En helt ny värld
REDAKTIONEN
Vad kallar man en framtidsvision som skildrar en auktoritär världsordning, ondskefullt manipulativa algoritmer och en planet vars mekanismer är fullkomligt satta ur spel? En dystopi –eller en realistisk prognos? Att vi står på randen till något stort, något världsomvälvande, det är i varje fall uppenbart.
Det är en pessimistisk tid vi lever i. Vi påminns ständigt om detta, om att utvecklingen på så många plan går åt fel håll och att den allmänna inställningen är att “allt är hopplöst”. Tidningsrubrikerna talar om att vi är den första generationen på mycket länge som tror att vi kommer att få det sämre än våra föräldrar. På föreläsningar får vi höra om 90-talets optimism, om Fukuyama och demokratins segertåg. Sedan klickar föreläsaren fram nästa bild, en kurva som sakta börjar likna en sur mun – passande nog. Antalet demokratiska länder har börjat minska igen. Våra far- och morföräldrar berättar på familjemiddagar, med något glansigt i blicken, om 70-talets brinnande engagemang, om hoppet som fick luften att vibrera. Det är inte bara världen som är mörk, utan även vi, får vi höra. Vi utgör generationen som bara bedriver aktivism i kommentarsfält, vi har svikit ungdomarnas viktigaste uppdrag – att vara idealister.
Visst, jag håller med om att framtiden ofta känns hopplös. Samtidigt håller du just nu i ett bevis på att vi, trots allt, inte har gett upp hoppet. Denna tidning må till stor del handla om oroande omvärldshändelser, men att så många har bidragit och engagerat sig, det visar att vi visst orkar. Vi bryr oss, vi vill se förändring, vi vill se en ljusare framtid. Kanske är det i pessimismen som optimismen tar avstamp. Och kanske är det inte i blint hopp som vi finner kraft, utan i kunskap och nyfikenhet. Eller kanske är det bara kul att lösa korsord och diskutera Polmagasinets framtidsbingo. Oavsett vad, ge inte upp hoppet.
Trevlig läsning! / Amanda Orre
ANSVARIG UTGIVARE
Bodil Söderholm
CHEFREDAKTÖR
Amanda Orre
FORMGIVNING: Suraya Berhe, Louise Merup Gävner, Amanda Orre, Siri Strannegård |
ILLUSTRATIONER: Amanda Orre, Simone Samaletdin, Bodil Söderholm |
FOTON: Agnes Ericsson, Centerpartiet, Emma Jobe, Elias Sartorius, Nina Selroos |
OMSLAGSBILD: Amanda Orre, Bodil Söderholm |
Suraya Berhe
Ester Mathiasson
Louise Merup Gävner
Siri Strannegård
Vill du bidra till nästa nummer?
Skicka in ditt bidrag till polmagasinet@uppsalapolitices.se
Vi ser fram emot din text, illustration eller idé!
Den nya världsordningen - Med Europa i spetsen?
JOHANNES RUSTAS
Intervju med Elisabeth Thand Ringqvist SURAYA
Ett ode till woke
ANDREA ENGSTRÖM
Gamla polmag goes utbyte AGNES ERICSSON, ELIAS SARTORIUS, NINA
SELROOS
Vem ska porträttera vår egen Belle Époque?
2026-bingo
BODIL SÖDERHOLM
En vandring genom Uppsalas nationer
de svenska politikerna klimatångest?
i ny tappning
Krönika
Den nya världsordningen --
Jag har hela livet drömt om att uppleva något stort, att känna den friska fläkten från historiens vingslag. Nu när jag står här känns det mer som en storm.
Den värld vi trodde att vi levde i är principiellt förändrad. Jag har aldrig läst ordet “världsordning” så många gånger - det är som att hela världen plötsligt läser en kurs i internationell politik. Ordet “historiskt” har väl i alla tider använts lite väl generöst, men all världens media har faktiskt anledning till detta språkbruk så som världen ser ut idag. Denna anledning stavas Donald J Trump, en man som på egen hand lyckats vända upp och ner på i princip allt. Amerikansk politik - check. Världshandeln - check. Världsordningen - check på den med.
Det är svårt att hitta en början till allt det som skett och jag förutsätter att majoriteten av er läsare kan rada upp minst lika många exempel som jag. Men en sammanfattning av Trumps
första (!) år i Vita Huset är ändå på sin plats. Den tar avstamp i JD Vance tal på säkerhetskonferensen i München i början av 2025. Jag kan fortfarande citera uttalandet om att “the biggest threat vis-á-vis Europe [...] is the threat from within”. Varken Kina eller Ryssland, utan Europa utgör sitt eget största hot. Att med ett så banalt språk som “vis-á-vis” helt och hållet omkullkasta den transatlantiska ordning som rått sedan andra världskriget var både overkligt och bara ett smakprov på vad som skulle hända sen.
”Efter Venezuela fick Trump blodad tand och återupptog sigg älskade Grönland-spår”
form av förutsägbarhet i den globala ekonomin. Tullar som, enligt alla ekonomer (och alla som läst NEK A), var uträknade på helt felaktiga grunder. Efter att ha initierat ett globalt tullkrig fortsatte Trump med att kräva mer av de europeiska Nato-länderna, som enligt honom har åkt snålskjuts på USA när det gäller försvarsutgifter.
Efter München har det rasslat på i samma takt under hela året. I Ukraina har Trump i princip avbrutit alla bidrag till landet och tagit Putins parti. Han har gjort det tydligt att han anser att stormakter har rätt till intressesfärer och inflytande över mindre stater i sitt närområde. Efter att tillsammans med JD Vance ha skällt ut Volodymyr Zelenskyj i Ovala rummet, i något som liknar en sekvens från Paradise Hotel, så var det den andra april dags för vad Trump kallade Liberation Day. Det var då han stod med en stor skylt utanför Vita huset och basunerade ut tullar, och på egen hand raserade all
I december 2025 släpptes den nya amerikanska säkerhetsstrategin som ytterligare cementerade den hållningen som JD Vance förordade i München. En knapp månad senare skedde något otroligt. Föranlett av rättsvidriga bombningar av “knarkbåtar” i Karibiska Havet så initierades på natten den 3:e januari “Operation Absolute Resolve”. Amerikansk militär flög in och arresterade/ kidnappade Venezuelas president Nicolas Maduro. Trump proklamerade den återupplivade Monroe-doktrinen, som så klart döpts om till “Donroe-doktrinen”, som innebär att Nord- och Sydamerika ska ingå i den amerikanska intressesfären. En aktion som enligt samtliga bedömare var totalt folkrättsvidrig och i total konflikt med den rättsbaserade världsordningen. Denna, ska det visa sig, bryr sig Trump inte det minsta om.
