People by PostNord 2_2020 Svenska

PEOPLE

ETT MAGASIN OM OSS SOM GÖR VARDAGEN ENKLARE

#2 2020

Diter loste.

Equlia Hassan Masaoud denter

Alla siffror rätt ”Magkänslan sa att det var något som var fel.” sidan 37

Ersin parkerade sin lastbil, förälskade sig i statistiken och vände fiasko till succé.

Equ iandus et occab ipsa, Tine Anundsen denter loste. Equlia Anders Palm denter Equ et occab ipsam, Samir Razak.

#2 2020

120

PostNordare i detta nummer: Egil gör det omöjliga, Nikolaj kodar framtiden och Camilla reser sig alltid.

Och 117 till.

SILVER 2019

4

The new flexible T-Cross.

An interior easy to rearrange to suit your needs – the new T-Cross is adjustable, allowing more legroom, or more room for luggage, or the space to load very long things. Moreover, lots of advanced safety features are included. For example, the new T-Cross brakes for pedestrians, helps keeping you in the lane, and warns you when you get tired. Discover the greatness of a compact SUV.

Find your nearest dealer on www.volkswagen.se Bränsleförbrukning blandad körning från 5,9 – 6,3 l/100 km. CO2-utsläpp från 131 – 142 g/km. Skattegrundande CO2-utsläpp från 112 g/km.

Miljöklass Euro Bilen på bilden är extrautrustad. Vi reserverar oss för ändringar och avvikelser.

Volkswagen

Välkommen!

S LU T S AT S E N *

PostNord

djur

>>> Hunden kallas människans bästa vän, men för den som jobbar på PostNord kan förhållandet till djur vara lite ambivalent. Många kan vittna om ilskna hundar eller katter som lurpassar vid brevinkastet för att kunna riva den intet ont anande brevbäraren. På terminal kan det både kräla och slingra små varelser ur paket och den som kör bil i arbetet kan behöva väja för vilt. Eller varför inte för en nyfödd kalv, som den norska chauffören på sidan 37.

Många har förstås också goda erfarenheter av djur. Som medarbetarna i finska Tammerfors på sidan 34, som har en helt egen kontorshund.

Oavsett vad man tycker – utan djur skulle livet vara betydligt tråkigare. Både på och utanför PostNord. * Redaktionen drar en högst ovetenskaplig slutsats om saker som förenar PostNordare, baserat på intervjuerna i magasinet.

1. Ett nosavtryck är lika unikt som ett fingeravtryck.

2. Hundar kan lära sig över tusen ord.

3. Det finns runt 400 miljoner hundar i världen.

4. Hunden ser i nyanser av svart, vitt, blått och gult.

5. Att kela med en hund kan sänka ditt blodtryck.

Källa: djurdrömmar.se

Var är nyheterna?

People by PostNord är ett magasin som berättar om PostNords medarbetare. Du som har tillgång till intranätet c/o PostNord hittar nyheter och information där. Kommentera gärna artiklarna i Yammergruppen: People by PostNord.

B I L D E R B A KO M S C E N E N

KÖPENHAMN. Karsten Bidstrup fotograferar vinnarhundar i PostNords frimärkstävling. Se sidan 33.

Följ oss på Instagram @peoplebypostnord

PEOPLE BY POSTNORD

ROSERSBERG. Niclas Lövgren fotograferas av Christian Gustavsson.

Läs om Niclas på sidan 29.

Silver i Svenska Designpriset 2019

Vi som jobbar på PostNord tvingas ofta hantera det oväntade. Det kan vara snö som vräker ner eller en paketmaskin som krånglar.

Oavsett vad måste ”den blå maskinen” fortsätta att rulla och leverera paket och brev till alla som är beroende av våra tjänster.

Men i mars 2020 inträffade något som ingen hade kunnat föreställa sig. Coronapandemin kom till Norden och vände upp och ner på allt.

Till en början var vi nog alla ganska omskakade. Hur skulle vi klara leveranserna om alla blev sjuka?

Skulle det ens finnas några leveranser att genomföra? Ganska snabbt stod det klart att PostNords tjänster behövdes.

Kanske mer än någonsin, till och med.

Många nordbor skötte sina inköp via e-handel och efterfrågan på hemleveranser steg markant. I Norge ökade hemleveranserna med över hundra procent och PostNord lyckades på kort tid tiodubbla kapaciteten. I Danmark MALIN NORDÉN infördes på rekordtid en ny pandemi­ Chefredaktör, vänlig leveransrutin och PostNord People by PostNord Strålfors tog initiativ för att hjälpa sjukvården, vilket resulterade i 36 000 skyddsvisir. Överallt på PostNord har det under året skett små mirakel och hjältemodiga insatser och vi har mött det oväntade med innovativa lösningar. Prestationer som gjort att vi inte bara klarat krisen så här långt, utan också blivit starkare.

Hur vi agerar och leder, både oss själva och andra, är alltid viktigt, men blir ännu viktigare i utmanade lägen. På sidan 48 kan du läsa om ABC Leadership som bygger på orden Accountable, Brave och Commited. De ger nycklar till hur vi behöver agera för att vi ska lyckas med vår förändringsresa. Att vi alla ska göra det vi lovat och ta ansvar för att det ska bli så bra som ­möjligt. Det handlar om att våga prova nya idéer. Om vi gör det kan vi inspirera varandra och tillsammans skapa en riktigt bra arbetsmiljö. Precis som många medarbetare i detta nummer visar prov på.

PEOPLE BY POSTNORD Chefredaktör: Malin Nordén Landsredaktörer: Robert Långström (SV), Michael Kirkeby (DK), Maiju Karhunen (FI) och Sigurd Bjerke (NO).

Form: Kristian Gustafsson Språkkoordinator: Louise Holpp Övriga medverkande: Aniella Svensson, Grethe-­Birgitte Friis Jakobsen, Salla Virkkunen, Rebecka Mathers, Malin Dahlberg, Fredrik Arvidsson Produktion: Spoon Tryck: V-TAB Mejl: peopleby@postnord.com

3

BANFA JAWLA

Visste du att hunden och människan hängt ihop länge?

Skelettfynd visar att det fanns tama hundar redan för 12 000 år sedan. Lite mer udda fakta:

Året då inget blev som väntat

INNEHÅLL #2-20

6

10

29

Lotte tar ledningen.

Niclas pustar ut.

Tarja knatar på.

38

Camilla reser sig.

10

42

Berggrens snöar in på jobbet.

Ersin avslöjar knepen.

49 Magnus ser detaljerna.

4

18

Sidsel och Nikolaj spänner bågen.

PEOPLE BY POSTNORD

INDEX Vi är tta med i de r numme Vi som är intervjuade:

Alexander Wallsten 25 André Snitkjaer 55 Angelica Björkbom 48 Ann-Kristin Wik 28 Bengt Andersson 24 Bo Andersson 32 Camilla Niemann 38 Caroline Berggren 10 Daniel Bahner 56 Egil Öberg 14 Ella Clausen 33 Emma Strömberg 40 Eniz Özkan 42 Ersin Özkan 42 Helena Sjöberg 59 Jan Greve 59 Jasmina Music 56 Joakim Persson 59 Joan Regitza Garlov 54 John Fred Gong Ro 16 Johnny Adolfsson 62 Jussi Wahlberg (och Harry) 34 Kim Berggren 10 Kirsi Ylänne 26 Lene Reiupert 27

Lennart Rönnqvist 42 Mads Berggren 10 Magnus Egberth 49 Martin Redborn 53 Mathias Olsson 66 Mats Duvner 15 Mikkel Damholm Christensen 54 Niclas Lövgren 29 Nikolaj Settnes 18 Ole Laursen 52 Patrik Lindblad 49 Per Jostein Simensen 37 Pia Slot Smedegaard 33 Pål Eier 13 Sidsel Holm Larsen 18 Simon Høj 12 Sofia Leffler Moberg 64 Sophia Kandell 41 Stefan Fougt 40 Susanne Jellesen 27 Tarja Tuominen 7 Therese Eriksson 32 Tomas Lundström 29 Vandana Sharma 9

Vi som är omnämnda: Anders Bertilsson Anders Ingelmo Anders Trawén Ann-Catrine Hagbo Anne-Marie Andersson Annemarie Gardshol Arto Kuorilehto Ayman Nouh Bekir Aslan Christen Asmundsson Christian Klaussen Christian Thorén Christoffer Larsson Claus Vogel Dag Helge Larsen PEOPLE BY POSTNORD

62 52 29 14 29 25 29 38 29 52 16 42 40 10 16

Dainius Dainys Daniel Assarson David Winberg Derin Sarwat Diana Hjelte Emil Aasmul-Olsen Emilia Mannari Fredrik Thörnblom Georg Ribbing Henok Kiros Henrik Almtorp Hossein Arkan Ibrahim Haji Ilker Bircan Jacob Franke

37 56 52 29 29 12 34 52 14 29 10 29 38 42 52

Jakub Kisel Jani Ståhlhammar Jeannette Hyldig Jesper Sangill Jimmy Ohlsson Johan Granath John Nyås Johnny Larsson Jörgen Lundgren Kay Espung Klara Møller Poulsen Krista Yliruusi Leif Göransson Magnus Bennich Marcello Menchise

18 52 52 18 29 62 37 42 14 52 12 34 52 52 14

Martin Larsson Martin Pingel Mathias Filipsson Mikael Erikson Nadja Kristiansen Niels Crossland Niklas Reinholdsson Noman Siddique Palle Olsen Patrik Larsson Patrik Lindqvist Patrik Wikström Peter Andersson Peter Lundin Philip Wik

56 33 29 52 12 10 62 14 52 49 40 42 14 14 42

Pontus Gellerbrink Päivi Kiljunen Rolf Kjellberg Ruben Knudsen Salih Korkmaz Sanna Mäki Thomas Reinelöv Tonny Rasmussen Torfinn Trondsen Uhlie Evertsson Yakup Cakmak

29 7 42 38 42 34 29 38 37 14 42

5

6

P E O P L E BY P O ST N O R D

FOTO: BENJAMIN SUOMELA

MIN PLATS / KVARNBÄCKENS VATTENTORN

”Platsen har något rofyllt över sig” ”MOTION ÄR MITT livselixir. Jag njuter av att få röra på mig, både på arbetet och fritiden. På PostNords lager i Vanda får jag lätt ihop 20 000 steg under en arbetsdag och jag skulle aldrig kunna tänka mig ett kontorsjobb. Men det räcker inte för mig.

Jag fortsätter att röra på mig på kvällarna, då min hund Adessa behöver komma ut. Vardagar går vi kortare rundor, men på söndagarna brukar det bli tio kilometer längs skogsstigar.

Vi går ofta till Kvarnbäckens vattentorn som ligger nära där vi bor i Helsingfors. Där får Adessa springa lös en stund. Tornet byggdes 1965 och platsen har något rofyllt över sig. Kanske har det att göra med att jag brukade vara här i min barndom.

Jag växte upp i östra Helsingfors och det är kul att minnas utsikten från förr och jämföra den med dagens vy. Jag märker att även Adessa blir lugn när vi kommer dit.”

TARJA TUOMINEN, LAGERARBETARE I VANDA, FINLAND BERÄTTAT FÖR MAIJU KARHUNEN Närmaste kollegor: ”Jag jobbar mest med Päivi Kiljunen.”

P E O P L E BY P O ST N O R D

7

MISSA INTE ANNONS

PÅ INSTAGRAM! Här hittar du det bästa i tidningen samt unika filmklipp.

Följ oss redan idag! @peoplebypostnord

Tips för matlådan, en familj i postens tjänst och favoriter på vinyl. Pick up bjuder på snabba nedslag i PostNords värld på sidorna 9–15.

TEXT: UR ”VÅR BÄSTA MAT” FOTO: WOLFGANG KLEINSCHMIDT

Enchilada är en mexikansk maträtt som gratineras i ugn.

I MATLÅDAN

Vandas kycklingenchiladas Mat ska vara stark och god – och vara rolig att laga. Det säger Vandana Sharma, produktionschef i Solna, som bidragit med sitt favorit­recept till PostNord Sveriges egen kokbok ”Vår bästa mat”.

4 PORTIONER • 500 g strimlad kycklingfilé • 2 gula lökar • Smör till stekning • 1 tsk salt • 1 tsk sambal oelek • 2 dl crème fraiche • 8 tortillabröd mini • 2 dl riven smakrik ost TILL SERVERING Blandad grönsallad

P E O P L E BY P O ST N O R D

GÖR SÅ HÄR: • Sätt ugnen på 225 grader.

Strimla kycklingen. Skala och finhacka löken.

• Bryn kycklingen i smör i stekpanna tills den fått fin färg och är genomstekt. Salta och häll över på en tallrik.

• Stek löken mjuk och glansig i smör. Tillsätt kycklingen. Krydda med sambal oelek, rör ner crème

fraiche och låt puttra ihop i ett par minuter. Smaka av med eventuellt mer salt.

• Fördela röran på bröden.

Vik ihop till halvmånar och lägg på en plåt med bakplåtspapper. Strö över osten och grädda i mitten av ugnen i 10–15 minuter tills enchiladan fått fin färg.

• Servera med sallad.

”Jag älskar att laga mat och att prova nya saker. Grunden till receptet hittade jag i en mattidning.

När jag provade det satte jag min egen prägel på rätten med sambal oelek och en smakrikare ost. Det här har blivit en riktig favorit hemma hos oss. En trevlig bonus är att rätten passar bra i matlådan. Ett enkelt recept som går snabbt att tillaga. Jättegott tycker jag!”

9

EN FAMILJEAFFÄR

Blått blod Behöver du hjälp med ett problem på jobbet? Gå på middag hos familjen Berggren.

NÄR DET SPÅRAR ur runt middagsbordet utropar Birthe Berggren plötsligt ordet ”Smutstvätt!” Det kanske mest intressanta med det är att familjens konversation inte handlat om tvätt över huvud taget utan om PostNord. Som vanligt.

Det blir lätt så när 75 procent av familjen stämplar in på distributionshubben i Hillerød norr om Köpenhamn klockan 07.30 varje morgon. De 25 procenten som inte jobbar på PostNord – ­mamma Birthe – tvingas då säga kodordet ”Smutstvätt”.

– När någon säger det är det dags att byta samtalsämne. Men det kan vara svårt att följa regeln, för ofta är det bara en liten sak till som behöver diskuteras.

Någon utmaning eller idé, säger sonen Mads.

Pappa Kim började jobba som brevbärare för 25 år sedan. När dottern Caroline tog studenten förra sommaren, och ville ta ett sabbatsår, låg det nära till hands att följa i pappas spår och söka sig till PostNord.

Detsamma gällde sonen Mads när han behövde en paus i universitetsstudierna.

Engagemanget för deras gemensamma arbetsplats har gjort att familjen kommit närmare varandra.

– Jag pratar mycket mer med min syster nu när vi har samma arbetsplats. Jag har också fått en riktigt bra kollega i Henrik Almtorp som jag delar fritids­intressen med, och honom snackar både min syster och pappa en hel del med, berättar Mads.

10

P E O P L E BY P O ST N O R D

TEXT: MARIE-LOUISE ARNFAST FOTO: FREDDY BILLQVIST

Caroline, Kim och Mads Berggren Gör på PostNord: Jobbar i sorteringen samt är brevbärare i Hillerød, Danmark.

Närmaste kollegor: Niels Crossland, Claus Vogel och Henrik Almtorp.

P E O P L E BY P O ST N O R D

11

TOPP 3 / SIMON HØJ

TEXT: MICHAEL KIRKEBY FOTO: FREDDY BILLQVIST

En envis musiker

Simon Høj Gör på PostNord: Kundservicemedarbetare för företag i Aarhus, Danmark.

Närmaste kollegor: ”Jag har många bra kollegor och det är svårt att peka ut någon speciell.

Men Klara Møller Poulsen, Nadja Kristiansen och Emil Aasmul-Olsen träffar jag nästan varje gång jag är på jobbet.”

Letar du efter Simon Høj?

Följ bara spåren av gitarrplektrum på marken.

– MIN FAR HADE 15 000 vinylskivor. Han sålde dem några år innan vinyl plötsligt blev ”inne” igen. Han fick 9 000 kronor – cirka 50 öre per album. Vi försöker att inte tänka för mycket på det, säger Simon Høj.

När Simon inte jobbar på PostNords företagskundservice i Aarhus läser han till dietist.

Resten av tiden är i grova drag uppdelad mellan flickvän och musik. Att komponera, spela gitarr, lyssna på gamla vinylskivor och upptäcka ny musik.

– Jag har spelat i band i tio år, sedan jag var 15.

Efter gymnasiet gick jag på en konservatorieförberedande skola i tre år.

Men jag har inte lust med de kompromisser som ett liv som professionell musiker innebär. Kanske är det ett slags barnslig envishet, men musiken är för viktig för mig.

Simons tre favoritomslag

Tre album som roterat på hans skivspelare samtidigt som omslagen pryder väggarna.

TOM WAITS – ”THE HEART OF SATURDAY NIGHT” (1974) ”Min första vinylskiva och förmodligen det bästa bluesalbumet någonsin. Omslaget ser ut som en målning, och det hängde på min vägg i många år.

När jag köpte skivan ändrade jag också mitt utseende från Gucci-halsband och taggigt hår till t-shirts med bandnamn, långt hår och massor av gitarrplektrum som ständigt föll ur min ficka. Ingen skulle tvivla, haha.”

