In i dimman

POL MAGASINET|

#1 25/26

REDAKTIONEN Träden rodnar när jag cyklar hem längs ån. Regnet har precis slutat slå mot tak och mark, och hus speglar sig i vattnet som rör sig in mot stan; jag motstridig dess riktning, en fisk som simmar mot strömmen.

2025-10-19 22:45 ANSVARIG UTGIVARE I stuprännorna rinner vatten långsamt längs husknutar, tilltäppta av Bodil Söderholm löven. Hösten är här! Med hösten följer inte enbart fallande löv, utan även nya studenter som strömmar till vår stad. Uppsala är hem till närmare 50 000 studenter och i den statistiken befinner sig nu även ni! Välkomna hit - välkomna hem.

Uppsala är en stad full av möjligheter. Inga höstlöv kan hämma strömmen av aktiviteter och sprudlande liv här. Speciellt inte när ni har tagit er till händelsernas epicentrum - UPS - där det grönskas året om. Vi har precis haft vår första gasque tillsammans, och det var en kväll av glädje, inte minst på grund av det otroliga tillskott vi fått i vår förening. I början av kvällen tog vi varandra följe upp för trapporna på stocken, som hade kantats omsorgsfullt av brinnande ljus.

Väl uppe möttes vi av vackert dukade bord, med enstaka kandelabrar som kämpade hårt för att lysa upp sällskapet à 250 personer. Tillsammans sjöng, skålade, och skrattade vi oss igenom natten. Bandet krävde skobyte för de som vågat sig på klackar, och vi skrek återigen det gamla namnet på en sång som hemsöker alla studentband. Det kändes som hemma - den här föreningen är hemma.

K

CHEFREDAKTÖR Amanda Orre

När vi går in i den här hösten tillsammans så är det som att gå in i en dimma - man vet inte riktigt vad man ska vänta sig. Det är ovisst och stundvis läskigt, och vi kan inte vara helt säkra på vad som befinner sig i töcknet, men lita på mig när jag säger att det kommer bli fantastiskt. Jag längtar efter att få uppleva Uppsala med er, skapa pinsamma historier vi kan skratta åt om något år, och göra det mesta av livet här! Är det något jag förespråkar så är det att leva ut studentlivet maximalt: engagera er i föreningar, gå på loppis, antikmässor i sunkiga gympasalar, ät frukost och lunch och middag på nation, dansa hårt, lev stort och skäms inte. Nu ser vi till att få en oförglömlig tid tillsammans! Välkomna in i gemenskapen!

Er ordförande, Amanda Forséll

Ester Mathiasson

Louise Merup Gävner

LEDAMOT

LEDAMOT

2|

LEDAMOT

LEDAMOT

Suraya Berhe

FORMGIVNING: Suraya Berhe, Louise Merup Gävner, Amanda Orre | ILLUSTRATIONER: Svea Lindblad, Louise Merup Gävner, Amanda Orre, Bodil Söderholm | FOTON: Melker Dahlstrand, Olle Edman, Adrian Fernandes, Emelie Hanning, Kristian Pohl | OMSLAGSBILD: Bodil Söderholm |

Siri Strannegård

INNEHÅLL Tidningens talare

Kopia av UPS Symbol 2.jpg

AMANDA FORSÉLL

2

Glöm inte bort att ladda din plus(pol)!

4

I långdistansens labyrint Mikaela guidar dig ut

6

Valår

9

Om livskrisen eller kriget kommer

10

Unga vänder blicken inåt

12

Polvogue

14

Recension av Panelsamtalet “Återuppstånden Kulturman?”

16

En litterär guide till höstmörkret

17

Historiens återkomst - eller bara en evig dimma?

18

Det som göms i dimman

19

Do’s and don’ts of studentlife

20

Många droppar små

21

Korsord

23

SIRI STRANNEGÅRD

MIKAELA BRODÉN HEDVIG LJUNG

MATILDA HEJDENBERG AMANDA ORRE OLLE EDMAN

SVEA LINDBLAD

VERA SONESSON

HARRY GRAUERS

MALTE KLARSTRÖM

Vill du bidra till nästa nummer?

Skicka in ditt bidrag till polmagasinet@uppsalapolitices.se Vi ser fram emot din text, illustration eller idé!

JOSEPH EJNELIND

ANDREA ENGSTRÖM SURAYA BERHE

Polmagasinet är en politiskt obunden tidning som publiceras av Uppsala Politicesstuderande. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material och har inget ansvar för ej beställt material. Uttryckta åsikter är skribentens egna och representerar inte nödvändigtvis tidningens ståndpunkt.

Har du frågor eller idéer? Mejla polmagasinet@uppsalapolitices.se Tryck: Tregrad & Dekor AB, Uddevalla 2025

|3

Glöm inte bort att ladda din plus(pol)!

Krönika

SIRI STRANNEGÅRD

Inte skall det förnekas att dagens nyhetsrapportering som ideligen vittnar om krig, svält och autokratiseringsprocesser gör oss allt mer benägna att fastna i en dimma av pessimism. Världen så som den ser ut idag är på många sätt både blåmärkt och trasig, och det påverkar vår uppfattning om den. Stundvis försöker vi därmed att blunda för världssituationen, men trots dessa försök finns det de som ändå fastnar i dimman. Varför väljer då Polmagasinet att skriva om ljusglimtar och glädje i dystra tider som dessa? Varför ens belysa kultur och gemenskap, eller ge ut skoltidningar från första början?