För nästa sak hände bara några dagar senare. Efter Venezuela fick Trump blodad tand och han återupptog sitt älskade Grönland-spår. Han krävde att ön skulle bli en del av USA,
med Europa i spetsen?
alltså ville han ta över territorium från ett allierat Nato-land. Europas tidigare appeasement-strategi med Trump-viskarna Stubb och Rutte i spetsen övergavs. Måttet var rågat och Europa sa till slut ifrån. Grönlandskrisen var den sista droppen för Europa och den slumrande europeiska jätten börjar nu sakta vakna.
När västvärldens ledare möttes i München igen i februari 2026 så var allt förändrat. Grönlandskrisen hade med all önskvärd tydlighet visat att de tidigare sanningarna inte längre gällde. Tysklands Merz och Kanadas Carney dödförklarade båda den regelbaserade världsordningen medan den amerikanska utrikesministern Marco Rubio cementerade den amerikanska inställningen. Bland de europeiska ledarna var nu budskapet att Europa måste klara sig självt. Tysklands Friedrich Merz och Frankrikes Emmanuel Macron (med sina solglasögon) går där i spetsen. EPP-ledaren Manfred Weber uttalade sig om flertalet åtgärder och förslag i början av februari, varav samtliga verkar för en påskyndad och ökad integration. Bland hans förslag återfinns att Europeiska rådet och Kommissionen ska ha samma ordförande, en form av ”EU-president”, samt stationerandet av en armé under europeisk flagg i Ukraina efter ett fredsavtal. Dessutom talas det numera om det tidigare tabubelagda two-speed Europe.
”I sin upp- och nedvändning av världsordningen har Trump väckt den europeiska jätten”
Natos framtid är i också högt upp på agendan. Europaledarna lyfter fram den europeiska säkerhetsklausulen, paragraf 42,7, framför Natos artikel 5. De enda som inte verkar tvivla på den är alliansens militärer, vilket möjligtvis är ett hoppfullt tecken. Men inte ens de vet vad Trump har i kikaren.
I sin upp- och nedvändning av världsordningen har Trump väckt den europeiska jätten. Med andra ord så har Trump skapat sin värsta fiende. Det är en gammal sanning att EU utvecklas i kriser och detta är den största utmaning Europa mött sedan andra världskriget. Hans agerande har löst upp många proppar inom EU och banat väg för ökad integration i en aldrig tidigare skådad intensitet. Han har till och med lyckats ena Frankrike och Tyskland i detta projekt, en tidigare omöjlighet! EU har redan undertecknat nya frihandelsavtal med den sydamerikanska frihandelsorganisationen Mercosur och den gigantiska handelspartnern Indien - det senare kallat “The mother of all deals” av Ursula von der Leyen. Efter att USA vänt Europa ryggen har man gjort detsamma
JOHANNES RUSTAS
och börjat se sig om efter andra alternativ. Detsamma gäller för Kanada och ryktet säger att deras premiärminister Mark Carney är direkt involverad i att försöka få landet att delta i Eurovision. Kanadensarna rör sig mot Europa och det är nog inte helt orimligt att de siktar på ett medlemskap i EU på lång sikt.
Nu skakas Europa till liv och frågan är vart det kommer leda. Är djävulen Trump i själva verket det europeiska projektets skyddsängel, som enar EU och till slut gör Europa till en spelare att räkna med på riktigt? Bara framtiden, och kanske Trump, vet vad som väntar…
”Är djävulen Trump i själva verket det europeiska projektets skyddsängel,
som enar EU och till slut gör Europa till en spelare att räkna med?”
Illustration: Amanda Orre
Intervju
Det är valår och för många väljare är Centerpartiets nya partiledare fortfarande ett relativt okänt namn, något hon själv är fast besluten att ändra på. Elisabeth Thand Ringqvist tar över rodret i en tid som präglas av samhällsoro, klimatdebatt och en generation unga som möter en allt tuffare arbetsmarknad. I en intervju i december berättade hon om sitt ledarskap, partiets viktigaste prioriteringar och hur hon vill forma vägen framåt inför det kommande valet.
Intervju med Elisabeth
som VD och styrelseordförande. Och jag vet att Centerpartiet är en folkrörelse som är duktig på att vinna val, om vi får helaorganisationen att arbeta tillsammans.
Du har lång erfarenhet från näringslivet. Hur påverkar din bakgrund ditt sätt att se på politiken och de frågor du vill driva?
- Min erfarenhet från näringslivet speglas dels i kunskapen om hur man styr och leder olika typer av organisationer, och dels i att jag har arbetat med
Hur känns det att bli invald nu när vi står inför ett valår? Vilka förväntningar har du på den kommande tiden?
- Det känns fantastiskt roligt att få kliva in med full fart i ett valår. Jag förväntar mig att arbeta väldigt hårt. För de flesta är jag en okänd partiledare, vilket jag vill jag ändra på. Det är viktigt att väljarna vet vem jag är så att de känner att de kan lita på mig och på Centerpartiet. En av mina styrkor är att jag tidigare arbetat med stora förändringar i stora organisationer, både
människor från många olika kulturer och erfarenhetsområden.
Jag har arbetat i Brasilien, Storbritannien, USA och runt om i hela Norden. Politiskt innebär det att jag vet vad som skapar tillväxt i Sverige; jag vet att det är företagen som, genom att anställa fler, ser till att fler får jobb. När man själv har drivit företag, arbetat med stora industrikoncerner och även engagerat sig i ideella föreningar, blir det obegripligt att inte alla politiker förstår att politikens kärna är att få Sverige att växa, samtidigt som
vi sänker utsläppen. För det är bara då det finns pengar att investera i välfärd i hela Sverige.
I en tidigare intervju nämnde du att Centerpartiet vill bevara ett alternativ till dagens svartmålning av Sverige. Hur menar du att Sverige svartmålas, och hur vill ni som parti agera för att förändra den bilden?
- Svartmålningen är något jag möter framför allt hos många unga, som känner en brist på framtidstro och hopp när dagens politiska debatt präglas av problem med skjutningar, sprängningar och en bild av att migrationen har orsakat stor skada för Sverige. Det är och har varit stora problem, men de får inte ensamt definiera vad Sverige är och kan vara. Parallellt pågår en utveckling inom digitalisering och grön omställning där många ser att Sverige ligger i absoluta framkant. Då måste vi som politiker också bygga vidare på det som gör Sverige starkt, och kan bli ännu starkare.
”Jag är bekymrad över den generation som först drabbades av covid och sedan en långdragen lågkonjunktur ”
Vilket har gjort det svårt att få jobb och lett till ökad psykisk ohälsa. Dessa akademiker kommer nu ut på en arbetsmarknad där storföretagen inte anställer och där AI tar bort en del av instegsjobben.
Elisabeth Thand Ringqvist
I din biografi skriver du om behovet av att få klimatet på rätt kurs. Hur tycker du att Sverige bäst kan nå det målet, och vilken roll vill Centerpartiet spela i den omställningen?
