POVELETE!
Makedonska för nybörjare
Lidija Lindoff
Pranava Publishing
Dobrum
INNEHÅLL
Förord
7 1 Makedonska azbuka
8-13 2 Zdravo! sid. 14-17
Kako se vika{? sid. 18-21 4 Moeto semejstvo sid. 22-25
[to pravi? sid. 26-29 6 Ajde na kafe! sid. 30-33 7 Imate slobodna soba? sid. 34-37
8 Kolku ~inat domatite? sid. 38-41 9 Imate temepratura?
Doa|am!
42-45
46-51 11 Mojot dom
52-55 12 Koj broj nosite? sid. 56-59 13 Kade e po{tata? sid. 60-63
Gosti na ve~era sid. 64-65 Grammatik sid. 67-79
Ordlistor sid. 81-97
Bildkällor sid. 98
Makedonska azbuka
1
Det makedonska alfabetet azbuka skrivs med kyrilliska bokstäver och består av
31 bokstäver. Bokstäverna baseras till stor del på regeln: ”ett ljud en bokstav”.
På nästa sida ser du alfabetet.
2[1.1] och V[1.2] >Grammatik s. 48
a) Kan du se vilka bokstäver som är lika svenskan?
b) Vilka skiljer sig helt från svenskan?
c) Vilka ser lika ut men är olika svenskan?
d) Försök skriva ditt namn på makedonska. Skriv som det låter!
2 a) Repetera alfabetet. 2[1.3]
b) Öva att skriva bokstäverna. V[1.4] och [1.5]
3 Läs orden och gissa vad de betyder:
taksi roman kosmos kiosk {pageti karta torta kakao
4 Lyssna på orden. Fyll sedan i den bokstav som fattas. Vad betyder orden? 2[1.6]
TR__KTOR __I VRAT__ N__GA
VOD__ K__NO OK__ MO__E
5 Öva på att uttala bokstäverna!
\ @ Z 2[1.7]
Y L Q 2[1.8] W ] U 2[1.9] H C ^ 2[1.10] X [ 2[1.11]
6 Vet du vad de här makedonska orden betyder?
Skriv in rätt makedonskt ord vid varje svenskt.
sonce radio slu{a vtornik
den qubov utro dedo
banka pie mnogu malku
svenska makedonska svenska makedonska
1 dricker _______________________ 7 morgon _______________________
2 tisdag ________________________ 8 dag ___________________________
3 lyssnar _______________________ 9 sol ___________________________
4 bank _________________________ 10 kärlek ________________________
5 farfar ________________________ 11 lite ___________________________
6 mycket _______________________ 12 radio _________________________
10 Para ihop de olika delarna på övre raden med något på undre raden och skapa egna ord. Skriv sedan ut orden i rutan och skriv vad de betyder på svenska.
MA VRA MOR LE VO KO
KOV SA DA MA VO TA
11 Para ihop orden med rätt bild. Öva på att skriva orden och lär in utantill. 2[1.13]
12 Stryk det ord som inte passar. raka nos saat pivo vrata mleko kino more film puter ku}a leb do`d £ador sladoled malku kniga mnogu doma utre denes sve}a lamba stol ~a{a bokal vrata kola morkov velosiped utro ve~er sneg televizor radio zavesa
13
Orden ima{ betyder du har och nema{ betyder du har inte. Vad tror du imam och nemam betyder? da och ne?
Repetera substantiven från övningarna uppgift 10, 12 och 13. Formulera sedan frågor och svar som i exemplen nedan. Variera dig fritt och använd de ord du lärt dig hittills.
imam nemam da
ima{ nema{ ne
sakam ne saka{
saka{ ne sakam
14 Gör som i övning 14 men skapa nu egna dialoger som i exemplen ovan med verbet saka (vill ha).
15 Korsord V[1.14]
- Ima{ sladoled?
- Da, imam (sladoled).
- Ima{ pivo?
- Ne, nemam (pivo).
- Saka{ pivo?
- Sakam!
- Ne saka{ sladoled?
- Ne, (ne sakam)
3. BETONING – INTONATION
(akcent)
3.1 Betoningen för makedonska ord är dynamisk och bestämd. Det finns därför en generell regel om att man för ord som har mer än tre stavelser betonar den tredje stavelsen bakifrån räknat, ex planina, Makedonski, knigata.
