UNDER YTAN
REDAKTIONEN
Det sägs att man kan höra havets brus om man lägger örat mot en snäcka. Har du provat det någon gång? Det är ett vackert ljud att drunkna i. Jag tycker det är en underlig nyfikenhet som manar oss människor att trycka en snäcka mot örat i hopp om att höra havets ljud - det går bara inte att låta bli att höra efter. Går det att avfärda som en enkel form av eskapism från våra överstimulerande liv? Är det ett försök att återgå till en stillsammare tillvaro i samklang med naturen, eller är det någon exceptionell upptäckarlust som finns inom oss?
Det visar sig att vår värld inte är helt olik snäckans inre ljudmiljö. Bruset som uppstår i en snäcka är i själva verket omgivningsljud som studsar och förstärks i dess hårda skal. Jag finner mig se likheter i snäckan illusion och vår egen uppfattade verklighet. Likt snäckans förtrollande läte hänförs vi ständigt av en dov omgivning vars förväntningar dånar inom oss, vi kan inte låta bli att lyssna och påverkas. Att leva idag innebär att förhålla sig till ekande samhällsnormer, bundna och förstärkta i vårt tal, våra tankar och våra val. Det är mycket lättare att anpassa sig än att göra uppror i vår egen samhälleliga snäcka. Är det en långsökt analogi? Möjligtvis… men är det inte samtidigt lite vackert? Den som trycker snäckan mot huden upptäcker genast att det ryms en enorm komplexitet bakom dess förtrollande yttre. Jag finner en otrolig lättnad i att se naturen återspeglas i människan.
I detta nummer har politicesstuderande i Uppsala utforskat temat Under ytan. Vad gömmer sig egentligen där under? Hör du vågorna skvalpa ovanför? Känner du vattnets tyngd?
Låt nu sanningen få komma upp till ytan!
Alice Strutt
ANSVARIG UTGIVARE
Bodil Söderholm
CHEFREDAKTÖR
Amanda Orre
OMSLAGSBILD:
FORMGIVNING: Suraya Berhe, Louise Merup Gävner, Amanda Orre |
ILLUSTRATIONER: Svea Lindblad, Clara Lindborg, Amanda Orre, Simone Samaletdin, Bodil Söderholm |
FOTON: Olle Edman, Adrian Fernandez, Emelie Hanning, Johanna Hök, Amanda Orre, Simone Samaletdin, Amanda Sjöberg, Bodil Söderholm, Eira Wolgast |
Amanda Orre |
Suraya Berhe
Ester Mathiasson
Louise Merup Gävner
Siri Strannegård
INNEHÅLL
Vill du bidra till nästa nummer?
Skicka in ditt bidrag till polmagasinet@uppsalapolitices.se
Vi ser fram emot din text, illustration eller idé!
Polmagasinet
Har du frågor eller idéer? Mejla polmagasinet@uppsalapolitices.se
My body, my choice
SURAYA BERHE
Passiv rasist eller blåhårig feminist
Äntligen lite kontrovers ESTER MATHIASSON
Opinionsundersökning
efter Louis Theroux: The Manosphere
LIND
Lingvistik fun facts
överlever du ditt breakup
AI och det mänskliga internet
Krönika
My body, my choice?
Debatten om huruvida man, och i praktiken kvinnor, ska ha laglig rätt att distribuera och sälja erotiskt material har blivit allt mer polariserad i feministiska forum. I centrum står den välkända feministiska sloganen My Body, My Choice, som traditionellt handlar om friheten att fatta egna beslut kring sin kropp, sin reproduktion och sin sexualitet. Sloganen förknippas främst med aborträtt, men har på senare tid även kommit att användas för att försvara kvinnors rätt att delta i sexindustrin på egna villkor.
Vid första anblick framstår kopplingen som logisk. Om kvinnor har rätt att bestämma över sin kropp, borde de också ha rätt att tjäna pengar på den. Plattformar som OnlyFans lyfts ofta fram som exempel på detta, där kvinnor själva kontrollerar sitt innehåll och sina inkomster, utan mellanhänder. För vissa innebär det en möjlighet till ekonomisk självständighet och sexuell frigörelse.
”Samtidigt existerar inte sexindustrin i ett vakuum”
Pornografi och kommersialiserad sexualitet är djupt rotade i en kvinnosyn som reducerar
kvinnans kropp till en vara som kan köpas, säljas och konsumeras. Sexindustrin formas därmed inom ramar som gynnar patriarkala ideal där kvinnans värde definieras utifrån hennes sexualitet.
\
” Att en kvinna gör ett frivilligt val innebär därför inte nödvändigtvis att valet sker i ett helt fritt sammanhang”
De strukturer som omger henne påverkar villkoren för vilka val som framstår som möjliga eller ekonomiskt nödvändiga.
Sexindustrin är inte heller begränsad till västvärlden. I väst förknippas sexarbete ofta med framgångsrika OnlyFans-profiler som tjänar miljoner genom att kapitalisera på sina kroppar. Globalt präglas sexindustrin fortfarande av exploatering, där kvinnor i sociala och ekonomiskt utsatta situationer har betydligt mindre handlingsutrymme. Dessa marknader är sammanlänkade, vilket innebär att efterfrågan på sexuellt innehåll i en del av världen bidrar till\ att upprätthålla en
SURAYA BERHE
global industri som präglas av exploaterande förhållanden.
