Issuu

En tidning med uppbyggelse från Pingst – Fria församlingar i samverkan

Guldläge att dela Bibeln Nr 3 2026 5

Dags för Pingst Ledare i höst

Antalet dop ökar i församlingarna

KRÖNIKA ”För att bli ett ljusets folk behöver vi också vara ett ordets folk”

• I DETTA NUMMER •

Nr 3 • 2026

”Det är lätt att säga att en konferens är för alla åldrar men på Nyhem märks det på riktigt.”

SOMMARKONFERENS 6-7 Foto: Göran Olsson/Nyhemsveckan

FOLK I RÖRELSE Ny ordförande för Lappis

KRÖNIKA Britt Sandberg om sinnesro

NYHETER Extra rådslag om PFAB

26-29

REPORTAGE Följ med till Skurup där den första frikyran har planterats

30-31

NYHETER Nytt forum för fredsfrågor

UPPFATTAT Boka in Pingst Pastor

NYHETER Nätverksdag hölls om Practicing the way

Möt PMU:s nya direktor Jeanette Kruse vill finnas där för de allra mest utsatta, därför valde hon PMU.

INTERVJU 10-14 Foto: Natalie Cor

téz Lamberth

En bok som står i fokus Hur gick det till att göra den nya bibelöversättningen? Vad är speciellt med NT 2026 och hur satsar församlingar för att fler svenskar ska upptäcka Bibeln?

TEMA 18-23

Foto: Simon Collén.

Tidningen Pingst ges ut av Pingst – Fria församlingar i samverkan Adress Tidningen Pingst Annonsförsäljning Ola Tallbom Box 15144 Display Umeå 167 15 Bromma Ola.tallbom@ Telefon 08-6089600 display-umea.se E-post noomi.lind@pingst.se 090-711512 Frågor om adresser@pingst.se Tryckeri Stibo Complete, adressändring Vimmerby

Ansvarig utgivare Redaktör Omslagsbild Art Director/ny form Layout

Gustaf Nyström Noomi Lind Nyhemsveckan Sara Svahn Noomi Lind

Medverkande Johanna Bode i detta nummer Simon Collen

Lars Burman Britt Sandberg David Sönnerbrandt Jonas Lundström Natalie Cortéz Lamberth Curt-Robert Lindqvist Henok Deriba Salome Klein Adam Fransson Göran Olsson

• LEDARE •

Klippan står kvar För vi är kallade att inte bara överleva stormen. Vi är kallade att bygga, växa och bära hopp.

JOHANNA BODE Föreståndare Pingst FFS

I SÖNDAGS SJÖNG vi lovsången Fasta klippa i vår kyrka, en sång vi sjunger ofta. Jag fastnade särskilt vid raden: ”Regn föll, stormen kom, men mitt hus var byggt på Dig.” Det är en enkel bild, men också en stark påminnelse om vad det innebär att leva med Jesus. Jesus avslutar Bergspredikan med berättelsen om två människor som bygger hus. När regnet föll, floden steg och stormen kom stod det ena huset stabilt kvar. Det var huset som var byggt på klippan. Jesus visar oss en trygg plats att bygga våra liv på: Honom själv, Klippan som aldrig sviker och som står kvar genom allt. Att bygga på klippan handlar också om att bygga enligt hans undervisning. Det är ett liv i lärjungaskap, där hans ord får forma hur vi lever. Bibeln är inte bara en bok vi läser. Den är inspirerad, utandad av Gud, och samma helige Ande som inspirerade Skriften verkar också när vi läser och tar emot Guds ord. Han talar, övertygar och formar våra liv. Genom Bibeln möter vi den Gud som fortfarande talar. Låt oss inte underskatta vad Gud kan göra när vi öppnar hans ord och ber: ”Helige Ande, tala till mig.” VI LEVER I EN tid då mycket skakar. Ibland flyttar stormen från nyhetsflödet rakt in i våra egna liv. Då behöver vi mer än goda idéer, stark vilja eller mänsklig trygghet. Vi behöver en grund som håller. När Jesu ord får forma våra val, relationer och prioriteringar blir vi människor som står stadigt, inte för att livet alltid är enkelt, utan för att vår grund är fast. Och när vi står stadigt kan vi också gå vidare med hopp och frimodighet. Därför är det hoppfullt att se människors längtan efter Bibeln. Under Nyhemsveckan i år såldes över 850 biblar och flera församlingar berättar om människor som kommer till kyrkan och talar om att de kommit till tro på Jesus genom att börja läsa Bibeln. Det verkar finnas en hunger, inte minst bland unga, efter något fast att stå och bygga sitt liv på. För vi är inte kallade att bara överleva stormen. Vi är kallade att bygga, växa och bära hopp. Huset på klippan, där ljuset lyser, kan visa vägen för andra och erbjuda värme och skydd för den som behöver. Låt oss fortsätta att öppna Bibeln och bygga våra liv på Jesus. Låt oss lyssna till den helige Ande och göra det han säger i tro, hopp och frimodighet. Stormarna kommer, men klippan står kvar. Guds Ord består.