I Blir världen bättre? av FN:s utvecklingsprogram beskrivs att på samma sätt som vi kan lära av våra misstag kan vi också lära oss av våra framsteg. Således måste vi vara medvetna om vilka våra framsteg är, vilket omöjliggörs om vi blundar för allt som har med världens riktning att göra. All innovation och framdrift behöver nämligen strålkastarljus för att nå sin fulla potential och för att andra ska kunna lära av dem. Negativiteten gällande världen genererar även ett exceptionellt klimat för hat och rädsla att frodas i. När fruktan får överhand betraktar vi våra medmänniskor som mer hotfulla, vilket i sin tur sopar ba-

nan för fördomar. Vi blir mer desperata och söker snabbare lösningar som riskerar att slå fel, samtidigt som uppgivenheten gör att vi letar efter syndabockar. Vidare medför känslan av hopplöshet svårigheter att vara pragmatisk och innovativ om det existerar en tro om att framtidsinriktade förändringar och verkställandet av dem ändå kommer att vara lönlösa.

Om vi istället har en mer optimistisk och korrekt uppfattning om världen, kommer det att erbjuda oss nya perspektiv på de samhällsproblem vi idag står inför. Den kommer att göra oss mer motiverade att driva fram ny kunskap och innovation, och den kan även bidra till kulturell utveckling som i sin tur kan tjäna som ett kraftfullt instrument för att motverka negativiteten. Det behövs alltså mer positiv media för att balansera ut den pessimistiska synen, och ett praktexempel på detta är Polkands alldeles egna kulturkanon. Den lyfter inte bara upp situationer från nationer som kräver skämskudde eller glada minnen som utgör hjärtat av UPS. Den påminner oss också om varför dessa stunder är värdefulla, och på så sätt kompletterar de varandra. Den hoppfulla världsbilden genererar alltså visionära tankar som får oss att vilja skapa fler minnen, som i sin tur bidrar till en positiv samhällsutveckling.

Med det sagt gömmer det sig så mycket mer än bara en till synes defekt värld bakom dimman. Där finns glädje och där finns kärlek. Där finns konst, kreativitet, musik (förslagsvis Shoreline) och inte minst kultur. Där finns Uppsala som inte bara erbjuder utbildningsmöjligheter och stimulerande kunskapsutbyten, utan även ett nationsliv och vänner för livet.

Dimman kan alltså skymma sikten och försvåra vår navigation, men så länge vi är medvetna om riskerna med att gå vilse i den kan vi fortfarande hitta vägen framåt. Därför får vi inte sluta att ta vara på ljusglimtarna i vår vardag, och därför får Polmagasinet inte sluta att skriva om dem - för att de bringar oss glädje och för att de i slutändan gör världen till en bättre plats.

4| SKVALPBORG

SKVALBORG

|7 KVALBORG

Illustration: Svea Lindblad

Guide

6|

Mikaela Brodén

Illustrationer: Svea Lindblad, Louise Merup Gävner

|7

Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag

|9

Valår

Krönika

Dimman börjar återigen tätna över svensk politik. Partierna försöker positionera sig på den politiska spelplanen, men det är lättare sagt än gjort.

”Kommer liberalerna ens få sitta kvar vid förhandlingsbordet...?”

Välfärd eller välställd. Invandring och integration. Kärnkraft, kriminalitet och klimat. Det är omöjligt att förutspå vilka sakpolitiska frågor som kommer att dominera det kommande valåret. En sak är dock säker: åsikterna är lika många som det finns människor i Sverige.

Mohamsson behöver därmed locka till sig minst 300 000 röstberättigade svenskar det kommande året, vilket i praktiken innebär att hon måste övertyga omkring tusen personer om dagen. Man får hoppas, för hennes egen skull, att hon inte är introvert.

HEDVIG LJUNG

arna är lika opålitliga som de amerikanska.

Sverigedemokraternas politik är inte längre kontroversiell.

Tvärtom har en majoritet av riksdagspartierna infört politiska reformer som SD har skrikit om i ett decennium.

Det innebär ny terräng för På andra sidan Atlanten sitter Jimmie Åkesson – det är första en man som garanterat är ex- valkampanjen som hans parti trovert och förkroppsligar ut- inte trovärdigt kan opponera trycket goddag yxskaft. Inför sig mot regeringens politik. det amerikanska presidentvalet 2024 visade samtliga opi- Drömmen om SD-ledamöter nionsundersökningar att det på ministerposter lär leva in i i vågmästarstaterna var jämnt det sista. Sverigedemokratermellan de två presidentkandi- na får fler röster än Moderadaterna. Verkligheten visade terna men Kristersson & CO sig se helt annorlunda ut och kommer inte att låta Åkesson Trump vann i samtliga våg- bli statsminister. Matematiken mästarstater med råge. bakom är enkel: ettan förlorade, tvåan vann. Socialdemokraterna blir troligen största ”Sverigeparti, och SD blir därmed offer för ytterligare ett klyschigt cidemokraternas tat: second is the first to lose.

Liberalerna tillkännagav nypolitik är inte ligen att de inte kommer att stödja en regering där Sverilängre kontrogedemokraterna ingår. Tidöversiell” partierna signalerade illa kvickt att allt är frid och fröjd beskedet till trots.

