall. Rengöring och desinfektion är alltid av stor betydelse vid tillverkning av läkemedel. Rengöring och desinfektion av beredningsenheter är av än mycket större betydelse, inte minst då man berett en produkt och därefter ska bereda nästa produkt.

Sammanfattning Att bereda läkemedel på ett sjukhusapotek kan betraktas som en industriell tillverkningsenhet i miniatyr. Samma grundläggande krav på renhet och kvalitet föreligger och vi har, som alltid, patientens säkerhet som vårt huvudmål.

De tre olika beredningstyperna, steriltillverkning, cytostatika- och antibiotikaberedning går inte hand i hand, utan vi har olika krav vad gäller skydd av produkt, process och inte minst personal.

Underhåll- och service, inkluderande alla funktionskontroller samt rengöring och desinfektion, är än mer viktig då man arbetar på ett beredningsapotek. • RenaRum 5/2022

27

Renrumsprodukter från Ninolab Met One 3400+

Met One HHPC+

Partikelstorlekar: 0.3-100 um Luftflöde: 28,3, 50 eller 100 liter/min Driftstid batteri: upp till 9,75 timmar Inbyggd SOP enligt ISO14644 och EU-GMP. Inbyggt nätverk (WiFi & RJ45) för åtkomst via webläsare.

Modeller med två till sex kanaler Partikelstorlekar: 0.3-10 um Luftflöde: 2,83 liter/min Driftstid batteri: upp till 10 tim Export av data via USB eller Ethernet

Online-TOC analysator

V100

P100

För PW och WFI i mätområdet 0.5 till 2 000 ppb.

Helt kompatibel med de inom läkemedelsindustrin förekommande farmakopéerna USP, EF och JP. ”Single cell-tekniken”, som innebär en komplett oxidation via UV av provvolymen i mätcellen, ger säkra och stabila TOC-mätningar utan påverkan av flöden och tryck.

Luftflöde: 28.3, 50 eller 100 liter/min Lågt D50-värde: hög biologisk effektivitet Odlingsplattor: standard 90 mm Upp till 4 st provtagare kan anslutas Provtagare: RAS, R2S (slitsampler) eller RCG (tryckluft)

Luftflöde: 28,3 eller 100 liter/min Lågt D50-värde: hög biologisk effektivitet Driftstid batteri: upp till 10 tim Odlingsplattor: standard 90 mm Dataexport: via USB

Partikelräknare

Partikelräknare

Luftprovtagare

Vi erbjuder moderna och attraktiva LAF-lösningar – ett standardsortiment, och ett sortiment av skräddarsydda lösningar som med hjälp av våra erfarna LAF-designers skapas efter kundens önskemål.

Standardsortiment:

Vårt standardsortiment omfattar Klass I, II och III samt sterilbänkar.

Skandinavisk design med smarta lösningar såsom marknadens lägsta höjd, vilket gör att de populära höj- och sänkbara stativen kan användas trots låga takhöjder.

Säkerhetsbänk Klass II

Tack vare bänkens låga höjd säkras det viktiga 30 cm säkerhetsavståndet som måste finnas ovanför en friblåsande bänk för att behålla personskyddet. Även möjlighet till ventilationsanslutning blir enkel tack vare att nordiska kunder vill ha arbetsytan på 90 cm över golv i enlighet med dagens byggstandard (samma som arbetsbänkarna i labbet och diskbänken hemma etc).

Utöver detta har bänkarna lågt ljud och starkt reflexfritt ljus.

08-590 962 00 www.ninolab.se

Bänk TOC-analysator För mätområde 0.4 till 100 000 ppb.

QbD1200 är optimerad för PW, WFI och validering av rengöring.

Ingen PC behövs, alla funktioner är integrerade i QbD1200.

Luftprovtagare

Månadens produkt

Renrum

– rum med styrd och kontrollerad renhet Av Matts Ramstorp

R

enrum började användas inom flyg- och rymdindustrin i mitten av 1900-talet för att skapa en styrd och kontrollerad renhet. Läkemedelstillverkarna tog därefter vid och förfinade sin användning, främst med utgångspunkten att skapa mikrobiologisk renhet. Idag används renrum och renzoner inom i stort sett alla verksam­ hetsgrenar där det finns någon form av skyddskrav, antingen för produkt, process, personal och (eller) konsument alternativt användare av produkten.

