RenaRum | Nummer 3 | 2017

RenaRum Nr 3–2017

BRANSCHTIDNINGEN OM RENHET OCH HYGIEN

månadens produkt:

UDF- & säkerhetsbänkar Tema:

Renrum – Hygienisk design & Livsmedel och renhet Matts Fun Facts:

Kylskåpet

KOSTNADSFRI WEBBTIDNING UTGIVEN AV

Skapar kompromisslös livsmedelssäkerhet

Detekterbara produk ter Livsmedelskonsultation Utbildning & prov tagning

För att uppnå de krav som finns inom livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet krävs ökad kompetens. Varje företag bär ett stort ansvar när det gäller utbildning. Dels genom att ge sina anställda rätt grundutbildning, dels genom att hålla dessa kunskaper vid liv genom regelbunden uppdatering.

Låt oss göra det smidigt för er – använd vår kunskap! Vi hjälper till med konsultation och utbildning av er personal.

Kontakta oss för mer information om hur vi kan hjälpa till med just era behov!

Tomjo Produkter AB Tel: 0371-330 37 info@dectasafe.se www.dectasafe.se

INNEHÅLL RenaRum

NR 3 2017

Nr 3–2017

BRANSCHT

IDNINGEN

OM RENHET

OCH HYGIEN

12

dukt:

månadens pro

U DF - & änkar säkerhetsb Tema :

Nyheter sid 6–23

Renrum isk design – Hygien el cts: & Livsmeedt Matts Fun Fa t e p å och renh sk yl K

NING UTGIVEN RI WEBBTID KOSTNADSF

Månadens tema

AV

Branschtidningen RenaRum ingår som en del i nätverket Rentforum.se.

Rentforum.se är en samlingspunkt för alla som arbetar med renhet och hygien.

Rentforum.se påtar sig inget ansvar för fullständigheten i dokumentet eller för direkt eller indirekt skada av vad slag det må vara, som grundar sig på detta dokument. Materialet får inte mång faldigas utan medgivande från Rentforum.se.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE:

Matts Ramstorp matts@rentforum.se Mobil: 0708 – 13 05 65

Ledare sid 4

RENRUM – HYGIENISK DESIGN

sid 24–28 LIVSMEDELSINDUSTRIN OCH RENHET

sid 30–32

Månadens produkt:

16

UDF- OCH SÄKERHETSBÄNKAR

sid 34–35 Företagsnyheter sid 36–39

GRAFISK FORM OCH LAYOUT:

Lime AB

Kalendarium sid 39

ANNONSER:

Binh Tan binh@rentforum.se 0708 – 25 44 77 KONTAKT:

Rentforum AB Norrbäcksgatan 19 216 24 Malmö Telefon: 040–13 82 50

22

Följ oss på Twitter och LinkedIn!

RenaRum 3/2017

3

Vårtecken...

D

et finns många tecken som tyder på att våren är på väg. Värmen kommer tillbaka, solen med den, klockorna ställs om till sommartid. Ett av de mer brutala sätten hämtar jag från ”Mosebacke Monarki” där man sa att ” "Våren är på väg! Den första lärkan har hittats ihjälfrusen i stadsparken".

Saltstenslampan – Mysig bluff, eller …

I ett flertal Life-butiker har säljare påstått att Saltstenslampor kan rena luften och döda luftburna bakterier i vår inomhusmiljö.

Konsumentverket menar att butikernas på­ståenden om uppreningseffekten kan bryta mot lagen, eftersom påståendena inte håller vid en vetenskaplig granskning. Från butikerna sida har man därför valt att förtydligat budskapet vid marknadsföringen av saltstenslamporna till: ”Det är en lampa, den är gjord av saltsten och det är en naturprodukt”.

Kycklingen i fokus Nu har en strid blossat upp mellan Jordbruksverket och en svensk smittskyddsläkare. Hans Boman, som arbetar som smittskyddsläkare i landstinget i Västernorrland har varnat för att äta färsk kyckling på grund av risken för Campylobakter. Boman rekommenderar oss istället att välja den frysta kycklingen då denna innehåller färre av dessa farliga mikroorganismer.

Jordbruksverket menar att det åligger hus­hållen

4

RenaRum 3/2017

LEDARE

att hantera kycklingråvaran på ett bättre och mer hygienisk sätt medan smittskyddsläkaren menar att problemet till största del måste lösas ute i industrin, dvs. där kycklingen hanteras. Än en gång blir det lite som David och Goliat.

Jordbruksverkets agerande ser jag som ett protektionistiskt svar för att rädda industrin, medan läkarens agerande är för människans och konsumentens bästa!

Hur ska vi få Svensk livsmedelsindustri att bli bättre? Det räcker inte att enbart ta fram häftiga slogans, som ”Matlandet Sverige”, vi måste också visa det.

Ord står mot ord – Konsumenten hamnar någonstans mitt i denna debatt. Hur ska jag som konsument agera? Vågar jag äta färsk kyckling och hur ska jag då hantera denna utan risk att drabbas av en av de i särklass mest utbredda matrelaterade sjukdomarna? Eller som Strindberg skrev: ”Ja, livet är oregerligt, det är inte lätt att vara människa, det är nästan omöjligt” Månadens tidning handlar om ” Renrum – Fokus: Hygienisk Design” samt om ”Livsmedel”.

Trevlig läsning önskar Matts

QleanSpace

™

Renrum – flexibelt, snabbt och kostnadseffektivt

QleanAir Scandinavia har i mer än 20 år jobbat med smarta lösningar som renar luft från föroreningar.

QleanSpace™ är ett renrum där miljön kontrolleras med hjälp av filter, automatiskt styrda fläktar samt vårt unika övervakningssystem.

QleanAir Scandinavia AB

www.qleanair.se

Tel: +46 (0) 733 84 31 33

E-mail: info@qleanair.com

Copyright © DFD0117002

UPPLEV SKANDINAVIENS MEST HÖGTEKNOLOGISKA RENRUMSTVÄTTERI • Spårbarhet, validerade processer och dokumentation baserade på innovativ renrumsteknik.

• Specialister på on-site utbildning av personalen i användning av renrumskläder och städutrustning.

• Preferred partner i renrumslösningar enligt ISO och GMP compliance.

Få redan här en smygtitt in i DFD CLEANROOM. Kontakta oss och boka ett möte på T: 040-65-66 500.

RenaRum 3/2017

5

NANOTEKNIK

Optiskt fingeravtryck

Ermin Malic, Maja ­Feierabend och Gunnar ­Berghäuser, tre av författarna till studien om de nya ultratunna ­nanosensorerna.

Fotograf/Källa Mia Halleröd Palmgren

kan avslöja föroreningar i luften Mer effektiva sensorer krävs för att kunna hitta utsläpp och föroreningar i vår miljö. Nu har Chalmersforskare visat att man med hjälp av avancerade och ultratunna nanosensorer kan påvisa olika typer av gaser i luften. Den nya metoden banar väg för framtidens miljösensorer.

Chalmersforskarnas tar hjälp av mörka elektroniska tillstånd på nanosensorns yta för att påvisa gasmolekyler. När gasmolekyler finns i närheten av nanosensorn aktiveras dessa mörka elektroniska tillstånd och lyser upp. Därmed förändras det optiska fingeravtrycket helt och hållet och visar en ny kurva. Det går helt enkelt att se att molekylerna finns där.Fotograf/Källa Maja Feierabend och Ermin Malic

6

RenaRum 3/2017

R

esultaten har publicerats i tidskriften Nature ­Communications. ”Det här öppnar nya möjlig­ heter för att kunna påvisa olika typer av föroreningar. Till skillnad från dagens sensorer, som bygger på små förändringar i sensorns optiska egenskaper, är vår metod mer robust”, säger Maja Feierabend, doktorand på Institutionen för fysik på Chalmers och huvudförfattare av den vetenskapliga artikeln från Chalmers och Technische ­Universität i Berlin.

Kemiska nanosensorer Tillsammans med sin hand­ ledare, docent Ermin Malic, och doktor Gunnar Berghäuser, har

hon utvecklat en helt ny typ av kemiska nanosensorer. De består av ultratunt nanomaterial som är extremt känsligt för förändringar i omgivningen. Om man belyser en sådan sensor kan man se ett så kallat optiskt fingeravtryck, som består av olika frekvenser av ljus. Beroende på vilken typ av gasmolekyler som finns i omgivningen förändras fingeravtrycket.

Chalmersforskarnas metod bygger på att de tar hjälp av mörka elektroniska tillstånd på sensorns yta. När det finns molekyler i närheten aktiveras dessa mörka tillstånd och ytan lyser upp. Därmed förändras det optiska fingeravtrycket helt och hållet. Det går helt enkelt att se att molekylerna finns där.

Nya generationens kemiska sensorer ”Vår metod har stor potential och banar väg för ultratunna, snabba, effektiva sensorer med hög precision. I framtiden hoppas vi att detta ska leda till högkänsliga och selektiva sensorer som kan användas inom miljöforskningen”, säger Ermin Malic.

Forskarna har ansökt om patent för den nya sensormetoden. Nästa steg är att arbeta vidare med experiment för att kunna förverkliga den nya generationens kemiska sensorer. • Läs den vetenskapliga artikeln i Nature Communications: Proposal for dark ­exciton based chemical sensors

Fakta >> Chalmers forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap, sjöfart och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har åtta styrkeområden av internationell dignitet – Energi, Informations- och kommunikationsteknik, Livsvetenskaper och teknik, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknik, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.

Graphene Flagship, ett av EUkommissionens första forskningsinitiativ inom Future Emerging Technologies, koordineras av Chalmers i Göteborg. Chalmers har omkring 10 300 heltidsstudenter och 3 100 anställda.

Källa: Chalmers

Caverion

- your complete cleanroom partner Complete partner from consulting and planning to the turnkey delivery and qualification of your cleanroom facility. cleanroom@caverion.com caverion.se/renrum

Life Cycle Solutions for Buildings and Industries

RenaRum 3/2017

7

LÄKEMEDEL

Forskar om l­äkemedel som ska bromsa ­antibiotikaresistens Resistansen mot antibiotika är en av världens stora framtidsutmaningar. Forskare vid Göteborgs universitet undersöker nu hur resistens överförs mellan bakterier. Målet är nya läkemedel som kan fungera som broms mot utvecklingen av resistens.