• FOLK I RÖRELSE •

TACKA GUD 7,6 miljarder människor har idag tillgång till någon form av bibeltext, enligt Svenska bibelsällskapet. 6,2 miljarder har hela Bibeln på sina språk.

”

De här åren har format oss på djupet, och vi kommer alltid att bära Eskilstuna och er alla i våra hjärtan.

854 biblar såldes under Nyhemsveckan i år av bokhandeln Nya Musik.

1858 personer döptes till Kristus i pingstförsamlingarna under förra året. Läs mer på sidan 8.

Foto: Privat

Carl-Vilhelm och Ruth Hasselgren på Facebook om att de går vidare till nya uppdrag.

HANS ERIK BYLUND har gått in som tillförordnad föreståndare i Pingstkyrkan Uppsala. Han har tidigare varit föreståndare i Botkyrka Pingst i 13 år. JÖRGEN FAHLSTEDT har avslutat sin tjänst efter 23 år som pastor och föreståndare för Pingstkyrkan i Lycksele.

BE TILL GUD

KARIN HOLMBERG OCH ROBERT GRANLÖF är nya föreståndare för Pingstkyrkan i Lycksele. De är sedan tidigare pastorer i församlingen.

för vår nya regering efter valet, om visdom i ledarskapet av vårt land.

ANDREAS SVEDMAN är ny pastor och föreståndare i Pingstförsamlingen i Kaxholmen. Tidigare var han missionsinspiratör och internationell koordinator för Pingst International.

Be också för alla de männisor som drabbats hårt av naturkatastrofer, nu senast i Nepal.

ELIA ALPERUD från Gråbo är ny ungdomspastor i Pingst Mölndal.

CARL-VILHELM OCH RUTH HASSELGREN slutar vid årsskiftet som föreståndare och pastor i Pingstkyrkan Eskilstuna efter många år för att att bli Lead Pastors för Vienna Christian Center i Wien, Österrike, den 1 februari nästa år. ANDREAS JOHANNESSON går in som ny ungdomspastor i Vetlanda Pingstförsamling. Han kommer närmast från en tjänst i Vrigstad Pingstförsamling. CHRISTEL LUST har börjat som administratör hos Pingstkyrkan i Norrköping. Hon kommer även att arbeta med ekonomi. Närmast kommer hon från en tjänst som föreståndare på Stegeborgsgården. MÄRTA MATTSON har börjat som barn- och ungdomsledare i Centrumkyrkan Falun.

DAG BOHLIN har avslutat sin tjänst på PMU där han de senaste åren varit säkerhetsansvarig. Han har arbetat på PMU i olika omgångar ända sedan 1984, varav sex år i Rwanda och Kongo. Dag Bohlin fortsätter nu som administrativ chef i Botkyrka Pingst. LARS-GUSTAF INGELSRUD har efter sex år avslutat sin tjänst som pastor i Pingstkyrkan Torsby. Den närmaste tiden väntar nya uppdrag tillsammans med Tältmissionen och Hoppets Stjärna i Brasilien. LEIF OLSSON är nu administrativ chef i Pingstkyrkan i Lycksele, där han också ersätter Robert Granlöf som koordinator för Lapplandsveckan och även är ny ordförande för Lapplandsveckan. Senast kommer han från en lärartjänst i kommunen.