12

NICK CAVE – ”PUSH THE SKY AWAY” (2013) ”Förmodligen den skiva jag har lyssnat på mest. Nick Cave har djupa rötter i bluesen, han delar stämningen i skivan. Den djupa melankolin och sentimentaliteten. På omslaget kan du se att han stänger in lite ljus i mörkret – du kan också höra det i musiken. Omslaget hänger fortfarande på min vägg.”

THE RACONTEURS – ”HELP US STRANGER” (2019) ”Jack White är Gud. Jag såg hans band, Raconteurs, i Berlin förra året och det var en av mina största upplevelser någonsin, inte bara musikaliskt. Jag gillar den gröna handen på omslaget.

Det är en hjälpande hand, tror jag, och omslaget hänger på väggen hemma.”

P E O P L E BY P O ST N O R D

I HUVUDET PÅ / PÅL EIER

TEXT: JULIA KROHN FOTO: CHRIS MALUSZYNSKI

Följer strömmen ”Framstegsplaner och samordning får stanna på tröskeln. Hemma och på fritiden är jag inget kontrollfreak. Med tre barn är familjens vardag hektisk, men jag hänger med i deras tempo och finner glädje i att följa med strömmen.”

Då och nu ”1997 började jag jobba på terminalen i Drammen. Jag har alltid jobbat på det som nu är PostNord. Under mina mer än 20 år har jag lärt känna nästan alla delar av verksamheten väl. När man pratar om hur paketmarknaden har förändrats är det något som jag personligen sett på nära håll. Jag är ingen nostalgiker, men det är bra att veta var man kommer i från.”

Fokus på framtiden

Pål vill bli bäst på paket I KONTORET PÅ fjärde våningen på Alfaset i Oslo hittar du Pål Eier. Han har bara ett mål i sikte: PostNord ska vinna paketmarknaden.

Men strategin Win in Parcel är mer än ett mål, det är ett fokus för hela PostNord-koncernen.

– Win in Parcel präglar allt vi gör. Också i vardagen. Det är ett rättesnöre i alla projekt och i alla val vi gör, både nu och i framtiden.

Tvekar du kan du alltid ställa dig frågan; för detta oss närmare målet att vinna paketmarknaden?

Pål som leder och samordnar Win in Parcel i Norge ställer sig den frågan ofta.

Varje vecka har han möten med kollegor P E O P L E BY P O ST N O R D

”För att vinna framtidens paketmarknad måste vi leverera till framtidens konsumenter. Den gällande trenden är flexibilitet, hållbarhet, leverans nästa dag, leverans utan kvitto och möjlighet att bestämma vart paketet ska levereras. Vår uppgift nu är att förenkla vår tjänst, så att vi kan tillmötesgå kraven till bästa pris.”

från olika delar av verksamheten, där vägen mot målet följs upp.

– Det är häftigt att få vara med i så många delar av organisationen – det är ju där ute det händer. Jag får en enorm insikt i vilka utmaningarna är och vilka initiativ som pågår i verksamheten. Det är en stor resursbank.

– Det som gör det extra kul är att alla är med på tåget. Det är en fantastiskt positiv stämning och jag upplever att Win in Parcel har samlat oss. Målet att vinna paketmarknaden går som en röd tråd i allt från marknad, produktutveckling och terminalarbete till distribution, sortering och HR. 13

ABC@POSTNORD

”Jag är lite egoistisk” Det är extremt svårt att förvandla en skeptiker till ett fan. Men det hade ingen berättat för Egil Öberg.

TEXT & FOTO: MALIN DAHLBERG

ABC@POSTNORD Är du bra på att ge det där lilla extra? Eller känner du någon som är det?

Berätta gärna för oss på peopleby@postnord.com

I ÖVER 30 ÅR har Egil Öberg kommit till jobbet laddad med positiv energi. Hans filosofi är att trivas och få andra att trivas.

– Du är på jobbet en tredjedel av ditt liv, varför inte göra det bästa av det?

Med Norrmalms brevbärarkontor som bas kör Egil ut post och paket till företag i Stockholm.

– Jag tror på att man får tillbaka det man själv utstrålar. Jag vill uppfattas som professionell, glad, hygglig och ansvarstagande. Kunder ska kunna fråga mig vad som helst som gäller mitt jobb och kan jag inte svara så tar jag reda på det till nästa dag.

EGILS OSVIKLIGA ENTUSIASM har gett honom flera supportrar bland kunderna. På ett företag där Egil delade ut post fanns en ny chef.

Hon var skeptisk till PostNord efter att ha läst negativa tidningsartiklar och inlägg i sociala medier, men det var innan hon träffade Egil. ”Han har en naturlig stolthet över sitt yrke.

Järnkoll på sitt område. Är det problem löser han det. Han hälsar på ett sätt som skickar signalen att PostNord kan man lita på”, säger samma chef som i ett slag förvandlats från en skeptiker till ett fan.

Egil själv tar uppmärksamheten med ro. Han menar att det här inte är unikt för just honom.

– Mina kollegor och chefer gör fantastiska saker varje dag, men det uppmärksammas nästan aldrig. Därför blir jag glad när jag får den typen av feedback. Det ger mig ny energi.

HAN HAR UNDER årens lopp själv återkopplat till kunder som han tycker har ett bra bemötande. På ett stort kommunikationsföretag jobbade tre ungdomar i receptionen. De hejade alltid, frågade hur han mådde och bjöd på vatten. Egil tyckte att de var så fantastiska att han skickade ett handskrivet brev till vd:n som häpet återkopplade med orden: ”Det är inte ofta folk tar sig tid att ge så bra feedback. Det här gav oss alla på kontoret en boost.”

– På sätt och vis är jag lite egoistisk. Jag vill jag känna mig nöjd med dagen när jag går och lägger mig, för då mår jag bra.

14

Egil Öberg Gör: Förare i Stockholm.

Närmaste kollegor: ”Det är många fina människor på min arbetsplats. Det är som att välja mellan sina barn, men om jag ska nämna några: Marcello Menchise, Peter Lundin, Noman Siddique, Jörgen Lundgren, Georg Ribbing, Peter Andersson och Uhlie Evertsson. Jag uppskattar också min produktionschef Ann-Catrine Hagbo och mina produktionsledare. De är empatiska, humoristiska, ger ansvar och är generösa med rak information.”

P E O P L E BY P O ST N O R D

TEKNIKLEKTIONEN /POSTNORD-APPEN

TEXT: DAN NILSSON

En fjärrkontroll för folket Nu ska en av Nordens populäraste appar hitta ännu fler paket åt kunderna.

Vadå kollinummer?

Nya favoritfunktioner

När PostNords mottagarapp introducerades 2014 fick kunden själv skriva in kollinumret för att kunna hitta paketet. Från 2017 räcker det att skriva in sin e-postadress och sitt telefonnummer en gång för att appen automatiskt ska hitta nya paket som är på väg. En annan sak som blivit enklare är att namnen på pakettjänsterna tagits bort externt, så att kunderna bara behöver beställa frakt utifrån vikt och storlek.

Flexchange-funktionen, där användaren kan styra om leveransen medan den pågår, är populär. Mats är personligen mest nöjd med funktionen som gör att kunden kan identifiera sig med BankID i stället för legitimation hos ombudet och möjligheten att skicka QR-koden till en kompis som då kan hämta ut paketet. ”Där tänkte PostNord verkligen utanför boxen.

En fantastisk tjänst som ger nytta både för kunden och för våra ombud”, säger han och tillägger att den bara finns i Sverige än så länge. En annan populär tjänst är Skicka Direkt där kunden kan köpa frakt i appen och sen skriva ut fraktsedeln hos ombudet. ”Många tycker det är skönt att inte behöva en egen skrivare”, säger Mats.

>

>

Appen gör livet lättare I dag har appen en rad funktioner som gör livet lättare – som att spåra paket, köpa frakt, söka närmaste ombud och brevlåda. I mars 2020 gjordes en redesign av appen och funktionerna utvecklades. ”I grunden måste appen vara anpassad efter folks stressade liv. Vi jobbar ständigt med att göra appen till ett lättanvänt verktyg i alla situationer”, säger Mats Duvner, produktägare för appen på PostNord.

>

Bättre och bättre varje (ons)dag På PostNord arbetar appfabriken ständigt och smyger in en ny eller förbättrad funktion minst en gång varje månad. Varje onsdag gör techföretaget som PostNord anlitar nya tester med privatpersoner om behovet finns. ”Vi jobbar väldigt agilt. Vi vill att appen ska vara en fjärrkontroll för kundens paket. I Danmark var vi till exempel tidiga med att använda den för att låsa upp paketboxar, alltså Nærboks”, säger Mats som tycker att det är ett bra exempel på hur en fjärrkontroll ska fungera.

>

Feedback för förbättringar Det är inte bara appen som har blivit mer populär – den har också gjort PostNord mer uppskattat som företag, visar undersökningar. Att den är viktig bekräftas genom den feedback som kunderna kan ge direkt via appen. ”Vi jobbar löpande med förbättringar av appen baserat på den återkoppling vi får.

Kundservice är en av våra viktigaste kanaler för att få respons från kunderna”, säger Mats.

>

Är appen framtiden?

Toppar listorna PostNords app har växt till att bli en av de populäraste i Norden.

Under fjolårets peak fanns stunder då den toppade listan över de mest använda apparna – och i maj, under coronakrisen, slog den alla tiders rekord i antal unika användare, då totalt 1,7 miljoner nordbor hanterade över 5,5 miljoner paket via appen. En succé som fortsatte under hela sommaren.

En nyhet i Sverige är att mottagaren i realtid kan följa sitt paket på en karta när det närmar sig. Appen blir också alltjämt bättre på att samla in information om utomnordiska paket, så att även de syns automatiskt när de är på väg. Men hur mycket kan appen egentligen utvecklas? ”I slutändan finns såklart en begränsning”, säger Mats. ”Just nu är den ett jättebra verktyg för att stärka våra kundrelationen, men det skulle förvåna mig om inte nya teknologier kommer att utmana appen i framtiden. Vad använder vi då? Talsyntes och AR* kanske!”

>

>

”Just nu är appen ett jättebra verktyg för att stärka våra kundrelationer”, säger Mats Duvner, produktägare för appen på PostNord.

*Augmented reality, ett digitalt filter du kan lägga på verkligheten, som till exempel i mobilspelet Pokemon Go.

P E O P L E BY P O ST N O R D

15

I BÖRJAN

Se film och bilder Följ oss på Instagram #peoplebypostnord

En unik nystart John Fred Gong Ro har gett uttrycket ”ett nytt kapitel i livet” en helt ny innebörd.

HAN FLYDDE FRÅN världens längsta inbördeskrig i Myanmar och blev lastbilsförare i en magisk värld av späckhuggare och midnattssol. Det är omöjligt att föreställa sig kontrasten mellan att leva i ett krig som pågått i femtio år, för att sedan plötsligt ställa om till en totalt förutsägbar vardag ett halvt jordklot bort – som förare för PostNord. Det är ytterst sannolikt att John Fred Gong Ro är den enda gemensamma nämnaren som existerar mellan de två världarna.

Exakt klockan sju varje morgon kan du se honom vid lastkajen på PostNords terminal i Stokmarknes i Vesterålen, en ögrupp norr om Lofoten i Norge. Han är en av de fasta förarna och kör mellan Stokmarknes och Melbu, som ligger 15 kilometer bort.

– Det är fantastiskt att köra igenom så mycket vacker natur varje dag. Jag har lärt känna de olika små samhällena, har bra kollegor och trivs mycket bra med min rutt, säger John Fred.

Det har gått tio år sedan John Fred, hans fru Di Dang och deras två döttrar landade i Stokmarknes. De kom som FN-kvotflyktingar och hade aldrig hört talas om Lofoten.

Men det blev ett bra första möte.

– Vi har bra grannar och trivs här. Och för fem år sedan började jag att arbeta på lagret på PostNord, tillsammans med trevliga kollegor.

Di Dang är i dag kock och jobbar på en restaurang uppe på Sortland. De nu tre döttrarna är 4, 14 och 18 år gamla.

På lagret lärde John Fred även känna förarna och en dag kom deras chef till honom med en fråga.

16

– En av förarna skulle sluta och chefen undrade om jag kunde tänka mig att bli chaufför. Det kunde jag förstås!

HAN LASTAR BILEN klockan sju på morgonen, kör den första rundan och är tillbaka under förmiddagen. Då lastar han på nytt och kör till Melbu innan han vänder tillbaka till Stokmarknes för fler rundor där.

– Mycket av det jag fraktar är mediciner och andra varor som vi kör för Helseservice. Det känns bra att frakta viktiga varor som vården behöver för att underlätta vardagen för människor.

Bland kollegorna är han känd för sin beslutsamhet, sitt goda humör och förmåga att snabbt lösa problem. En bra förare måste ha logistiken i ordning redan när bilen lastas och dagens leveranser ska planeras. Har John Fred kommit fem minuter efter i schemat meddelar han alltid de berörda.

Själv är han mer blygsam – men också tydlig med att han har hamnat rätt i livet.

– Jag hade ju ingen som helst erfarenhet av att arbeta som förare innan jag kom till Stokmarknes. Men jag känner att det här jobbet passar mig väldigt bra.

John Fred Gong Ro Gör på PostNord: Förare i Stokmarknes i Norge, anställd på KP Transport som är under­ leverantör till PostNord.

Närmaste kollegor: Christian Klaussen är driftsledare och den som först anställde mig som terminalarbetare. Dag Helge Larsen, en god förarkollega som lärt mig om det flesta av våra rutter.

OCH ÄVEN OM HAN nu är förare så hjälper han gärna till inne på terminalen.

– När det behövs extra folk, och om det funkar för mig, tar jag gärna några skift på lagret under de perioder då det kommer in mycket varor. Jag gillar att jobba inne också.

Oavsett hur arbetsdagen blir så är jag tacksam över alla snälla kollegor. Vi hade en väldig tur som hamnade här.

P E O P L E BY P O ST N O R D

TEXT: GEIR ANDERS RYBAKKEN ØRSLIEN FOTO: HEGE ABRAHAMSEN

John Freds resa från krigsdrabbade Myanmar har varit allt annat än spikrak. Nu trivs han bra bland berg och fjordar i Stokmarknes i Vesterålen, en ögrupp norr om Lofoten i Norge.

P E O P L E BY P O ST N O R D

17

”Det är ett stort pussel som ständigt förändras.”

Med hjälp av Big Data försöker Nikolaj Settnes och hans kollegor förutse framtiden.

18

P E O P L E BY P O ST N O R D

UPPDRAGET / BUSINESS INTELLIGENCE

Oraklet i Kastrup Nikolaj Settnes hjälper PostNord att se in i framtiden. ”En bra algoritm kan vara läcker, den kan faktiskt vara lite sexig.”

TEXT: MICHAEL KIRKEBY FOTO: FREDDY BILLQVIST

NIKOLAJ SETTNES skapar intelligenta verktyg som förutsäger hur många paket PostNord förväntas hantera flera månader in i framtiden.

Han är dock mindre intresserad av att ha total kontroll över sin egen framtid.

– Sedan jag var liten har jag vant mig vid att ta en dag i taget. Carpe diem-tänkandet kan låta romantiskt, men för mig är det något helt konkret, säger Nikolaj.

Han fick beskedet när han gick i sjätte klass.

Det var då han fick veta att hans framtid inte såg ut som alla andras.

– Muskeldystrofi orsakas av en genetisk defekt.

Jag har bara haft otur.

När Nikolaj varje morgon slår på sin dator är det med målet att ha ännu en bra arbetsdag på jobbet. Han är en av fyra högt specialiserade medlemmar i PostNord Danmarks utvecklings­ team inom Business Intelligence. Hans arbetsplats är belägen på översta våningen i det stora

N

P E O P L E BY P O ST N O R D

kontorskomplexet på Hedegårdsvej i Kastrup i Köpenhamn. Teamet arbetar med att utveckla de digitala verktyg och applikationer som ska göra livet och vardagen enklare för kollegorna i resten av PostNord.

– Jag har beslutat att jag ska slå på min dator med ett ”Yes! Vad ska vi göra i dag?” och inte med en trött suck. Det är livet för kort för. I mitt fall kanske ännu kortare än för många andra.

NIKOLAJ KUNDE GÅ tills han började universitetet. Han spelade gitarr och sjöng i band tills för några år sedan. I dag är han 31 år gammal och föredrar att fokusera på det han kan nu – inte vad han inte kan längre eller kanske inte kommer att kunna om några år. Det intresserar honom inte särskilt mycket.

Det är helt annorlunda med arbetsuppgifterna.

Här ska IT-verktygen som Nikolaj utvecklar förutsäga framtiden så exakt som möjligt. Hur många paket kan PostNord förvänta sig att hantera om tre månader? Hur många människor måste kallas in till jobbet vid den tidpunkten? Om

19

5% PostNord Predict förutser framtiden för att beräkna beläggning på terminalerna. Om prognosen är mer än fem procent fel måste algoritmen justeras.

prognosen missar med mer än fem procent fel är den inte tillräckligt bra. Då måste Nikolaj och hans kollegor justera algoritmen och göra verktyget bättre.