A

ndelen människor som bär på antibiotikaresistenta bakterier ökar världen över. På bara sex år har andelen friska barn i Sverige som bär på resistenta bakterier ökat från tre till 20 procent. ”Vi vill undersöka hur bakterier blir resistenta och hitta vägar att minska de antibiotikaresistenta bakteriernas förökningstakt”, säger mikrobiologen Anne Farewell.

Antibiotikaresistens äventyrar behandlingen av infektioner där antibiotika är nödvändig.

Om inget görs beräknas antalet dödsfall vara så många som 10 miljoner per år fram till år 2050.

Målet är bromsande läkemedel Anne Farewell gör tillsammans med kollegan och genetikern Jonas Warringer experiment i massiv skala med kolibakterier och salmonellabakterier. De undersöker hur gener som gör bakterierna resistenta mot anti-

8

RenaRum 3/2017

biotika överförs mellan bakterier.

Målet är att utveckla läkemedel som stör denna överföring och bromsar resistensen mot ­antibiotika.

En bakterie består av en enda cell, och en infektion motsvaras ofta av miljarder bakterieceller.

Antibiotikaresistens uppstår genom en mutation i en bakterie som gör att den utvecklar en motståndskraft mot antibiotikan. Den muterade genen kan sedan överföras mellan bakterieceller och antibiotikaresistensen sprider sig. ”Vi studerar överföringen av antibiotikaresistens i ett finurligt

system och blandar två typer av bakterier som vi utsätter för antibiotika. Ingen av dem kan växa och dela sig var för sig under exponeringen”, säger Jonas Warringer.

Den ena typen av bakterier kan inte föröka sig men är resistent mot antibiotika. Den andra typen kan föröka sig om det inte vore för antibiotikan. ”Men om den ena bakterietypens antibiotikaresistenta gen överförs till den andra bakterietypen kan den dela sig. Tiden det tar innan celldelning börjar är därmed ett mått på hur snabbt överföringen av den här resis-

tensfaktorn går”, säger Jonas Warringer.

Plockar bort gener som påverkar överföringen Eftersom forskarna känner till bakteriecellernas genetiska sammansättning kan de lista ut vilka gener, vilka variationer i arvsmassan, som påverkar överföringshastigheteten. ”Om vi plockar bort vissa gener från arvsmassan så går den här överföringsprocessen långsammare. Så i förlängningen vill vi utveckla läkemedel, som blockerar de här generna så att de bli inaktiva. Då borde överfö-

ringsprocessen gå långsammare”, säger Jonas Warringer.

Om forskarna kan bromsa överföringsprocessen kan de också sänka hastigheten med vilken bakterierna utvecklar resistens mot antibiotika. Tanken är att ett framtida läkemedel som fungerar på det sättet ska användas som ett hjälpläkemedel för att bromsa utvecklingen av resistens mot primära antibiotika. ”Då skulle vår primära antibiotika, som exempelvis kåvepenin, kunna användas en längre tid innan resistens uppstår. Kanske skulle det fördubbla antibiotikans livslängd”, säger Anne Farewell. •

Källa: Göteborgs Universitet

Fakta >> Om projektet Jonas Warringer och Anne Farewell samarbetar med forskare internationellt och även med matematiker och medicinare vid Göteborgs universitet. Deras forskning finansieras av Vetenskapsrådet och den bedrivs inom ramen för UGOT Challenges projekt CARe.

RenaRum 3/2017

9

NATURVETENSKAP

Spindlar äter mer insekter än människor äter kött Spindlar runt om i världen äter mellan 400 och 800 miljoner ton insekter och hoppstjärtar varje år. Det kan jämföras med de 400 miljoner ton kött och fisk som jordens befolkning äter på ett år. Spindlarna hjälper på så vis till att reglera mängden skadeinsekter i såväl skogar som andra typer av landskap.

B

akom den aktuella forskningsstudien står Klaus Birkhofer, biolog vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet. Tillsammans med en forskare i Schweiz har han analyserat hur mycket de åttabenade köttätarna konsumerar på ett år.

Spindlar gör stor nytta ”Många människor är rädda för spindlar och tycker att de är obehagliga. Jag hoppas att den här

10

RenaRum 3/2017

studien leder till att människor förstår bättre vilken nytta spindlarna gör”, säger Klaus Birkhofer.

Spindlar håller skadeinsekter stången. De enorma mängder insekter som spindlarna äter skulle annars orsaka stora skador på jordbruksgrödor och skog.

Men inte nog med det. ”I exempelvis malariaområden hjälper spindlar till genom att fånga moskiter som kan smitta människor”, säger Klaus Birkhofer.

90 procent av spindlarnas byte För att uppskatta hur mycket spindlar det finns i världen har forskarna utgått från data insamlade i 65 tidigare studier. Därefter har de räknat ut hur mycket bytesdjur som spindlar sammanlagt dödar på ett år för att överleva. Svaret är mellan 400 miljoner ton och 800 miljoner ton. Som jämförelse äter världens valar mellan 280 och 500 miljoner ton per år.

Mer än 90 procent av spindlarnas byten är insekter och hoppstjärtar.

Stora spindlar i tropikerna kan också fånga och äta bland annat grodor, ödlor, fåglar och fladdermöss.

Resultaten från studien publiceras i The Science of Nature. • Källa: Lunds Universitet

Prova vår populära Renrumskurs Online:

Renrumsteknik - En introduktion

Renrumskurser Online med personliga kursintyg - När det passar er!

Se klipp från kurserna på

www.mcleaned.com - Tillgängliga dygnet runt - Genomförs i webbläsaren - Ger personliga kursintyg

Enkelt Flexibelt Pedagogiskt

Kontakta oss så berättar vi mer| sales@mcleaned.com | 040 - 655 80 50

FORSKNING

Daniel Öhlund Fotograf/Källa Jan Alfredsson

Cancerforskning på Nus med unik 3D-teknik

En tredimensionell organoidplattform som minskar behovet av försöksdjur? Daniel Öhlund vid Norrlands universitetssjukhus använder teknik i absoluta fronten när han nu startar sitt forskningsprojekt kring cancer i bukspottkörteln.

”D

et är en av våra mest dödliga cancersjukdomar och eftersom vi inte har någon bra behandling på gång är ny kunskap mycket angelägen”, säger han.

Daniel Öhlund är en av tre nya gruppledare vid WCMM, Wallenberg centrum för molekylär medicin, en storsatsning av Wallenbergstiftelsen i samarbete med Västerbottens läns landsting och Umeå universitet och med stöd från Kempestiftelserna och

12

RenaRum 3/2017

Cancerforskningsfonden i Norrland. I Umeå satsar centrumet på områdena cancer, infektionsbiologi, neurovetenskap och metabolism inklusive diabetessjukdomar.

Bindväv i fokus Fokus för Daniel Öhlunds forskning är bindväven. Att dödligheten är så hög vid bukspottkörtelcancer tror man nämligen beror på att andelen bindväv där är ovanligt hög.

Daniel som lockats till Umeå och WCMM från USA utvecklade där tillsammans med sina kollegor tredimensionella ”organoider”. De gör att man bland annat kan studera hur cancercellerna samspelar med det han kallar ”bindvävsfabriken”, de så kallade fibroblasterna.

Tredimensionella miniorgan ”Nu kan vi odla cancerceller i

tre dimensioner i ett konstgjort bindvävsextrakt. När vi tillsätter ”näring” växer det ut miniorgan, tredimensionella ”bollar”.

Modellen minskar behovet av försöksdjur och gör att vi lätt kan se hur cancerceller och fibroblaster interagerar med varandra”.

Under sin tid i USA visade Daniel att det finns både ”goda” och ”onda” undergrupper av fibroblaster. Sådana som stimulerar tumören att överleva och sådana som kan hindra att den växer. Daniel hoppas att i framtiden kunna utveckla läkemedel som dödar de ”onda” varianterna som hjälper tumören. ”Organoidmodellen gör att vi kan testa olika ”hämmare”.

På så vis hoppas vi kunna bryta samspelet mellan cancerceller och bindväven och därigenom bromsa tumörtillväxten”, säger han. • Källa: Västerbottens läns landsting

LIVSMEDEL

Smittskyddsläkaren varnar för risk för magsjuka av färsk kyckling Antalet fall av magsjuka med bakterien campylobakter har ökat dramatiskt i hela Sverige sedan augusti 2016. Det finns starka misstankar om att färsk kyckling ligger bakom ökningen och nu går smittskyddsläkaren i Region Uppsala ut med en varning.

”D

et är mycket viktigt att man följer rekommendationerna om hygien och tillagning när man hanterar färsk kyckling. Annars riskerar man att bli sjuk”, säger smittskyddsläkare Mats Ericsson.

Svenska myndigheter följer utvecklingen och har informerat kycklingproducenterna om ökningen, men ännu syns ingen minskning av antalet personer som drabbas av magsjuka orsakad av campylobakter. ”Vi uppmanar därför allmänheten att vara extra noggranna med hygienen vid tillagning av färsk kyckling”, säger Mats Ericsson.

Följande rekommendationer gäller: • Servera kycklingkött väl genomstekt.

• Använd alltid rena redskap.

Mats Ericsson, smittskyddsläkare

• Använd inte samma kniv och skärbräda till rått kött som till råa grönsaker.

• Var noggrann med handhygienen.

“Ett alternativ om man vill

minska risken för smitta kan också vara att undvika färsk tills vidare och välja frysta alternativ”, säger Mats Ericsson. • Källa: Region Uppsala

RenaRum 3/2017

13

SJUKVÅRD

Antennerna på hjälmen sänder i tur och ordning in svaga mikrovågssignaler i hjärnan, samtidigt som mottagarantennerna mäter reflekterade signaler.