Kanske borde Ulf Kristersson dra lärdom av detta. OpiniElefanten i rummet kvarstår: onsundersökningarna här på kommer liberalerna ens få sitta hemmaplan pekar på att Mokring förhandlingsbordet när deraterna återigen blir näst talmannen inleder regerings- störst på högersidan. Kristersbildningen? Spärren är allt- son får hålla tummarna för att jämt på fyra procent. Simona de svenska valundersökning-

Magdalena Andersson nämner ofta att Kristerssons Tidö-lag har dåligt samarbete. Den nuvarande statsministern kontrar att Socialdemokraterna knappast kan samla ett lag som vinner. Skrattar bäst som skrattar sist. Vem av dem det blir får den som lever se – när dimman skingras.

9|

Krönika

Om livskrisen eller kriget kommer MATILDA HEJDENBERG

De allra flesta går någon gång igenom en livskris. Med livskris menar jag detta: du står handfallen och börjar ifrågasätta samtliga beslut du någonsin tagit. Du känner dig lika pressad som USA under Kubakrisen. Har du fattat rätt beslut? Eller fel? Är du ens vid dina sinnens fulla bruk, kapabel att ta ett beslut?! Den självklara väg du har framför dig blir plötsligt suddig. Du tappar kontrollen. Du ser inget. Vet inget. Kan inget.

Jag är en självutnämnd mästare i att vara sämst på att hantera livskriser. Det är ungefär som att jag har utvecklat ett recept på hur kriser ska hanteras och skrivit ner det på en lapp: 4 liter maniska episoder och tre teskedar insikt, lagt lappen i min jeansficka och sedan tvättat jeansen.

Dessa kriser följer samma dramaturgiska kurva.

En svag känsla av tvivel skapar irländsk julafton i min hjärna och när jag försöker ta mig rakt fram med all min styrka så hamnar jag istället vinglandes snett åt höger, alternativt stupad i backen. Under dagarna som följer lyssnar jag på Håkan Hellströms 55 låtar om att ta sig igenom fighter, men när kvällarna kommer hamnar jag på mattan i mitt rum, med någon av hans 87 låtar om brustna hjärtan på högsta volym. Sedan måste en drastisk livsändring genomföras. Frisörtider bokas, korrerum sägs upp, planer görs: ”Kanske ska jag engagera mig på nation?”, ”Nu

10|

ska jag beställa all feministisk litteratur jag kan komma över!”. Livsomvälvande förändringar sker, vissa mer gynnsamma i efterhand än andra – jag klagar inte på samlingen filosofiböcker jag införskaffade under höstkrisen 2024. Sedan inser jag att varken Sylvia Plaths dagböcker, en ny lägenhet eller platinablont hår var lösningen och plötsligt är jag tillbaka på ruta ett, lite snett åt höger, mycket dimmigt, högst krisande.

Men frukta ej, för någonstans bland allt silverschampoo jag köpt och all öl jag hällt upp på nation kickar tre matskedar insikt in. Jag förstår att den suddiga vägen egentligen inte bör jämföras med Kubakrisen utan snarare Tobleroneaffären.

Förvirringen var inte ett tecken på att jag fattat dåliga livsbeslut, det kanske aldrig betydde något alls. Under dagarna på eko och kvällarna ute med vänner finns det inte mycket att se, veta eller kunna. Det finns ingen anledning att ta sig rakt fram med maximal styrka, för då hamnar man bara pladask i backen. Kanske en dag kommer jag ihåg att tömma jeansfickorna innan jag tvättar och kan komma ihåg detta när känslan av mörk dimma och mani kryper sig på. Möjligtvis lyssnar jag på Håkan Hellström men kanske är inte kärlek ett brev skickat tusen gånger utan istället tänker jag på de dimmiga dagarna, det var bra dar, det var fina dar, vad fanns det att se klart?

bild

Illustration: Amanda Orre

|11

Unga vänder blicken inåt

Intervju

–ny rapport visar att ungas engagemang för klimat och jämnställdhet minskar

Det har länge varit så att unga går i frontlinjen för klimatfrågor, global rättvisa och jämställdhet.

Nu är det på väg att förändras.

Jag har pratat med Ida Hennerdal som har arbetat med rapporten Ungdomsfokus 2025 och ställt frågor om ungas skifte från idealism till pragmatism.

Stora framtidsfrågor som klimat och jämställdhet har tidigare toppat listorna över vad unga tycker är viktigast när de röstar. Nu blir trygghetsfrågor som brottsbekämpning och ekonomi allt viktigare för unga samtidigt som engagemanget för global rättvisa minskar. Kungliga Stiftelsen Ungt Ledarskap och Rasmussen Analys kartlägger tillsammans årligen 1529 åringars liv, framtidsdrömmar, drivkrafter och värderingar i rapporten Ungdomsfokus.

Vilka trender har ni identifierat i ungas politiska beteende?

-Man kan se ett skifte i vilka frågor som engagerar unga mest. 2017 var jämställdhet den viktigaste frågan för unga. 2019 var det klimatfrågor som låg i topp och 2023 tog sjukvård förstaplatsen, vilket kvarstår även i år. Studiedeltagarna har under sin ungdom varit med om en pandemi, en ekonomisk kris och bevittnat krigen i Gaza och Ukraina. Forskare har gjort analysen att i situationer där omvärlden upplevs som orolig går människor från att fokusera på framtidsideal till det som känns mer vardagsnära. Det betyder inte att unga tycker att klimatet är oviktigt, men andra frågor

12|

AMANDA ORRE står högre på deras agenda nu när världen känns osäker. Detta gäller även andra åldersgrupper, vilket syns i annan forskning.

