Skip to main content

2026/4

Page 1

HU V U D S A M A R B E T S PA R T N E R

SAMARBETSPARTNERS

Kontor- och besöksadress Dag Hammarskjölds Väg 9 752 37 Uppsala

Kontakt redaktion@jf-uppsala.se www.jf-uppsala.se

Ansvarig utgivare Oscar Fredriksson kommunikation@jf-uppsala.se Framsida: Canva


04

18

06

19

07

20

Redaktionen svarar

Ledare

Hur går man ens på bal?

10

Utbildningsfronten

12

Ett firande för svensk demokrati?

14

10 år som kår - 182 år av historia

Presidiet har ordet

Den bästa resan jag haft

I samtal med Svante Lindqvist - om hovet, baler & etikett

24

Klubbverket - en enastående komponent av JF

28

Filosofi, rättshistoria och litteratur – Årets lärare 2026

31

En tidsresa genom JF

3


När känner du dig som mest fri?

EMMA DAHLSTRÖM

Chefredaktör T4, Juristprogrammet När känner du dig som mest fri?

ALEXANDER BENGTSSON

När jag kan stänga alla flikar på datorn efter PM-inlämning

FANNY SÖRÉN

Chefredaktör Biträdande chefredaktör ALEXANDER BENGTSSON Juristprogrammet, Termin 3 Juristprogrammet, Termin 4 Biträdande Chefredaktör Vilket är ditt bästa JF-minne? Vilket är ditt bästa JF-minne? T2, Juristprogrammet Jag tänkte vara unik men min egna reccevecka Att vara fadder (för jag hade världens bästa slår faktiskt allt. reccar!!!) När känner du dig

som mest fri?

ANNA KUTTENKEULER

Skribent T3, Juristprogrammet När känner du dig som mest fri? Bad i sommarregn

FRIDA ÅGSTRAND

HUGO BRANNERYDH Skribent T7, Juristprogrammet Layoutansvarig Juristprogrammet, Termin 3 När känner du dig Vilket är ditt bästa JF-minne? som mest fri? Jag hoppas på jubileumsbalen!

När jag chillar galet på landet

LUDWIG HAMMERSTRÖM

Biträdande layoutansvarig Juristprogrammet, Termin 3 Vilket är ditt bästa JF-minne? Talarsittningarna är alltid intressanta!

Foto: Meja Eriksson 4

Foto: Candy Do


SARA WALLIN JOHANSEN

Layoutansvarig T4, Juristprogrammet När känner du dig som mest fri?

HUGO BRANNERYDH ANNA KUTTENKEULER

Biträdande Layoutansvarig Skribent Juristprogrammet, Termin T2, 4 Juristprogrammet Vilket är ditt bästa JF-minne? känner du dig När vi vann recceveckorna När VT25 som mest fri? När man är klar med layout

DZENETE KASENDU

Skribent Juristprogrammet, Termin 4 Vilket är ditt bästa JF-minne? Sittningarna är nog en av de roligaste grejerna man kan delta i!

KAJSA IWARSSON

Skribent T5, Juristprogrammet När känner du dig som mest fri? Gå ut utan jacka

JOGALLIA TU

ELIN PETTERSSON

Skribent T2, Juristprogrammet

Skribent När känner du dig Juristprogrammet, Termin 4 som mest fri? Vilket är ditt bästa JF-minne? Mina bästa JF minnen består alltid av de gånger man får springa runt utklädd o tramsa sig

ELLIOT NORBERG

Skribent Juristprogrammet, Termin 7 Vilket är ditt bästa JF-minne? JF:s 180-års jubileumsbal, eller nån av alla intressanta talarsittningar!

ELLIOT NORBERG

Skribent T6, Juristprogrammet När känner du dig som mest fri? Efter tentan!

DZENETE KASENDU

JOGALLIA TU

Skribent T3, Juristprogrammet

Skribent Juristprogrammet, TerminNär 3 känner du dig som mest fri? Vilket är ditt bästa JF-minne? Attaula gå utsom dagen efter löning, utan att Stormningen av universitets fadder! ha något plugg eller jobb dagen efter Ikoner: Canva

MERT HRISTOV

Skribent Juristprogrammet, Termin 2 Vilket är ditt bästa JF-minne? När vi vann recceveckorna VT26 5


I år firar Juridiska föreningen i Uppsala tio år som studentkår. Tio år av studiebevakande, traditioner, sittningar, tidningar och gemenskap. Givetvis vill vi på Press Judicata vara med och fira. Och vad passar väl bättre än att göra det på det sätt vi kan bäst; genom att producera ett helt nummer om saken? Det är inte många av oss som faktiskt vet hur JF kom till och hur allt ledde till att föreningen blev en av Uppsalas största studentföreningar. Vi klargör det i detta numret genom att börja ända från början i år 1844. Press Judicata har kommit och gått genom åren, men även denna tidning har en gedigen historia i föreningens verksamhet. Detta är mitt första nummer som chefredaktör, och jag ser det som en stor ära att tillsammans med den fantastiska redaktionen få förvalta förtroendet att få fortsätta traditionen att ha en studenttidning av kvalitet för JF:s medlemmar. Även om det är högst relevant att skriva om JF:s historia i Press Judicatas första jubileumsnummer, lever vi faktiskt i nutiden. Att skriva artiklar och läsa redaktionens artiklar är faktiskt en av mina favoritsysslor just nu. Vissa texter kan vara så roliga att man glömmer bort att man inte få skratta högt i läsesalarna på Munken. Det är ett nöje att vara omgiven av personer som förstår värdet av att uttrycka sig i skrift. Just detta nummer har något väldigt festligt och kreativt med sig. Man kan exempelvis få reda på mer om JF:s klubbmästeri, eller läsa två exklusiva intervjuer med bland annat den före detta riksmarskalken.

6

Lika kul som det är med bal så är det lika noggrant med dess tillhörande vett och etikett. Detta nummer innehåller en fantastisk guide för dig som aldrig har gått på en bal på slottet. Men även om vi har fullt upp med att fira tio år som studentkår, behöver vi påminna oss om att världen fortsätter snurra. Vi tar oss därför utanför JF:s omedelbara sfär och tittar närmare på vad som hittills har hänt efter riksdagsvalet 2026. Jubileet är också en anledning att blicka framåt. Föreningen består av människor som kommer och går, idéer som föds och försvinner och traditioner som lever vidare generation efter generation. Man lämnar efter sig något som nästa kull tar över. Ibland sker det frivilligt, ibland utan att riktigt förstå vad de har gett sig in på. Det är ungefär som när undertecknad köade i regn utanför Pelles i över åtta timmar för balbiljetter (jag kan skriva ett helt nummer om denna upplevelse men avstår just för denna gång). JF är i en expansiv fas. Snart välkomnar vi poliserna och det är något jag personligen ser mycket fram emot. Grattis, JF. Tio år som studentkår är värt att fira. Och vad är väl en bal på slottet, om inte alldeles underbar. Er chefredaktör, ALEXANDER BENGTSSON


