PRESS JUDICATA
TIDNING FÖR JURIDISKA FÖRENINGEN I UPPSALA
FRIDA ÅGSTRAND Chefredaktör
LEDARE
Jag tror starkt på att man ska fira allt som går att fira. Födelsedagar, en skriven tenta eller varför inte när vår fina förening fyller 180 år? I somras firade jag och mina vänner från högstadiet tio år ihop och åkte till en kompis lantställe. Vi lagade god mat, badade och spelade spel sent in på natten. Under några dagar hann vi prata om både gamla minnen och vad framtiden har att erbjuda. Rekommenderar starkt andra att ta efter den traditionen om ni har någon vän sedan långt tillbaka. Årsdagar är inte endast för romantiska förhållanden.
I detta nummer bjuds det likt min kompisresa på både tillbakablickar och framåtblickar. Hur såg juridiken ut för 180 år sedan och hur kommer den se ut om ytterligare 180 år? Vad borde man tänka på inför den stundande jubileumsbalen? Dessutom bjuds det på en recension av jubileumsboken. Ett jubileumsnummer helt enkelt! Önskar er en trevlig läsning!
HÖSTEN ÄR HÄR!
Tänk dig att få gå på JF:s jubilelumsbal med en kändis, död eller levande.
Vem hade redaktionen valt?
FRIDA ÅGSTRAND
Chefredaktör
T4, Juristprogrammet
DRÖMKÄNDISBALDEJT?
Frida Kahlo
OLLE ÅBERG
Layoutansvarig
T6, Juristprogrammet
DRÖMKÄNDISBALDEJT?
Adele
IRMA FLORIN
Skribent
T7, Juristprogrammet
DRÖMKÄNDISBALDEJT?
Malin Bonthron
AMANDA LUNDMARK
Skribent
T3, Juristprogrammet
DRÖMKÄNDISBALDEJT?
David Sundin
FRIDA ERIKSSON
Skribent
T5, Juristprogrammet
DRÖMKÄNDISBALDEJT?
Taylor Swif
JOEL FORSBERG
Biträdande chefredaktör
T2, Juristprogrammet
DRÖMKÄNDISBALDEJT?
Kronprinssesan Victoria
TUVA BERGH
Biträdande layoutansvarig
T2, Juristprogrammet
DRÖMKÄNDISBALDEJT?
Benjamin Ingrosso
FILIPPA GRANÅSEN
Skribent
T3, Lantmäteri med Juridisk inriktning
DRÖMKÄNDISBALDEJT?
Astrid Lindgren
AMELIE TOTTIE MATOUSEK
Skribent
T4, Juristprogrammet
DRÖMKÄNDISBALDEJT?
Lill-Babs
FILIP REIPSAR
Skribent
T5, Juristprogrammet
DRÖMKÄNDISBALDEJT?
Armand Duplantis
180 ÅR AV KAMRATLIG SAMVARO
Det har knappast undgått någon att vår egna förening frar jubileum, hela 180 år för att vara exakt. Föreningen grundades 1844 med syftet att diskutera juridiska spörsmål, införskaffning av in- och utländsk litteratur och för att dela med sig av anteckningar från föreläsningar. Såklart har föreningen förändrats en del under årens lopp. Detta betyder också att det fnns en hel del man kan tänkas skriva en jubileumsartikel om. Efter en del funderingar och sonderingar har jag till slut bestämt mig för att skriva lite kort om det som jag tycker är det viktigaste med föreningen.
För mig, vilket säkert också är fallet för så många andra, handlar föreningen om mycket mer än studierna i juridik. Vilket grundarna av föreningen förmodligen hade ansett lite märkvärdigt. Den som är bekant med JF:s historia vet att fokus länge låg på just juridiken. På sammanträden diskuterade man
fitigt spännande frågor som “Kan fästeman, som afat barn med sin fästeqvinna, presumeras vara fader till andra barn, som hon sedan framföder?”. Under lång tid var det just detta man ägnade sig åt. Den första sexan anordnade man inte förrän 1877. (För er som inte orkar räkna tog det alltså 33 år). När jag sökte inspiration för denna text snubblade jag över en artikel i SvjT skriven i samband med JF:s 100 års jubileum där bland annat detta högtidstal av dåvarande ordförande fnns citerat:
“Så länge Uppsala universitet existerat, ha unga män suttit på kalla, tysta studentrum, ibland djupt försjunkna i sina böcker, nästan förhäxade av läsningen, men ibland tvärtom kämpande med boken, kämpande med sin misströstan, kanske rent av med sin förtvivlan. Det har varit så, och det skall säkerligen alltid komma att förbliva så.”