Hjärnans skilda strukturer och substanser påverkar mikrovågornas spridning och reflektioner på olika sätt. De mottagna signalerna ger ett komplext mönster, som tolkas med hjälp av avancerade algoritmer. Fotograf/Källa Boid

Mikrovågshjälm vid bedömning av skallskador Resultat från en patientstudie bekräftar att mikrovågsteknik kan användas för att snabbt påvisa blödning efter skallskador.

Genom att patienten undersöks med en mikrovågshjälm kan sjukvårdspersonal få livsviktig information och snabbt fatta beslut om rätt behandling.

Det visar en vetenskaplig artikel som nyligen publicerats.

14

RenaRum 3/2017

S

tudien visar på nya användningsområden inom sjukvården för mikrovågstekniken. Mikrovågsmätningar har i tidigare studier visat sig vara ett framgångsrikt sätt att skilja patienter som fått stroke orsakad av blödning i hjärnan från strokepatienter som drabbats av blodpropp med syrebrist i hjärnan som följd.

Traumatiska skallskador Den nya studien visar att tekniken fungerar även för personer som drabbats av traumatiska skallska-

dor, vilket är den vanligaste orsaken till dödsfall och handikapp bland unga människor i Sverige.

Det kan exempelvis handla om allvarliga skallskador till följd av trafikolyckor, misshandel eller fall. Cirka 20 000 personer per år drabbas av traumatiska skallskador i Sverige.

I studien jämfördes 20 patienter, inlagda för operation av kroniskt subduralhematom – en allvarlig form av blödning under skallbenet – med 20 friska frivilliga personer. Patienterna undersöktes med mikrovågs-

mätningar och med traditionell datortomografi. Resultaten visar att mikrovågsmetoden har stor potential att påvisa blödningar för den här gruppen av patienter.

Innan patienten kommer till sjukhus ”Även om studien är liten och endast är fokuserad på en typ av skallskada är resultatet lovande.

Mikrovågshjälmen kan komma att förbättra den medicinska bedömningen av traumatiska skallskador redan innan patienten kommit till sjukhuset”, säger Johan Ljungqvist specialist i neurokirurgi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Resultatet indikerar att mikrovågstekniken kan bli användbar i ambulanser och även i andra vårdsituationer.

Ytterligare studier på akuta skallskadepatienter pågår och planeras i Västra Götalandsregionen och utomlands.

Komplement till datortomografi ”Mikrovågstekniken har potential att revolutionera medicinsk diagnostik genom att ge snabbare, flexiblare och mer kostnadseffektiv sjukvård.

I stora delar av världen kan mikrovågsmätningar bli ett komplement till datortomografi och andra bildgivande system, som ofta saknas eller kan ha långa kötider”, säger Mikael Persson, professor i medicinsk teknik på Chalmers.

Utmanande utvecklingsarbete ”Det är en utmaning att utveckla en ny klinisk metod, från tidiga testversioner till en kliniskt hanterbar prototyp, i en akutmedicinsk miljö där omhändertagandet av patienten inte får bli fördröjt”, säger Mikael Elam, professor i klinisk neurofysiologi vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och över-

En mikrovågshjälm placeras på patientens huvud och undersöker hjärnvävnaden med hjälp av mikrovågor. Den består av tre delar: ett hjälmliknande antennsystem som sätts på patientens huvud, en mikrovågsenhet samt en dator för styrning av utrustningen, datainsamling och signalbehandling.Fotograf/Källa Chalmers/ Sahlgrenska Universitetssjukhuset

läkare vid universitetssjukhuset.

Den nära samverkan mellan teknisk och medicinsk kompetens som krävs har stöttats av MedTech West, den västsvenska samverkansplattformen för medicinteknisk utveckling styrd av kliniska behov. Vetenskapsrådets program för klinisk behandlingsforskning har varit avgörande för projektet.

Artikeln "Clinical evaluation of a microwave-based device for detection of traumatic intracranial hemorrhage" publicerades nyligen i Journal of Neurotrauma. Där presenterar forskare från Chalmers, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset resultaten från den nya patientstudien. • Källa: Chalmers, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetsjukhuset

Fakta om mikrovågsmätningar >> En mikrovågshjälm placeras på patientens huvud och undersöker hjärnvävnaden med hjälp av mikrovågor. Den består av tre delar: ett hjälmliknande antennsystem som sätts på patientens huvud, en mikrovågsenhet samt en dator för styrning av utrustningen, datainsamling och signalbehandling.

Antennerna på hjälmen sänder i tur och ordning in svaga mikrovågssignaler i hjärnan, samtidigt som mottagarantennerna mäter reflekterade signaler. Hjärnans skilda strukturer och substanser påverkar mikrovågornas spridning och reflektioner på olika sätt. De mottagna signalerna ger ett komplext mönster, som tolkas med hjälp av avancerade algoritmer.

RenaRum 3/2017

15

LIFE SCIENCE

Centrumföreståndare David Nilsson omgiven av KTH-forskaren Fredrik Gröndahl och Muriel Beser Hugosson, skolchef för skolan för arkitektur och samhällsbyggnad.

KTH startar forskningscenter om vatten Snart är det sommar och Sverige står åter inför en vattenbrist i delar av landet.

Internationellt finns det både liknande och andra allvarliga problem relaterade till vatten kvar att lösa. Det visar inte minst de återkommande rapporterna från World Economic Forum som de senaste åren listat just vatten som en global riskfaktor.

E

tt nytt centrum för vattenforskning vid KTH ska hjälpa till med problemlösandet.

WaterCentre@KTH heter KTH:s nya centrumbildning för vattenforskning som precis startat. Centret ska verka för ett antal olika forskningsinriktningar och målet är att skapa en bred mötesplats för samverkan kring vattenfrågor.

Problemen: klimat, vattenbrist och städer David Nilsson, forskare vid

16

RenaRum 3/2017

avdelningen för historiska studier vid KTH är nybliven centrumföreståndare. Han berättar om de problem som centret ska ta tag i. ”Vi har identifierat tre övergripande utmaningar - på såväl global som lokal nivå - som vi vill att verksamheten vid centret skall adressera. Lite tillspetsat kan man kalla dem klimatet, vattenbristen och städerna”.

Den första utmaningen, klimatförändringen, pumpar in energi i vattnets kretslopp och samhället behöver anpassas till nya mönster av regn, avrinning, vattenstånd, grundvatten och så vidare. För detta behövs ny och uppdaterad kunskap i Sverige och andra länder.

Effektivisera färskvattenanvändningen ”Här finns kopplingar till den andra utmaningen: hur ska vi få vattnet att räcka i en värld av ökat välstånd? Vi behöver hitta mycket mer effektiva sätt att använda färskvattnet för livsmedelsproduktion, inom indu-

strin och i energiproduktion”.

Slutligen, när världen urbaniseras allt mer, måste städerna övergå från att vara ett problem i den hydrologiska cykeln och i stället bli en del av lösningen, fortsätter han. Här tror David Nilsson att centret också kan bidra. ”En nyckel till framgång är att omkombinera kunskap på nya sätt, en annan är att bygga förtroendefulla relationer med våra samarbetspartners. Vi är glada att ha Stockholms stad med oss i centret, och även våra strategiska partners IVL Svenska Miljöinstitutet och Stockholm Environment Institute. Rent konkret börjar vi därför med vattenutmaningar i vår närhet, som till exempel vattenkvaliteten och -användningen i Stockholms stad, saker som i förlängningen handlar om lösningar för global hållbarhet”.

KTH är rent organisatoriskt uppdelat i tio skolor, och vid åtta av dem pågår högkvalitativ forskning som på olika sätt hand-

lar om vatten. Ämnena är många, några av dem bioteknik, energi, it, materialteknik, nanoteknik, farkoster och kemi. Vilka forskningsprojekt som redan är igång på KTH kommer att samlas under detta centrums tak?

All vattenrelaterad forskning vid KTH ”Centret är till för hela KTH. Alltså vill vi främja, berätta om, och vidareutveckla all vattenrelaterad forskning vid lärosätet. Allt ifrån avlopp som energikälla, fjärrstyrda ubåtar för havsmiljöforskning, alger som produktionsbas i den blåa ekonomin, avancerade membranlösningar, fotokatalys och nanoteknik, smarta nätverk, vattnet i stadsplaneringen, bio-baserad vattenrening, historia och innovationssystem, och så vidare”.

David Nilsson fortsätter att berätta att tanken är att centret

skall få till stånd ny banbrytande forskning och underlätta att kunskapen komma till nytta i industrin, av myndigheter och av samhället i stort. ”Vi vill dock inte skapa ett nytt universitet inne i universitetet.

Forskningen bedrivs bäst ute på skolorna och centret skall skapa mervärde genom att få våra forskare att prata med varandra, och med aktörer utanför KTH. Då kommer nya spännande saker att hända”.

Utvärderas efter fyra år KTH:s rektor Sigbritt Karlsson har avsatt tio miljoner kronor för forskningscentret och gett ABEskolan på KTH uppdraget att bygga upp verksamheten. Efter fyra år skall centret utvärderas. ”Dessutom kan nämnas att IVL och KTH redan äger och samfinansierar Hammarby Sjöstadsverk, en avancerad expe-

rimentanläggning för vatten- och avloppsrening och som utgör en av pelarna i centrets arbete. Där tillkommer en basfinansiering på två miljoner kronor per år, plus externfinansierad forsknings- och utvecklingsverksamhet på upp emot trettio miljoner kronor per år. Där finns alltså en ganska rejäl bas att bygga vidare på. "Hit the ground running", som amerikanerna uttrycker det”.

Tanken är att forskningscentret skall attrahera ytterligare finansiering från samarbetspartners och externa finansiärer för forsknings- och innovationsprojekt.

När det nya ABE-huset står klart i augusti skall centret ha en fysisk bas där. KTH:s alla vattenforskare ska emellertid inte flytta in där; lokalerna ska snarast utgöra en mötesplats för att tänka nytt tillsammans. • Källa: KTH

Vi har de renrumstextilier- och städmaterial du behöver för att säkerställa såväl medarbetarens säkerhet som renrummets drift och kvalitetssäkring.