Denna “frihet” förutsätter dessutom en motpart.
”Att hävda att kvinnor har rätt att sälja sin kropp innebär också att andra, i praktiken män, ges rätten att köpa den”
När sexarbete paketeras som frigörelse eller självständighet under parollen My body, My choice riskerar det att reproducera de maktstrukturer som feminismen i grunden försöker utmana. Det handlar inte om att ifrågasätta kvinnors autonomi, utan om att problematisera hur vi använder feministiska slagord. När sådana uttryck används för att legitimera en marknad där kvinnokroppen fortsatt är en handelsvara, förskjuts fokus mot en förenklad idé om individuell valfrihet. My body, my choice riskerar då att framstå som ett ytligt uttryck för frigörelse, samtidigt som det döljer djupare ojämlikheter.
Illustration: Bodil Söderholm
Passiv rasist eller blåhårig feminist-
Fakta
Varför är unga kvinnor och män så oense om politik? 64 procent av alla svenska kvinnor skulle rösta rödgrönt om valet var idag. Bland männen är stödet tvärtemot starkare för TIdöpartierna: 54 procent skulle rösta blågult, jämfört med 43 procent för oppositionen. Bland unga är skillnaderna ännu större, och globalt syns samma trend. Att det finns ett könsgap – och att det växer – är uppenbart, men varför? I ett nyhetsflöde där spekulationer och forskning vävs samman, vad är sant och vad är falskt? Här reds ordning bland myter och fakta om de politiska könsskillnaderna.
Kvinnor förstår inte regeringsbildning -
“Isabella-Löwengrip-teorin” Isabella Löwengrip presenterade nyligen i en DN-intervju en teori om att kvinnor inte förstår hur regeringsbildning går till då ett ensamt parti saknar majoritet. Därför är det svårare för kvinnor att acceptera att de borgerliga partierna “måste” samarbeta med Sverigedemokraterna, varpå den borgerliga sidan tappar röster. Förklaringen är dock svagt underbyggd. Enligt SCB har 54 procent av alla kvinnor och 40 procent av alla män läst vidare efter gymnasiet, och andelen kvinnor som har studerat samhällsvetenskapliga ämnen är betydligt högre än andelen män. Det finns visserligen forskning som visar att män har större kunskap om och intresse för politik, men denna forskning präglas av att män har större politiskt självförtroende. Män svarar oftare på frågor fast de är osäkra medan kvinnor klickar i “vet ej”, och män tenderar att självskatta sin kunskap mer generöst. Även om det skulle finnas små skillnader i politisk kunskap är nog rimligt att anta att även politiskt ointresserade svenskar förstår majoritetsprincipen, som lärs ut från och med grundskolan. Det finns alltså inte
Kvinnor röstar med hjärtat - män röstar med hjärnan Föreställningen att kvinnor är känslosamma varelser medan män är rationella är en seglivad stereotyp, men den har svagt stöd i forskningen. Det finns visserligen studier som visar att kvinnor i genomsnitt är mer empatiska än män – särskilt i yngre åldrar – men detta innebär inte att kvinnor fattar mer känslostyrda politiska beslut. Snarare tyder forskningen på att sådana skillnader varierar mer mellan individer än mellan kön. Dessutom pekar många studier i politisk psykologi på att kopplingen mellan känslor och politiska preferenser är mer komplex än vad den här teorin antyder. Forskaren Jonathan Haidt visar till exempel att personer med mer konservativa värderingar i genomsnitt är mer känsliga för äckel, vilket kopplas till frågor om moralisk konservatism och ordning. Denna typ av känsloreaktioner kan påverka politiska attityder – exempelvis i frågor om invandring –och uppstår ofta snabbt, innan mer reflekterande resonemang tar vid. Teorin om känslostyrda vänsterkvinnor och rationella högermän brister alltså på två plan. För det första verkar inte kön kunna kopplas till rationalitet, för det andra finns inga belägg för att vänsterväljaren skulle vara mer känslostyrd än högerväljaren. Utlåtandet: teorin har svagt stöd. 2.
och sanningar om det politiska könsgapet
AMANDA ORRE
Kvinnor röstar på kvinnor, män röstar på män De partier med störst andel kvinnliga väljare är också de partier med störst andel kvinnliga riksdagsledamöter. Betyder detta att kvinnor är mer vänster eftersom vänsterpartierna i större utsträckning företräds av kvinnor? Nej, det är mer komplext än så. Mycket tyder på att män och kvinnor prioriterar olika, och att detta är orsaken till att man röstar olika. Det kan ändå finnas ett indirekt samband: kvinnliga politiker är ofta mer intresserade av samma frågor som kvinnliga väljare brinner för. Vissa partier lockar därför både fler kvinnliga politiker och kvinnliga väljare, men det är alltså inte könet som är avgörande, utan åsikterna.
4.
