En helt ny värld

POL MAGASINET |

#3 25/26

En helt ny värld

REDAKTIONEN Vad kallar man en framtidsvision som skildrar en auktoritär världsordning, ondskefullt manipulativa algoritmer och en planet vars mekanismer är fullkomligt satta ur spel? En dystopi – ANSVARIG UTGIVARE eller en realistisk prognos? Att vi står på randen till något stort, Bodil Söderholm 2025-10-19 22:45 något världsomvälvande, det är i varje fall uppenbart.

Det är en pessimistisk tid vi lever i. Vi påminns ständigt om detta, om att utvecklingen på så många plan går åt fel håll och att den allmänna inställningen är att “allt är hopplöst”. Tidningsrubrikerna talar om att vi är den första generationen på mycket länge som tror att vi kommer att få det sämre än våra föräldrar.

På föreläsningar får vi höra om 90-talets optimism, om Fukuyama och demokratins segertåg. Sedan klickar föreläsaren fram nästa bild, en kurva som sakta börjar likna en sur mun – passande nog. Antalet demokratiska länder har börjat minska igen.

Våra far- och morföräldrar berättar på familjemiddagar, med något glansigt i blicken, om 70-talets brinnande engagemang, om hoppet som fick luften att vibrera. Det är inte bara världen som är mörk, utan även vi, får vi höra. Vi utgör generationen som bara bedriver aktivism i kommentarsfält, vi har svikit ungdomarnas viktigaste uppdrag – att vara idealister.

K

CHEFREDAKTÖR Amanda Orre

Visst, jag håller med om att framtiden ofta känns hopplös. Samtidigt håller du just nu i ett bevis på att vi, trots allt, inte har gett upp hoppet. Denna tidning må till stor del handla om oroande omvärldshändelser, men att så många har bidragit och engagerat sig, det visar att vi visst orkar. Vi bryr oss, vi vill se förändring, vi vill se en ljusare framtid. Kanske är det i pessimismen som optimismen tar avstamp. Och kanske är det inte i blint hopp som vi finner kraft, utan i kunskap och nyfikenhet. Eller kanske är det bara kul att lösa korsord och diskutera Polmagasinets framtidsbingo. Oavsett vad, ge inte upp hoppet.

Trevlig läsning! / Amanda Orre

FORMGIVNING: Suraya Berhe, Louise Merup Gävner, Amanda Orre, Siri Strannegård | ILLUSTRATIONER: Amanda Orre, Simone Samaletdin, Bodil Söderholm | FOTON: Agnes Ericsson, Centerpartiet, Emma Jobe, Elias Sartorius, Nina Selroos | OMSLAGSBILD: Amanda Orre, Bodil Söderholm |

Louise Merup Gävner

LEDAMOT

Ester Mathiasson

LEDAMOT

2|

LEDAMOT

LEDAMOT

Suraya Berhe

Siri Strannegård

INNEHÅLL Tidningens talare

2

Den nya världsordningen - Med Europa i spetsen?

4

Intervju med Elisabeth Thand Ringqvist

6

Ett ode till woke

8

Jag ser rött

9

Gamla polmag goes utbyte

10

Vem ska porträttera vår egen Belle Époque?

14

2026-bingo

15

En vandring genom Uppsalas nationer

16

Har de svenska politikerna klimatångest?

18

Nostalgi i ny tappning

21

Korsord

22

AMANDA ORRE

Kopia av UPS Symbol 2.jpg

JOHANNES RUSTAS SURAYA BERHE

ANDREA ENGSTRÖM OLLE EDMAN AGNES ERICSSON, ELIAS SARTORIUS, NINA SELROOS HARRY GRAUERS

BODIL SÖDERHOLM

ESTER MATHIASSON AMANDA ORRE EIRA WOLGAST

Vill du bidra till nästa nummer?

MALTE KLARSTRÖM

Skicka in ditt bidrag till polmagasinet@uppsalapolitices.se

Vi ser fram emot din text, illustration eller idé!

Polmagasinet är en politiskt obunden tidning som publiceras av Uppsala Politicesstuderande. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material och har inget ansvar för ej beställt material. Uttryckta åsikter är skribentens egna och representerar inte nödvändigtvis tidningens ståndpunkt.

Har du frågor eller idéer? Mejla polmagasinet@uppsalapolitices.se Tryck: Tregrad & Dekor AB, Uddevalla 2025

|3

Den nya världsordningen --

Krönika

Jag har hela livet drömt om att uppleva något stort, att känna den friska fläkten från historiens vingslag. Nu när jag står här känns det mer som en storm.

Den värld vi trodde att vi levde i är principiellt förändrad. Jag har aldrig läst ordet “världsordning” så många gånger - det är som att hela världen plötsligt läser en kurs i internationell politik. Ordet “historiskt” har väl i alla tider använts lite väl generöst, men all världens media har faktiskt anledning till detta språkbruk så som världen ser ut idag. Denna anledning stavas Donald J Trump, en man som på egen hand lyckats vända upp och ner på i princip allt.

Amerikansk politik - check.

Världshandeln - check. Världsordningen - check på den med.

Det är svårt att hitta en början till allt det som skett och jag förutsätter att majoriteten av er läsare kan rada upp minst lika många exempel som jag. Men en sammanfattning av Trumps

första (!) år i Vita Huset är ändå på sin plats. Den tar avstamp i JD Vance tal på säkerhetskonferensen i München i början av 2025. Jag kan fortfarande citera uttalandet om att “the biggest threat vis-á-vis Europe [...] is the threat from within”. Varken Kina eller Ryssland, utan Europa utgör sitt eget största hot.

Att med ett så banalt språk som “vis-á-vis” helt och hållet omkullkasta den transatlantiska ordning som rått sedan andra världskriget var både overkligt och bara ett smakprov på vad som skulle hända sen.

”Efter Venezuela fick Trump blodad tand och återupptog sigg älskade Grönland-spår” Efter München har det rasslat på i samma takt under hela året. I Ukraina har Trump i princip avbrutit alla bidrag till landet och tagit Putins parti.

Han har gjort det tydligt att han anser att stormakter har rätt till intressesfärer och inflytande över mindre stater i sitt närområde. Efter att tillsammans med JD Vance ha skällt ut Volodymyr Zelenskyj i Ovala rummet, i något som liknar en sekvens från Paradise Hotel, så var det den andra april dags för vad Trump kallade Liberation Day. Det var då han stod med en stor skylt utanför Vita huset och basunerade ut tullar, och på egen hand raserade all

4| SKVALPBORG

SKVALBORG

form av förutsägbarhet i den globala ekonomin. Tullar som, enligt alla ekonomer (och alla som läst NEK A), var uträknade på helt felaktiga grunder.

Efter att ha initierat ett globalt tullkrig fortsatte Trump med att kräva mer av de europeiska Nato-länderna, som enligt honom har åkt snålskjuts på USA när det gäller försvarsutgifter.