Renrum definieras som ett rum i vilket koncentrationen av luftburna partiklar styrs och klassificeras och som utformats, byggts och används på ett sätt så att man minimerar införsel, bildande samt kvarhållande av partiklar i rummet.

Renrum och renzoner Ofta används en kombination av renrum i vilket en eller flera renzoner finns placerade.

Renrummet i sig ger en styrd renhet i hela rummet medan renzonen ger en förstärkt och högre renhet på ett lokalt ställe i rummet.

Det finns en rad olika renzoner – UDFbänkar, Säkerhetsbänkar, som i sin tur är indelade i undergrupper.

Införsel av partiklar i renrummet Detta är ett av de tre huvudkraven som finns i definitionen. Vi hindrar införsel genom att använda slussar som tillsammans med det övertryck som krävs i samband med

produktskydd. På detta sätt ser vi till att mindre ren luft får en minimal möjlighet att okontrollerat tränga in i renrummet Bildande av partiklar i renrummet Denna andra punkt åstadkommer vi genom att begränsa antalet personer som vistas i renrummet samtidigt till ett minimum.

Personal ska dessutom bära tillräckligt rena renrumsdräkter och röra sig på ett lugnt sätt.

Kvarhållande av partiklar i renrummet Här spelar den tillförda ventilationsluften en stor och viktig roll då denna luft ska späda ut och (eller) transportera bort de partiklar som bildas i samband med att renrummet används.

Rengöring och i vissa fall desinfektion är också redskap som vi använder för att minimera kvarhållandet av partiklar i renrummet.

Byggnation och skötsel av renrum Att bygga renrum på ett korrekt sätt är grunden för att vi ska få ett välfungerande renrum. Allt hänger samman: Materialval, ventilationstyp, ventilationsfilter, antal slussar samt utformningen av både slussar och renrum.

Rengöring och i vissa fall också desin­ fektion är fundamentala redskap för att vi ska kunna använda renrummet under lång tid, utan att för den skull påverka material så att det blir svårare och svårare att uppnå önskad renhetsnivå.

Sunt förnuft är grunden för att få ett renrum att fungera som det är tänkt. •

RenaRum 5/2022

29

Månadens produkt

Dina leverantörer

Elis Textil Service AB Kundservice Nyköping 0155-20 96 00 se-nykoping.kundservice@elis.com www.elis.se

Caverion Sverige AB Henrik Fredlund 0730-755 210 henrik.fredlund@caverion.com www.caverion.se

Octanorm Nordic AB Björn Pettersson 08-621 65 24 bjorn.pettersson@octanorm.se www.octanorm.se

Vita Verita Petter Marthall Anna-Lena Weiss 08-551 096 42 08-551 096 55 petter.marthall@vitaverita.com anna-lena.weiss@vitaverita.com

30

RenaRum 5/2022

Dina leverantörer

Avidicare AB Bengt Hjertberg 0703-796550 bengt.hjertberg@avidicare.com www.avidicare.com

Airson Engineering AB Dan Kristensson 0431-40 25 80 dan.kristensson@airson.se www.airson.com

DFD Cleanroom Ulrica Dahlati (0)76 1018451 uda@dfd.dk www.dfd.dk

RenaRum 5/2022

31

Startar artikelserie

om luftkvalitet och gränsvärden År 2022 ska bli det år då Genano går i täten för att lyfta den viktiga frågan om luftkvalitet inomhus, behovet av gränsvärden för vad som får finnas i inomhusluften och att det också behövs bättre kontroll från myndighetshåll. Ett viktigt mål är också att öka människors medvetenhet om inomhusluftens betydelse, och att luften som råvara är värt ett bättre anseende. Är det för att luften är ”gratis” som vi engagerar oss så lite i hur det står till med luften vi andas?

G

enano kommer att genom olika informationsaktiviteter arbeta för att sprida kunskap och öka medveten­heten om att det måste ställas krav på luftkvalitet inomhus. Nyligen har Genano offentliggjort att utmärkelsen ”Genano Clean Air Award” kommer att instiftas senare under 2022 och delas ut första gången våren 2023.

Genano kommer också att starta en artikelserie där forskare och experter på innemiljö deltar.