– I princip kan PostNord Predict – eller PNP, som vi kallar verktyget – alltid bli bättre. Vår inställning är att det bästa alltid kan bli lite bättre och ”bågen spännas lite hårdare”, som vi brukar säga. Det är en stor professionell tillfredsställelse jag inte vill vara utan. En bra algoritm eller kod kan vara läckert, det kan faktiskt vara lite sexigt.

PNP:S FÖRMÅGA att förutsäga paketmängder är baserad på en så kallad Big Data. Algoritmen i PNP registrerar och analyserar kontinuerligt miljoner data som kommer från olika källor.

– Det är många variabler som påverkar paketvolymerna. Hur ser konsumtionsmönstren ut just nu? När betalas löner, barnbidrag och semesterlön ut? Hur såg perioden ut förra året? Hur många shoppingdagar är det vid jul i år? Hur ser semestern ut i andra länder där danskar handlar online? Hur kan dessa och andra faktorer förstärka varandra så att effekten blir 1+1 = 3?

Det är ett stort pussel som ständigt förändras, förklarar Nikolaj. Ändå kommer prognosen aldrig att vara hundra procent korrekt. Verkligheten går sin egen väg, eller som ordspråket säger: ”Det är svårt att förutspå, särskilt om framtiden.” Vädret går aldrig helt att räkna med, och ibland finns det fenomen som coronavirus som vänder upp och ner på allt.

FÖR NIKOLAJ INNEBAR pandemin att han under många månader nästan inte träffade någon annan än flickvännen Michelle, hans assistenter och så lilla Molly, den livliga hunden av rasen Bichon Havanais som glatt springer runt i lägenheten i Vallensbæk Strand, söder om Köpenhamn.

– Jag vill helst inte smittas av corona, och det gick många månader innan jag började träffa min familj igen – det skedde utomhus, med bra avstånd och 20

Sidsel Holm Larsen och Nikolaj Settnes Gör på PostNord: Sidsel är chef och Nikolaj digital utvecklare på Business Intelligence i Köpenhamn, Danmark.

Närmaste kollegor: Jesper Sangill och Jakub Kisel.

”Vi har en stark sammanhållning på vår lilla avdelning och vi kommunicerar mycket med varandra när vi utvecklar och underhåller lösningar.” massor av handsprit. Du kan lätt bli deprimerad om du är isolerad under en längre tid. Lyckligtvis har vi nätet. Jag vet inte hur många timmar jag har tillbringat med att kommunicera med familjen digitalt – eller spela onlinespel med mina vänner under pandemin.

P E O P L E BY P O ST N O R D

Men det är många timmar.

Coronakrisen har också varit en utmaning för Nikolajs chef Sidsel Holm Larsen.

– Vi har en stark sammanhållning på vår lilla avdelning och vi kommunicerar mycket med varandra när vi utvecklar och underhåller lösningar. Under coronanedstängningen hade vi många videomöten för att behålla en bra teamkänsla. Det var inte optimalt, men det var okej under en period.

Hon känner igen Nikolajs beskrivning av arbetsplatsen.

– I all blygsamhet tycker jag faktiskt att vi har det bästa jobbet i världen. PNP är ett bra exempel på de datadrivna applikationer och verktyg vi utvecklar som P E O P L E BY P O ST N O R D

hjälper PostNord att fatta bättre beslut – till nytta för våra kunder och för oss själva. Det är meningsfullt och det är viktigt för trivseln på jobbet.

TEAMET MED SIDSEL, Nikolaj, Jesper Sangill och Jakub Kisel har flera gånger fått applåder under möten med andra enheter i PostNord – av ren entusiasm för de lösningar de har utvecklat.

– Nikolaj ska ha en stor del av äran. Han är inte bara tekniskt skicklig, han är också bra på att förklara vad vi gör så att alla förstår. Jag håller på att anställa två nya medarbetare till vår avdelning.

Kraven är höga, men om de har en profil som liknar Nikolajs kommer jag att vara väldigt nöjd.

21

22

P E O P L E BY P O ST N O R D

Fokus: I skuggan av corona

ÅRET SOM NÄSTAN FÖRSVANN När världen håller andan måste den blå maskinen rulla vidare. Våren 2020 knäppte postnordarna en knapp till i uniformen och genomförde några helt unika insatser. ”Alla kände drivkraften i att göra en god sak.”

Text: Malin Dahlberg, Robert Långström, Dan Nilsson, Michael Kirkeby och Maiju Karhunen Foto: Christian Gustavsson och Anders Deros

Några AV VÅRA INSATSER >>> P E O P L E BY P O ST N O R D

23

KAPITEL 1:

”Kör skydd till 49 kommuner – i kväll!”

MEDDELANDET KOM VID tretiden på skärtorsdagen. Bengt Andersson, förare på PostNord Bud, hade just lämnat av rullstolar och rullatorer till vårdomsorgen i Borås när det plingade till i handdatorn. Han förstod direkt att det var något utöver det vanliga.

Det var bara att ringa hem till frun Anne i Ulricehamn och berätta att han skulle bli sen inför den stundande påskhelgen.

Beställningen: Hämta upp en stor leverans med skyddsutrustning och köra den till 49 olika kommuner. Helst samma kväll.

Nu gällde det att fortast möjligt ge sig i väg till den depå i Skövde som lagerhåller utrustning och läkemedel för Västra Götalandsregionen. Bengt tog plats bakom ratten i sin Fiat Doblo. En timme senare gled han in på depån, lastade bilen full med kartonger och körde ut från parkeringen.

DET ÄR INTE OVANLIGT att Bengt får akuta beställningar från Västra Götalandsregionen. Tvärtom utgör hans schema till 95 procent av körningar för regionen. Efter att ha genomgått en utbildning för att möta sjukvårdens höga krav levererar han med jämna mellanrum både läkemedel, patienthjälpmedel, organ och prover – allt som oftast under extrem tidspress. En leverans kan betyda liv eller död.

Bengt var heller inte ovan vid körningar relaterade till coronapandemin. Den senaste tiden hade han avverkat många och långa sträckor med coronaprover mellan framför allt Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och hans egna trakter i Västergötland.

– När virusutbrottet kom förstod jag

24

snabbt att det skulle bli mycket att göra.

Klockan sex varje morgon har det varit leveranser till labben. Jag har till och med flera gånger kört upp till Smittskyddsinstitutet i Solna, berättar Bengt och tillägger att långkörningar på drygt 40 mil enkel väg kan dyka upp plötsligt och när som helst på dygnet.

Det som däremot gjorde uppdraget ovanligt den här gången var att det krävdes en hel del samordning av honom själv.

Totalt var sju förare inkopplade på uppdraget. Förutom att leveranserna pågick sent in på kvällen så var kommunhusen stängda över påsken.

– Jo, det krävdes en del handpåläggning.

Vid varje adress på listan var det ju stängt.

Vi fick ringa runt till kontaktpersoner på varje plats som kunde tala om var de ville ha lådorna i stället.

– Det var ändå en väloljad kedja som tur var. Det fanns ansvariga för Skövdedepån som höll jour om vi skulle stöta på problem, men vi behövde bara ha kontakt en gång när det var en adress som råkat bli fel.

BENGT KÖRDE EFFEKTIVT och målmedvetet från kommun till kommun, i en rak linje mellan Bollebygd och Ulricehamn samt i trakterna runt omkring. Till slut hade han själv gjort uppemot 20 stopp. Innan midnatt hade alla 49 kommuner fått sina visir och sju budförare kunde vända hemåt, nöjda med en extraordinär insats.

– Jag tycker att det här jobbet är väldigt givande. Det är stimulerande och omväxlande. Vi får hjälpa människor på många sätt. Det känns som att vi gör en samhälls­ nyttig insats, säger Bengt.

P E O P L E BY P O ST N O R D

FOTO: ANDERS DEROS

KAPITEL 2:

”Vi greppade läget snabbt”

”När virusutbrottet kom förstod jag snabbt att det skulle bli mycket att göra”, säger föraren Bengt Andersson.

P E O P L E BY P O ST N O R D

DET VAR ONSDAGEN den 26 februari. av de företag som räknas som samhälls­ Koncernens säkerhetschef Alexander bärande. Det kan handla om livsviktiga Wallsten var bekymrad. I Sverige var det leveranser av medicin, hemleveranser av sportlov och mängder av svenska familjer mat eller avgörande information till hade åkt på semester till Italien och tyska medborgarna. Om företagets blå bilar Alperna. Samtidigt rapporterade den slutar rulla, då stannar också samhället. svenska Folkhälsomyndigheten om nya Därför har PostNord en avancerad fall av covid-19 i Sverige. krisledningsorgan­isation som ska Alexander skickade samma dag se till att arbetet fortsätter, oavsett ett mejl till PostNords vd vad som händer. Men för att den Annemarie Gardshol om att ska aktiveras behöver vissa organisationen behövde kriterier uppfyllas. Kris uppstår när förbereda sig om viruset slog till organisationens fysiska existens, på allvar i Norden. Det fanns ingen image, medarbetarnas trygghet färdig pandemiplan på koncern­ eller de grundläggande affärsmöjnivå likt den svenska Posten tog ligheterna hotas, samtidigt som Annemarie fram 2008 i samband med kompetens och resurser inte är Gardshol. fågelinfluensan och H5N1-viruset. I tillräckliga för att klara av stället handlade det om att börja situationen utan betydande skada. identifiera trigger points och actions, det – Incidenter sker varje dag, men det är vill säga ”om A händer ska X göras och väldigt sällan som det uppstår en kris, kommuniceras. Om B rapporteras ska Y konstaterar Alexander. göras och kommuniceras.”

– Vi såg att det kunde bli ett problem VID ETT KRISLÄGE tar ett antal kriskomom människor kom tillbaka från semesmittéer som består av särskilt utvald och tern smittade. Ledningen tog ett snabbt utbildad personal i alla länder över. beslut om att alla som varit utomlands Tumregeln är att hellre aktivera krisledmåste stanna hemma i karantän. Vi tog ning för tidigt än för sent. fram planer för vilka som kunde jobba – De har i uppgift att hantera krisen. De hemma och vilka nyckelpersoner som ska inhämta information, ta fram åtgärder, skulle gå omlott. Att vi greppade läget så samordna, ta beslut, kommunicera – och snabbt är en av anledningarna till att på så sätt göra det möjligt för andra att PostNord hittills klarat coronapandemin fortsätta driva den vanliga verksamheten. bra, säger Alexander.

De är tränade att hantera alla typer av Som Nordens största leverantör av kriser, som olyckor, stora bränder eller varor, gods, post och paket är PostNord ett massbortfall av personal.

25

POSTNORDS krisledningsorganisation utbildar och övar regelbundet för att förmågan ständigt ska vara på topp. I oktober 2018 genomfördes en stor krisövning. Svenska Post- och Telestyrelsen och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) var inbjudna som observatörer. Scenariot, som tagit månader att förbereda, utvecklades dag för dag och ingen av de medverkande visste vad som skulle hända.

Allt startade med att PostNord IT upptäckte avvikelser i produktionssystemen. Plötsligt tappade de kontrollen. Skadlig kod spreds till över en miljon svenska medborgare. Ett extremt mediedrev gick igång och PostNord fick skulden. Men så framkom det att liknande händelser skett hos andra samhällsviktiga aktörer i Sverige och i Europa. Det visade sig att ett land i närområdet stod bakom attackerna och fokus i media skiftade då från PostNord till nationen och EU. – Syftet med övningen var att stresstesta organisationen för att se hur vi skulle hantera ett avbrott av den magnituden. Händelseförloppet var mycket realistiskt och PostNord fick både uppmärksamhet och beröm för

övningen och scenariot. Vi iscensatte till exempel dagliga presskonferenser med reportrar, fotografer och tv-team för att det skulle kännas så verkligt som möjligt för alla som medverkade, berättar Alexander.

CORONAPANDEMIN är en av de största kriser PostNord ställts inför de senaste åren, men den är enligt Alexander lite annorlunda till sin karaktär.

– Vi är vana att hantera kriser som är högintensiva under en kort period och som slår mot delar av vår organisation. Inte hela organisationen samtidigt.

– Pandemin är en lågintensiv, utdragen kris som kräver uthållighet, tålamod och framförhållning på ett sätt som jag tror varit nytt för många företag. Jag tycker att vi har skött det väldigt bra. Vi förstod snabbt vad som var på väg att hända och agerade direkt för att säkerställa leveranserna och inte bara minska smittspridningen, utan även minska oro och okunskap kopplad till situationen.

Jag tror det har varit avgörande att vi har slipat på vår krisledningsorganisation under så pass lång tid.

Krishantering i fem steg: 1

2

3

4

5

Aktivera hellre krisledningsorganisationen för tidigt än för sent.

Säkerställ att du har en bra lägesbild baserad på fakta.

Identifiera risker, bedöm konsekvenser.

Åtgärda och följ upp.

Kommunicera!

Med kunder, medarbetare och allmänheten.

”Jag tycker att vi har skött det väldigt bra”, säger Alexander Wallsten.

FOTO: KRISTINA SAHLÉN

KAPITEL 3:

Coronavårens finska vardagshjältar FÖR POSTNORD FINLAND

resulterade virusvåren i en ökning av uppdrag inom sjukvårdsleveranser. Till exempel har PostNords medarbetare fraktat coronaprover runt om i Finland. En av dem är Kirsi Ylänne.

– I början funderade jag på om jag kunde bli smittad av proverna.

Rädslan var förstås helt obefogad eftersom alla lådor var ordentligt tillslutna och jag dessutom var noggrann med min handhygien och såg till att bilen var ren, säger Kirsi.

Hon tvättar fortfarande händerna så ofta som möjligt och har alltid med sig handdesinfektionsmedel

26

och desinficerar alltid bilen efter varje terminalbesök.

– Jag tycker att sådana här specialsatsningar på hygien är jättebra och hoppas att man fortsätter på samma linje även efter corona. God hygien skadar aldrig.

Kirsi har kört för PostNord sedan sommaren 2019 och hon har även tidigare erfarenhet av sjukvårds­ leveranser. Hon gillar att arbetet är mångsidigt.

– Även om jag ofta måste stiga upp före klockan tre på natten tycker jag om mitt jobb. Det känns bra att utföra ett arbete som är viktigt på riktigt.

”Satsningar på hygien är jättebra”, tycker Kirsi Ylänne.

FOTO: PRIVAT

P E O P L E BY P O ST N O R D

KAPITEL 4:

Lika lysande som enkelt DEN 11 MARS blinkade ett rekordstort antal tv-tittare i Danmark till en extra gång.

Statsminister Mette Frederiksen meddelade att halva Danmark stängdes ner för att bromsa spridningen av coronaviruset. Hon började med de nu berömda orden: ”Det jag kommer att säga i kväll kommer att få stora konsekvenser för alla danskar.”

Men vissa hängde inte med. I Aalborg i Nordjylland höll Susanne Jellesen på att lägga sina barn, två och tre år gamla.

– Jag kom inte ut ur sovrummet förrän en timme senare, så jag var förmodligen en av de sista som upptäckte att landet stängts ner. Det fanns ett sms från min mamma på mobilen; hade jag tittat på tv – och skulle jag till jobbet på PostNord nästa dag?

På distributionsnavet i Aalborg, där Susanne varit anställd i 16 år, kommer normalt många paket från Kina. Nu uppstod många frågor. Kan coronaviruset överleva inuti kartongerna? Hur undviker vi att bli smittade av kollegor – eller av alla kunder

som måste kvittera sina paket?

– Frågorna var många de första dagarna, och stämningen var lite speciell. Jag tycker faktiskt att de flesta kollegor tog de nya utmaningarna med ro. Och vi har aldrig haft så rena händer på jobbet, säger Susanne och skrattar.

Idén till den nya kvitteringsmetoden har sitt ursprung i den andra änden av landet. I Lyngby norr om Köpenhamn satt Lene Reipuert också framför tv:n den 11 mars. Som operativ chef på PostNord i Danmark är det Lenes ansvar att se till att paketdistributionen fungerar. Posten måste ut, det är viktig infrastruktur, DET GICK INTE många dagar innan särskilt under pandemier. ett klargörande kom. Det gällde att Tidigt nästa morgon hölls ett undvika fysisk kontakt med möte med den coronagrupp som kunderna när de tog emot ­paket. samordnat insatserna på alla Lene Reipuert. enheter i PostNord Danmark. Och – Lösningen är lika enkel som den är lysande: Jag lägger ner klockan tio hade Lene ett möte med paketet och tar ett steg tillbaka. Sedan sin egen ledningsgrupp. kliver kunden framåt och sätter sin – Frågan om att undvika smitta vid signatur på förpackningen med sin egen överlämnandet av paket kom upp snabbt. Vi penna – precis ovanför streckkoden – och bollade idéer och kom fram till att kunden tar ett steg tillbaka. Sedan kliver jag fram kunde kvittera för värdepaket genom att ett steg och fotograferar signaturen och skriva på själva paketet i stället för på streckkoden med min handskanner – och handskannern. Vi är nöjda med lösningen sedan är det klart. För min del kan vi gärna och har inte för avsikt att avskaffa den för behålla den metoden, säger Susanne. närvarande, säger Lene.

FOTO: MICHAEL BO RASMUSSEN / BAGHUSET

”Jag tycker faktiskt att de flesta kollegor tog de nya utmaningarna med ro.”

