HUVUDSAMARBETSPARTNER SAMARBETSPARTNERS
Kontor- och besöksadress Dag Hammarskjölds Väg 9 752 37
www.jf-uppsala.se
Hälsningar från vår vänförening Stadga
22
Intervju med f.d. justitieråd Ingemar Persson
Vegetarianerna har ätit sin sista carbonara
28
AI på universitetet –hjälpmedel eller genväg?
32
Rätt eller fel – en myt? 36
Hur påverkar AI framtidens jurister? 39
Lösningar till korsordet
Är det så fel att...
EMMA DAHLSTRÖM
Chefredaktör
T4, Juristprogrammet
Är det så fel att... inte behöva kaffe för att överleva?
ALEXANDER BENGTSSON
Biträdande chefredaktör
T2, Juristprogrammet
Är det så fel att... ha fisk i mikron?
ANNA KUTTENKEULER
Skribent
T3, Juristprogrammet
Är det så fel att... paxa en plats åt sin kompis i mer än två timmar?
FRIDA ÅGSTRAND
Skribent
T7, Juristprogrammet
Är det så fel att... topsa öronen?
SARA WALLIN JOHANSEN
Layoutansvarig
T4, Juristprogrammet
Är det så fel att... sälja sin valborgsbiljett på andrahandsmarknaden?
HUGO BRANNERYDH
Biträdande layoutansvarig
T2, Juristprogrammet
Är det så fel att...
köpa sin valborgsbiljett på andrahandsmarknaden?
KAJSA IWARSSON
Skribent
T5, Juristprogrammet
Är det så fel att... be AI att sammanfatta ett rättsfall?
JOGALLIA TU
Skribent
T2, Juristprogrammet
Är det så fel att... dricka öl på Pelles istället för att göra sem?
ELLIOT NORBERG
Skribent
T6, Juristprogrammet
Är det så fel att... ha tzatziki till potatisbullar?
DZENETE KASENDU
Skribent
T3, Juristprogrammet
Är det så fel att... ha fler överstrykningspennor än anteckningar?
LEDARE
There is nothing either good or bad, but thinking makes it so.
– William Shakespeare, Hamlet
Bra och dåligt, rätt och fel låter som enkla svar. Åtminstone tills vi börjar ställa de svåra frågorna.
Vi stöter ständigt på vad som anses “rätt” och “fel” i samhället. De finns i småsaker, som att stå på fel sida i rulltrappan under rusningstid eller ta sista biten fika utan att först fråga: “Ska någon annan ha?” Handlingar som kanske inte är olagliga, men som snabbt kan göra dig till dagens mest ifrågasatta person.
Jag har kommit en bit in i processrätten och nu får man på riktigt se konsekvenserna av folks ”fel” val. Det som anses fel enligt lagen, samhället, och människors moral. Men var börjar egentligen rätt och fel? Är det samhället som formar lagen, eller lagen som formar samhället? Kanske är svaret varken eller – eller både och. Även om regler och lagar försöker dra tydliga gränser, lever vi i en verklighet där de ofta suddas ut.
Vi har ett system som förbjuder dubbelbestraffning. Samtidigt får många som straffas ta emot samhällets dömande inte bara i rättssalen, utan också i vardagen. Är det rätt att någon som redan fått sitt straff också ska bli utfryst från sammanhang, från tidigare bekanta och vänner? Är det fel att ta avstånd från någon vars handlingar strider mot ens egen moral?
Vi kan gå ännu längre och fråga oss om det är rätt att bryta regler som känns fel och om det är fel att göra rätt av fel anledning. Svaren kommer att vara olika beroende på vem du frågar. Rätt och fel är sällan absoluta. Gränserna formas i mötet mellan lag, normer och personliga övertygelser – och ibland i något så enkelt som att mikra fisk på allmän plats.
Oavsett kan jag meddela att det är mycket fel att anteckna i skönlitterära böcker, att låtsas inte se någon man känner på stan ligger i en gråzon, och att få bjuda in er att läsa om föreningen Stadgas studentliv känns helt och fullkomligt rätt. Numrets tema är "Rätt eller Fel" och redaktionen bjuder in er till diskussioner om AI, kloka ord från Ingemar Persson och hur framtiden ser ut för vegobaconet.
Kanske kommer du fram till några nya rätt och fel för dig, kanske gör du det inte…
På rätt sida i rulltrappan, Emma Dahlström Chefredaktör
Utbildningsfronten
Kära medlemmar!
Äntligen är våren här! Det innebär nya sorters problem för studiebevakningen (uteserveringen på Pelles till exempel).
Ännu bättre öppettider på JB!
Jag har skrivit om studieplatser och JB i varje nummer av PJ under min tid som ordförande och detta kommer inte att vara numret där jag bryter trenden. De dåliga öppettiderna på JB infördes samtidigt som jag klev på i början av HT 25 och det var en av mina hjärtefrågor när jag sökte att vi skulle förbättra dem så snabbt som möjligt. Nu, efter återkommande påtryckningar från oss, så har biblioteksnämnden budgeterat om och kommer med start HT 26 att hålla JB kvällsöppet igen. Det känns helt otroligt bra och är ett kvitto på hur viktig studentrösten är!
Tidsramar till fördjupningskurser och lantmäteriprogrammet
Prefekt för juridiska institutionen, Vladimir Bastidas, har meddelat att de kommer införa tidsramar för fördjupningskurserna och för alla kurser på lantmäteriprogrammet. Anledningen till tidsramarna är dels för att lärarlaget länge efterfrågat ramar, dels för att institutionen måste spara in pengarna lite. För den som läser lantmäteri kan vi dock säga att det inte finns någon anledning att oroa sig över att det blir mindre undervisning då kursledningen redan lagt om kurserna så att de kommer rymmas inom ramarna.
Ny fakultetsledning
För den som inte är så påläst om hur fakulteten styrs så leds den av dekan tillsammans med prodekanerna. Dekan är ordförande för fakultetsnämnden och en av prodekanerna är vice ordförande. Just nu är Anna Singer dekan, Joel Samuelsson är prodekan för utbildning och Carl Fredrik Bergström är prodekan för forskning. Alla deras mandatperioder tar slut under sommaren och fakultetens valberedning, där jag sitter med som ledamot, har nu lämnat sina förslag på deras efterträdare. Till dekan föreslås Carl Fredrik, till prodekan för utbildning föreslås Eva Storskrubb och till prodekan för forskning, David Langlet. Det var det viktigaste för denna gången, vi ses i solen framför Pelles!
Kalle Eryd Ordförande
Kära läsare,
Halva terminen har nu passerat och jag hoppas du haft en utmanande men även givande tid.