Juridiska föreningens tioåriga jubileum ska firas med pompa och ståt den sjuttonde oktober då vi intar Uppsala slott för en kväll som sent kommer att glömmas. Mängder av bilder kommer att tas i väl valda outfits framför den korallfärgade fasaden, eller kanske med utblick över den präktiga Botaniska trädgården. Därefter väntar mingel, god mat, sång och en massa skålande i goda vänners lag. De flesta vet hur man har en trevlig kväll, men många, inklusive jag själv, påminns ofta när det vankas finsittning om hur svårt det är att hålla reda på allt ifrån hur man bör klä sig, vad man får göra och framför allt HUR FAN MAN SKÅLAR. Nedan följer en guide för dig som vill få svar på några av de frågor vi alla ställer oss inför en bal på slottet. Innan kvällen inleds tar man på sig en outfit anpassad efter klädkoden; högtidsdräkt m.a.o. (med akademiska ordnar). För damer innebär denna klädkod att man ska bära långklänning. Valfriheten är stor när det kommer till klänningens allmänna utseende, men det finns några detaljer att ha i åtanke. Klänningen ska vara golvlång och gjord av ett finare tyg. Den stickade bohemiska klänningen som köptes i somras får med andra ord stanna hemma just denna kväll. Något som är valfritt, men ack så passande i denna höstkyla som kryper oss närmare, är att bära handskar. Kom ihåg att dessa bör täcka armbågarna och ska tas av när man äter. För herrar innebär klädkoden att man ska bära frack. Viktigast här är att notera att detta innebär frack som helhetskoncept, inte enbart frackjackan. I detta ingår bland annat att man bär vit fluga, vit väst och svarta skor, gärna lackade. Såväl damer som herrar får även bära folkdräkt eller militär högtidsdräkt. Tillägget “med akademiska ordnar” innebär att man får bära utmärkelser som man fått i akademiska sammanhang. Man får alltså bära medaljer och förenings- och nationsband.

Foto: Andreas Pajuvirta

Outfiten är på, sällskapet har mötts upp och det är dags att bege sig mot slottet. Glöm för guds skull inte att lägga ner sångboken i väskan eller fickan innan du lämnar hemmet. Balen börjar 16 dk. Dk. står för dubbelkvart, med andra ord börjar balen 16.30. Detta innebär att du bör befinna dig på slottsgården mellan 16.00 och, senast, 16.30. Fint folk kommer inte sent till sittningar. Väl inne i Rikssalen, bland vita dukar och tända ljus, vankas nu en lång kväll med sång, spex och skålande. Stämningen är på topp, men något annat som också nått sin peak är allas förvirring kring hur skålandet egentligen går till. Denna information upprepas ofta men det framstår som lämpligt att ta det en gång till. Till att börja med sitter man i en osynlig uppdelning av bordspar bestående av en kavaljer och en respektive. Respektive sitter alltid till höger om kavaljeren. När det är dags att skåla vänder man sig först till den personen man är i bordspar med, därefter personen på andra sidan om en och till sist mot personen mittemot en. Glöm inte att möta deras blickar när ni skålar. Ta sedan en klunk och gör samma skålordning fast omvänt, alltså först personen mittemot, sedan personen bredvid dig och till sist personen du är i bordspar med. Med klädsel fixad, sångbok packad och skålordningen under kontroll återstår bara att ha en fantastisk kväll. En bal på slottet är trots allt mer än regler och etikett, det är en möjlighet att tillsammans med vänner och JF-gemenskapen fira och skapa minnen. Gör dig redo för en kväll fylld av högtidlighet, skratt och, förhoppningsvis, precis lagom många skålar. Hoppas vi ses på Uppsala slott!

FANNY SÖRÉN Biträdande chefredaktör

7


Shape the future of business law with us Ta steget in i affärsjuridiken och arbeta nära erfarna jurister, engagerade team och med frågor som gör skillnad. Hos oss får du vara med där juridiken stärker affären, där kunskap och erfarenhet delas, och där nya perspektiv, teknik och AI formar framtidens rådgivning. CQ Trainee Programme riktar sig till dig som har läst minst fem terminer på juristprogrammet och vill starta din karriär inom affärsjuridik på en av Sveriges ledande advokatbyråer. På Cederquist får du möjlighet att utvecklas, växa och vara med och forma din framtida karriär. Ansök till CQ Trainee Programme idag!

Ansök här!

cederquist Advokatfirman Cederquist karriar.cederquist.se

8


A truly great place to work. Välkommen till Delphi – en affärsjuridisk advokatbyrå som certifierats av Great Place to Work® sex gånger i rad. 2025 utsågs vi dessutom till en av Sveriges 25 bästa arbetsplatser. Vi söker ständigt nya talanger, både studenter och nyexaminerade jurister. Redo för nästa utmaning? Läs mer om oss på delphi.se/karriar

9


När sommaren sorgligt nog nått sitt slut och hösten gjort sitt intåg i Uppsala är det som alltid relevant att lyfta vad som händer på utbildningsfronten. Juridiska fakulteten befinner sig fortfarande i ett ansträngt ekonomiskt läge, vilket har lett till flera förändringar som påverkar terminer på juristprogrammet. Seminarieuppgifter - en principiell fråga Från och med i höst behöver studenter betala ur egen ficka för att få tillgång till seminarieuppgifter. Det ser vi i JF klart negativt på. Inte för att det handlar om stora belopp i sig, utan framför allt av principiella skäl. Den riktning en sådan reform signalerar är ett samhälle där det inte tas tillräcklig hänsyn till människors olika förutsättningar. Där människor med olika bakgrund inte får samma möjlighet att utvecklas som de med större ekonomiska möjligheter. Ja, det är frivilliga universitetsstudier och inte obligatorisk grundskola vi talar om, men principen är fortfarande relevant. Den ekonomiska aspekten av studierna ska inte utgöra ett hinder för människor att studera. Det här är därför en fråga som JF kommer att fortsätta bevaka och driva. Tillgången till utbildning ska inte vara beroende av studentens ekonomiska förutsättningar.

Ett förslag som vi i JF dock ser med oro på är att campusbiblioteken, som en följd av koncentrationen till Carolina Rediviva, ska avvecklas. Vad det konkret skulle innebära för Juridiska biblioteket är ännu inte helt tydligt. Det står däremot klart att förslaget skulle innebära en stor förändring av den biblioteksverksamhet som juriststudenter har tillgång till på Juridiska biblioteket idag. Juridiska biblioteket har tidigare ”ramlat mellan stolarna” i universitetsledningen, vilket vi juriststudenter bland annat märkte när öppettiderna drogs ned drastiskt. Tack vare ett starkt arbete under vårterminen kom ledningen till insikt om juriststudenternas behov, och öppettiderna har nu utökats från att stänga 16.30 till 20.00 måndag till torsdag. JF kommer att följa den fortsatta utvecklingen noggrant och bevaka att studenternas behov och tillgång till litteratur och biblioteksservice inte hamnar i skymundan.

Vad händer med Juridiska biblioteket? Förändringar sker på fler fronter än inom Juridiska fakulteten. På universitetet har utredningen “Uppsala universitetsbibliotek i ett tioårsperspektiv” presenterats. Där föreslås flera förändringar för att modernisera universitetsbiblioteket i Uppsala. I universitetsbiblioteket ingår även verksamheten på campusbiblioteken, alltså även Juridiska bibliotekets verksamhet. Utredningen föreslår bland annat ökad digitalisering och ett mer centrerat universitetsbibliotek till Carolina Rediviva. Syftet är bland annat att samla kompetens på en plats så att studenter enklare ska få hjälp att söka och hitta rätt material.

Är JF redo för SFS? En diskussion som historiskt har varit flitigt omdebatterad inom JF har återigen kommit på tal, både i styrelsen och i studierådet. Det handlar om ett eventuellt medlemskap i Sveriges förenade studentkårer, SFS. SFS är Sveriges största sammanslutning av studentkårer. Det är ett forum där kårerna får möjlighet att motionera och påverka frågor på nationell nivå. SFS företräder studentkårerna i nationella utbildningspolitiska frågor och har kontakt med bland annat regeringen och utbildningsdepartementet.