180 ÅR AV KAMRATLIG SAMVARO
Det är lätt hänt att man på en utbildning med högt arbetstempo och höga krav kan känna att man kämpar för att hålla sig fytande i ett hav av stress, bluffsyndrom och allt annat ältande som kan plåga en student. Men när misströstan över mängden paragrafer eller hopplösheten över handskrivna anteckningar sköljer över en och lagboken slutligen fäckats av tårar, så fnns det lite som hjälper så mycket som vänner att dela lidandet med eller ett JF-evenemang för att glömma bekymren. För det är detta som JF har gett mig, vänner för livet och otroliga minnen från gasquer, slabbar, recceveckor och så mycket mer. Och en sångbok som inte sällan samlar oläsbara hälsningar och även om det varken går att förstå budskapen eller ens vem som skrivit vad skänker den lycka. Men även små saker som de dagliga
kafferundorna till Jontes som alltid sätter en positiv prägel på dagen. Det är denna vänskapliga samvaro som jag tycker är en av de viktigaste delarna av JF:s verksamhet.
Även om föreningen primärt grundades med andra ändamål i fokus vill jag ändå tro att en av anledningarna vid grundandet var en ökad kamratlig samvaro. För en students förtvivlan går knappast att läka med allena seglivade romarcitat.
FILIP REIPSAR Skribent
180 ÅR AV KAMRATLIG SAMVARO
MÖT DIN FRAMTID! 2024
I 180 år har Juridiska föreningen i Uppsala varit en viktig del av studentlivet, och i år är inget undantag.
En av de mest uppskattade traditionerna genom åren är Kontaktdagen – vår arbetsmarknadsmässa som under årtionden hjälpt Uppsala-studenter att ta steget ut i arbetslivet. Kontaktdagen 2024 är nu snart här, och om du inte redan har markerat den 12 november i kalendern – gör det nu! Då fylls Uppsala
Konsert och Kongress med representanter från byråer, företag, myndigheter och organisationer som du har möjlighet att lära känna.
I ett Jubileumsnummer av Press Judicata är
Kontaktdagen en del av framtiden, men realiteten är att vi gjort det här ett tag nu. Kontaktdagens arbetsmarknadsmässa har hjälpt studenter att knyta an till näringslivet sedan 1980-talet. Till sin början anordnades Kontaktdagen av Stiftelsen Uppsalajuristernas Kontaktdag, men verksamheten drivs sedan
2006 i ett aktiebolag som ägs av Juridiska föreningen i Uppsala och Elsa Uppsala. Idag anordnas Kontaktdagen av Kontaktdagen AB, som drivs ideellt av studenter vid juridiska fakulteten vid Uppsala universitet. Lite kuriosa fck du där.
Så vad kan du förvänta dig av Kontaktdagen 2024? Mässan ger dig chansen att träfa närmare 100 arbetsgivare från olika verksamhetsområden –allt från små byråer till stora myndigheter och företag. Vi erbjuder också kontaktsamtal, där du kan ha ett samtal med en arbetsgivare och få både inspiration och värdefulla insikter om din framtida karriär. Kontaktdagen är en chans att knyta kontakter, få svar på frågor du kanske gått och funderat på och få en inblick i olika arbetsområden inom juridiken. Det är en chans att se vad som fnns där ute och känna efter vad som skulle kunna passa dig.
Och som om inte det vore nog, avslutas dagen med en storslagen bankett för de engagerade studenterna och utställarna – den perfekta möjligheten att varva ner och umgås med både nya och gamla bekantskaper i en avslappnad och festlig miljö. Även om du inte engagerar dig i år är du varmt välkommen till Norrlands nation på släppet som gästas av en välkänd släppartist!
Men Kontaktdagen handlar inte bara om en dag – vi har även fera spännande event inplanerade under hösten i samarbete med olika företag och myndigheter. Allt från casedagar till inspirerande föreläsningar eller mer informella mingel där du kan möta arbetsgivare i ett avslappnat sammanhang. Dessa event är perfekta tillfällen att lära dig mer om olika karriärvägar utan någon press – så du kan känna dig peppad på vad framtiden håller.
Nyheten för i år är vår podd – Kontaktpodden! Varje måndag kan du lyssna till jurister från olika verksamhetsområden som delar med sig av sina
personliga karriärresor. Det är ett perfekt sätt att få ännu mer insikt i arbetslivet och få tips från dem som redan gått den väg du snart ska börja på. Podden, med våra poddare Jacob och Noor, fnns på Spotify – missa inte det!
Så ta chansen! Oavsett om du är i början av din utbildning eller om examen närmar sig, så är Kontaktdagen till för alla. Det är en dag att upptäcka olika möjligheter, knyta kontakter och – viktigast av allt – ha kul!
Du behöver inte ha alla svar eller veta exakt vad du vill göra efter studierna; vi är här för att ge dig inspiration och hjälpa dig knyta kontakter längs vägen.
Följ oss på Instagram och Facebook för att hålla dig uppdaterad om allt som händer inför Kontaktdagen.
Vi ses den 12 november!
@KONTAKTDAGEN
@KONTAKTDAGEN
vinge.se
Vill du vara med och forma framtidens näringsliv?
