Nr2/2024 (2)

PRESS

JUDICATA TIDNING FÖR JURIDISKA FÖRENINGEN I UPPSALA

1

Huvudsamarbetspartner:

Samarbetspartners:

Kontor Övre Slottsgatan 6 753 11 2 Framsida: Meriç Dağlı - Unsplash

Besöksadress Övre Slottsgatan 3

Kontakt redaktion@jf-uppsala.se

Ansvarig utgivare Malin Danielsson kommunikation@jf-uppsala.se

3

I N N E HÅL L SIDA 6 LEDARE

SIDA 7 REDAKTIONEN SVARAR

SIDA 8 TERMINSKURSERNA

SIDA 12 JURIDIK INOM IDROTT

SIDA 14 PLUGGPLATSER I UPPSALA

SIDA 17 MATVOKATEN

4

SIDA 20 FRIDA MÖTER: VALBORG I UPPSALA

SIDA 22 TRUE CRIME-PODDAR

SIDA 26 MÅRTEN SCHULTZ - EN INTERVJU

SIDA 29 PRESIDIET HAR ORDET

SIDA 32 LANTMÄTERIPROGRAMMET

SIDA 38 PRINTREVIEW

SIDA 40 FÖDELSEDAGSJURIDIK

5

LEDARE

N

i vet den där känslan av att vara fast i en time loop? När man liksom tar ett steg utanför kroppen och betraktar tillvaron och inser att allt bara upprepar sig i cykler i evinnerlighet? Ta veckan till exempel: Måndag åh nej, tisdag usch, onsdag kämpa på, torsdag snart där, fredag, äntligen! och sen lördag och söndag som swishar förbi i ett nafs.

Och så var det måndag, tisdag i evigheters evighet. Eller året, med januari i ett töcken av pengastress och orealiserade nyårslöften, genom februari och mars och vips var det vår, midsommar, och nu är det jul igen.

Och däremellan kommer påska. Ett kretslopp som upprepar sig till tidens slut. Den cykliska världsbilden, samsara utan någon moksha.

För mig är det en nästan svindlande känsla. Vardagslunken, ekorrhjulet, vad man än vill kalla det. Men jag måste erkänna att det är ganska tröstande också.

ALEXANDRA HELL RINGH Chefredaktör

6

För även om jag inte kan göra något åt åtta-till-fem-veckan eller jordens bana runt solen, är ju varje återkommande dag, månad, eller år unikt (vilken insikt, jag vet! Säg inte att jag inte varnat er för klyschor!) Våren i år känns till exempel som ett situationship. Ena dagen är det strålande sol, känns som 13 plusgrader och alla jag möter har ett leende som hotar att klyva ansiktet itu om det blir bredare. Följande tre dagar är Uppsala höljd i dimma, det är fuktigt och regnar och rätt var det är blir det minusgrader och snön gör comeback som Danny Saucedo i Mello för trettonde gången.

Jag måste ändå erkänna att jag är ganska förtjust i denna vår, så långt den nu kommit. Soldagarna väger mer än upp för det regnrusk som följer och i år längtar jag mer än vanligt till när värmen och ljuset kommit för att stanna. Och det är ju faktiskt ganska mycket roligt som händer på våren. Halvvägs in på terminen (!) väntar nu röda dagar, uteserveringar på nation, picknick i Ekoparken och givetvis höjdpunkten på året för alla som identifierar sig som studenter i Uppsala: valborg.

Naturligtvis kan vi inte ha ett vårnummer utan att skriva om valborg!

Häng till exempel med biträdande chefredaktör Frida när hon upptäcker valborg i Uppsala. För er läsares skull har redaktionen dessutom spanat ut stans bästa pluggplatser -- och skrivare. Matvokaten har slagit till igen med fler mat- och fikatips för alla hungriga och för dig som vill sätta tänderna i något ännu smaskigare innehåller detta nummer en intervju med Mårten Schultz.

Ja det är ju faktiskt rätt trevligt med vår igen när allt kommer omkring.

Tänk vad hemskt om vi bara haft en vår, någonsin i livet. Bara en valborg, en första sommarglass, en bukett vitsippor. Vad fruktansvärt det hade varit. Tacka vet jag en cyklisk tillvaro.

VÅREN ÄR HÄR! Redaktionen svarar på vårens viktigaste frågor

ALEXANDRA HELL RINGH Chefredaktör BÄSTA MED VÅREN? Att gatorna sopas.

FAVORITGLASS? Sandwich.

FRIDA ÅGSTRAND Biträdande chefredaktör BÄSTA MED VÅREN? Att man kan sitta på uteserveringar eller äta middagar i parker.

FAVORITGLASS? Magnum Strawberry White.

KARL BONDE Layoutansvarig BÄSTA MED VÅREN? Valborg!

FAVORITGLASS? Mangosorbet.

OLLE ÅBERG Biträdande layoutansvarig BÄSTA MED VÅREN? Sena, ljusa kvällar med vänner.

FAVORITGLASS? Magnum Strawberry White.

AMANDA LUNDMARK Skribent BÄSTA MED VÅREN? Att fotbollssäsongen börjar FAVORITGLASS? Magnum Strawberry White.

WIKTOR PISAREK Skribent BÄSTA MED VÅREN? Att solen får en att känna en eufori!

FAVORITGLASS? Alltid pistage.

FILIP REIPSAR Skribent BÄSTA MED VÅREN? Valborg och solen.

FAVORITGLASS? 88:an.

FILIPPA GRANÅSEN Skribent BÄSTA MED VÅREN? Att värmen och solen kommer tillbaka.

FAVORITGLASS? Sandwich.

IRMA FLORES Skribent BÄSTA MED VÅREN? Livsglädjen som återvänder.

FAVORITGLASS? Hallonsorbet.

LUDVIG JELDER Skribent BÄSTA MED VÅREN? Att det äntligen blir ljusare.

FAVORITGLASS? Cornetto jordgubb.

7

Vilken terminskurs tycke När man gått sex terminer på juristprogrammet så har man varit med om mycket. Och på juristprogrammet är terminskurserna som egna världar som för några månader utgör juriststudentens naturliga vardag. Varför då inte fråga de som gått igenom samtliga sex av dessa världar: vilken terminskurs tyckte du mest om?

Undersökningen har varit lika enkel som tydlig. Här är resultatet, som ej har ambitionen att bli sedd som fakta, fulländat eller vetenskapligt. Vi har en klar vinnare, som kammar hem en tredjedel av rösterna. Stort grattis, T4!

Det lär finnas flera förklaringar till varför det har gått så bra för den så kallade “semestern”. En av förklaringarna följer väl av namnet. När man krigar för att hinna med T3:s tempo så fungerar drömmen om nästkommande termin som en knappt otänkbar utopi. När jag själv var djupt inne i T3-psykosen, där nästan allt man gjorde var att plugga, målade en vän på T4 upp en bild för mig. Två seminarier i veckan, två enhetliga block och två rättsområden där nästintill alla lösningar stod i lagen. Jag tänkte: “Vilken grej!”

Men vi ska inte förminska T4 till att dess enda styrka består i att det är en lugn termin (vilket egentligen inte heller är helt sant). T4:s juridik är bevisligen väldigt rolig och lärarna är väldigt kompetenta och passionerade. Dessutom får man genom kunskaper i straffrätten möjligheten att vara rolig på fest och förklara för alla varför ett känt brottmål egentligen fick den utgång det fick. Och processrättsstudierna är inte bara paragrafrytteri i den skog som heter rättegångsbalken. De ger en fin förståelse för maskineriet i den svenska rättsapparaten.

Det som gång på gång blir tydligt med T3 är att man efter att man är klar med den med lite stolthet och vemod ser tillbaka på hur det var att upprätta en sakägarförteckning, göra bodelningar och förstå otillbörlig konkurrens. Man grejade det till slut.

8

I den östra delen av Tyskland har man efter Berlinmurens fall börjat identifiera ett fenomen som kallas för “Ostalgie”. De som förr levde i det icke-demokratiska DDR har börjat sakna det. Ologiskt kan man tycka, men man kan på liknande sätt vara lite nostalgisk gentemot T3. Jag och mina vänner kom på oss själva någon gång med att prata om hur kul T3 var. Det finns dock en viss falskhet i det, för man var inte så kaxig där på T3 och det fanns gott om gånger under terminen då man inte tyckte allt var så himla kul.