- Klimatet är en avgörande fråga. Vi vet att industrin, transporterna och boendet är de sektorer som släpper ut mest koldioxid i Sverige. Vi vet också att om vi kan säkerställa att till exempel stål och betong kan produceras klimatsmart, kommer det inte bara hjälpa Sverige att nå våra klimatmål, utan även hjälpa andra länder att nå sina – samtidigt som vi skapar jobb och tillväxt i Sverige. För mig är det obegripligt att det inte är en politik som alla riksdagens partier skriver under på.
- Därför vill Centerpartiet satsa på forskning, utveckling och uppskalning av grön teknologi. Eftersom det är en ung teknik där efterfrågan är osäker, är det rätt att staten är med och finansierar den typen av teknisk utveckling. Vi ska komma ihåg att det är företagen i Sverige som står för den allra största delen av forskning och utveckling. Om de företagen väljer att inte vara kvar i Sverige utan flyttar någon annanstans, kommer den kraften att minska radikalt i Sverige. Därför är grundläggande förutsättningar för att driva företag och få dem att växa i Sverige avgörande även för fortsatt forskning och utveckling.
Sverige ser ut att missa samtliga klimatmål. Vilka misstag anser du har gjorts, och
hur vill Centerpartiet agera för att vända utvecklingen?
”Med regeringens politik kommer Sverige att missa klimatmålen både på kort och lång sikt, till 2030 och till 2045.”
- Centerpartiet vill såklart genomföra vår klimatpolitik, som handlar om att säkerställa att bilen, boendet och industrin kan ställa om. Det gör vi genom en rad olika reformer: det ska bli billigare att köra elbil, staten ska se till att det finns miljödiesel - för det kommer finnas kvar dieselmotorer till exempel inom lantbruket i 20–30 år framöver, - industrin ska få förutsättningar att övergå till grönt stål och grön betong, och skogen ska fortsätta brukas aktivt, för då fungerar den som bäst som kolsänka. Vi vill också göra det enklare och billigare att installera solceller, isolera och byta värmeväxlare så att boendet minskar sitt koldioxidavtryck.
Centerpartiets ekonomiska politik skiljer sig mycket från Socialdemokraternas. Trots detta, och trots att partierna historiskt sett befunnit sig på olika sidor av det politiska spektrumet, diskuteras idag ett möjligt regeringssamarbete. Vad anser ni att ni har gemensamt med Socialdemokraterna, och hur kan man överbrygga två så olika synsätt på budget och skatter?
- Jag och Centerpartiet har pe
kat ut två regeringsbildare: både Magdalena Andersson och Ulf Kristersson. I veckan besökte jag ABB i Västerås med Magdalena Andersson för att, ute i verkligheten, prata med henne om hur vi kan få ner utsläppen, och jag hoppas kunna göra den typen av besök även med Ulf Kristersson. Det är ingen hemlighet att vi har mer gemensamt med Ulf Kristersson och Moderaterna när det gäller den ekonomiska politiken, och att vi har mer gemensamt med Socialdemokraterna när det gäller synen på att utsläppen ska ner.
Som studenttidning vill vi veta vilka åtgärder Centerpartiet vill driva för att förbättra studenternas vardag och framtidsmöjligheter?
- För oss handlar det om att lösa problemen här och nu, och samtidigt skapa möjligheter för framtiden. Ingen ska behöva tacka nej till en utbildningsplats på grund av bostadsbrist, därför vill vi förenkla reglerna för att snabbt bygga fler studentbostäder.
- Men det viktigaste är att er utbildning leder till ett jobb eller en företagsidé. Många av de bästa innovationerna föds på universiteten, och vi vill göra det enklare att gå från student till entreprenör. Genom att satsa på grön teknik och ett starkt företagsklimat skapar vi de framtidsjobb som ni ska ha. Er kunskap är avgörande för att Sverige ska lyckas, och vi vill ge er verktygen att bygga både er egen och landets framtid.
Foto: Centerpartiet
SURAYA BERHE
Krönika
Ett ode till woke
I en helt ny värld finns det inget tryggare än att drömma sig tillbaka till den gamla. Året är 2019, jag befinner mig i mitt flickrum, tapeten är turkos och fylld med små änglar. På mitt skrivbord står skolans chromebook med twitter öppet. Pulsen är hög, i Jimmie Åkessons kommentarsfält finns massor av bete och jag är hängiven till att vinna. Här har vi henne i sitt esse, Woke-Andrea.
Oavsett om det är med glädje eller ilska minns vi alla woke. Cancel culture, kroppsaktivism och cul tural appropriation kommer nog för evigt att vara fastfjättrade i våra minnen. En tid som definie ras av hätska debatter, lättkränkt het och hård ton. Trots det ser jag tillbaka på wokeismen med både vemod och lycka. På många sätt var det en otrolig tid, så ljus och moralisk. Så regelbaserad och sta bil. Så ytlig och ignorant. Framför mig ser jag Greta utanför riksda gen, Sex Education med all sin in kludering, hon Linnea med regn bågsfärgat hår.
Jag tänker ofta tillbaka på denna period, nu när omvärlden är så mycket mer oförutsägbar och orimlig, och gottar mig i min delaktighet. När jag på rasten mellan SO och NO stod rakryggad och krigade för att killarna i klassen skulle sluta sjunga med när N-ordet nämndes i Gucci Gang. Eller på släktmiddagen då jag rasade mot morfar som tyckte att det bara fanns två kön. Jag är stolt över den där woke-Andrea, och grubblar över var hon tog vägen.
ANDREA ENGSTRÖM
på att problemen som uppmärksammades inte var äkta, eller att progressiviteten var förgäves. Det jag menar är att de som en gång kallade oss snowflakes kanske hade lite rätt ändå, vi var till viss del obildade och lättkränkta, och kom lätt undan med det.
”Vi
var till viss del obildade och lättkränkta”
Woke är ett begrepp som har använts av den afroamerikanska medborgarrättsrörelsen sedan 1930-talet. Under 2010-talet skiftade begreppets betydelse från att ha varit ett uttryck för medvetenhet, kunskap och motstånd mot rasism till en betydligt bredare definition där frågor som sexism, homofobi och identitet fick större utrymme. Den nådde sin höjd i slutet av 2010-talet med rörelser som #MeToo och BLM.
Wokeismens gnista släcktes när pandemin kom, moralismen och reglerna bleknade och det sätt som de fick mig att brinna försvann. Kanske var det för det bästa. Woke var mer av ett ekorrhjul av tillrättavisningar och micromanaging än faktiskt strukturell förändring, men det var också precis det som gjorde den så chill. Missförstå mig rätt, jag syftar inte
Kontrasterna mellan nu och då kunde inte vara klarare. Den woke pk-prinsessan som jag en gång var hade i dagens samhälle gått i taket, men förvånansvärt få saker förargar mig numera.Genom att vår generation fick vår politiska uppfostran under woke skapades en passivitet som idag verkar ha lett till en hopplöshet och inte minst en dystopisk framtidsvision. Woke lärde oss Instagramaktivism, men misslyckades med att lära oss ett hållbart, kritiskt politiskt tänkande motståndskraftigt mot strukturella förändringar. Det är därför jag nu sörjer. Jag sörjer den jag var, jag sörjer den jag kunde ha blivit och inte minst sörjer jag woke.