Temat för PJ denna gång är “Rätt eller fel”? Ett tema, som efter mitt år som utbildningsansvarig ligger mig nära hjärtat. Min roll har kommit med flera beslut om vad som är “rätt eller fel”. Många gånger har jag landat i, vad är mer rätt, snarare än vad som är fel. Ofta vill man tänka att svaren är enkla och att det finns tydliga lösningar. Men inte minst i studentlivet och i styrelsearbetet är besluten sällan självklara.
- Som så många jurister brukar säga: Det beror på!
Kanske är det just där vi kan stanna upp en stund. Sätta livet i ett perspektiv till “rätt och fel” och fundera över våra olika val och lägga till: Det beror på. Jag upplever ibland att vi studenter kan fastna i vad som är rätt och fel, eller vad man borde, måste och ska göra. Men för att må bra behöver man ibland stanna upp, ta ett steg tillbaka och få lite perspektiv.
Många studenter uttrycker ofta att de är stressade, något som jag i mitt uppdrag som utbildningsansvarig tydligt märker och försöker förhindra. Vi studenter blir ofta överväldigade av alla val och möjligheter. Men att ändra på detta är inte lätt. Man vill inte bara prestera i plugget, man vill också alltid vara med på allt. Är det spelkväll ska man dit, på seminarium ska man briljera, är det sol gäller långlunch och är det silent dinner ska man ta närvaro. - Är detta FOMO eller bara en generell prestationskultur i Uppsala?
Att dyka upp är kul, att delta bidrar till en gemenskap, men här behöver man ibland stanna upp och ställa sig frågan, vill jag, orkar jag och har jag tid att vara med? Och då är det kanske lite trista svaret: Det beror på!
Att checka in med sig själv kan göra stor skillnad. Ta dig en funderare, hur mår jag idag? Om jag mår brahur ska jag då fortsätta må bra, om jag känner mig trött, nere eller stressad, vad kan jag då göra för att ta hand om mig själv?
Presidiet – hur mår vi?
Det har varit en hektisk vår med mycket att hantera. Från förberedelser inför vårens föreningsstämma och arbete med verksamhetsberättelsen, till dialoger med fakulteten och utveckling av utbildningarna. Men samtidigt en uteservering i vårsolen som lockar till en lugnare stund med en öl i handen.
diskuterar och inser att vi inte är ensamma i våra utmaningar.
Mötena förläggs ofta till samma helg som värdföreningen håller bal eller bankett, vilket gör att helgerna rymmer både viktiga diskussioner om utbildningen men även en rolig möjlighet att få en inblick i andras sittningskultur. Det är intensivt, men också väldigt kul.
Och mitt i allt det här återkommer vi till samma fråga: Hur mår vi? Behöver vi stanna upp och prioritera bort för att prioritera oss själva?
Njut nu av andra halvan av terminen– och kom ihåg: Allt är inte rätt eller fel. Ibland beror det på, och ibland behöver man stanna upp och fundera över sina prioriteringar eller bara ta en stor kaffe från Pelles för att må bra.
Vi står alla inför val. Inte alltid mellan rätt och fel, utan mellan ansvar och återhämtning. Livet som heltidare har varit både utmanande och givande. Mitt engagemang innebär ansvar för utbildningarna vid JurFak, att ni ska trivas och uppleva att ni ges lika villkor och samma förutsättningar för att klara av er utbildning. Men minst lika viktigt är att ni ska trivas hos JF. Jag hoppas alla känner sig sedda, hörda och trygga.
Mina dagar fylls fort. Det är olika möten, samarbeten mellan kårer, administration och utvecklingsarbete. Ibland byter arbetsuppgifterna också stad. JURO-möten innebär resor: Umeå, Stockholm, Göteborg, Karlstad, nu i april blir det Lund och sen i maj Örebro. Helger där vi träffar andra juristföreningar, jämför,
Filippa Granåsen Utbildningsansvarig tillika sekreterare
FÖR DIG SOM SIKTAR HÖGT
Som medarbetare på en av Sveriges högst rankade affärsjuridiska byråer behövs både inre och yttre styrka för att du ska kunna nå dina högt ställda mål och ha en karriär som håller i längden. Därför står din utveckling i fokus på Cederquist.
Vi erbjuder skräddarsydda utbildningar i allt från juridisk spetskompetens till ledarskap och mindfulness – så att du kan tackla dina utmaningar på det sätt som passar dig bäst. Det vinner vi alla på.
Nå dina mål på karriar.cederquist.se
VINGEVECKAN
Se affärsjuridiken genom våra ögon
DONALD TRUMP VS RÄTTSSTATEN
Läget i USA påverkar oss svenskar, oavsett om vi vill det eller inte. Inte minst på grund av att USA är världens ledande militära stormakt och en av EU:s främsta handelspartners. Detta har blivit ännu tydligare efter tullhot och prat om att annektera Grönland. Amerikaner brukar vilja framhålla sitt land som ett land i frihetens och demokratins namn. Samtidigt är det ett splittrat land, där halva landet applåderar utvecklingen och andra halvan förfärat ser på.
Mellan PM-skrivande, tentaplugg och studentlivet kan det vara svårt att hänga med i svängarna. Här kommer en sammanfattning av det som hänt under Donald Trumps andra mandatperiod.
USA är inte längre en liberal demokrati
Under Trumps andra mandatperiod har demokratinivån återgått till samma nivåer som 1965. Det går att läsa i en ny rapport från demokratiinstitutet V-Dem. Enligt rapporten kan USA inte längre klassas som en liberal demokrati. USA har visserligen fria val, men faktorer som grundläggande mänskliga rättigheter och en fungerande rättsstat saknas delvis.
Domstolarna
Maktdelningen mellan presidenten, kongressen och domstolarna slås fast i den amerikanska konstitutionen. Trump
har dock allt mer försökt koncentrera makten hos sig själv. Redan under sin första mandatperiod tillsatte han högerkonservativa domare i högsta domstolen, vilka gått på Trumps linje i flera viktiga avgöranden.
Bland annat slog HD fast i november, att federala distriktsdomare inte har befogenhet att blockera en presidentorder över hela landet, även om det finns risk att presidentordern strider mot grundlagen. En av de tre liberala domarna i HD som motsatte sig domen, varnade för att domen hotar rättsstatsprincipen och möjliggör för Trump att bryta mot medborgarnas konstitutionella rättigheter.
Det är med samma röstetal, 3 liberala domare mot 6 konservativa, som HD i juli 2024 slog fast att Trump har absolut
åtalsimmunitet för handlingar som anses falla inom ramen för presidentskapet. Även här var de liberala domarna starkt kritiska, varav en beskrev det som att Trump blir som “en kung som står över lagen”.