Det finns dock ändå ett visst värde i att med ett mer objektivt synsätt utvärdera T3. Det är viktigt att påpeka att rättsområdena uppskattas av studenterna. Lärarna är dessutom både pedagogiska och underhållande, varför det inte är en slump att JF:s utmärkelse “Årets lärare” ofta tilldelas en lärare på T3.

T2 var min favorittermin. Det är en fint paketerad samling av rättsområden som egentligen är mycket mer komplexa än vad man tror. Tänker man på det så är T2 lite som T3:s lillebror. Det finns någon slags släktskap i form av att de båda behandlar grunderna för den svenska civilrätten, men T2 gör det på ett annat sätt än sin storebror. För medan T3 kan ha auran av det coola och något elaka syskonet så är T2 betydligt snällare och ödmjukare.

Att hänga med T2 är så mycket mer chill och man känner att det är en vän man har bredvid sig. Men på inget sätt är T2 en tönt. Det

er studenterna mest om? är en intressant och ibland komplex termin som har en fot i många olika rättsliga sammanhang och har man lärt känna T2 så har man lärt sig mycket. En personlig favorit var avtalsrätten och den symboliserar T2 rätt mycket.

Både flummig och konkret. Användbar men ändå nischad.

Om T3 är T2:s storebror så är nog T5 i viss mån dess kusin. Men T5 är också en fin udda fågel i terminskurssammanhang. Redovisningsrätten kommer från blindside och man vet knappt vad man håller på med när det helt plötsligt ska jobbas med siffror istället för ord. Sedan rullar associationsrätten igång och man är på det juridiska fastlandet igen. Men här möts man efter någon vecka av den djungel av regelkomplex som finns på området. Jag säger som den lärare jag hade i associationsrätt: Detta är så in i helvete tjorvigt!

ovanstående undersökning, utan på att dessa terminer kan kännas som att man träder in på okänd terräng. T1, där de allra flesta av oss kom i kontakt med juridikstudier för första gången och fick lära oss saker som FRAS, rekvisit och EU-rättens företräde. De duktiga lärarna gjorde allt för att få oss studenter att förstå saker som vi trodde vi förstod, men som vi i själva verket inte alls förstod. Man måste lära sig att gå innan man kan springa. Det är bland det tydligaste man lärde sig på T1.

Sedan blinkar man en gång och det visar sig att man redan går T6, då är det lätt att känna att man kan detta med juridik. T6 är väl en sista raksträcka där verktygslådan man skaffat sig under föregående terminer kommer att göra jobbet. Men så går man vilse igen.

Hur i hela friden pluggar man folkrätt? Och den speciella förvaltningsrätten är en mycket djupare dimension av den offentliga rätten än vad man ens trodde fanns. Och miljörätten är en snårskog (no pun intended) av rekvisit man inte förstår hur man ska tolka.

Man kanske ändå inte var proffs trots allt…

Och sedan kommer skatterätten. Ett alltid aktuellt ämne, inte bara för juristen utan för i princip alla. Medan samhällsdebatten kretsar kring skattens utformning, storlek och ändamål så bråkar T5-orna ibland om en annan fråga: Är skatterätten rolig eller är den tråkig? Alla verkar till synes ha en uppfattning i denna fråga.

De kronologiskt sett första och sista terminerna, T1 och T6, har en del gemensamt. Och då syftar

WIKTOR PISAREK Skribent 9

SNABBHET

LÅNGSIKTIGHET

På Cederquist vet vi att jämvikt är en viktig nyckel för att leverera den bästa rådgivningen. Det kan handla om balansen mellan detaljfokus och helhetstänk i våra analyser – men det handlar också om vilken arbetsplats vi vill skapa.

Vi tror på innovation för att ligga steget före, och ser jämställdhet som en självklarhet för att hitta de allra bästa medarbetarna. Genom att se både utmaningar och lösningar från olika synvinklar, kan vi erbjuda snabb personlig utveckling och långsiktigt hållbar rådgivning.

Bli vår nya kollega - ansök på: karriar.cederquist.se

Be our buddy while you study.

För dig som vill länka samman affärsjuridikens teori och praktik: ta del av någonting alldeles extra genom vår kunskapsportal Friends of Delphi. Få exklusiv tillgång till artiklar, mallar och workshops.

Bli medlem idag via QR-koden.

JURIDIK INOM

N

IDROTT

u när våren har kommit har också många sporter dragit igång igen, inte minst fotbollssäsongen som många säkert har koll på. Det får möjligtvis flera av er att sakna när ni själva hade träningar ute i solen och ni kanske önskar att ni idrottade än idag, eller så gör ni det fortfarande. Om det är så att ni saknar idrotten så finns det fortfarande möjlighet att med vår juristutbildning arbeta med idrott. Man ska inte vara besviken över att man inte fick den idrottskarriär man ville ha. Tänk istället om och satsa på att bli en duktig jurist inom idrottsjuridik.

Idrottsjuridik kan handla om mycket, men en stor del handlar om hur idrottsliga och rättsliga regler förhåller sig till varandra eftersom det kan finnas regler inom en sport som går emot de rättsliga reglerna. Ett exempel på detta är boxning. Det är okej att slå någon i en boxningsmatch men det är ju inte okej att slå någon enligt vanliga rättsregler. Just detta är en del av idrottsjuridik, men det finns många andra delar av idrotten som omfattar juridik. Det är därför en jurist kan arbeta med idrott.

Ett yrke en jurist kan ha inom idrott är idrottsagent. Som idrottsagent företräder man en idrottare i allt som denne behöver ha hjälp med inom sin idrott.

Som jurist kommer en viktig del vara att se till att alla avtal blir juridiskt korrekta, men arbetet kan också handla om skatterätt, mediahantering samt idrottsskadeförsäkringar och liknande.

12

Utöver idrottsagent finns det också möjlighet att arbeta på en advokatbyrå som inriktar sig just på idrottsjuridik. Inom dessa advokatbyråer kan man få företräda både idrottare och idrottsföreningar i olika sorters tvister. Det kan handla om att exempelvis bistå vid förhandlingar av olika spelarkontrakt eller sponsringsavtal, eller kanske till och med företräda en professionell fotbollsspelares rätt till föräldraledighet.

Det finns alltså möjlighet att fortfarande arbeta inom idrottsvärlden trots att vi valt att gå juristprogrammet. En misslyckad idrottskarriär kanske istället kan leda till en lyckad karriär inom idrottsjuridik.

AMANDA LUNDMARK Skribent

Foto: Mika Korhonen - Unsplash

Foto: Shubhesh Aggarwal - Unsplash

Foto: Alex Korolkoff - Unsplash

13

r r er er ser ser ser tser tser tser Ny i st an el le r gamma l student s om inte vågat sig r unt i f ina Uppis . Här atser kom me r e n gu ide t i l l t re v liga plug gpl ats er. Något för den s om s öker fo , e n pl at s för de n prat g l a de el ler by g g na den me d t i l lgång t i l l a l l ju r i disk atser kus ku rslitte ratu r. D e t f in ns sj ä lv k l ar t f ler pl ats er, men dess a är de k l ass isk a. atser JURIDISKA BIBLOTEKET latser Vi tar vår lagbok och vandrar till Slottsgränd 3. Här hittar vi Dag Hammarskjölds latser bibliotek, även kallat JB, vilket är en del av byggnaden Regnellianum. platser Kan JB vara den optimala platsen för PM skrivande? Ja, kanske det! platser Juridiska biblioteket finns nästan all kurslitteratur du kan tänkas behöva och platser På även bibliotekarier som hjälper dig hitta rätt. JB har två våningar med tysta läplatser sesalar (+ källare med pentry och litteratur-arkiv), inredda med stora skrivbord sköna stolar. Många fönster vilket ger bra ljus och bokhyllor som kan fylla ut gplatser och din text. Behöver du något att äta har källaren en vending machine men dessvärre mikros. Behöver du värma matlådan får du vandra över till Munken, Östgöta gplatser inga nation eller Gästrike-Hälsinglands nation som ligger nära. ggplatser Vad finns på denna plats: ggplatser ° Toaletter ggplatser Kopiator/skrivare ° uggplatser finns på Munken, eller ° Mikro närliggande nation uggplatser luggplatser luggplatser luggplatser Pluggplatser Pluggplatser Pluggplatser 14 Pluggplatser Pluggplatser

Pluggplatser i Uppsala

CAROLINA REVIDIVA Carro-backen, backen alla fasar!!! När du väl orkat dig upp på toppen står du framför Carolina Rediviva. I ryggen har du en härlig utsikt över Uppsala och närheten till Engelska parken. Byggnaden stod färdig år 1841 och är ritad av de två svenska arkitekterna Carl Fredrik Sundvall och Carl Johan Hjelm. Officiella byggstarten var 1819 på initiativ av Karl XIV Johan. Inne i byggnaden finns många bra platser, allt från studieplatser till matplatser.