Kontakta oss redan idag för mer information!

berendsen.se/renrum • 0155-20 96 00 • info@berendsen.se Annons3.indd 1

2017-02-02 10:00:22

RenaRum 3/2017

17

Nordens ledande Renrumsutbildningar sedan 1991

Renrumsteknik Grundkurs (inkl. Certifiering) 16 - 17 maj 2017 | Malmö 3 - 4 oktober 2017 | Stockholm

SEK 10 450:-

Inkluderande kursmaterial, intyg, lunch och kaffe

Renrumsproblem?

Vi hjälper er!

Mikrobiologi för icke-mikrobiologer 18 maj 2017 | Malmö - Grundkurs 5 oktober 2017 | Stockholm - Grundkurs

- Konsultation - Inspektion av renrum/rutiner - Rådgivning - Internutbildningar -

SEK 6 550:-

Inkluderande kursmaterial, intyg, lunch och kaffe

Boka-Tidigt-Rabatt 1 månad före kurs =1 000:- Rabatt

Anmälan & frågor: matts@biotekpro.se +46 (0)40 - 13 82 50

Internkurs enligt önskemål Beställ en specialanpassad internkurs, eller välj en av våra öppna kurser.

Fördelarna med internkurser är att ni får större möjlighet att ta upp företagsinterna problem och utmaningar, samt att ni kan boka en konsultering/ förinspektion av Matts Ramstorp inför utbildningen.

Alla priser visas exklusive moms.

Anmälan till BioTekPro:s aktiviteter är bindande

MILJÖTEKNIK

Tekniken som kan revolutionera ­textilåtervinningen

Anläggningen använder visuell och nära-infraröd spektroskopi för att sortera textilier utifrån olika textilfibrer, berättar Maria Elander p IVL Svenska Miljöinstitutet. Foto: Anette Andersson/IVL

Automatisk istället för ­manuell sortering ger nya möjligheter för ökad textilåtervinning. I en unik pilotanläggning i Avesta är nu en trettio meter lång maskin på plats som med hjälp av optiska sensorer kan sortera textilier utifrån olika fiberinnehåll.

”E

n automatiserad sortering gör det möjligt att hantera stora textilflöden och samtidigt få fram textilfraktioner som är bättre anpassade till olika återvinningsprocesser än vad man kan med dagens manuella sortering”, säger Maria Elander, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Manuell sortering idag Idag sorteras både textilier som ska återanvändas och textilier som ska materialåtervinnas manuellt. För att effektivt kunna sortera kläder och andra textilier utifrån olika fibertyper, som exempelvis bomull, ull, viskos, polyester och akryl, efterfrågas en automatisk sortering med hög precision. Den teknik som testas i RenaRum 3/2017

19

den automatiserade sorteringen bygger på optiska sensorer som känner av olika materialslag – samma sorts teknik som används när man sorterar förpackningar.

Potentialen att öka textilåtervinningen är stor. I dag återvinns bara runt 5 procent av de över 120 000 ton nya textilier som sätts på den svenska marknaden varje år.

Kapacitet för 45 000 ton Målet för den innovationsplattform för textilsortering som nu byggs upp är att på sikt skapa sorteringskapaciteter för 45 000 ton textil för materialåtervinning. Totalt är elva olika företag och organisationer inom textilbranschen inblandade i projektet som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet.

I projektet samlas runt

700 ton begagnade textilier in på återvinningscentraler i Stockholm och Malmö. Efter manuell försortering av kläder och hemtextilier som kan återanvändas matas textilierna in i pilotanläggningen i Avesta.

Under ett års tid kommer sorteringstekniken att testas och optimeras utifrån potentiella kunders behov. Sorterade textilier kommer att analyseras på renhet och kemiska ämnen. ”Tanken är att skapa en sorteringslösning som är anpassad efter textilåtervinnarnas och textilföretagens behov och därmed bli den länk som idag saknas mellan textilinsamling och en högkvalitativ textilåtervinning”, säger Maria Elander.

• Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet

Fakta >> SIPTex, Svensk innovationsplattform för textilsortering, finansieras av Vinnova och är ett projekt inom programmet Utmaningsdriven innovation. Det leds av IVL Svenska Miljö­institutet och genomförs till­sammans med ett brett konsortium bestående av forskningsinstitut, myndigheter och aktörer från olika delar av värdekedjan för textil; Gina T­ricot, H&M, Human Bridge, Malmö Stad, Stockholm Vatten och Avfall, Sysav, ReturTex, ­Swerea IVF, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.

IVL Svenska Miljöinstitutet är Sveriges äldsta miljöforsknings­ institut. Sedan 1966 arbetar vi med tillämpad forskning för att hitta lösningar på miljöproblem, både på nationell och på internationell nivå. Vi bedriver forsknings- och uppdragsverksamhet inom hela miljöområdet.

Hitta din leverantör på Rentforum.se

20

AAF International B.V.

Finnebäcks AB

Alpiq InTec Ost Ag

FOOD DIAGNOSTICS AB

AB Ninolab

INREM AB

AirSon Engineering AB

ISS Facility Services AB

Avidicare AB

Key2Compliance AB

Berendsen Textil Service AB

LaboRen Aps

BergmanLabora AB

Lamidoors AB

bioMérieux Sweden AB

M+W Industries

BioTekPro AB

M Clean Education

BioThema AB

Miclev AB

Borago AB

Mikrolab Stockholm AB

Brookhaven Instruments AB

My Air AB

Camfil Svenska AB

NNE Pharmaplan

Cavarion Sverige AB

Nordic Biolabs AB

CRC Clean Room Control AB

Octanorm Nordic AB

De Forenede Dampvaskerier

OrangeClean AB

Ecophon

Orbit One AB

ExIS AB

Oxoid AB,ThermoFisher ­Scientifi

Filtac AB

Parker Hannifin AB

RenaRum 3/2017

Particle Measuring Systems Nordic PB Teknik AB PharmaClean AB PharmaControl MQL AB QleanAir Scandinavia AB Serviceföretaget PIMA AB Svenska LABFAB Technogarden Engineering Resources AB Tomjo Produkter AB Toul Meditech AB Ultramare AB Vaisala OY Ventilator Renrum Vileda Professional Vita Verita AB VWR International AB

HÄLSA

Testar vitlök för hjärthälsan Vitlök är inte bara god som smaksättare i matlagning.

Den har dessutom rykte om sig att vara allmänt väl­ görande. Men kan den också ersätta läkemedel när det gäller blodtryck, blodfetter och minska andelen plack i blodet?

D

et ska en studie inom verksamhetsområde kärl och thorax vid Skånes universitetssjukhus undersöka.

Vitlöksstudie under ett år ”Jag har alltid varit intresserad av functional food, hur mat påverkar hälsan”, säger Sandra Lindstedt, thoraxkirurg vid SUS i Lund.Hon leder vitlöksstudien som ska pågå under ett år. Lite orolig var hon att inte få tillräckligt många att ställa upp i studien, men det hade hon inte behövt vara. ”Trots att jag bara gått ut och berättat om studie i begränsad form så har det varit ett väldigt stort intresse att delta”, berättar hon.

Ett hundratal personer behövs Rekrytering av deltagare till studien pågår och ett hundratal personer behövs. De ska dessutom uppvisa en viss risk att få hjärt- och kärlbesvär för att vara kvalificerade att delta. Därför ingår en grundlig kontroll av

Sandra ­Lindstedt, thoraxkirurg på SUS testar om vitlök kan ersätta läkemedel.

deltagarnas hjärta, mängden plack i kranskärlen, blodfetter och hudens cirkulation. ”Jag hoppas att studien ska bidrar till att skapa mer kunskap om hur vi med hjälp av kost- och livsstilsval eventuellt kan bidra till en bättre hjärt- och kärlhälsa.

Kan man ersätta läkemedel och till och med förebygga sjukdom genom val av livsmedel är det fantastiskt”, säger Sandra ­Lindstedt. •

Fakta >> Region Skåne ansvarar för hälso- och sjukvården samt utvecklingen av näringsliv, kommunikationer och kultur i Skåne.

Region Skåne har drygt 33 500 anställda och omsätter cirka 41,8 miljarder kronor (2015). Region Skånes högsta beslutande organ är regionfullmäktige, som väljs av invånarna i Skåne.

Källa: Region Skåne

RenaRum 3/2017

21

INNOVATIONER

Framtidens innovationer prisbelönade I mitten av mars delades Lunds universitets och ­Sparbanksstiftelsen Finns pris för framtidens innovationer ut. Tre forskar- och tre ­studentprojekt fick ta emot ära, applåder och totalt 225 000 kronor.

och Sophie Manner som segrare i kategorin anställd för ett projekt som i framtiden kan ge en säker och effektiv behandling av vaginala svampinfektioner – ett utbrett problem som drabbar tre fjärdedelar av alla kvinnor någon gång i livet.

et var första året som Lunds universitet och Sparbanksstiftelsen Finn delade ut priset.

Tävlingen var öppen för alla studenter och anställda vid Lunds universitet. 77 bidrag kom in och ett fåtal valdes ut för att pitcha för och intervjuas av en namnkunnig jury. Konkurrensen var stenhård. När vinnarna presenterades i samband med Lunds universitets årliga innovationskickoff stod Olov Sterner

Två förstapris i studentkategorin I studentkategorin blev det en rafflande uppgörelse. Juryn kunde omöjligt utse en vinnare och Sparbanksstiftelsen Finn ordnade raskt fram ytterligare ett förstapris. Vinnare blev Frida McCabe och Linn Wrangmark för projektet ”IV-bracelet” tillsammans med Hanne Pålssons trygghetslarm ”Vevios – för en tryggare vardag”. ”Vi i juryn är rutinerade men aldrig tidigare har vi sett så hög

D

22

RenaRum 3/2017

kvalitet på de tävlande bidragen som det här året. Presentationerna från studenterna fullständigt golvade oss”, säger styrelseproffset och jurymedlemmen Charlotta Falvin.