”Skiftet från idealism till pragmatism gäller inte bara unga utan samhället i stort” Många av mina kursare säger att de bryr sig mer om sakfrågor än ideologi, är det en trend?

-Jag tror att många tycker att sakpolitik känns mer konkret och berör en själv, ens vardag och de människor man bryr sig om. Vi har kommit fram till att unga just nu tenderar att fokusera på närliggande problem. Detta skifte kan speglas i vilken typ av politik som unga anser är viktig.

Unga som engagerar sig i fören-

ingar och har mer kunskap om samhällsutvecklingen mår generellt sett bättre, men känner också större oro inför framtiden, hur hänger det ihop?

-Det är väldigt spännande att oro och framtidstro inte står i motsats till varandra. Många känner att om de är informerade och engagerade är det också lättare att se ljust på framtiden. Jag tror att det handlar om att man känner att man är mer än bara en passiv åskådare till händelseutvecklingen, man känner att man kan vara med och bidra. Dessutom kan oro fungera som bränsle och motivera unga till att vilja agera. Den som känner sig mer passiv och inte engagerar sig kan fastna i det och uppleva situationen som mer hopplös.

Har unga blivit mer individualistiska?

-Det finns en generell trend att samhället har gått från att ha mer kollektivistiska värderingar till mer individualistiska, men det är en stor trend som inte bara berör unga och inte heller är isolerad till Sverige. Sedan kan man tolka resultaten från undersökningen på olika sätt.

Ett exempel är att unga är väldigt måna om balans mellan jobb och fritid, vilket kan tolkas som individualistiskt på så sätt att de inte vill att jobbet ska gå ut över annat.

Man kan också tolka det som att de är medvetna om att man behöver ha en hälsosam balans för att hålla hela yrkeslivet.

Hur skiljer sig ungas stressfaktorer från äldres i yrkeslivet?

-För unga är de största orosmolnen osäkerhet inför framtiden, inför ekonomin och jobbtryggheten.

Lön har klättrat upp till en förstaplats på topplistan över vad unga prioriterar i arbetslivet. Jag tror inte det beror på att man vill ha status utan att även det är en spegling av att omvärlden och framförallt samhällsekonomin känns osäker, man vill trygga sin egen inkomst och sedan kan man fokusera på andra mjukare värden. Unga har levt genom många kriser som har följt tätt på varandra och i vissa sammanhang löpt parallellt. Det är inte så konstigt att det slår igenom på hur man prioriterar. Till exempel är arbetslösheten väldigt hög bland unga idag och det tror jag skapar mycket oro.

feminism har sjunkit, en orsak hade kunnat vara att unga matas med information om att “jämställdheten är löst” och “allt är klart, man behöver inte engagera sig mer i väst”. I realiteten stämmer inte detta, men om man matas med det sjunker ju engagemanget.

Hur kommer det sig att ungas fokus flyttas från globala ideal till vardagens fundament när det är de globala problemen som orsakar deras oro?

-Dels så finns många olika orsaker till oro, dels har man sett i annan forskning att det finns en stor uppgivenhet hos unga när det gäller till exempel klimatfrågan. Många unga upplever att ingenting förändras, samtidigt som man matas med två helt olika bilder. Från ett håll hör man katastrofscenarier och från det andra hållet hörs vad Unga har blivit mindre ideasom upplevs som etablerade polilistiska och mer pragmatiska, tiker säga att “allt är lugnt med klivarför? matet, vi ordnar det!”. Dessa bilder -Skiftet från idealism till pragma- är svåra att få ihop, vilket kan leda tism gäller inte bara unga utan till att man hellre vänder sig till fråsamhället i stort. Man har disku- gor som känns mer konkreta. terat anledningar till att engagemanget för ideologiska frågor som

Illustration: Amanda Orre

Fakta från studien 2019 tyckte 51% av tjejerna och 34% av killarna att klimatet var den viktigaste frågan.

2025 tycker 15% av tjejerna och 13% av killarna att klimatet är den viktigaste frågan.

2019 tyckte 54% av tjejerna och 21% av killarna att jämställdhet var den viktigaste frågan.

2025 tycker 24% av tjejerna och 7% av killarna att jämställdhet är den viktigaste frågan.

69% av de unga som är engagerade i en förening med samhällsfokus ser ljust på framtiden 36% av de unga som inte är engagerade i en förening med samhällsfokus ser ljust på framtiden.

|13

FOTO: Olle Edman, Adrian Fernandes, Emelie Hanning

Polvogue

LINN

MODE

Av Olle Edman ESTER

POLKAND

R

Second time’s the charm

GUSTAF, ELISE & OLLE

ENA

Småskalig journalistik har sina fördelar. Dess senaste insats var att bevisa att ryktena stämmer: UPS <3 återbruk. Och i alla dess former, från fynd gjorda under lyckoruset av en avklarad tenta till (utifrån en bred definition) ärvda looks, plagg och accessoarer. Ibland är det verkligen tröttsamt att undvika stereotyperna. Att polkandare i storartad utsträckning valt second hand är lika väntat som att just Stocken förbjöd mellansupen. So what? Det finns bara en sak som är bättre än att vara riktigt ordentligt snyggt klädd: att se till att Pol kand förtjänst fortsätter vara å objektivt korrekt.