Läsesal: Fokus, mer fokus och ännu mer fokus. Det kan du hitta i den tysta läsesalen på entréplan. Här är det knäpptyst arbete som gäller. I ett vackert bibliotek står skrivbord uppradade och väggarna kantas med bokhyllor eller stora fina fönster. Bra ljus, bra ergonomi och noll ljud för den som uppskattar det.

Många platser Närhet till toaletter Närhet till café

° ° °

4:e våningen 4:e våningen, entreplan eller huggsexa!!! Kan det vara den optimala platsen för BG-möten eller plugg med vännerna? Här finns stora bord, låg ljudnivå, enklare grupprum och många platser. Men de många platserna blir snabbt fyllda, kanske för att de är juristernas favoritplats? & café ° Restaurang ° Mikrovågsugnar ° Toaletter ° Kopiator/skrivare

6:e våningen Vi tar oss två våningar upp! Här hittar vi min personliga favorit. Vackra biblioteket med olika studierum. Långa bord, stora fönster, sköna stolar och eluttag vid varje plats. Här kan jag känna att man får till pluggandet när kaffet från Jontes är hämtat och man ser att alla sitter med sina Over ears och försöker fokusera.

° Toaletter

9:e våningen Ytterligare tre våningar upp finns en spännande plats. Bokhylla efter bokhylla och skrivbord vid varje fönsternisch. Här känns det historiskt, inte minst tack vare alla böcker som kantar rummen men även för att man har en bra utsikt över Uppsala.

När man stiger ut ur hissen finns det rakt fram runda bord med plats för 2-7 personer och vid alla fönster passar platserna för två. Har man riktig tur finns det även grupprum i vardera hörn på våningen. Dessa rum har stora skrivbord och plats för ca åtta personer.

Bilder: Canva

° Toaletter ° Kopiator/skrivare

15

Ekonomikum Ekonomikum Ekonomikum Ekonomikum På Kyrkogårdsgatan 10 hittar vi en av Uppsala universitets största institutionsbyggnader. Byggd 1975 och ritad av en av Sveriges största arkitekter från 1900-talet. Vi pratar om Peter Celsing. Utöver att Peter har ritat ekonomernas främsta tillhåll har han tagit fram utseendet på Stockholms nations tillbyggnad år 1961 och de nyare delarna av Carolina Rediviva. Följer vi spåret Stockholms nation har denna arkitekt även ritat många av Stockholms tunnelbanestationer.

Biblioteket Är platsen för dig som vill fokusera och komma långt i pluggandet. Upp för trappan, på med hörlurarna, fram med vattenflaskan. “Hmm alla här ser ut att fokusera och smattra loss på datorn, bäst att jag gör samma, sen så vips hade man fått klart sitt plugg”. Här tycker jag att man lätt hittar fokuset och faktiskt får något gjort.

Kan vara de stora fönstrena och den stilrena inredningen som minskar distraktionen och leder tankarna till uppgiften.

° Kopiator/skrivare till mycket användbar ° Tillgång ° litteratur

Catwalken Eller korridoren på entréplan. Kär plats har många namn. Är du ute efter en pluggplats där du vill lägga mer fokus på att prata om helgen, säga hej till bekanta eller ha ett basgruppsmöte funkar korridoren fint. Här passerar alla på väg mot sina föreläsningar eller mot cafét vilket gör att du har mycket att kolla på, snygga kursare, trendiga outfits eller alla du festade med på nationen igår kväll.

° Kopiator/skrivare & lunchrestaurang ° Café ° Toaletter

Tryckeriet med bunkern: Fokus eller ännu mer fokus. Då är tryckeriet platsen för dig! Är du på Eko, går ner en våning, ta upp passerkortet och av med skorna så kommer du till en lugn pluggplats. Heltäckningsmatta, grupprum och flera stora bord.

Känner du att du behöver ytterligare tystnad går du in till bunkern. Denna plats har gått viral på TikTok!!! Varför då: jo här är det knäpptyst och mörkt, stjärnor/ små spotlights i taket, mysiga mjuka “hyllor” att sitta på, fokus-bubblor och trevliga skrivbord. En magisk plats helt enkelt, men se upp så att du inte somnar eller pratar för då kommer dödens blickar.

° Kopiator/skrivare ° Mikrovågsugnar ° Grupprum 16

FILIPPA GRANÅSEN Skribent

MATVOKATEN TIPSAR! Uppsala kantas av många härliga nationer. Men det finns såklart fler platser som kan tillfredsställa din hunger! Därför kommer här numrets fika- och middagstips som inte är nation.

Båda tipsen finner man om man strosar längst ån.

Fikatipset för numret är: Café UNO Mysigt, modernt och mumsigt utbud. Till Café UNO kan du komma på egen hand eller i en liten grupp. Inredningen är modern och enkel och platsen passar perfekt för en lugn pluggstund. Sitt på barstolar vid fönstret och titta på folk eller vid ett av alla bord i “coffee shop”-miljön.

Latte, macka eller mumsig kanelbulle. Här finns det som behövs för en mysig fika eller enklare lunch. Det jag tycker är bäst med just UNO är att caféet bjuder på en härlig stämning och kanske Uppsalas godaste cappuccino.

Kaffe: 34 kr Varm macka: 94 kr Foto: Canva

Middagstipset för numret är: Trattoria Sorellina Nu ska det firas!! För en liten lyxigare middag i en trevlig miljö får du vandra söderut. Då kommer du fram till ett orangeri och restaurang Trattoria Sorellina. Här serveras vällagad italiensk mat, som är så god.

Kanske är detta inte den mest studentvänliga italienaren i staden på grund av priserna, men det kan vara en av de mysigaste.

Min personliga favorit här är salsicciapastan. Mustig tomatsås, smakrik salsiccia-ragu och lagom al dente pasta. Även deras pizzor i Napolitansk style är något som inte sviker.

Pizza: 175- 220 kr Pasta: 190-255 kr Vin: från 140 kr Öl: från 85 kr

17

Vill du vara där det händer?

Hos oss får du den stora byråns alla fördelar. Du får arbeta med stora och komplexa ärenden, i nära samarbete med några av Sveriges högst ansedda affärsjurister. Samtidigt är byrån inte större än att alla känner alla. Just nu kan du söka någon av höstens traineetjänster eller till vårt mentorskapsprogram. Upptäck fördelarna med att arbeta på en stor byrå i ett mindre format.

Läs mer på gda.se/karriar

Skapa kontakt

DLA Piper

Global advokatbyrå med jurister i över 40 länder

När Sverige känns för litet.

Sök till oss. Med kontor över hela världen är det snarare regel än undantag att jobba med internationella klienter hos oss. Om du är intresserad av mer än det svenska perspektivet är vi svaret.

Välkommen att läsa mer på dlapiper.se

Frida möter:

Valborg i Uppsala

Foto: Outi Marjaana - Unsplash

Valborg (eller sista april - kärt barn har många namn) i all ära, men som äkta Uppsalabo kan jag ibland känna att den har gjort sitt. Jag har haft både valborgsfirande som barn med familjen och som tonåring med urspårade fester. Som student blir det dock något helt annat! Med så pass många valborgsfiranden i bagaget, ger jag er nu en liten valborgsguide utifrån mina personliga erfarenheter och preferenser! Häng med!