Foto: Julia Carlsson

• NYHETER FRÅN PINGST •

Nr 3 • 2026

Bilden är tagen under Pingst Ledare i Jönköping 2024.

Pingst Ledare är tillbaka igen I höst är det åter dags för Pingst Ledare som hålls på fyra orter i landet med start 7 november. Temat är Kallade till Jesus. PINGSTRÖRELSENS stora mötesplats för ideella ledare i de lokala församlingarna, Pingst Ledare, är tillbaka. – Den ideella kraften är en oerhört viktig resurs i varje församling och därför vill vi ge tillfälle för inspiration, erfarenhetsutbyte och nätverkande, säger Gustaf Nyström, nationell ledare och vice föreståndare för Pingst FFS. Samlingarna hålls i Västerås, Luleå, Örnsköldsvik och Jönköping och temat Kallade till Jesus förklarar han så här: – Den första frågan är aldrig vad det är du ska göra utan vem det är du ska följa. Allt engagemang börjar med kallelsen till att komma nära och följa Jesus och utifrån den sänder han oss ut i olika uppdrag. Årets Pingst Ledare blir ett tillfälle att lära känna Pingsts nya föreståndartrio

Johanna Bode, Gustaf Nyström och Camilla Moberg, som är huvudtalare. Dessutom kommer ledarna för de olika verksamheterna att medverka. Dagarna inleds med uppstartsmötet Kallade att följa. Därefter följer ett storseminarium – Kallade att göra skillnad. Senare kan man välja mellan flera olika seminarier. DET HÅLLS OCKSÅ en nätverksträff för församlingsledare, som en uppföljning av utbildningen Gå i denna din kraft, som har pågått under ett år. Kvällens avslutningsmöte har sedan rubriken Kallade att gå. – Vi ser verkligen fram emot att möta de ideella ledarna runtom i landet igen efter ett års uppehåll, säger Gustaf Nyström.

• Pingst Ledare hålls i Västerås den 7 november, Luleå och Örnsköldsvik den 14 november och Jönköping den 21 november. • Anmälan öppnades den 6 september och stängs en vecka före varje event, på söndagen. • Läs mer och anmäl dig på: pingst.se/forsamling/ natverk/ledare

Nr 3 • 2026

Redo att låta hungern le JAG HANN BARA vara på Nyhemsveckan i två dagar i år. Två ynka dagar. Ändå räckte det för att något skulle sätta sig, en känsla jag burit med mig hela sommaren. Det första som slår mig när jag kliver in på området är ljudet. Inte musiken från scenen, utan sorlet mellan husvagnarna, i kön till glassen, på Rutan och på väg till mötena. Skratt och någon som ropar ett namn mellan tallarna och springer emot en gammal vän den inte sett på flera år. Nyhem har alltid haft den där märkliga förmågan att vara både konferens och hemkomst på samma gång. Årets tema var REDO. Redo för vad, undrade jag när jag åkte dit. Efter två dagar hade jag ett svar, fast inte det svar jag väntat mig. Det som verkligen fastnade hos mig var inte en enskild predikan eller en särskild lovsång, även om musiken hjälpte oss att fokusera på Gud, som den brukar göra på Nyhem. Det var något som var

svårare att sätta ord på: en hunger. Den fanns i luften på gudstjänsterna, som var fullsatta nästan varje gång jag var där. Folk kom tidigt för att få plats, satt kvar länge efter att mötet var slut och stod och bad i klungor mellan stolsraderna. Jag har såklart varit på Nyhemsveckan förut, men den här känslan av att människor verkligen längtade efter mer av Gud, inte bara efter en trevlig sommarvecka, var starkare än jag mindes den. OCH SÅ generationerna. Det är lätt att säga att en konferens är ”för alla åldrar”, men på Nyhem märks det på riktigt. Jag satt bredvid en åttioåring på en av gudstjänsterna som sjöng med i varenda sång, utan att titta på skärmen en enda gång. Hon kunde texterna utantill. Bakom mig satt en klunga tonåringar som hade händerna i luften innan låten ens hade hunnit komma igång (bevis på att lovsång alltid