I december 2025 släpptes den nya amerikanska säkerhetsstrategin som ytterligare cementerade den hållningen som JD Vance förordade i München. En knapp månad senare skedde något otroligt. Föranlett av rättsvidriga bombningar av “knarkbåtar” i Karibiska Havet så initierades på natten den 3:e januari “Operation Absolute Resolve”. Amerikansk militär flög in och arresterade/ kidnappade Venezuelas president Nicolas Maduro. Trump proklamerade den återupplivade Monroe-doktrinen, som så klart döpts om till “Donroe-doktrinen”, som innebär att Nord- och Sydamerika ska ingå i den amerikanska intressesfären. En aktion som enligt samtliga bedömare var totalt folkrättsvidrig och i total konflikt med den rättsbaserade världsordningen. Denna, ska det visa sig, bryr sig Trump inte det minsta om.

För nästa sak hände bara några dagar senare. Efter Venezuela fick Trump blodad tand och han återupptog sitt älskade Grönland-spår. Han krävde att ön skulle bli en del av USA,

med Europa i spetsen?

JOHANNES RUSTAS

alltså ville han ta över territori- ”I sin upp- och um från ett allierat Nato-land.

Europas tidigare appease- nedvändning av ment-strategi med Trump-vis- världsordningen karna Stubb och Rutte i spetsen övergavs. Måttet var rågat och har Trump väckt Europa sa till slut ifrån. Grön- den europeiska landskrisen var den sista droppen för Europa och den slum- jätten” rande europeiska jätten börjar nu sakta vakna.

Natos framtid är i också högt upp på agendan. EuropaledarNär västvärldens ledare möttes na lyfter fram den europeiska i München igen i februari 2026 säkerhetsklausulen, paragraf så var allt förändrat. Grönland- 42,7, framför Natos artikel 5. skrisen hade med all önskvärd De enda som inte verkar tvivla tydlighet visat att de tidigare på den är alliansens militärer, sanningarna inte längre gällde. vilket möjligtvis är ett hoppTysklands Merz och Kanadas fullt tecken. Men inte ens de Carney dödförklarade båda vet vad Trump har i kikaren. den regelbaserade världsordningen medan den amerikan- I sin upp- och nedvändning av ska utrikesministern Marco världsordningen har Trump Rubio cementerade den ame- väckt den europeiska jätten. rikanska inställningen. Bland Med andra ord så har Trump de europeiska ledarna var nu skapat sin värsta fiende. Det är budskapet att Europa mås- en gammal sanning att EU utte klara sig självt. Tysklands vecklas i kriser och detta är den Friedrich Merz och Frankrikes största utmaning Europa mött Emmanuel Macron (med sina sedan andra världskriget. Hans solglasögon) går där i spetsen. agerande har löst upp många EPP-ledaren Manfred Weber proppar inom EU och banat uttalade sig om flertalet åtgär- väg för ökad integration i en der och förslag i början av fe- aldrig tidigare skådad intensibruari, varav samtliga verkar tet. Han har till och med lyckför en påskyndad och ökad ats ena Frankrike och Tyskintegration. Bland hans för- land i detta projekt, en tidigare slag återfinns att Europeiska omöjlighet! EU har redan unrådet och Kommissionen ska dertecknat nya frihandelsha samma ordförande, en form avtal med den sydamerikanav ”EU-president”, samt statio- ska frihandelsorganisationen nerandet av en armé under eu- Mercosur och den gigantiska ropeisk flagg i Ukraina efter ett handelspartnern Indien - det fredsavtal. Dessutom talas det senare kallat “The mother of all numera om det tidigare tabu- deals” av Ursula von der Leyen. belagda two-speed Europe.

Efter att USA vänt Europa ryggen har man gjort detsamma

och börjat se sig om efter andra alternativ. Detsamma gäller för Kanada och ryktet säger att deras premiärminister Mark Carney är direkt involverad i att försöka få landet att delta i Eurovision. Kanadensarna rör sig mot Europa och det är nog inte helt orimligt att de siktar på ett medlemskap i EU på lång sikt.

Nu skakas Europa till liv och frågan är vart det kommer leda. Är djävulen Trump i själva verket det europeiska projektets skyddsängel, som enar EU och till slut gör Europa till en spelare att räkna med på riktigt?

Bara framtiden, och kanske Trump, vet vad som väntar…

”Är djävulen Trump i själva verket det europeiska projektets skyddsängel, som enar EU och till slut gör Europa till en spelare att räkna med?”

Illustration: Amanda Orre KVALBORG

|5

Intervju med Elisabe

Intervju Det är valår och för många väljare är Centerpartiets nya partiledare fortfarande ett relativt okänt namn, något hon själv är fast besluten att ändra på. Elisabeth Thand Ringqvist tar över rodret i en tid som präglas av samhällsoro, klimatdebatt och en generation unga som möter en allt tuffare arbetsmarknad. I en intervju i december berättade hon om sitt ledarskap, partiets viktigaste prioriteringar och hur hon vill forma vägen framåt inför det kommande valet.

som VD och styrelseordförande.

Och jag vet att Centerpartiet är en folkrörelse som är duktig på att vinna val, om vi får helaorganisationen att arbeta tillsammans.

Hur känns det att bli invald nu när vi står inför ett valår? Vilka förväntningar har du på den kommande tiden?

människor från många olika kulturer och erfarenhetsområden.

Jag har arbetat i Brasilien, Storbritannien, USA och runt om i hela Norden. Politiskt innebär det att jag vet vad som skapar tillväxt i Sverige; jag vet att det är företagen som, genom att anställa fler, ser till att fler får jobb.

När man själv har drivit företag, arbetat med stora industrikoncerner och även engagerat sig i ideella föreningar, blir det obegripligt att inte alla politiker förstår att politikens kärna är att få Sverige att växa, samtidigt som

- Det känns fantastiskt roligt att få kliva in med full fart i ett valår. Jag förväntar mig att arbeta väldigt hårt. För de flesta är jag en okänd partiledare, vilket jag vill jag ändra på. Det är viktigt att väljarna vet vem jag är så att de känner att de kan lita på mig och på Centerpartiet. En av mina styrkor är att jag tidigare arbetat med stora förändringar i stora organisationer, både 6|

Du har lång erfarenhet från näringslivet. Hur påverkar din bakgrund ditt sätt att se på politiken och de frågor du vill driva?

- Min erfarenhet från näringslivet speglas dels i kunskapen om hur man styr och leder olika typer av organisationer, och dels i att jag har arbetat med

vi sänker utsläppen. För det är bara då det finns pengar att investera i välfärd i hela Sverige.

I en tidigare intervju nämnde du att Centerpartiet vill bevara ett alternativ till dagens svartmålning av Sverige. Hur menar du att Sverige svartmålas, och hur vill ni som parti agera för att förändra den bilden?

- Svartmålningen är något jag möter framför allt hos många unga, som känner en brist på framtidstro och hopp när dagens politiska debatt präglas av problem med skjutningar, sprängningar och en bild av att migrationen har orsakat stor skada för Sverige. Det är och har varit stora problem, men de får inte ensamt definiera vad Sverige är och kan vara. Parallellt pågår en utveckling inom digitalisering och grön omställning där många ser att Sverige ligger i absoluta framkant. Då måste vi som politiker också bygga vidare på det som gör Sverige starkt, och kan bli ännu starkare.