Så synd att det blev som det blev. Jag blir sentimental när jag tänker på vilket öde woke till slut mötte och ältar vad det en gång var. Men för evigt kan jag inte vagga i nostalgins famn, istället ska jag vänta tålmodigt tills historien upprepas och woke följer med. Till dess allesammans: #staywoke(ish).
Illustration: Simone Samaletdin
Jag ser rött
Faller handlöst
Struplös
Upp upp
Upp ur tjäran
Varm klibbig blind
En främmande vy och brutna ben
Formas lätt av vindslungna rep
Till altare och krona
Bärs av han och han och han
Skrapar fram och svamlar
Svavel och salt
OLLE EDMAN
Foto: Emma Jobe
Resa
Ibland känns Uppsala, och speciellt Polkand, som hela ens värld. Den bubblan är ju det som gör Uppsala så magiskt, men det är också det som gör det extra spännande (och läskigt) att lämna bubblan och åka på utbyte. Gamla Polmagredaktionen 24/25 har alla upptäckt nya världar under höstterminen, och vi är här för att berätta om vad vi lärt oss, samt bistå med tips för era framtida utbyten.
Vart var jag på utbyte?
Jag tog mig ända till Sydostasien och gjorde mitt utbyte i Singapore. Jag pluggade på Nanyang Technological University, ofta benämnt som NTU.
Vad lärde jag mig på mitt utbyte?
Under mitt utbyte lärde jag mig så otroligt mycket, vilket jag är så glad över! Först och främst är Singapore en mycket unik plats på många olika sätt, bland annat på grund av sitt tropiska klimat och moderna stadsbild, men även för oss framtida statsvetare som intresserar oss för demokrati. Landet Singapore är i princip en enda storstad, där varje hörn är bebyggt så att landets dryga 6 miljoner invånare ska få plats på den knappa ytan. Detta innebär i sin tur en mängd höghus, inte minst i downtown, där
Gamla polmag
Har ni frågor om Freds- och konfliktprogrammet kan ni vända er till Hanna (det är nämligen också en helt ny värld), om Paris kan ni vända er till Alma (som har haft så mycket att göra på Sciences Po att hon inte ens hunnit skriva en reseberättelse), och är ni nyfikna på Skottland, England eller Singapore får ni förhoppningsvis svar på era frågor i denna artikel! – Gamla redaktionen
Singapore - Agnes
traditionella kolonialbyggnader står kvar bland enorma skyskrapor där Singapores MNC:s (multinational companies) håller till. I min sociologikurs, “Singapore Society In Transition”, berördes många nyanser och effekter av Singapores ambitiösa stadsprojekt, men även landets knasiga politiska system. Singapore blev självständigt 1965 (60-årsjubileum firades när jag precis kommit dit!) från att tidigare varit en federation med Malaysia, och ända sedan självständigheten har landet styrts av samma parti, People’s Action Party (PAP). Trots att samhället till synes upplevs ganska fritt genom prestigefulla, högt rankade universitet och många etablerade företag, är exempelvis organisationsfriheten och pressfriheten begränsad – det finns en enda tillåten plats för demonstrationer, civilsamhällesorganisationer är begränsade, och de lokala dagstidningarna kontrolleras av staten. Att få uppleva att bo i ett land som inte har samma fri- och rättigheter som i Sverige var därmed en av mina stora lärdomar och något som jag reflekterade kring mycket!
För att lägga faktabeskrivningen åsi-
do, lärde jag mig även att bli ännu mer självständig. Som ensamresande Polkandare till Singapore fick jag sätta på mig mina big-girl boots och ge mig ut på egen hand – utan mina vänner, familj och pojkvän. Trots lite nerver gick det såklart jättebra. Jag fick fem nya tjejkompisar till roommates från olika program i Uppsala, och med dem upptäckte jag länder som Malaysia, Indonesien och Thailand. Jag prövade även på att solo-resa i Taiwan och Sydkorea, och lärde mig att det inte alls var särskilt svårt som jag trodde. Kort och gott fick jag se och upptäcka en ny del av världen under mitt utbyte, och som många andra säger (Nina och Elias), fick jag också perspektiv och uppskattning för mitt liv i Sverige och Uppsala.
Vart var jag på utbyte?
Jag var i Sheffield, England på University of Sheffield under mitt utbyte nu i höstas.
Vad lärde jag mig på mitt utbyte?
Innan mitt utbyte hade jag aldrig bott utomlands, så just när jag kom dit kändes det lite läskigt – men väldigt spännande. Hela upplevelsen var otroligt lärorik, bland annat då jag fick tillfälle att slipa på min engelska, men också att möta många människor från andra länder. Jag fick fler upplevelser från andra kulturer, främst den brittiska såklart, men även från andra platser. Till exempel upptäckte jag att britter är ett väldigt trevligt folk som är mycket mer utåtriktade än vad vi i Sverige är. Storbritannien är dessutom ett mycket vackrare land än vad jag hade trott. Det regnar, men det finns
AGNES ERICSSON, ELIAS SARTORIUS, NINA SELROOS
Jag har egentligen många tips till er som ska iväg, men jag ska göra mitt bästa för att sammanfatta några stycken så kort som jag kan. Först och främst: förbered dig noga och väl. Om du ska utanför Europa, kolla upp vilka vaccin du ska ta i god tid, eftersom många vaccin kräver flera doser med månaders mellanrum. Läs alla mail du får och se till att ha god framförhållning med universitetets administrativa grejer. Fundera även kring hur mycket du behöver spara redan nu. På många platser är boendekostnaderna mycket högre än här i Uppsala,
Sheffield - Elias
otroligt många fantastiska miljöer
och städer som landet har att erbjuda. Sheffield var även en spännande stad, en blandning av det nya och det gamla, och en stad som jag nog aldrig hade besökt om det inte vore för mitt utbyte. Jag tycker också att
så bara det kan vara trixigt, särskilt om du inte får Erasmus. Men – tänk också på att ta chansen att maxa ditt utbyte. Sitt inte hemma och ha tråkigt – ta alla chanser du får att testa något nytt och träffa någon ny. Ditt utbyte är till för att du ska lära dig, utvecklas och skaffa nya kompisar, så passa på och ta vara på tiden! Trots att en termin kan låta långt så går tiden i ultrafart efter cirka en månad. Och sist men inte minst – det kan kännas obekvämt att vara hemifrån de första dagarna, men det går över snabbt, och snart har du ett andra hem.
man övar upp sin förmåga att vara självständig och klara saker på egen hand under ett utbyte. Att åka bort innebär också att jag fick en uppskattning av Sverige som jag kanske inte hade fått annars – borta bra men hemma bäst som man brukar säga.
Tips för utbyte!
Resa
Tips för utbyte!