• SOMMARKONFERENS •

eda oss vidare är lovsång, spelar ingen roll vilken stil eller från vilket år den är.) Mellan de två satt jag, någonstans i mitten av livet, och tänkte att det här faktiskt är sällsynt: en plats där tre generationer möts i samma sång, samma bön, samma längtan efter skaparen. JAG HANN OCKSÅ med det där som är minst lika viktigt som scenprogrammet, mötena i kön till fikat, handskakningarna som blir kramar, samtalen som fortsätter där de slutade för ett år sedan. Några har jag inte sett sedan förra sommaren, andra har jag knappt haft kontakt med på flera år. Det är den delen av Nyhemsveckan som sällan hamnar i någon recap eller artikel, men som kanske är den som betyder mest i längden: att gemenskapen bär, år efter år, oavsett vad som händer runt omkring. När jag åkte hem efter bara två dagar kändes det nästan orättvist kort. Men jag tog med mig något

som inte hade med antalet dagar att göra. En känsla av att något är på gång i vårt land! Att hungern efter Gud som jag mötte på Nyhem inte är isolerad till en innebandyhall i Mullsjö, utan något större. En längtan efter mer av den helige Ande, efter äkthet, efter förnyelse. OM REDO BETYDER något, så tror jag det är just det. Inte att vi redan är framme, utan att vi är redo att ta emot. Redo att låta hungern leda oss vidare, in i hösten, in i våra församlingar, in i vardagen långt efter att tälten på Nyhem har plockats ner. Jag kommer definitivt tillbaka. Frågan är bara om jag klarar av att nöja mig med två dagar nästa gång.

SIMON COLLÉN är kommunikatör på Pingst FFS och en del av Lifecenter Church Västerås.

Bilden är tagen under en nattvardsstund under årets konferens. Foto: Adam Fransson/ Nyhemsveckan

Nr 3 • 2026

Många dop runtom i landet

Från norr till söder hölls det dop i våra församlingar förra året. Totalt var det 1858 personer som döptes till Kristus, visar statistiken i den nya årsboken för Pingst 2026. ANTALET DOP i våra församlingar ökar, visar Årsboken. Totalt var det 207 pingstförsamlingar som hade dop under 2025 och antalet döpta var 1858, att jämföra med 1732 året före. Flera mindre församlingar finns med i tabellen över församlingar som döpt över fem personer. Ukrainska pingstförsamlingen i Stockholm döpte exempelvis 25 personer, Epic Church Vällingby 19, Pingstkyrkan i Karlshamn 19, Kramfors

Pingst 14 och Holsby frikyrka 13. Flest dop hölls i Hillsong Stockholm totalt 309, därefter kom Pingst Jönköping med 48 dop och Pingstkyrkan Örnsköldsvik med 40 dop. Elin Wiberg Wennerberg bad frälsningsbönen den 4 september 2025 och på bilden syns hur hon blev döpt till Kristus av Sam Wohlin, pastor i Pingstkyrkan Karlstad, den 27 september vid Mangenbadet. Foto: Salome Klein

Releaseturné med musik och berättelser från den förföljda kyrkan

Välkommen till en konsert som berör på djupet – fylld av hopp och starka berättelser

16/10 Skogsrokyrkan, Skövde, kl 19 17/10 Korskyrkan, Mariestad, kl 18

”Den varma internationella gemenskapen, möjligheten att leva ut vår tro och hjälpa utsatta har berikat oss som familj.” / Malin och Andreas Zimmergren, volontärer på sjukhusfartyget Global Mercy i Sierra Leone

Bär du på en längtan efter få använda din kompetens i tjänst för Guds rike på ett konkret sätt? Mercy Ships följer Jesu exempel och kommer med hopp och läkedom till några av världens mest utsatta i Afrika. Varje hjälpinsats drivs av volontärer inom en mängd yrken; sjukvård, IT, ledarskap, själavård, media, skola och mer.