”Jag är bekymrad över den generation som först drabbades av covid och sedan en långdragen lågkonjunktur ” Vilket har gjort det svårt att få jobb och lett till ökad psykisk ohälsa.

Dessa akademiker kommer nu ut på en arbetsmarknad där storföretagen inte anställer och där AI tar bort en del av instegsjobben.

eth Thand Ringqvist SURAYA BERHE

I din biografi skriver du om behovet av att få klimatet på rätt kurs. Hur tycker du att Sverige bäst kan nå det målet, och vilken roll vill Centerpartiet spela i den omställningen?

- Klimatet är en avgörande fråga.

Vi vet att industrin, transporterna och boendet är de sektorer som släpper ut mest koldioxid i Sverige. Vi vet också att om vi kan säkerställa att till exempel stål och betong kan produceras klimatsmart, kommer det inte bara hjälpa Sverige att nå våra klimatmål, utan även hjälpa andra länder att nå sina – samtidigt som vi skapar jobb och tillväxt i Sverige.

För mig är det obegripligt att det inte är en politik som alla riksdagens partier skriver under på.

hur vill Centerpartiet agera för att vända utvecklingen?

”Med regeringens politik kommer Sverige att missa kli. matmålen både på kort och lång sikt, till 2030 och till 2045.”

- Centerpartiet vill såklart genomföra vår klimatpolitik, som handlar om att säkerställa att bilen, boendet och industrin kan ställa om. Det gör vi genom en rad olika reformer: det ska bli billigare att köra elbil, staten ska se till att det finns miljödiesel - för det kommer finnas kvar dieselmotorer till exempel inom lantbruket i 20–30 år framöver, - industrin ska få förutsättningar att övergå - Därför vill Centerpartiet sat- till grönt stål och grön betong, sa på forskning, utveckling och och skogen ska fortsätta brukas uppskalning av grön teknologi. aktivt, för då fungerar den som Eftersom det är en ung teknik där bäst som kolsänka. Vi vill också efterfrågan är osäker, är det rätt göra det enklare och billigare att att staten är med och finansierar installera solceller, isolera och den typen av teknisk utveckling. byta värmeväxlare så att boendet Vi ska komma ihåg att det är fö- minskar sitt koldioxidavtryck. retagen i Sverige som står för den allra största delen av forskning Centerpartiets ekonomiska pooch utveckling. Om de företagen litik skiljer sig mycket från Soväljer att inte vara kvar i Sverige cialdemokraternas. Trots detta, utan flyttar någon annanstans, och trots att partierna historiskt kommer den kraften att mins- sett befunnit sig på olika sidor ka radikalt i Sverige. Därför är av det politiska spektrumet, grundläggande förutsättningar diskuteras idag ett möjligt reför att driva företag och få dem att geringssamarbete. Vad anser ni växa i Sverige avgörande även för att ni har gemensamt med Sofortsatt forskning och utveckling. cialdemokraterna, och hur kan man överbrygga två så olika Sverige ser ut att missa samt- synsätt på budget och skatter? liga klimatmål. Vilka misstag anser du har gjorts, och - Jag och Centerpartiet har pe

kat ut två regeringsbildare: både Magdalena Andersson och Ulf Kristersson. I veckan besökte jag ABB i Västerås med Magdalena Andersson för att, ute i verkligheten, prata med henne om hur vi kan få ner utsläppen, och jag hoppas kunna göra den typen av besök även med Ulf Kristersson.

Det är ingen hemlighet att vi har mer gemensamt med Ulf Kristersson och Moderaterna när det gäller den ekonomiska politiken, och att vi har mer gemensamt med Socialdemokraterna när det gäller synen på att utsläppen ska ner.

Som studenttidning vill vi veta vilka åtgärder Centerpartiet vill driva för att förbättra studenternas vardag och framtidsmöjligheter?

- För oss handlar det om att lösa problemen här och nu, och samtidigt skapa möjligheter för framtiden. Ingen ska behöva tacka nej till en utbildningsplats på grund av bostadsbrist, därför vill vi förenkla reglerna för att snabbt bygga fler studentbostäder.

- Men det viktigaste är att er utbildning leder till ett jobb eller en företagsidé. Många av de bästa innovationerna föds på universiteten, och vi vill göra det enklare att gå från student till entreprenör. Genom att satsa på grön teknik och ett starkt företagsklimat skapar vi de framtidsjobb som ni ska ha. Er kunskap är avgörande för att Sverige ska lyckas, och vi vill ge er verktygen att bygga både er egen och landets framtid.

Foto: Centerpartiet

|7

Krönika

Ett ode till woke

I en helt ny värld finns det inget tryggare än att drömma sig tillbaka till den gamla. Året är 2019, jag befinner mig i mitt flickrum, tapeten är turkos och fylld med små änglar. På mitt skrivbord står skolans chromebook med twitter öppet. Pulsen är hög, i Jimmie Åkessons kommentarsfält finns massor av bete och jag är hängiven till att vinna. Här har vi henne i sitt esse, Woke-Andrea.

Oavsett om det är med glädje eller ilska minns vi alla woke. Cancel culture, kroppsaktivism och cultural appropriation kommer nog för evigt att vara fastfjättrade i våra minnen. En tid som definieras av hätska debatter, lättkränkthet och hård ton. Trots det ser jag tillbaka på wokeismen med både vemod och lycka. På många sätt var det en otrolig tid, så ljus och moralisk. Så regelbaserad och stabil. Så ytlig och ignorant. Framför mig ser jag Greta utanför riksdagen, Sex Education med all sin inkludering, hon Linnea med regnbågsfärgat hår.

Woke är ett begrepp som har använts av den afroamerikanska medborgarrättsrörelsen sedan 1930-talet. Under 2010-talet skiftade begreppets betydelse från att ha varit ett uttryck för medvetenhet, kunskap och motstånd mot rasism till en betydligt bredare definition där frågor som sexism, homofobi och identitet fick större utrymme. Den nådde sin höjd i slutet av 2010-talet med rörelser som #MeToo och BLM.

ANDREA ENGSTRÖM

Jag tänker ofta tillbaka på denna period, nu när omvärlden är så mycket mer oförutsägbar och orimlig, och gottar mig i min delaktighet. När jag på rasten mellan SO och NO stod rakryggad och krigade för att killarna i klassen skulle sluta sjunga med när N-ordet nämndes i Gucci Gang. Eller på släktmiddagen då jag rasade mot morfar som tyckte att det bara fanns två kön. Jag är stolt över den där woke-Andrea, och grubblar över var hon tog vägen.

Wokeismens gnista släcktes när pandemin kom, moralismen och reglerna bleknade och det sätt som de fick mig att brinna försvann. Kanske var det för det bästa. Woke var mer av ett ekorrhjul av tillrättavisningar och micromanaging än faktiskt strukturell förändring, men det var också precis det som gjorde den så chill.

Missförstå mig rätt, jag syftar inte

på att problemen som uppmärksammades inte var äkta, eller att progressiviteten var förgäves. Det jag menar är att de som en gång kallade oss snowflakes kanske hade lite rätt ändå, vi var till viss del obildade och lättkränkta, och kom lätt undan med det.