Champagnefrukost kl. 08:28?

Forsränningen kl. 10

Känns nästan lite obligatoriskt! Utan en champagnefrukost, ingen valborg! Starta morgonen med en tidig frukost i sällskap av trevliga människor. Antingen hemma hos någon eller i en park. Vad som äts och dricks är helt upp till var och en, men det får gärna vara något med bubblor i glasen. För att tagga upp inför en lång dag är ett hett tips att äta något stabilt. Dessutom är det inte så bra att lägga för lång tid på att laga själva frukosten, kör något snabbt! En rund macka med polarbröd och ost sitter aldrig fel.

Om du är lång och bra på att komma i tid så är detta ett perfekt evenemang för dig!

För vissa andra är det bara kompakt med människor och man ser ingenting (om man nu både är kort och för sent ute det vill säga).

Varje år anordnar teknolog- och naturvetarkåren en flottetävling. Det brukar vara flottar i alla möjliga olika former som åker förbi, så det kan vara värt att ta sig till ån!

FRIDA ÅGSTRAND Biträdande chefredaktör 20

Foto: Shubhesh Aggarwal - Unsplash

Champagnegaloppen kl. 12-17

Mösspåtagningen kl. 15

Show de la show! På många av nationerna anordnas årligen en champagnegalopp.

Här sparas det nästan inte på något, utan allt hälls ut. Många tycker att en regnjacka är det viktigaste, men jag skulle nog hävda att det är cyklopet eller glasögon av något slag! Pro tip: gå hem och duscha efter!

Man klarar sig inte annars resten av kvällen.

Smit dit antingen innan, under eller efter champagnegaloppen. Plötsligt är det inte bara de smått frätande resterna från skumpan från galoppen som får ögonen att tåras, utan också den vackra körsången i Carolinabacken. Här samlas människor i alla olika åldrar för att räkna ner tills klockan slår 15:00 och våren är kommen. Hela backen är fylld med folk, så gå inte upp för backen från Stora torget, utan ta en sidoväg istället.

Glöm inte att ta med dig studentmössan!

Hemmafest För att runda av kvällen och inte bli helt slut av att behöva köa till något så är enligt mig det ultimata sättet att avsluta valborg att gå på en hemmafest. Förslagsvis en lite lagom sunkig korrefest i Flogsta för extra studentstämning! För den som vill få en extra lit valborgsmässoafton finns dessutom majbrasor både i Gamla Uppsala och Stabby, bland annat. Grillmiddag är ett annat (stek)hett tips, om vädret tillåter!

Allmänna tips

Första maj Dagen efter Valborg ser minst sagt olik ut från person till person. Har man energi kvar så finns det mycket som händer även denna dag. Förra året var jag exempelvis på Räkan på Göteborgs nation. Där, vilket hörs på namnet, åts det räkor i mängder.

Om du inte lyckats knipa en biljett till någon av de många majmiddagar på de olika nationerna, så kan jag garantera att någon kommer vilja sälja sin biljett i sista minut!

till att ha mobilen laddad! Utan nationskortet kommer du ju inte in. ° SeSärskilt inte under valborg!

° Klä dig i färg! Då är det mycket lättare att hitta dig i folkmassor Kom ihåg att internettäckningen brukar vara sämre på platser med mycket folk! ° Bestäm tid och plats innan, och se till att ha folks nummer så att du kan ringa dem istället om ni inte hittar varandra.

era sopor, tack! Blir alltid lika förkrossad när jag ser parkerna fulla av ° Släng skräp efter valborg.

21

RIKTIG JURIDIK – BÄST I TRUE CRIME-PODDAR?

Söker man på “juridik podd” får man ett antal träffar. Dagens Juridik, Juridikens värld, Juridikpodden, Domstolspodden, T1-podden, Interjuris.

Formatet är inte det första, och kommer sannolikt inte att bli det sista, i vilket juridik görs till underhållning. Tidigare har juridiken framförallt fått plats i böcker och tv-serier, men efter poddarnas genombrott under 00-talet är det inte konstigt att ämnet idag behandlas flitigt också i detta medie.

Kraven på exakthet i populärkulturen rörande juridik ställs dock inte alltid högt. I viss mån förfelas syftet om man ska kräva realism av fiktion, men samtidigt skapas verkligt missvisande bilder av Sveriges rättssystem genom förskönade advokatserier och deckarromaner med poliser som tar lagen i egna händer. “Det är ju inte så på riktigt!” vill man ibland påpeka. “Ska ni göra det, så gör det rätt!”

Som ett svar på detta krav har kategorin true crime vuxit fram. Genren finns inom litteratur, film, TV och ja, podd, och definieras av att den skildrar verkliga brott. För några år sedan utforskade tidningen Vi i ett reportage varför riktigt blod lockar mest. En dragning till mörkret, ett behov av att skydda sig och världsläget i stort verkar vara några av skälen. Att få höra en helt otrolig berättelse — som dessutom är sann. “Verkligheten trumfar dikten” blev tesen i tidningen Vi. Men kanske, när det gäller true crime, kan det ibland bli lite för mycket sanning. Om det gottas i de blodigaste detaljer, snaskas på förövarens grymhet och lyssnarna frossar i det tragiska och hemska i offrens öde, finns en risk att sanningen blir, i brist på bättre ord, osmaklig. Och ännu värre smakar det när offrens anhöriga fortfarande är i livet.

Rättegångspodden har fått stor kritik för att spela upp ocensurerade ljudfiler från rättegångar utan anhörigas vetskap. Ljudfilerna kan vara från polisförhör eller förhör under huvud22

Bilder: Canva

förhandlingar, och ofta har de mycket känslosamt innehåll. I vissa fall har ljudfilerna tonsatts i efterhand med bakgrundsmusik och ljudeffekter, såsom gråtande barn. Filerna sänds sedan ut till poddens cirka 120’000 lyssnare, men det görs helt lagligt — ljudfilerna är nämligen offentliga handlingar som vem som helst får begära ut.

Poddens skapare, Nils Bergman, säger i Svenska Dagbladet att syftet med formatet är att förklara “det komplexa svenska rättsväsendet” och bidra till allmänbildningen. Genom podden får brotten “omfattande redovisning”, ordentlig genomgång och uppmärksamhet, som enligt Bergman bidrar till en djupare förståelse för vad som har hänt.

Anhöriga beskriver dock avsnitten som att “kastas tillbaka in i sina trauman”, särskilt när de inte fått någon information om att avsnittet ska göras innan det släpps. Mot denna kritik försvarar sig Bergman med att den mediala uppmärksamheten redan har blåst över och att domen vunnit laga kraft. Saken är redan ur världen, verkar han mena.

I samband med dramatiken kring Rättegångspodden pågick en debatt om att reglera poddars verksamhet. Sveriges yttrandefrihet är, som vi vet, vidsträckt och avgränsas i princip endast av förbuden mot att hota, förtala och uppvigla. För journalistkåren finns även vissa andra begränsningar, då den åtagit sig att följa ett pressetiskt regelverk. Bland annat är journalister skyldiga att respektera enskildas privatliv och visa offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn. En stor del av dagens poddar produceras dock inte inom de större etablerade mediekoncernerna, såsom SR eller Schibstedt, och behöver därför inte följa dessa regler. Rättegångspodden produceras exempelvis på Bergmans egna bolag Tall Tale.

Balansen mellan offentlighet och respekten för enskildas privatliv är svår att uppnå och i så stor utsträckning som möjligt bör rättsväsendet givet-

vis präglas av öppenhet. Anhöriga och brottsoffer står heller inte helt skyddslösa — det finns ju regler som bidrar till att värna om enskildas privatliv, bland annat bestämmelserna om lyckta dörrar. Om utfallet av denna balans i praktiken är lyckad eller inte, framförallt när det gäller true crime-poddarna, är för mig inte givet.

Juridik kan lätt framstå som en hulkande best av invecklade resonemang och obegripliga regler, men genom true crime-poddarna görs ämnet verkligt och lättfattligt. Det är ju trots allt verkliga händelser med ett riktigt juridiskt förfarande. Och även om det inte är själva juridiken, med sina lagrum och motiveringar, som är i fokus i poddarna, genomsyras de likväl av juridik, oavsett det rör polisförhör, vittnesutsagor under huvudförhandling eller advokatens slutplädering.