Susanne Jellesen

Fokus: I skuggan av corona >>> P E O P L E BY P O ST N O R D

27

KAPITEL 5:

Tiodubblade verksamheten på rekordtid I ETT STÄNGT Norge, med igenbommade skolor och hundratusentals anställda som jobbade hemifrån, ökade snabbt behovet av leveranser till privata adresser på dagtid. PostNord bestämde sig för att möta behoven med full kapacitet och en offensiv strategi.

Kapaciteten för hemleveranser nästan tiodubblades. Detta genom att chaufförer som normalt endast levererade till butiker även tog med sig privata hemleveranser.

– Det handlade om att lasta bilarna tidigare, för att också kunna leverera privata paket under kontorstid. Och det fungerade, konstaterar Ann-Kristin Wik, trafikledare hos PostNord i Mo i Rana.

Precis när myndigheterna stängde stora delar av samhället gjorde PostNord i Norge en

28

plan för att eventuellt minska antalet bilar.

– Men vi såg snabbt att utvecklingen gick i totalt motsatt riktning. Trycket blev så hårt på privata leveranser och MyPack att vi måste kalla in en extra bil för att hinna med den stora mängden gods som skulle ut.

skulle drabba många av dem, och därmed även oss, men så blev det inte. Snarare tvärtom. Under den mest intensiva coronaperioden var det inte en enda bil som inte hade med sig gods till privatpersoner, berättar Ann-Kristin.

Hon har jobbat som trafikledare i MO I RANA LIGGER 25 kilometer Mo i Rana sedan juli 2019. En typisk söder om Polcirkeln, sju timmars stressig vardag styr hon runt 15 bilar bilfärd norr om Trondheim, i en Ann-Kristin Wik. i trafik. levande industrimiljö. PostNords – När jag precis börjat hade vi en terminal med sju anställda ligger i Mo ny åkare, med flera nya förare som skulle in i Næringspark. Där hittar vi också mer än rutinerna. Så det var lite hög puls de första hundra andra företag med över 2 300 veckorna. När vintern kom stängdes E6 över anställda, de flesta knutna till industriproSaltfjellet flera gånger på grund av snöväder, duktion. och i mars kom coronakrisen… Så det har – Jag var orolig för att nedstängningen definitivt inte varit tråkigt. n

P E O P L E BY P O ST N O R D

”Jag har aldrig gjort något så snabbt i den skalan tidigare”, säger Niclas Lövgren.

FOTO: CHRISTIAN GUSTAVSSON

KAPITEL 6:

”Vi kände att här kunde vi hjälpa till” – BEHOVET VAR AKUT. Ordrarna flög in! Jag

har aldrig gjort något så snabbt i den skalan tidigare.

Niclas Lövgren, kundutvecklare på PostNord Strålfors 3D Solutions i Rosersberg, berättar om när han och kollegorna producerade 36 000 skyddsvisir till vården på bara några veckor. Hur de ställde om den vanliga produktionen och skapade en helt ny leveranskedja och produktionslina på tre dagar. Trots att han beskriver en unik insats gör han det nästan som om det vore vilket jobb som helst. Kanske är det en egenskap som krävs för att ro iland ett projekt som detta. Ett slags lugn som förvandlar det extraordinära till något normalt.

– Vi kände att här kunde vi hjälpa till. Det gjorde det lätt att komma in under helgen, jobba längre dagar och ta kortare luncher.

P E O P L E BY P O ST N O R D

På bara några veckor 3D-printades 36 000 skyddsvisir till vården.

Det är inte så kul att stå och blästra delar om och om igen, men alla kände drivkraften i att göra en god sak, säger Niclas.

SÅ VAD GJORDE de i Rosersberg, strax norr Stockholm, i februari 2020? När pandemin

nådde Europa började Italien att 3D-printa respiratorventiler. Tomas Lundström, Head of 3D på PostNord Strålfors, hörde detta och började genast undersöka om de kunde göra nåt liknande här i Sverige. Teamet i Rosersberg tog kontakt med sjukvården. ”Vad behöver ni?” var frågan och svaret blev ”Rätt mycket och det snabbt.”

– Vi sa att vi kan hjälpa till med olika typer av skydd. Vi kunde till och med 3D-printa portabla respiratorer med ritningar vi fått från Spanien. Men nya myndighetsregler för inköp under corona gjorde att allt stannade upp. Vi fick inte riktigt respons. Så vi frågade våra kunder direkt i stället och gick liksom in bakvägen, säger Tomas och fortsätter: – Vi vände oss till äldreomsorgen, privata och kommunala aktörer. PostNords säljare tog kontakt eftersom vi på Strålfors inte hade dem

29

Se Niclas printa i 3D Följ oss på Instagram #peoplebypostnord

”Vi kan i stort sett producera vad som helst så länge det finns en digital fil. Men den enorma efterfrågan ledde till att vi fick strukturera om i produktionen”, säger Niclas Lövgren.

som 3D-kunder. Där var behovet enormt. De hade ingenting. De agerade omedelbart när vi hörde av oss. Vi kunde börja samma dag. Äntligen fick vi hjälpa till!

REGLER FÖR sjukhusutrustning i Sverige gjorde att beställningarna landade i enbart skyddsvisir. Branschkollegorna på 3D-företaget Prototal delade med sig av ritningen till ett visir som sedan tidigare använts inom sjukvården. Det var en 3D-printad hållare med ett genomskinligt overhead-ark för ansiktet. Materialet var den biokompatibla nylonplasten Pa12 som klarar att steriliseras.

Det kom en beställning på 7 600 hållare och 36 000 visir. Leveransdatum – helst i går.

– Jag blev ansvarig för 3D-produktionen, med ett team som hjälptes åt. Vi kan i stort sett producera vad som helst så länge det finns en digital fil. Men den enorma efterfrågan ledde till att vi fick strukturera om i produktionen, säger Niclas.

DÅ KOM NÄSTA problem. Niclas och kollegorna hade efterlyst overhead-ark inom PostNord och fått ett enormt gensvar. Alla, från praktikanter till vd, hade letat på kontor, lager och i sina hem. De hade skickat över

30

till Sverige på grund av pandemin, men levererade allt till PostNords lokaler i Danmark som sedan kunde frakta det till Rosersberg.

Där hade Niclas och kompani byggt en produktionslinje med stationer. Hela PostNord Stålfors hjälpte till i skift. Ett Strålforstryckeri i Tandsbyn återanvände en gammal maskin för att kunna ta hand om stansningen av hålen i overhead-arken.

– Alla var extremt snabba på att sätta upp en helt ny kedja för att få detta att fungera.

Från inget till fullskalig produktion på två-tre dagar. Säljteamet med Anders Trawén i spetsen tog hand om all kundkontakt och uppföljning så att vi kunde fokusera på produktionen. Det var helt fantastiskt gjort av våra kollegor, konstaterar Niclas.

Niclas Lövgren, kundutvecklare på PostNord Strålfors 3D Solutions.

6 000 ark via posten till Rosersberg, många med små uppmuntrande lappar i paketen.

Men det behövdes 30 000 ark till i en viss kvalitet, och allt var slut. I hela Sverige.

In klev kollegor i Danmark som hittade en dansk leverantör. Denna kunde inte frakta

Teamet bakom insatsen Thomas Reinelöv, Anders Trawén, Pontus Gellerbrink, Mathias Filipsson, Arto Kuorilehto, Jimmy Ohlsson, Hossein Arkan, Henok Kiros, Diana Hjelte, Derin Sarwat, Bekir Aslan och Anne-Marie Andersson.

P E O P L E BY P O ST N O R D

Guiden

P ET S BY P O ST N O R D Djur är en stor del av våra liv.

På PostNord kan de också vara en stor del av jobbet.

32 37

Hundratals syrsor på terminalgolvet, grissperma och hundar som hittar knark.

Per Jostein tryckte ner bromspedalen, stannade och räddade livet på en kalv.

34 38

Harry är kontorets populäraste kollega. Kanske beror det på den extremt söta blicken?

Föraren och ryttaren Camillas liv har präglats av djur. Det har lärt henne att aldrig ge upp.

Prins Harry!

P E O P L E BY P O ST N O R D

31

Pets by PostNord

FOTO: KRISTINA SAHLÉN

”Jag har kommit för att sabba din arbetsdag!”

TRE PAKET SOM THERESE ALDRIG GLÖMMER

Bo Andersson.

1. Levande insekter ”Jag har träffat på mycket djur. En gång sprack ett paket och ut kom hundratals levande syrsor. Det var bara att sopa och sopa. Jag kunde ju inte direkt fånga in allihop.”

2. Död katt ”En gång satte jag ner handen i ett paket som behövde lagas. Vilken tung nalle, tänkte jag och lyfte upp det som visade sig vara en död katt.”

3. Tio paket med sälar ”Vad är det som rinner, tänkte jag och upptäckte både blod och vatten från ett tiotal paket som visade sig innehålla olika kroppsdelar och inälvor från sälar som troligtvis varit frusna innan de packats.”

OM GALTSPERMA OCH EN ÖVERLYCKLIG SVENSK LANTBRUKARE

Berättat av Therese Eriksson, Segeltorps paketterminal.

FOTO: SARA HESSEL

Therese Eriksson.

Med nosarna djupt i paketburarna jobbar Tullverkets hundar på Arlanda brevterminal i Stockholm. Målet är att upptäcka sådant som man inte får skicka med posten.

Hundarna är tränade för att hitta kokain, heroin, amfetamin och cannabis, men även ammunition och vapen, som smugglas in från utlandet.

Varje dag tar hundarna sin runda, mitt bland PostNords medarbetare, för att genom sitt känsliga luktsinne upptäcka misstänkta paket. Som jämförelse kan nämnas att människan har fem miljoner luktceller medan hunden har

32

220 miljoner. Det finns ingen teknisk utrustning som är lika känslig som hundens nos.

När någon av dem får vittring ger hundföraren signal om att hoppa in i buren.

Hunden letar en stund och sen när rätt paket är upphittat frysmarkerar den genom att stå blickstilla riktad mot paketet. Försändelsen plockas ut för vidare inspektion av tullpersonalen, och för hunden väntar den efterlängtade belöningen – en boll eller någon annan leksak att tugga på. Det vi människor tar på största allvar är nämligen en lek för våra fyrbenta vänner.

På vägen dit började jag fundera på hur jag skulle hitta lantbrukare Jonsson, men fick en snilleblixt. När jag kom fram gick jag in på ortens BP-mack. Där stod en ung kille som så klart visste var Jonsson bodde. Problemet var att jag inte förstod ett ord av hans vägbeskrivning!

Jag hörde inte ens skillnad på ”vänster” och ”höger” så jag var tvungen att be honom ta det på engelska.

När jag väl kom fram var det norra Europas lyckligaste lantbrukare som tog emot mig.

Glädjen var total! Han tog paketet och småsprang in till stian, nu handlade det om minuter! Hans fru fixade kaffe och ostfralla till mig innan återfärden. Det blev en mycket lång arbetsdag, men det var det värt!”

Berättat av Bo Andersson, Årsta brevterminal FOTO: RASMUS FORSGREN

MED HUNDEN SOM KOLLEGA

”Den här historien utspelar sig någon gång på 1970-talet i Västerås. Jag kom ner till brev­ bärarkontoret vid femrycket på morgonen. Vår vaktmästare, Knutte hette han, hade hittat ett kvarglömt frigolitpaket innehållande galtsperma. Det skulle ner till Skåne och kunden hade betalat för både ilpost och expressleverans, så det var bråttom.

Förmannen sa ”Bosse, ta Volvon, den går fortast, och kör!

Du får inte ta rast förrän paketet är levererat.” Det var bara att hoppa in i bilen och blåsa iväg till världsmetropolen Höör.

P E O P L E BY P O ST N O R D

Bakom kulissern

a med Theo.

De sju vinnarhundarna fotograferades av Karsten Bidstrup som anlitades speciellt för uppdraget. Fotografierna bearbetades därefter och omvandlades till frimärken av Ella Clausen, grafisk designer på PostNord Frimärken.

EN DANSK DUNDERSUCCÉ DET HÄR VAR definitivt något nytt för schäfern Theo. Massor av lampor och spottar mitt i nosen och en entusiastisk fotograf som försökte få bästa vinkeln. Nå, efter lite övertalning av en erfaren ”hundviskare” blev det till slut en serie karaktärsfulla porträtt av Theo, Audi, Mille, Chivas och Pila, Gaia och Blida. Hundarna som i frimärksform skulle visa sig bli en dundersuccé.

Inte bara skrevs det historia när Min hund på frimärke valdes som frimärkstema 2019.

Serien på 2 miljoner exemplar sålde dessutom slut på rekordtid. Och det var första gången danskarna blev direkt involverade via sociala medier i en tävling om motiv på ett frimärke.

– Vi fick bilder av långt mer än 5 000 hundar och bland dem skulle vi välja ut fem att porträttera. Det var ingen enkel uppgift, men vi fick hjälp av kompetenta och engagerade människor från danska kennelklubben, berättar Pia Slot Smedegaard, projektledare på den danska avdelningen av PostNord Frimärken som ansvarade för kampanjen.

DET VAR UNDER våren 2019 som PostNord uppmanade danska hundägare att delta i tävlingen om att få sin hund porträtterad på frimärke. Uppmaningen lades upp som inlägg och videoklipp på Facebook och Instagram. Och den mottogs med entusiasm. Man hade hoppats på 3 000 bidrag, men fick nästan det dubbla.

P E O P L E BY P O ST N O R D

Pia Slot Smedegaard och Ella Clausen Gör på PostNord: Pia är projektledare och Ella är grafisk designer på PostNord Frimärke i Danmark.

Närmaste kollegor: ”Vi är varandras närmaste kollegor, tillsammans med Martin Pingel som är frimärkschef.”

– Hunden betyder ju otroligt mycket för många av oss. Den är en trofast vän som alltid finns där för dig och alltid är glad när du kommer hem. Du kan göra så många olika saker tillsammans med din hund; ta en promenad, jaga eller delta i utställningar, konstaterar Pia som själv har en engelsk cockerspaniel och inte alls blev förvånad över att så många hundägare ville föreviga sin älskling på ett frimärke.

FÖRUTOM ATT VARA trofasta familjehundar skulle hundarna som valdes ut för serien

också ha några specifika förmågor, karaktärsdrag eller en speciell historia.

Att få med det på ett frimärke var en utmaning i sig.

– Det viktigaste för mig var att få fram varje hunds karaktärsdrag. Polishunden Theo som lyfter öronen och signalerar uppmärksamhet. Jakthunden Audi som vädrar uppåt och signalerar gott luktsinne.

Familjehunden Mille som har tagit till sig moderlösa kattungar och med ett lätt nedåtböjt huvud signalerar omsorg.

– Det handlar om att komma till kärnan och berätta historien om hunden visuellt, förklarar Ella Clausen som är den grafiker och designer hos PostNord Frimärken som har omvandlat fotografierna till uttrycksfulla frimärken.

DET HÄR VAR första gången PostNord Frimärkens danska avdelning involverat befolkningen i valet av motiv till frimärken.

Det hade gjorts tidigare i Sverige i tävlingen #mittfrimärke, men efter den danska succén har även svenskarna förstått att det är hundar som gäller när man verkligen vill engagera befolkningen. 30 000 svenska hundägare skickade in sina bidrag i våras och i augusti 2020 släpptes ett frimärkshäfte med hundarna Håkan, Olsson, Woody, Fanny, Athos och Ailo. Lika populära i Sverige som dess fyrfota motsvarigheter i Danmark.

MARIE-LOUISE ARNFAST

33

”Vad är allt väsen om?

Kan inte en hund få jobba i fred?”

Jussi Wahlberg Gör på PostNord: Kundrelationschef i Tammerfors, Finland.

Närmaste kollegor: “Hela kontoret, men Harry jobbar kanske lite extra med Emilia Mannari, Krista Yliruusi och Sanna Mäki.”

34

P E O P L E BY P O ST N O R D

Guiden

EN FLUFFIG FAVORIT

Jussi Wahlberg gjorde en av kontorets bästa rekryteringar. En kollega ingen kan slita blicken ifrån.

TEXT: MAIJU KARHUNEN FOTO: BENJAMIN SUOMELA

Harry har jobbat på ­PostNords kontor i Tammerfors i ett år. I en skräddarsydd HR-roll går han runt bland personalen och iakttar dem med fokuserad svart blick. Gillar han vad han ser – vilket han oftast gör – hoppar han gärna upp i någons famn. Resten av tiden tänker han mest på mat.

Trots sitt udda uppdrag och beteende är Harry älskad av medarbetarna. Det är kanske inte så konstigt när man är en amerikansk

H

P E O P L E BY P O ST N O R D

cockerspaniel, sötare än en busslast med sirap.

– Det var kärlek vid första ögonkastet när jag såg Harry, berättar husse Jussi Wahlberg, som arbetar som kundrelationschef mot företag på PostNord Finlands kontor i Tammerfors.

JUSSI SÖKTE JOBB på PostNord i Finland när han bodde i Köpenhamn. Han hade fått en så bra bild av företaget. När flytten gick till Tammerfors valde han boende som skulle passa en hund.