Inte minst kan man fundera över maktfördelningen efter att Trump i januari 2025 benådade över 1500 personer som var involverade i stormningen av Kapitolium. När USA:s kongress skulle godkänna valresultatet för presidentvalet 2020, stormade en mobb kongressen för att störa den demokratiska processen. Innan stormningen höll Trump tal där han återupprepade att presidentvalet var stulet. I mobben var det fullt av Trumpmerch och flaggor. Att som president benåda de som brutit mot lagen, särskilt när det är ens egna sympatisörer, är en tydlig underminering av rättsstaten.
Kongressen, myndigheter och universiteten
Justitiedepartementet är en del av den verkställande makten, men har historiskt sett varit oberoende av presidenten. Nu har dock justitiedepartementet allt oftare fungerat som Trumps förlängda arm för att gå efter politiska motståndare. Bland annat har justitiedepartementet stämt den amerikanska centralbanken och hotat
med att åtala centralbankschefen Jerome Powell. Detta menar Powell egentligen har sin grund i att centralbanken inte sänkt räntorna i den utsträckning Trump velat.
Trump har även tagit makt från kongressen genom att fler och fler beslut tas genom presidentordrar än lagar i kongressen. Förra året utfärdade Trump 225 presidentordrar medan kongressen bara röstade igenom 49 lagar. Tidigare nämnda rapport från V-Dem pekar även på att den republikanskt styrda kongressen inte sannolikt kommer att ifrågasätta eller utreda lagligheten av om Trumps beslut strider mot konstitutionen eller lagen.
Trump har också riktat in sig på universiteten. Bland annat har han hotat med att dra in federalt stöd till universitet, med krav om att bland annat ta bort inkluderingsprogram och att begränsa pro-palestinska aktiviteter på universiteten. Harvard är ett universitet som motsatt sig krav från Trumpadministrationen. Det har bland annat lett till att Trump fryst anslag på över 2 miljarder dollar samt stämt Harvard på en miljard dollar i skadestånd. Trumpadministrationen menar att stämningen mot universitetet är för att de misslyckats att skydda judiska studenter. Harvard menar att stämningen är en påhittad och hämndlysten åtgärd för att Harvard vägrar överlämna kontrollen av universitetet till regeringen.
Mediafriheten
Sist men inte minst, har Trump en fientlig ton mot media. Bland annat har Vita huset haft en skamlista över medier som anses misshagliga. I nuläget finns det “media offender of the week” på Vita husets hemsida. Där lyfts mediebolag och enskilda journalister, som Vita huset menar är
missvisande eller partiska. Förutom den generella negativa inställningen till media, sätter Trump press på mediebolag genom myndigheten FCC. Myndigheten har bland annat hotat att dra in licenser på grund av mediers rapportering om kriget mot Iran. Myndighetens ordförande har sagt att “Medier som sänder bluffar och förvrängda nyheter – även känt som Fake News – har nu en chans att rätta sig innan det är dags att förnya deras licenser”.
Minst lika oroväckande är att Paramount Skydance i februari köpte Warner Bros. Discovery, som bland annat äger CNN. Paramount Skydance ägs av David Elisson som enligt Trump själv är en stor anhängare. Elisson har även besökt Vita huset flera gånger för att diskutera CNN:s framtid med Trump. Elisson äger nu både CNN och CBS, två av de
stora amerikanska mediebolagen. Att fler och fler mediebolag köps upp av Trumpvänliga ägare, blir särskilt problematiskt då Trump verkar för att ge mindre anslag till de oberoende statliga medierna.
Under Trumps andra mandatperiod har mer och mer makt koncentrerats till presidenten. Samtidigt har medier, domstolar, myndigheter och universitet fått utstå hård press av administrationen på olika sätt. Samtidigt som detta oroar experter, får man komma ihåg att halva landet röstat fram Trump. Det blir helt enkelt upp till framtida väljare att ta ställning - är det så fel att montera ned rättsstaten?
ELLIOT NORBERG Skribent
KORSORD
Jfr DNA
Högst rättskälla
Prins i New Orleans
Sjua, åtta... Åtta, sjua...
Efter
BGmöte
Engelskt hav Namn på jeans
Föreningens kör
Tema-
Inte ni
Omsluta
Desto
Bästa föreningen ... vår hage
För te
Huvudartär Ta i beslag för skuld
i Medelhavet Smak
Vad passar bättre än ett korsord på tema Rätt eller Fel! Dags för dig att hitta de rätta svaren: Orden i de gula rutorna bildar en mening.
Med tänder att göra Skywalker Liknelse
Off
Bästa möjlig
Vård- och omsorg Fisk
Lithuanian TV channel Flygbolag
Utgång i lakan Trollkarl från...
För att fästa båt
Koordinater
UTVECKLAS MED OSS
En plats för dig som vill växa – och göra verklig skillnad. Genom att arbeta tillsammans och innovativt har vi skapat oss en självklar plats i händelsernas centrum. Vill du bli en i teamet?
Vill du vara där det händer?
Hos oss får du den stora byråns alla fördelar. Du får arbeta med stora och komplexa ärenden, i nära samarbete med några av Sveriges högst ansedda affärsjurister. Samtidigt är byrån inte större än att alla känner alla. Vi arbetar i små sammansvetsade team där nyutexaminerade jurister arbetar tätt ihop med både delägare och andra seniora jurister.
Vill du få en försmak på livet som affärsjurist under studietiden? Den 1 april öppnar vi ansökan till våra studenttjänster, research trainee samt support trainee, och redan nu kan du söka till vårt mentorskapsprogram. Läs mer på gda.se/karriar och följ oss på Instagram @gernandtdanielsson för att inte missa när ansökan öppnar.
SKAPA KONTAKT
Hälsningar från vår vänförening Stadga
Hej alla JF:are!
Ni har säkert redan läst om JF:s besök till Åbo för att träffa sin nya vänförening Stadga (det vill säga oss). Besöket var väldigt lyckat och vi från Stadga är otroligt exalterade över detta samarbete. För er som inte hade möjlighet att delta på resan till Åbo (och såklart även för er som deltog <3) vill vi gärna berätta lite om våra traditioner här i Åbo.
Jag, Jannike, och Hanna ordnade ert besök för Stadgas del hösten 2025. Vi satt i förra årets styrelse, där Hanna var ordförande och jag företags- och samarbetsansvarig. Vi har båda studerat i några år redan, och studietiden har varit en av de bästa perioderna i våra liv. Vi deltog under hela JF:s besök i Åbo och fick många nya vänner!