True crime-poddarna är absolut inte riktig juridik, men vad gäller att göra nöje av ämnet måste erkännas att de genom formatet med ljudfiler kommer nära det verkliga förfarandet i en rättegång. Om man vill ha underhållning med juridik som ändå till stora delar är verklighetstrogen, verkar poddarna erbjuda ett värdigt alternativ. * Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

ALEXANDRA HELL RINGH Chefredaktör Bilder: Canva

23

Thrive with us At KPMG, you will be able to take responsibility and develop into who you want to be. Gain in-depth insights together with the talented colleagues in your team and create new opportunities.

Because how you grow matters.

Find out more about life at KPMG at kpmg.se/career

© 2024 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG global organization of independent member firms affiliated with KPMG International Limited, a private English company limited by guarantee. All rights reserved.

Sophie Böje Associate, Bank & Finans

Din framtid börjar här.

Setterwalls Advokatbyrå är Sveriges tredje största affärsjuridiska byrå i Sverige.

Hos oss ställs inför spännande utmaningar som utvecklar dig professionellt inför din framtid inom affärsjuridiken. Vi ger dig erfarenheter som du har nytta av i hela ditt arbetsliv – och du har dessutom roligt på vägen!

Vår verksamhetsgrupp Bank & Finans växer så det knakar och söker nu dig som vill arbeta med en kombination av affärer och juridisk problemlösning. Du får arbeta med ledande och välrenommerade klienter tillsammans med några av landets främsta jurister. Bli Sophies kollega och en del av team Bafi genom att scanna QR-koden och skicka in din ansökan idag!

Mårten Schultz en intervju ”Maktbarometern: Juridik 2023” är en sammanställning över vilka som engagerar och når flest svenskar på de största sociala medieplattformarna. På plats fyra på listan kommer Mårten Schultz över de mest inflytelserika på plattformen X (f.d. Twitter). Han är bl.a. professor i civilrätt på Stockholms universitet men har också gjort en hel del annat än det man kanske vanligtvis tänker att en professor i juridik sysslar med. I ett nummer av Press Judicata från 2009 skrevs att han kanske främst var känd för sin juridikblogg.

Nu 15 år senare är det nog Juridikpodden som ni känner igen honom från. Han har i många år ägnat sig åt att diskutera juridiska frågor på ett lättbegripligt sätt och i ett tonläge som inte exkluderar icke-jurister. Jag tog kontakt med Mårten för att diskutera just detta tema och som tur var fick jag låna en halvtimme av hans tid, trots hans fullspäckade schema. ”Brinner för att göra rättsfrågor begripliga” I snart 25 har Mårten ägnat sig åt att förmedla juridisk kunskap, särskilt sådan fundamental kunskap som rättsstatsprincipen och om 26

mänskliga fri- och rättigheter. Detta gör han genom att skriva om aktuella juridiska teman i Svenska Dagbladet, nyligen har han ex. kommenterat det s.k. snippamålet och diskuterats JLC:s upphittade guld. “Det är dels en demokratifråga att folk förstår hur systemet är uppbyggt och varför det ser ut som det gör. Att förmedla den här typen av kunskap skyddar inte bara samhället utan gynnar även systemet och yrket, samtidigt som det motverkar orättvisa angrepp mot våra institutioner.” Med orättvisa angrepp menar Mårten att det ibland förekommer folkstormar mot domstolar eller myndigheter där kritiken ofta är helt felaktig. Snippamålet anser han är ett bra exempel på hur domstolar kan utsättas för organiserade kampanjer och drev från människor som medvetet eller omedvetet tar i för mycket, även om han anser att kritiken i och för sig var befogad i det fallet.

Foto: Malin Hoelstad / SvD / TT

ATT PRATA OM JURIDISKA FRÅGOR SÅ ATT MAN FÖRSTÅR

Är juridiken elitisk och svårtillgänglig?

Juriststereotypen är nog inte den mest ödmjuka personen som går att hitta. Jag tror inte att man behöver söka länge innan man hittar någon student som tycker att jurister kanske är lite pretto. Ofta har det väl någon koppling till besserwissrar, den historiska överklassen eller till den svårtillgängliga juridiken… Ja, så svårtillgänglig att till och med jurister har svårt att förstå varandra ibland.

Enligt Mårten finns bilden av jurister som samhällselit till stor del kvar i samhället, även om det blivit bättre.

Jag frågar honom vad han tror det beror på.

“Historiskt sett så har det ju varit en klassfråga, hovrättspresidenter har sällan kommit från bondeståndet. Juridiken har i stort sett varit en verksamhet för de högre klasserna både i den bemärkelsen att jurister tjänat mycket men även i den att de traditionellt kommit från förmögna förhållanden.

Men gudarna ska veta att vad gäller den socioekonomiska bakgrunden så har det skett en otrolig förändring. Studenterna jag har idag kommer från många olika bakgrunder, det har skett en stor förändring under de 20 åren jag har undervisat. Väldigt många kommer från en icke-svensk bakgrund och framförallt könsfördelningen har förändrats dramatiskt.”

Vad har då gjort bilden bättre? Enligt Mårten har särskilt internet och sociala medier förbättrat bilden. Även advokatkårens utveckling menar han har bidragit till detta, särskilt för human- och försvarsadvokater. En ökad öppenhet hos domarkåren har också hjälpt, t.ex. domare går oftare med på intervjuer och domstolar har generellt blivit bättre på att kommunicera bland annat genom pressmeddelanden. Men trots detta så menar Mårten ändå att det ofta fortfarande finns en bild av jurister som en världsfrånvänd elit.

27 Foto: Giammarco Boscaro - Unsplash

Foto: Hunters Race - Unsplash

2007 började Mårten med sin juridikblogg med ambitionen att förena juridiken med samhällsdebatten i ett tonläge som inte exkluderarde folk som inte läste juridik. Bloggen skulle fungera som en länk mellan samhällsdebatten och rättssamhället. “Det var fan inte lätt i början”. Idag är det inte längre ett problem, men han berättar att han i början fick ganska mycket skit från andra jurister och då framför allt äldre sådana från “jurist-etablissemanget”.

Juridikpodden kan man se som en fortsättning på Mårtens blogg där han tillsammans med Tove diskuterar juridiska frågor på ett roligt och avslappnat sätt, även om de som han uttrycker det “försöker ta juridiken på allvar”. Podden har aldrig varit något problem för honom såsom med bloggen, även “höga jurister” såsom justitieråd vet han brukar lyssna. Det är intressant att podden har en sådan bredd att den samtidigt kan nå ut till justitieråd och personer med helt annan utbildning och yrke.

Till juriststudenter har Mårten slutligen följande tips: “Försök hitta något du gillar och stick to it under utbildningen, vill man ha makt, pengar eller göra världen bättre, allt det kan man göra med juristutbildningen. Hitta något som ni verkligen gillar och sträva efter att förverkliga det. Klappa också er själva på axeln och var inte så jävla oroliga - ta det lite chill.”

28

Juridiken är gammal, så också vår kurslitteratur. Det är inte sällan som man behöver läsa samma mening tre, fyra ja… kanske fem gånger innan man förstår vad författaren har menat. Ibland vet man inte ens om det man läser är gällande rätt, den som tvivlar kan ju plocka upp Håstads sakrätt. Juridiken och rättsväsendet utgör en sådan viktig grundsten i samhället och för fri- och rättigheter, därför är det viktigt att juridiken inte bara är något för jurister utan även når ut till andra.

Det behövs fler jurister som engagerar sig i det offentliga samtalet för att bidra till samhällets nytta och förbättra bilden av juristkåren. Speciellt i en tid med ökad polarisering är det viktigt att jurister tar en aktiv del i debatten och diskuterar juridik på ett lättillgängligt sätt.

FILIP REIPSAR Skribent

PRESIDIET HAR ORDET Kära läsare, Tänk att få skriva några rader i just det här vårnumret! I skrivande stund skulle jag påstå att våren gjort sin entré, men när jag nu slår mig ned vid tangentbordet på Ihre-kontoret ser jag att det återigen snöar. Nåväl, det gör inte så mycket för det bästa med våren är ändå förväntan.