Uppmärksamma och premiera de innovativa idéer Syftet med priset är att uppmärksamma och premiera de innovativa idéer som ett sätt att nyttiggöra all den kunskap som finns vid universitetet.

Sparbanksstiftelsen Finn är ny sponsor och priset passade väl in i stiftelsens engagemang. ”Vi tvekade aldrig för det här projektet, det ligger så väl i linje med våra ambitioner. Som ägare till en lokal sparbank vill vi hela tiden bidra till att vår region utvecklas. Vad passar

då bättre än att uppmuntra och uppmärksamma innovation? säger Magnus Månsson”, vd för Sparbanksstiftelsen Finn, ägare till Sparbanken Skåne.

Nya och gamla upptäckter i fokus Den konstgjorda njuren, ultraljudstekniken och Bluetooth är alla exempel på uppfinningar som är sprungna ur Lunds universitet och som öppnat nya dörrar för miljoner människor världen över.

Men när universitetet nu firar 350 år är det alltså inte bara upptäckter från förr i fokus. ”Det har varit oerhört glädjande att se så många bidrag och så många riktigt bra idéer. Jag är övertygad om att vi kommer se mer av flera av de här projekten i framtiden”, säger Linus Wiebe, innovationsdirektör vid Lunds universitet. •

Om priset >> Lunds universitet och Sparbanksstiftelsen Finns pris för framtidens innovationer vill främja och uppmuntra nyttiggörande av kunskap vid universitetet.

Tävlingen är öppen för alla anställda och studerande vid Lunds universitet och idéer och projekt inom alla discipliner är välkomna, så länge de inte ännu nått kommersiell fas.

Idéer i ett tidigt skede prioriteras och bedöms på hur stark den framtida innovationen kan bli. Juryn letar efter innovationshöjd, nyhetsvärde samt kommersiella möjligheter och/eller samhällsnytta. I de två kategorierna Anställd respektive Student delas ett förstapris och två hederpriser ut vardera. Den totala prissumman är 200 000 kronor, som delas ut av Sparbanksstiftelsen Finn.

Juryn består av: • Charlotta Falvin, styrelseproffs • Sarah Fredriksson, Genovis • Christer Fåhreaus, entreprenör • Nicholas Jacobsson SLU Holding, tidigare Industrifonden • Kristina Jarring-Lilja, professionell styrelseledamot • Elin Sandström, Sparbanken Skåne • Mårten Öbrink, Minc.

Om Sparbanksstiftelsen Finn >> Sparbanksstiftelsen Finn (tidigare Sparbanksstiftelsen Öresund) är en av ägarna till Sparbanken Skåne. Det är genom avkastningen på stiftelsens förmögenhet, vilken har byggts upp sedan Sparbanken i Lund grundades 1833, som stiftelsen kan dela ut bidrag till olika projekt som bidrar till regionens utveckling. Genom att med omsorg välja de projekt som ska tilldelas bidrag skapar vi värden som kommer människor som lever och verkar i regionen till del.

Källa: Lunds Universitet

ETT BRA VAL FÖR FÖRBEREDANDE FILTRERING I RENRUM PROSAFE är Camfils filterserie för de mest krävande processerna och ett bra val för förberedande filtrering av luften för bl.a. renrum. Filter med ProSafe-stämpel är särskilt utformade för processäkerhet och består av material som är certifierade för livsmedelskontakt (enligt EG1935:204) samt mikrobiologiska inerta (enligt ISO846) med hygeniskt utförande (VDI6022).

CLEAN AIR SOLUTIONS

RenaRum 3/2017

23

MÅNADENS TEMA

BiLD

Renrum – Fokus:

Hygienisk Design 24

RenaRum 3/2017

Av Matts Ramstorp, Rent Forum AB

Under två dagar, 21 – 22 mars, arrangerade Teknologisk Institut för 6:e året ”Framtidens Operationsavdelning” i centrala Stockholm. Det mest fantastiska under dessa dagar var alla de praktikfall som presenterades och som behandlade hur man planerat, testat, byggt och utvärderat en hel rad olika operationssalar och – avdelningar.

En detalj som inte alltid togs upp i dessa praktikfall var hygien och renhet, och att man i de allra flesta fall inte fullt ut inkluderat hygienisk design i sina förberedelser. Hygienisk design har en stor inverkan på den totala renheten i en lokal, oavsett om denna lokal är ett industriellt renrum eller en operationssal. Denna korta artikel handlar om vad man bör tänka på då man ska bygga in hygien och renhet, redan från planeringsstadiet i en kontrollerad lokal, oavsett typ av verksamhet.

RenaRum 3/2017

25

E

tt renrum, eller för den delen en kontrollerad miljö, definieras i ISO 14644-1 som ”ett rum i vilket vi styr koncentrationen av partiklar i den omgivande luften i rummet, och som är byggt och används på ett sådant sätt att man minimerar införsel, bildande samt kvarhållande av partiklar i rummet”. ISO 14644-1 tar vidare upp att man även kan vara intresserad av att styra andra parametrar t.ex. temperatur, luftfuktighet, tryck, vibrationer, elektrostatik, etc.

Var kommer rengöring in?

Ingenstans i definitionen ovan talas det om ytor och ytors renhet. Anledningen till detta är att man definierar ett renrum med utgångspunkt från luftens renhet, då luftrenhet enkelt kan mätas och följas med partikelräknare. Att mäta renhet hos olika ytor är inte lika enkelt, för att inte säga otroligt svårt.

Ytors renhet har dock en stor påverkan på luftens renhet i en lokal, oavsett om man diskuterar renrum eller mer traditionella lokaler. Vid en rengöring kommer partiklar som sitter fast på ytor att frigöras och dessa frigjorda partiklar kommer endast till en viss del att fångas upp, t.ex. i en torkduk, en mopp eller via en dammsugare. En inte försumbar del av dessa frigjorda partiklar kommer dock att spridas ut i den omgivande luften där de mer eller mindre direkt kommer att påverka lokalens luftrenhet.

ISO 14644-gruppen ISO 14644 utgörs inte av ett ensamt dokument, utan i dag finns totalt 14 olika underdokument i denna standard. Standardgruppen visas i Tabell 1. Som man kan se från denna tabell finns det

• ISO3 & ISO5 enligt ISO 14664-1 • GMP A-D • Tryckskillnad +-<50 Pa • NFS 90-351, zon 4 • Brandklass A2-s1,d0 • Desinficering, väteperoxid, högtryckstvätt

i det första dokumentet – ISO 14644 Part 1 med titeln ”Classification of Air Cleanliness by Particle Concentration” en möjlighet att klassificera sina lokaler som renrum i enlighet med klassindelningen ISO 1, ISO 2, ISO 3, osv till ISO 9. Detta är grunden för att klassificera en lokal som ett renrum.

Vidare, längre ned i tabellen finns tre andra klassificeringsdelar, ISO 14644 Part 8 ”Classification of Air Cleanliness by Chemical Concentration (ACC)”, ISO 14644 Part 9 “Classification of Surface Cleanliness by Particle Concentration” samt ISO 14644 Part 10 “Classification of Surface Cleanliness by Chemical Concentration”. Med andra ord finns det, förutom möjligheten att klassificera ett renrum med avseende på partiklar, även en möjlighet att klassificera rummet med avseende på andra parametrar, t.ex. partiklar på ytor.

Det är viktigt att poängtera att man endast kan klassificera en lokal som ett renrum om man först av allt använder ISO 14644 Part 1, d.v.s. att lokalen först klassificeras som ett renrum med avseende på partikelkoncentrationen i den omgivande luften. Om man därefter har ett behov av att även klassificera lokalen med avseende på andra typer av föroreningar, t.ex. partiklar på ytor, molekylära föroreningar i luft eller på ytor, så görs denna klassificering som ett tillägg. ISO 14644 Part 1 är alltid förstahandsvalet vid klassificering av ett renrum, eller en kontrollerade miljö.

Ytors renhet – Hygienisk design Att säga att en lokal är hygienisk innebär enkelt uttryckt att lokalen är byggd på ett sådant sätt att den är enkel att rengöra till önskad nivå och

Bra ljudmiljö i Renrummet! med Ecophon HygieneTM sortiment Ecophon Hygiene-sortiment ger möjlighet att välja ljudabsorberande undertak med hårda krav på rengöring!

God ljudmiljö förbättrar trivseln och främjar koncentrationen, vilket minskar risken för missförstånd och felaktiga beslut.

Läs mer på www.ecophon.se Hygiene Labotec Ds, Profusio Health, Germany

26

RenaRum 3/2017

enkel att bibehålla denna renhet under den tid man önskar utnyttja lokalen. För att bygga en hygienisk lokal bör samtliga material vara: • Jämna • Släta • Täta samt • Inerta Denna beskrivning är helt generellt och det är upp till var och en som bygger att välja bland alla de olika system och material som finns för

att bygga en lokal som uppfyller de hygieniska kraven.

Ytors tillgänglighet Förutom ovanstående krav finns också krav på att alla ytor som ska rengöras ska vara enkelt tillgängliga. I praktiken innebär detta att man i största möjliga mån ska sträva efter att bygga rummet och, inte minst, placera och installera all utrustning på ett sätt så att man kan komma åt

Tabell 1 Cleanrooms and Associated Controlled Environments …

Part 1

Classification of air cleanliness by particle concentration

Part 2

Monitoring to provide evidence of cleanroom performance related to air cleanliness by particle concentration

Part 3

Test methods

Part 4

Design, Construction and Start-up

Part 5

Cleanroom operation

Part 7

Separative Devices

Part 8

Classification of air cleanliness by chemical concentration (ACC)

Part 9

Classification of surface cleanliness by particle concentration

Part 10

Classification of surface cleanliness by chemical concentration

Part 12

Specifications for monitoring air cleanliness by nanoscale particle concentration

Part 13

Cleaning of surfaces to achieve defined levels of cleanliness in terms of particle and chemical classifications

Part 14

Assessment of suitability for use of equipment by airborne particle concentration

Part 15

Assessment of suitability for use of equipment and materials by airborne chemical concentration

Part 16

Code of practice for improving energy efficiency in cleanrooms and clean air devices RenaRum 3/2017

27

att rengöra.