Här kommer även några utbytestips. Om din skola erbjuder en inspark, gå på den, även om det betyder att du måste åka dit lite tidigare än planerat. Jag vill även tipsa om att verkligen våga! Det kan låta lite klyschigt men det är faktiskt sant, man har så mycket roligare om man går lite utanför sin comfort zone.
Utbytet är en fantastisk chans för
Vart var jag på utbyte?
Jag åkte med Mobility till Edinburgh, Skottland och pluggade en termin på University of Edinburgh. Jag pluggade valfria kur-
just det, särskilt för de av oss som är lite mer blyga. Det är också ganska dyrt att bo utomlands, åtminstone i Storbritannien då du inte får något Erasmus-bidrag (tack Brexit) så var beredd på att spara lite mer.
Jag vill även slå ett slag för att åka runt och resa medan utbytet pågår. Det kan vara svårt att klämma in i ens hektiska schema, men det är verkligen värt det. Ett land som Storbritannien är ganska litet ändå, med bra tågförbindelser, och att bo utomlands innebär att allt runt din utbytesort är närmare. Så passa på, framförallt om du också har kompisar som är på utbyte
Edinburgh - Nina
ser vid deras College of Arts, Humanities and Social Sciences, och som stats-tjejen jag är betydde det en kurs i genusvetenskap, en kurs i internationell utveckling, och en komparativ välfärdskurs.
Vad lärde jag mig på mitt utbyte?
På ett av mina första insparksevenemang i Edinburgh lärde jag mig att det är en känslig fråga att fråga en skotte om deras åsikt om skotsk självständighet, och att man faktiskt inte uttalar det Edin-burgh, utan Edin-brah. Jag lärde mig också att om man är över 21 år gammal klassas man i Storbritannien som en mature student (det vill säga gammal), vilket var lite skär-
Gamla polmag
i närheten av dig. Till sist vill jag ge mitt främsta tips; åk på utbyte! Personligen var jag väldigt osäker på om jag ens ville åka, och i så fall vart, men nu i efterhand kan jag verkligen säga att det var värt det. Utbytet är en unik och fantastisk möjlighet så lev lite och ta chansen även om du är osäker!
rande. Men för varje dag som gick och för varje liten kulturkrock som uppstod lärde jag mig att känna mig mer och mer hemma i Edinburgh, och det blev snabbt en av mina favoritstäder i världen. Kullerstensgator, livliga pubar, fantastisk natur, pratglada britter, gotisk
AGNES ERICSSON, ELIAS SARTORIUS, NINA SELROOS
arkitektur, fluffiga kor – Edinburgh erbjuder lite av allt. Och det främsta jag lärde mig i Skottland var just lite av allt – balans. Betygen spelar plötsligt ingen roll när du är på utbyte (utöver godkänt) och det ger n frihet att verkligen vara nyfiken: plugga utav rent intresse, testa på nya aktiviteter varenda kväll, um gås med människor från hela världen och resa runt så mycket man bara kan. Jag fick lite nytt liv i mig, så att säga, vilket var precis det jag behövde efter två år av intensiva Polkand. Och det hjälpte mig även att uppskatta allt det jag hade saknat när jag var borta ännu mer när jag kom tillbaka till älskade Uppsala. Tips för utbyte!
Om du ska på utbyte till Edinburgh, eller Storbritannien generellt, vill jag verkligen slå ett slag för att tåga omkring på ön. Storbritanniens National Rail erbjuder ett Railcard för £35 som gör att du sparar ⅓ på varje tågresa du tar, och så länge du åker mer än ungefär 2 tågresor tjänar du in pengarna (eftersom tågresor, såsom allt annat i Storbritannien, är ganska dyra). Under mitt utbyte tågade jag till London,
Glasgow, Sheffield och Leeds – för när annars har man så nära till alla Storbritanniens trevliga städer som när man redan är i Storbritannien? Passa på! EU-Europa kan du alltid resa till från Sverige, och resan längs Skottlands kust in i Englands countryside är oförglömlig.
På tal om dyrt: sök stipendium och spara pengar innan ditt utbyte!! Är det någon som vet om UK lämnat EU? Skottarna påminner en nämligen gärna om allt de gått miste om på grund av Brexit varje dag, och ens bankkonto påminner en om bristen på Erasmus-bidrag varje gång man bokar en till tågresa eller betalar sin hyra på 12 000 kronor. Men det är värt varendaste krona!
Foton: Agnes Ericsson, Elias Sartorius, Nina Selroos
Extra bilder:
POL - KULTUR
HARRY GRAUERS
Vem ska porträttera vår egen Belle Époque?
”Mellan vårt i dag, vårt i går och i förrgår är alla broar rivna.” Stefan Zweigs ord är välciterade, men de tål att användas igen. För vi är i samma sits. I sina memoarer Världen av i går redogör Zweig för ett förlorat Europa. Likt ingen annan, före eller efter, porträtterar han livet i Europa före första världskriget - La Belle Époque - och mellankrigstiden, I synnerhet i Wien och dubbelmonarkin. Den värld som han växte upp i fick han se krossas - inte bara en gång, utan två.
La Belle Époque brukar användas för att beteckna tiden mellan fransk-preussiska kriget 1871 och första världskrigets 1914. Den relativt fredliga tid, då den industriella revolutionen gick på högvarv, demokratier växte fram, man kunde resa kontinenten runt utan pass och kulturen blomstrade. Tillsammans med dåtidens intellektuella elit - Rilke, Freud, Herzl, Joyce, Rodin, med flera - frekventerade Zweig Wienerkaféer och teatrar, diskuterade poesi och konstJürgen Habermas borgerliga offentlighet. Men termen La Belle Époque har uppkommit i efterhand, för att beskriva den
gyllene era man upplevde sig ha förlorat. Vi börjar närma oss samma situation i dag.
Vad ska vi egentligen kalla den tiden vi lever i? Och den tiden som varit? Vi har inte ett begrepp, likt engelskans postwall, för att beteckna den tid vi genomlevt sedan kalla krigets slut. Oavsett, är det en period vi inte längre befinner oss i. Ni läsare - och undertecknad - växte upp i en annan period. I en annan värld - gårdagens värld. Ingen bok, som med samma storhet och passion porträtterar vår förgångna tid, har - ännukommit fram. Förhoppningsvis är det inte redan för sent.
Att säga att Världen av i går domineras av nostalgi vore en underdrift. Det är ett vanligt litterärt motiv (behöver jag ens nämna En förlorad värld?), men det är också riskfyllt. Hur mycket vi än önskar att vi kunde vrida tillbaka klockan, återställa en annan tid, går det inte. När politiken trots allt försöker medföljer stora risker - det har historien visat. Men dessa viljor finns än i dag. När högern talar om lag och ordning, och vänstern om marknadsinskräningar, bygger ofta retoriken på att man vill återvända till en tidigare ordning. Vi har fallit i denna fälla förut.