10


Att få in JF:s röst i det forumet skulle innebära en möjlighet att påverka frågor som sträcker sig långt utanför Uppsala. Det kan exempelvis handla om återhämtning/vinterlov, fler lärarledda timmar, ökade anslag till högre utbildning och studenters möjlighet till sjukskrivning på deltid. Just nu är ingen juristkår i Sverige medlem i SFS. Ett medlemskap skulle utöver möjligheten att påverka även ge tillgång till utbildningar inom högskolepolitik, ledarskap och arbetsmiljö. Det skulle kunna vara en kompetensutvecklande åtgärd för våra studiebevakare och ge JF ytterligare verktyg i vårt studiepolitiska arbete. Samtidigt ska ett eventuellt medlemskap självklart vägas mot vilken medlemsnytta det faktiskt skulle innebära. Hur mycket skulle vi kunna påverka? Vilka resurser skulle ett medlemskap kräva? Och hur mycket gynnar det i slutändan våra medlemmar? Frågan om JF är redo för SFS kan komma att behandlas på höstens stämma. Polisutbildningen kommer till JF En av de stora förändringarna på utbildningsfronten är polisutbildningen som startar i Uppsala under vårterminen 2027. Enligt gällande konsistoriebeslut, som gäller till 2028, utgör hela Juridiska fakulteten JF:s bevakningsområde. Polisutbildningen kommer att drivas av den nyinrättade institutionen för polisiärt arbete, IPA, som ligger under Juridiska fakulteten. Det innebär att JF:s studiebevakningsuppdrag, enligt nuvarande beslut, kommer omfatta polisutbildningen. Det kommer att innebära en utmaning för vår förening och sannolikt kräva en förändrad organisationsstruktur när det gäller studiebevakningen på JF. Men det är också en fantastisk möjlighet. Jag tror att mångfalden kan gynna oss. Att vi juridikstudenter kan diskutera juridiska frågor med framtida poliser tror jag kommer gynna båda grupperna, både nu och långsiktigt. Hela framtida rättsväsendet samlat i en och samma förening. Utbildningen placerades i Uppsala bland annat med förhoppningen att fler skulle söka till polisutbildningen med hänsyn till det attraktiva studentliv som erbjuds här. Det har vi lyckats med. Söktrycket har varit stort. Vårens platser är helt tillsatta och en betydande andel av hösten 2027:s platser är redan tillsatta.

Foto: Meja Eriksson

När polisutbildningen är fullt utbyggd kommer det att vara 960 polisstudenter i Uppsala samtidigt. 20 % av studenterna kommer däremot studera på distans. Det är en förändring som kommer att påverka både universitetet och JF under lång tid framöver. Vår uppgift blir att se till att vi tar vara på möjligheterna samtidigt som vi bygger en studiebevakning som fungerar för en allt större och mer varierad studentgrupp. Hur vi ska förhålla oss till polisutbildningen långsiktigt behöver vi diskutera mycket kommande år. Oavsett vad så är det en historisk förändring som sker i vår. Nya uppdragsgrupper i studierådet Studierådet är det organ i JF där vi beslutar om föreningens ställning i studiepolitiska frågor. På det första studierådsmötet för läsåret beslutades om årets uppdragsgrupper. Uppdragsgrupperna består av ledamöter från studierådet och tanken är att man tillsammans ska arbeta med specifika frågor för att försöka ta fram konkreta förslag på förändring. De frågor som studierådet beslutade att behandla i uppdragsgrupper under året är: AI, fördjupningskurser, lantmäteriprogrammet och kostnader för studiematerial. Om någon har förslag på fler frågor som skulle passa för en uppdragsgrupp får man gärna höra av sig till mig eller någon annan i studierådet, så kan vi ta frågan vidare. På utbildningsfronten ser vi fram emot årets arbete med uppdragsgrupperna och studierådet. Studierådet består av en engagerad grupp personer och jag är övertygad om att vi kommer att kunna påverka mycket under vårt år tillsammans.

LOVE MANSFELD

Ordförande Juridiska föreningen Uppsala

11


Ett Firande för svensk demokrati? I år har ingen juriststudent i Uppsala missat jubileumet för Juridiska föreningen, tio år som officiell studentkår. Samtidigt inträffar ett annat årsbundet firande, nämligen firandet av den svenska demokratin, valet. Demokrati och fria rättvisa val är inte en självklarhet överallt. Enligt EIU lever majoriteten av världens länder under auktoritärt styre och demokratiska ledda stater utgör numera en minoritet. I Sverige har rösträtten inte heller alltid varit en självklarhet. Det formella beslutet om allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män på nationell nivå, klubbades först år 1919 och tillämpades i riksdagsvalet år 1921. Det har gått drygt hundra år sedan grunden till vår demokrati lades. Efter årets val pågår en polisutredning om misstänkt valfusk i Borlänge. Inget är ännu klarlagt, men om misstankarna skulle bekräftats innebär det stora svagheter i den svenska demokratin.

Det har i media uppmärksammats om två företrädare för ett parti som oväntat fått ett stort antal personkryss, vilket ledde till att den ena tog plats som riksdagsledamot och den andra som kommunfullmäktige. Misstankarna handlar delvis om distributionen av förkryssade valsedlar och för att ha betalat väljare för deras röster. Utredningen handlar om att väljarna ska ha försetts med förkryssade valsedlar och ha skjutsats till vallokalerna. Det har även rapporterats i media att personer ska ha fått betalt för att lägga sin röst, men inget är bekräftat. Rent straffrättsligt faller sådana handlingar under 17 kap. 8 § brottsbalken, som rör otillbörligt verkande vid röstning. Straffet är lägst böter och högst fängelse i sex månader. Om brottet anses vara grovt kan det ge fängelse i upp till fyra år. Vid bedömning av om brottet är grovt, beaktas särskilt om handlingen har begåtts med våld eller hot om våld. Bekräftar utredningen på valfusk är det upp till Valprövningsnämnden att bedöma om valfusket kan antas ha påverkat valutgången och därmed utlysa omval i den berörda valkretsen, vilket det i detta fall är Dalarna. Ett eventuellt omval medför inte bara betydande kostnader, utan riskerar framförallt fördröjning av regeringsbildningen. För Dalarnas del skulle det innebära att cirka 220 000 invånare återigen ska avlägga sin röst. Givet det extremt jämna valresultatet mellan oppositionen och Tidöpartierna kan ett enstaka mandat bli helt avgörande få avgörande konsekvenser för regeringsbildningen, eftersom ett förändrat valresultat i Dalarna riskerar att skifta majoriteten i riksdagen.

12


Skulle partiet vilja agera mot den misstänkta politikern visar sig systemet inte vara så enkelt att få bort en riksdagsledamot från sitt uppdrag. Riksdagsmandatet är enligt regeringsformen personligt, vilket innebär att partiet inte kan avsätta en ledamot som har tagit plats i riksdagen. Förutsättningarna för att lämna eller skiljas från uppdraget regleras i 4 kap. 11 § regeringsformen, där det framgår att en ledamot inte ens själv kan lämna sitt uppdrag utan riksdagens medgivande. Valprövningsnämnden prövar visserligen pröva om en ledamot uppfyller de formella behörighetskraven, såsom rösträtt och medborgarskap. I övrigt kan en ledamot endast skiljas från sitt uppdrag genom ett beslut i allmän domstol och då krävs att personen genom brott har visat sig uppenbart olämplig för uppdraget. Det är inte första gången ett valresultat har ifrågasatts i svensk historia, men oftast handlar det om administrativa fel snarare än valfusk. Ett exempel är valet år 2018, då Valprövningsnämnden beslutade om ett omval till kommunfullmäktige i Falun kommun. Orsaken var att en postsäck med förtidsröster försenades och aldrig räknades, vilket bedömdes ha påverkat valutgången. Ett liknande beslut fattades efter valet 2010, då Valprövningsnämnden beslutade om omval våren 2011 i Örebro kommun och Västra Götalandsregionen efter att valsedlar hanterats felaktigt och försvunnit under rösträkningen. Till skillnad från tidigare administrativa misstag rör händelserna i Borlänge misstankar om avsiktligt valfusk, om det skulle stämma, skulle det i grunden kunna skada tilliten för den svenska demokratin. Demokrati förutsätter ett öppet och transparent valsystem där principerna om allmän och lika rösträtt ska upprätthållas. Rösthemligheten ska dessutom skyddas och röster ska inte kunna manipuleras eller köpas. Detta förtroende är nödvändigt, inte bara för att väljarna ska godta det rättvisa valresultatet, utan framför allt för tilliten till hela det demokratiska statsskicket. Ett representativt system förutsätter att medborgarna, oavsett vilket parti de stödjer, vet att röstningen går rättvist till och att allas röster räknas på lika villkor.