Förväntan om sol och längre dagar väger nästan lika tungt som att faktiskt få uppleva det!

Just förväntningar tycker jag sammanfattar Uppsalatiden på allra bästa sätt.

Nu har jag haft förmånen att få studera i Uppsala i några år och har snart varit heltidare på JF nästan hela min ämbetsperiod. Tänk att få uppleva heltidarrollen! Det är en ynnest att få träffa våra medlemmar och att få vara med och leda en förening som blomstrar mer än självaste våren.

Enligt min mening finns det två tidpunkter som studentstaden visar sig från sin allra bästa sida. Dels en ljummen augustikväll när studenterna återvänder och staden fullkomligt vibrerar, dels när våren äntligen visat framfötterna och Valborg ligger precis framför oss. Gemensamt för de båda tillfällena är att de är fulla av förväntningar.

vi får ta del av. Jag skulle vilja hylla allt det arbete som inte riktigt syns. För varje fest, inte minst Valborg, pågår förberedelser i månader. För varje tillställning du går på är det personer som planerat och fixat massvis under en längre tid.

Oftast görs allt detta arbete i det tysta för att just din förväntan ska gå i uppfyllelse.

Likaså är det i vår förening. Vi är flera personer som arbetar med administration för att just du ska få en så bra upplevelse som möjligt. Det är ofta det arbete som gör att föreningen löper på så smidigt som det gör. Det administrativa arbetet är något jag är väldigt stolt över!

Här kommer därför en hyllning till de ämbetsmän som gör så mycket för vår förening men som inte alltid syns utåt; främst till det administrativa utskottet som ligger mig varmast om hjärtat. Även våren jobbar ibland lite i det tysta.

En dag är våren bara här, men vi tänker sällan på att det varit en lång (osynlig) process som pågått under en längre tid.

Likaså är det i vår förening! Tack till alla ämbetsmän, och inte minst mina presidiekollegor, som i det yttersta arbetar för att vår förening ska blomstra.

Kära läsare,

Tänk att få ha det sistnämnda precis framför oss! Valborg i Uppsala är något alldeles särskilt och jag hoppas att ni njuter av en riktigt rolig Valborgshelg!

Tack för förtroendet att få vara en del av JF:s ledning! Tillsammans skapar vi en förening som alla jurist- och lantmäteristudenter kan glädjas av!

Utöver att jag önskar dig en festlig helg skulle jag också vilja påminna er att tänka lite extra på alla de som jobbar dag och natt för att anordna alla aktiviteter

Med hopp om en solig, varm och förväntansfull vår, Ellinore Rosvall

ELLINORE ROSVALL

Utbildningsansvarig tillika sekreterare

29

Stanna.

Påbörja din karriär i Uppsala Lindahl är en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer.

Vi är en fullservicebyrå med sex kontor runtom i landet med målet att leverera rak och tydlig rådgivning i enlighet med vårt motto: No nonsense.

Valmöjligheterna inom affärsjuridiken är stor.

Du som student i Uppsala kan genom uppsatspraktik, studentpool och sommarnotariat få möjlighet att arbeta med affärsjuridiken ”hands on” tillsammans med oss.

Välkommen till Lindahl i Uppsala där vi hjälper varandra framåt och skapar mervärde för våra klienter.

Läs mer på lindahl.se/karriar/

30

f

in

Nyfiken på affärsjuridik?

Med 30 kontor i 20 länder är Linklaters en av världens främsta advokatbyråer. Vår styrka är samarbete över olika juridiska arbetsområden i hela världen och på Stockholmskontoret arbetar vi både i lokala projekt och tillsammans med våra kollegor runt om i världen. Hos oss får du det bästa av båda världar – mer än hundra års erfarenhet och knowhow, på ett familjärt kontor där alla känner alla och du tidigt får vara delaktig i spännande transaktioner. Låter det intressant? Följ våra sociala medier för att hålla dig uppdaterad om lediga tjänster, vår verksamhet och vardag!

Här hittar du våra lediga tjänster.

31

Foto: Shubhesh Aggarwal - Unsplash

STUDENTER PÅ

FILIPPA GRANÅSEN Skribent

LANTMÄTERIPROGRAMMET MED JURIDISK INRIKTNING 32

I förra numret av Press Judicata kunde du läsa om vad Lantmäteriprogrammet med juridisk inriktning är för något. Vad pluggar lantmäteristudenterna och vart håller de hus? Här kommer en intervju med studenter från år ett, två och tre på programmet.

För er som inte vet: lantmäteristudenternas utbildning är bara tre år och antagning till programmet sker enbart på hösten.

ÅR 1 Alex Butler 1:a året Lantmäteriprogrammet juridisk inriktning

På juristernas program går ca 300 personer, så där kan jag tänka mig att det tar längre tid att hitta sitt eget lilla gäng.

Vad fick dig att söka till lantmäteriprogrammet med juridisk inriktning?

Karriärmässigt, var ser du dig själv om fem år?

Jag ville verkligen plugga i Uppsala och den sex terminer långa studietiden och den juridiska aspekten på programmet gjorde det till ett solklart val.

Snart på väg att starta eget konsultföretag, gärna med något års arbetslivserfarenhet, antingen kommunalt eller statligt.

Har programmet mött dina förväntningar?

Det har överträffat mina förväntningar, både med läroplanen och allt det roliga som kommer med att plugga här! Programmet har ett bredare kursinnehåll och möjligheter till fler arbetsplatser än vad jag tidigare trott. Jag som trodde linjen var mer nischad, får nu många valmöjligheter till framtiden.

Vad tror du hade ökat programmets popularitet?

Svår fråga, i och med att programmet fortfarande är så pass nytt tror jag att folk självmant kommer få upp ögonen för det mer och mer.

Vad har varit roligast/mest intressant?

Roligast är helt klart alla banden man knutit i klassen och det mest intressanta än så länge har varit JIK:en, den juridiska introduktionskursen. Vårt program tillhör juridiska föreningen i Uppsala, vilket gör att alla sittningar och fester sker med de som läser juristprogrammet. Men sen är vårt program fastighetsinriktat med en klass på 60 personer. Detta bidrar till en stark klassgemenskap och stor möjlighet att snabbt känna sig inkluderad.

33

ÅR 2 Louise Flerén 2:a året Lantmäteri med juridisk inriktning Vad fick dig att söka till lantmäteriprogrammet med juridisk inriktning?

Jag har alltid varit intresserad av fastighetsbranschen och hade egentligen planer på att studera på KTH. Innan jag sökte till detta program läste jag en juridisk översiktskurs och kände där att juridiken var väldigt kul.

Vid det laget berättade även en vän till mig om lantmäteriprogrammet med juridisk inriktning och jag kände direkt att det var något för mig! Blandningen av samhällsbyggnad och den mer nischade fastighetsjuridiken var helt perfekt. Så då sa jag upp min bostadskö i Stockholm och valde att plugga i Uppsala istället, det bästa valet jag någonsin gjort!

Har programmet mött dina förväntningar?

Ja, absolut. Vi har bra och seriösa lärare vilket jag hade hoppats på, och varje termin blandar vi det juridiska med bl.a. ekonomi, samhällsbyggnad och anläggningsteknik. Det är väldigt skönt och kul att få den variationen!

Vad har varit roligast/mest intressant?

För min del har det absolut varit juridikkurserna som varit roligast och jag vet att det är just den juridiska sidan av branschen jag vill jobba inom. Med detta sagt är resterande kurser viktiga för helheten, men juridiken är fortfarande min favorit.

Karriärmässigt, var ser du dig själv om fem år?

Nu kan man ju kanske gissa sig till att jag ser mig själv arbeta med just fastighetsjuridik :) Specifikt var jag arbetar om fem år spelar egentligen inte så stor roll, det kan vara kommunalt eller statligt, men även på ett privat företag (såsom advokatbyrå eller arkitekt34

kontor)! Jag är inte lika intresserad av exempelvis anläggnings- eller ledningsrätt, vilket är något vi också kan arbeta med.

Vad tror du hade ökat programmets popularitet?