2025 års - så kallade - Nobelpris i ekonomi gick bland annat till Joel Mokyr. Som ekonomisk historiker har han visat varför det var just i västvärlden som det ekonomiska välståndet tog sådan fart. Svaret: upplysningen. En intellektuell öppenhet och acceptans för förändring föranledde Europas explosionsartade utveckling. För är det inte lite ren optimism vi behöver, i dessa tunga tider? En ofelbar tro på framtidens möjligheter. Tänk om våra politiker kunde inse det.
Illustration: Amanda Orre
KULTUR
BODIL SÖDERHOLM
Historia
Uppsala universitet är Nordens äldsta och slog upp portarna redan 1477. Det händer att jag roar mig med att försöka föreställa mig de otaliga studenter som vandrat längs Uppsalas kullerstensgator långt före mig. Jag fastnar då lätt i föreställningen att de måste varit mycket mer seriösa än jag. Det förefaller märkligt att 1600-tals studenterna skulle ha deltagit i samma ändlösa festligheter som universitetet förknippas med idag. Tanken på knäbyxor och västar tillhörande stormaktstidens elit som dryper av billigt bubbel den sista april ter sig komisk i sin orimlighet. Men faktum kvarstår att många av universitets nationer grundades just under denna tid. Så hur såg egentligen studentlivet i Uppsala ut i nationernas begynnelse? Här kommer en crash course i nationshistoria.
En vandring genom
”Än idag händer det att en pubskylt eller till och med en flaggstång under mystiska omständigheter försinner från GH”
Samspelet nationerna emellan har inte alltid varit fredligt. Fejden mellan Smålands- och Kalmar nation är historisk. Smålands nation grundades 1645, men viss intern splittring rådde mellan studenter från de två kyrkostift nationen representerade. Spänningen nådde sin höjd 1663 då nationen tudelades och blev Växjö respektive Kalmar nation. De två nyblivna nationerna lovade varandra att aldrig återuppta namnet Smålands nation. Några år senare var sveket ett faktum då Växjö trotsade överenskommelsen och återtog det gamla gemensamma namnet.
Från början var nationerna många fler och representerade mindre delar av landet än vad de gör idag. Det är till följd av en rad sammanslagningar vi fått dagens tretton nationer. Det mest uppenbara exemplet är Snerikes, som är en sammanslagning av Uppsalas äldsta nation, Södermanlands nation, som grundades redan 1595 och Nerikes nation som grundades på 1640-talet.
Från början erkändes inte nationerna av universitetet och institutionerna hade således ingen formell koppling. Det skulle dröja tills 1663 innan universitetsstyrelsen insåg att tiden var kommen för ett erkännande. Nu blir det obligatoriskt för varje nation att ha en inspektor i form av en professor vid universitetet som håller koll på landsmännen. Genom åren har många historiska namn tjänstgjort som inspektorer, exempelvis Carl Rudbeck vid V-Dala nation. Rudbeck ackrediteras med att ha gjort ”den första vetenskapliga upptäckt som gjorts av någon svensk”. Upptäckten gällde lymfan och dess funktion i människokroppen.
Kalmar nation är uppenbarligen nationernas bråkstake, även Gästrike-Hälsinge nation hamnade i skottlinjen när Kalmars korta inkvartering i GH:s nationshus upphörde år 1895. Kort efter utflytten byggdes nämligen Kalmars kuratorsexpedition om till herrtoalett. Svårförlåtligt om du frågar kalmariterna. Än idag händer det att en pubskylt eller till och med en flaggstång under mystiska omständigheter försvinner från GH.
”Samspelet nationerna emellan har inte alltid varit fredligt”
Uppsalas nationer
I många år hade inte nationerna vare sig behov eller kapital för att skaffa sig egna nationshus. Sammanträden skedde i olika lokaler varje gång, och landskap hölls hemma hos inspektorn. På 1800-talet hade studenterna blivit för många och det är nu de flesta nationer skaffar sig sina egna hus. Västgöta nation, vars nutida lokaler av många anses vara en av Uppsalas vackraste byggnader, intog sitt orangea nationshus år 1832.
Under den tid då nationerna inte hade egna lokaler väcktes frågan om vart man skulle förvara nationens kassa och ägodelar. Svaret blev så enkelt som i en kista, en så kallad fiscus. Praktiskt med portabel förvaring när man inte har stadigvarande uppehåll. I smårummen på Uplands nation kan den intresserade komma och se tre fisci som bevarats från de tre nationer som på 1840-talet gick samman för att tillsammans bilda Uplands nation.
I majoriteten av Uppsalas, och nationernas, långa historia har endast män varit välkomna att delta i studier och studentikosa festligheter. Så förblev det tills 1872 då den första kvinnan, Betty Pettersson, skrev in sig vid Uppsala universitet och vid Gotlands nation. Bettys studietid markerar en viktig milstolpe i Uppsalas, och Gotlands, historia och hennes minne lever kvar via nationens pubverksamhet som fått namnet Bettys pub.
Efter lite efterforskning verkar det som att jag till viss del haft rätt i mitt antagande om att dagens nationsfester inte är lika gamla som nationerna i sig. I nationslivets första skeden verkade nationerna främst för att vara studenterna behjälpliga i studierna. Gasquer och baler tycks tillhöra de äldre studentikosa festerna. Värmlands nation i Uppsala och Nylands nation i Helsingfors nådde en överenskommelse redan år 1875 om att vara varandras självklara gäster vid sittningar och högtidliga tillfällen. Nationsklubbar är däremot ett yngre koncept, med rötter i grammofondansen på Norrlands nation under sent 1940tal.
Hur var det nu med champagnegaloppen då? Fanns den redan på knäbyxornas tid? Nej, fullt så gammal är den inte. Champagnegaloppen är ett relativt modernt inslag i nationsverksamheten och föddes på Stockholms nation år 1975 då studenter ”galopperade” från mösspåtagningen på Carolina Rediviva tillbaka till nationen för att dricka champagne. Exakt när förtäringen av champagne övergick i vaskande av Provetto verkar det dock råda mer ovisshet om.
”Nationsklubbarna är däremot ett yngre koncept”
Illustration: Bodil Söderholm
Politik
Har de svenska politikerna
En majoritet av det svenska folket känner oro inför klimatförändringarna och vill att politiken ska se till att klimatmålen nås. Polmagasinet har frågat representanter från samtliga partier om de har klimatångest. Svaren visar stor variation: vissa är oroliga men hoppfulla, andra mer bistra, och somliga har inte velat besvara frågan.
”Jordens förmåga att förse oss med livsviktiga resurser som rent vatten och mat försvagas stadigt”
Under det senaste året har larmrapporterna om minskande biologisk mångfald, extrema väderhändelser och pressade ekosystem avlöst varandra. Jordens förmåga att förse oss med livsviktiga resurser som rent vatten och mat försvagas stadigt. Den brittiska underrättelsetjänsten har varnat för att matbrist och massflykt till följd av klimatförändringar kan bli en realitet redan 2030, något som skulle få stora konsekvenser för global säkerhet. En sak är säker: Om utsläppen av växthusgaser inte avtar mycket snart kommer konsekvenserna att bli förödande och oåterkalleliga.