Kvinnor är sakpolitiskt vänster, - män är sakpolitiskt höger
Det finns frågor där kvinnor och män har tydliga åsiktsskillnader. Kvinnor är till exempel mer negativt inställda till att minska den offentliga sektorn, samt mer positiva till sex timmars arbetsdag. Detta kan förklaras av att kvinnor tar mer ansvar för hemmet än män och därmed har större behov av avlastande reformer. Forskning pekar på att många kvinnor “dubbelarbetar”- de belastas av ett tyngre ansvar över barn och hem, samtidigt som de förvärvsarbetar på heltid. Andra kvinnor går ned på deltid för att hinna med barn och hem, vilket leder till att kvinnor tjänar mindre pengar och är i större behov av ett socialt skyddsnät. Kvinnor arbetar i högre utsträckning inom välfärden och fler kvinnor är kommunalt anställda, medan fler män är privatanställda och jobbar inom industri. Sammantaget innebär detta att kvinnor fortfarande är en mer ekonomiskt utsatt grupp i samhället än män. Att vänsterpartier, som traditionellt förespråkar utjämnande politik och stark välfärd, tilltalar kvinnor mer, verkar i detta ljus ganska naturligt. Här finns alltså en trolig delförklaring - kvinnors intressen stämmer ofta bättre överens med vänsterns sakpolitik!
5.
Kvinnor utbildar sig längreTeorin om en “rödvinsvänster” Kvinnor, särskilt i yngre generationer, utbildar sig längre än män. Samtidigt finns ett visst samband mellan högre utbildning och mer liberala eller vänsterorienterade värderingar i frågor som klimat, migration och globalisering. En möjlig förklaring till detta samband är att högutbildade oftare gynnas av en internationaliserad ekonomi, medan lågutbildade grupper i större utsträckning kan uppleva globalisering som ett hot mot arbetstillfällen och trygghet. När det gäller klimatfrågan har högutbildade också generellt större tillit till forskning och har tränat mer på att ta till sig vetenskaplig information. Att fler kvinnor utbildar sig längre kan alltså leda till att kvinnor skiftar åt vänster, även om detta inte är hela förklaringen till de politiska skillnaderna.
3.
Illustration: Amanda Orre
Krönika
Äntligen lite kontrovers
Ett problem jag upptäckt med Polmagasinet är att vi skribenter tenderar att bli lite fega inför tanken på att de åsikter vi uttrycker i våra texter ska redigeras och tryckas för att sedan ligga tillgängliga för vem som helst att ta del av i ett tidningsställ på Gamla torget. Missförstå mig rätt – jag är högst medskyldig. Självcensuren jag utsätter mina texter för är så skoningslös att mina artiklar till slut inte innehåller något mer kontroversiellt än ställningstaganden i stil med ”det är fel att vara rasist”. När temat för detta nummer fastslagits insåg jag att tiden var kommen för att agera. Efter lite fundering kom jag fram till att det enda sättet att komma åt Polkands riktigt saftiga åsikter är att: (1) fråga er i ert svagaste tillstånd – kanske klockan 01 en stockentorsdag eller mitt i valborgsfirandet, och (2) utlova anonymitet. Efter denna utförliga metodgenomgång redovisar jag här mina resultat:
- Jag hatar all religion
- Det är töntigt att inte kunna umgås med människor av andra politiska åsik ter än de egna
- Skaffa inte barn om du inte har råd att ha barn
- Transpersoner borde inte få göra irreversibla ingrepp innan 18 års ålder
- Man får ligga med sverigedemokrater
- Man får inte skaffa barn innan frontalloben är helt utvecklad
- Kinks borde inte få vara med i pridetåget
- Det är töntigt att hata män
- Unga tjejer borde inte få ha kamphundar
- Det är fel att ”ta ett snack” med sina vänner om egenskaper eller handlingar man stör sig på
- Alla som ringer polisen på fester borde flytta från landet, inga undantag
- Alla som säger att Norrland börjar vid Umeå är performative
- Frukter bör inte tillagas
- Lever är en underskattad köttsort
Illustration: Clara Lindborg
YEARBOOK
POLKAND 25/26
Selma Lind ”Skam, moral, och bakisångest sparas bäst till dödsbädden!”
Daniel Bergmark
”En dag ska Gud laga oss ”
Erik Sudoff “Är jag en citatmaskin?”
Fabian Lidbaum ”Bäst i hat”
Cornelia Arkeving
- ”Stocken är den bästa nationen, you can’t fight me on this one ”
Vetkul ”Mannerheim, v g
Olle Edman
“Sjunger viva la vida, lever som aldrig förr”
Clara Spangenberg
”Hard men makes easy times, easy times makes weak men ”
Madeleine Sjöstad ” I år har jag lyckats skrivit fler omtentor än ordinarie”
Tuva Holmgren
”När livet ger dig en regnig dag, lek i vattenpölarna” - Nalle puh
Simone Samaletdin
"Vem vet? Inte du. Vem vet? inte jag..."
FOTON: OLLE EDMAN
OLLE EDMAN
Undersökning
Opinionsundersökning
Tillsammans med Kontaktutskottet, Valkommittén och Sen lunch med PK genomförde vi ett polkand-val för att se hur våra medlemmar skulle rösta om det var riksdagsval idag. Samtidigt passade vi på att ta temperaturen på vad polkands hjärtefrågor är, vilka ideologier medlemmarna identifierar med, hur det politiska deltagandet ser ut och den politiska toleransen mot meningsmotståndare. Totalt fick vi in 127 svar och här är resultaten.