” Vi var till viss del obildade och lättkränkta” Kontrasterna mellan nu och då kunde inte vara klarare. Den woke pk-prinsessan som jag en gång var hade i dagens samhälle gått i taket, men förvånansvärt få saker förargar mig numera.Genom att vår generation fick vår politiska uppfostran under woke skapades en passivitet som idag verkar ha lett till en hopplöshet och inte minst en dystopisk framtidsvision. Woke lärde oss Instagramaktivism, men misslyckades med att lära oss ett hållbart, kritiskt politiskt tänkande motståndskraftigt mot strukturella förändringar.

Det är därför jag nu sörjer. Jag sörjer den jag var, jag sörjer den jag kunde ha blivit och inte minst sörjer jag woke.

Så synd att det blev som det blev.

Jag blir sentimental när jag tänker på vilket öde woke till slut mötte och ältar vad det en gång var. Men för evigt kan jag inte vagga i nostalgins famn, istället ska jag vänta tålmodigt tills historien upprepas och woke följer med. Till dess allesammans: #staywoke(ish).

Illustration: Simone Samaletdin 8|

Jag ser rött Faller handlöst Struplös Upp upp Upp ur tjäran Varm klibbig blind En främmande vy och brutna ben Formas lätt av vindslungna rep Till altare och krona Bärs av han och han och han Skrapar fram och svamlar Svavel och salt OLLE EDMAN

9||9 Foto: Emma Jobe

Gamla polmag

Resa Ibland känns Uppsala, och speciellt Polkand, som hela ens värld. Den bubblan är ju det som gör Uppsala så magiskt, men det är också det som gör det extra spännande (och läskigt) att lämna bubblan och åka på utbyte. Gamla Polmagredaktionen 24/25 har alla upptäckt nya världar under höstterminen, och vi är här för att berätta om vad vi lärt oss, samt bistå med tips för era framtida utbyten.

Har ni frågor om Freds- och konfliktprogrammet kan ni vända er till Hanna (det är nämligen också en helt ny värld), om Paris kan ni vända er till Alma (som har haft så mycket att göra på Sciences Po att hon inte ens hunnit skriva en reseberättelse), och är ni nyfikna på Skottland, England eller Singapore får ni förhoppningsvis svar på era frågor i denna artikel!

– Gamla redaktionen

Singapore - Agnes Vart var jag på utbyte?

Jag tog mig ända till Sydostasien och gjorde mitt utbyte i Singapore. Jag pluggade på Nanyang Technological University, ofta benämnt som NTU.

Vad lärde jag mig på mitt utbyte?

traditionella kolonialbyggnader står kvar bland enorma skyskrapor där Singapores MNC:s (multinational companies) håller till. I min sociologikurs, “Singapore Society In Transition”, berördes många nyanser och effekter av Singapores ambitiösa stadsprojekt, men även landets knasiga politiska system. Singapore blev självständigt 1965 (60-årsjubileum firades när jag precis kommit dit!) från att tidigare varit en federation med Malaysia, och ända sedan självständigheten har landet styrts av samma parti, People’s Action Party (PAP). Trots att samhället till synes upplevs ganska fritt genom prestigefulla, högt rankade universitet och många etablerade företag, är exempelvis organisationsfriheten och pressfriheten begränsad – det finns en enda tillåten plats för demonstrationer, civilsamhällesorganisationer är begränsade, och de lokala dagstidningarna kontrolleras av staten. Att få uppleva att bo i ett land som inte har samma fri- och rättigheter som i Sverige var därmed en av mina stora lärdomar och något som jag reflekterade kring mycket!

Under mitt utbyte lärde jag mig så otroligt mycket, vilket jag är så glad över! Först och främst är Singapore en mycket unik plats på många olika sätt, bland annat på grund av sitt tropiska klimat och moderna stadsbild, men även för oss framtida statsvetare som intresserar oss för demokrati.

Landet Singapore är i princip en enda storstad, där varje hörn är bebyggt så att landets dryga 6 miljoner invånare ska få plats på den knappa ytan.

Detta innebär i sin tur en mängd höghus, inte minst i downtown, där För att lägga faktabeskrivningen åsi-

10|

do, lärde jag mig även att bli ännu mer självständig. Som ensamresande Polkandare till Singapore fick jag sätta på mig mina big-girl boots och ge mig ut på egen hand – utan mina vänner, familj och pojkvän. Trots lite nerver gick det såklart jättebra. Jag fick fem nya tjejkompisar till roommates från olika program i Uppsala, och med dem upptäckte jag länder som Malaysia, Indonesien och Thailand. Jag prövade även på att solo-resa i Taiwan och Sydkorea, och lärde mig att det inte alls var särskilt svårt som jag trodde. Kort och gott fick jag se och upptäcka en ny del av världen under mitt utbyte, och som många andra säger (Nina och Elias), fick jag också perspektiv och uppskattning för mitt liv i Sverige och Uppsala.

g goes utbyte AGNES ERICSSON, ELIAS SARTORIUS, NINA SELROOS Tips för utbyte!

Vart var jag på utbyte?

Jag har egentligen många tips till er som ska iväg, men jag ska göra mitt bästa för att sammanfatta några stycken så kort som jag kan. Först och främst: förbered dig noga och väl. Om du ska utanför Europa, kolla upp vilka vaccin du ska ta i god tid, eftersom många vaccin kräver flera doser med månaders mellanrum. Läs alla mail du får och se till att ha god framförhållning med universitetets administrativa grejer. Fundera även kring hur mycket du behöver spara redan nu.

På många platser är boendekostnaderna mycket högre än här i Uppsala,

så bara det kan vara trixigt, särskilt om du inte får Erasmus. Men – tänk också på att ta chansen att maxa ditt utbyte. Sitt inte hemma och ha tråkigt – ta alla chanser du får att testa något nytt och träffa någon ny. Ditt utbyte är till för att du ska lära dig, utvecklas och skaffa nya kompisar, så passa på och ta vara på tiden! Trots att en termin kan låta långt så går tiden i ultrafart efter cirka en månad. Och sist men inte minst – det kan kännas obekvämt att vara hemifrån de första dagarna, men det går över snabbt, och snart har du ett andra hem.

Sheffield - Elias

otroligt många fantastiska miljöer man övar upp sin förmåga att vara självständig och klara saker på egen Jag var i Sheffield, England hand under ett utbyte. Att åka bort på University of Sheffield uninnebär också att jag fick en uppder mitt utbyte nu i höstas. skattning av Sverige som jag kanske inte hade fått annars – borta bra men Vad lärde jag mig på mitt utbyte? hemma bäst som man brukar säga.