”75% av alla svenskar känner oro för klimatförändringarnas effekter och vill se snabbare åtgärder”
Trots detta ser Sverige ut att missa alla EU:s klimatmål för 2030, 2040 och 2045. Under 2023 och 2024 ökade våra utsläpp*, vilket till stor del förklaras av att regeringen sänkt både reduktionsplikten och skatten på diesel och bensin. I skrivande stund har regeringen nyss ändrat reglerna för Exportkreditnämnden med syftet att svenska staten ska kunna stötta fossilgaskraft i andra länder. Detta står enligt klimatforskare i strid med Sveriges globala klimatöverenskommelser.
Samtidigt pekar undersökningar på att en majoritet av det svenska folket vill se mer omfattande klimatsatsningar. 72 procent av alla svenskar anger att de kan tänka sig betala en procent av sin inkomst för att motverka den globala uppvärmningen. Tre av fyra svenskar tycker att det är viktigt att regeringen för en politik som tar Sverige mot klimatmålen. 75 procent av alla svenskar känner oro för klimatförändringarnas effekter och vill se snabbare åtgärder.
Även om sjukvård och trygghet har blivit de viktigaste frågorna för svenska väljare finns det ett tystlåtet men brett stöd för mer ambitiös klimatpolitik. Men återspeglas den folkliga opinionen i politiken? Vi har frågat representanter från samtliga politiska partier om de känner oro inför klimathotet.
Partiernas klimatbudget 2026
Regeringen: 19,6 miljarder kr
Socialdemokraterna: 20,7 miljarder kr
Centerpartiet: 24,2 miljarder kr
Vänsterpartiet: 29,7 miljarder kr
Miljöpartiet: 45 miljarder kr
Källa: Dagens Nyheter
politikerna klimatångest?
– Känner du oro inför klimathotet?
- Sverigedemokraterna svarade inom ett dygn och avböjde medverkan. Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna valde att inte svara alls.
Centerpartiets Elisabeth
Thand Ringqvist:
– Ja, jag känner oro. Speciellt som det nyligen stod klart att utsläppen ökade med sju procent under 2024 och att denna regerings ambitioner för klimatet är nästintill obefintliga. Det är oroväckande och kräver handlingskraft. Men jag som arbetat många år i näringslivet med små och växande, innovativa och gröna bolag ser med tillförsikt på framtiden och vet att näringslivet kan vara en del av lösningen om det får rätt förutsättningar. Men då måste politiken ta klimathotet på allvar, stå fast vid våra klimatmål och skapa incitament för människor och företag att lyckas.
Miljöpartiets Amanda Lind:
– Ja. Klimathotet är på riktigt och forskningen är tydlig: konsekvenserna drabbar redan människor, natur och samhällen och det kommer bli värre om vi inte agerar. Men oron får inte bli handlingsförlamande, utan måste omsättas i politik som tar klimatet på allvar. Att jobba politiskt för att få ner utsläppen, stärka rättvisan och ge hopp om att vi faktiskt kan ställa om tillsammans, är mitt bästa knep för att hantera den oron.
AMANDA ORRE
Socialdemokraternas klimatoch miljöpolitiska talesperson, Åsa
Westlund:
– Ja, absolut. Vi ser redan hur extremväder som skogsbränder, översvämningar och torka blir både vanligare och värre till följd av klimatförändringarna. Det oroar mig såklart. Men jag känner också en stor frustration över att vi riskerar missa alla de möjligheter som kommer med omställningen. Med regeringens klimatpolitik har vi tappat viktiga år. Vi behöver driva på omställningen som skapar nya jobb, stärker Sveriges ekonomi och våra företags konkurrenskraft. I dagens omvärldsläge har vi allt att vinna på att stärka vår beredskap, så att vi inte fastnar i osunda beroenden av skurkstatsolja.
Vänsterpartiets Nooshi
Dadgostar:
– Jag är väldigt orolig över klimatkrisen och tycker att situationen är akut. Vi måste minska utsläppen snabbt, både i Sverige och i resten av världen. De åtgärder som görs idag räcker inte och regeringen gör alldeles för lite, tvärtom så ökar de utsläppen. Jag tycker också att ansvaret framför allt ligger på samhället och politiken, inte bara på enskilda individer. Klimatpolitiken måste dessutom vara rättvis. Vi vet att de som har mest pengar också släpper ut mest och därför bör de också bidra mer till omställningen.
*Siffrorna för utsläppen under 2025 är ännu inte färdigställda
Källor: Dagens nyheter (2026-01-23, Sverker Lenas), Naturvårdsverket (2025-04-11), Exprotkreditnämnden (2026-02-11), Klimatgranskaren (2024-02-28), Naturskyddsföreningen (2024-02-19)
Illuatration: Amanda Orre
Fatta ett smart beslut
Bli medlem i Fackförbundet ST. Vi är det största fackförbundet för de som jobbar på statligt uppdrag och med ansvar för samhällsbärande infrastruktur. Vi är experter på staten och kan hjälpa dig att landa rätt i arbetslivet, när det väl är dags för det.
Som studentmedlem i Fackförbundet ST får du tillgång till gratis karriärtjänster, fackligt stöd, insikt i hur det är att jobba på statligt uppdrag och förmånliga rabatter på till exempel försäkringar.
st.org/student
MEDLEMSKAPET ÄR GRATIS!
Nostalgi i ny tappning
I början av året svämmade mina sociala medieflöden plötsligt över av gamla poplåtar med Zara Larsson, Snapchats närmast ikoniska hundfilter och bilder på Starbucks-kaffemuggar tagna för tio år sedan. Jag tvivlar på att den nu smått daterade 2016-trenden undgått någon av er sociala medieanvändare – nostalgiskt drömmande till ett decennium tillbaka, ett år fyllt av färgglada filter, trallvänliga sommarplågor och lekfull sociala medier-användning. I många kommentarsfält utnämns 2016 till ”det sista bra året”. Frågan är om denna trend endast är en slumpmässigt uppkommen kollektiv nostalgi, eller om den i själva verket säger mer om vår samtid än om året den hyllar?
”ett
år fyllt av färgglada filter, trallvänliga sommarplågor och lekfull sociala medier-användning.”
Om man kikar på trendens uppkomst blir det tydligt att den är sprungen ur en längtan efter det gamla internet. En tid då sociala medier inte var fulla av AI, folk postade på Instagram utan att eftersträva perfektion eller pengar, och internet var mer avskuret från den verkliga världen med sina politiska spel, konflikter och vinstintressen. Men det är mer än bara sociala medier som förändrats sedan 2016 –och som titeln på denna tidning
föreslår står vi idag på många sätt inför en helt ny värld. Världsordningen präglas av makt och styrka snarare än den globala solidaritet vi lovades som barn, och när 2016-trenden nådde sin höjdpunkt var Grönland på allas läppar och hela Europa höll andan.