JEL

eccegask. Efter en knapp månads lång introduktion har vi äntligen nått det som bäst kan beskrivas som första skoldagen. För visst är det ingenting nytt med att polkandare fyller Stocken och dansar in i småtimmarna. Och ingen blir väl förvånad när dessa välkända ansikten dessutom är bäst klädda. Men denna kväll särskiljs med syfte. Att imponera. För vår käraste Eken la inte ner otaliga timmar på planering och bordsplacering bara för att vi skulle få ytterligare en utekväll. Det var ett tillfälle att glittra och glimma lite mer än alla andra.

NOAH

N: Ledstjärna för outfiten; Casual Autumn ”Min brorsas kostym”

G: Slips från E: Klänning från O: Morfars slips. Återbruket Bubbleroom

Med vågade val som går hem eller stilren elegans. För alla reccar en chans att lyfta sig själva ur dimman och stå ut. För oss andra möjligheten att visa att vi minsann kan visa var skåpet ska stå. Och vilken målmedvetenhet som uppvisades! Jag må inte faktiskt tro på stjärntecken (eller ha någon koll på dem för den delen) 14| men jag skulle ljuga om jag sa att SIXTEN HÅKAN SIXTEN HÅKAN tankarna inte drogs till stjärnhimlen.

DANIEL

H: Klänning second hand E: Klänning från Nicowa, utlånad av Mikaela S: Sellpy, lånad av Hidajet

HIDAJET, EVA HIDAJET, EVA & SELMA & SELMA

|15

pol-KU Kultur

Recension av panelsamtalet “Återuppstånden Kulturman?”

Den 12:e september sitter jag på pendeln påväg till Dramatenbaren för att lyssna på Panelsamtalet “Återuppstånden Kulturman ?”. Titeln bör, som paneldeltagaren Lykke Eder Ekman poängterar, läsas med stark betoning på frågetecknet.

Skribenterna Eder Ekman och Åsa Beckman ska tillsammans med regissören Farnaz Arbabi prata om den manliga it-rollens återkomst i kulturen. Detta efter deras krönika tjafs om hur spännande denna it-man egentligen kan/får vara. Det är bara att googla Eder Ekman och Kulturmannen för att läsa sig ifatt. Mina förväntningar efter att ha läst krönikorna var inför kvällen höga.

Men debatten var tyvärr inget nytt då panelen var överens; historiskt har kvinnan inte själv kunnat stå i kulturens rampljus och då valt det näst bästa, män med status i kulturen. Denna it-man, dog med 90 talet och begravdes med #Metoo.

Instagram feminismen gick för långt och är nu passé. Slutligen, att växa upp i efterklangen av #Metoo har stämplat fast “dumpa din kille” i alla våra feminisminstagram huvuden.

Frågan som avslutar samtalet är inte heller ny men absolut mer intressant. Nämligen; Vart ska den svenska feminismen ta vägen nu, som inte endast klingar liberalt? Funderandes på liberalfeminismen men inte så mycket på kulturmannen, tar jag pendeln tillbaka hem till Uppsala samma kväll.

Svea Lindblad Illustration: AmandaAmanda Orre Orre Illustration:

16| 16|

U LT U R NAMN

En litterär guide till höstmörkret Äntligen har det börjat bli lite kallare ute! Kanske är det någon mer än jag som kan glädjas en del åt att kunna ha jacka på sig och varje morgon verkligen känna att man lever. Men – som alla vet, kan det kännas för mycket ibland, och då behöver man ta en paus från pluggandet och socialiserandet. För min egen del tycker jag om att landa och stillsamt ta in allt som sker runtomkring genom att grotta ner mig i en av bokhyllans många kandidater. Även om jag inte har något emot att läsa mina favoriter med isärfallande bokryggar behöver även andra böcker få ta plats och pröva sina vingar då och då. Därför vill jag, nu när vi går in i mörkare tider (i dubbel bemärkelse), ge några tips på böcker som kan kännas som att gå rakt in i höstdimman.

DEN HEMLIGA HISTORIEN av Donna Tartt Vi börjar med en klassiker – höstmys och dark academia i sin renaste form. Det är ändå en lista med hösttips, jag kunde inte inte ta med “Den hemliga historien”. Låt dig inte skrämmas av dess längd – om det är någon tegelsten som förtjänar att bli läst så är det denna. Läs den, bli besatt, och inse att du aldrig riktigt lämnar Camden College eller de sex vänner du plockar med dig på vägen. Låt dig själv romantisera studierna lite extra i höst. Men kanske inte på samma sätt som studenterna i berättelsen. I hörlurarna: “Heaven Knows I’m Miserable Now” – The Smiths.

VINTERNOVELLER av Ingrid H. Rishøi Några berättelser till sällskap när allt känns tungt. Vinternoveller är en samling berättelser om att hålla ihop sin familj när den håller på att vittra isär. Hur långt är man beredd att gå för att skydda sin dotter, samtidigt som man försöker behålla sin stolthet? Hur undviker man att bli dömd när man flyr med sina två småsyskon ut i snöovädret? Rishøi skriver med en fantastisk medvetenhet om klasskillnader och bjuder in till sagoliknande berättelser med en stor dos hjärtskärande realism. Sagoberättare möter realist. I hörlurarna: “Everywhere, Everything” – Noah Kahan.