3.2 För kortare ord sätts betoningen på den första stavelsen, ex. kniga, ~a{a, Skopje.
3.3 Undantag görs i vissa fall för låneord från andra språk, ex. telefonira, lavabo, kompjuter.
3.4 För ordkombinationer används en gemensam betoning. Då faller betoningen på gruppens tredje stavelse räknat bakifrån, ex. na pazar, ne odat, ne mi ja dava, kupete mu pantaloni, baba ti, za mene, kolku pari, zad kuka.
4. SUBSTANTIV (imenka)
4.1 Substantiv är ord för människor, djur, växter, föremål. Substantiv är också ord för handlingar, känslor och egenskaper. Hit hör även namn.
4.2 Substantiven i makedonska har tre genus: maskulinum, femininum och neutrum. Substantiven hör naturligt till ett visst genus enligt form och utseende. En tumregel är följande:
mask: klu~ fem: soba
neutr: selo
• Maskulina substantiv slutar på konsonant: ~ovek, vrat, stol, petel
• Feminina substantiv slutar på vokalen -a: `ena, masa, krava, soba
• Substantiv i neutrum betecknar mestadels något litet: tele, dete, pile
OBS! Det finns undantag till denna regel exempelvis hos vissa substantiv som är maskulina till formen och slutar på konsonant men som i bestämd form får en feminin ändelse. Ex: ve~er - ve~erta
4.3 Substantivens plural (flertal) är en särskild kombination av form och genus. En stor del av pluralformerna är beroende av antalet stavelser (om de är räknebara eller icke räknebara) och även slutkonsonanter. Studera översikten nedan på nästa sida.
4.4 Maskulina substantiv bildar plural på följande vis:
a) flerstaviga substantiv får tillägget -i (undantag finns!)
MAKEDONSK-SVENSK ORDLISTA
Förkortningar
vb verb pron pronomen prep preposition a adjektiv adv adverb fem femininum mask maskulinum
neutr neutrum pl pluralis sing singularis subst substantiv refl pron reflexivt pronomen konj konjunktion ordn.tal ordningstal interj interjektion part partikel do direkt objekt io indirekt objekt
Aa konj medan, men, och
avgust mask augusti avion mask flygplan
Avstrija fem Österrike
avtobus mask buss
avtobuski a bussavtobuska stanica fem bussstation
avtobuska postojka fem busshållplats avtomobil mask bil advokat mask advokat advokatka fem advokat adresa fem adress aerodrom mask flygplats azbuka fem alfabet ajde kom igen, låt gå
ako konj om, ifall att ako adv det gör inget, det spelar
ingen roll Albanija fem Albanien
alergija fem allergi
ali{ta pl kläder
alo! interj hallå!
ama konj men
ananas mask ananas
angliski mask engelska
apartman mask lägenhet
ap mask tablett
april mask april
apteka fem apotek
aptekar mask apotekare
Bbaba fem mormor, farmor, svärmor
baga` mask bagage
balkon mask balkong
bamja fem okra
banknota fem sedel
bawa fem bad, badrum
bara vb leta, söka
bega vb fly, springa iväg
bel a vit
benzinska pumpa fem bensinmack
bi part skulle vilja
biblioteka fem bibliotek
blagodaren a tacksam
blagodari (se) vb tacka
blizu/blisku adv nära, i närheten
bluza fem blus
boja fem färg
bolen a sjuk
boli vb göra ont, smärta
bolka fem smärta
bolnica fem sjukhus, lasarett
boranija fem brytbönor, vaxbönor
bostan mask allmän benäm-
ning på meloner
brat -}a mask bror
bratu~ed mask kusin
bratu~eda/bratu~etka fem kusin
brod mask båt
broi vb räkna
broj -evi mask räkneord, nummer
brojka fem siffra
Bugarija fem Bulgarien
budi vb väcka
budi (se) vb vakna
bukva fem bokstav
bukvar mask alfabetsbok
butka fem pressbyrå, kiosk
Vv, vo prep i
vaka adv så här, så, på detta vis vakov pron sådan här
vam pron ni (io)
vamu adv hitåt vam pron ni (io)
vamu adv hitåt vari vb koka vas pron ni (io)
va{ pron er ve pron er (do klitiskt)
vedna{ adv genast, omgående ve|a fem ögonbryn
ve`ba vb öva
ve`ba fem övning
veli vb säga