Du är vår framtid och vi vill gärna satsa på dig redan nu.
Gå med i vårt studentnätverk Vinge Talang för att få inbjudningar till events, kontaktsamtal och mycket mer.
Vinge Talang – bryggan mellan juristlinjen och byrålivet. Upptäck mer och gå med på vinge.se/vingetalang
Sommarnotariat på Setterwalls - din väg till afärsjuridik
Vårt sommarnotariat erbjuder dig som är juriststudent en unik möjlighet att kickstarta din karriär på en ledande afärsjuridisk byrå. Många av våra framgångsrika jurister började sin resa hos oss som sommarnotarier. Under din tid hos oss får du en handledare och en fadder som stöttar dig i det dagliga arbetet. Du kommer under sex veckor att arbeta med aktuella juridiska ärenden, knyta värdefulla kontakter och samtidigt ha ett nära samarbete med de andra sommarnotarierna. En möjlighet att skafa dig praktiska erfarenheter för framtiden, lära känna Setterwalls och delta i fera sociala aktiviteter.
Sommarnotariatet är tillgängligt på alla våra tre kontor, och vi ser gärna att du har påbörjat din femte termin när du ansöker.
Ansök via Lediga tjänster på vår hemsida. Ansökan öppnar den 7 oktober!
setterwalls.se/karriar
MATVOKATEN TIPSAR!
Ätit dig igenom alla nationer?
Letar du något mer än burgare och fries?
Här kommer tips på restauranger som tar dig bort från nationen, men har dig kvar i Uppsala ;)
Fikatipset för numret är: BröBon Café
S:t Johannesgatan 23M
Ute efer Café-mys, läs här!
Vandra längs Övre Slottsgatan, vik in på St: Johannesgatan och där fnner du en gullig, lantlig, liten stuga som bevarats och idag blivit till café. Öppet lördag-söndag: 10-16.
För att plugga får man köpa take away, men för att prata är det bara att stanna och mysa på. Tända ljus och en familjär känsla bjuds det på.
Pittoreskt, lantligt och brett utbud. Är man ute efer brunch fnns det fufga pannkakor med olika topping, mumsiga frallor eller surdegstoast. Allt bakas i deras egna kök och menyn känns väldigt handplockad. Skulle fka locka mer är deras kanelbullar något extra, safiga och smakrika :)
Kafe: 30 kr
Fralla: 45 kr / Surdegstoast 115 kr
Pannkakor: 95/105 kr
Bulle: 35 kr
Middagstipset för numret är: Tora Sushi Sågargatan 6A
TikTok har inspirerat!!
Flödet har på senaste tiden varit fyllt med sushi-content, där Tora Sushi stuckit ut. Stället behöver provas, upp på cykeln och iväg. Fick med mig tre vänner som alla gillar sushi :)
Kvällen är här och mörkret har lagt sig. Entrén till restaurangen är välkomnande med gulliga ljusslingor och en uteservering som vi gärna hade valt om solen varit framme. Lokalen överraskar: stor och mysig, inte så typisk sushi-ställe-utseende. Vi köper dock TakeAway.
Bra priser, lång väntan men de tyder på att de är populära. Många som kommer och hämtar mat medan vi väntar. För mig blev de en mix sushi, 12 bitar för bara 135 kr, bra pris.
Nu till maten, va den god!? Ja men absolut :) God sushi, inget som stack ut eller var överraskande. Men för det priset kommer jag gärna tillbaka. Ryktas även om att lunchen erbjuder sushi för 105 kr
Mix 12 bitar: 135 kr
California rolls 10 bitar: 115 kr
Sushi Burrito: 175 kr
Läsk: 15 kr
Foto: Canva
PRESIDIET HAR ORDET
Kära medlemmar!
Hoppas att ni haft en underbar sommar och att ni åtminstone hunnit vila lite mellan jobb, sommarkurser, utflykter med vänner, pressandet i solstolen och allt annat man vill hinna med under sommaren. Vi i presidiet - ordförande Arvid, vice ordförande Robert och utbildningsansvarig Mathias är i alla fall så utvilade som vi kan bli! Sedan mitten på augusti är vi tillbaka på heltid på kontoret, där vi hunnit arbeta en hel del med att förbereda inför den oerhört spännande termin som ligger framför oss.
Min första tid som ordförande har varit extremt rolig och lärorik, särskilt de senaste veckorna eftersom att vår, såväl som universitets verksamhet i stort sett ligger på is under sommaren. Jag har hunnit åka på internat (läs konferens), gått på alla sorters möten med allt från universitetsledningen till våra sponsorer och framförallt träffat många av er medlemmar! Till er är jag evigt tacksam för det förtroende ni gett mig att axla rollen som eran ordförande.
Även om terminen precis dragit igång, har vi redan redan hunnit med mycket. Recceveckan, som utan tvekan kan kallas sagolik, har genomförts exemplariskt och gett de nya studenterna en minnesvärd start på sin studietid. Kontaktdagen har roddat ett otroligt garden party, ämbetsmannakickoffen har ägt rum och biljetter har sålts till jubileumsbalen!