EIRA WOLGAST
ignorerar detta. När jag började skriva denna text var utgångspunkten en slags kritisk känsla gentemot 2016-trenden som jag tyckte kändes för romantiserande och förenklande. Allt detta tillbakablickande när det är vår samtid vi borde prata om väckte irritation hos mig.
Förklaringen bakom trendens popularitet kanske hittas i en blandning av nostalgi över det gamla internet, osäkerhet och rädsla kring samtiden och helt enkelt människans psykologi och tendens till eskapism. Eskapism är ingenting nytt. Folk har i alla tider flytt verkligheten tillbaka till en tryggare, bättre, mer familjär tid. Jag känner igen mina egna beteendemönster, hur jag drömmer mig tillbaka till gamla reseminnen varje gång Neken känns för svår, eller hur jag när livet känns överväldigande till och med längtar tillbaka till barndomen i Borlänge. Samtidigt är det ack så vanligt att omedvetet se tillbaka på allt det gamla med en onyanserad blick, som romantiserar och slätar över allt som var svårt då. Det finns alltid saker som är jobbiga, men nostalgisk eskapism och trender som anammar den
Men i takt med skrivandet växte en nostalgisk känsla även hos mig, så jag antar att kritik av trenden och dess eskapism inte vore annat än hyckleri från min sida. I en förvirrande, ny och oviss värld, behöver man ibland finna trygghet i vad som än fångar ens uppmärksamhet och som kan ge lite glädje. Samtidigt måste vi inse att världen aldrig har varit och aldrig kommer att vara okomplicerad – 2016 var många av oss knappt tonåringar och nu saknar vi förgäves en slags enkelhet som aldrig riktigt funnits utanför ett barns medvetande.
”Folk har i alla tider flytt verkligheten tillbaka till en tryggare, bättre, mer familjär tid”
Illustration: Amanda Orre
Krönika
Korsord
MALTE KLARSTRÖM Krönika
Det här korsordet har ett tema; många av orden är, innehåller eller anspelar på städer. När ett ord är eller innehåller namnet på en stad anges landet som staden ligger i parentes bredvid ledtråden till ordet. Svenska namn på städer gäller. Engelska ledtrådar har även svar på engelska. * = städer med mindre än 100 000 invånare.
LODRÄTT:
1: Storgnagare (Montenegro*) – 2: Storboxare – 3: Ratas –4: Accepterat – 5: Fortunas gåva – 6: Ytterst upprörd (Sydkorea) – 7: Det du skriver tentor i – 9: Hawaiiansk krans
– 10: Gått ner (Belarus) – 11: Australiensisk nemesis – 12: Nordamerikanskt försvarssystem (SV) – 13: Matchat (Marocko) – 17: Ja må de – 19: Utbytta – 21: Prinsessa med värmländsk titel (Bulgarien) – 22: Resursrik plats i naturen
– 25: Bättre än bäst – 26: Havererar vid snöfall – 27: Går att hitta i New York, Texas och Glasgow (Frankr.) 28: Upplysa om fara (Bulgarien) – 29: Slå – 31: Ifall att – 33: Film med Stormare och flishugg (USA) – 36: Caucasus state (Colombia) – 37: Might be Brady – 38: Fransk vän – 42: Vittra (Indien)– 44: Hyra – 45: Påstod – 46: Köpslå, lite musikaliskt – 48: Gammal ätt, modernt museum (Finl.) – 51: Vem som helst – 52: Plats för stora evenemang (USA) – 54: Nerböjd ställning – 55: Rejält tilltrasslad situation – 57: Energi – 60: Stor tävling – 62: Statskunskap i grundskolan – 63: Mittlinje på #43 – 65: Grundämne och måne – 69: Platser du gör tentor (SV) – 70: Redskap som drivs in i mellanrum (SV) – 71: Adverb som följer ”inte” – 73: Smeknamn på svensk statsminister – 74: Namn på man med hammare75: Namn på flera spanska premiärministrar (Nigeria) –78: Första delen av änglarnas stad – 80: Alternativ för de som är för
VÅGRÄTT:
1: Olympisk båt (Nigeria) – 7: A lot of #37 (UK) – 8: Nått sin höjdpunkt (Tyskl.) – 14: Njutningsmänniska, filosofiskt (Japan) – 15: HQ in NYC – 16: #15:s arbetsorganisation (Peru*) – 18: Platåberg (USA) – 20: Romare åt öst, namn från forna stad. – 23: Forsmarksfavorit – 24: Hem till lesbianer (Finl., Sierra Leone) – 27: Växt som hittas bakpå vulpes (Turk.) – 30: Icke-statlig organisation – 32: Snack döpt efter apelsinstad (Israel) – 34: Lyxigt pannband – 35: Sort –37: Kap (Nigeria, Marocko) – 40: Ämnet för ”frågan” (SV) – 41: Silver (Belgien) – 43: Där det går att hitta korsordets tema – 46: Handla (Tyskl.) – 47: Fotbolls-Erik – 49: Sägs ha skapats av ett revben – 50: Farsot (USA) – 53: Illustration med hjälp av kroppsspråk (Rumänien) – 56: Valuta åt väst –58: Förlegat namn på mentalsjukhus (Danmark) – 59: Med kraft, på scen, dansgolv mm – 60: Du och jag (SV) – 61: Vinblandning – 64: Ej allmängods – 66: Skrapa (Togo) –67: Storskaligt, på neken. – 68: Permanenta (Serbien) – 71: En grupp gudar inom Hinduismen (Indien) – 72: Kommer när kvällen tar sitt slut – 74: Hejsan (Tyskl) – 76: Släkting till trana – 77: Get on it – 79: Enormt klot av plasma (SV) –82: Strömma (SV) – 83: Mumsiga (Indien) – 84: Folk som bryr sig mycket om sakers utseenden.
Från studier till arbetsliv
Vi finns här för dig!
Akademikerförbundet SSR är fackförbundet för dig
som politicesstudent. På vägen mot en akademisk examen förtjänar du någon som verkligen förstår din utbildningsbakgrund. Vi är det ledande samhällsvetarförbundet och arbetar för att din utbildning ska löna sig, både i form av högre lön och bättre villkor. Säkra din framtid genom att välja ett fackförbund som kan din bransch!
cv
CV- och LinkedIn-granskning
Löne- och karriärrådgivning
Samtalsstöd vid psykisk ohälsa Olycksfallsförsäkring
Kontakt med arbetslivet
Experthjälp om du får problem på jobbet
BLI STUDENTMEDLEM
HELT KOSTNADSFRITT
POLMAGASINET
BJUDER IN TILL
RELEASEFEST!
NÄR? EFTER ÅRETS SISTA TIDNINGSSLÄPP (DATUM KOMMER)
’
VAR? VI VET INTE ÄN, MEN VI KOMMER HITTA NÅGOT OTROLIGT...
VEM? ALLA POLKANDARE ÄR VÄLKOMMNA!
TEMA: SPRING FLING!