– Jag har tidigare haft en dvärgschnauzer och en kanintax. Men jag har länge varit utan

35

Harry inspekterar arbetsmiljön på kontoret med Jussi Wahlberg och Emilia Mannari.

hund eftersom jag bott ett och ett halvt år i Köpenhamn och inte ville ha en hund i den livliga staden, säger han och fortsätter: – Jag rör mig väldigt mycket ute i naturparker och skogar. Jag ville ha en hund som jag kan ta med på alla aktiviteter. Ett viktigt kriterium var även att hunden skulle vara sällskaplig, eftersom jag ofta umgås med kompisar.

NÄR JUSSI HÄMTADE Harry hos uppfödaren i Kajana – sex timmars bilresa från huset i Tammerfors – hade han med sig en kompis ifall Harry skulle vara nervös på vägen hem.

Men den fluffiga lilla valpen somnade i baksätet så fort motorn startade.

– Jag tror att det var ömsesidig kärlek från början eftersom Harry så tydligt kände sig hemma och sov största delen av bilresan. Allt har löpt på smidigt sedan vi träffades, säger Jussi och tittar på Harry som ligger bredvid.

Om Harry är ledig från kontoret en dag tittar kollegorna besviket på Jussi och frågar var han är. Harry har helt enkelt blivit en del av det sammansvetsade gänget på elva

36

Mer Harry?

Följ Harry på Instagram: @harrytheamericancockerspaniel

personer som jobbar med försäljning och produktion. Jussi berättar att han frågade om en hund skulle vara välkommen på kontoret innan han skaffade Harry.

– Jag är glad att mina arbetskamrater, och överhuvudtaget Tammerforsborna, har en så positiv inställning till hundar.

TAMMERFORSBORNA vet vad de gör.

Faktum är att det finns många fördelar med en hund på kontoret. Studier visar nämligen att en hund på jobbet gör att personalen bråkar och stressar mindre. En hund påminner oss om att fokusera på, och njuta av, de små

sakerna i (arbets)livet. Du kanske har en konflikt med din kollega, men så hoppar hennes pekines upp i knät och slickar dig på handen. Då är det svårt att fortsätta vara arg.

Vi bör helt enkelt vara mer som hunden och låta konflikter rinna av oss.

Jussi har märkt att allt detta stämmer.

– Min livskvalitet har ökat enormt sen Harry kom. Jag bor själv, men i och med att jag har Harry känner jag mig aldrig ensam.

Under coronatiden hjälpte Harry mig också att hålla fast vid dygnsrytmen, vilket antagligen inte skulle ha lyckats så bra annars, säger Jussi och går med sin nästan kungliga hund mot klipporna där de ofta står tillsammans och blickar ut över staden.

Kungliga? Jo, Harry fick sitt namn tack vare att Englands prins Harry uppmärksammades flitigt i början av 2020, då prinsens och hertiginnan Meghans flytt till USA var på tapeten. Harry kändes som rätt namn på en amerikansk cockerspaniel.

– Harry lämnade det brittiska hovet, men jag fick hunden Harry, säger Jussi och klappar den blanka pälsen.

P E O P L E BY P O ST N O R D

ETT LIVSVIKTIGT STOPP Per Jostein Simensen litade på sin magkänsla och räddade livet på en nyfödd kalv.

DEN 23 MARS 2020. Per Jostein Simensens lastbil susade fram genom en regnig skärgårdsnatt när han fick syn på något i ögonvrån. Han befann sig i Gyl, en bit sydväst om Trondheim, och var nästan klar med sin InNight-expressrutt. Ingen stannar för en liten hög med skräp vid vägkanten när man kört halva natten, men av någon anledning befann sig plötsligt Per Josteins fot på bromsen.

– Jag vet inte vad det var som fick mig att stanna och vända tillbaka, men magkänslan sa att det var något som var fel. Så jag backade tillbaka och tog en närmare titt på det som låg där i ljuset från strålkastarna.

– Uppifrån hytten såg det mest ut som en liten hjort som blivit påkörd. Men när jag gick dit såg jag att det var en nyfödd kalv – och att den levde.

HANS RUTT MELLAN Langhus och Kristiansund bjuder på fina vägar och viss spänning. Per Jostein har bland annat

bogserat bort fallna träd som totalt blockerat körbanan, till medtrafikanternas jubel. Men det här var ett helt annat drama.

Han förstod att den lilla krabaten inte mådde bra på den iskalla asfalten och hämtade en filt från lastbilen. Kalven rörde sig inte när han svepte den om den våta pälsen.

– Jag ringde först polisen, i hopp om att de skulle kunna få tag i närmaste bonde.

Därefter gick jag till det första hus jag såg och knackade på dörren. Ut kom en trött man som inte själv hade djur, men han visste vem som ägde korna. Jag ringde och berättade att jag funnit kalven.

Den nyvakna bonden trodde att kalven blivit påkörd och låg död vid vägen.

– Det var först när jag sa att jag kunde vänta hos kalven tills han kom som han förstod att den levde. Då blev det genast bättre stämning.

Efter en dryg halvtimme kunde Per köra vidare, medan bonden körde hem den våta kalven till en varm ladugård där mamman

väntade. Utan hjälp hade det gått dåligt för den nyfödde, som hade krupit under gärdsgården och kommit bort från sin mor i den kalla natten.

PER JOSTEIN bor i Tynset där han delar upp fritiden mellan fiske, friluftsliv och amerikanska veteranbilar (han har en Chevrolet C10 pickup från 1984). Han började som förare för PostNord 2015 och kör den fasta InNight-expressrutten som går mellan Langhus och Kristiansund – 130 mil varje dygn.

Per Jostein trivs väldigt bra som förare och styr det mesta själv, så länge allt görs i rätt tid. När han sitter i bilen brukar han prata med vänner i telefonen och lyssna på musik, radio eller podcasts. Dramatik är inget han eftersträvar.

– Men det är alltid fint att kunna hjälpa till när det behövs och det känns bra när magkänslan stämmer.

GEIR ANDERS RYBAKKEN ØRSLIEN

Per Josten delade händelsen på Facebook och fick enorm respons.

Kort därefter spred VG, Norges största tidning, historien till hela Norge.

FOTO: PRIVAT

Per Jostein Simensen Gör på PostNord: Förare i Tynset, Norge.

Närmaste kollegor: ”Jag delar rutt med Dainius Dainys. Han är otroligt effektiv och tvättar bilen invändigt varje dag innan jag tar över den. Det är som att sätta sig i en ny bil! Torfinn Trondsen är också en bra kollega som alltid skapar god stämning. Och John Nyås som leder vår avdelning i Tynset. Han är bra på att hålla ordning på allt som måste göras.”

P E O P L E BY P O ST N O R D

37

Guiden

”MAN MÅSTE FALLA AV HUNDRA GÅNGER” Camilla Niemanns liv med djur har lärt henne att aldrig ge upp.

– JAG SATT PÅ HÄSTENS BAKDEL när den

plötsligt stannade och stegrade sig. Jag flög högt upp i luften innan jag landade på marken. Jag hade aldrig tidigare blivit avkastad så där och det gjorde ont, verkligen ont. Samtidigt var det otroligt pinsamt. Det hände ju inför alla andra tjejer på ridlägret den sommaren.

Camilla Niemann lärde sig att rida långt innan hon tog lastbilskörkort och senare blev förare på Terminal Taulov nära Fredericia i Danmark.

– Varför satt jag på hästens bakdel? Vi hade en övning där vi var tvungna att sitta bak och fram. Läraren skrek åt mig att flytta fram, och jag flyttade. Läraren skrek igen och jag flyttade framåt igen. Nu skrek läraren högt och jag flyttade så långt fram att jag såg ner på hästens svans. Sen blev jag avkastad. Hur dum kan man vara?

Läraren menade förstås att jag skulle röra mig i hästens riktning, inte min egen.

DET GÅR INTE ATT RÄKNA hur många gånger Camilla har fallit av, blivit biten eller sparkad under årens lopp.

– Min ridlärare sa till mig att du inte är en riktig ryttare förrän du har fallit av hundra gånger – och att jag nu hade kommit närmare mitt mål. Alla ramlar av, så är det

38

bara. Men då gäller det att försöka ta sig upp igen.

Med tiden har lärarens ord ”upp i sadeln igen” blivit ett motto som Camilla använt sig av i andra sammanhang. För fem år sedan började hon få ont i höger handled, och i vintras opererades hon – men utan att smärtan helt försvann.

– Det har inneburit att jag inte längre kan rida. Det var därför jag var tvungen att sälja Mani, mitt underbara sto, i början av 2020. Lyckligtvis kan jag besöka Mani hos hennes nya ägare.

TROTS ATT CAMILLA VÄXTE UPP omgiven av asfalt mitt i Aarhus har hon alltid älskat djur. Som barn drömde hon om att bli djurskötare, som ung gick hon på en jordbruksskola. Ändå har hon nu tillbringat tre år på PostNord – varför då?

– Det finns många förklaringar till det.

”För mig är det stor skillnad på djur du har en personlig relation till och djur du äter.”

Det var nästan omöjligt att få en lärlingsutbildning på en djurpark, och det kostar mycket pengar att starta ett jordbruk.

I stället utbildade jag mig till slaktare – ett annat sätt att arbeta med djur, kan man säga. Jag är riktigt bra på att skära ut ryggbiffar, säger Camilla med ett skratt.

Det var under lärlingsutbildningen till slaktare som smärtan i handen började.

Därför tog hon lastbilskörkort och sökte till PostNord.

CAMILLAS ARBETSDAG BÖRJAR klockan två på natten och slutar klockan tio på förmiddagen. Sedan går turen hem genom det östjylländska landskapet till lilla Brædstrup, där hon bor på en gård strax utanför stan med sin tvååriga labrador Dino. Eller nästan ensam – för bakom gården har hennes hyresvärd 900 suggor i stora avelsbyggnader.

– Suggorna får 20 000 smågrisar per år.

Men det är sällan jag hör dem och jag tänker inte så mycket på det. För mig är det stor skillnad på djur du har en personlig relation till, som hundar och hästar, och djur du äter. Jag älskar att äta kött och kommer aldrig att bli vegan. Kanske är det mitt förflutna som slaktare som spelar in.

MICHAEL KIRKEBY

P E O P L E BY P O ST N O R D

FOTO: ANDREAS BANG KIRKEGAARD

Camilla Niemann Gör på PostNord: Förare och samordnare på Terminal Taulov i Fredericia, Danmark.

Närmaste kollegor: Ayman Nouh, Ruben Knudsen, Tonny Rasmussen och Ibrahim Haji.

Se film och bilder Följ oss på Instagram #peoplebypostnord

P E O P L E BY P O ST N O R D

39

Guiden

”PLÖTSLIGT HÖGG DEN TILL” FOTO: N ILS LÖFHOLM

EMMA STRÖMBERG hade bara jobbat på PostNord i knappt två år när det hände. Som lantbrevbärare kör hon på smala vägar i trakterna utanför Eskilstuna och i jobbet ingår att leverera både post och paket.

– Jag måste ofta kliva ur bilen för att kunna lämna av alla paket, och många hushåll på min runda har hundar som springer fram och vill hälsa, säger Emma.

En dag i juni förra sommaren körde hon in på uppfarten till ett hus där hon varit många gånger. Familjens två hundar, en tax och en blandras, kom fram och nosade på Emma som precis klivit ur bilen. Plötsligt dök en tredje hund upp, en Jack russell-­ terrier som skällde ilsket.

– Jag frös till och stod kvar precis vid dörren… och så pang hoppade den fram och bet mig i benet.

Emma sprang till andra sidan av bilen samtidigt som husägaren kom ut och tog tag i hunden. Han berättade att det var sonens flickvän som ägde den. Mannen erkände att hunden bitit förr, men tyckte inte att det var så farligt.

– Han sa att hunden var gammal och inte hade så vassa tänder. Jag ville bara åka därifrån.

Emma ringde direkt till sin chef som skickade henne till vårdcentralen. Bettet var inte farligt. Det blev ett sår och nu har hon ett ärr som minne. Men det värsta är kanske det som inte syns.

– Jag hade aldrig varit hund- eller katträdd tidigare, men nu när de springer runt mina ben blir jag orolig. Om jag möter en hund går jag gärna en omväg.

Vad hände med hunden som bet?

– Jag vet inte riktigt. Jag vet att mina chefer åkte dit och pratade med familjen

Emma Strömberg Gör på PostNord: Lantbrevbärare i Eskilstuna.

Närmaste kollegor: Christoffer Larsson och Patrik Lindqvist: ”Vi har blivit kompisar på jobbet och hänger även på fritiden.”

och sa att hunden inte fick vara kvar, men jag har sett den efteråt.

Vad vill du säga till andra hundägare?

– Jag önskar att de skulle hålla hundarna

kopplade, åtminstone när vi kommer. De vet ju ungefär när brevbäraren dyker upp. Jag vill inte gå omkring och vara rädd för djur, men det har satt sina spår.

NÄR DJUREN BLIR ETT ARBETSMILJÖPROBLEM – I SVERIGE har vi ungefär 100

incidenter per år som involverar djur och ungefär 80 av dessa är hundrelaterade. Den siffran gäller dock bara de arbetsskador och tillbud som anmäls. Jag skulle säga att mörkertalet är stort när det kommer till hundar som skrämmer eller biter brevbärare.

Det berättar Stefan Fougt som är huvudskyddsombud på PostNord i Sverige. Frågan är varför just brevbäraren är så utsatt för hundarnas ilska?

Stefan tror att det har att göra

40

med att hunden vaktar sitt revir.

– I Sverige har vi postlådorna vid tomtgränsen. Om brevbäraren närmar sig ser hunden den som en inkräktare. När jag själv var brevbärare brukade jag ryta ”SITT” åt alla skällande hundar, och de flesta satte sig på baken i ren förvåning, säger Stefan och fortsätter: – I Danmark är det annorlunda. Där går man ofta in i trädgårdarna. Jag vet att många danska brevbärare har haft hundgodis i fickan för att kunna blidka ilskna hundar.

DE SENASTE årens allvarligaste – Nej, inte direkt. Det jag svenska djurincidenter, som lett minns bäst var när jag var till en längre sjukskrivlantbrevbärare och ning, hade dock inget skulle dela ut pensionen med hundar att göra. Vid på en gård. Jag tutade ett tillfälle attackerades för att ägaren skulle brevbäraren av en komma ut och började aggressiv fiskmås och räkna pengarna. När jag när han försökte fly tittade upp igen stirrade snubblade han och jag rakt in i nosen på en Stefan Fougt. skadade foten. En annan irländska varghund som brevbärare kolliderade med en var så stor att den fick böja sig hjort när han var ute och körde ner för att komma in genom sin runda. fönstret på Volvon. Då hade Har du själv blivit biten av jag lite puls. Men den var en hund? jättesnäll. n

P E O P L E BY P O ST N O R D

JAHA, OCH?

TEXT: MALIN DAHLBERG

Varför gör vi vardagen enklare?

PostNords syfte är ”Vi gör vardagen enklare”, men är inte det självklart? Måste man ha ett syfte? PostNords varumärkesspecialist Sophia Kandell förklarar.

Först, vad gör egentligen en varumärkesspecialist?

– Jag jobbar med den varumärkesförflyttning som vi gör på alla nordiska marknader just nu.

PostNord har en utmaning i hur vi uppfattas, framförallt i Sverige och Danmark, och mitt jobb går ut på att få konsumenterna att älska oss och välja oss i större utsträckning.

– Det är superkul att få jobba med ett så känt varumärke som så många människor har en emotionell koppling till. Vi vill återvinna den grundkärlek som finns för PostNord i Sverige och Danmark, och bygga vidare på den uppstickaraura som omger företaget i Finland och Norge.

För ett par år sedan tog PostNord fram syftet ”Vi gör vardagen enklare”. Varför behöver man ett syfte?

– Företag har alltid jobbat med affärsidéer, visioner och mål, men det blir allt vanligare att definiera varför man bedriver sin verksamhet. Vad är det för positivt avtryck företaget ska lämna efter sig? Att svara på den frågan är syftets uppgift.

– Det här är viktigt inte bara internt, utan också externt.

Konsumenter i dag är mycket mer krävande. De vill veta varför företag agerar som de gör och efterfrågar transparens. Det räcker

P E O P L E BY P O ST N O R D

inte att drivas av vinstintresse, jobbet varje dag. När man väl har företaget måste sträva efter något definierat ett starkt syfte så låter större. Man kan se att det väldigt lätt och varumärken som är självklart. tydligt syftesdrivna Hur går det till att ta också belönas genom fram ett syfte? att bli framgångsrika – Det gäller att och ledande inom sitt tanka av alla typer av fält. medarbetare, från Hur kan medarbetare produktion till koncernpå PostNord använda ledningen. Alla ska kunna Sophia syftet? relatera till syftet och sätt in Kandell.

– Oavsett vad du jobbar det i sin specifika armed på PostNord, eller vilket betskontext. Det här land du befinner dig i; alla kan arbetet tar ofta flera månader och bidra till att göra vardagen enklare inbegriper många människor. Ofta för våra kunder. Det är den minsta anlitar man också en extern part gemensamma nämnaren som vi som hjälper företaget med alla kan enas kring. Syftet gör att arbetet. vi får en större gemenskap och ett Hur kan vi hålla syftet levande gemensamt fokus på slutkunden. i organisationen?