På tal om jubileum så kan det vid det här laget knappast ha undgått någon vad som händer i år. JF fyller 180 år och det kan givetvis inte firas på något annat sätt än genom en bal på slottet, för vad är väl det utom alldeles underbart? Vi i styrelsen ser mycket fram emot att få fira allas våran jubilar tillsammans med er på slottet den 26 oktober!
Ordförande Juridiska föreningen i Uppsala
ARVID SANDSTRÖM
Vad är väl en
Vad är väl en bal på slottet – om inte regler och saker att tänka på?
Förra årets höstbal var min första riktiga bal och jag kände mig helt lost. När jubileumsbalen endast äger rum vart femte år blir kraven, om möjligt,
sittningar? Med en del erfarenheter i bagaget (läs: en höstbal), kommer här en guide på vad man bör, och inte bör göra under jubileumsbalen.
1. Inte äta när någon håller tal
Jag börjar med det mest självklara. Inte äta när någon håller tal. Enligt vett-och-etikettpoliser gäller det även dryck, så jag vågar inte göra annat höras när man får lyssna på talarens väl valda ord. För att klämma in ytterligare några självklarheter kan jag snabbt nämna att man börjar med besticken längst ut på varje sida, inte får ha armbågar på bordet eller klaga på maten.
2. Bestick och brinn!
Bestick är kanske det sista man tänker på, men att tiga är silver och att tala genom bestick är guld. För att visa att man inte har ätit klart än läggs besticken som ett kors på tallriken. När man väl har ätit färdigt läggs de som när klockvisarna har slagit tjugo över fyra.
3. Inte skåla med tomt glas
Ve och fasa! Betyder otur! Läste dock att det i vissa kretsar är att anse som
alkohol. Dock har ingen hindrats från att skåla med vatten i glaset. Se till att spara en liten skvätt ifall det utbringas en sista skål så behöver du inte oroa dig för att riskera att kugga en kommande tenta.
bal på slottet?
4. Samtalsämnen att prata om
Om det mot förmodan blir stelt med ditt bordssamtal så tipsar jag starkt om att dra till med dina kunskaper om kvällens plats – slottet. Visste ni till exempel att det var där drottning Kristina abdikerade eller att slottet en gång i tiden har brunnit ner? Hett tips att läsa på lite om den pampiga rosa byggnadens historia innan balen, för att antingen framstå som en äkta sagoberättare – eller en historienörd.
5. Trevlighet varar längst
Med det sagt så avslutar jag denna text med att säga att huvudsaken nog är att man är ett trevligt bordssällskap. Ingen kommer ge dig en sidoblick om man mot förmodan skulle bryta någon av dessa regler. En viss Magdalena Ribbing sa en gång ”är man vänlig och tar hänsyn, då behöver man inga vett- och etikettregler”, vilket jag är helt beredd att hålla med om.
FRIDA ÅGSTRAND Chefredaktör
Be the best you.
We are looking for people with the distinct Roschier mindset. People with talent. People with dedication. People with a continuous drive to learn more and develop.
We take pride in recognizing talent and giving them a platform for reaching their full potential. At Roschier, you will have opportunities to work to the best of your ability and develop your talents to the full.
Apply today – and become the best version of yourself!
Utvecklas med oss
Med en unik och inkluderande företagskultur – Pure Lockstep – är vi en plats för dig som vill utvecklas och bidra till en positiv samhällsutveckling. Genom att arbeta tillsammans och innovativt har vi skapat oss en självklar plats i händelsernas centrum. Vill du bli en i teamet?
MANNHEIMERSWARTLING.SE/KARRIAR
I år frar vi att Juridiska föreningen i Uppsala fyller 180 år. Vad passar inte bättre, jubileet till ära, än att göra en tillbakablick på svensk lagstifning genom åren. I takt med att samhället och det svenska språket har utvecklats har lagstifningen följt samma spår. Under de senaste århundranden har lagstifningen genomgått betydande förändringar och nått milstolpar som har format vårt samhälle till vad det är i dag. På vägen hittar vi även lagar formulerade på ett sätt vi knappt kan förstå. Vissa av dem gäller till och med än i dag.
Det var på 1350-talet som Sveriges första riksomfattande lagsamling trädde i kraf: Magnus Erikssons landslag. Innan det styrdes de svenska landskapen av egna lagar; och sakta men säkert växte en vilja att inordna hela landet under samma lag fram vilket kung Magnus Eriksson till slut genomförde. Landslagen innehöll bland annat bestämmelser om hur man skulle välja kung och adelsmän och hur man skulle köpa och sälja jord. I dag fnns lagen bevarad i ett nittiotal handskrifer.