Redaktionens kommentar: När vi frågade polkands studenter vad deras hjärtefråga var blev det (överlägset) vanligaste svaret, angett av 33,9 procent, “miljö och klimat”. Då Verian mätte vilka frågor väljarna tyckte var viktigast i början av 2026 syntes, i kontrast till detta, ett tydligt tapp i klimatengagemanget. I stället hade sjukvården, lag och ordning, samt skola och utbildning seglat upp som de tre viktigaste frågorna i Verians undersökning. Detta visar att polkands studenter prioriterar klimatfrågan högre än befolkningen generellt.
På andra plats i ordningen i polkands mätning kommer “sysselsättning, arbetslöshet och jobb”, vilket är 13,4 procent av respondenternas hjärtefråga. På delad tredjeplats, med 10,2 procent vardera, kommer “Sveriges ekonomi” samt “skola”. Dessa tre frågors höga placering kan tolkas som resultatet av den orolighet som många unga känner inför arbetsmarknaden och sin egen ekonomiska situation. Bland annat Ungdomsbarometern har visat att unga prioriterar pengar och trygghet allt högre, då omvärlden präglas av krig och den oförutsägbara utvecklingen av artificiell intelligens. I den kontexten faller det sig naturligt att en stabil skola, en trygg ekonomi och en gynnsam arbetsmarknad står högt upp på önskelistan.
Redaktionens kommentar: Resultatet visar att en majoritet av polkands studenter främst engagerar sig genom valdeltagande, samt att det inte är någon avsevärd mängd av oss som är medlem i ett parti. 9,4% är dock inte fy skam, faktum är att det är en dubbelt så stor andel jämfört med den svenska befolkningen som helhet. Av alla medborgare mellan åldern 16 till 84 var det år 2023 endast ca 4,5% som var medlem i något parti, och endast 3,3% som var medlem i något av riksdagspartierna (Kunskapsverket, 2022). Vi kan även se att alternativet “Jag deltar inte politiskt” inte står helt tom, vilket ändå kan te sig något ironiskt, då det trots allt är en politisk kandidat vi studerar.
Opinionsundersökning
Redaktionens kommentar: En (kanske) vanlig förutfattad mening om Polkand är att vi har svårt att interagera med folk av andra politiska åsikter än våra egna. Men enligt vår opinionsundersökning är vi mer öppensinnade än vi ger oss äran för. Nästan hälften (45.7%) pratar gärna om politik med meningsmotståndare och hoppas kunna lära sig av andra eller lära andra något.
Affektiv polarisering innebär en stark motvilja eller förutfattade, negativa åsikter mot personer som röstar på andra partier än en själv. Detta kan skapa samarbetssvårigheter och stark motvilja mot andra partiers följare, och riskerar att bli ett hinder mot konstruktiva samtal. Studier har visat att människor med stark affektiv polarisering har lägre politisk tolerans mot meningsmotståndare och riskerar att inte respektera deras grundläggande demokratiska rättigheter. Tur då att framtidens politiker på polkand är så öppensinnade!
REDAKTIONEN
Redaktionens kommentar: Resultaten från opinionsundersökningen visar att vänsteroch mittenorienterade ideologier dominerar bland polkandstudenter, vilket för många är förväntat. Den största gruppen utgörs av socialdemokrater (34,6 %). Därefter följer en relativt jämn fördelning mellan grön (16,5 %), liberal (15,7 %) och socialistisk (15,7 %) ideologi. Konservatismen har ett mycket lågt stöd bland polkandstudenter.
Denna ideologiska profil samvarierar med studenternas prioriterade sakfrågor, där miljö och klimat, välfärd och arbetsmarknad lyfts fram, vilket är frågor som traditionellt förknippas med vänster- och mittenpolitik. Vidare är det värt att notera att en stor majoritet av studenterna identifierar sig med en ideologi. Detta tyder på en relativt hög grad av politisk medvetenhet och ideologisk orientering.
Illustrationer: Amanda Orre
UPS Valresultat 2026
Äntligen är det här: valresultatet från Uppsala politicesstuderandes skolval 2026! Även om valdeltagandet har varit aningen lågt är resultaten mycket spännande. På en ohotad förstaplats hamnade Miljöpartiet, med över 42 procent av xna och Kristdemokraterna som fick noll röster vardera. Om valresultatet i höst skulle spegla polkandvalet så kan oppositionen andas ut, S och MP fick nämligen tillsammans över 70 procent av rösterna. Värre hade det blivit för regeringen, som enbart skulle ha skramlat ihop 6,1 procent av rösterna - tufft! För vidare analys, lyssna på Sen lunch i PK!
Fatta ett smart beslut
Bli medlem i Fackförbundet ST. Vi är det största fackförbundet för de som jobbar på statligt uppdrag och med ansvar för samhällsbärande infrastruktur. Vi är experter på staten och kan hjälpa dig att landa rätt i arbetslivet, när det väl är dags för det.