– Jag tycker att vi kan ha med – Jag är fascinerad över hur vårt oss syftet i vår arbetsvardag, syfte har fått en slags naturlig oavsett om man jobbar inom grogrund i verksamheten, produktion eller i administration. framförallt inom produktion. Det Det blir som en ledstjärna. har slagit an något hos våra Är inte det här självklart då? kollegor som jobbar närmast – Om det låter självklart har vi kunder och mottagare. gjort ett bra jobb. Att definiera ett – Utöver det är det viktigt att tydligt syfte är ofta väldigt svårt. våra ledare fortsätter att prata om För det handlar inte om hur vi kan syftet och koppla det till de framställa vår verksamhet i bättre förändringar och den utveckling vi dager eller hur vi ska tjäna mera gör. Jag tror att alla behöver ett pengar. Det gäller verkligen att varför och mår bra av att påminna hitta kärnan i det vi gör sig om att man även i det lilla har och varför vi gör det. positiv påverkan på människor Varför vi alla går till och samhället.

41

Ersin Özkan Gör på PostNord: Produktionsledare på Segeltorpsterminalen.

Närmaste kollegor: Lennart Rönnqvist, Eniz Özkan (tvillingbror), Johnny Larsson, Rolf Kjellberg, Patrik Wikström, Ilker Bircan och Yakup Cakmak.

42

P E O P L E BY P O ST N O R D

Ledarskap

ERSIN ÄR Det finns många knep för att motivera människor, men inget motiverar Ersin Özkan som en skärm full av siffror. Det är bevisat med hundra procents säkerhet.

TEXT: DAN NILSSON FOTO: CHRISTIAN GUSTAVSSON

R P E O P L E BY P O ST N O R D

RUSNINGSTRAFIKEN PÅ SÖDERMALM i Stockholm var hetsig. Bilar överallt. Fotgängare som gick rakt ut i gatan. Rödljus och enkelriktade gator som kändes som en labyrint.

Ersin Özkan undrade vad han hade gett sig in på när han styrde den stora PostNord-bilen, samtidigt som han höll ett öga på gps:en. Han var 19 år och egentligen utbildad för ett jobb i byggbranschen.

% Men när han var klar för dagen ville han göra det igen. Och när han sedan gjort det igen ville han ta fler rutter. Och när han lärt sig alla gator på Södermalm ville han lära sig andra områden. Större områden.

– Efter ett tag kändes det hur enkelt som helst, minns Ersin.

Sju år senare sitter han på ett tyst kontor i Segeltorp, långt bort från den hetsiga trafiken på 43

”Vi strävar alltid efter att förarna ska vara trygga på arbetet. När det funkar bra kan man göra ännu mer.”

Stockholms gator. I dag är det mest siffror och statistik i datorn som korsar hans vägar. Och han älskar det lika mycket som rutterna på Södermalm. Särskilt eftersom statistiken visar att kvaliteten för hemleveranser gått från 85 till närmare 100 procent på Segeltorpsterminalen under hans tid som produktionsledare.

– Jag trivs faktiskt bra på kontoret, säger Ersin med ett leende.

ETT LIKA STORT LEENDE har Ersin när han går ut på produktionsgolvet för att prata med någon av sina 75 medarbetare. Där ute lyssnar alla på Ersin, för de vet att han kan allt om deras jobb. Han vet vilka utmaningar de har – varje dag, varje timme. Som på Södermalm.

– Vi strävar alltid efter att förarna ska vara trygga på arbetet. När det funkar bra kan man göra ännu mer. Jag har pushat flera förare till att bli arbetsledare. Det har gått bra för dem.

För Ersin ligger det i blodet att sträva framåt och utvecklas. När han tänker tillbaka minns han ett sådant där samtal som alla föräldrar någon gång har med sina barn, det där om vilket yrke man ska välja i framtiden. ”Välj vad du vill, men inte restaurangbranschen”, sa hans pappa.

Visst hade Ersin sett det med egna ögon, hur hårt hans pappa jobbade under sina 20 år på restaurangerna. Alla dessa sena kvällar och långa helger. Den stimmiga miljön.

Stressen. Även hans farbröder drev restauranger, så det hade inte varit helt otippat om Ersin och hans tvillingbror Eniz hade valt samma väg.

Men både Ersin och Eniz lyssnade på sin 44

pappa, vilket ledde till att de så småningom samtidigt kom att göra sin första arbetsdag på PostNord i Segeltorp.

Och det beslutet är Ersin glad för i dag.

Särskilt eftersom att han inte är något vidare på att laga mat, om du frågar honom själv.

– Jag äter hellre det min fru lagar, säger han och nickar när han tänker på maten som doftar hemma i lägenheten i Enskededalen.

Minnena från restauranggolvet sitter fortfarande i. Men framför allt är det något annat han tagit med sig från tidigare generationer; viljan att jobba hårt, utvecklas och komma någonvart. Den drivkraften tog Ersins farmor och farfar från Turkiet ända till Sverige för att jobba på 1970-talet. Samma drivkraft tog Ersins mamma och pappa till Falun, där de satsade på en egen restaurang.

Det var också där som tvillingsönerna föddes för 27 år sedan, innan familjen senare flyttade till Jordbro utanför Stockholm, där Ersin och Eniz växte upp.

DET FINNS NÅGOT I TURKIET som inte finns hemma i Sverige. Förutom det mest uppenbara; släkten i staden Konya, där familjen har sina rötter och där även Ersins fru har sitt ursprung.

Där finns något som gör Ersin varm om hjärtat.

– Fenerbahce, säger han.

Ursäkta?

– F-e-n-e-r-b-a-h-c-e, bokstaverar Ersin så tydligt han kan samtidigt som han lutar sig fram över skrivbordet.

TYDLIGARE ÄN SÅ KAN DET INTE BLI.

Ersin missar aldrig en match med sitt favoritlag Fenerbahce, som ligger i den övre P E O P L E BY P O ST N O R D

ER S I N

|R

TER

S I N | R Ö ST

E

OM

ÖS

R

RS

ER

OM E IN

| RÖ

ST E R

OM

”Det är rätt skönt att jobba med sin tvillingbror. Han är någon man kan prata med om allting. Vi bor ju på var sitt håll och är båda gifta, så jobbet gör att vi kan träffas mer. Vi har haft många likadana jobb och faktiskt samma arbetsplatser. På jobbet gör min bror sitt bästa. Även på fritiden är vi rätt lika han och jag. Han är snäll, och rolig dessutom. Man skrattar mycket ihop med honom. Han är ju min tvillingbror.”

Tvillingbröderna Ersin och Eniz Özkan på terminalen i Segeltorp i Stockholm.

P E O P L E BY P O ST N O R D

ENIZ ÖZKAN, ARBETSLEDARE PÅ SEGELTORPSTERMINALEN I STOCKHOLM

45

”Alla har ett eget ansvar. Det är inte bara att lasta och köra”, säger Ersin som följer sina förare digitalt när de är ute på vägarna och under leveranserna. Han sms:ar och kollar om de behöver hjälp, till exempel med att hitta i området.

halvan av den turkiska fotbollsligan. Och han följer matchstatistiken som om det gällde gårdagens leveransprecision i Västberga Allé.

I allting som går att mäta finns det också något att sträva efter.

Och målet? Att ta sig uppåt på listan förstås. För har man nått hundra procent vill man göra det igen.

– Jag gillar siffror. Det är mycket procenttal i det här jobbet. Gårdagens kvalitet kommer in nu på morgonen och jag följer upp eventuella saknade paket, aviseringar och mycket annat. Jag har morgonmöte med första gänget, kollar av och diskuterar.

För kvalitet är alltid viktigt – vare sig det gäller siffrorna på skärmen i terminalen eller om han köper en leksak till sin son. 2018 låg Segeltorp i botten bland de terminaler i Sverige som drog på sig flest klagomål från kunderna. Men tack vare en rad åtgärder – bland annat ett lyckat pilottest av svenska projektet Swan, som går ut på att motivera medarbetarna genom stärkt ledningsstyre – är sifforna i dag totalt motsatta.

– Det handlar om att vi värderar alla förare lika mycket. Eftersom det är många som vill 46

”Det handlar om att vi värderar alla förare lika mycket. Eftersom det är många som vill utvecklas berättar jag gärna om hur jag gjort.” utvecklas berättar jag gärna om hur jag gjort.

Det är knepet. Alla har ett eget ansvar. Det är inte bara att lasta och köra, säger Ersin som följer sina förare digitalt när de är ute på vägarna och under leveranserna. Han sms:ar och kollar om de behöver hjälp, till exempel med att hitta i området.

HUR TROR HAN DÅ SJÄLV att medarbetarna uppfattar honom? Som en person som peppar och stöttar? Eller som en petig och kanske till och med jobbig produktionsledare med kontrollbehov?

– Det viktigaste är att de lyssnar på mig.

Jag har valt att inte vara som en kompis med dem, för då kan de bli osäkra på om jag talar som en ledare eller en kompis. De ser mig som en ledare, det märker jag.

Lennart Rönnqvist, produktionsledare på

Segeltorpsterminalen, anställde Ersin och hans tvillingbror Eniz för åtta år sedan.

– De har utvecklats mycket båda grabbarna. Det var ju inte helt lätt att köra på Södermalm, men det var en bra skola. Jag skulle säga att Ersin har en bra kommunikativ förmåga. Han har också en förmåga att se vad som kommer att dyka upp framöver och letar framtida lösningar.

PÅ EFTERMIDDAGEN, när bilarna glider in som en blå våg i terminalen, tar Ersin emot förarna för att fråga hur dagen har varit.

Viljan att räta upp de tidigare dåliga siffrorna lever kvar och beröm är viktigt. Men det gäller också att ta varje kundsynpunkt på allvar.

– Om vi fått kundsynpunkter, då pratar jag med var och en. Helst ska det vara enskilda samtal, för ingen annan behöver veta. Ibland P E O P L E BY P O ST N O R D

ER S I N

|R

TER

S I N | R Ö ST

E

OM

ÖS

R

RS

ER

OM E IN

| RÖ

ST E R

OM

”I mina ögon är han helt klart en framtida chef. Jag var med på hans brors bröllop, med 500 pers eller så, och Ersin tog direkt en arrangerande roll som passar honom så bra. Han var en bra rekrytering!”

LENNART RÖNNQVIST, PRODUKTIONSLEDARE PÅ SEGELTORPSTERMINALEN

P E O P L E BY P O ST N O R D

47

FÖRÄNDRINGENS ABC

Konsten att leda sig själv Xxxxxxxxx

kan det handla om ett missförstånd mellan förare och kund. Då kommer vi överens om hur vi ska få det att fungera, säger Ersin som i många fall själv ringer upp kunden för att reda ut problemet.

– Hittills har jag inte stött på något omöjligt fall.

Det går alltid att komma överens med kunden, säger han.

Ersin medger också att det finns utmaningar i PostNords verksamhet. Till exempel att e-handeln har ökat enormt på kort tid.

– Med över 50 procent varje månad, tillägger han och tittar in i sin datorskärm för att sammanfatta de senaste siffrorna.

Det finns alltid en siffra att plocka fram och Ersin känner till dem alla. Människor och siffror – det är vad hans jobb handlar om. Ersin älskar båda delarna.

Men även om han älskar dem finns det alltid saker och ting kvar att göra här i livet. Fler saker att lära sig.

PÅ FRÅGAN OM HAN har någon förebild behöver han inte fundera särskilt länge. Han skulle kunna välja någon känd och stor profil ute i det offentliga livet. Kanske en spelare eller tränare i Fenerbahce?

– Mina förebilder är mina chefer. Salih Korkmaz och Philip Wik. Mitt mål är att bli som dem, säger han och tillägger att de har varit med honom under hela hans tid på PostNord.

För det är precis så det fungerar. Man lär sig av dem som kan något. I nästa led är det Ersin som lär ut det han kan och blir en förebild för någon annan. Precis som när han satt i den där bilen på Södermalm och bestämde sig för att lära sig alla rutter, alla gator. Därifrån kan det bara gå åt ett håll, mot hundra procent.

48

ATT TA EGET ANSVAR, vara serviceinriktad, hjälpa kunder och framförallt leverera. Det är självklart för många som jobbar på PostNord. Det är inte något man gör utan något man är.

Men för att skapa en ännu starkare företagskultur, i en värld där allt förändras, har PostNord tagit fram kriterier som visar medarbetare och chefer hur de kan ta ansvar för att leda sig själva: ABC Leadership.

Ett konkret exempel på självledarskap är de svenska kontorsmedarbetare som under coronakrisen i mars gick in och hjälpte till i brevbäringen.

– Det var ingen chef som beordrade dem. De såg behovet och tog egna initiativ att hjälpa till. Det finns mängder av liknande exempel i alla de nordiska länderna. Vi är redan bra på det här, men vi kan bli ännu bättre, säger Angelica Björkbom som är Head of HR & Talent Management på PostNord.

ETT ANNAT EXEMPEL på vad som skiljer ut en självledare är hur han eller hon tar sig an ett problem. En som utövar självledarskap säger ifrån, och kommer också med ett konstruktivt förslag på hur man kan göra i stället.

– Här är det viktigt att vi har chefer som låter medarbetare tycka till, testa nya saker och tillåts att misslyckas. ”ABC LEADERSHIP” är

Angelica Björkbom är Head of HR & Talent Management på PostNord.

FOTO: CARLA LOMAKKA

kriterierna och bygger på orden Accountable, Brave och Commited, det vill säga ansvarstagande, modig och engagerad. Man kan säga att de tre ABC-orden ger nycklarna till hur chefer, ledare och medarbetare behöver agera, för att PostNord ska lyckas med sin förändringsresa; att bli bäst i Norden på paket och fortsätta att vara störst på brev i Sverige och Danmark.

– Accountable handlar om att vi alla ska göra det vi lovat och ta ansvar för att det ska bli så bra som möjligt. Brave syftar på när vi är öppna och vågar prova nya idéer och arbetssätt. Committed handlar om att vi alla kan inspirera och motivera varandra och tillsammans skapa trivsel och en bra arbetsmiljö, säger Angelica.

Varför behöver PostNord de här ABC-kriterierna?

– Vår omvärld, kundernas krav, hur vi kommunicerar – allt förändras i rasande takt. Vi behöver ställa om vår produktion snabbt, ibland supersnabbt som när corona slog till. Vid sådana tillfällen måste vi ha medarbetare som kan fånga upp signaler och våga köra, utan hängslen och livrem.

MALIN DAHLBERG

P E O P L E BY P O ST N O R D

SKILLS / MAGNUS EGBERTH

Mannen som kan tala med paket

Magnus Egberth har kartong er på hjärnan.

Och etiketter. Och logotyper.

Och… TEX T: DAN NIL SSO N FOTO: FRE DDY BILLQVI ST

P E O P L E BY P O ST N O R D

49

där e paket d a d a k v, ”S t rivits a r o k s s e adr tigt vara rik de kan esto . Men d a g i r u l k an e när m roligar ar det!” s edan t DE SÄGER ATT djävulen sitter i detaljerna. Om det stämmer har Magnus Egberth redan bett honom att flytta på sig så att han kan göra sitt jobb.

Magnus har det där sinnet för detaljer som bara vissa besitter. Han kan känna igen vilket företag som skickat ett paket utan att det står skrivet någonstans. Det kan räcka med formen på en etikett, ett nummer eller en viss typ av kartong. Det går nästan inte att förklara. Men om han ändå försöker är han varken en superhjälte eller Sherlock Holmes. Nej, det vore inte särskilt likt Magnus att ta till sådana överord om sig själv. Det behövs inget gudomligt öga för att hitta Hin håle, bara en väldigt skarp tillbakablick.

– Det har väl med erfarenhet att göra. Jag har ju varit här så länge att man får se det som en yrkesskada att jag minns sådana saker. Eller nördkunskap…

D

MAGNUS BÖRJADE JOBBA på Posten för 27 år sedan, då som nattanställd på paketsorteringen. De senaste 13 åren har han tillhört enheten för skador och adresslöst i Torsvik utanför Jönköping. Deras uppgift är att söka upp mottagare av paket som tappat sin adressinformation under leveranserna.

Patrik Lindblad är chef på enheten. Han har sin egen förklaring till varför Magnus är lämpad för detta udda jobb och den skiljer sig en del från Magnus egen: – Han har ju närmast ett fotografiskt minne. Eller… kanske inte fotografiskt, men det är i alla fall ett otroligt minne han har.

Det är därför som Patrik och hans andra sju medarbetare brukar gå till Magnus när de behöver hjälp med särskilt svårlösta mysterium kring företagspaket.

– Det finns olika superegenskaper hos dem allihop, säger Patrik Lindblad om sina medarbetare.

– Men det som gör Magnus så speciell är att han kan komma fram till vart paketen ska bara genom att se på adresskorten. Alla adresskort ser inte likadana ut och han kan se skillnader i formen på dem. Det är kanske vissa linjer som inte går som andra. Han har ett otroligt öga för detaljer.

Magnus tycker själv inte att han har bättre minne än någon annan. När vi frågar om vi får utsätta honom för ett minnestest, skrattar han.

Hur bra är du på att komma ihåg folks födelsedagar?

– Jo, födelsedagar har jag hyfsad koll på. Och bröllopsdagar.

50

Portkoder då?

– Vissa har jag väldigt svårt för. Jag har en kollega som jag måste skicka sms till och fråga om koden varenda gång jag ska på besök.