Ett namnbyte ;) Skämt åsido är lantmäteriet faktiskt inte vår enda arbetsgivare… Många har förutfattade meningar om programmet, men det är nytt och det tar tid att bygga upp en kännedom kring utbildningen. Vi som söker arbete ser stor skillnad bara i år jämfört med förra året kring antalet arbetsgivare som söker just oss lantmäteristudenter till sina tjänster, så att försöka sprida ordet och få ut programmet mer på marknaden är definitivt en väg till ökad popularitet.

ÅR 3

Isa Bergman 3:e året Lantmäteri med juridisk inriktning Vad fick dig att söka till Lantmäteriprogrammet med juridisk inriktning?

Bra fråga, det lockade mig att få spetskompetens inom ett avsmalnat ämne och bli riktigt bra på det.

Lantmäteriprogrammet framställs som ett program med flera vägval efter examen och det finns samtidigt möjligheter att under utbildningens gång fördjupa sig i ämnen för att undersöka vad man tycker är intressant.

När jag satt och bläddrade bland alternativen på antagning.se blev jag snarare säker på allt jag inte ville plugga. När jag väl såg Lantmäteriprogrammet fångade det mitt intresse och jag bestämde mig för att chansa.

Har programmet mött dina förväntningar?

Absolut, jag har haft tre fantastiska år i Uppsala och det är helt tack vare programmet och de vänner jag har fått genom utbildningen. Jag är oerhört tacksam för att vi har varit en lite mindre klass som har följt varandra från första till sista dagen. Det skapar en väldigt speciell och fin känsla av gemenskap, som att vi verkligen har gjort de här åren och utbildningen tillsammans. Jag är också imponerad av utbildningens bredd och har uppskattat att det är tvärvetenskapligt, det ger oss studenter en chans att undersöka vad vi intresseras mest utav.

att kombinera mitt intresse för att skapa positiva förändringar i samhället med mina yrkesmässiga kunskaper.

Jag uppskattar att arbeta praktiskt med projekt i team och att arbeta mot gemensamma mål. Det är oftast inspirerande att arbeta med andra som har annan kompetens och erfarenhet än dig själv. Att kunna arbeta ”hands-on” i projekt är något som motiverar mig. Jag tror även jag gillar att jobba i olika projekt så att man kontinuerligt kan se framsteg.

Vad tror du hade ökat programmets popularitet?

Min upplevelse är att det finns en stor okunskap kring programmet, vilket är en avgörande faktor till antalet sökande och attityden gentemot Lantmäteriprogrammet. Att programmet når ut till potentiella studenter på ett tydligt och tilltalande sätt är en grundläggande förutsättning för att öka dess popularitet, samtidigt som jag tror att det kommer bli bättre med tiden. Programmet är fortfarande relativt nytt, i takt med att fler årskullar börjar plugga och kommer ut i arbetslivet kommer intresset för programmet att öka. Det som kan göras nu är att öka medvetenheten och tillgängligheten för programmet vilket jag tror skulle få fler att skapa ett intresse för utbildningen.

Genom att bland annat synliggöra programmets fördelar, kursinnehåll och karriärmöjligheter kan fler potentiella studenter bli medvetna om programmets existens och fördelarna. Utbildningen är väldigt intressant och det finns flera olika vägar att ta efter den.

Vad har varit roligast/mest intressant?

Studiemässigt har jag miljörätten som en favoritkurs.

Genomgående har jag uppskattat inslaget av praktiska övningar under utbildningen, exempelvis studieresor till Stockholm. Trots att vissa moment har varit komplicerade så har det varit roligt att få utforska en bredd av ämnen och prova på olika metoder och tillvägagångssätt.

I Uppsala allmänt finns det oändligt med alternativ för att få en rolig studietid, jag är särskilt tacksam över mitt tidigare engagemang i gasque-gruppen där vi verkligen hade en fin gemenskap. Att engagera sig i JF eller liknande är något jag verkligen rekommenderar alla att testa på.

Karriärmässigt, var ser du dig själv om fem år?

Jag ser mig själv jobba med samhällsplanering eller någon form av hållbar utveckling. Mitt mål är

35

White & Case är en av värdens största globala advokatbyråer med över 2 600 jurister i 30 länder på 44 kontor. Vi har funnits i Stockholm i snart 40 år och har över 65 jurister inklusive 13 partners. Vår Nordiska närvaro med våra kontor i Stockholm och Helsingfors gör White & Case till den enda globala advokatbyrån med en stark och etablerad nordisk närvaro och som kan tillhandahålla svensk, finsk, brittisk, amerikansk och pan-europeisk rådgivning.

Våra jurister är marknadsledande inom områden som M&A, bank och finans, kapitalmarknader och tvistlösning. Vi arbetar med några av de viktigaste och mest komplexa transaktioner och frågor på marknaden och är stolta över att kunna kombinera lokal förankring med ett marknadsledande internationellt nätverk.

Läs mer om hur vi arbetar och våra lediga tjänster.

White & Case LLP whitecase.sweden White & Case LLP - Sverige Biblioteksgatan 12, Stockholm www.whitecase.com

Learn from the best The Roschier name stands out. It’s a quality standard, a seal of approval, proof of a business operating at the highest level.

At Roschier, you will get to learn from the best and develop daily.

You will be working in a group of talented and inspiring professionals, dedicated to driving the future of the legal profession. Every day, we challenge ourselves to improve.

Apply today — and start at the top.

roschier.com

PRINT REVIEW AV LUDVIG JELDER

En av de viktigaste delarna av livet som juriststudent är utskrivandet av papper. För alla vi som skriver på dator är skrivmaskinerna livsviktiga för att få ut anteckningar till skärmfria seminarier, och för er som skriver på papper, tycker vi på redaktionen det är jättekul att pensionärer fortfarande läser Press Judicata!

Nästan varje dag ställs samma fråga: var kan jag skriva ut? Var finns en bra skrivare? För dig som fortfarande inte har hittat ett bra ställe att få ut dina anteckningar, eller vill hitta ett bättre ställe, finns numera denna guide över juristernas skrivare i Uppsala.

Varje recension kommer att utgå från 3 (eller 4) aspekter av vad som utgör en bra skrivmaskin. Varje maskin kommer sedan ges en poäng 1-3 hur de ligger till i jämförelse med de andra skrivarna.

Det första kriteriet som bedöms är närhet. En bra skrivmaskin är en som finns nära till hands. Här kommer jag att utgå från Trädgårdsgatan 7, där de flesta studenter har sina seminarier.

Nästa karaktärisering av en bra skrivare är hur bra utskrifterna blir. Är texten ofta suddig? Blir pappret fläckigt av bläck?

Sist kommer vad jag kallar “quality of life”. Här beaktas saker runt omkring själva skrivmaskinen som kan bidra till utskriftsupplevelsen. Kriteriet kan sägas vara en helhetsbedömning där lite vad som helst får slängas in, vibes all around.

För att få siffran fin och jämn kommer jag också ge ett poäng för min egen “stamp of approval”.

Det handlar egentligen om min personliga åsikt av skrivmaskinen, om jag skriver ut där och om jag rekommenderar den.

EKONOMIKUM Först ut är Ekonomikum. Visserligen sker många föreläsningar på Ekonomikum, men det är inte det som bedöms här. Jämfört med andra skrivare ligger Ekonomikum en bra bit bort från Trädgårdsgatan. Det räcker tyvärr bara upp till en etta i lokalitet, utifrån närhet till seminariet finns det bättre alternativ. 1/3 poäng.

Vad gäller kvalitén på Ekonomikum överträffar den alla förväntningar. Jämfört med andra skrivare har Ekonomikum klart bäst utbud på antalet skrivare och bäst kvalité på utskriften. Om en skrivare är trasig finns det ett antal alternativa maskiner utspridda i samma byggnad. Ekonomikum förtjänar inget mindre än full pott när det kommer till utskriftskvalitén. 3/3 poäng.

Skriver du ut på Ekonomikum kommer du ha tillgång till allt. Vid de flesta skrivare hittar du både hålslagare och häftapparat och om det inte finns just vid maskinen, finner man alltid dessa vid receptionen. Ekonomikum har en hel del att bjuda på som inte direkt är relaterat till utskrivandet, såsom sittplatser och kafé. 2/3 poäng.