Två av Sveriges äldsta lagar som fortfarande gäller i dag är handelsbalken och byggningabalken från 1736. Trots många upphävda paragrafer och sitt till viss del föråldrade språk ger båda författningarna vägledning på sina respektive områden. Ta det tionde kapitlet i handelsbalken till exempel. Där hittas de viktigaste bestämmelserna kring pant och borgen. Men i och med att den senaste gällande lydelsen är från 1700-talet kan det krävas lite mer än att bara läsa lagtexten för att förstå vad ”Nu är dag ute, och löses ej panten åter; have då panthavaren våld, att den å häradstinget en gång, och i staden å tre måndagar, uppbjuda, och sedan lagligen värdera och mäta låta” betyder.
Ett annat intressant kapitel är det tolfe i byggningabalken: ”Huru svin må i ollonskog släppas”. Vad som regleras där är också aningen föråldrat. Fram till mitten av 1800-talet höll man svin fritt i skogarna på vissa områden i Sverige. I vissa fall togs en särskild skatt ut för det, en så kallad ”ollongäld”. Skatten betalades till en början med svin, vilket kallades “ollonfäsk”. Detta reglerades i tolfe
kapitel i byggningabalken, där första meningen i första paragrafen lyder: ”Äga fere ollonskog samman; då skola de i rättan tid sig förena, huru många svin där kunna födas, och släppe sedan var in efer ty, som han del i skog äger.” Ollongälden avskafades 1844, så vad dessa bestämmelser har för betydelse i dag kan man fråga sig. Det är i alla fall ett bevis på hur lagstifningen utformas efer samhället – är det något som behöver regleras, som lösa svin i skogen, så stifas det lag om det.
En del lagstifning kan vi nästan se tillbaka på med ett skratt. Under en period var vissa romantiska närmanden förbjudna mellan två ogifa parter. Brottet kallades ”lönskaläge” och avskafades år 1864. Däremot gick man redan efer 1810 strafri de två första gångerna man begick brottet.
FRIDA ERIKSSON
Skribent
Fram till år 1937 var otrohet förbjudet enligt svensk rätt. Några exempel på det kan hämtas ur 1864-års strafag. Om en gif och en ogif person var otrogna med varandra begick de brottet “enkelt hor” vilket kunde resultera i böter för den ogifa parten och böter eller till och med fängelse för den gifa. Ännu värre var det att begå så kallat ”dubbelt hor”. För brottet var det föreskrivet fängelse i lägst sex månader och högst två år. Det känns i princip otänkbart att dessa bestämmelser skulle fnnas i svensk rätt i dag, och skulle de fnnas tror jag att man hade förändrat formuleringarna en aning.
Genom att se tillbaka på äldre lagstifning kan vi bli imponerade över att lagar som är över 250 år gamla fortfarande tillämpas i dag och samtidigt vara tacksamma för att andra inte gör det. Det är intressant att man genom att endast läsa äldre paragrafer kan få reda på detaljer om samhället, som hur svinskötseln gick till eller på vilket sätt man reglerade relationer, som annars kanske skulle förbli bortglömda.
ATT VÄGLEDAS AV –
Debatt/opinon
Jubileum känns alltid andaktsfullt, och tänk att föreningen som är vår – Juridiska Föreningen – frar 180 år. Mycket har hänt. Historia har skapats. Men historia är alltid mest intressant när den hjälper oss att förstå vår samtid och vart vi är på väg. Detta jubileum till ära ämnar jag delge några framtidsspaningar om: den specialiserade juristen och hur utbildningen ska matcha arbetsmarknadens behov. Jag ska försöka göra det svåra –att sia framtiden.
Denna text kommer varken vara välunderbyggd eller källtung, det ska vara motsatsen till typisk juridisk text. Ingen praxis, inga regler – bara ren magkänsla och killgissningar. Utgångspunkten är ett samtal jag hade med en äldre jurist som beklagade sig över att dagens verksamma jurister inte är mer allmänbildade. Missförstå mig inte, han ifrågasatte varken någons kompetens eller bildning. Han menade dock att ordet allmän har försvunnit från allmän-bildning. Egentligen är det en ganska naturlig utveckling, samhället blir till stora delar mer komplext och så även juridiken.
I en sådan miljö borde spets vara mer konkurrenskrafigt än allmän. Frågan som återstår att besvara är om det fnns några inbyggda risker med en sådan utveckling och vilka krav det sätter på oss, framtidens jurister.
Vilka kunskaper vi lämnar universitet med beror inte uteslutande på egna viljor och drivkrafer. En stor del bestäms av fakulteten, genom läroplanen. Och i en enkel jämförelse, med många andra utbildningar, ter sig juristprogrammet ha relativt få valbara fördjupningskurser. Om juridiken, som yrke, rör sig mot mer specialisering borde väl rimligtvis utbildningen göra detsamma? Min inställning är: nja. Även om vi förutsätter att påståendet stämmer och juridiken blir mer specialiserad, är jag inte övertygad att även utbildningen behöver bli det. Det fnns ett mervärde i att fokusera på metod, snarare än specifka rättsområden. Oavsett rättsområde är det viktigt med ett gemensamt språk för juridiken. Bäst gör universitetet i att utbilda generalister som förstår rättssystemets grunder och som samtidigt är rustade för morgondagens utmaningar.