Innan mitt utbyte hade jag aldrig bott utomlands, så just när jag kom dit kändes det lite läskigt – men väldigt spännande. Hela upplevelsen var otroligt lärorik, bland annat då jag fick tillfälle att slipa på min engelska, men också att möta många människor från andra länder. Jag fick fler upplevelser från andra kulturer, främst den brittiska såklart, men även från andra platser. Till exempel upptäckte jag att britter är ett och städer som landet har att erbjuväldigt trevligt folk som är mycket da. Sheffield var även en spännande mer utåtriktade än vad vi i Sverige stad, en blandning av det nya och är. Storbritannien är dessutom ett det gamla, och en stad som jag nog mycket vackrare land än vad jag aldrig hade besökt om det inte vore hade trott. Det regnar, men det finns för mitt utbyte. Jag tycker också att

|11

Gamla polmag

Resa Tips för utbyte!

just det, särskilt för de av oss som i närheten av dig. Till sist vill jag är lite mer blyga. Det är också gan- ge mitt främsta tips; åk på utbyska dyrt att bo utomlands, åtmins- te! Personligen var jag väldigt tone i Storbritannien då du inte får osäker på om jag ens ville åka, något Erasmus-bidrag (tack Brexit) och i så fall vart, men nu i efterså var beredd på att spara lite mer. hand kan jag verkligen säga att det var värt det. Utbytet är en unik och Jag vill även slå ett slag för att åka fantastisk möjlighet så lev lite och runt och resa medan utbytet på- ta chansen även om du är osäker! går. Det kan vara svårt att klämma in i ens hektiska schema, men det är verkligen värt det. Ett land som Storbritannien är ganska litet ändå, med bra tågförbindelser, och att bo utomlands innebär att allt runt din utbytesort är närmare. Så passa på, framförallt om du ockUtbytet är en fantastisk chans för så har kompisar som är på utbyte Här kommer även några utbytestips. Om din skola erbjuder en inspark, gå på den, även om det betyder att du måste åka dit lite tidigare än planerat. Jag vill även tipsa om att verkligen våga! Det kan låta lite klyschigt men det är faktiskt sant, man har så mycket roligare om man går lite utanför sin comfort zone.

Edinburgh - Nina ser vid deras College of Arts, Humanities and Social Sciences, och som stats-tjejen jag är betydde det en kurs i genusvetenskap, en kurs i internationell utveckling, och en komparativ välfärdskurs.

Vad lärde jag mig på mitt utbyte?

På ett av mina första insparksevenemang i Edinburgh lärde jag mig att det är en känslig fråga att fråga en skotte om deras åsikt om skotsk självständighet, och att man faktiskt inte uttalar det Edin-burgh, Vart var jag på utbyte? utan Edin-brah. Jag lärde mig ockJag åkte med Mobility till Edin- så att om man är över 21 år gamburgh, Skottland och pluggade mal klassas man i Storbritannien en termin på University of Edin- som en mature student (det vill burgh. Jag pluggade valfria kur- säga gammal), vilket var lite skär-

12|

rande. Men för varje dag som gick och för varje liten kulturkrock som uppstod lärde jag mig att känna mig mer och mer hemma i Edinburgh, och det blev snabbt en av mina favoritstäder i världen. Kullerstensgator, livliga pubar, fantastisk natur, pratglada britter, gotisk

g goes utbyte AGNES ERICSSON, ELIAS SARTORIUS, NINA SELROOS arkitektur, fluffiga kor – Edinburgh erbjuder lite av allt. Och det främsta jag lärde mig i Skottland var just lite av allt – balans. Betygen spelar plötsligt ingen roll när du är på utbyte (utöver godkänt) och det ger n frihet att verkligen vara nyfiken: plugga utav rent intresse, testa på nya aktiviteter varenda kväll, um gås med människor från hela världen och resa runt så mycket man bara kan. Jag fick lite nytt liv i mig, så att säga, vilket var precis det jag behövde efter två år av intensiva Polkand. Och det hjälpte mig även att uppskatta allt det jag hade saknat när jag var borta ännu mer när jag kom tillbaka till älskade Uppsala. Tips för utbyte!

Om du ska på utbyte till Edinburgh, eller Storbritannien generellt, vill jag verkligen slå ett slag för att tåga omkring på ön. Storbritanniens National Rail erbjuder ett Railcard för £35 som gör att du sparar ⅓ på varje tågresa du tar, och så länge du åker mer än ungefär 2 tågresor tjänar du in pengarna (eftersom tågresor, såsom allt annat i Storbritannien, är ganska dyra). Under mitt utbyte tågade jag till London,

Glasgow, Sheffield och Leeds – för när annars har man så nära till alla Storbritanniens trevliga städer som när man redan är i Storbritannien? Passa på! EU-Europa kan du alltid resa till från Sverige, och resan längs Skottlands kust in i Englands countryside är oförglömlig.

På tal om dyrt: sök stipendium och spara pengar innan ditt utbyte!! Är det någon som vet om UK lämnat EU? Skottarna påminner en nämligen gärna om allt de gått miste om på grund av Brexit varje dag, och ens bankkonto påminner en om bristen på Erasmus-bidrag varje gång man bokar en till tågresa eller betalar sin hyra på 12 000 kronor.

Men det är värt varendaste krona!

Extra bilder:

Foton: Agnes Ericsson, Elias Sartorius, Nina Selroos

|13

Kultur

POL - K

HARRY GRAUERS

Vem ska porträttera vår egen Belle Époque?

”Mellan vårt i dag, vårt i går gyllene era man upplevde sig ha och i förrgår är alla broar riv- förlorat. Vi börjar närma oss na.” Stefan Zweigs ord är välci- samma situation i dag. terade, men de tål att användas igen. För vi är i samma sits. I sina memoarer Världen av i går redogör Zweig för ett förlorat Europa. Likt ingen annan, före eller efter, porträtterar han livet i Europa före första världskriget - La Belle Époque - och mellankrigstiden, I synnerhet i Wien och dubbelmonarkin.

Den värld som han växte upp i fick han se krossas - inte bara en gång, utan två.

La Belle Époque brukar användas för att beteckna tiden mellan fransk-preussiska kriget 1871 och första världskrigets 1914.

Den relativt fredliga tid, då den industriella revolutionen gick på högvarv, demokratier växte fram, man kunde resa kontinenten runt utan pass och kulturen blomstrade. Tillsammans med dåtidens intellektuella elit - Rilke, Freud, Herzl, Joyce, Rodin, med flera - frekventerade Zweig Wienerkaféer och teatrar, diskuterade poesi och konst Jürgen Habermas borgerliga offentlighet. Men termen La Belle Époque har uppkommit i efterhand, för att beskriva den

14|

Vad ska vi egentligen kalla den tiden vi lever i? Och den tiden som varit? Vi har inte ett begrepp, likt engelskans postwall, för att beteckna den tid vi genomlevt sedan kalla krigets slut. Oavsett, är det en period vi inte längre befinner oss i. Ni läsare - och undertecknad - växte upp i en annan period. I en annan värld - gårdagens värld.

Ingen bok, som med samma storhet och passion porträtterar vår förgångna tid, har - ännu kommit fram. Förhoppningsvis är det inte redan för sent.

Att säga att Världen av i går domineras av nostalgi vore en underdrift. Det är ett vanligt litterärt motiv (behöver jag ens nämna En förlorad värld?), men det är också riskfyllt. Hur mycket vi än önskar att vi kunde vrida tillbaka klockan, återställa en annan tid, går det inte.