Personligen skriver jag rätt ofta ut på Ekonomikum och skrivarna där har absolut mitt stamp of approval. 1/1 poäng.

Sammantaget 7/10 poäng.

38

TRÄDGÅRDSGATAN 7

JB

Den skrivare som möjligtvis är närmare juridiken än JB är väl den rakt utanför dörren till lektionssalen. Trots att seminarierna hålls på TG finns endast en skrivare. Detta föranleder att det ofta, framförallt precis innan semmet börjar, bildas långa köer till maskinen. Är det endast närhet du letar efter är detta din maskin. 3/3 poäng.

Det är svårt att komma närmare juridiken än självaste Juridiska biblioteket. Dag Hammarskjölds juridiska bibliotek ligger bara några meter från Trädgårdsgatan, och köerna är ofta korta. En nackdel med JB är att det ibland är lite oflexibla tider, biblioteket öppnar inte förrän 8:30 vilket kan göra det svårt att hinna skriva ut till 8:15 semmet.

2/3 poäng.

Kvaliteten på utskrifter från TG är något ökänd, just för avsaknaden av den. Maskinen har en tendens att smeta ut bläck över pappret vilket kan skapa fläckar och i värsta fall göra papper oläsliga. Skrivaren har också problem med själva utskriftsfunktionen och det är ofta en chansning om den fungerar över huvud taget. 1/3 poäng.

Det finns inte mycket att säga om quality of life på TG. Som redan nämnts finns kanske sittplatser och ibland en häftapparat av medelmåttig kvalitet? Klart utrymme för förbättringar. 1/3 poäng.

Av dessa anledningar använder jag sällan TG:s skrivare och om möjligt använder jag någon annan. 0/1 poäng.

Tillsammans 5/10 poäng.

Utskriftskvalitén på JB är helt acceptabel för texter, men i vissa nyanser och bilder kan utskriften bli prickig och suddig. Överlag fungerar skrivarna bra och går sällan sönder. Ribban är dock ganska högt satt efter Ekonomikum, vilket gör att JB:s kvalité hamnar på genomsnittet. 2/3 poäng.

Vad som är utmärkande med JB vad gäller “quality of life” hörs på namnet: juridiska biblioteket. All doktrin och juridisk litteratur finns sammanställd i ett och samma hus. Närheten till all litteratur, förekomsten av såväl häftapparat som hålslagare gör att JB väl överträffar måttet på vad som krävs för en bra utskrivningsplats. 3/3 poäng.

Jag skriver själv ofta ut vid JB och finner inga skäl att klaga. 1/1 poäng.

Totalt 8/10 poäng.

GAMLA TORGET På Gamla Torget finns min absoluta favoritskrivare och närhet till semmet är bara en aspekt av det.

Skrivaren ligger en liten bit från Trädgårdsgatan, men om man kommer norrifrån och ska till seminariet ligger GT i ett riktigt bra läge. I konkurrensen med JB och GT måste den dock vika i närhetskravet.

JB och TG är helt enkelt oslagbart nära. 2/3 poäng.

När det kommer till kvalité finns det inte riktigt något som sticker ut. Utskrifterna från GT är bättre än Trädgårdsgatans tragedi, men samtidigt når de inte upp till samma kvalité som Ekonomikum erbjuder.

Med det sagt har GT flera helt dugliga skrivare som producerar exemplariska exemplar. 2/3 poäng.

Nu kan jag vara lite biased mot GT, men när alla andra skrivare varit trasiga och krånglat har GT nästan alltid fungerat felfritt. Runt hörnet eller några trappor upp finns reservskrivare. Vid receptionen ligger AUTOMATISK häftapparat samt hålslagare. Ovanpå allt som sagts lämnar institutionen ibland gratis ut pärmar till studenter bredvid skrivaren. 3/3 poäng.

Skrivaren vid receptionen på GT rekommenderas, en väldigt underskattad skrivare. 1/1 poäng.

Allt som allt 8/10 poäng.

Bild: Alva Formes

39

Födelsedagsjuridik Det är vår och jag fyller år!

Tove Lindgren introducerade mig för några år sedan för konceptet födelsedagsjuridik och jag vill nu introducera er till samma koncept. Födelsedagsjuridiken utgår från din födelsedag (i mitt fall den 22 mars) och består av domar, avgöranden och rättsligt intressanta händelser som meddelats eller inträffat på din födelsedag. Här följer några exempel på min födelsedagsjuridik: Den 22 mars 1604 Hertig Karl blev Karl IX när han erkändes av riksdagen i Norrköping.

Den 22 mars 1989 Dom meddelades av Högsta domstolen i NJA 1989 s. 131. En man hade enligt utlänningslagens terroristbestämmelser blivit ålagd ett förbud mot att lämna Stockholms kommun och en skyldighet att anmäla sig till Polismyndigheten tre gånger i veckan. Fråga om straffansvar för överträdelse av anmälningsskyldigheten. Högsta domstolen beslutade att mannen skulle dömas till fängelse, eftersom han förklarat att han inte tänkt följa beslutet om anmälningsplikt i framtiden.

Den 22 mars 1996 Göran Persson blev svensk statsminister. Numera är han mest känd för att ha dansat med kossan Doris och den rättsliga konflikten med grannarna runt sjön Båven.

Den 22 mars 1996 Dom meddelades av Högsta domstolen i NJA 1996 s. 209. Högsta domstolen fastslog att hovrätter, om en överklagad dom omfattar mer än en tilltalad, måste göra en bedömning för varje tilltalad i frågan om det krävs prövningstillstånd eller inte.

Den 22 mars 1999 Dom meddelades av Högsta domstolen i NJA 1999 s. 113. Högsta domstolen fastslog att rätten till rättvis rättegång innebär att ett bolag haft rätt att frambringa muntlig bevisning i hovrätten i fråga om konkurs, trots att bolaget uteblivit från huvudförhandlingen i tingsrätten.

40

Den 22 mars 2002 Dom meddelades av Högsta domstolen i NJA 2002 s. 166. Högsta domstolen fastslog att ett avgörande om hinder mot verkställighet av en exekutionstitel inte kan meddelas när handläggningstiden hos Kronofogdemyndigheten löpt ut, eftersom saken då löst sig själv.

Den 22 mars 2012 Dom meddelades av Högsta förvaltningsdomstolen i HFD 2012:16. HFD ansåg att det stred mot personuppgiftslagen att ha kameraövervakning i en gymnasieskolas korridorer och uppehållsrum.

Den 22 mars 2019 Dom meddelades av Patent- och marknadsöverdomstolen i PMÖD 2019:9. En klocka ansågs vara upphovsrättsligt skyddad, med hänsyn till de av EU-domstolen konstruerade kriterierna för upphovsrätt.

Den 22 mars 2023 Dom meddelades av Högsta domstolen i målet “Myntkabinettet”. En tjuv hade stulit från ett museum och sedan avhänt sig stöldgodset. Fråga gällde preskriptionstiden för skadestånd med anledning av stölden.

Domstolen fastslog att preskriptionstiden börjar löpa när tjuven avhänt sig stöldgodset, eftersom den som blivit bestulen innan dess har rätt att få det stulna tillbaka.

Bakgrund: Jason Leung - Unsplash

Se så mycket kul som kan ha hänt på din födelsedag! Ett tips för den som vill leta efter sin födelsedagsjuridik är att försöka hitta ungefär vilka sidor i NJA som faller runt ditt födelsedatum, eller hur många avgöranden de andra domstolarna brukar hinna med till dess. På Högsta domstolens hemsida kan man också använda filtreringsfunktionen för datum på avgöranden som kommit efter 2003.

IRMA FLORES Skribent

41

Utvecklas med oss Med en unik och inkluderande företagskultur – Pure Lockstep – är vi en plats för dig som vill utvecklas och bidra till en positiv samhälls­ utveckling. Genom att arbeta tillsammans och innovativt har vi skapat oss en självklar plats i händelsernas centrum. Vill du bli en i teamet?

INSTAGRAM

MANNHEIMERSWARTLING.SE/KARRIAR

42

LINKEDIN

VINGEVECKAN

nsöka

n

A

Se affärsjuridiken genom våra ögon

öppna

29/4 r