Som studentmedlem i Fackförbundet ST får du tillgång till gratis karriärtjänster, fackligt stöd, insikt i hur det är att jobba på statligt uppdrag och förmånliga rabatter på till exempel försäkringar.
st.org/student
MEDLEMSKAPET ÄR GRATIS!
Medskick efter Louis Theroux: Inside the Manosphere
Krönika
Jag är tyvärr inte mindre av ett får än att jag MÅSTE ta del av varje populärkulturellt fenomen som blir en snackis. Må det så vara Skavlan-avsnittet med Hanna Fribergs kommentar om ickiga matlådor eller Turning Point USA:s egen halftime-show (som var ännu sämre än Tiktok-klippen ger sken av). Om det handlar om att jag försöker hålla mig allmänbildad eller bara är ett uttryck för att jag är en hater vet jag inte. Hur som helst var det omöjligt att motstå Louis Theroux Netflix-dokumentär om ”the manosphere” så fort den blev omtalad i media.
”Incelkungarna är så pass ute och cyklar att de nästan cyklar i mål”
I dokumentären deltar redpill-profiler som Sneako, HStikkytokky (fullvuxen man by the way), och Myron Gaines. Gemensamt för hela gänget är deras misogyna och provokativa framtoning på sociala medier, deras lojala skara unga manliga beundrare, och någon sorts tillvägagångssätt för att dra ekonomisk nytta av sina tittare. Huruvida kapitaliseringen tar sig uttryck genom pyramidspelsliknande
kryptokurser eller Onlyfans-reklam varierar.
Även om dokumentären inte var något sjukt uppvaknande för min del lämnades jag med funderingar. Jag kände “även en trasig klocka visar rätt två gånger om dagen” kring det hela. Incelkungarna är så pass ute och cyklar att de nästan cyklar i mål. Precis som “the manosphere” och dess anhängare påstår är världen tuff. Där har de inte fel. Vad som däremot är helt uppåt väggarna är övertygelsen att Rolexklockor och Grey Goose-flaskor kommer att hjälpa en att navigera genom en hyperindividualistisk och ojämlik värld. Ändå är det ett budskap som lyckats tilltala så många.
Min nästa fundering blev därför hur det kommer sig att de mest inkluderande sammanhangen i vårt samhälle tycks vara de grupperingar vars mål är de mest antisociala. Människor som söker sig till incelcommunityt skiljer sig nämligen inte särskilt mycket från de som dras till gängkriminalitet eller terroristorganisationer. Jakten på sammanhang är den gemensamma nämnaren, men huruvida slutdestinationen blir al-Qaida eller Sneakos onlinekurs är egentligen bara en fråga om vad individen hittar först. Ensam är inte stark, ensam tar första bästa utväg.
SELMA LIND
”Det mest prosociala vi som inte är kvinnohatande weirdos kan göra är att fortsätta utgöra sunda alternativ. ”
I min favoritpodd Dumma Människor används ofta uttrycket “prosocial” för att beskriva mänskliga beteenden som hjälpt vår överlevnad som art. När vi var grottmänniskor på savannen var det typ mammutspjutande och sådant. Min insikt och mitt lilla medskick är att det i dagens hårda värld, där människans jakt på flock lätt blir destruktiv, tycks finnas ett lika stort behov av prosociala beteenden. Numera är det dock inte att brottas med tigrar som säkrar vår överlevnad. Det mest prosociala vi som inte är kvinnohatande weirdos kan göra är att fortsätta utgöra sunda alternativ. Då slocknar behovet av redpill-män garanterat så småningom. Jag, som hater (det har jag nu insett), är nämligen ÖVERTYGAD om att ingen frivilligt vänder sig till någon som fullt seriöst kallar sig HStikkytokky för livsråd om andra alternativ får mer utrymme.
Dags att djupdyka i lingvistik! Kul!
Hur skulle du välja att dela in det engelska ordet helicopter? Kanske heli-copter? Eller he-li-cop-ter? Nja, rätt svar är faktiskt helico-pter. Orden kommer nämligen från grekiskans helico, som betyder spiral eller skruv. Pter härrör även det från grekiskan, men syftar istället till en vinge. Rätt logiskt, eller hur?
Förvirrande när du ska beställa kött på engelska och måste påminna dig om vilket djur som egentligen ligger bakom respektive köttbit? Låt mig upplysa dig om varför. När de franska normanderna erövrade England förändrades inte bara makten i landet, utan också språket. Vid hovet och bland överklassen började man tala det prestigefyllda språket franska, medan bönderna levde vidare i sina byar och fortsatte
Helicopter
tala samma gamla engelska, nära sina djur och fält.
Detta skapade en intressant språklig uppdelning. Bönderna som födde upp djuren kallade dem pig och cow, ord som kom från deras eget språk. När djuren dock hade slaktats och köttet serverades vid de finare borden, fick det istället franska namn. Det som på vischan var en pig blev till pork (från franskans porc), och cow blev beef (från boeuf). På samma sätt blev sheep till mutton (från mouton). Nu vet du det!
Okej, här kommer något längre men ack så intressant! Idén att språket påverkar vårt sätt att tänka har länge diskuterats och har formulerats i Sapir–Whorf-hypotesen.