Positivt gensvar från forskarhåll Under många år har det runt om i världen bedrivits intensiv forskning i frågor som rör inomhusmiljö och inomhusluftens påverkan på oss människor. Ett stort antal forskare har en djup samlad kompetens och erfarenhet

32

RenaRum 5/2022

inom området. Genanos ambition är att dela med sig av dessa forskarrön i artikelserien. ”Det finns så mycket samlad kunskap idag att det bildar en stark plattform för att dra upp rikt­ linjer för gränsvärden och hur en effektiv övervakning kan bedrivas.

Vi tror att en nyckel till framgång är att omsätta forskarrön till intressant information som väcker intresse och engagemang, och på sikt också till att inomhusluften får regler liknande de för vatten och livsmedel. Vi är övertygade om att det är möjligt och jag är glad för att vi redan fått ett positiv gensvar från forskarhåll. De första artiklarna kommer att publiceras med start om ett par veckor”, berättar Peter Christiansen som är försäljningsdirektör för affärsområdet Sjukhus & Laboratorier hos Genano Oy i Finland.

Vill väcka intresse och skapa debatt Genanos artikelserie inleds med tre artiklar skrivna av Juhani Kronholm som är Ph.D. och laboratoriechef vid Ositum Oy i Finland. Hans arbete inkluderar användning av miljötillämpningar och tekniker för att bestämma inomhusluftens kvalitet. Under året kommer också artiklar att publiceras som ifrågasätter traditionella uppfattningar om inomhusluft och luftkvalitet. ”Vi vill helt enkelt skapa debatt och vara en katalysator för att driva på mot gränsvärden och

LUFTKVALITET

bättre övervakning. Egentligen är det skrämmande att vi inte har kommit längre när det gäller exempelvis gränsvärden för inomhusluft. Det har i decennier varit stort fokus på föroreningar utomhus, men det är inomhus vi tillbringar 90 procent av vår tid. Ändå har vi väldigt dålig kontroll på luften vi andas in. Vår mål­ sättning är att förändra detta och vi är övertygade om att en lång­ siktig informationssatsning kan både öka kunskapen och väcka engagemang och intresse”, avslutar Peter Christiansen. •

>> Att skydda människor, processer och miljön från ohälsosamma partiklar och gaser genom att skapa ren luft är uppgiften för Genano.

Genano tillhandahåller lösningar som bygger på patenterad teknologi för de mest utmanande likväl som de vanligaste behoven av luftrening både inomhus och utomhus. Företaget arbetar inom olika affärs­ områden och säkerställer att tillverkningsprocesser skyddas i laboratorier, kliniker, renområden för produktion, logistikhallar och i andra tillverkningsanläggningar.

Genano tillhandahåller ren luft som en tjänst till hundratals kommuner i Europa och säkerställer att inomhusluften i offentliga byggnader, till exempel skolor, förskolor och stadshus, har god kvalitet, är hälsosam och säker att andas. Genano AB är ett dotterbolag till Genano Oy som grundades i Finland 1999. Idag har företaget verksamhet i över 30 länder över hela världen.

Huvudkontoret ligger i Esbo i Finland och kontor finns i Belgien, Sverige, Italien, Kina,Taiwan och Kanada. Förutom egna kontor har Genano ett globalt nätverk av återförsäljare.

Källa: Genano

RenaRum 5/2022

33

I samband med nätverket ”Livsmedel i Fokus” årsmöte den 5 maj har Klas Johansson, Eurofins Food & Feed Testing, valts till ny ordförande. Även Viktoria Olsson, Högskolan i Kristian­ stad har valts in som ordinarie styrelse­ ledamot.

Ny ordförande till Livsmedel i fokus F

ör många av Livsmedel i fokus medlemmar är Klas Johansson redan ett väl­ bekant namn. Klas som är Sales

>> Livsmedel i fokus är nätverket för alla som är verksamma och intresserade av livsmedelsbranschen.

Genom att samlas, nätverka och skaffa ny kunskap tillsammans driver nätverket livsmedelsbranschen framåt.