Ikoner: Canva

Den mest oroande aspekten av händelsen, om misstankarna skulle stämma, är att röstberättigade medborgare väljer att ta emot pengar för sin röst i stället för att använda den själva. Möjligen tyder det på ett utanförskap där individerna saknar tilltro till samhällssystemet och upplever att de ändå inte kan göra sin röst hörd. Följderna drabbar hela samhället. Det representativa styrelseskicket bygger på principen om att all makt utgår från folket och att varje röst väger lika tungt. Om röster köps åsidosätts denna grundläggande princip, vilket strider mot idén om ett folkstyre och urholkar allas lika inflytande. I slutändan rör frågan därför något större än ett tekniskt omval. Det handlar om grunden för vår demokrati. Runtom i världen är rösträtten i fria val långt ifrån självklar, vilket gör det ännu viktigare att vi värnar om den och inte tar den för given.

JOGALLIA TU Skribent

13


Juridiska Föreningen firar 10 år som studentkår, men har en rik 182-årig historia som förening. En förenings 182-åriga historia får inte plats i en artikel, men här kommer några nedslag i JF:s historia baserat på jubileumsboken från 2024 “I tid och rum”. 24 maj 1844, fem år innan Uppsala studentkår, grundades Juridiska föreningen i Uppsala. Av handlingarna att läsa fanns det inte någon särskild yttre anledning till föreningens bildande. En teori är att ett mera allmänt juridiskt intresse hade väckts på grund av det pågående genomgripande lagstiftningsarbetet inom civil, straff- och processrätten. Från första protokollet 24 maj 1844, går det att läsa att mötet bland annat handlade om att överlägga om hur man bereder väg för personlig bekantskap bland juristerna, beröring med äldre vetenskapsidkare och praktiska jurister, samt anskaffande av gemensam tillgång till äldre som nyare litteratur. Resultatet av överläggningarna blev grundandet av Juridiska föreningen i Uppsala. I januari 2016 tog föreningen ännu ett historiskt kliv, att lämna in sin ansökan till Konsistoriet om att formellt bli en studentkår, och därmed inte längre vara en del av Uppsala studentkår. Enligt JF:s dåvarande ordförande berodde detta på framför allt en växande frustration över Uppsala Studentkårs bristfälliga hantering av juridikstudenters intressen. Att JF hade fler medlemmar inskrivna vid juridiska fakulteten än Uppsala studentkår spelade en avgörande roll i beslutet från Konsistoriet att tilldela JF kårstatus.

En tydlig symbol för JF när jag började höstterminen 2023 var Jontes Stuga, som snett mittemot Carolina Rediviva fungerat som föreningens lokaler sedan 1987. Föreningen fick möjlighet att köpa själva stugan, men bara arrendera marken. När arrendeavtalet löpte ut 2014 så uppstod frågor om vem som ägde stugan och om förlängningen av arrendeavtalet skulle ske enligt tidigare överenskommelse. Det dröjde ända till 2017 tills ett avtal mellan Juridiska föreningen och Stiftelsen Ubbo kom till, och JF bland annat kunde få tillbaka den felaktigt uttagna “hyran” som hade behövts deponerats hos länsstyrelsen de senaste 3 åren. Bland dem som kämpade för föreningens rätt var f.d. justitierådet professor emeritus Torgny Håstad, professor Erika P Björkdahl, och advokat tillika proinspektor Rolf Johansson. I februari invigdes Pelles Stall, som med sin storlek möjliggjort studieplatser, kontor, större event och mycket mer. Att JF blivit fastighetsägare innebar även att föreningen inte längre behöver oroa sig över problemet att marken under Jontes inte ägs av JF. Vad som händer med Jontes stuga återstår att se. JF har en lång och rik historia, fylld med allt från engagerade och driftiga människor till juridiska tvister. Nu firar JF 10 år som studentkår med jubileumsbal på slottet i oktober - en kort period jämfört med föreningens långa historia. Må JF, numera som studentkår, fortsätta ha en lika lyckad och levande framtid som föreningen.

ELLIOT NORBERG Skribent Ikoner: Canva 14


EN ADVOKATBYRÅ MED STÖRRE PERSPEKTIV

Bli en del av något större DLA Piper är en av världens största internationella advokatbyråer, med stark lokal närvaro. Vi arbetar med komplexa affärsjuridiska ärenden för några av världens mest spännande klienter – och vi gör det tillsammans. Anmäl dig till vårt studentnätverk DLA Piper Next-Gen Talents och håll dig uppdaterad om vad som händer hos oss. Vi ser fram emot att ha dig med! NEXT-GEN TALENTS

15


Nästa steg. Utvecklas med oss.

16


Be the best you. We are looking for people with the distinct Roschier mindset. People with talent. People with dedication. People with a continuous drive to learn more and develop. We take pride in recognizing talent and giving them a platform for reaching their full potential. At Roschier, you will have opportunities to work to the best of your ability and develop your talents to the full. Apply today – and become the best version of yourself!

Read more at Roschier.com

17

Roschier.com


Presidiet har ordet Kära medlemmar! Jag hoppas att ni har blivit varma i kläderna nu när terminen äntligen har börjat. Jag hoppas också att ni har tagit vara på fantastiska september i Uppsala och njutit av några av de många tillställningar som just vårt studentliv erbjuder. För presidiet har den första tiden varit intensiv, med mycket förberedelser och mycket att sätta sig in i. Men nu börjar vi faktiskt bli varma i kläderna. Tack gode gud för det! Jag vill börja med att uttrycka min tacksamhet. Stort tack till fantastiska reccekommittén som lyckades rodda fram en så otrolig reccevecka. Jag har hört mycket gott från våra recentiorer och kan inte annat än hålla med. Tack också till alla fantastiska ämbetsmän som med bravur har dragit igång med sina uppgifter. Jag kom till Uppsala redan i början av augusti för att förbereda inför terminen. Då slog det mig vilken enorm skillnad det är mellan ett relativt tomt kårhus i augusti och JF under terminen. När huset fylls av människor, verksamhet och engagemang blir det väldigt tydligt vilken fantastisk förening vi faktiskt är. Vi är stora. Stora i antal, stora i engagemang och stora i våra möjligheter. Det var svårt att förutspå hur rollen som ordförande skulle vara innan jag klev in i den. Jag visste att det skulle vara roligt. Det hade jag fått höra från flera företrädare. Och det har varit väldigt roligt att vara ordförande för vår förening men också intensivt. Ingen dag är den andra lik. Det är många resor, många möten och många roliga evenemang. Framför allt får man träffa otroligt många olika människor, vilket gör rollen både lärorik och utvecklande. Något som också har förvånat mig positivt är hur stor påverkan JF faktiskt har. Vi är och betraktas som en viktig aktör. Vår röst, oavsett om det är på ett fakultetsnämndsmöte, i ett möte med en samarbetspartner eller i rektors ledningsråd spelar roll och blir lyssnad till. Studentinflytandet är en viktig del av att säkerställa kvaliteten i våra utbildningar, och vi har ett stort ansvar att förvalta det förtroendet. Just i år finns det särskild anledning att stanna upp och reflektera över varifrån den rösten kommer. JF fyller tio år som studentkår.