Denna utgår från att språket inte bara är ett verktyg för att beskriva verkligheten, utan också något som
SIRI STRANNEGÅRD
formar hur vi uppfattar och förstår den. De ord vi har tillgängliga i vårt ordförråd kan alltså forma vilka tankar vi kan formulera och vilka idéer vi kan urskilja.
Detta synsätt går i linje med tanken bakom newspeak i den välkända romanen 1984. Idén var simpel: om man begränsar språket, begränsar man också själva gränserna för tänkandet. Om det saknas ord för begrepp som frihet eller uppror blir det inte bara svårare att tala om dem, utan också att föreställa sig dem. På så vis sätts gränser inte bara för språket, utan också för själva tankevärlden. Om språket formar vår uppfattning, kan ett rikare ordförråd också utvidga vårt tänkande. Ett fattigare språk kan i sin tur, mer obemärkt, begränsa det. Tänk då att det starkaste verktyget för kontroll kanske inte ligger hos våldet, utan hos språket?
Krönika
Ibland blir det inte som man tänkt sig. Vissa förhållanden håller, andra gör det uppenbarligen inte. I mitt fall tog det slut bara någon månad efter att jag skickat in min förra text till Polmagasinet, näm ligen en steg-för-steg-guide om hur man får ett distansförhållande att hålla… Väldigt sorglig timing,
Men! Det är lugnt, för nu har jag en helt ny lista att skriva, nämligen en överlevnadsguide för ett breakup. Jag vill påstå att jag är en mycket trovärdig källa, då jag blev VÄLDIGT dumpad. Guiden riktar sig främst till dig som fått hjärtat krossat, men du som gjorde slut kan säkert plocka upp ett
Såhär överlever
Direkt efteråt började jag ventilera om mitt ex säm sta sidor och varenda fel han någonsin begått. Jag kände mig så arg och sviken att det var otroligt skönt att bara få pysa ut och snacka skit. Tala ut om all din sorg, ilska och besvikelse till människor som faktiskt bryr sig om dig, som vänner och familj. Det var ge nom deras stöd jag någon månad senare insåg att jag helt bytt inställning och faktiskt kunde se tillbaka på förhållandet med glädje istället för bitterhet.
Detta är helt väsentligt. Det går inte att komma över någon utan att helt och hållet släppa taget om per sonen i fråga. Tidigare kunde jag ha förståelse för att man vill ha viss kontakt precis i början, men att det skulle fungera är dessvärre en myt. Det enda du gör är att skada dig själv genom att få dina förhoppningar krossade på nytt varje gång mobilskärmen tänds. Du kommer tyvärr inte få höra att ni ska bli tillsammans igen. Släpp taget direkt och börja läka istället!
4. Fokusera på ditt eget liv!
jobba här. Nu inser jag att det inte alls stämmer!
Jag är så otroligt taggad på att åka på utbyte i höst, göra praktik och bo utomlands. I efterhand ser jag att mitt förhållande höll mig tillbaka mer än vad jag ville erkänna för mig själv.
3.Gå på dejt!
5. Det är faktiskt inte hela världen!
Man tror alltid att ens eget liv är världens epicentrum och att allt som händer är monumentalt. Men bara för att man går igenom något tufft här och nu, behöver inte sorg bli ett permanent tillstånd. Jag kanske hade tur eftersom min relation inte tog slut på grund av någon stor skandal, utan för att kärleken helt enkelt dog ut. Det var jättejobbigt ett tag, men sen var det inte det längre. Om man tillåter sig själv att bli fri inser man tillslut att det är statistiskt säkerställt att det finns mer än en person i världen som kan älska en. För mig tog det en och en halv månad, sen var jag inte ledsen längre. Jag älskar ju mig själv och vet att jag kommer träffa någon annan fantastisk person en dag. Man ska älska de som älskar en tillbaka och om kärleken inte är besvarad finns det ju ändå ingen poäng med att vara tillsammans.
Illustrationer: Amanda Orre
Poesi
Ett outforskat världshav
DANIEL BERGMARK
vattnet är tjockt
jag hör att du gråter men ser inga tårar under vattnet kan ingen höra dig skrika du är outforskad ett världshav
den här världen var aldrig skapad för att bli upptäckt när du är ensam i vattnet kom ihåg att alla simmar nere på botten kom ihåg att vi inte känner vår egen planet hur ska vi då känna oss själva
FOTO: Bodil Söderholm
AI och det mänskliga internet
EIRA WOLGAST
Idag är artificiell intelligens i princip omöjlig att undvika: den finns i varje Google-sökning, i varje skrollande på sociala medier, i musik och i konst. Utan att jag riktigt märkt det har AI gått från att vara någonting abstrakt och främmande jag först hörde talas om på en högstadielektion till vardag. Samtidigt gör det mig smått överväldigad att reflektera kring den artificiella intelligensens framfart och till synes obefintliga gränser, men nu tänker jag faktiskt grotta ner mig lite i allt det där obehagliga.
”Vad händer med oss och med det mänskligt skapade internet när alltmer verkar tas över av AI?”