450 000 paket strömmar varje dygn genom PostNord Sveriges terminaler.

Denna dag har 700 av dem hamnat hos Magnus och hans kollegor.

Hmm, hur är det med sådant man lärde sig i skolan, som gamla kungar och deras regentnummer?

– Nja, lite grann kanske…

Och årtal? När var slaget vid Lützen?

– 1637?

Tyvärr. 1632.

– Ja, du ser, skrattar Magnus.

Resultatet av vårt ovetenskapliga test visar inte om det är sifferminnet eller bildminnet – eller både och P E O P L E BY P O ST N O R D

Magnus Egberth Gör på PostNord: Lagerassistent på enheten för skador och adresslöst i Torsvik söder om Jönköping.

Närmaste kollegor: Patrik Lindblad, Patrik Larsson och Christian Thorén.

Tips för dem som skickar paket: ”Jag brukar lära folk att inte tejpa på adresskortet, för då försvinner ofta texten. Om man ska returnera ett paket ska man se till att man täcker över det gamla adresskortet. Det händer ofta att man får in paket med fler än en adress. Det är enkelt att reda ut, men det tar några dagar extra för paketet.”

det varje dygn strömmar i snitt 450 000 paket genom PostNords Sveriges terminaler.

Hur går det till när ni spårar ett företagspaket?

– Vi tar ju hand om alltifrån paket som gått sönder till paket där adresskortet ramlat av eller har skadats under transporten. Ibland glömmer avsändaren bort att sätta på kortet. Större företag har maskiner som sätter på kort och de kan ibland missa att fästa etiketten.

Om det inte syns vilket företag som skickat paketet brukar Magnus i första hand titta efter en följesedel.

Där kan i vissa fall finnas ett kundnummer som gör att fallet är löst så snabbt att det nästan blir tråkigt för en som gillar utmaningar.

– Men många mindre företag har inte kundnummer. Då kan det bli svårare att hitta dem, säger Magnus.

Tillbaka på ruta ett alltså. Om det är så får Magnus helt enkelt hitta andra ledtrådar. Vad gäller e-handelsföretag som säljer kläder och skor har de ofta fäst en etikett direkt på plaggen eller på plasten runt produkten.

– Det står inte alltid, men man känner ofta igen om det till exempel är Ellos som skickat det. Och vissa äldre företag har handskrivna kvitton i paketet. Då brukar det stå vem som ska ha det.

Vilken av alla varianter är den svåraste?

– som är till hjälp för Magnus i hans arbete. Men faktum kvarstår att han kan minnas kundnummer han lärde sig för 15 år sedan.

– Det kan också vara andra saker som får mig att minnas, som kanske en del av någon logotyp som är formad på ett speciellt sätt, säger han och försvinner bort i tankarna när han målar upp en bild för sitt inre: – Det kan vara små gula fyrkanter i hörnet… Någon har till exempel ett ‘C’ som ser ut på ett speciellt sätt.

Som sagt, detaljer.

Och detaljer är det fullt av på hyllorna hos enheten för skador och adresslöst. Just den här dagen har 700 adresslösa paket fångats upp. Det är något mer än en vanlig dag, men fortfarande lite om man betänker att P E O P L E BY P O ST N O R D

– Skadade paket där adresskort rivits av, de kan vara riktigt kluriga. Men desto roligare när man sedan lyckas!

Vad är då det huvudsakliga målet, det som efterforskningarna ska leda till? Själva lösningen på fallet? Avslöjandet av mysteriet? Jo, det visar sig först när de magiska siffrorna äntligen dyker upp på Magnus datorskärm.

Kollinumret.

–D ­ et är det vi är ute efter, konstaterar Magnus och berättar att kollinumret är nyckeln som leder ända hem till dörren hos mottagaren.

Uppdraget slutfört.

Och det händer i 80 procent av fallen. Magnus medger att han fortfarande – efter alla dessa år i jobbet – blir lika tillfredsställd varje gång han löser ett fall.

– Det känns såklart bra när vi ringer upp kunden och berättar att vi hittat deras paket. För en kvart sedan ringde jag en bilfirma i Västerås som hade ett paket som skulle ända till Rumänien. Han var så tacksam för att vi hade hittat det. Några kan vara sura också för att det försvunnit, men de flesta är tacksamma och glada.

– Jag tycker att det är ett omväxlande jobb jag har.

Okej, det är paket hela tiden... Men det är ju nya paket.

Nya paket som man får sätta tänderna i. Nya utmaningar varje dag.

Och nya detaljer förstås. Men de är ju självklara, i alla fall för den som ser dem.

51

PEAK 2020 BRING IT ON! DET ÄR DAGS FÖR DEN TID PÅ ÅRET DÅ HELA VERKSAMHETEN PRESSAS TILL DET YTTERSTA. I DANMARK LIGGER ALLT FOKUS PÅ KUNDUPP­L EVELSEN. OCH ETT­ NORDISKT TEAM HAR TAGIT UPP KAMPEN MOT PAKETVOLYMERNA. TEXT: MALIN DAHLBERG OCH MARIE-LOUISE ARNFAST

52

P E O P L E BY P O ST N O R D

FOTO: KRISTINA SAHLÉN

FOKUS / PEAK 2020

Det nya normala I MARS TRODDE alla att paketvolymerna skulle sjunka. Norden hade drabbats av coronaviruset. och ­ekonomin svajade. Självklart skulle gods­transporterna minska. Eller?

Det blev precis tvärtom.

Paketen strömmade in under våren.

Den 4 maj slogs ett nytt rekord i Sverige när PostNord tog emot nära 800 000 paket och varubrev på ett vanligt dygn. I alla de nordiska länderna ökade antalet försändelser och hemleveranser lavinartat.

Det är helt enkelt en ny verklighet som PostNord har planerat för peaken 2020.

– Det är alltid utmaningar att göra prognoser, men den här gången har det funnits flera osäkerhetsfaktorer och ändringar i konsumentbeteende. I Danmark pratar vi om ”the new normal”, berättar Ole Laursen som jobbar med Sales & Operations Planning på koncernnivå.

UNDER VÅREN SATT Ole, kollegan Martin Redborn och representanter från länderna i dagliga, digitala ”war room meetings” för att hantera pandemin på koncernnivå. Konceptet med war rooms kommer från det militära, men används ofta för att beskriva möten där nyckelpersoner träffas för att lösa ett svårt problem.

Det är inget riktigt krig som utkämpas, men problemet som avhandlas kan vara så viktigt och stort att det känns som ett krig. För Ole och hans kollegor handlar den striden just nu om peaken, som sträcker sig från Black Friday till mitten av januari. Gruppen har skapat en långsiktig beredskapsplan för att kunna hantera de växande volymerna.

– Vi har jobbat på ett nytt sätt sedan augusti 2019. Det vi kunde se från tidigare år var att vi hade höga kostnader och inte tillräckligt bra kvalitet. Vi såg också att cross

Ole Laursen och Martin Redborn Titel: Nordic Strategic Infrastructure & Process Managers.

Gör: Leder en landsöverskridande planeringsprocess, en så kallad S&OP, för paketverksamheten. Det handlar om att skapa en optimal balans mellan efterfrågan och kapacitet, för att minska onödiga kostnader och skapa bättre kvalitet för kunder och slutkonsument.

Närmaste kollegor: Palle Olsen, Jeannette Hyldig, Kay Espung, Jacob Franke, Mikael Erikson, Magnus Bennich, David Winberg, Christen Asmundsson, Leif Göransson och Jani Ståhlhammar, Anders Ingelmo och Fredrik Thörnblom.

border-transporterna ökade mellan de nordiska länderna. Insikten var att vi behövde ha en nordisk koordinering ovanpå ländernas egen planering; att få bättre koll på balansen mellan efterfrågan och kapacitet. Vi behövde hitta ett nytt sätt att samarbeta, förklarar Ole. REDAN UNDER peakperioden 2019 kunde PostNord skörda frukterna av gruppens gränsöverskridande arbete. Bland annat flyttades en leverans från kund, i detta fall Zalando, från Toftanäs i Sverige till Køge i Danmark. Ländernas egna

prognoser visade att den lediga kapaciteten var betydligt högre i Danmark och därför flyttades runt 20 000 paket om dagen under fem veckor, då trycket var som högst.

– Det är ett väldigt konkret resultat av vårt arbete. Om vi inte hade sett den här möjligheten skulle Toftanäs haft kvarligg varje dag, vilket hade påverkat våra kunder negativt med resultatet att kvaliteten blivit lidande, konstaterar Ole. Inför peak 2020 har gruppen jobbat med en årsplanering och olika fokus­­ områden för exempelvis påsken och sommaren. De har analyserat lärdomarna från vårens stresstest i form av en pandemi, men framförallt tittat på vad som kan förbättras efter förra årets peakperiod.

– En insikt är att vi måste ha nära kontakt med våra största kunder i alla de nordiska länderna. Vi måste vara datadrivna och använda kundernas prognoser, i kombination med analyser av historiska data – det är avgörande för vår planering. Vi behöver också utöka tidsfönstren för upphämtning hos kunderna och hämta paket kanske två, tre gånger per dag, säger Martin.

ARBETET MED att flytta volymer utökas. I planeringen får terminalerna olika färgkoder – grön, gul, röd – beroende på hur kapaciteten ser ut den perioden. Den nya terminalen i norska Langhus och nya sorteringsmaskinen i finska Åbo väntas också underlätta årets peak.

På frågan vad som är det långsiktiga målet för teamets arbete är svaret givet – att vinna striden om paketkunderna.

– Om vi klarar av att göra precisa prognoser, planera våra resurser på ett kostnadseffektivt och smart sätt och leverera till kunderna i tid – då kan vi vinna paketmarknaden från konkurrenterna, konstaterar Martin.

”VI BEHÖVER OCKSÅ UTÖKA TIDSFÖNSTREN FÖR UPPHÄMTNING HOS KUNDERNA OCH HÄMTA PAKET KANSKE TVÅ, TRE GÅNGER PER DAG.” P E O P L E BY P O ST N O R D

53

FOKUS / PEAK 2020

Målet: Nöjda kunder till jul MED DE PAKETMÄNGDER som Detsamma gäller TrustPilot, där arbete och tänka på hur just vårt väntar de närmaste veckorna är det en PostNord är en av de serviceleverantöbeteende påverkar kunden i slutänden, enorm uppgift för alla som jobbar på rer som får flest omdömen. Förutom säger Joan.

PostNord att göra kunderna nöjda. löpande mätningar av leveranskvaliteKänslorna kan svalla om en julklapp ten mäts kundvärdet en gång om året, ”BREVBÄRAREN RINGDE inte på trots inte kommer fram i tid till julafton. där man undersöker företagskunderatt jag var hemma” är ett av de Därför börjar PostNord att planera för nas och konsumenternas klagomål som regelbundet ”den bästa julen” flera månader i ”kundresa” och mäter den kommer från kunder som har förväg. Planeringen omfattar hela samlade upplevelsen. fått en avi med besked om att värdekedjan, som upphämtning hos Dessutom tillkommer så paketet kan hämtas på kunderna, kapaciteten på pakettermikallade touchpoint-mätningpostkontoret. Det kan Mikkel nalerna, extra bemanning och längre ar där man tar tempen på Damholm Christensen skriva öppettider hos kundservice. Målet? Att utvalda kunders upplevelse i under på. Han är kundservicefå ut alla paket i tid. konkreta situationer. medarbetare på PostNord och Det säger Joan Regitza Garlov. sitter i det team som svarar på Mikkel Damholm Hon är Head of Customer Experience i ÅRSRESULTATEN FÖR frågor via Facebook, Twitter, Christensen.

Danmark, vilket innebär att hon kundnöjdheten visar på TrustPilot och mejl. bevakar kundnöjdheten och jobbar för framsteg för andra året i rad. Kunderna – Det kan finnas många förklaringar att förbättra den i samarbete med alla vittnar om en högre kvalitet i leverantill att sådant händer. Men under alla övriga enheter. sen och PostNord ser förbättrade omständigheter är det enklast för När högsta ledningen för PostNord resultat i sina imagemätningar. budet att lämna paketet på kundens Danmark möts varje vecka är – Men det finns fortfarande behov av adress direkt, i stället för att ta det kundnöjdhet en av de viktigaste förbättringar, för vi håller inte den nivå tillbaka till postkontoret, säger Mikkel. punkterna på dagordningen. Olika som kunderna förväntar sig och som Mikkel försöker ge kunden en bra mätningar gås igenom och möjliga konkurrenterna levererar på, berättar upplevelse – även vid klagomål. Det åtgärder diskuteras. Kundupplevelsen Joan. handlar om att visa respekt och om det är helt avgörande för PostNords – Vi befinner oss i en omställningsproär PostNord som gjort fel är det bara framgångar – och därför har cess där vi anpassar att erkänna det, säger Mikkel. också kundupplevelsen en verksamheten efter markna– Jag gör mitt bästa för att kommunicentral plats i den nya den och kundernas höga cera tydligt och ganska personligt. tillväxtstrategin för paket­ förväntningar. Vi ska leverera Kunden får gärna känna att det sitter en området som PostNord det vi har avtalat med kunden människa i den andra änden som inte lanserade under våren 2020. varje gång – vid rätt tid och till bara rapar upp standardsvar. Om det – Vi tittar hela tiden på rätt plats. Det ställer höga krav fungerar i situationen försöker jag också PostNord ur kundens på medarbetarna och på använda lite humor. Men det är en perspektiv. Vilken upplevelse stabiliteten i våra system. Vår balansgång så klart. Om det är mycket Joan Regitza har kunden i fråga om ambition är ju att vara känslor inblandade, och det kan det ofta Garlov. leveransalternativ, flexibilitet, konsumenternas favoritval vara före jul till exempel, så vill kunden leveranstider, service och priser? Vi som leverantör – det förpliktigar och inte mötas av en käck ton, säger han. försöker mäta allt, berättar Joan. kräver det yttersta av var och en av oss, I kundserviceteamet har man märkt oavsett om vi arbetar i distributionen, att kundnöjdheten ökat på senare år.

MÅNGA KUNDER kontaktar PostNord försäljning, kundservice, administratioOch på sociala medier är det inte längre direkt och det ger en indikation på var nen eller på terminalerna. Vi ska sätta bara ris för PostNord. Där kommer det finns utrymme för förbättringar. oss i kundens ställe när vi utför vårt numera också rosande kommentarer.

”OM DET FUNGERAR I SITUATIONEN FÖRSÖKER JAG OCKSÅ ANVÄNDA LITE HUMOR. MEN DET ÄR EN BALANSGÅNG SÅ KLART. OM DET ÄR MYCKET KÄNSLOR INBLANDADE VILL KUNDEN INTE MÖTAS AV EN KÄCK TON.”

54 54 P E O P L E BY P O ST N O R D

”Det är klart att man blir glad och stolt” EN AV DE som rosats av sina kunder är André Snitkjaer. Han jobbar som paketbud i Lyngby Storcenter norr om Köpenhamn där han har daglig kontakt med många butiksägare.

– Jag gillar mitt jobb och är i stort sett alltid på gott humör. Det märker kunderna och det smittar nog av sig på ett positivt sätt i relationen. Vi hälsar glatt och snackar kanske en

P E O P L E BY P O ST N O R D

stund. Jag är också uppmärksam på om de vill ha paketen på en viss plats eller om jag kan hjälpa dem med att ta med ett par paket tillbaka till terminalen. Det handlar om att erbjuda bra service, säger André.

Han säger att han personligen varit ledsen över den image PostNord drog på sig för några år sedan. Och som han inte tycker är helt rättvis när han

ser sig omkring bland kollegor och kunder.

– De kunder jag möter är mycket nöjda.

Det var också en av dem som tog sig tid att skicka ett mejl till PostNords HR-avdelning med personligt beröm kring Andrés insats.

– Det är klart att man blir glad och stolt, säger han.

55

UTANFÖR BOXEN / DANIEL BAHNER

Med militärisk magkänsla Daniel Bahner misstänkte paketbedrägeri, tog kontakt med några lunchlediga poliser och befann sig plötsligt mitt i en spaningsinsats. ”Jag kände mig som en hemlig agent.”

TEXT: MALIN DAHLBERG FOTO: FREDDY BILLQVIST

ET VAR EN RÅKALL onsdag i januari. Daniel Bahner var precis på väg att dela ut ett paket i ett bostadsområde i utkanten av Malmö när en ung kille släntrade fram och påstod att det var han som beställt det.

Han sade namnet som stod på fraktetiketten, men när Daniel bad om legitimation försvann killen snabbt.

Det visade sig att paketet var ett försök till bedrägeri.

Dagen efter blev Daniel uppringd av sin arbetsledare. Det fanns misstankar om två liknande bedrägeri‑ paket som skulle gå i retur direkt. Daniel tog ändå en

D

56

omväg förbi adresserna och precis som han anade stod där en ung kille utanför vardera port.

– När man jobbat ett tag ser man mönster och känner när det är något som inte stämmer. Här fanns alla varningstecken, säger Daniel.

INNAN DANIEL BÖRJADE som skåpbilsförare på PostNord för tre år sedan gick han militärens grundutbildning. Med sig från den har han en stark ansvarskänsla, förmågan att fatta egna beslut och även lita på sin magkänsla när något känns fel. Kanske är det dessa kunskaper som fick honom att upptäcka ytterligare en misstänkt försändelse i skåpbilen. Av en

P E O P L E BY P O ST N O R D

Daniel Bahner Gör på PostNord: Distributionsförare Malmö Skåpbil.