Vi hoppas få lära känna ännu fler av er genom detta samarbete. Här får ni ta del av våra texter som förhoppningsvis ger en inblick i vårt studieliv. Vi berättar gärna mer när vi ses. <3
Jannike:
Hösten 2021 började jag studera vid Åbo Akademi, ett svenskspråkigt universitet i Åbo. Jag inledde mina studier inom samhällsvetenskaper, men med tiden började jag känna mig vilse och funderade om detta verkligen var vad jag ville göra. År 2024 kom jag istället in på juridiklinjen vid Åbo Akademi och i Stadga, och insåg snabbt att jag hade hittat hem.
Ämnesföreningen tog emot mig med öppna armar och jag ville ge något tillbaka, vilket resulterade i att jag sökte till styrelsen redan samma höst. Stadga är en liten ämnesförening (vi tar in drygt 30 studerande per år), vilket innebär att det inte är helt ovanligt att sitta i styrelsen redan som första årets studerande.
Styrelseåret visade sig bli det bästa året i mitt liv och gav mig en inblick i all vår verksamhet. I och med att föreningen är liten så deltar styrelsen på de flesta evenemang. Under året ordnade föreningen
till exempel traditionsenliga exkursioner, akademiskt program, sportevenemang, gulisveckor (som Hanna berättar mer om nedan), sittningar och så deltog styrelsen på årsfester. I och med att det enbart finns sju juridiska
Jannike på Valborgsfirande
Stadgas styrelse 2025 på årsfest ämnesföreningar i Finland så har vi ett nära samarbete och styrelserna går på samtliga årsfester.
En tradition som tydligt skiljer våra studentkulturer åt är hur våra sittningar ser ut (något som också diskuterades flitigt under ert besök i Åbo). Medan många av era sittningar är något mer formella, är alla våra sittningar så kallade “fulsittningar”. De har ofta ett tema som man klär sig enligt, tillsammans med den mörkröda halaren som vi bär nedtill.
Maten är alltid god, men enklare än till exempel på årsfester. Fokus ligger framför allt på snapsen. Sittningen leds av två sångledare som håller stämningen uppe och drar så kallade åsnebryggor inför varje snapsvisa. Åsnebryggor är små historier som leder fram till en snapsvisa. Sällskapet ska gissa vilken låt det är frågan om och när man vet ropar man “bingo”!
Utöver att delta på sittningar så hade jag även mina ansvarsuppgifter att fundera på förra året. De var främst att vara kontaktperson till våra samarbetspartners och att ordna exkursioner. Stadga arrangerar två utrikesexkursioner och åtminstone tre
inrikesexkursioner varje år. Under 2025 åkte vi till Berlin och till Köpenhamn. Programmet på exkursionerna består främst av akademiskt program, men på kvällarna brukar vi utforska städerna, äta middag tillsammans och festa till det.
Hösten 2026 hoppas vi få komma till er, och vi är otroligt taggade. Det ska bli roligt att få ta del av ert studieliv och träffa er alla. Vi ses! <3
Hanna:
Förra hösten vaknade jag en dag och märkte att jag fått en massa nya följarförfrågningar på Instagram av olika reccelag. Jag var otroligt förbryllad först och var inte säker på om jag gått med i någon ny kommitté eller förening under en utekväll eller om jag höll på att bli förföljd. Efter en stund kunde jag dock förstå att detta hade något att göra med JF Uppsala som lättade på min ångest. Under ert besök i Åbo frågade jag om detta och förstod att detta var menat för första årets studerande och för att skapa hype för starten på universitet. Därför tänkte jag berätta om vårt liknande men mycket annorlunda system i Åbo och Stadga.
Jag heter Hanna och är tredje årets studerande och hade lyckan att få vara en av hostarna då JF Uppsala besökte Stadga. Våra recceveckor heter gulisveckorna och en recce kallas en gulis eller gulnäbb. Benämningen gulis kommer från att i Finland får alla som börjar första klassen i lågstadiet en keps som är gul och det står gulnäbb i trafiken på den. I Åbo kallar vi våra faddrar till tutorer och de har ungefär exakt samma roll hos oss som er. Nu när vi har koll på terminologin så tänkte jag dela med mig av hur gulisveckorna oftast ser ut, eftersom mina egna gulisveckor var kanske den mest spännande men även roligaste delen av studietiden.
Gulisveckorna består av en del traditionella evenemang bland annat gulisölen, gulissitzen, gulisexkursionen och gulisintagningen. Dessa evenemang ordnas varje år i samband med andra evenemang som föreningen samt tutorerna ordnar. Gulisölen är oftast under de första dagarna av gulisveckorna och är i princip ett evenemang där den äldre studeranden träffar gulisarna för första gången. Gulisölen är ett väldigt chill evenemang och det enda man behöver är någon dricka och möjligen en regnrock om vädret så kräver.
Gulissitzen är en fulsittning/sitz som oftast är gulisarnas första sitz. Denna fest slutar oftast mycket illa eller otroligt bra eftersom gulisarna ofta inte är förberedda på vad en sitz faktiskt innebär och de tar en stund för dem att förstå att det kanske är klokare att smutta på snapsen än att dricka en hel snaps efter varje sitzlåt. Min gulissitz var inte den första sitzen jag någonsin varit på men den var kanske den vildaste. Jag kommer ihåg bara hur jag satt där med min splitternya sångbok och spände inför presentationsrundan, något som nu för tiden har blivit rutin. Gulisexkursionen är studerandenas första inblick i världen av advokatbyråer och jag var själv under min gulisexkursion mycket imponerad av de otroliga takterrasserna och den goda bjudningen.
Gulisveckornas höjdpunkt för mig var dock gulisintagningen. Gulisintagningen går ut på att man i lag går till olika föreningars punkter och utför olika uppgifter. Jag är inte en mästare på svepandet av valfri dryck och efter ett par punkter ledde det till att jag valde att frivilligt hälla en lonkku eller lonkero (något som blev mycket bekant för JF Uppsala då de besökte Åbo) på mitt huvud. När jag tänker på det i efterhand borde jag kanske bara ha druckit den eftersom det var inte så charmigt att ha kladdigt hår under efterfesten.
Gulisveckorna var dock defintivt en otrolig del av studietiden och jag är väldigt tacksam av att man fick på en kort tid bli bekant både med studeranden samt studielivet. Vad jag följt med på reccelagens instagram konton så verkar det inte heller vara så dåligt hos er i Uppsala. Tack för mig och hoppas vi ses denna höst då vi besöker er <3
Gulisintagning
Gulisexkursion
Gulisintagning
Powered by challenges.
Juriststudent och redo för nästa steg?