INTE FÖLJA HISTORIEN
Hur vi bäst förbereds för framtidens utmaningar är hett diskuterat. I en branschrapport från Norstedts Juridik nämns att nästan hälfen av Skandinaviens verksamma jurister är oroliga över att de saknar kompetens för att “fullt ut dra nytta av ny teknik”. Vi lever i en oerhört data- och informationstät värld. Den som bäst kan sålla och navigera genom informationsträsket, kommer vara konkurrenskrafigast. Teknik kan underlätta detta sållande. Samtidigt plockas datorer bort från större delar av undervisningen och ur fera hänseenden är det säkert bra för inlärning – det fnns gott om stöd i forskning för det. Men det får inte skapas en refexmässigt negativ inställning till teknik. Oavsett om man vill det eller ej kommer AI och annan teknisk utveckling påverka livet för den verksamma juristen. Vi behöver öva på hur dessa verktyg kan användas på ett ändamålsenligt sätt; för att också förstå när de inte är lämpliga.
För att återknyta till inledningen. Historia är som mest intressant när den hjälper oss att förstå vår samtid och vart vi är på väg. Vad säger historien då? Vad gäller den annalkande ”AI-revolutionen” är det logiskt att dra paralleller med IT-kraschen i början på 00-talet. Antagligen kommer förändringarna ske långsammare än vad den gladaste entusiasten tror, men vi kan vara säkra på att den teknologiska utvecklingen, över tid, kommer göra stor skillnad. Det måste vi förbereda oss på.
JOEL FORSBERG
Biträdande chefredaktör
Rebecka Gamboa
Biträdande jurist
Advokatfrman
Lindahl
Jag skulle säga att den viktigaste egenskapen hos en bra affärsjurist är förmågan att samarbeta.
Träffa oss på !
Lindahl är en av Sveriges största och ledande affärsjuridiska byråer, med 6 kontor och över 300 kunniga och drivna medarbetare runtom i landet. På årets arbetsmarknadsmässa vill vi höra vad du tror är den viktigaste ingrediensen i en bra affärsjurist. Kanske är det nyfikenhet, mod, tålamod eller optimism? Möt oss den 12 november – vi ser fram emot att träffa dig!
lindahl.se/karriar
Thrive with us
At KPMG, you will be able to take responsibility and develop into who you want to be. Gain in-depth insights together with the talented colleagues in your team and create new opportunities. Because how you grow matters.
Find out more about life at KPMG at kpmg.se/career
Peter, Global Mobility Services
Den som känner mig vet att jag älskar att gissa saker – vare sig det handlar om Love is blind, vem som ska vinna Robinson eller vem som är mördaren i en deckare. Framtiden kommer med möjligheter såväl som utmaningar – inte minst i studentlivet. Framtidens utbildning, men även nationsliv, står inför nya intresseväckande förändringar. Här kommer två gissningar om framtiden – vad tror du?
En spådom om tekniken
Ett återkommande tema är betydelsen av AI – inte enbart för självkörande bilar, utan även inom rättsväsendet. Från ett studentperspektiv tycks AI ännu inte vara något som fakulteten har hunnit anpassa sig till – omställningar kräver tid. Risken med att inte behandla detta i föreläsningar eller som ett inslag av seminarieundervisningen är att vi hamnar på eferkälken. Sakta syns det förändringar, som framförallt tar sikte på förhindrande av fusk.
Det som för vissa terminer brukade vara hemtentor är numera salstentor – en trend som kommer fortsätta för att förhindra användandet av Chat GPT.
Jag skulle ljuga om jag påstod att tanken på AI inte oroar mig och vissa av mina medstudenter – kommer det att påverka arbetsmarknaden negativt? Riskerna med AI är inte obetydliga, men att inte behandla frågan är att missa chansen att vara ett steg före. Det gäller att anpassa sig till tekniken och vara villig att utvidga sina perspektiv. Det skulle vara användbart, om än inte nödvändigt, att anpassa några av de obligatoriska biblioteksföreläsningarna till att bl.a. behandla frågan om hur AI kan underlätta informationssökandet. Jag tror däremot att fakulteten kommer anpassa sig på andra sätt. Exempelvis kanske genom att integrera fer AI-relaterade frågor i seminarieundervisningen (eller i tentafrågor). Jag skulle gissa på att det kommer fer seminarieuppgifter om t.ex. AI och upphovsrätt för framtida T3-studenter.
En spådom om studentlivet
Konceptet Silent Disco börjar sakta etablera sig. Första gången jag hörde talas om det var för några år sedan när det dök upp i mitt föde på mobilen – en skara människor som dansade och sjöng till musik enbart de själva kunde höra.