Närmaste kollegor: ”Martin Larsson, vi har alltid kul på jobbet, och Daniel Assarson. Han var nyligen med om en liknande händelse, men nu vet alla på konoret att de ska be om legitimation vid minsta misstanke.”

P E O P L E BY P O ST N O R D

57

”

”Jag har hört mycket om den här typen av kriminalitet. Det är vanligt folk som drabbas och det känns viktigt att få stopp på det så snabbt som möjligt.” slump stötte Daniel ihop med en polispatrull på lunchrast. Han gick ut ur bilen, förklarade situationen och bad om råd. Poliserna tog hans fråga på största allvar.

– De tyckte att jag skulle kontakta den delen av polisen som jobbar med bedrägerier. Efter det gick allt snabbt.

POLISEN RINGDE UPP Daniel och berättade att de planerade en insats i området senare samma dag. De ville att han skulle vara med och dela ut paketet som planerat. Daniel fick en snäcka i örat, ”som en hemlig agent”, och stod i ständig kontakt med poliserna på plats.

– Timmarna innan hade de varit i huset och pratat med alla grannar, spanat på porten från en lägenhet mittemot och planerat hela insatsen.

– När jag gick fram mot porten behövde jag bara vänta i 30 sekunder innan en kille dök upp från ingenstans. Han visade upp sin telefon som bevis för att han beställt paketet. Jag bad om legitimation, som han så klart inte hade. Strax därefter kom tre civilpoliser och grep honom.

ALLT GICK SÅ fort att Daniel knappt hann bli nervös.

Han säger att det kändes bra att vara med och stoppa ett pågående bedrägeriförsök.

– Jag har hört mycket om den här typen av kriminalitet. Det är vanligt folk som drabbas och det känns viktigt att få stopp på det så snabbt som möjligt.

– Vi har inte haft ett enda bedrägeripaket i mitt område sedan det hände, men jag har hört att andra förare har varit drabbade.

Daniel fick mycket beröm från poliserna efter insatsen.

– De frågade om jag inte funderat på att byta yrke.

Men jag tror att jag behövs på PostNord, säger han med ett skratt.

58

Daniel Bahner följde magkänslan och hjälpte till att stoppa ett bedrägeriförsök.

DANIEL HAR FÖRSTÅS gått igenom händelsen i detalj på jobbet och uppmanat kollegorna att vara vaksamma när något känns fel. Jasmina Music, produktionschef på Malmö Skåpbil, är stolt över Daniels insats.

– Jag blir jätteglad när någon agerar så modigt. Det visar vilket driv våra medarbetare har. Det var också bra att han inte utsatte sig själv för fara utan gick till polisen i stället.

P E O P L E BY P O ST N O R D

Listan SMARTA NYHETER

PostNord i framkant Innovativa projekt, smarta lösningar och m ­ iljövänliga metoder. Här är fem saker som ger PostNords konkurrenter en riktig match.

TEXT: MALIN DAHLBERG

P E O P L E BY P O ST N O R D

59

FOTO: KRISTINA SAHLÉN

PostNord levererar bakom lås och bom I vanliga fall behöver företagskunder ta emot och kvittera sina leveranser, men genom PostNords nya samarbete med företaget Qlocx kan även företag ta emot gods utan kvittens och hämta när det passar dem.

Det fungerar så att kunden utrustar exempelvis en container, en förrådsdörr eller leveransbox med ett digitalt lås. PostNords förare får en digital engångsnyckel. Efter att leveransen är utförd är nyckeln förbrukad och godset är inlåst. Mottagaren får en avisering att godset har levererats.

Samarbetet började som ett pilotprojekt, men nu har PostNord implementerat DigitalLOCK i verksamheten och erbjuder tjänsten i hela Sverige.

– Det här leveranssättet visar på hur digitaliseringen förändrar logistikbranschen, säger Helena Sjöberg, affärsutvecklare på PostNord i Sverige.

Digitala lås förenklar företagsleveranserna.

Fossilfritt i stadsmiljö Södermalm i Stockholm har stort behov av att förbättra luftkvaliteten.

60

I februari 2020 fick PostNord Sveriges verksamhetsutvecklare Joakim Persson i uppdrag att hitta en stadsdel för test av fossilfria leveranser. Ett av kriterierna var att området skulle vara en miljözon, men också ha en fungerande infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel. Det blev Södermalm i Stockholm.

– Stadsdelen är perfekt av flera skäl. Eftersom det är en Joakim Persson. ö finns det en tydlig avgränsning, samtidigt som det bor 127 000 människor där. Stadsdelen har mycket biltrafik och dålig luftkvalitet, men framförallt finns det drivmedelsstationer i närheten där vi kan tanka hundra procent förnybar diesel, HVO100, berättar Joakim.

Med hjälp av skåpbilar som tankar biodiesel, elbilar och en ny typ av cargobike kan PostNord minska koldioxidutsläppen på Södermalm med så mycket som 360 ton per år. Nästa steg i projektet är att göra samma sak i andra stadsdelar i Stockholm, men också övriga svenska städer med miljözoner som Göteborg och Malmö.

P E O P L E BY P O ST N O R D

Biogas på danska vägar För att skapa en mer hållbar leverans och minska koldioxidutsläppen testar PostNord i Danmark en ny lastbil, Scania G410, som kör på komprimerad biogas. Lastbilen används bland annat i Køge där man ska ta reda på hur många timmar den klarar per dag, hur flexibel den är – helt enkelt hur den fungerar i praktiken.

– Vi arbetar ständigt med att hitta nya, klimatvänliga lösningar och testet av G410 är det senaste, spännande initiativet, säger Jan Scania G410 kör på Greve, utvecklingschef komprimerad biogas. på PostNord Danmark.

Lastbilen kan köras på både komprimerad naturgas (CNG) och komprimerad biogas (CBG).

I Danmark erbjuds främst biogas vid de 17 tankstationer för fossilt bränsle som finns i landet.

– Användningen av biogas är det mest ekonomiska sättet att minska koldioxidutsläppen och med dansktillverkad biogas elimineras koldioxidutsläppen helt. Dessutom är ljudnivån betydligt lägre i gasbilen, säger Anton Freiesleben, försäljningschef på Scania.

Mer hållbara leveranser i Danmark.

Paketboxarna tar över Paketboxar har funnits i Danmark sedan 2008 och leveranssättet har även blivit populärt i Finland, där över 50 procent av leveranserna sker i paketboxar. Nu väljer även PostNord Sverige att lansera ett pilotprojekt där tekniken baseras på samma plattform som i Danmark.

Mottagaren kan öppna paketboxens lucka med hjälp av Bluetooth genom en funktion i PostNords app, där Mobilt BankID krävs för identifiering.

Med paketboxar ökar tillgängligheten eftersom mottagaren kan hämta sitt paket dygnet runt i anslutning till bostaden eller jobbet.

Inledningsvis kommer hundra paketboxar att placeras på konsumentnära platser runt om Stockholm och målet är att efter en pilotperiod utöka till flera platser i landet.

P E O P L E BY P O ST N O R D

FOTO: KRISTINA SAHLÉN

Efter Danmark och Finland, nu kommer paketboxarna till Sverige.

Vassare leveranser med ruttoptimering

5 Ruttoptimering ska ge mer precisa leveranstider i Finland.

61

Res bakåt i tiden Följ oss på Instagram #peoplebypostnord

PRYLEN / JOHNNY ADOLFSSON

Tidsresenären Johnny Adolfsson upplever hela PostNords historia varje dag. ”Det var en tillfällighet att jag började samla.”

UTANFÖR JOHNNY ADOLFSSON och hans hustrus marklägenhet i Växjö, hänger en stor postskylt. På 1930-talet hängde den utanför en poststation på Österlen. Nu samsas den på Johnnys husfasad med en gammal postlåda som även den har åkt tidsmaskin några decennier. De som inte vet var den postsamlande brevbäraren i Växjö bor, blir varse det när de närmar sig Johnnys hus.

– Det var en ren tillfällighet att jag började samla. Det kändes häftigt att äga en pryl med anknytning till jobbet, så jag gick ut på Tradera och kollade vad som fanns att köpa.

Ganska snabbt hade jag påbörjat min samling, berättar han.

Den som är intresserad kan räkna med att bli stående vid Johnnys vitrinskåp en stund, där många av hans åttio modeller av postbilar ryms.

– För mig är det inte bara en modell. Jag tar alltid reda på historien bakom prylen, så som den användes i verkligheten, berättar Johnny.

Han började på posten som 18-åring efter att ha blivit tipsad av en kompis. Sedan dess har han bytt roll flera gånger och även tagit jobbet med sig när han bytt stad.

– Jag trivs väldigt bra med det jag gör, det är god kamratskap och jobbet är fritt. Som 21-åring jobbade jag som Sveriges yngsta järnvägssorterare. Det var tufft, vi stod upp och sorterade brev i postkupén och såg till att posten kom ut och in när tåget stannade.

Inte helt otippat har Johnny ett tiotal modeller av postkupéer i sin samling, varav en är en exakt kopia av den kupé där han själv arbetade.

SARA MARCZAK

Johnny Adolfsson Gör: Terminalarbetare i Växjö.

Närmaste kollegor: ”Anders Bertilsson och Niklas Reinholdsson är de jag jobbar mest tätt ihop med. Vi har ett fantastiskt bra samarbete. Johan Granath jobbar på golvet som jag. Han var också på brevbäringen tidigare. Vi har gjort samma resa inom PostNord.”

OM SAMLINGEN Ett hundratal prylar med postanknytning varav ett 80-tal modeller av gamla svenska postbilar.

62

P E O P L E BY P O ST N O R D

FOTO: SARA BOGREN

P E O P L E BY P O ST N O R D

63

FLYG VS. TÅG

Från tidspress I tider när klimatet är viktigare än leveranstiden är tåget på modet igen.

Men den gamla trotjänaren ställs också inför nya tidstypiska utmaningar.

DÅ Dansken Robert Svendsen genomförde 1911 det som kan anses vara den första postflygningen i Norden, då han tog med sig 300 vykort i sin flygmaskin från Fyn till Jylland.

Sedan 1920-talet har svenska Posten använt flygtransporter för att kunna leverera post inom den tid lagen kräver.

I Danmark, Norge och Finland behöver PostNord i dag inga flygtransporter.

Tack vare en ändring i den svenska postlagen, som gör att brevbärarna numera har två dagar på sig att leverera ett brev, har PostNord kunnat ta bort 500 inrikesflygningar i Sverige. För att kunna ta bort flyget helt krävs det att PostNord får tre dagar på sig att dela ut brev, något som nu utreds.

PostNord har som mål att transporterna ska vara helt fossilfria 2030. Om utvecklingen vid den tiden har gått mot ett förnybart flygbränsle skulle det i praktiken kunna innebära att PostNord använder både tåg och flyg för att klara transporterna.

1928 De minskade flygtransporterna har redan gett resultat för miljön.

Klimatpåverkan från flyget minskade med 51 procent under 2019, och flygtransporterna står numera för 1,6 procent av utsläppen.

64

Första långa postflygningen från Sverige gjordes i juni 1928 på sträckan StockholmMalmö-HamburgAmsterdam-London.

P E O P L E BY P O ST N O R D

ILLUSTRATON: JOHAN HÖRBERG

till miljömål NU Det brukar sägas att järnvägen lade grunden för framtiden när den byggdes på 1800-talet.

200 år senare har klimatmålen gett den gamla sanningen en ny innebörd. Ur ett klimatperspektiv är järnvägen att föredra för PostNords brevverksamhet i Sverige. I Danmark är det mer klimateffektivt med vägtransporter.

I dag transporteras knappt hälften av brevvolymerna mellan terminalerna i Sverige via tåg. I Norge, där PostNord inte har någon brevverksamhet, sker cirka hälften av paketoch styckegodstransporterna mellan terminalerna med järnväg, framför allt på de längre sträckorna. Vad gäller övriga Norden sker i stort sett inga transporter av paket med tåg.

För svensk del skulle en överflyttning av paket till tåg innebära mycket stora investeringar.

Dagens trailers och växelskåp måste ersättas med ny typ av lastbärare som är anpassad för järnvägstrafik. För att maximera transporteffektiviteten skulle det behövas att järnvägsrälsen dras fram till respektive paketterminal.

Klimatmässigt är tåget överlägset flyget, men klarar tidtabellen framtidens krav på snabba leveranser? PostNords satsning på tågtransporter fortsätter, men för att ta nästa steg krävs större investeringar.

Källor: Postmuseum, Nordisk familjebok, Helsingörs museum, Marieholms byaförening och PostNord. Information om PostNords hållbarhetsmål från Sofia Leffler Moberg, hållbarhetschef PostNord.

P E O P L E BY P O ST N O R D

”En strukturell fråga som vi bör ställa oss är om alla typer av produkter måste komma fram lika snabbt. Måste mobilskal nå fram lika fort som munskydd? Behöver allt flygas eller duger det att vissa saker tar tid? Samtidigt är det lika bra att flygplanet är välfyllt när man skickar upp det i luften.”

Sofia Leffler Moberg, hållbarhetschef PostNord, om framtidens komplexa infrastrukturfrågor.

65

ILLUSTRATON: JOHAN HÖRBERG

Å ANDRA SIDAN / POSTKONTORENS FALL

När Posten lade ner Sverige En ung trainee stack ut hakan med en galen idé och PostNord fick hela Sverige emot sig. Men det var det värt.

UNDER 1990-TALET låg svenska Posten i framkant. Den digitala marknadsplatsen torget.se var hetast på nätet. PK-banken hade fler internetanvändare än alla de andra bankerna tillsammans och företaget ägde ett eget flygbolag – Falcon Air, med tre jumbojets som stod redo.

Det var där någonstans Mathias Olsson kom in som trainee på Posten i Eskilstuna. Han var nyexaminerad ekonomistudent från Linköpings universitet och ville lära sig allt om Postens olika delar.

– Jag praktiserade inom brevbäringen, satt i kassan och fick stor förståelse för hur verksamheten fungerade. Man brukar säga att det finns två sjukdomar i stora bolag; det ena är när huvudkontoret hittar på saker som inte fungerar i verkligheten och det andra är storstadsperspektivet. Jag lyckades undkomma båda.

Mathias ingick i ett team som 66

fick i uppdrag att utreda hur lönsamheten kunde bli bättre.

Runt år 2000 var postkontoren redan som ett minivaruhus som sålde datormöss och cd-skivor.

– Vi var nog störst på den svenska skivmarknaden och skivmagnaten Bert Karlssons bästa vän just då, skrattar Mathias, och tillägger: – Men det var som att sätta plåster på ett avhugget ben.

Postkontoren hade inte den tillgänglighet och service som e-handeln behövde. I samma veva minskade de finansiella transaktionerna över disk med ungefär 20 procent per år. Det gick helt enkelt inte ihop.

– Vi kunde se i våra undersökningar att svenskarna gick till ett postkontor 1,8 gånger per år, medan de besökte en matvarubutik 1,8 gånger per vecka.

Något drastiskt måste göras och en idé tog form. Det var på sätt och

vis en galen tanke. Lite som att bestämma sig för att lägga ner Sverige. Posten var en del av den svenska folksjälen på den tiden och Mathias visste att reaktionerna skulle bli massiva. Men samtidigt var förslaget helt självklart.

– Vi hade ett så gediget underlag. Alla siffror pekade åt samma håll. Vi behövde inte ens övertala chefer eller ägare. Det stod i eldskrift. Vi skulle behöva lägga ner postkontoren.

Posten ville i stället öppna postombud som låg i anslutning till butiker folk besökte ofta.

Självklart, som sagt.

Det tyckte inte Sverige.

Kritiken i medier och bland folk på stan går bäst att beskriva som ”ramaskri”, men Posten stod på sig.

– Vi visste att om vi inte gör det här kommer vi inte att överleva.

Men roligt var det inte. Vi hade 5 000 postkassörer på den tiden.

Det var ett tungt och emotionellt beslut, men ett måste.

Enligt forskningen tar det ungefär sju år för ett samhälle att acceptera radikala förändringar och enligt Mathias var det precis så lång tid det tog för svenskarna. Så när som på en månad. I dag har PostNord 1 950 postombud i Sverige, med 78 miljoner unika kundmöten per år.

Tillgängligheten räknad i tid har fördubblats för genomsnittshushållet. Ingen kan väl i dag säga att det var bättre förr, eller?

– Jag kan ibland längta tillbaka till den tiden. Att få vara med om att forma något så stort, utan facit.

Bara en massa människor med vilja, ambitioner och förmågan att tänka nytt. Det var fantastiskt.

MALIN DAHLBERG

Mathias Olsson är i dag chef för PostNord Retail, som ansvarar för det rikstäckande ombudsnätet i Sverige.

PEOPLE BY POSTNORD

SEAMLESS UPPER

CRAFTSPORTSWEAR.COM

EXPLOSIVE TOE-OFF

From road to trail and back again.

The Fuseknit X II is our most versatile shoe yet.

OPTIMAL COMFORT

FUSEKNIT X II

Aktiviteter Erbjudanden Gemenskap

En aktiv fritid

postnordplus.com