På Delphi väntar spännande möjligheter, utvecklande utmaningar och kollegor som stöttar din resa – från dag ett. Läs mer om en karriär hos oss på delphi.se
Intervju med fd. justitieråd Ingemar Persson
Ingemars liv
som juriststudent
i Uppsala
Hur kom det sig att du började plugga juridik?
Ingemar läste naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet och hade under sina unga år inga planer på en framtid inom juridiken. Det var först mot slutet av gymnasietiden, i takt med ett växande samhällsintresse, som han fick upp ögonen för juristprogrammet. Under 1970-talet fanns ingen betygsspärr för antagning; så länge man uppfyllde grundkraven fick man en plats, då universiteten matchade lärosalarnas storlek i förhållande till antalet studenter. På grund av det höga tempot hade däremot ungefär tre fjärdedelar av studenterna avbrutit sina studier redan efter tre eller fyra terminer. För Ingemar, som kom från gymnasiet med högst slätstrukna betyg, blev detta system en unik möjlighet att prestera och stanna kvar på utbildningen.
Hans brinnande intresse och goda resultat gick inte obemärkta förbi. Under studietiden uppmärksammades han av lärare på institutionen och erbjöds redan som student att undervisa i bland annat associationsrätt, statsrätt och fastighetsrätt. Uppdraget som lärare tvingade honom att verkligen gå in på djupet i olika ämnen. Under studietiden var han även aktiv i Gästrike-Hälsinglands nation. Eftersom han kommer från Gävle var det naturligt att hamna där. Han var bland annat redaktör för nationstidningen och satt i nationens styrelse. Sommaren 1980 var han med och öppnade sommarrestaurangen, där det än idag serveras burgare i trädgården på somrarna. Ingemar är fortfarande aktiv som nationsjurist, vilket han har varit sedan 1982. I det uppdraget ingår även att vara ordförande i nationens besvärsnämnd. Numera kan han dessutom titulera sig som hedersledamot, vilket ibland innebär deltagande på nationens fester.
Karriären
En avgörande händelse för Ingemars karriärsval var när han var sommarnotarie i Hudiksvalls tingsrätt. Ingemar beskriver den som en liten domstol, men som var som “en egen liten värld” omgiven av åklagare och advokater. Han blev då “hopplöst förälskad” i domstolsvärlden och bestämde sig för att det var i domstol han ville jobba. Efter examen satt han ting i Uppsala och blev därefter aspirant i Svea hovrätt. År 1985 började han som undervisningslektor i civilrätt, med ett avbrott för tingsfiskalstjänstgöring i Uppsala. Tiden som lektor beskriver han som “en fantastisk tid”.
Ingemar hade diffusa planer på att doktorera, eventuellt rörande benefika rättshandlingar, men hamnade istället på Justitiedepartementet 1992. Ingemar skrattar och frågar sig hur det egentligen gick till.
Efter en “mindre kontrovers” lämnade han justitiedepartementet och blev 1996 “rådman på landet” i Enköping och sedan Uppsala. Därefter återvände han efter några år till Stockholm som vice ordförande i Svea hovrätt innan han därefter slutligen hamnade i Högsta domstolen.
Lagrådet
Du har tidigare varit justitieråd i Högsta domstolen mellan 2010-2020. Hur ser du tillbaka på den tiden? Finns det något särskilt du tar med dig från åren där?
Ingemar hade inte en tanke på att han skulle hamna i Högsta domstolen, men sommaren 2010 fick han ett oväntat telefonsamtal med frågan om han “ville byta jobb”, vilket var svårt att tacka nej till.
“Det var fantastiska år i Högsta domstolen med god stämning och ett gott arbetsklimat (men kanske inte varenda dag). Det var fantastiskt att som före detta lärare i juridik få diskutera i Högsta domstolen utifrån de rättsfall man hade undervisat på.”
Vid sidan av den dömande verksamheten i domstol har han under alla år haft uppdrag som föreläsare, seminarieledare, skiljedomare och utredare, vilket är något som han håller på med även idag.
spelar en central roll i granskningen av nya lagförslag. Hur ser du, utifrån din egen erfarenhet därifrån, på Lagrådets roll i dag?
Svaret på frågan, enligt Ingemar, är att Lagrådets roll är komplicerad. Han menar att man måste ta sin utgångspunkt i vad som står i lagrådslagen om Lagrådets uppgifter, som inte är att stifta lagar till skillnad från riksdagen. Lagrådet fyller emellertid en mycket viktig uppgift eftersom de bland annat kontrollerar att den föreslagna lagstiftningen är förenlig med annan lagstiftning och inte strider mot övergripande rättsregler, såsom grundlagarna eller EU-rätten. Lagrådet ska också bedöma om lagförslaget är tydligt utformat och om det faktiskt uppfyller de ändamål som förslaget är avsett för.
I dag kan Lagrådets yttranden i vissa fall uppfattas som politiska ställningstaganden, exempelvis i samband med de stora förändringarna av straffrätten där skarp kritik har riktats mot flera lagförslag. Ingemar menar att lagrådets roll fortsatt är lika viktig idag, om inte ännu viktigare, inte minst på grund av det höga tempot i lagstiftningsarbetet.
Rätt eller fel?
På temat – och som en ganska bred fråga –hur ser du på begreppen rätt och fel?
Ingemar lutar sig tillbaka och lägger armarna i kors - Knepigt, konstaterar han eftertänksamt. Genom seklerna har man debatterat huruvida juridik verkligen är en vetenskap i ordets tekniska bemärkelse. Även om vi idag har juridiska fakulteter och professorer som bedriver rättsvetenskaplig forskning, menar Ingemar att det finns en fundamental skillnad mellan juridik och exempelvis naturvetenskap.
Där naturvetenskapen som utgångspunkt vilar på observationer av en verklighet, är juridiken i stället öppen för beslut. Inom naturvetenskapen kan man inte “rösta om tyngdlagen”, men inom juridiken kan man faktiskt bestämma vad som ska betraktas som rätt eller fel. Om en regel upplevs som felaktig, vad är då alternativet? Vad är egentligen rätt?
Ingemar pekar på att juridiken i slutändan är åtkomlig för mänskliga beslut. När en juridisk fråga ställs på sin spets kan det bli Högsta domstolen som sätter punkt genom att besluta: så här ska det vara. Det som därefter uppfattas som rätt har därmed blivit resultatet av en omröstning.
Resonemanget leder fram till juridikens roll i en demokrati. En viss fråga uppfattas som politisk fram tills det ögonblick den blir lag. Då övergår den till att vara “det som gäller”. Detta kan skapa ett dilemma för lagens tillämpare: I ett demokratiskt samhälle är domaren förpliktigad att tillämpa gällande rätt, oavsett om domaren personligen eller moraliskt håller med om lagstiftningen eller inte.