FACTFULNESS av Hans Rosling En bok för att lätta på dimridån för framtiden. En bok med några år på nacken, men den har många gånger hjälpt mig upp ur den bottenlösa panik som ibland kommer krypande när jag tänker på framtiden och omvärlden.

Rosling skriver, tillsammans med son och svärdotter, om hur världen faktiskt ser ut, och hur saker och ting kanske inte är så illa som vi tror. Med sina verktyg förmedlar de en syn på världen som tar bort allt brus och fokuserar på det viktiga – fakta. Hur kan vi se på världen för att känna hopp? Är allt så illa, egentligen? Jämfört med världshistorien går det, mot förmodan, faktiskt ganska bra. Ge den ett försök och testa att se på världen i ett nytt ljus, den har i alla fall hjälpt mig från att tappa framtidstron! I hörlurarna: “Both sides now” – Joni Mitchell.

|17 Vera Sonesson

Historiens återkomst

- eller bara en evig dimma?

Kultur

HARRY GRAUERS

D

händelser och omvandlingar som inte skådats på

tjänar gott som en introduktion till världspolitikens

generationer; att den stabila och fredliga tid vi levt i

historia. Dock saknar den djup. På bara strax över

håller på att försvinna; att vi rör oss in i en dimma.

tvåhundra sidor av faktiskt stoff rör sig boken snabbt

"Lamporna slocknar över hela Europa”, konstaterade

genom

den brittiske utrikesministern Sir Edward Grey vid

Helsingforsavtalet och Parisstadgan nämns knappt, för

Storbritanniens inträde i första världskriget, “vi

att inte tala om EUs grundande. Avgränsningen vid

kommer inte att se dem tända igen under vår livstid”.

Wienkongressen kan förvisso te sig rimlig, man kan

Så beskrivs ofta verkligheten idag. Men stämmer det

inte inkludera allt. Men historien börjar inte där. En

verkligen? Lever vi i en period av förändring, eller går

överblick över europeiska säkerhetsordningar kan

historien bara igen?

likväl ta sin början vid 1648 års Westfaliska fred.

et brukar sägas att vi lever i en brytningstid.

Kraghs tidsspann tjänar både till bokens fördel och

Att vi på senare år fått uppleva historiska

nackdel. Den är tydligt riktad till en bred massa, och

historien.

Epokgörande

skeenden

som

Emellertid framgår det att det inte är bokens syfte.

I Historiens återkomst: Europa

Det är inte en expose. Boken är en runa.

och världsordningens sammanbrott tecknar Martin Kragh ett porträtt

Den goda tid vi trott vi levt i - post-wall - står skrivet i

över den europeiska säkerhetsord-

preteritum. Den tiden är tydligt över. Men det Kragh

ningens historia. Wienkongressen,

belägger är att den egentligen aldrig existerat. När vi

Afrika, Sarajevo och Hitler, samt

här i Europa har levt i tron på en predestinerad

ett kallt krig. Och så Fukuyama.

ekonomisk och demokratisk utveckling, har vi, likt

Idén om ett historiens slut och den liberala

Polybios cykel av glömska regimer, förträngt krafterna

demokratins slutgiltiga överlägsenhet hänger som ett

bakom de fasor som låg till grund för världssamfundets

ok över boken. Även om Fukuyama idag är starkt

skapande. Historiens återkomst är alltså en uppmaning.

motbevisad, medger Kragh att goda tider existerat.

“De demoner som så fatalt har plågat europeisk

Eller åtminstone att det upplevts så. Den realistiska

historia”, som Tjeckiens tidigare president Václav

världsbilden - tanken att den egna statens välstånd går

Havel formulerar det, och som Kragh citerar, “bider

före andra staters, och att internationella spelregler är

enbart sin tid. Det vore ett tragiskt misstag att ignorera

negativa - kan dock av boken tydligt läsas som

dem på grund av tekniska spörsmål kring fonder,

historiens vinnare. Alla försök till internationellt

kvoter eller tariffer.”

samarbete har i varierande mån misslyckats.

18| 18|

AV MALTE KLARSTRÖM

DET SOM GÖMS I DIMMAN Oktober är här och hösten är i full gång. Det är en tid på året som gjord för att unna sig en mysig kväll inomhus med en skål popcorn framför en skräckis, och för den som är intresserad har jag grävt upp och recenserat tre filmer fyllda med fasor och dimma från skräckfilmernas kyrkogård. Så ta en liten paus från plugget, och låt dimman omfamna er.

THE LIGHTHOUSE (2019)

The Lighthouse är en svårkategoriserad film som jag tänker kalla en psykologisk skräckfilm. Filmen,

REGI OCH MANUS FRANK DARABONT

som är inspelad i svartvitt och ett nästan fyrkantigt bildformat, är ett skumt mästerverk och en av

ORIGINALBERÄTTELSE STEPHEN KING

mina favoritfilmer. Filmen följer två fyrvakter (Willem Dafoe och Robert Pattinson) som blir

© A24 / REGENCY ENTERPRISES

strandsatta på den lilla ön de skickats till för att vakta en fyr efter att en kraftig storm dragit in.