Tio år är inte särskilt lång tid. Ur ett historiskt perspektiv så är tio år av vår 182-åriga förenings liv en kort parentes. Men för JF har dessa tio år inneburit en enorm förändring. När vi blickar tillbaka på vad föreningen var för tio år sedan blir det tydligt vilken betydelse kårstatusen har haft. Vi fick inte bara en titel. Vi fick ett uppdrag, ett ansvar och framför allt en möjlighet att göra vår röst hörd. I dag har vi ett nytt kårhus, ett stort engagemang och en stark position inom Uppsala universitet. Vi har möjlighet att vara med och påverka utbildningen för tusentals studenter och att företräda våra medlemmar i sammanhang där beslut fattas. Det är något som tidigare generationer av JF har byggt upp och som vi i dag får förvalta. Den 17 oktober samlas vi Uppsala slott för att fira just detta. Jubileumsbalen är mer än bara en festkväll. Det är ett tillfälle för oss att tillsammans uppmärksamma tio år av kårstatus och allt som har hänt sedan dess. Vi får möjlighet att blicka tillbaka på föreningens historia, men också att göra det som studentlivet är så bra på: skapa nya minnen tillsammans. Det kommer även vara en inspektorsskiftesceremoni där vi får chansen att fira in vår nya fantastiska inspektor Anna-Sara Lind. Förhoppningsvis kommer kvällen att samla många av dem som har varit med och format JF under de senaste tio åren - tidigare styrelseledamöter, hedersledamöter, ämbetsmän, samarbetspartners och framför allt våra medlemmar. Det är något fint i att få fira föreningen tillsammans över generationsgränserna. För tio år sedan fick JF en starkare röst. Nu är det vår uppgift att använda den. Vi ska vara stolta över det som tidigare generationer har byggt. Men vi ska också fortsätta bygga vidare. För föreningen är inte färdig och det är kanske det finaste med att vara en del av JF. Så innan vi blickar framåt vill jag passa på att säga: grattis JF till tio år som studentkår! Den 17 oktober tycker jag att vi firar ordentligt tillsammans. Vi ses på slottet den 17:e oktober!

LOVE MANSFELD

Ordförande Juridiska föreningen Uppsala 18


Den bästa resan jag haft Jag sitter på flyget på väg hem från en resa till Kroatien. Vilken resa det har varit. En av de bästa resorna jag haft, faktiskt. Man kan tänka sig att jag sitter avslappnad och utvilad på väg hem från Makarska-kusten. Det är jag dock långt ifrån. Jag var på helspänn och mina axlar var så spända att de var i nivå med mina öron (se Gru i Dumma mej). Jag skulle börja juristprogrammet i Uppsala och insåg att jag inte skulle hinna hem till den första dagen på min reccevecka. De kommande timmarna är det snabba ryck som gäller. Planet landar i Växjö 14.32 och mitt tåg till Uppsala går 16.30. Jag har alltså två timmar på mig att ta mig från flygplatsen hem, packa mina nödvändigheter och sätta mig på tåget som skulle ta mig till en plats jag de följande åren skulle kalla hemma. När jag väl är framme i studenternas stad klockan 22.30 inser jag att jag inte får kvittera ut nycklarna till min lägenhet förrän dagen efter. Jag blir erbjuden att sova en natt på soffan hos min kompis i Gottsunda. Stadsdelen var lite av en kulturupplevelse för mig; att jag äntligen fick se platserna som min favoritartist Labyrint sjunger om med egna ögon var speciellt av någon anledning. Kanske var jag nervös inför vad som komma skulle. Dagen var slutligen kommen. Jag vaknade tidigt för att navigera mig till något som hette ”Jontes stuga”. Efter många om och men hamnar jag bland en samling människor som dansar till ”Waka Waka”

av Shakira. Tidningens egen layoutansvarige, Hugo, som även råkade vara i samma reccelag som jag, viskar lugnande att ”det bara är att vänja sig”. Plötsligt kände jag att mina axlar äntligen sänktes till en normal nivå och jag kunde andas ut. Alla jag stötte på mötte mig med ett leende och hälsade mig välkommen. Jag kände att det här absolut var personer jag kunde spendera mina kommande 4,5 år med. Det var inte så jobbigt som jag trodde att börja den andra dagen på JF:s reccevecka. Kanske var det till och med meningen att det skulle vara så. Något jag inte visste då var vilken fantastisk resa jag skulle göra – från att inte känna någon på gräsfältet utanför det gamla kårhuset till att hitta mina bästa vänner i Juridiska föreningen i Uppsala. Vilken resa det har varit. En av de bästa resorna jag haft, faktiskt. Och det är en resa jag varmt rekommenderar.

ALEXANDER BENGTSSON

Chefredaktör

Ikoner: Canva

19


Det är fredag kväll, klockan har precis slagit åtta och det är dags att klicka på ringknappen. Efter några utbytta artighetsfraser vill han säkerställa att jag har en bandspelare tillgänglig. Efter att den frågan är utredd får jag nästa fråga om jag är dotter till professorn på KTH, och sedan om jag är besläktad med hovrättsrådet med samma efternamn. ”Ja, det stämmer, har du träffat på dem?” svarar jag. ”Nej, men jag googlade lite snabbt sådär. Man måste ha lite koll. Och du bor på Nedre Slottsgatan, eller? Att göra snabba efterforskningar om vem det är man ska prata med är nog inte något ovanligt för Svante Lindqvist. Han var mellan åren 2010 och 2018 Sveriges riksmarskalk och chef för de Kungliga Hovstaterna. En anrik och ansedd roll som kan förklaras genom att likna hovet vid ett företag. Kungen är styrelseordförande och ägare, och riksmarskalken är hans vd. När vi pratar om hans tid som Kungens vd beskriver han det som några väldigt speciella år i en fantastisk miljö som besitter en otrolig sakkunskap inom en mängd specialiteter. Allt ifrån skickliga snickare och förgyllare till sömmerskor och fatbursjungfrur. Tiden med Kungen som chef beskriver Lindqvist som minnesvärd. ”Kungen var en väldigt bra chef. Han har humor och jag tyckte om honom som chef. Min bästa chef jag haft. Jag beundrade honom.” Även fast ni jobbade tätt med varandra i flera år, tilltalade du honom alltid med ”Ers Majestät”? ”Ja, jag sa alltid Ers Majestät till honom. Sen om man hade suttit och pratat en längre stund så kunde man börja blanda in försiktigt ’Kungen’, och han kallade alltid mig Riksmarskalken tills den dagen jag slutade. Då var vi på det klara med att han och Drottningen kallade mig Svante.”

20

Foto: Svante Lindqvist

Innan Lindqvist axlade rollen som Kungens riksmarskalk tog han en civilingenjörsexamen i teknisk fysik från KTH, varav de två första åren studerade han i Uppsala. Hit återvände han sedan när han avlade sin doktorsavhandling i idé- och lärdomshistoria, för att sedan ta tåget tillbaka till Stockholm och bli professor i teknikhistoria vid KTH. En roll han senare lämnade för att bli chef på Nobelmuséet. Idag är han även hedersledamot för Stockholms nation. I rollen som riksmarskalk ingår det, förutom att ansvara för det löpande arbetet vid hovet, även att närvara vid en del högtidliga evenemang. Du som läser den här artikeln har nog inte missat att Juridiska föreningens jubileumsbal på slottet väntar runt hörnet. En kväll då tio år som studentkår ska firas ordentligt. Och med 25 Nobelfester i bagaget, varav 10 av dem vid honnörsbordet, är nog Lindqvist rätt person att fråga om just baler. Vad är ditt bästa råd till JF inför jubileumsbalen? “Ja, det är nog placeringen. Ni kommer säkert ha ett antal hedersgäster, några från andra universitet antar jag. Se bara till att de blir snyggt och hedersamt placerade.”