Vegetarianerna har ätit sin sista carbonara
Klockan närmar sig halv sju en söndag kväll och du står i matbutiken för att i sista sekund handla ingredienserna till middagen. Du har nämligen, något övermodigt, bjudit hem dina vänner efter att ha skrutit om att du lagar den bästa carbonaran i hela Uppsala. Tyvärr slår det dig först nu att en av gästerna inte äter kött. Med raska steg går du mot vegodisken för att plocka på dig ett paket vegobacon. Hur illa kan det vara? Väl framme hittar du den inte. Du ber personalen om hjälp och möts av svaret “Jaha, det är bondbönsstripsen du letar efter!”
I oktober förra året röstade Europaparlamentet igenom ett förslag om att begränsa användningen av vissa köttrelaterade namn på vegetariska produkter. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling ville skydda europeiska bönder och livsmedelsproduktion genom att förbjuda just sådana namn. EN av motiveringarna var att namn som “vegobacon” och “vegoburgare” skulle kunna leda till förväxling med animaliska produkter. Förslaget innebar bland annat att namn som vegoburgare, vegoschnitzel och vegokorv riskerade att förbjudas.
Den som följt nyhetsrapporteringen vet dock att den här debatten varit uppe på tapeten tidigare. Redan 2020 diskuterades liknande förslag, bland annat på initiativ av franska politiker. Den uppmärksamme har kanske också lagt märke till att produkter inte har hetat “havremjölk” eller “havregrädde” på flera år, utan istället “havredryck” och “havrevisp”. Anledningen är att EU-domstolen 2017 slog fast att växtbaserade produkter inte får säljas med mejerirelaterade namn som mjölk, ost och grädde.
När Europaparlamentet röstade om förslaget i oktober möttes det av en bred skepsis bland svenska EU-parlamentariker som kallade det “lite löjligt”, “trams” och en “icke-fråga”. Och visst finns det något komiskt i tanken - ett barnkalas där alla får korv, utom Pelle som är vegetarian och i stället blir serverad en sojapinne.
Men alla som kommer ihåg något från EU-rätten vet att sista ordet inte är sagt när Europaparlamentet har röstat. I början av mars nådde EU-parlamentet och kommissionen en kompromiss om att förbjuda vegetariska helfabrikat att säljas med vissa köttliknande namn. Listan är preliminär och ska röstas igenom av rådet och parlamentet innan det träder i kraft men som listan ser ut nu är det dessa ord som kommer förbjudas: bacon, nötkött, kalvkött, fläsk, fjäderfä, kyckling, kalkon, anka, gås, lamm, fårkött, får, get, drumstick, filé, ryggbiff, flank, loin, steak, revben, bog, skank, kotlett, vinge, bröst, lever, lår, bringa, entrecôte, T-benkött, rumpkött.
Det är kanske inte en så stor förlust för de vegetariska producenterna och produkterna att användandet av dessa namn riskerar att förbjudas. Jag har trots allt svårt att komma på exempel i matbutiken där namn som vegoanka eller vegoentrecote, än mindre vegorumpkött använts. Den största förlusten blir nog vegobaconet som länge varit en väletablerad del av det vegetariska utbudet i matbutikerna. Vad ska det heta i framtiden? Bönbondstrips, vegocrisp och sojastrimlor är mina bästa förslag. Alternativet är att carbonara blir ett minne blott för alla vegetarianer som kanske får nöja sig med en cacio e pepe istället.
Anna Kuttenkeuler Skribent
Be the best you.
We are looking for people with the distinct Roschier mindset. People with talent. People with dedication. People with a continuous drive to learn more and develop.
We take pride in recognizing talent and giving them a platform for reaching their full potential. At Roschier, you will have opportunities to work to the best of your ability and develop your talents to the full.
Apply today – and become the best version of yourself!
Börja din karriär
hos oss
Är du i början av din juridiska karriär – eller redo för nästa steg?
På Lindahl får du arbeta med affärsjuridik i en miljö där utveckling, samarbete och engagemang står i fokus. Hos oss möter du erfarna jurister, spännande uppdrag och en kultur där du får växa – både professionellt och som person.
Håll utkik i Lindahls kanaler – @advokatfirmanlindahl Kanske ses vi snart?
lindahl.se/karriar
AI på universitet
Hjälpmedel eller genväg?
"With great power comes great responsibility."
– Alla spiderman-filmer någonsin, och numera även universitet.
Det är svårt att hitta en student 2026 som inte på något sätt har stött på AI i plugget. Antingen använder man det själv, eller så känner man någon som “bara” bad den förklara en grej, “bara” fixade dispositionen, “bara” skrev om ett stycke så att det lät mindre kaos. Och ändå blir det alltid lite stelt när ämnet kommer upp. Som att vi alla sitter i samma föreläsningssal och kollektivt tänker: Det här är ju uppenbart, men vad är egentligen okej att säga högt?
För samtidigt som AI är överallt, så är moralen kring den fortfarande lite…improviserad på ett sätt. Universitetens regler försöker hinna ikapp tekniken, institutioner formulerar policys, och studenter försöker navigera en vardag där man både vill vara effektiv och känna att man gjort jobbet själv. Det är där frågan blir intressant: Är AI ett hjälpmedel, eller har det blivit en genväg som riskerar att urholka det vi faktiskt är här för att lära oss?
Den sistnämnda frågan blir kanske lite vilseledande, då frågan snarare syftar på att inte låta AI ta över hela jobbet för oss. Den har dessutom blivit ganska uttjatad, med oändliga argument från vardera sida.
Juristernas aversion till AI kan ju bero en hel del på att vi är traditionalister. Tiotals kursböcker per termin, handskrivna tenta-pärmar på vissa terminer och handskrivna anteckningar på seminarierna. Själva essensen av utbildningen har blivit att anpassa sig till mängden information man behöver lära in varje dag, vecka och termin. Det gör att AI känns som en genväg redan innan man ens hunnit fundera över hur man faktiskt använder den.
Samtidigt är det svårt att ignorera varför AI blivit så attraktiv de senaste åren. Det är inte för att studenter plötsligt har blivit lata. Det är för att tempot är högt och kraven är många, och när man sitter där en tisdag kväll med 200 sidor kvar och seminariet är klockan åtta nästa morgon, så känns “hjälpmedel eller genväg” inte som en filosofisk fråga. Det känns som en ren överlevnadsstrategi.
Så är det ett hjälpmedel eller en genväg?
Hur än jag inte vill, så måste jag säga “det beror på!” för att knyta ihop säcken på något sätt. Svaret ligger egentligen hos dig, läsaren. Inte i den meningen att allt är relativt och man bara får “känna efter”, utan i den meningen att du kan ställa en ganska enkel kontrollfråga till dig själv.