När politiken trots allt försöker medföljer stora risker - det har historien visat. Men dessa viljor finns än i dag. När högern talar om lag och ordning, och vänstern om marknadsinskräningar, bygger ofta retoriken på att man vill återvända till en tidigare ordning. Vi har fallit i denna fälla förut.

2025 års - så kallade - Nobelpris i ekonomi gick bland annat till Joel Mokyr. Som ekonomisk historiker har han visat varför det var just i västvärlden som det ekonomiska välståndet tog sådan fart. Svaret: upplysningen. En intellektuell öppenhet och acceptans för förändring föranledde Europas explosionsartade utveckling. För är det inte lite ren optimism vi behöver, i dessa tunga tider? En ofelbar tro på framtidens möjligheter.

Tänk om våra politiker kunde inse det.

Illustration: Amanda Orre

ULTUR BODIL SÖDERHOLM

|15

Historia Uppsala universitet är Nordens äldsta och slog upp portarna redan 1477. Det händer att jag roar mig med att försöka föreställa mig de otaliga studenter som vandrat längs Uppsalas kullerstensgator långt före mig. Jag fastnar då lätt i föreställningen att de måste varit mycket mer seriösa än jag. Det förefaller märkligt att 1600-tals studenterna skulle ha deltagit i samma ändlösa festligheter som universitetet förknippas med idag.

Tanken på knäbyxor och västar tillhörande stormaktstidens elit som dryper av billigt bubbel den sista april ter sig komisk i sin orimlighet. Men faktum kvarstår att många av universitets nationer grundades just under denna tid. Så hur såg egentligen studentlivet i Uppsala ut i nationernas begynnelse?

Här kommer en crash course i nationshistoria.

Från början var nationerna många fler och representerade mindre delar av landet än vad de gör idag. Det är till följd av en rad sammanslagningar vi fått dagens tretton nationer. Det mest uppenbara exemplet är Snerikes, som är en sammanslagning av Uppsalas äldsta nation, Södermanlands nation, som grundades redan 1595 och Nerikes nation som grundades på 1640-talet.

16| Foto: Emma Jobe

En vandring genom

”Än idag händer det att en pubskylt eller till och med en flaggstång under mystiska omständigheter försinner från GH” Från början erkändes inte nationerna av universitetet och institutionerna hade således ingen formell koppling. Det skulle dröja tills 1663 innan universitetsstyrelsen insåg att tiden var kommen för ett erkännande. Nu blir det obligatoriskt för varje nation att ha en inspektor i form av en professor vid universitetet som håller koll på landsmännen. Genom åren har många historiska namn tjänstgjort som inspektorer, exempelvis Carl Rudbeck vid V-Dala nation. Rudbeck ackrediteras med att ha gjort ”den första vetenskapliga upptäckt som gjorts av någon svensk”. Upptäckten gällde lymfan och dess funktion i människokroppen.

Samspelet nationerna emellan har inte alltid varit fredligt. Fejden mellan Smålands- och Kalmar nation är historisk. Smålands nation grundades 1645, men viss intern splittring rådde mellan studenter från de två kyrkostift nationen representerade. Spänningen nådde sin höjd 1663 då nationen tudelades och blev Växjö respektive Kalmar nation. De två nyblivna nationerna lovade varandra att aldrig återuppta namnet Smålands nation. Några år senare var sveket ett faktum då Växjö trotsade överenskommelsen och återtog det gamla gemensamma namnet.

Kalmar nation är uppenbarligen nationernas bråkstake, även Gästrike-Hälsinge nation hamnade i skottlinjen när Kalmars korta inkvartering i GH:s nationshus upphörde år 1895. Kort efter utflytten byggdes nämligen Kalmars kuratorsexpedition om till herrtoalett. Svårförlåtligt om du frågar kalmariterna. Än idag händer det att en pubskylt eller till och med en flaggstång under mystiska omständigheter försvinner från GH.

”Samspelet nationerna emellan har inte alltid varit fredligt”

m Uppsalas nationer ESTER MATHIASSON

I många år hade inte nationerna vare sig behov eller kapital för att skaffa sig egna nationshus. Sammanträden skedde i olika lokaler varje gång, och landskap hölls hemma hos inspektorn. På 1800-talet hade studenterna blivit för många och det är nu de flesta nationer skaffar sig sina egna hus. Västgöta nation, vars nutida lokaler av många anses vara en av Uppsalas vackraste byggnader, intog sitt orangea nationshus år 1832.

Under den tid då nationerna inte hade egna lokaler väcktes frågan om vart man skulle förvara nationens kassa och ägodelar. Svaret blev så enkelt som i en kista, en så kallad fiscus.

Praktiskt med portabel förvaring när man inte har stadigvarande uppehåll. I smårummen på Uplands nation kan den intresserade komma och se tre fisci som bevarats från de tre nationer som på 1840-talet gick samman för att tillsammans bilda Uplands nation.

I majoriteten av Uppsalas, och nationernas, långa historia har endast män varit välkomna att delta i studier och studentikosa festligheter. Så förblev det tills 1872 då den första kvinnan, Betty Pettersson, skrev in sig vid Uppsala universitet och vid Gotlands nation. Bettys studietid markerar en viktig milstolpe i Uppsalas, och Gotlands, historia och hennes minne lever kvar via nationens pubverksamhet som fått namnet Bettys pub.

Efter lite efterforskning verkar det som att jag till viss del haft rätt i mitt antagande om att dagens nationsfester inte är lika gamla som nationerna i sig. I nationslivets första skeden verkade nationerna främst för att vara studenterna behjälpliga i studierna. Gasquer och baler tycks tillhöra de äldre studentikosa festerna. Värmlands nation i Uppsala och Nylands nation i Helsingfors nådde en överenskommelse redan år 1875 om att vara varandras självklara gäster vid sittningar och högtidliga tillfällen. Nationsklubbar är däremot ett yngre koncept, med rötter i grammofondansen på Norrlands nation under sent 1940tal.

Hur var det nu med champagnegaloppen då? Fanns den redan på knäbyxornas tid? Nej, fullt så gammal är den inte. Champagnegaloppen är ett relativt modernt inslag i nationsverksamheten och föddes på Stockholms nation år 1975 då studenter ”galopperade” från mösspåtagningen på Carolina Rediviva tillbaka till nationen för att dricka champagne. Exakt när förtäringen av champagne övergick i vaskande av Provetto verkar det dock råda mer ovisshet om.

”Nationsklubbarna är däremot ett yngre koncept”

Illustration: Bodil Söderholm |17

Har de svenska poli

Politik

En majoritet av det svenska fol- ”75% av alla Samtidigt pekar undersökningar ket känner oro inför klimatförpå att en majoritet av det svenska svenskar känner ändringarna och vill att politifolket vill se mer omfattande kliken ska se till att klimatmålen oro för klimatförmatsatsningar. 72 procent av alla nås. Polmagasinet har frågat svenskar anger att de kan tänka sig representanter från samtliga ändringarnas efbetala en procent av sin inkomst partier om de har klimatångest. för att motverka den globala uppfekter och vill se Svaren visar stor variation: visvärmningen. Tre av fyra svenskar sa är oroliga men hoppfulla, an- snabbare åtgärder” tycker att det är viktigt att regerdra mer bistra, och somliga har ingen för en politik som tar Sveinte velat besvara frågan.