Utöver din hustru, vem har varit din mest spännande bordsdam? ”En gång fick jag Farah Diba till bordet. Vet du vem det är? Om inte har du något att googla.” Vilka är de viktigaste etikettsreglerna att kunna och tänka på när man går på bal? ”Det är ju det att, ja, jag ser det väl mest från en mans sida, och det är att mannen ska ju konversera sin bordsdam till höger. Och sen när det har gått en, två tredjedelar eller så av middagen så vänder han sig till vänster och börjar konversera sin bordsdam på andra sidan. Och sen får man inte börja dricka vinet förrän värden eller värdinnan har hälsat välkommen och föreslagit en välkomstskål. Och sen efter det ska man skåla med sin bordsdam relativt snabbt. Och sen en stund senare när tillfälle ges så skålar man med sin bordsdam till vänster. Sen fortsätter man så under kvällen, att man skålar med sin bordsdam två, tre gånger, och sen damen till vänster. Som bordsherre ska man också resa sig upp när bordsdamen reser sig upp, och när hon kommer tillbaka så ska man resa sig upp och hjälpa henne med stolen igen. Man ska visa sig väldigt artig mot sin bordsdam, det är väl det viktigaste.” Vad är något man absolut inte får göra under en bal? ”Alltså på Nobelmiddagen och kungamiddagar, eller middagar där Kungen är med, så får man inte resa sig från bordet. Man ska sitta hela tiden. Det var så att när jag blev hedersledamot på Stockholms nation, då var det visserligen inte bal men ändå frack, och men herregud, förlåt, men det var ju avbrott hela tiden för att alla skulle ut och ha rökpaus.”

Efter en stunds samtal om Lindqvists tid som student i Uppsala och hur hans grannar på Rackarberget hasade sig ut i korridoren i pyjamas när han redan var på väg ut genom dörren på väg mot sin första föreläsning kl. 8.15 varje morgon, insåg han något otroligt viktigt som vi glömt att diskutera när det kommer till att gå på bal. ”Jag kan inte yttra mig om hur damerna ska klä sig, men hur herrarna ska klä sig har jag starka uppfattningar om. Det ska, man kan säga i korthet, det ska vara svart och vitt. Inga andra färger! Ingen lustifikation med färgade strumpor eller färgad fluga eller färgad bröstnäsduk. Det ska vara vit fluga, vit bröstnäsduk, svarta strumpor och svarta välputsade skor. Ingenting annat. Har man det kan man känna sig rätt säker när man går dit. Alla killar ser så snygga ut i frack, figuren blir så stilig i en frack så att det inte behövs inget mer. Och alla kvinnor är vackra så att det blir jättebra. Ja, ungefär så.” Eftersom det inte är varje dag man har äran att tala med någon som varit riksmarskalk kunde jag inte hålla mig från att avslutningsvis fråga vad den största hemligheten som inte är hemlig som Lindqvist kan dela med sig av till alla oss nyfikna juriststudenter är. ”Jo alltså, du får ju inblick i en massa saker som är jättespännande och sånt som vanliga dödliga inte får veta något om. Och det är så hemligt att jag inte ens kan säga vad det handlar om."

Har du själv gjort något etikettmisstag någon gång? ”Nej, det har jag verkligen inte gjort.” Vilket är ditt bästa tips för någon som ska gå på bal för första gången? “Ja… va naturlig och grunda inte för mycket innan.” Menar du mat eller alkohol? “Alkohol förstås!”

ANNA KUTTENKEULER Skribent

21


Vi vill lära känna dig som student! Vi är måna om relationen med dig som student. Du är viktig för att vi även i framtiden ska vara ett självklart val för våra klienter och för att vi ska kunna fortsätta leverera affärsjuridisk rådgivning i världsklass. Det finns flera möjligheter för dig att skapa kontakt med oss redan under studietiden. Just nu kan du till exempel söka någon av vårens traineetjänster eller till vårt mentorskapsprogram. Den 1 november öppnar vi även ansökan till vår summer trainee-tjänst inför nästa sommar. Läs mer och ansök på gda.se/karriar. SKAPA KONTAKT

22


Make your career grow Curiosity shapes your career with us, with access to world-class learning, leading experts and emerging technologies. At KPMG, you can build dynamic, rewarding careers and be recognized for the mark you make. KPMG. Make the Difference. Find our open positions and internships at kpmg.se/career

Embla, Tax & Legal

© 2026 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG global organization of independent member firms affiliated with KPMG International Limited, a private English company limited by guarantee. All rights reserved.

23


Klubbverket Klubbverket och JF går hand i hand med varandra i frågor som rör det studiesociala. När natten gör sig närvarande och kryper in och tar över det som en gång tillhörde dagens ljus, blir klubbverket den enda del som vakar över våra medlemmar och värnar deras intressen. Klubbverkets verksamhet är i stort sett att bemanna baren på Pelles, vilket är en ganska snäv funktion i kontrast till JF:s många uppgifter. Men betydelsen av denna uppgift undgår inte oss medlemmar. Att stå bakom en bar är inte en liten sak, och att vaka över Pelles alla gäster, vilka de än må vara, med inget annat än ens egna omdöme gör klubbverkets uppdrag till en av JF:s viktigaste: att efter midnatt göra Pelles till en trygg och social plats. Om inte den funktionen hade uppfyllts så hade inte Pelles varit en plats som kan stå värd för alla roliga evenemang. Det är inte många föreningar som kan stoltsera med en sådan tillgång.

Det sägs att inte alla hjältar bär mantel. Vissa skulle nog påpeka att klubbverkarna omfattas av den regeln. Deras roll innebär att de bär det yttersta ansvaret för gästernas välmående i samband med alkoholservering på Pelles. I och med detta vilar JFs förtroende på klubbverkare vilket innebär att de bär ett stort ansvar för att värna föreningens rykte. För att Pelles ska kunna vara den plats för studiesociala sammanträden som den är, vare sig dessa är anordnade av JF eller genom privata bokningar, måste det finnas en grupp individer som axlar rollen som förvaltare av Pelles när haven stormar. För att Pelles inte ska totalförstöras i samband med de festligheter som äger rum där måste det, i enlighet med Newtons tredje rörelselag, finnas någon som motverkar detta. Därmed avslutas varje kväll med den uråldriga traditionen att återställa stallet till sitt ursprungliga presentabla skick. Denna ritualistiska gärning sammanbinder klubbverkare genom alla klasser och generationer. Konsten att dölja spåren som lämnats av kvällens bravader kräver ibland att man uppnår en ny grad av sinnestillstånd.