Detta är en av de allra svåraste avvägningarna, speciellt då det gäller operationssalar, men även i industriella renrum. Den utrustning som behövs för att verksamheten ska fungera ska dessutom vara av god hygienisk standard, d.v.s. även utrustningen ska vara enkel att rengöra.

Det finns tyvärr en utveckling inom vissa verksamheter där man i allt högre utsträckning använder ”antimikrobiella” ytbeläggningar.

Personligen är jag tveksam till dessa. Min synpunkt i detta sammanhang baserar jag på de risker som man måste värdera t.ex. risken för resistens, risker för att de aktiva substanser som ger den antimikrobiologiska effekten släpper från ytan och kan ha en påverkan på människan, alternativt hanteringen i lokalen etc.

Recovery time – Luftomsättningshastigheten Under konferensen om operationssalar togs även ventilation av operationssalarna upp och den vanligaste frågan var hur många luftomsättningar som behövs för att styra luftrenheten i en operationssal. Traditionellt har man sedan lång tid tillbaka beskrivit ventilationseffektiviteten i termer av luftomsättningshastighet.

Luftomsättningen är ett mått på hur många gånger per timme man byter den totala volymen luft i en lokal. Denna term är inte helt rättvisande för den bör kompletteras med en omblandningsfaktor för att få ett mer rättvisande mått på ventilationens effektivitet.

Teoretiskt sett kan man tillföra en otroligt stor volym ventilationsluft per tidsenhet utan att lokalen blir tillräckligt upprenad. Detta beror på att den rena ventilationsluften inte kommer åt att späda ut all rumsluft på ett tillräckligt effektivt

sätt. Med andra ord – Ren ventilationsluft kan introduceras i rummet och passera genom rummet utan att egentligen ge en tillräcklig effekt.

Rummet måste vila efter rengöring Rengöring är, hur motsägelsefullt det än låter, en av de allra mest nedsmutsande aktiviteter vi utför.

Detta gäller oavsett om vi pratar om rengöring i vår hemmiljö, i en operationssal alternativt ett renrum. Effekten blir dock mycket mer påtaglig om vi diskuterar rengöring av en operationssal alternativt ett renrum, speciellt då luftens renhet kan ha en negativ påverkan på det vi hanterar i lokalen, patienten alternativt en produkt.

Det är av största vikt att man låter en kritisk lokal vila innan den tas i drift. Av denna anledning ska man inte ta in en ny patient i en operationssal direkt efter att salen rengjorts och desinficerats efter en tidigare patient. Detta har man tagit till sig då det gäller industriella applikationer av kontrollerad lokaler, t.ex. inom den läkemedelsproducerande industrin.

Man måste låta en lokal vila under minst den tid som motsvarar recovery time innan man på nytt utför någon form av kritiskt arbete i lokalen.

I Eudralex, volym 4, Annex 1 rekommenderas en recovery time på mellan 15 och 20 minuter.

Sammanfattning God hygienisk design innefattar en rad olika aspekter som alla måste vägas samman för att skapa möjlighet att hantera det man önskar med rätt kvalitet. Val av material vid byggnation är viktigt, men faktorer som åtkomlighet, den tid som erbjuds för rengöring tillsammans med att rummet måste vila efter rengöring och desinfektion är av stor betydelse. •

SYSTEM FÖR P E R M A N E N TA & TEMPORÄRA B Y G G N AT I O N E R .

www.octanorm-cleanroom.com

28

RenaRum 3/2017

CLEANROOM SYSTEMS

PERFECT AIR FOR PERFECT CARE

Perfect Air for Perfect Care Avidicare är ett medtech-företag i Lund. Vi är ledande i utvecklingen av system för att hantera luftburna bakterier och virusföroreningar på sjukhus.

Vår huvudprodukt är ventilationssystemet Opragon, som effektivt skapar områden med ultra-ren luft i hela rummet med hjälp av vår unika teknologi. Dessutom ger systemet mycket hög komfort för personalen och sparar miljön genom låg energiförbrukning.

Operationsrum

Uppdukningsrum

Över 120 installationer

Hybridrum

RenaRum 3/2017 Avidicare AB / Medicon Village / Scheelevägen 2 / 223 81 Lund / 046 275 61 50 / info@avidicare.se / www.avidicare.se

29

MÅNADENS TEMA

Livsmedelsindustrin och renhet För en tid sedan skrev en smittskyddsläkare att man bör undvika att äta färsk kyckling och istället välja fryst, på grund av den alltmer tilltagande förekomsten av Campylobakter. Vad är det då som gör att man har sådana problem med just dessa mikroorganismer i kycklingbranschen?

30

RenaRum 3/2017

Av Matts Ramstorp, Rentforum AB

M

an kan enkelt uttrycka kraven vid tillverkning av livsmedelsprodukter genom att säga att livsmedelsprodukterna inte ska skada oss konsumenter. Konsumenten kan skadas på en rad olika sätt. Det kan vara av främmande föremål, rester av olika substanser, t.ex. rengöringskemikalier, allergener eller liknande. Det kan vara av mikroorganismer, antingen till följd av att dessa getts en möjlighet att komma i kontakt med livsmedel och därefter fått föröka sig till den milda graden att de blir till ett hot, eller att de kommit in i produkten under hanteringen och på grund av sin förmåga att orsaka sjukdom, kan skada och påverka konsumenten även i tämligen låga koncentrationer.

Trender kommer och trender går Förr i tiden såg jag livsmedelsindustrin som ett hantverk, liknande det gamla skråväsendet. En bagare bakade, en bryggare bryggde osv. Man hade en yrkesstolthet och man hade kontroll på ”Know how” tillsammans med ”Know why”.

Detta arbetssätt tillsammans med att man inte alltid hade en så otroligt stor industriell skala vid tillverkningen borgade för att livsmedelsprodukterna var säkra och trygga.

Trenden som funnits sedan lång tid tillbaka är storskalighet, tillsammans med riskanalys och styrning av kritiska kontrollpunkter, vilket lett till att människan som tillverkar livsmedelsprodukter mer och mer fått en perifer placering.

Produktionslokalerna – Är dessa tillräckligt hygieniska?

Min erfarenhet inom livsmedelsindustrin är att det finns många livsmedelslokaler som är gamla, slitna och som av denna anledning inte går att rengöra till den önskade renhetsnivån. I många verksamheter är man helt klar över att så är fallet, men man fokuserar sitt renhetstänkande på processutrustningen, d.v.s. man lägger fokus på alla de ytor i en process som är i kontakt med produkten.

Vad man tyvärr ofta glömmer i detta sammanhang är att allt hänger samman – Luftens renhet i en livsmedelslokal, alla ytor i lokalen, personalen (deras kläder, hanteringen, handrenhet etc.) och inte minst vad som i övrigt sker i livsmedelslokalen.

Riktlinjer – Livsmedelsindustrin Det finns idag inga direkt riktlinjer för vilken renhet det ska vara på den luft som finns i en lokal där man hanterar öppna livsmedel. Detta är i sig inte så konstigt, då livsmedelsindustrin hanterar en otrolig bredd av produkter, alla med olika känslighet vad gäller att bli infekterade, olika hållbarhetsaspekter, tillsatser av stabiliserade ämnen etc.

Andra industrigrenar, t.ex. läkemedelsindustrin, har sin GMP där allt finns uppdelat på ett synnerligen systematiskt sätt. Nu kan en vän av ordningen säga att – ”Inom livsmedelsindustrin hanterar vi livsmedel och att man inte kan dra några som helst paralleller mellan livsmedel och läkemedel”, men i detta fall är jag benägen att säga ett klart och tydligt rungande ”Nej – Det är inte alls en så stor skillnad som man kanske tror”.

RenaRum 3/2017

31

På samma sätt som inom läkemedelsindustrin tillämpar vi idag inom livsmedelsindustrin en storskalig tillverkning. Detta innebär att, om något går fel under produktionen av livsmedelsprodukter, kan dessa fel få exakt samma massiva påverkan på konsumenterna som om detta hade rört sig om läkemedel. Jag tycker att det är synnerligen ryggradslöst att man från politikerhåll, och inte minst myndighetshåll, inte sätter upp striktare regler för hur man ska arbeta. Det finns ju industrigrenar som man kan snegla på för att få kunskap.

Ekonomi och livsmedelstillverkning En nackdel inom livsmedelstillverkningen är att man inte har tillräckligt med pengar, vilket bottnar i att marginalerna är låga. Om man hade tjänat mer pengar hade det också funnits en större möjlighet att bygga om och bygga nytt för att på så sätt anpassa sina verksamheter så att de får en bättre hygien.

Den storskaliga inhemska livsmedelsproduktionen minskar, samtidigt som man ser en ökning av den mer lokala produktionen, d.v.s. den som

MyAir Test and Validation AB

söker Mättekniker

I Sjukhus-, Farmaceut- och Industrimiljöer finns skyddsventilation för patient, personal och produkt.

Ventilation som ibland kan vara livsavgörande.

Med kvalificerade mätinstrument kommer du att säkerställa luftkvalitén och funktionen i processen. Att funktionssäkra den hygieniska zonen eller processmiljön ger hög patientsäkerhet, säker labbmiljö och industriprocessmiljö. Du kommer att ha möjlighet att driva och självständigt utföra mätuppdrag. För dig som vill, finns möjligheter att utvecklas inom området och växa med företaget.

Vårt kontor finns i Linköping och vi utgår härifrån. Kunderna finns främst runt om i Sverige, men kan även finnas i grannländerna Danmark och Norge. Arbetet innebär därför relativt många hotellnätter. Är du intresserad?

Läs mer om oss på www.myair.se eller skicka in en kort presentation och CV till jobb@myair.se Eventuella frågor ställer du till Anders Rehn, mobilnummer: 0703 89 63 22.

Välkommen!

mer liknar den vi hade förr i tiden. Dessa lokala tillverkare av livsmedel har ett engagemang och en framtidstro som vi måste tillvarata och inte motarbeta.