Trots detta ser Sverige ut att mis- rige mot klimatmålen. 75 procent sa alla EU:s klimatmål för 2030, av alla svenskar känner oro för kli2040 och 2045. Under 2023 och matförändringarnas effekter och ”Jordens förmåga 2024 ökade våra utsläpp*, vilket vill se snabbare åtgärder. till stor del förklaras av att reatt förse oss med geringen sänkt både reduktions- Även om sjukvård och trygghet livsviktiga resurser plikten och skatten på diesel och har blivit de viktigaste frågorna för bensin. I skrivande stund har re- svenska väljare finns det ett tystlåsom rent vatten geringen nyss ändrat reglerna för tet men brett stöd för mer ambitioch mat försvagas Exportkreditnämnden med syftet ös klimatpolitik. Men återspeglas att svenska staten ska kunna stötta den folkliga opinionen i politistadigt” fossilgaskraft i andra länder. Det- ken? Vi har frågat representanter ta står enligt klimatforskare i strid från samtliga politiska partier om Under det senaste året har med Sveriges globala klimatöver- de känner oro inför klimathotet. larmrapporterna om minskande enskommelser. biologisk mångfald, extrema väderhändelser och pressade ekosystem avlöst varandra. Jordens förmåga att förse oss med livsvikPartiernas klimatbudget 2026 tiga resurser som rent vatten och mat försvagas stadigt. Den brittiska underrättelsetjänsten har varRegeringen: 19,6 miljarder kr nat för att matbrist och massflykt Socialdemokraterna: 20,7 miljarder kr till följd av klimatförändringar Centerpartiet: 24,2 miljarder kr kan bli en realitet redan 2030, nåVänsterpartiet: 29,7 miljarder kr got som skulle få stora konsekvenMiljöpartiet: 45 miljarder kr ser för global säkerhet. En sak är säker: Om utsläppen av växthusgaser inte avtar mycket snart Källa: Dagens Nyheter kommer konsekvenserna att bli förödande och oåterkalleliga.

18|

itikerna klimatångest?

–

Känner du oro inför klimathotet?

AMANDA ORRE

- Sverigedemokraterna svarade inom ett dygn och avböjde medverkan. Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna valde att inte svara alls.

Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist: – Ja, jag känner oro. Speciellt som det nyligen stod klart att utsläppen ökade med sju procent under 2024 och att denna regerings ambitioner för klimatet är nästintill obefintliga. Det är oroväckande och kräver handlingskraft. Men jag som arbetat många år i näringslivet med små och växande, innovativa och gröna bolag ser med tillförsikt på framtiden och vet att näringslivet kan vara en del av lösningen om det får rätt förutsättningar. Men då måste politiken ta klimathotet på allvar, stå fast vid våra klimatmål och skapa incitament för människor och företag att lyckas.

Miljöpartiets Amanda Lind:

– Ja. Klimathotet är på riktigt och forskningen är tydlig: konsekvenserna drabbar redan människor, natur och samhällen och det kommer bli värre om vi inte agerar. Men oron får inte bli handlingsförlamande, utan måste omsättas i politik som tar klimatet på allvar. Att jobba politiskt för att få ner utsläppen, stärka rättvisan och ge hopp om att vi faktiskt kan ställa om tillsammans, är mitt bästa knep för att hantera den oron.

Socialdemokraternas klimatoch miljöpolitiska talesperson, Åsa Westlund:

– Ja, absolut. Vi ser redan hur extremväder som skogsbränder, översvämningar och torka blir både vanligare och värre till följd av klimatförändringarna. Det oroar mig såklart. Men jag känner också en stor frustration över att vi riskerar missa alla de möjligheter som kommer med omställningen.

Med regeringens klimatpolitik har vi tappat viktiga år. Vi behöver driva på omställningen som skapar nya jobb, stärker Sveriges ekonomi och våra företags konkurrenskraft.

I dagens omvärldsläge har vi allt att vinna på att stärka vår beredskap, så att vi inte fastnar i osunda beroenden av skurkstatsolja.

Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar:

– Jag är väldigt orolig över klimatkrisen och tycker att situationen är akut. Vi måste minska utsläppen snabbt, både i Sverige och i resten av världen. De åtgärder som görs idag räcker inte och regeringen gör alldeles för lite, tvärtom så ökar de utsläppen. Jag tycker också att ansvaret framför allt ligger på samhället och politiken, inte bara på enskilda individer. Klimatpolitiken måste dessutom vara rättvis. Vi vet att de som har mest pengar också släpper ut mest och därför bör de också bidra mer till omställningen.

*Siffrorna för utsläppen under 2025 är ännu inte färdigställda Källor: Dagens nyheter (2026-01-23, Sverker Lenas), Naturvårdsverket (2025-04-11), Exprotkreditnämnden (2026-02-11), Klimatgranskaren (2024-02-28), Naturskyddsföreningen (2024-02-19)

Illuatration: Amanda Orre

|19

Fatta ett smart beslut Bli medlem i Fackförbundet ST. Vi är det största fackförbundet för de som jobbar på statligt uppdrag och med ansvar för samhällsbärande infrastruktur.

Vi är experter på staten och kan hjälpa dig att landa rätt i arbetslivet, när det väl är dags för det.

Som studentmedlem i Fackförbundet ST får du tillgång till gratis karriärtjänster, fackligt stöd, insikt i hur det är att jobba på statligt uppdrag och förmånliga rabatter på till exempel försäkringar.

st.org/student

18|

MEDLEMSKAPET ÄR

GRATIS!

Krönika

Nostalgi i ny tappning

I början av året svämmade mina sociala medieflöden plötsligt över av gamla poplåtar med Zara Larsson, Snapchats närmast ikoniska hundfilter och bilder på Starbucks-kaffemuggar tagna för tio år sedan. Jag tvivlar på att den nu smått daterade 2016-trenden undgått någon av er sociala medieanvändare – nostalgiskt drömmande till ett decennium tillbaka, ett år fyllt av färgglada filter, trallvänliga sommarplågor och lekfull sociala medier-användning. I många kommentarsfält utnämns 2016 till ”det sista bra året”. Frågan är om denna trend endast är en slumpmässigt uppkommen kollektiv nostalgi, eller om den i själva verket säger mer om vår samtid än om året den hyllar?

”ett år fyllt av färgglada filter, trallvänliga sommarplågor och lekfull sociala medier-användning.”

Om man kikar på trendens uppkomst blir det tydligt att den är sprungen ur en längtan efter det gamla internet. En tid då sociala medier inte var fulla av AI, folk postade på Instagram utan att eftersträva perfektion eller pengar, och internet var mer avskuret från den verkliga världen med sina politiska spel, konflikter och vinstintressen. Men det är mer än bara sociala medier som förändrats sedan 2016 – och som titeln på denna tidning

EIRA WOLGAST

föreslår står vi idag på många sätt inför en helt ny värld. Världsordningen präglas av makt och styrka snarare än den globala solidaritet vi lovades som barn, och när 2016-trenden nådde sin höjdpunkt var Grönland på allas läppar och hela Europa höll andan.

ignorerar detta. När jag började skriva denna text var utgångspunkten en slags kritisk känsla gentemot 2016-trenden som jag tyckte kändes för romantiserande och förenklande. Allt detta tillbakablickande när det är vår samtid vi borde prata om väckte irritation hos mig.