Ikoner: Canva 24


En Enastående Komponent av JF

Vissa åsikter väger tyngre än andra, i alla fall i detta sammanhang, därför har jag bett om en kommentar från klubbmästeriet för att få en bättre uppfattning av deras vision av

“Jag ser klubbverket som ryggraden i JF:s verksamhet. Det är dels en inkörsport för vidare engagemang inom föreningen samt en förutsättning för det studiesociala. Utan klubbverket hade pelles varit en mycket tråkigare plats!” - Vice klubbmästare Caesar Bussche

Dessa ord innehåller många korn av sanning. Det undgår nog ingen att verksamheten på Pelles är den främsta formen av interaktion mellan JF och medlemmar, och Pelles verksamhet förlitar sig till stor del på klubbverkets närvaro. Att bli klubbverkare är en helt frivillig handling, och trots det råder väldigt hög konkurrens om dessa begränsade platser. Klubbverkare får ingen materiell ersättning

för sin roll, förutom att de får ämbetsmannastatus. Frågan blir då om det finns andra faktorer som ger klubbverkarämbetet dess attraktion. Svaret är förmodligen rätt enkelt, man gör det för att det är kul och eventuellt ser man det som en inkörsport för andra ämbeten i JF. Jag kan avslöja att jag själv var klubbverkare en gång i tiden, likt många andra ämbetsmän i JF, så kanske är Caesars analys inte helt utan förankring i verkligheten. Sammanfattningsvis kan man säga att klubbverket har en viktig roll i att göra JF till den förening som den är för dess medlemmar. Mycket av JF:s studiesociala verksamhet möjliggörs tack vare klubbverket. Klubbverket är även en enastående möjlighet till att engagera sig vidare i JF. Att vara klubbverkare är även i sig en väldigt rolig upplevelse som man lika gärna kan testa.

MERT HRISTOV Skribent

25


Vi ses väl på Kontaktdagen? Lindahl är en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer, där vi arbetar nära våra klienter i viktiga affärer och komplexa frågor. Vi tror på höga ambitioner, nära samarbete och på att generöst dela kunskap och perspektiv med varandra. Här får du både utmanas och växa i en miljö där människor trivs och vill utvecklas över tid. Nyfiken på Lindahl? Varmt välkommen till vår monter på Kontaktdagen!

lindahl.se/karriar

26


27


Filosofi, rättshistoria och litteratur – Årets lärare 2026 Henrik Forshamn är rättshistoriker, filosof och universitetsadjunkt vid juridiska fakulteten. Nu har han dessutom utsetts till årets lärare 2026. En vacker septembermorgon, i morgonsolen, delar han med sig av sina tankar om juridiska studier, juristutbildningens utveckling och konsten att leva ett gott liv.

Vem är Henrik Forshamn?

Henrik Forshamn är universitetsadjunkt och undervisar på termin 2. Som om det inte vore nog är han även doktorand i rättshistoria vid fakulteten. Han försvarade även sin licentiatavhandling om juridisk, historisk och rättshistorisk metod och teori för tre år sedan och hoppas kunna lägga fram sin doktorstext om 1800-talets reformdebatt kring juristutbildningens mål och medel nästa år. Henriks intresse för juridik väcktes under tiden på college i USA, där han läste en kurs i konstitutionell rätt och insåg att det var juridik han ville ägna sig åt. Han började därefter på juristutbildningen i Uppsala och studerade i fyra terminer innan han tog en paus.

28

Han beskriver upplevelsen som en stor besvikelse, men menar samtidigt att han efter hand förstod att han hade haft felaktiga förväntningar på utbildningen. När termin 5 och skatterätten kom fick han nog och hoppade av. I stället läste han filosofi och ROA:n på dispens innan han återupptog juristutbildningen på termin 6. Därefter väntade utbyten i både Tyskland och Frankrike, följt av examensarbetsskrivande i Italien. Det sista han gjorde på juristutbildningen var termin 5. Resultatet brydde han sig inte särskilt mycket om. Redan under termin 4 hade han nämligen bestämt sig för att han skulle bli teoretiker snarare än praktiker.


Känslor över det tilldelade priset?

Henrik blev väldigt glad över att utses till årets lärare och beskriver det som roligt att bli hedrad.

Rollen som seminarielärare

Vad är det viktigaste för dig när du undervisar under seminarium? Vad brukar du tänka på? Henrik inleder med att betona att varje grupp är unik. Hur han undervisar beror därför i stor utsträckning på vilken grupp han har framför sig. En utgångspunkt i hans undervisning är att få studenterna att kritiskt syna sin kunskap, på sätt de lär sig att syna ett avtal. “Det är väldigt svårt för att det finns tjugo saker man kan säga. Man hinner tio, men fokuserar på tre. Då gäller det att göra en prioritering. Vad är det som är viktigt?” Henrik understryker vikten av att kunna urskilja den centrala frågan. “Isolerar man frågan så är halva uppdraget gjort” Henrik fortsätter att berätta om utmaningarna med att vara seminarielärare, inte minst eftersom varje student har sina egna förutsättningar. “En kollega till mig sa: ”Jag tror att vår utbildning är bra för åttio procent. Tjugo procent är den inte bra för.” Då sa jag: ”Du, det där har jag faktiskt tänkt själv. Jag kom fram till exakt samma siffra.”” Han berättar om sin egen tid på juristprogrammet och hur han upplevde att studiemetoden inte var anpassad efter honom. Samtidigt kunde han se hur andra studenter lyftes av seminarierna.

Enligt din erfarenhet, finns det fler utmaningar med att undervisa i juridik?

“Man dansar med olika personer och det är så man lär sig att dansa. Dansar du med en och samma person så finner du säkerligen kärleken, men någon dansare blir du inte. Finns det något speciellt som motiverar dig till att vilja fortsätta undervisa? Henrik berättar om en specifik situation i seminariesalen, när en student mot slutet av ett särskilt svårt seminarium lyckades formulera en begåvad lösning på diskussionsfrågan. Det var dock inte svaret i sig som gjorde honom lycklig, utan insikten om att det finns en potential i varje seminarium – att det är ett tillfälle för studenterna att föra samtalet till en annan nivå, då det plötsligt gnistrar till. “Då, då kunde jag gå hem och korka upp flaskan och skåla för all evig tid.” Han avslutar med att säga: “Jag skulle inte vilja undervisa vid någon annan utbildning”

Rätt och fel?

Finns det ett rätt svar på seminariet? Det känns som om det är en vanlig uppfattning bland oss studenter att det finns ett rätt svar på seminarierna, vad tycker du som seminarielärare om det? Finns det ett rätt svar? ””Rätt svar” skulle jag inte använda som uttryck. Till detta kommer att ”rätt” är ett juridiskt ord, som i rättstillämpning.” “Man kunde på sätt och vis säga att rätta svaret finns när justitieråden dömt i frågan. Då är sista ordet sagt. Men sen kommer ett nytt fall och frågan får åter liv.” Återigen betonar Henrik vikten av att kunna isolera frågan och menar att det är en av de viktigaste kunskaperna att få med sig från utbildningen.

Han lyfter därför fram seminarielärarna på termin 2 och menar att det är en stor fördel att de skiljer sig “Kommer man fram till saken öppnas ett helt panoåt. Han liknar inlärningen av den juridiska metorama av möjliga svar. Bland dessa finns det inget helt den vid att lära sig dansa: rätt svar.” Henrik beskriver hur det kan vara svårt att veta hur juridik bäst ska läras ut eftersom varje student kommer med olika förutsättningar för lärande. Alla tar till sig information på olika sätt. 29


Trots att justitierådens uttalanden enligt Henrik kunde sägas utgöra det rätta svaret i strikt juridisk mening tycker han att det är viktigt att ständigt ifrågasätta dem. Det är något som de också ofta gör på lärarmötena. Han beskriver det som hälsosamt att våga ifrågasätta även den som sitter på det “rätta svaret.”

En praktikerstyrd juristutbildning – fler ramar än någonsin tidigare

Under samtalet beskriver Henrik hur juristutbildningen har blivit mer praktikerorienterad. Till detta kommer att den blivit mer strukturerad, enhetlig och uppstyrd. De studie- och lärofriheter som tidigare fanns anser han i stor utsträckning ha försvunnit.

Hur kommer det sig att det är så på Uppsalas juristutbildning? “Uppsala är självrefererande. Vi behöver inte relatera till det övriga Europa.” ”Vi är ju bäst!” säger Henrik med ett leende.