Dagarna går men stormen vägrar klarna upp tillräckligt för att tillåta ett fartyg att plocka upp männen. Mistlurens läte skär gång på gång igenom dimman som omfamnar ön, och fyrvakternas psyken börjar falla isär under fyrens mystiska ljus. Dafoe och Pattinson ger prisvärda insatser och har ett utmärkt samspel samtidigt som Mark Korvens filmmusik över Jarin Blaschkes kinematografi skapar en otrolig atmosfär. The Lighthouse är skum, kuslig, ibland rolig och fullständigt skruvad. Om det är jumpscares man är ute efter får man leta någon annanstans - det enda monstret som går att urskilja under fyrens ljus är det mänskliga psykets bristfälligheter.

THE MIST (2007) REGI JOHN CARPENTER

© DIMENSION FILMS / DARKWOODS PRODUCTIONS

MANUS JOHN CARPENTER OCH DEBRA HILL

The Mist är baserad på Stephen Kings roman med samma namn. Filmen följer en grupp invånare i staden Bridgton, Maine, som tar skydd i en stormarknad efter att en mystisk dimma dragit in över staden. Filmen blandar kosmisk skräck med teman om paranoia och spänningar mellan människor som försatts i en enormt stressfylld situation utan några som helst svar om vad som ligger bakom det hela. Den konstanta närvaron av dimman och allt det okända inuti den skapar en spännande och kuslig stämning. Berättelsen lämnar en del att önska sig, och jag förvarnar för slutet av filmen som är både brutalt och inte särskilt logiskt när man tänker efter, men filmens teman och stämning är så pass starka att filmen lyckas gripa tag om en ändå. Paranoia, ogenomtänkta beslut och en mystisk dimma som döljer oföreställbara monstrositeter - vad mer kan man önska sig?

The Fog är en klassisk skräckis. En liten stad firar hundraårsjubileum, men stadens grundande har

THE FOG (1980) REGI JOHN CARPENTER

© AVCO EMBASSY PICTURES / DEBRA HILL PRODUCTIONS

MANUS JOHN CARPENTER OCH DEBRA HILL

en mörk sida. I samband med grundandet slog ett skepp i klipporna utanför hamnen efter att besättningen försökt följa ett ljus för att hitta tillbaka till land i en dimma som hade lagt sig över havsytan. Enligt legenden kommer både dimman och sjömännen återvända en dag. Filmen är långt ifrån perfekt, men har ändå en charm och har blivit något av en kultis med åren. Så om man tycker om sådana gamla godingar är det värt att kolla in den här, och jag skulle då dessutom vilja rekommendera en annan av Carpenters filmer, The Thing (1982), som är både intressant och skräckinjagande, men tyvärr utan dimma.

19| |19

Do’s and dont’s of studentlife Guide

JOSEPH EJNELIND

Kära Pol-kandare, bästa reccar! Hösten är här och med den, en stämningsfull höstdimma! Det är inte bara Domkyrkans höga spiror som döljs i dunkel, utan framtiden själv. Nu kanske jag låter lite väl pompös, men det är faktiskt sant, ni befinner er i ett helt nytt sammanhang. Uppsalas studentliv är vida renommerat och ni har alla säkert hunnit bekanta er med såväl nationerna som Johan Tralaus ökända föreläsningsslides. Som metafadder (certifierad pensionär) har jag hunnit lära mig ett och annat om livet i den eviga ungdomens stad. För att bespara er onödigt tråk, tvång och allmänt lidande har jag nedan sammanställt några do’s and don’ts i Uppsalas studentliv!

DO’S:

er i UPS, nationer, sektioner 1 Engagera eller kår – vad som helst (för mig blev

det SamSek). Det är ett fantastiskt sätt att snabbt lära känna nya människor och lära sig life-skills!

7

Snacka ihop er i tid om valborgsplaner!

Det viktiga är inte var man går, utan vilka man går med!

8

Lär dig melodin till O Gamle Klang!

Snälla…

Snälla …

DONT’S:

1

Dyk inte upp på en morgonföreläsning i samma kläder ni hade på er på gårdagens gasque för att ni sov borta.

2

Bli inte så bakis att ni inte tar er ur sängen samma morgon som ett seminarium (men tacka gudarna om läraren blir sjuk så det bokas om!).

3

Bränn inte ut er, ni ska orka programmet ut - det här har tyvärr hänt flera av mina närmaste. Att ta hand om sig från början tar en bråkdel så mycket tid och energi som att återhämta sig från en burnout.

4

Byt inte till jurist- eller ekonomprogrammet. Gräset är inte alltid grönare på andra sidan.

5

Lev inte på pasta pesto eller bönor och ris utan sås - unna er istället protein, grönsaker och en trevlig efterrätt.

kurslitteraturen innan kursen börjar, 2 Köp så slipper ni stå utan bok 5 dagar innan tentan (detta hände en polare - han kuggade…). Och börja läsa i tid!

i nuet. Stressa inte över betyg, inrikt3 Lev ningsval eller masterplugg - det kommer att lösa sig.

4 Lär dig laga häftiga pastarätter. du är på väg att dra hem från en 5 Om utekväll, stanna 15 minuter till. Energin

kanske återvänder och det bästa sker ofta sist!

kaffe på kårhuset, jag har 6 Drick hört att det är gratis…

20|

De här åren kommer att flyga förbi i raketfart: Utgångar, mysmiddagar, tentaångest, filmkvällar, långpromenader och djupa samtal; allt kommer ni att hinna uppleva. Sen vips så är man meta, det är dags att skriva kandidatuppsats, man minns Edsbro1 som om det var igår och man frågar sig själv – Vart fan tog tiden vägen?