Om AI hjälper dig att förstå en svår text, hitta struktur eller formulera dina egna tankar tydligare, då är det ett hjälpmedel. Om AI däremot producerar resonemang som du själv inte kan förklara, eller ger dig en färdig text som du inte skulle kunna försvara på ett seminarium utan att börja svettas, då är det en genväg. Inte nödvändigtvis för att det är “omoraliskt”, utan för att du missar träningen. Det är som att försöka bli bra på att argumentera genom att låta någon annan argumentera åt dig. Utan klander eller komedi, och för att få en positiv start på våren, så får du bestämma vad AI innebär för dig – utan att använda varken hjälpmedel eller genvägar.
DZENETE KASENDU Skribent
Våra studenttjänster
Kvällsreceptionist
Som kvällsreceptionist fyller du en viktig funktion som byråns ansikte utåt och får möjlighet att utveckla dina färdigheter samt skapa kontakter som kan vara betydelsefulla för din framtida karriär inom juridiken. Utöver arbetsuppgifterna deltar du i våra sociala aktiviteter och utvalda utbildningar, vilket ger dig möjlighet att bygga upp ett värdefullt kontaktnät inför framtiden. Tjänsten passar dig som är i början av dina studier och vill få en inblick i hur det är att arbeta på en framgångsrik affärsjuridisk byrå.
Du kan söka tjänsten på vårt Stockholmskontor redan från din första termin på juristprogrammet, och du arbetar 1–2 dagar i veckan.
Läs mer och ansök:
Studentpool
I vår studentpool får du möjlighet att arbeta med kvalificerade juridiska uppgifter och får direktkontakt med olika verksamhetsgrupper och ärenden. Du deltar även i våra sociala aktiviteter och utvalda utbildningar, vilket ger dig en chans att bygga upp ett värdefullt kontaktnät inför din framtida karriär.
Från och med femte terminen på juristprogrammet kan du bli en del av vår studentpool, där du arbetar 1–2 dagar i veckan.
Läs mer och ansök:
Du har äntligen gjort färdigt ditt seminarium. Du är förberedd. Allt går hur bra som helst. Du kommer överens med din basgrupp att ni ska ha lunchmöte. Du går in i mikrorummet, och BOOM. En fisklukt som tar dig så att du nästan ramlar omkull. Det luktar som om Poseidon själv svettats efter ett gympass. Din dag är förstörd.
Är det rätt eller fel att värma fisk i mikron? Det ska vi ta reda på.
Numret har temat ’’Rätt eller fel’’. Jag ska i sann rebellisk anda trotsa hela temat och blotta myten att det över huvud taget finns ett rätt eller fel.
’’Rätten är konsten om det goda och det rättvisa’’ – Ulpian
Sannolikheten är hög att du som läsare studerar någon form av juridik. Juridiken ska ge dig verktyg för att kunna etablera vad som är rätt eller fel. Ibland kan det dock hända att du ställer två resonemang mot varandra och du i stället måste tänka på vad som känns rätt när lagen inte ger någon vägledning i vad som är rätt. Det är just den känslan som är så olika hos oss människor.
Jag kommer nu framföra ett scenario där du som läsare (ja, även du som bara bläddrar tidningen vid Pelles kaffemaskin och du som prokrastinerar ditt plugg på Carro och i stället läser Press Judicata) själv ska ta ställning till vad som är rätt eller fel:
Du och en grupp vänner är fast i en extrem kyla i Arktis, långt ifrån hjälp. En av dina vänner blir allvarligt skadad. På grund av denna skadade vän måste ni färdas mycket långsammare.
Vad gör du?
1. Fortsätter tillsammans med din vän och därmed riskerar att alla fryser ihjäl, eller 2. Lämnar honom och chansen att resten överlever är större.
Vad du än gör i detta scenario kommer det att finnas en smula fel. De flesta scenarion har en blandning av rätt och fel; varken rätt eller fel finns i dess helt rena form. Jag ska inte använda en studenttidning för att en gång för alla etablera någon sorts filosofisk konsensus om vad som är rätt eller fel (även om jag hade velat). Det finns dock olika tankar om hur man kan se på rätt och fel:
Moralisk objektivism är tanken att rätt och fel existerar objektivt, nästan som matematiska sanningar. Mord på oskyldiga är fel oavsett kultur, tid eller åskådning. Om någon tycker annorlunda har den personen helt enkelt fel. Fisk i mikron kan alltså vara objektivt fel, oavsett kultur.
Utilitarismen säger att den handling som skapar mest lycka för flest människor är den som är rätt. I Arktis-fallet ovan hade en utilitarist lämnat sin vän och fortsatt med resten. Frågan man spontant kan ställa sig är om det bara finns inslag av rätt? Jag konstaterar även här, att fisk i mikron inte skapar någon lycka för någon annan än en själv (se egoist).
Jag ansluter mig emellertid till den moraliska relativismen att rätt och fel inte finns objektivt. Det är ytterst subjektivt och relativt beroende på kultur, samhälle, tid och personliga värderingar. Jag ser däremot ett undantag: fisk i mikron. Jag tror inte att stanken är beroende på kultur, samhälle, tid eller personliga värderingar. Så där har vi det:
Fisk i mikron är den enda handlingen som är objektivt fel. Så lägg av med det. Snälla.
Biträdande Chefredaktör
ALEXANDER BENGTSSON
Thrive with us
At KPMG, you will be able to take responsibility from day one, and develop into who you want to be over time. Gain in-depth insights with the talented colleagues in your team and create new opportunities together. Because how you grow matters.
Find our open positions and internships at kpmg.se/career
Olof, Risk & Compliance Consulting
Forma din framtid tillsammans med oss
På DLA Piper får du utvecklas i en inspirerande miljö med fokus på samarbete, expertis och internationella möjligheter.
Hos oss är inte utveckling något som sker vid sidan av – det är en integrerad del av arbetet. Oavsett din erfarenhetsnivå får du tidigt ta ansvar, arbeta nära klienter och bidra till komplexa uppdrag med affärskritisk betydelse.
Läs mer på dlapiper.se/karriar
HUR PÅVERKAR AI FRAMTIDENS JURISTER?
Algoritmen för AI har funnits sedan 50-talet, men det är först nu som den har utvecklats till att påverka oss på riktigt. Vi har intervjuat Felix Wideroth, tidigare ordförande för Juridiska föreningen i Uppsala och numera manager inom AI och data på EY som ska berätta om AI och hur juridiken står inför ett tekniskt skifte.