Vad är då lösningen?

Hopplöst? Ja – Situationen kan tyckas hopplös, men de signaler som nu kommit från smittskyddsläkarna måste tas på allvar.

Vi behöver livsmedel, och vi behöver bra livsmedel som är näringsmässigt bra och inte minst säkra att konsumera. Den situation som vi nu sitter i kommer inte att lösa sig av sig självt, genom att vi låter tiden gå. Det krävs krafttag, inte minst politiska krafttag för att få våra myndigheter att börja om från början och arbeta fram en helt ny livsmedelspolicy. Jag önskar att myndigheterna kunde gå ut och kartlägger livsmedelsindustrin ur ett hygieniskt perspektiv och med dessa kunskaper arbetar fram en ny hygienpolicy.

Detta är ett enormt arbete som kommer att kosta både pengar, svett och en hel del ”kill your darlings”, men vad är alternativet? •

De senaste åren har vi haft en fantastisk utveckling!

Vi har fått förtroendet att delta i många spännande och intressanta projekt.

Nu söker vi fler medarbetare! Är du färdig renrumsingenjör, civileller högskoleingenjör eller har erfarenhet inom branschen som projektledare, konstruktör eller entreprenadansvarig?

Kontakta oss så berättar vi mer!

My Air AB Norra Oskarsgatan 27C 582 73 Linköping www.myair.se

32

RenaRum 3/2017

För mer information kontakta Catinka Ullmann, enhetschef, Ventilator Renrum på 070-692 69 19.

AB Ninolab säljer luft ! *

*Produkter för lufthantering Mars – Säkerhetsbänk Klass II Den nordiska succé-bänken Mars Klass II, med branchens lägsta höjd, går in i en helt ny generation med ett helt nytt fläkt- och HEPA-filterpaket för att sänka ljud och energiförbrukning ytterligare! Dessutom ingår dimbar LED-belysning. Marknadens mest miljövänliga säkerhetsbänk har nu blivit ännu bättre!

NinoLaf – Skräddarsydda renluftslösningar Vi erbjuder skräddarsydda renluftslösningar med installation och valideringsservice. Förutom tillverkningen enligt kundernas önskemål finns även ett antal standardprodukter på sortimentet såsom Luftduschar, LAF-tak med och utan personskydd, fasta och mobila Burbytesstationer, Genomräckningsskåp, Kemslussar och Isotop LAF-bänkar m.m.

Luftdusch

METONE 3400 Partikelräknare

HHPC+ Handhållen Partikelräknare

Rapportfunktioner för ISO14644-1 och EUGMP. PDF-rapporter via USB. Skapa arbetsstruktur via grupp, area och mätposition.

Partikelstorlekar: 0.3-25 um. Luftflöde: 28.3, 50 eller 100 liter/minut. Driftstid batteri: upp till 7 timmar. ”Long life laser” ger minst 10 års livslängd.

Kommunikation via USB-minne, USB-kabel eller Ethernet. Partikelstorlekar: 0.3-10 um.

Vikt endast 0,68 kg. Stor 3.5” färgskärm.

Driftstid batteri: upp till 10 timmar.

Upp till 999 mätcykler.

08-590 962 00

RenaRum 3/2017

www.ninolab.se

33

Månadens produkt

UDF- och Säkerhetsbänkar Av Matts Ramstorp

D

essa bänkar går under den gemensamma benämning rena zoner alternativt renzoner och är avsedda att användas som lokala rena zoner för att skapa ett skydd antingen för det man hanterar, för att skapa skydd för personalen, eller för att skapa ett dubbelriktat skydd för det man hanterar såväl som den personal som utför arbetet. Skyddet som erhålls är helt beroende på vilken typ av renzon man väljer.

Vad är ändamålet för renzonen?

Den första frågan man ska ställa är varför man behöver en lokal renzon. Är det för att skapa ett skydd för det man hanterar, eller för att skydda personen, eller båda delarna?

Det svar man får ligger därefter till grund för vilken typ av renzon man ska välja.

Produktskydd Om man enbart behöver skydda det man hanterar, och det inte föreligger minsta risk för att personalen som arbetar i renzonen kan bli negativt påverkad så väljer man en UDF (UniDirectional Flow) bänk. Denna renzon ger endast ett skydd för den produkt man arbetar med.

Personskydd Om man däremot har ett behov av att skydda personalen, det kan vara från farliga mikroorganismer, toxiska substanser eller liknade,

34

RenaRum 3/2017

så väljer man en Säkerhetsbänk. Man väljer en Säkerhetsbänk även om det föreligger en extremt liten möjlighet att personalen vid något tillfälle kan komma att bli utsatt för något som är farligt.

Säkerhetsbänkar Dessa finns i tre grundtyper, Säkerhetsbänk klass I, klass II samt Klass III. Säkerhetsbänk klass III kallas även för isolator och består av ett helt isolerat och skyddat område där allt som ska in respektive ut, måste passera någon form av genomföring som tryggar renheten.

RABS RABS är en förkortning av Restricted Area Barrier System och kan enklast förklaras som en UDF-bänk eller Säkerhetsbänk klass II, som har en frontöppning genom vilken operatören arbetar, men som försetts med en barriär i form av en glasskiva med genomräckningshandskar så att operatören inte är i direkt kontakt med det som hanteras i arbetskammaren.

Annex 1 Som tidigare omnämnts i tidningen RenaRum kommer en ny omskriven version av Annex 1 (Volym 4, Eudralex) att komma under 2017.

I detta dokument kommer RABS att finnas med. Samma sak gäller även isolatorer tillsammans med vilken rekommenderad renrumsklass som dessa bör vara placerade i. •

Dina leverantörer

De Forenede Dampvaskerier A/S - DFD Cleanroom Lisbeth Larsen Tel: +45 22 49 17 51 ll@dfd.dk www.dfd.dk

Ninolab AB Chris Ulrici Tel. 08-590 962 24 cul@ninolab.se

Vita Verita AB Carina Eckhardt carina.eckhardt@vitaverita.com Direkt: 08-551 096 46 Mobil: 0708-854 768

Petter Marthall petter.marthall@vitaverita.com Direkt: 08-551 096 42 Mobil: 0738-440 900

RenaRum 3/2017

35

FÖRETAGSNYTT

Apoteket reder ut begreppen i hudvårdsdjungeln Hudvårdstrenden växer sig allt starkare. Nya forum och poddar i ämnet lanseras i rask takt. Men även för den inbitne hudvårdsnörden kan det vara svårt att ha full koll på alla ingredienser och begrepp inom hudvård – det är trots allt kemi det rör sig om.

Winta Woldai, toxikolog, Apoteket

E

tt område där det kan vara extra svårt att navigera är ekologisk hudvård jämfört med den traditionella hudvården.

Apoteket lanserar därför Wintas Wiki där Apoketets toxikolog Winta Woldai ingående förklarar ämnen och begrepp inom hudvård.

På Wintas Wiki förklaras vanligt förekommande ingredienser, och ämnen som ofta diskuteras.

Winta har dessutom listat de hetaste trenderna inom hudvård och gått till botten med hur verksamma de egentligen är.

Allt fler är intresserade ”Vi på Apoteket märker på frågorna som vi får att allt fler är intresserade av hudvård, men det är klart att det inte alltid är så lätt att googla sig fram och veta att man har hittat ett korrekt svar. Vi på Apoteket gör alltid en grundlig kvalitetskontroll av alla produkter vi säljer, och strävar efter att vara den mest noggranna i branschen när det gäller att granska produkter och deras innehåll. Därför vill vi gärna lyfta den kunskap Apoteket har, och låta fler få ta del av den”, berät-

36

RenaRum 3/2017

Fakta

tar Winta Woldai, toxikolog på Apoteket.

Varnar för olika ingredienser På Wintas Wiki finns dessutom ett antal varningar gällande ingredienser som Apoteket väljer bort eller är restriktiva med att använda. ”Konsumenter oroar sig ofta för fel saker, som till exempel att hudvårdsprodukter ska gå in i kroppen genom huden. Där är det viktigt att komma ihåg att den största påverkan på kroppen får vi faktiskt från det vi stoppar i oss. Trots allt finns det en del ingredienser som vi av såväl hälso- som miljöskäl har fasat ut, och dem har Winta listat på

>> Apoteket är Sveriges ledande apoteksaktör och ett av landets mest omtyckta varumärken. Kombinationen av innovation, långa historia och hållbart företagande gör oss till ett dynamiskt företag som tror på ett liv i hälsa.Vi erbjuder ett brett utbud av läkemedel, noga utvalda hälsoprodukter och farmaceutiska tjänster till konsumenter och vården.

Wintas Wiki”, säger Åsa Asplund, ansvarig för Marknads-PR på Apoteket.

I bilagan ”Listor och fakta Wintas Wiki” finns ett utdrag från Wintas Wiki med listor över snackisar, ingredienser det ofta pratas om, och 2017 års trendord inom hudvård. Wintas Wki hittar du på apoteket.se/wintaswiki. • Källa: Apoteket

FÖRETAGSNYTT

DectaSafe – för kompromisslös livsmedelssäkerhet Att tappa ett plåster under livsmedelsproduktionen kan få förödande konsekvenser.

Eller om personalen upptäcker att hårskyddet de nyss hade på huvudet saknas.

Med hjälp av detekterbar utrustning kan man lätt förhindra att olika främmande material hamnar i livsmedelsprodukten och sedan når konsumenten.

D

ectaSafe är ett nytt varumärke med detekterbara och färgkodade produkter som försäkrar en högre livsmedelssäkerhet i produktionen.

Skyddsutrustning som kan upptäckas Bakom DectaSafe står Tomjo Produkter i Smålandsstenar.

Ett företag med över tio års erfarenhet av packmaterial och hygienprodukter. Tomjo fick en förfrågan från en av sina kunder inom mejeribranschen gällande just detekterbara produkter. Man önskade bland annat skyddsutrustning för personalen som kan upptäckas i en metalldetektor.

Tomjo gjorde en marknadsundersökning och en behovsanalys och fick så småningom reda på att artiklar som kan säkerställa livsmedelssäkerheten var helt rätt att satsa på.