- Var med och förvandla liv och nationer!

www.mercyships.se

Anmäl dig till info-webbinarie:

• PORTRÄTTET •

Nr 3 • 2026

”Vi förändrar världen tillsammans” Hon brinner för att de allra mest utsatta människorna inte ska lämnas utan stöd. Därför återvände hon till PMU och ser samarbetet med församlingarna som avgörande. Möt Jeanette Kruse, ny direktor för pingströrelsens egen biståndsorganisation. Text: Noomi Lind • Foton: Simon Collén

NÄR VI SES i Pingsthuset i Alvik har Jeanette Kruse en intensiv första vecka bakom sig och är fylld av alla intryck. Hon efterträder Niclas Lindgren som efter 17 år som direktor går vidare till nya uppdrag och säger med ett leende att det känns som stora skor att kliva in i. – Jag kommer inte försöka vara en kopia av Niclas utan måste göra det här på mitt eget sätt. Genom att jag redan kände många i personalen och visste vilket gediget och professionellt arbete som görs, blev beslutet enklare. – Om jag kan uppmuntra och lyfta mina medarbetare så att de får fortsatta förutsättningar att göra sitt bästa så är jag säker på att det här kommer att bli bra. Hon är i grunden ekonom och har för10

utom sina nio tidigare år på PMU jobbat inom näringslivet på bank, på Rädda Barnen och så fem år på Utrikesdepartementet där hon senast ansvarade för budgetprocessen för Sveriges internationella bistånd. – Som yrkesperson är jag ansvarstagande. Överallt har jag förvaltat ett förtroende, människors privata kapital, statliga medel eller insamlade pengar och det är viktigt för mig att göra det på ett trovärdigt sätt. Sen är jag engagerad och nyfiken, vill veta vad det blir för nytta av pengarna och hur verksamhetsplaner och budget hänger ihop. Jag vill se hela bilden och tänka strategiskt. Att Jeanette tog steget tillbaka till PMU berodde just på drivkraften att få se en

Jag ville göra ett bra arbete med ett högre syfte och då fanns ingenstans jag hellre ville vara än på PMU. Vi står tillsammans med våra partners i Sverige och världen på ett sätt som jag tycker är så starkt och fint, med en större bild för våra ögon.

bättre, mer rättvis värld. Att jobba för de utsatta och mot fattigdom och förtryck. – Jag ville göra ett bra arbete med ett högre syfte och då fanns ingenstans jag hellre ville vara än på PMU. Vi står tillsammans med våra partners i Sverige och världen på ett sätt som jag tycker är så starkt och fint, med en större bild för våra ögon. Det är ju så vi förändrar världen, tillsammans. HON SER DET som särskilt angeläget att hitta sätt att fortsätta möta behoven i en tid när man från politiskt håll skär ner på biståndet och givarländer drar ner eller omprioriterar sitt engagemang. – Det är otroligt viktigt för mig att ha ett nära samarbete med våra församlingar

där vi använder våra resurser på klokast möjliga sätt i världen. Jag vill att pingstvännerna ska förstå att PMU är deras egen biståndsorganisation och nummer ett när de vill ge sitt stöd. – Genom insamlade medel har vi frihet och större möjligheter att arbeta också i de länder där andra biståndsflöden minskar, exempelvis Sydsudan. Ett insamlingsbrev från PMU som handlade om att sju av tio barn där inte går i skolan, var en viktig pusselbit i hennes beslut att återvända. – Tänk dig om det hade varit så i Sverige! Att de allra mest utsatta inte ska lämnas utanför är något som jag brinner för. Jag tror att det finns en ännu större kraft i kyrkan som förändringsaktör i samhället, 11

Nr 3 • 2026

PMU står ju ständigt i dialoger utifrån de politiska beslut som fattas i Sverige, så att jag har sett biståndet ur statligt perspektiv tror jag kommer att hjälpa oss att nätverka och driva vårt påverkansarbete ännu bättre.

• PORTRÄTTET •

som behöver frigöras, både här hemma och ute i våra samarbetsländer. För Jeanette betyder församlingen just människor som står kvar hos varandra oavsett vad som händer. Gemenskap. Själv växte hon upp i Pingstkyrkan i Kristinehamn och ville döpas redan som tioåring. – Tron har alltid varit viktig för mig, men jag har inte velat leva i en frikyrkobubbla utan även finnas ute bland människor i andra sammanhang.