Ni har nu tagit era första kliv in i dimman, kom nu ihåg att njut av varje liten studentikos stund, bade de stora och de små.

Många droppar små Krönika

ANDREA ENGSTRÖM

Som ett barn av min tid dansar jag runt på internet så fort stimulansen sviktar. In i dimman kan jag gå och hitta mina vänner, min familj, min musik och därmed är det för mig en otrolig plats. Samtidigt har jag länge tyckt synd om vår samtid för att vi är tvungna att existera i en värld med internet, och alla de hemskheter som det verkar komma med: psykisk ohälsa, polarisering och desinformation. Dessa är endast exempel på vad som ses som konsekvenser av detta parallella universum som vi numera inte verkar kunna leva utan.

en stat eller ett företag - det är mer som något abstrakt och utomstående, likt en dimma som ligger över oss, ogripbar men verklig. Då är det så lätt att enbart konstatera att orsaken ligger i internet, men samtidigt glömma bort att det som skapar en dimma är alla dess små vattendroppar.

Jag skriver inte detta i internets försvar, utan jag skriver det för att jag är less på den uppfattning som råder om att internet påverkar oss negativt. Konstant kopplas alla möjliga problem till skärmtid eller algoritmer och det enda jag kan känna då är ja, och? Likgiltigheten blir så drabMen jag har ändrat mig. Jag ska sluta tycka synd bande eftersom det är vi som är internet, du och om oss, för vi har ju alla valt att säga ja till in- jag, varsin droppe. Problemet är inte internet, ternet. I nöd och lust håller den vår hand i våra problemet är oss. självtvivel och vår rastlöshet. Trots det är det alltjämt internet som blir det svarta fåret när vi Kanske, om vi tar ett kliv ut ur dimman, förska hitta orsaken till alla dessa problem. Men är söker se verkligheten som den är och vår roll i inte det att välja den enkla vägen att gå? Internet den, kan vi försöka göra det bättre. För vi alla är ju ingen person - det är inte en organisation, kan ju uttrycket; många droppar små.

Illustration: Bodil Söderholm

|21

Från studier till arbetsliv

Vi finns här för dig!

Akademikerförbundet SSR är fackförbundet för dig som politicesstudent. På vägen mot en akademisk examen förtjänar du någon som verkligen förstår din utbildningsbakgrund.

Vi är det ledande samhällsvetarförbundet och arbetar för att din utbildning ska löna sig, både i form av högre lön och bättre villkor.

Säkra din framtid genom att välja ett fackförbund som kan din bransch! cv

22|

CV- och LinkedIn-granskning

Olycksfallsförsäkring

Löne- och karriärrådgivning

Kontakt med arbetslivet

Samtalsstöd vid psykisk ohälsa

Experthjälp om du får problem på jobbet

BLI STUDENTMEDLEM HELT KOSTNADSFRITT

KORSORD SURAYA BERHE

KAPTEN

↴

KRÄVS FÖR PLATON

↴

VÄRMEN EFTER VINTERN

↴

HEM TILL RAVECAVE BYGGDE ARKEN

↴

GE EN HINT

GASQUE KLÄNNIN G-AR MÅSTE VARA…

FÖRSTA SEXAN VAR I…

STREAMING TJÄNST

SVERIGES KULTURMINISTER

↴

→

VÅRFEST

DOMEDAG

REGERINGENS MINSTA PARTI

PÅVERKAD

SÄKRA DÖRREN

SUPER BASS MUSKEL

KEEP IT OUT FOR SELENER

MUSIK TVKANAL

VUXEN MAKROMADRÖM

BIO

INTE NEDRE

LITE

LITEN BOSKAP

VÅR STATSMINISTER

HARAM MODETIDNING

↳

↳

SPELA IN INTERNET SKÄMT

DE LEVER ENKELT

EGYPTISK GUD

LANDET AV FRIHET

DIGITAL PLUGGKOMPIS

KUNSKAP

SEKT BY

KORREK T SPRÅK

ENTRÉKRAV FÖR NATION

HÖGSTA FOTBOLLS -DIVISION

VÄRLDEN

↳

↳

INTE

OFFENTLI G ENGLANDS

KOMMER

TA ÖVER

↳ GIFTIG ORM

TIDIGARE V-LEDARE

INSTAGRAM

FOSFOR

SILVERS KEMISKA TECKEN

“ELLER” PÅ ENG.

SPELAR I KYRKAN

ETT MÅTT PÅ ETT LANDS EKONOMI

F.D STATSMI NISTER

Foto: Kristian Pohl AB/Regeringskansliet

|23

Fatta ett smart beslut Bli medlem i Fackförbundet ST. Vi är det största fackförbundet för de som jobbar på statligt uppdrag och med ansvar för samhällsbärande infrastruktur.

Vi är experter på staten och kan hjälpa dig att landa rätt i arbetslivet, när det väl är dags för det.

Som studentmedlem i Fackförbundet ST får du tillgång till gratis karriärtjänster, fackligt stöd, insikt i hur det är att jobba på statligt uppdrag och förmånliga rabatter på till exempel försäkringar.

st.org/student

MEDLEMSKAPET ÄR

GRATIS!