Konspirationsteorin om ”det döda internet” menar att majoriteten av internet idag består av bottar och AI-genererat innehåll som skapats i syfte att manipulera algoritmer och i längden påverka befolkningen i en viss riktning. Teorin har dock avfärdats av många som just konspiratorisk, och det visar sig vara svårt att hitta exakta siffror på hur mycket av dagens internettrafik som AI faktiskt ligger bakom – rimligtvis för att internet är enormt
och distinktionen mellan AI och människa alltmer svårupptäckt. Några tillförlitliga studier visar dock hur icke-mänsklig internettrafik idag växer åtta gånger snabbare än mänsklig sådan, och att det under förra året publicerades ungefär lika många mänskligt skapade som AI-genererade artiklar online. Jag ämnar inte gå foliehattars ärenden med denna text, men samtidigt är det intressant att fundera kring om konspirationsteorin ovan kan innehålla någonting av värde, om inte manipulationsaspekten så just det faktum att den organiska mänskliga aktiviteten på internet verkar minska i jämförelse med den artificiella. Internet, och i synnerhet sociala medier, skapades kanske just som en mänsklig samlingsplats där förmedling av information och idéer bortom geografins gränser gjordes möjlig. Det var revolutionerande, och har satt sin prägel på alla samhällets delar och på allas våra uppväxter och världsbilder.
”Men i takt med att AI letar sig in i själva internets grundsyfte kanske något av magin försvinner?”
Kommunikationens charm är
trots allt att den sker mellan människor vars kanske enda gemensamma nämnare är deras tillgång till uppkoppling, och tja, den är nog inte lika charmig om de som finns på andra sidan skärmen i själva verket inte finns.
Artificiell intelligens är om möjligt ännu mer revolutionerande än internet i hur den utmanar vårt sätt att i grunden betrakta skapande och den mänskliga särställningen. Det behöver inte nödvändigtvis vara uteslutande positivt eller negativt, utan en förändring som inte går att stoppa och som sker oavsett vad du eller jag tänker om den. Kanske får sig gammelmedia ett uppsving när människor söker äkthet och information om sin omvärld, och kanske blir det, när artificiellt genererade bilder inte längre går att skilja från verkligheten, åter statusgivande att njuta av tillvaron utan att visa upp varenda detalj. Kanske vill vi hitta sätt att särskilja mänskligt skapande och engagemang från det som endast grundas i mönsterigenkänning och kalkylerande logik. Det är möjligt att det som är imperfekt och osystematiskt med människan till slut är just det vi kommer att värdesätta högst.
Från studier till arbetsliv
Vi finns här för dig!
Akademikerförbundet SSR är fackförbundet för dig
som politicesstudent. På vägen mot en akademisk examen förtjänar du någon som verkligen förstår din utbildningsbakgrund. Vi är det ledande samhällsvetarförbundet och arbetar för att din utbildning ska löna sig, både i form av högre lön och bättre villkor. Säkra din framtid genom att välja ett fackförbund som kan din bransch!
cv
CV- och LinkedIn-granskning
Löne- och karriärrådgivning
Samtalsstöd vid psykisk ohälsa Olycksfallsförsäkring
Kontakt med arbetslivet
Experthjälp om du får problem på jobbet
BLI STUDENTMEDLEM
HELT KOSTNADSFRITT
Sista april-traditionerna
Krönika
Valborgsmässoafton är årets viktigaste dag – det är då våren kommer! Vi studenter firar det genom att festa i dagarna tre, men hur uppmärksammades vårens ankomst innan nationernas festivaler? För den som känner sig klar med nationsköandet hoppas jag kunna ge lite inspiration till Valborg 2027, håll till godo!
Sista april inleds med champagnefrukost, gärna utomhus. Frukosten bör ätas så att man med någorlunda marginal hinner ta sig till antingen Kvarnfallet eller Islandsfallet för att klockan 10:00 beskåda forsränningen. När samtliga flottar passerat och den sista teknologstudenten har tagit sig upp ur Fyrisåns friska vatten följer nästa hållpunkt: sillunch. Sill, snaps och öl avnjutes i goda vänners lag, givetvis sjungandes mängder av snapsvisor, gärna med egenskrivna och Valborgskompatibla texter.
mösspåtagningen. Hur skulle det se ut om man gick runt med sommarmössan (den vita studentmössan) innan vårens ankomst?!
Mösspåtagningen följs av att manskören Orphei Drängar sjunger vårsånger. Tidigare ägde detta rum vid Universitetsaulan, men sedan tio år tillbaka har spektaklet förflyttats till Carolinatrappan. Vintern rasat, Glad såsom fågeln, Våren är kommen… och det hela avslutas med allsång av Studentsången. Förr sprang alla studenter sjungandes ner mot stan men med det växande besöksantalet är det numera svårgenomförbart.
ALMA BARBIER
Strax innan klockan 15:00 är det dags att vara på plats i backen framför Carolina Rediviva för att tillsammans hälsa våren välkommen. Till backen har man med sig sin studentmössa, som man under inga omständigheter får bära innan
Nästa punkt på schemat är den otroliga champagnegaloppen, som ju idag går ut på att spruta ner varandra med bubbel. Anledningen till att det heter champagnegalopp är dock att traditionen från början innebar att man gick runt mellan nationerna och drack ett glas champagne på varje ställe. Om detta ”galopperande” från nation till nation är att föredra framför dagens studentflak 2.0 låter jag vara osagt.