Förklaringen bakom trendens popularitet kanske hittas i en blandning av nostalgi över det gamla internet, osäkerhet och rädsla kring samtiden och helt enkelt människans psykologi och tendens till eskapism. Eskapism är ingenting nytt. Folk har i alla tider flytt verkligheten tillbaka till en tryggare, bättre, mer familjär tid. Jag känner igen mina egna beteendemönster, hur jag drömmer mig tillbaka till gamla reseminnen varje gång Neken känns för svår, eller hur jag när livet känns överväldigande till och med längtar tillbaka till barndomen i Borlänge.

Samtidigt är det ack så vanligt att omedvetet se tillbaka på allt det gamla med en onyanserad blick, som romantiserar och slätar över allt som var svårt då.

Det finns alltid saker som är jobbiga, men nostalgisk eskapism och trender som anammar den

Men i takt med skrivandet växte en nostalgisk känsla även hos mig, så jag antar att kritik av trenden och dess eskapism inte vore annat än hyckleri från min sida. I en förvirrande, ny och oviss värld, behöver man ibland finna trygghet i vad som än fångar ens uppmärksamhet och som kan ge lite glädje. Samtidigt måste vi inse att världen aldrig har varit och aldrig kommer att vara okomplicerad – 2016 var många av oss knappt tonåringar och nu saknar vi förgäves en slags enkelhet som aldrig riktigt funnits utanför ett barns medvetande.

”Folk har i alla tider flytt verkligheten tillbaka till en tryggare, bättre, mer familjär tid” Illustration: Amanda Orre

|21

Krönika

Korsord MALTE KLARSTRÖM

Det här korsordet har ett tema; många av orden är, innehåller eller anspelar på städer. När ett ord är eller innehåller namnet på en stad anges landet som staden ligger i parentes bredvid ledtråden till ordet. Svenska namn på städer gäller. Engelska ledtrådar har även svar på engelska. * = städer med mindre än 100 000 invånare.

22|

LODRÄTT: 1: Storgnagare (Montenegro*) – 2: Storboxare – 3: Ratas – 4: Accepterat – 5: Fortunas gåva – 6: Ytterst upprörd (Sydkorea) – 7: Det du skriver tentor i – 9: Hawaiiansk krans – 10: Gått ner (Belarus) – 11: Australiensisk nemesis – 12: Nordamerikanskt försvarssystem (SV) – 13: Matchat (Marocko) – 17: Ja må de – 19: Utbytta – 21: Prinsessa med värmländsk titel (Bulgarien) – 22: Resursrik plats i naturen – 25: Bättre än bäst – 26: Havererar vid snöfall – 27: Går att hitta i New York, Texas och Glasgow (Frankr.) 28: Upplysa om fara (Bulgarien) – 29: Slå – 31: Ifall att – 33: Film med Stormare och flishugg (USA) – 36: Caucasus state (Colombia) – 37: Might be Brady – 38: Fransk vän – 42: Vittra (Indien)– 44: Hyra – 45: Påstod – 46: Köpslå, lite musikaliskt – 48: Gammal ätt, modernt museum (Finl.) – 51: Vem som helst – 52: Plats för stora evenemang (USA) – 54: Nerböjd ställning – 55: Rejält tilltrasslad situation – 57: Energi – 60: Stor tävling – 62: Statskunskap i grundskolan – 63: Mittlinje på #43 – 65: Grundämne och måne – 69: Platser du gör tentor (SV) – 70: Redskap som drivs in i mellanrum (SV) – 71: Adverb som följer ”inte” – 73: Smeknamn på svensk statsminister – 74: Namn på man med hammare 75: Namn på flera spanska premiärministrar (Nigeria) – 78: Första delen av änglarnas stad – 80: Alternativ för de som är för

VÅGRÄTT: 1: Olympisk båt (Nigeria) – 7: A lot of #37 (UK) – 8: Nått sin höjdpunkt (Tyskl.) – 14: Njutningsmänniska, filosofiskt (Japan) – 15: HQ in NYC – 16: #15:s arbetsorganisation (Peru*) – 18: Platåberg (USA) – 20: Romare åt öst, namn från forna stad. – 23: Forsmarksfavorit – 24: Hem till lesbianer (Finl., Sierra Leone) – 27: Växt som hittas bakpå vulpes (Turk.) – 30: Icke-statlig organisation – 32: Snack döpt efter apelsinstad (Israel) – 34: Lyxigt pannband – 35: Sort – 37: Kap (Nigeria, Marocko) – 40: Ämnet för ”frågan” (SV ) – 41: Silver (Belgien) – 43: Där det går att hitta korsordets tema – 46: Handla (Tyskl.) – 47: Fotbolls-Erik – 49: Sägs ha skapats av ett revben – 50: Farsot (USA) – 53: Illustration med hjälp av kroppsspråk (Rumänien) – 56: Valuta åt väst – 58: Förlegat namn på mentalsjukhus (Danmark) – 59: Med kraft, på scen, dansgolv mm – 60: Du och jag (SV ) – 61: Vinblandning – 64: Ej allmängods – 66: Skrapa (Togo) – 67: Storskaligt, på neken. – 68: Permanenta (Serbien) – 71: En grupp gudar inom Hinduismen (Indien) – 72: Kommer när kvällen tar sitt slut – 74: Hejsan (Tyskl) – 76: Släkting till trana – 77: Get on it – 79: Enormt klot av plasma (SV ) – 82: Strömma (SV ) – 83: Mumsiga (Indien) – 84: Folk som bryr sig mycket om sakers utseenden.

Från studier till arbetsliv

Vi finns här för dig!

Akademikerförbundet SSR är fackförbundet för dig som politicesstudent. På vägen mot en akademisk examen förtjänar du någon som verkligen förstår din utbildningsbakgrund.

Vi är det ledande samhällsvetarförbundet och arbetar för att din utbildning ska löna sig, både i form av högre lön och bättre villkor.

Säkra din framtid genom att välja ett fackförbund som kan din bransch! cv

CV- och LinkedIn-granskning

Olycksfallsförsäkring

Löne- och karriärrådgivning

Kontakt med arbetslivet

Samtalsstöd vid psykisk ohälsa

Experthjälp om du får problem på jobbet

BLI STUDENTMEDLEM HELT KOSTNADSFRITT

POLMAGASINET BJUDER IN TILL RELEASEFEST! NÄR? EFTER ÅRETS SISTA TIDNINGSSLÄPP (DATUM KOMMER) ’ VAR? VI VET INTE ÄN, MEN VI KOMMER HITTA NÅGOT OTROLIGT...

VEM? ALLA POLKANDARE ÄR VÄLKOMMNA! TEMA: SPRING FLING!