34

RenaRum 5/2022

and Marketing Director på Eurofins Food & Feed Testing Sweden AB har varit med i styrelsen tidigare, totalt i sex år. Varav de sista två som vice ordförande, innan han blev avtackad på årsmötet i fjol. Men nu är han tillbaka igen, som ordförande. ”Det är ett fantastiskt kul och viktigt uppdrag att få jobba för hela livsmedelsbranschen på det här sättet, från primärproduktion och industri till detaljhandel, lärosäten och universitet. Det är dessutom ett väldigt härligt gäng

att få göra det tillsammans med”, säger han och syftar på resten av styrelsen.

Klas tar över ordförandeklubban efter Anna-Karin Karlsson, RISE som suttit sin fulla mandatperiod som ordförande och i styrelsen för nätverket.

Vilka frågor brinner du lite extra för? ”Att värna om det svenska men utan att tappa omvärlden och influenser utifrån. Vår egen livsmedelsindustri har så otroligt

NY ORDFÖRANDE

Kalendarium

2022

mycket att ge och bidra med.

Kriget i Ukraina har visat på sårbarheten och vikten av att ha en stark livsmedelsförsörjning”, säger Klas Johansson.

Som ny ledamot väljs Viktoria Olsson in. Viktoria har lång och bred erfarenhet av mat- och måltidsbranschen. Idag arbetar hon som universitetslektor inom Mat- och Måltidsvetenskap på Högskolan i Kristianstad och har sin studiebakgrund på SLU Vad kommer du att bidra med? ”Jag intresserar mig mycket för kompetensfrågor. Vi behöver fler talanger som har livsmedel i fokus! Vidare hoppas jag kunna bidra med lite insikter kring olika strömningar inom forskningen.

Jag skulle gärna vilja anlägga ett ännu mer internationellt perspektiv på både utbildnings- och

14 JUNI CHALLENGES IN STERILE PRODUCT MANUFACTURE 2022 PHSS | UK –

forskningsfrågor och försöka hjälpa till att bevaka utvecklingen i vår omvärld”.

Varför är det här ett spännande uppdrag? ”Jag har en djup tilltro till samverkan och är övertygad om att nätverksarbete är en viktig faktor för att livsmedelsbranschen ska förbli relevant i alla led”. • Källa: Livsmedel i Fokus

Livsmedel i Fokus – förtroendevalda Klas Johansson – Eurofins Food & Feed Testing Sara Sundquist – Livsmedelsföretagen Christian Nyrén – Svensk Lantbruksforskning Annika Strömberg – BioGaia Elén Faxö Ols – Aro Crop Biotech Elin Stoij – Lantmännen Johan Persson – Solina Lena Sparring – Ica Niklas Warén – Ica Ingela Stenson – Chefredaktör Livsmedel i fokus Cecilia Öster – verksamhetsledare Livsmedel i fokus

6 SEPTEMBER NEW UPDATE IN DRUG FORMULATION & BIOAVAILABILITY LIFE SCIENCE SWEDEN COPENHAGEN – 7 SEPTEMBER THE FUTURE OF SWEDISH & DANISH LIFE SCRIENCE MEDICON VILLAGE LUND – 15 SEPTEMBER PHSS ANNUAL CONFERENCE 2022 IN ASSOCIATION WITH UCL Q3P PHSS | UK – 5 – 6 OKTOBER NEXT GENERATION PHARMACEUTICAL CLEANROOM SMI | LONDON | UK – 29 – 30 NOVEMBER TEMA RENRUM 2022 RENTFORUM.SE

RenaRum 5/2022

35

NY BOK

Hitta städlusten med ny lättläst bok Vårsol som lyser in genom fönstren kan ge extra lust att städa och göra fint. Men det är inte alltid så lätt att komma i gång. I boken Städa och fixa av Estrid Holm får du smarta tips och råd som är lätta att följa – paketerade i en färgsprakande form av Lotta Kühlhorn.

U

nder de senaste åren har intresset för att städa och göra fint hemma fått ett uppsving, vilket märkts inte minst i bokutgivningen. Och nu kommer äntligen en lättläst bok i ämnet. I Städa och fixa kan du läsa om veckostädning och storstädning, om hur du putsar fönster, tvättar och tar bort fläckar.

De olika momenten presenteras med tydliga steg för steg-anvisningar som är lätta att följa.