Vad som händer på valborgs-
kvällen har jag inte riktigt fått något tydligt grepp om. Det verkar som att mina källor har lite svårt att komma ihåg vad man brukade ha för sig då. Kanske grilla hemma hos någon, kanske en sista aprilgasque på nation (gärna med 04-släpp), kanske en korridorsfest. Majbrasa. Den som inte kan få nog av vårsånger kan gå upp till slottet där blandkören Allmänna Sången bjuder på en vårhälsning vid Gunillaklockan klockan 21:00, som ett inslag i deras vårbal. Hur kvällen slutar är kort sagt valfritt, så länge man är på benen igen lagom till nästföljande dags majmiddag på nation. Eller, för den som inte fick nog under skvalborg och kvalborg, fira finalborg och dagen efter det katastrofalborg. Det beror lite på vilken epoks valborgsfirande man är ute efter.
Firandet av sista april har med andra ord en plats i Uppsalas –blåsvarta – hjärta. Valborg är vår årliga folkfest vars syfte är att glädjas åt våren. Oavsett om man firar traditionsenligt eller vill åtnjuta en ledig dag med festlig stämning så vill jag påstå att månadsskiftet april/maj är den absolut roligaste tiden på året. Skål för det!
Illustration: Clara Lindborg
FOTON: SIMONE SAMALETDIN, JOHANNA HÖK, AMANDA ORRE, AMANDA SJÖBERG, HIDAJET TURSUNALIJEVA, EIRA WOLGAST
Korsord
MALTE KLARSTRÖM
Temat är såklart vatten. ÅT HÖGER: 1. Kattlucka, åtminstone etymologiskt – 10. Viss lagrad frukt och grönsaker; speciellt tomater 12. Rejält hålligång – 14. Hällregna – 15. Kan ge dig en stöt – 16. Ego 17. Det här numret av Polmag gör ett påstående om detta – 18. Blint söka sig fram – 19. Sekretion 20. Hemland för Gosling och Stone – 22. Byggs och bränns – 23. En lem som vanligtvis går att hitta i havet 25. Invändning – 26. Lättlurat – 27. Början på resan – 28. Och fågel – 29. Vägledare – 30. Blodsugare – 32. Vanlig knapp – 33. Hål i vatten som låter en nå vatten – 35. Basebolls mål – 36. Svensk stad som påminner om havsinvånare – 38. Göra ont i tänderna – 39. Kommer inte bra överens med temat – 40. Extra väg in eller ut – 42. Akvariefisk – 43. Ett vanligt exempel är 404 – 47. Kost eller parlament 49. Engelska akuten 50. Turkisk folkgrupp – 52. Stoppade i sig – 53. Som gräset på morgonen – 56. Flod som gett sitt namn till gränsområde som ofta krigats över – 57. Japansk kulturexport – 59. Sverige har flest i världen – 60. Göra som Bismarck med Tyskland – 63. Huvudflod, på sätt och vis. – 64. Underlig typ – 67. Sno – 68. Vad de trötta går till – 69. Kungligt pronomen – 71. Passande beskrivning av Gamla torgets passager – 73. Vad den som har ett flöte gör – 74. För färd över vatten – 75. Fullpottar – 76. Barnsligt – 78. Nästan ”is” 79. Går hand i hand med snälla – 80. Ögonskydd – 81. På Skansen står det nog ”inte” framför detta NEDÅT: 1. Finns på och är motsatt krona – 2. Mytomspunnen stad – 3. Värmt, som bröd – 4. Fiskebåt 5. Som förenar vitt skilda saker, sägs ofta om personligheter – 6. En som är stor och svårfångad 7. Fint folk, eller åtminstone tycker dem själva det – 8. Britterna färdades över haven för att kriga om det 9. Bli till vatten – 10. Båthölje – 11. Hyss – 13. Bra märke – 14. Riktigt stort slagsmål – 17. Ställe att lägga till 21. Med sjö blir nära släkt med #36 – 22. Vanlig och ointressant – 24. Oärligt redskap – 26. Hitta fram 27. Tajt passage och vanlig del av stadsnamn – 29. Bra kombo med #40 – 31. Täckt av blöt jord 34 – Morgan är en bra sådan – 35. Håller fast och binder samman – 37. Fogade – 40. Bra kombo med #29 41. Baksidan – 44. Toppen av temat – 45. Vulgärt ”attans” – 46. Påminna – 48. Algredskap 51. Håller fast men binder ej samman – 54. Fisk som låter som början på en interjektion – 55. Erhålls 58. L’ego – 59. Första delen av ett fullbordat faktum – 61. Småttingar – 62. Finsk ort som påminner om #60 63. Bra att vara ett pro på – 65. Som whiskey on the rocks – 68. Visar vägen – 70. Om-prefix 71. Det som enligt vissa skiljer oss från djuren – 72. Spå – 77. Skeppets höjdpunkt – 80. Vad Sverige får vara med i denna sommar
Illustration: Svea Lindblad