Konceptet är följande: en klassisk klubbatmosfär med en väsentlig skillnad – varje deltagare hör musiken enbart genom sina hörlurar. Under Uppsala Kulturnatt i september fck stadens invånare pröva på idén i närheten av Stora torget. På ena hörlurssidan kunde man justera ljudet. På den andra sidan kunde man med hjälp av en knapp välja vilken av fem stycken musikspår man föredrog . Det kunde vara allt från 80-talshits till jazz, pop eller klassiskt dånande “klubbmusik”. Två stycken ljusslingor som fanns på varje hörlurssida lyste i en viss färg baserat på vilken kanal man lyssnade på – ett enkelt sätt att kunna signalera till sina kompisar vilket spår man var inne på. Trots en inledande, svag skepticism blev jag positivt överraskad av vilken klubbkänsla det gav och hur snabbt man fck en gemenskap med alla andra i publiken – precis som på en “vanlig” klubb. Från åskådarna fck man dock se ett och annat leende – för visst såg det komiskt ut utifrån. Frågan är om “Silent disco-konceptet” kommer ta fart? Det behövs, som med många saker, ett lättillgängligt utbud (t.ex. fer företag som sysslar med detta), men även en större eferfrågan – man måste lämna sin skepticism bakom sig.
Avslutande ord
Spådomar om framtiden har tendensen att inte alltid åldras väl. Om dessa spådomar kommer att åldras lika bra som vin – eller som en kvarglömd banan i ryggsäcken under lågstadiet – återstår att se.
AMELIE TOTTIE MATOUSEK Skribent
Be our buddy while you study.
För dig som vill länka samman affärsjuridikens teori och praktik: ta del av någonting alldeles extra genom vår kunskapsportal Friends of Delphi. Få exklusiv tillgång till artiklar, mallar och workshops.
Skanna QR-koden eller gå in på friends.delphi.se för att bli medlem.
FÖR DIG SOM SIKTAR HÖGT
Som medarbetare på en av Sveriges högst rankade a f ärsjuridiska byråer behövs både inre och yttre styrka för att du ska kunna nå dina högt ställda mål och ha en karriär som håller i längden. Därför står din utveckling i fokus på Cederquist.
Vi erbjuder skräddarsydda utbildningar i allt från juridisk spetskompetens till självledarskap och mindfulness – så att du kan tackla dina utmaningar på det sätt som passar dig bäst. Det vinner vi alla på.
Nå dina mål på karriar.cederquist.se
RECENSION AV I TID OCH RUM
Jonas Christensen och Max Karlsson (red.)
“Förändringar kommer med nödvändighet att äga rum” skrev Bertil Wiman i en text till den första upplagan av Juridiska föreningens jubileumsbok I tid och rum, vilken fnns med även i den nya upplaga vi nu får ta del av. Max Karlsson har tagit över som redaktör efer Jonas Christensen, som var redaktör för bokens första utgåva vid 150-årsjubileet, och engagemanget för JF:s förfutna och framtid går inte att ta miste på. I boken fnns, förutom de texter som skrivits till 1994 års upplaga, en rad inkorporerade och nyskrivna texter. Av särskilt intresse kan för den Press Judicata-intresserade läsaren texterna från tidningen, Ambrosia!, Jonte och hans stuga samt Press Judicata genom tiderna, vara.
Jubileumsboken följer en kronologisk ordning, där läsaren får ta del av intressanta nedslag i JF:s 180-åriga historia, från start till nutid. Saker som i dag framstår som självklara för de som intresserar sig för JF, som att föreningens hem är Jontes stuga, att lantmäteri, juridisk inriktning är en del av Juridiska fakulteten och därmed JF eller att JF har kårstatus, var inte ens påtänkta när föreningen bildades. Varje större förändring är ett resultat av en process, vilken läsaren genom I tid och rum får ta del av. Särskilt långdragen har processen varit i fråga om Jontes stuga, som på nytt lades till vila så sent som 2017. Den inte alltför avlägsna osäkerheten om Jontes framtid går att läsa om i texten Slaget om Jontes stuga 2014-2017, författad av proinspektor Rolf Johansson med stöd av inspektor emeritus Torgny Håstad, som aldrig slutat kämpa för stugan.
Mängden större förändringar som ägt rum de senaste trettio, eller ens tio, åren är nog svårgreppbar för de festa av JF:s medlemmar idag. Felix Wideroth skriver om när JF blev studentkår – vilket inte bara innebar att vi tog över studiebevakningen från Uppsala studentkår, utan också att föreningen växte och fck heltidsarvoderade ämbetsmän. Ellinore Rosvall och Albin Högberg skriver om när två heltidare blev tre, och vad förändringen inneburit för föreningens äldsta kvarlevande ämbete: sekreterare. Marianne M. Rödvei Aagaard och Matilda Österberg skriver om det nya lantmäteriprogrammet från en lärare och kursföreståndares respektive en student och JF-engagerads perspektiv. JF har med nödvändighet förändrats och vuxit.