Men varför är det ofta så svårt att komma i gång med städningen? ”Många har inte fått lära sig hur man gör”, säger författaren Estrid Holm. ”När man väl vet det så blir själva jobbet lättare. Det viktigaste är att ha bra redskap, som en effektiv dammsugare, en bra skurborste, några mikrofibertrasor, såpa och en miljövänlig allrengöring. Och det är ett extra plus om du har en dammvippa med långt skaft”!

Estrid Holm ser städningen som ett sätt att ta hand om sig själv och sitt liv. ”Det ger mig en sorts lugn. Jag har alltid jobbat väldigt mycket och varit ensamstående mamma, men när jag städar får jag känslan av att ta hand om mitt liv. Städning kan vara rent meditativt om man sett till att sätta av tid för det”, säger hon. ”Här finns inga pekpinnar, utan hjälpsamma tips och praktisk handledning. Fokus ligger på att göra städningen rolig och lätt.” •

Vi ses väl nästa år?

Källa: Myndigheten för tillgängliga medier

>> Myndigheten för tillgängliga medier ger personer tillgång till litteratur, nyheter och samhällsinformation på det sätt som passar dem, oavsett läsförmåga eller funktionsnedsättning. MTM är en statlig myndighet under kulturdepartementet.

LL-förlaget, som är en del av Myndigheten för tillgängliga medier, ger ut lättläst litteratur för vuxna och unga vuxna. Förlaget ger ut omkring 15 böcker varje år, både faktaböcker och skönlitteratur.

36

RenaRum 5/2022

Fakta om boken Titel: Städa och fixa Författare: Estrid Holm Formgivare: Lotta Kühlhorn

Hitta din leverantör på Rentforum.se AAF International B.V.

Elis Textil Service AB

PharmaClean AB

AB Ninolab

ELOMATIC

PharmaControl MQL AB

AET – Arbeidsmiljø og Energiteknikk AS

Esgard Inc. AB

QleanAir Scandinavia AB

Exis AB

Saint-Gobain Ecophon AB

AirSon Engineering AB

FLAB

Serviceföretaget PIMA AB

Avidicare AB

INREM AB

Toul Meditech AB

bioMérieux Sweden AB

ISS Facility Services AB

Tre Röda

BioTekPro AB

M Clean Education

Valtria Swiss AG

BioThema AB

Miclev AB

Vaisala Stockholm

Brookhaven

Mikrolab Stockholm AB

Ventilator Renrum

Camfil Svenska AB

MY AIR AB

Vileda Professional

Caverion Sverige AB

Nordic Biolabs AB

Vita Verita AB

CRC Clean Room Control AB

Nordic Cleanroom AB

VWR International AB

DFD Cleanroom

Octanorm Cleanroom AB

DuPont Personal Protection

Particle Measuring Systems

Tema Renrum 2022 29 - 30 november 2022 | Upplands Väsby

Äntligen får vi ses igen!

• Lyssna på högaktuella föreläsningar • Träffa leverantörer i utställningen • Nätverka med hela branschen Läs mer på Rentforum.se/tema-renrum

Nästa månads tema är

Nästa månads produkt är

Läkemedel

Mätutrustningar – leverantörer och service

Följ Rentforum.se på Twitter och Linkedin!

Vi bevakar ett stort antal tidskrifter för att hjälpa Dig att vara uppdaterad. Följande nyheter finns nu på Rentforum.se: 40 miljarder i satsningar i Öresundsregionen Illnesses Caused by Bacteria in Food Saneringsföretag i nya händer Why vaccinated people still get sick with COVID-19 Om apkoppor: "Det är vettigt att ta det här på stort allvar" Why it’s necessary to take care of your hands Oncozenge tar fram ny formulering och smak

Ansiktsmask stoppar inte friska från att smittas av coronaviruset Nya regler för diagnostik – men vem ska certifiera?

Sineva Ribeiro fortsätter som ordförande för Vårdförbundet Studie beskriver hur coronavirus trivs på olika ytor What Is Monkeypox?

Gamla möss fick bättre minne

Region miljonsatsar på förstärkt lokalvård

Fetmaläkemedel prövas mot hjärt- kärlhändelser

Minst fem års fängelse för Paolo Macchiarini

REMOVES toilet doors to create ‘gender neutral bathrooms

Följ oss på: www.twitter.com/rentforum Följ oss även på Linkedin