• Jeanette Kruse bor på Värmdö och är medlem i pingstförsamlingen Skärgårdskyrkan. • Hon är gift med Glenn och paret har tre barn. • I församlingen är hon engagerad i mötesledning och i den mindre gemenskapsgruppen.

INTRESSET FÖR bistånd föddes när hon som ung jobbade på pingströrelsens egen bank Samspar, vars slogan var ”I missionens tjänst.” Hon ville veta mer om vad överskottet gick till och fick åka ut några månader som praktikant till IBRA:s mediastation Habari Maalum i Arusha, Tanzania. – Jag fick kärlek till landet och folket och insyn i missionsoch biståndsarbete. På stationen fanns omkring tio familjer som jobbade med olika delar av det stora uppdrag som vi har. Hon träffade också sin blivande man Glenn, som jobbade i Tanzania. – Då var jag inte beredd att leva som Glenn gjorde ute i fält, men ett starkt möte med Gud förändrade senare allt. Det fick mig att tänka annorlunda kring framtiden och mina val. Efter att de gift sig och Jeanette var föräldraledig, tillbringade familjen ett år på Habari Maalum, där Glenn jobbade med ett Världens Barn-projekt. Jeanette kunde då hjälpa till med bokföringen och att implementera ett nytt redovisningssystem. – Jag hade undrat vad jag kunde bidra med där ute, jag var ju varken bibellärare eller sjuksköterska, men insåg nu att här fanns en uppgift även för mig. Detta ledde senare vidare till arbete på PMU, där hon först var controller i östra Afrika och även reste mycket till PMU:s samarbetspartners utanför regionen och sedan jobbade som ekonomiansvarig på huvudkontoret. Därefter började hon arbeta på Utrikesdepartementet. – Ser jag tillbaka så finns en ledning längs vägen. Jag bär med mig min kristna

tro och mitt lärjungaskap oavsett vilken arbetsplats det är på. Att bara jobba i kyrkliga sammanhang kan innebära att man inte ser alla perspektiv i samhället. Därför har det varit viktigt för mig att växla mellan de här miljöerna. Hon beskriver åren på Utrikesdepartementet som lärorika. Inte minst att hon jobbat just på den enhet som ansvarar för det internationella biståndet. – PMU står ju ständigt i dialoger utifrån de politiska beslut som fattas i Sverige, så att jag har sett biståndet ur statligt perspektiv tror jag kommer att hjälpa oss att nätverka och driva vårt påverkansarbete ännu bättre. PMU har förändrats en del sedan Jeanette jobbade där sist. En ny kompass har tagits fram med sikte mot 2030 där ett par nya tematiska områden lagts till. En ökad osäkerhet kring framtida finansiering ställer nya krav. – Nätverkandet globalt har växt på ett oerhört intressant sätt. Det finns en insikt om att de statliga biståndspengarna inte kommer att räcka till utan det gäller att hitta mervärde och hävstångseffekter. Om vi kan vara med och mobilisera våra systerkyrkor ute i världen i metoder och arbetssätt så finns en enorm möjlighet att påverka samhällen och bidra till en bestående förändring. I EN ORGANISATION i civilsamhället behöver man vara beredda på snabba förändringar, framhåller hon. – Här är det avgörande att jobba för en stark insamling, inte minst genom secondhandbutikerna. Det gäller samtidigt att hålla sig uppdaterad med policy och kunskap för att kunna bibehålla eller få mer institutionell finansiering och andra medel. Hur ser hon då på den oro som finns för att skärpta statliga villkor kan hämma församlingarnas frihet att verka evangeliskt? Jeanette framhåller vikten av att arbeta på ett demokratiskt sätt utifrån de spelregler som gäller, men menar samtidigt att de krav som ställs inte får stå i konflikt med Pingsts värderingar. 13

• PORTRÄTTET •

Nr 3 • 2026

– Jag tror att vi behöver vara kloka och tillsammans komma fram till hur vi både kan stå för vilka vi är och vara en relevant del av samhället runtom oss. Hon återkommer till sin vilja att stärka samarbetet med det stora nätverket av församlingar i landet. – Jag skulle vilja besöka varenda församling, men inser att det tyvärr inte kommer att vara möjligt. Att vara på platser där jag möter dem, ha nära kontakter och bygga relationer med dem är en prioritet.