Livsmedelskonsulten Jessica Flodin är nu DectaSafes ansikte

DectaSafe är ett nytt varumärke med detekterbara produkter.

­Jessica Flodin, livsmedels­ konsult på Tomjo ­Produkter, är varu­ märkets ansikte utåt.

utåt på Tomjo. Hon har lång yrkeserfarenhet inom livsmedelssäkerhet och är biomedicinsk analytiker i grunden. Närmast kommer hon från Anticimex. ”De som producerar livsmedel idag ställs inför olika krav. Är man BRC-certifierad står det i standarden att man ska kontrollera produkterna i en metalldetektor. Men för att kunna göra det måste personalen ha rätt utrustning som kan upptäckas”, säger Jessica Flodin och fortsätter: ”Det får verkligen inte hamna något främmande föremål där!”

En rad produkter som är detekterbara Bland produkterna som DectaSafe erbjuder finns bland annat pennor, ID-korthållare, buntband, knivar, plåster, per-

sonlig skyddsutrustning såsom skoskydd och hårskydd, samt borstar. Allt är detekterbart och går således att upptäcka i en metalldetektor. Därmed slipper konsumenten obehagliga överraskningar, såsom ett plåster i maten. ”Det här är mycket viktiga produkter”, säger Jessica Flodin.

Produkterna säljs via företagets webshop www.dectasafe.se samt via kundkontakt.

Förutom sitt stora sortiment av detekterbara och färgkodade artiklar erbjuder DectaSafe även en grundkurs i livsmedelshygien samt skräddarsydda utbildningar för livsmedels­ företagen. Vidare kan man även hjälpa till med rådgivning och provtagning. • Av Malin Ivarsson, Tomjo Produkter

RenaRum 3/2017

37

MATTS FUN FACTS

Kylskåpet Kylskåpet en idag en naturlig del av våra liv, men det är inte alltför långt bakåt i tiden som kylskåp ansågs vara en lyxvara.

M

in farmor och farfar hade ingen kyl när jag växte upp, de hade ett skafferi som på vintern kunde liknas vid en kyl, men absolut inte på sommaren då skafferiet hade en temperatur över 20 grader. De köpte dock ett kylskåp till sist, men det var inte förrän under mitten av 1970-talet och det fick en utmärkande placering i köket – På en hög pall bredvid matbordet!

Naturlig is Snö, is, kalla källor, grottor och källare har sedan lång tid tillbaka använts för förvaring av livsmedel. Kött och fisk konserverades genom saltning eller rökning.

De allra första beskrivningarna av användning av is för nedkylning av livsmedel kommer från Kina cirka 1 000 år före Kristus.

Egyptierna och Indierna tillverkade, cirka 500 år före Kristus, is genom att sätta ut spannar med vatten, omgärdade av vattenindränkta tygstycken, under kalla nätter.

Under 1700-talet i England samlade man is under vintern som placerades i speciella underjordiska ishus där isen packades tillsammans med salt, inslagna

38

RenaRum 3/2017

i flanell för att förvaras till sommaren.

Isboxar De allra första inboxarna började användas under 1800-talet i England. Dessa innehöll naturlig is, som förvarades i en träkonstruktion, som på insidan var klädd med tenn eller zink och som isolerades med sågspån, kork eller alger. Dessa kylskåp hade en dropplåda undertill som man var tvungen att tömma dagligen.

Pionjärer Dessa är främst William Cullen, som arbetade med evaporation av vätskor i vacuum, Michael Farady, som använde ammoniak för att skapa kyla samt John Goorie som tog fram en maskin som producerade is för att kyla ned patienter med Gula Febern 1834.

Dagens kompressorkylskåp arbetar på samma sätt som det som utvecklades av Farady's.

Varma vintrar under 1889 och 1890 resulterade i en brist på is, vilket stimulerade utvecklingen av mekaniska kylskåp för förvaring av livsmedel.

Baltzar von Platen uppfann det första kylskåpet utan rörliga delar tillsammans med Carl Munter. 1922 presenterade de sin apparat som sedermera köptes upp av Electrolux, som under några få år sålde totalt mer än en miljon kylskåp.

Natonal Clean Out Your Fridge day En dag som ”firas” i USA och som infaller den 14 november.

Denna dag är till för att rensa ut ur kylen hemma, samt för att rengöra denna så att man undviker hälsoproblem.

Kylskåpsmagneter Det är sällan man ser ett kylskåp i ett hem utan att det pryds av magneter. Louise Greenfarb från USA klarar sig inte med ett ensamt kylskåp. Hon finns med i Guinness Book of World Records för sin samling av 32 000 magneter!

Kylskåp och hygien Vi bevarar våra livsmedel i kylskåp för att de ska få en längre hållbarhet samtidigt som de inte ska bli farliga att konsumera.

Trots att vi sänker temperaturen i ett kylskåp så finns det möjlighet för vissa typer av organismer att få fotfäste och börja föröka sig.

Dessa organismer kallas Psykrofila organismer och de trivs bäst av allt vid kylskåpstemperatur.

Kan dessa organismer skada oss konsumenter? Dessa organismer kan ge upphov till blodförgiftning, diarré, hjärnhinneinflammation, dysenteri, matförgiftning, urinvägsinfektioner samt infektioner i mag-tarmkanalen. Man är således inte säker bara för att man har en kyl att förvara maten i. Hur kan man då hålla dessa i schack? (se ruta till höger) •

Kalendarium 2017 Mars

29 – 30 mars INDUSTRIMÄSSORNA SYD 2017 Malmö

Maj

3 – 4 maj R3-SYMPOSIUM Stockholm 16 – 18 maj INFEKTIONSVECKAN OCH MIKROBIOLOGISKT VÅRMÖTE Karlskrona 17 – 18 maj PLASTTEKNIK NORDIC 2017 Malmö

September

Enligt en Amerikansk hemsida bör man tänka på följande: • Håll en temperatur som är lägre än 4 grader C • Öppna inte kylskåpsdörren i onödan- detta sänker dels temperaturen och dels ger den en möjlighet för organismer att komma in i kylen • Rengör och desinficera kylskåpets inre regelbundet • Torka alltid upp spill i kylen så snart som möjligt • Placera varorna i kylen så att eventuellt spill inte kan droppa ned på sådant som alltid är torrare • Separera alltid oberedda råvaror från lagad mat från • Kasta alltid gammal och oanvändbar mat i tid för att undvika uppkomst av t.ex. mögel

13 – 14 september INDUSTRIMÄSSORNA STOCKHOLM 2017 Stockholm 20 – 21 september LABDAYS, Århus Danmark

Oktober

18 – 19 oktober Swedish LabDays 2017 Stockholm

November

28 – 29 november TEMA RENRUM 2017 Upplands Väsby Stockholm

RenaRum 3/2017

39

GMP 40

RenaRum 3/2017

th June 2017 8 e c n e r e PHSS Conf tsford, UK u n K , e r e M Venue: The

GAPS ISSUES

CLARITY

Compliance

Challenges in Sterile Product Manufacture

Challenges in Sterile Product Manufacture

Overview As new pharmaceutical, biological products, advanced medicinal therapies and manufacturing technologies develop there are issues of clarity in GMP guidance required.

GMP chapters and Annex guidance’s cannot be prescriptive on all issues and allow for development and innovation. In addition some flexibility is allowed to facilitate product and pharmaceutical processing experts to develop rationale, methodology, good practice with procedures and acceptance criteria to suit novel and specialized medicinal and therapeutic products.

To support these aims GMP relies on interpretation of guiding principles that have patient safety as a focus together with application of Pharmaceutical Quality systems (PQS), Quality Risk Management (QRM) and Quality by Design (QbD) that reinforce

Water Systems EM Process Monitoring Grade A air supply VHP surface sterilisation of Feeder bowls

Process simulations & campaigns

ASEPTIC HOLDS

EU GMP Annex 1 revision will clarify some current issues requiring clarity in GMP but still there will be a need to apply principles where prescriptive test or best practice guidance remains open to application and interpretation.

This PHSS GMP ‘clarity of issues’ conference brings together, key opinion leaders, subject matter experts together with Ex and current MHRA GMP regulatory inspectors to debate and provide clarity on areas and topics of GMP where interpretation is challenging and shared experience within the neutral platform of the PHSS conference provides an opportunity to understand approaches and expectations to GMP compliance.

Annex 1 revision

PUPSIT

GMP ?

Clarity

Barrier technology background

EM incubation regimes

a risk based approach in sterile product manufacturing and associated non-sterile components/ APIs.

Continuous Manufacturing

Rapid Micro Methods Cross contamination

Cleaning & Disinfection Barrier Glove Management

VHP residuals and biologicals

e c a l p r u o y k o o b o T k u . o c . s s visit Ph

Transfer of Pre-sterilised containers

Nästa månads tema är Aseptisk hantering

Nästa månads produkt är Rengöring och rengöringsmaterial

Följ Rentforum.se på Twitter och Linkedin!

Vi bevakar ett stort antal tidskrifter för att hjälpa Dig att vara uppdaterad.

Följande nyheter finns nu på Rentforum.se: Superbug-sniffing spaniel kept busy Woman contracted staph infection after getting false eyelashes Bioteknikprofessor invald i IVA Pris till framtidens innovationer What's Going Around: upper respiratory infections A new view on health inspections Red Cross distributes hand washing equipment to school 6 things to note about hand hygiene compliance No Rules? No Food Safety How To Tell If You've Got Food Poisoning Or The Stomach Flu

New Drug Could Treat Superbugs Without Fostering Resistance Robot destroys germs with the power of light Myndigheter utreder nya fall av ehec-infektion Läkemedelsverket gör fler inspektioner på apotek Magnesium inte bättre än placebo Nya insikter i bakteriell virulens SLU litet toppuniversitet Handwashing: It makes a difference 12 deadly superbugs Fight the flu by washing hands Is It Food Poisoning Or A Stomach Bug?

Följ oss på: www.twitter.com/rentforum Följ oss även på Linkedin