Många av de författare som bidragit till boken frågar sig vad framtiden ska utvisa, men som Max Karlsson skriver i Vad framtiden har att utvisa om vad som kommer att ha hänt vid 200-årsjubileet: “förmodligen har vi inte fått svar på allt då heller”.
IRMA FLORES Skribent
Vi vill lära känna dig som student!
Vi är måna om relationen med dig som student. Du är viktig för att vi även i framtiden ska vara ett självklart val för våra klienter och för att vi ska kunna
för dig att skapa kontakt med oss redan under studietiden. Just nu kan du söka någon av vårens traineetjänster och den 1 november öppnar vi upp ansökan till summer trainee 2025.
Skapa kontakt
Utöver våra traineetjänster anordnar vi även en casedag i samband med Kontaktdagen där du som juriststudent får en realistisk och rolig inblick i hur det kan gå till när en biträdande jurist tar sig an ett skarpt ärende på en Läs mer och anmäl dig på gda.se/karriar
Det här är inte en annons för en resebyrå.
Det är en uppräkning av alla våra kontor. på att jobba internationellt och lära dig mer än ett perspektiv? Med kontor över hela världen är det snarare regel än undantag att jobba med internationella klienter hos oss.
Casablanca, Johannesburg, Algiers, Luanda, Gaborone, Bujumbura, Addis Ababa, Accra, Nairobi, Ebène, Maputo, Windhoek, Lagos, Kigali, Dakar, Dar es Salaam, Mwanza, Zanzibar, Tunis, Kampala, Lusaka, Harare, Brisbane, Melbourne, Perth, Sydney, Beijing, Hong Kong, Shanghai, Tokyo, Auckland, Wellington, Singapore, Seoul, Bangkok, Vienna, Antwerp, Brussels, Prague, Aarhus, Copenhagen, Helsinki, Paris, Cologne, Dusseldorf, Frankfurt, Hamburg, Munich, Budapest, Dublin, Milan, Rome, Luxembourg, Amsterdam, Oslo, Warsaw, Lisbon, Bucharest, Bratislava, Madrid, Stockholm, Birmingham, Edinburgh, Leeds, Liverpool, London, Manchester, Shef-
Dubai, Calgary, Edmonton, Montréal, Toronto, Vancouver, Atlanta, Austin, Baltimore, Boston, Chicago, Dallas, Houston, Los Angeles, Miami, Minneapolis, New York, Palo Alto, Philadelphia, Phoenix, Raleigh, Reston, San Diego, San Francisco, Seattle, Short Hills, Washington DC, Wilmington.
Läs mer på dlapiper.se
Uppsalastudentens dar´
I
Uppsala är gatuekens bark
och höststadens fasad
alla kunskapens ark och bokhyllans rad
studentens slit och krut
och nationsnattens lyckotjut
där vinet rinner ner
och vettet vandrar ut.
Allt är ju underbart
även fast denna strävan tynger och tar
med sin trötthet och bävan.
Men lugn, lugn!
Jag vill ha lugn i salen
det är ju bara en fjuttig dikt
och varken slottet eller balen.
II
En morgon runtcyklandes i staden
jag hörde folklycka och tal
och prasslet i bladen
och skratten i luften sval
och jag råkar tro
att den underliga ungen som lingonet i blåbärsdungen
i sekel blir sjungen
Uppsala
med respekt och anor frack, klänning och fanor stadga och tabu
är ingenting, för det vackra i staden
det är du.
/Anonym
LAGLIGT ELLER INTE?
Quiza dig själv!
1. Köra bil utan körkortet i bilen?
2. Cykla för fort?
3. Cykla över övergångsställe?
4. Gå mot röd gubbe?
5. Dricka alkohol på ofentlig plats?
6. Fota någon utan dess tillåtelse?
7. Öppna annans post utan tillåtelse?
8. Inte blinka ut ur rondellen?
9. Köra för långsamt på vägen?
10. Cykla när man har druckit alkohol?
SVAR:
1. Det är olagligt, enligt 3:15 § körkortslagen är du skyldig att ha med dig körkortet
2. Kan leda till böter. Vid gångfartsområden ska man cykla i gångfart, annars riskerar man böter på 1000 kronor
3. Det är inte olagligt, men man har väjningsplikt både för bilar och gående.
4. Det är olagligt om man gör det uppsåtligen eller oaktsamt. plats utan kommunerna har rätt att besluta om detta.
I centrala Uppsala är det förbjudet.
6. Det är inte olagligt. Rätten kan dock inskränkas i vissa fall av brottsbalken. 7. Det är olagligt enligt 4:8 brottsbalken
8. Det är olagligt och kan leda till böter.
9. Man kan få böter av att köra för långsamt då man måste anpassadan.
Illustration: Canva