Medskick från Henrik

Henrik framstår genom intervjun som en person med stark kunskapstörst och stor livsglädje. Hans syn på utbildning handlar inte enbart om juridik, utan också om bildning, nyfikenhet och konsten att ta vara på livet. Hans råd sträcker sig långt utanför juristutbildningen: “Res mycket. Lär dig språk. Upptäck ett annat språk, ett annat sätt att leva och vara.”

Jag blir förvånad och ifrågasätter vad han menar, ef- ”Var er själva, glöm inte att festa mellan studierna, tersom juristutbildningen i Uppsala fortfarande till ta ett glas vin! Och glöm inte att Beethovens tredje symfoni och Shakespeares dramer måste man känna stor del bygger på självständiga studier. till. Typ, så.” Henrik fortsätter: Och kanske är det just bildningen som blir det tydligaste medskicket från intervjun: “Med studiefrihet avsågs friheten att lägga upp sina egna studier. Man läste ämnena i den ordningen man önskade och man närvarade vid undervisningen efter “Läs, läs, läs! Demokratin vilar på vår förmåga till eget tycke, på sätt som alltjämt är fallet i många euro- fantasi. Fantasi får man genom att läsa.” peiska länder. Studierna kunde ta tre år eller tolv år. Många blev aldrig färdiga.” Han jämför med dagens utbildning, med en fast studieplan och obligatorisk närvaro, som gett oss god genomströmning, men där det egna ansvaret begränsas till den tid och den möda man lägger på sina studier. Han fortsätter: “Det råder i dag en föreställning om att man ska ha en viss tågordning, där man börjar med ett visst ämne, för att fortsätta med ett annat och så vidare. Och för första gången i världshistorien börjar man i Uppsala med den vertikala relationen mellan stat och människa på termin 1, utan att ens tillåta parallellstudier i civilrättens horisontalplan. Det har aldrig skett. I svensk juridisk undervisning började man historiskt sett alltid med horisontalplanets avtal och äktenskap.” ELIN PETTERSSON Skribent 30

Bild: Canva


En tidresa genom JF

En kväll i Uppsala behöver inte vara särskilt märkvärdig. Någon kommer för sent, någon annan pratar om föreläsningen eller duggan medan personen bredvid planerar var hen ska dricka sin nästa öl eller cider. Så kan de se ut för många juriststudenter i nutida Uppsala. Ångest, ambition eller lättnad är känslor många av studenterna är bekanta med, där den enda konstanten verkar vara de traditioner som tidigare juriststudenter har lämnat i sina fotspår. År 1844 Ett helt annorlunda Uppsala från det vi känner till idag. Ett mycket proprare Uppsala? Folk som går runt med prydliga topphattar och välsydda rockar. Universitetet är dessutom betydligt mycket mindre. Juristutbildningen ser annorlunda ut och kretsen av människor som över huvud taget har möjlighet att studera juridik är betydligt mycket snävare än den är idag. Vägen från student till juristyrke följer lite annorlunda mönster än vad vi är vana med, i den meningen att det finns inga stora affärsjuridiska byråer som väntar med mingelbord och goodiebags. Juridiska föreningen var ett spädbarn det här året, och man behövde arbeta mycket mer analogt på den tiden för att etablera föreningen. Ett av ändamålen med JF:s skapande var att ge dem som studerade juridik och statsvetenskap en möjlighet till ”personlig bekantskap”, “inbördes meddelanden och uppmuntran” och kontakt med äldre jurister.

och juridiken. Frågor om statens makt, internationella relationer och individens rättigheter var inte längre bara abstrakta ämnen i kurslitteraturen. Fler kvinnor hade börjat ta plats inom högre utbildning Prins Gustaf och hans två bröder på föreläsning av Johan Christopher Lindblad i Theatrum Oeoch juridiken, även om conomicum vid Uppsala universitet 1846. [Bild: Wikicommons] studentvärlden fortfarande var betydligt mer mansdominerad än idag. År 1944 såg studierna alltså annorlunda ut. Till skillnad från seklet innan, har seminarieövningar blivit en vanlig del av universitetsundervisningen, och rättsfallen, som tidigare hade varit något av JF:s specialitet, har etablerat sig in i själva utbildningen. Föreningen har därför i större utsträckning börjat ägna sina sammanträden åt aktuella lagstiftningsfrågor. År 2016 Nu gör vi ett stort hopp in i 2000-talet. Tyvärr har topphattarna och polisongerna försvunnit, med skinny jeans, tjocka ögonbryn och iphones i dess ställe.

Innan 2016 var JF främst en studiesocial medlemsförening. På den tiden var det istället Uppsala Studentkår som hade det formella ansvaret för att representera juriststudenterna i universitets beslutande organ. Efter den 1 juli 2016 klipptes det mellanledet och JF kunde nu förhandla direkt med Juridiska fakulteten och uniStudentlivet förutsatte helt enkelt fysisk närvaro på ett versitetets ledning om allt från kursplaner och tentasätt som är svårt att föreställa sig i dag, både i sociala mensregler till studiemiljö. sammanhang och i studierna. Det är dock här man har börjat skapa, eller bara spridit vidare, vissa av de Den första JF-generationen ville skapa en plats där traditioner och låtar som vi använder än idag på sitt- juriststudenter kunde utbyta erfarenheter och tankar. ningarna. “Sjung om studentens lyckliga dag!”, som Nästan två sekel senare har samma grundidé fått en skapades av Herman Sätherberg och Prins Gustaf, är mer formell form. JF ska fortfarande vara en plats för en av låtarna som sjöngs för första gången på Carolina studenter, men också studenternas röst gentemot faRediviva den 18 mars 1852, och sedan dess har förts kulteten. vidare hela vägen till dagens studenter. En kväll på JF 2016 kan därför handla om ungefär samma saker som tidigare: studier, juridik, framtidsÅr 1944 Det var nu hundra år sedan JF grundades. Studentlivet planer och föreningsliv. i Uppsala fanns kvar, omvärlden såg helt annorlunKällor: Ur Uppsala juridiska förenings 100-åriga historia, Thore Engströmer da ut. Europa befann sig fortfarande i krig, och även om Sverige stod utanför själva striderna påverkades vardagen av ransonering, beredskap och osäkerhet. Juriststudenter läste, gick på föreläsningar och diskuterade framtiden, trots att den var betydligt svårare att förutse än för många studenter idag. Kriget fanns DZENETE KASENDU ständigt i bakgrunden och påverkade både samhället Skribent 31


Bli en del av något större – men aldrig en i mängden. På Setterwalls Advokatbyrå möts höga ambitioner och stark gemenskap. Vi förväntar oss att du tänker nytt, arbetar hårt och tar ansvar från dag ett. I gengäld får du jobba sida vid sida med några av landets skarpaste advokater, dyka rakt in i tunga klientuppdrag och ges möjlighet att forma svenskt näringsliv. Vi är stora nog att ge dig de mest utmanande uppdragen – men aldrig större än att vi ser dig och din potential. Redo för nästa utmaning? Kom hit och forma framtidens juridik med oss.

Läs mer och ansök via setterwalls.se/karriar

32


KA SÖ

N ÖPPNAR 1

NO V B EM

AN

Vill du vara med och forma framtidens näringsliv?

ER

Sommar notarieprogram met 2 02 7

Du är vår framtid och vi vill satsa på dig redan nu. Gå med i vårt studentnätverk Vinge Talang för att få inbjudningar till event, kontaktsamtal och mycket mer.

Vinge Talang – bryggan mellan juristlinjen och byrålivet. Upptäck mer och anmäl dig på vinge.se/vingetalang

vinge.se

33


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
2026/4 by pressjudicata - Issuu