Tekniken i sig är ingen nyhet. Felix menar att idén om att datorer kan “tänka” genom avancerade beräkningar har existerat sedan 1956. Algoritmerna vi pratar om idag är ofta 40–60 år gamla. Det stora genomslaget skedde runt 2022 när OpenAI lanserade tekniken som gjorde det möjligt att processa gigantiska mängder data och faktiskt skapa helt nytt innehåll.
Idag arbetar Felix på EY:s AI- och datateam. Efter sin juristexamen valde han att inte gå den klassiska banan som jurist; istället har han valt att jobba med AI. I sin nuvarande roll hjälper han bland annat företag att implementera AI-teknik och se över deras affärsmodeller.
Agentic AI - nästa stora framsteg När vi diskuterar framtiden nämner Felix agentic AI som nästa stora framsteg. Han förklarar att generativ AI fungerar som ett reaktivt verktyg som svarar endast om den får en fråga. Agentic AI tar däremot processen ett steg längre genom att agera mer autonomt. Istället för att bara svara på enskilda frågor kan tekniken ta sig an ett övergripande mål.
Den kan självständigt bryta ner målet i mindre deluppgifter och fatta beslut längs vägen, vilket innebär att AI:n kan slutföra hela arbetsflödet utan att någon ska behöva vara involverad i varje enskilt moment.
“Det handlar om autonoma beslutsfattare. Man kan se det som ett system där en "master agent" styr och delegerar uppgifter till flera underliggande agenter. Varje agent fungerar som en specifik AI- funktionalitet med egna arbetsuppgifter”, tydliggör Felix.
Inom juridiken ser vi redan verktyg som Legora och Harvey AI. Dessa kan tränas på specifika juridiska data, såsom lagtext, förarbeten och rättsfall, snarare än den öppna webben. Felix förklarar att företag nu försöker bygga sina egna system där de implementerar kunddata direkt i systemet, som ska leda till att AI-agenter kan samarbeta för att lösa problem och generera lösningar.
“Gen AI är som en extremt kunnig konsult du ringer för råd. Agentic AI är samma konsult, men som också faktiskt utför jobbet åt dig”, menar Felix.
För att förstå skillnaden mellan generativ AI och agentic AI har Felix några konkreta exempel. Istället för att be AI:n att skriva ett enskilt mejl, kan agenten själv övervaka mejltrådar och även själv utifrån företagets data skriva ett personligt mejl samt schemalägga det autonomt. Ett annat exempel är att generativ AI kan sammanfatta ett kalkylblad om man ber om det. En AIagent kan i stället automatiskt hämta data från affärssystemet på en bestämd veckodag, identifiera avvikelser och skicka en färdig analys till rätt person utan att någon lyfter ett finger. Vid rekrytering kan man till exempel be generativ AI att skriva en platsannons, medan agentic AI publicerar annonsen, sorterar inkomna ansökningar mot kravprofil, bokar in intervjuer i kalendern och skickar bekräftelsemejl till kandidaterna.
Det ska betonas att tekniken inte ännu är där, men den är på god väg. För företag handlar det nu om att identifiera repetitiva och regelstyrda arbetsflöden. Det är inom dessa områden som tekniken snabbast kan avlasta organisationer och effektivisera arbetet. Förändringen innebär även ett skifte i medarbetarens roll; från att utföra själva uppgiften till att övervaka systemet och fatta undantagsbeslut.
Hur kommer denna teknik påverka framtida juristers arbete?
Bland juriststudenterna i Uppsala är det svårt att undgå diskussionen om hur AI kommer att påverka våra framtidsutsikter. Felix är ärlig med att det definitivt kommer att påverka juristernas traditionella arbete i grunden. Han menar att som nyexaminerad kan det absolut bli svårare. De repetitiva arbetsuppgifterna som tung research är precis det som en AI kan utföra genom ett par knapptryck. En senioradvokat kanske inte kommer behöva samma mängd biträdande jurister för att utföra det tunga förarbetet. Däremot betonar han att tekniken öppnar dörrar för nya värdeskapande arbetsroller som vi ännu inte känner till som även kommer att ge mer värde för kunden. Den som inte lär sig använda AI kommer att bli ersatt av någon som kan använda AI, menar Felix.
Utbildning
Trots teknikens framfart betonar Felix vikten av den klassiska juristutbildningen. Han tycker inte att AI kan ersätta grunderna inom juridiken. Tvärtom blir den juridiska metoden viktigare än någonsin. För att kunna använda AI på ett ansvarsfullt sätt krävs att man behärskar grunderna. Utan att förstå hur man når en slutsats, saknar man kunskapen som krävs för att bedöma om något är rätt eller fel.
På seminarierna i Uppsala lär man sig casemetodik och hur man strukturerar ett juridiskt resonemang. Det är precis den kunskap som behövs för att vara källkritisk och kunna avgöra när en AI har gjort fel. Felix ser AI som ett nödvändigt verktyg som förr eller senare kommer att inkluderas i utbildningen, men snarare som ett integrerat hjälpmedel än en specifik kurs. AI kan användas som ett bollplank och underlättar exempelvis korrekturläsning.
“Istället för att motarbeta utvecklingen bör vi ställa frågan: hur kan vi göra oss mer moderna?” menar Felix.
Tips till studenter
Till juriststudenter i Uppsala som vill förbereda sig för den tekniska utvecklingen:
“Testa! Det finns mängder av gratisversioner, som Chat GPT. Lek med dem, utforska var gränserna går och framförallt förstå tekniken. Man ska inte vara skrämd, utan man ska istället vara nyfiken och kritisk såklart”, säger Felix.
Rätt eller fel?
Sista frågan som ställdes till Felix var om AI är rätt eller fel. Han förklarar att det inte går att ge ett enkelt svar på en sådan fråga. AI kan bli fel om den används felaktigt genom att inte vara källkritisk, men det kan också användas som ett effektivt verktyg om den hanteras rätt. För framtida jurister handlar det inte om att se AI som antingen rätt eller fel. Det viktiga är att lära sig hantera och använda tekniken för att öka värdeskapandet i juristrollen.
TU Skribent
JOGALLIA
KORSORD:LÖSNINGAR
Jfr DNA
Högst rättskälla
Prins i New Orleans
Sjua, åtta...
Åtta, sjua... Efter BGmöte
Med tänder att göra Skywalker Liknelse
Engelskt hav Namn på jeans
Föreningens kör
Tema-
Inte ni Omsluta Desto
Bästa föreningen ... vår hage
Off
Bästa möjlig
Vård- och omsorg Fisk
Huvudartär Ta i beslag för skuld
Lithuanian TV channel Flygbolag
Utgång i lakan Trollkarl från...
För att fästa båt