Att skapa förutsättningar för unga att få utlopp för sitt missionsoch biståndsintresse känns väldigt viktigt.

ÖNSKAN ÄR att förståelsen för PMU:s uppdrag och arbete ska öka, inte minst hos den unga generationen. – Att skapa förutsättningar för unga att få utlopp för sitt missionsoch biståndsintresse känns väldigt viktigt. Jeanette tror också på att mötas och tänka tillsammans i den globala pingstfamiljen. – När vi knyter samman personer som jobbar med bistånds- och utvecklingsfrågor i olika nätverk och sammanhang där vi lär av varandra så får vi genomslagskraft som kyrka. – I grunden handlar det om ett lärjungaskap som också innebär ett ansvarstagande. Att vi är med och skapar goda samhällen var vi än finns. Med den nya organisationen av Pingst FFS finns idag en vice föreståndare som också är internationell ledare och en ny regional struktur. Jeanette ser fram emot ett nära samarbete med Camilla Moberg och regionkoordinatorerna som representerar församlingarnas internationella arbete, liksom övriga gemensamma verksamheter inom Pingst. – Nu kan vi knyta ihop arbetet mellan IBRA, PMU, församlingarna och det gemensamma ännu mer med fokus på det

holistiska uppdraget så att arbetet för en bättre värld blir ännu starkare. I en tid med fler konflikter i vår värld satsar Pingst också särskilt på arbetet för fred och försoning genom nätverket Pingst Fred. – Här kan och behöver vi agera ännu mer. Jag tror att vi som kyrka måste ha uppdraget att tala om och bygga fred och försoning. Det känns spännande med det material som tagits fram inom detta område och att vi nu har ett stort fredsprojekt i Etiopien där vi jobbar brett tillsammans som kyrkor med fredsfrågor. Här finns många lärdomar att ta vidare. Den framtidsdröm som formulerats i PMU:s kompass är i samklang med Jeanettes eget varför: ”Vi drömmer om en värld fri från fattigdom, hunger, förtryck och våld. En värld med fokus på fred och demokrati, jämställdhet och ett hållbart samhälle.” – Jag önskar att PMU får växa, att vi får fortsätta att vara relevanta. Vi kommer tyvärr att se en värld med ännu fler humanitära kriser. Att arbeta med miljöoch klimatfrågorna är avgörande och det handlar också om förvaltarskapets ansvar hos oss som kristna. Vi behöver vara lyhörda för de förändringar som krävs för att möta behoven som kommer och förstå var vi har ett unikt mervärde som organisation. ATT HENNES JOBB kommer att innebära många utmaningar vet Jeanette och för att vila och samla krafter kopplar hon gärna av i naturen. Familjen bor på Värmdö och har nära till både skog och hav. – Jag tycker om att promenera i skogen eller längs vattnet med familj och vänner men också att få egen tid där. Att titta ut över vattnet och bara vara i nuet en stund. – Sen är vi medlemmar i Skärgårdskyrkan och det är viktigt för mig att fortsätta vara engagerad där, i både mötesledning och vår gemenskapsgrupp. Det känns fint att mötas till söndagens gudstjänstfirande men också i det lilla sammanhanget. Att ha omsorg om varandra och växa tillsammans i tron.

Rymliga och fräscha rum • Allt för konferenser och möten. Gym och bastu • Generös frukost och gästkök • Fritt internet • Djurrum.

En varm, vardagsnära inbjudan att upptäcka

! d å n s d Gu

Författaren visar hur de goda nyheterna om Jesus är det kristna livets centrum, drivkraft och mål. Med biblisk skärpa och vardagsnära bilder leder han läsaren genom Guds nåd till den nya identiteten i Kristus. Boken, som även innehåller samtalsfrågor för hemgrupper, är för dig som vill läsa Bibeln noggrannare, älska Jesus mer och ta nya steg i lärjungaskapet.

Välkommen att trivas hos oss. Vi är ett familjeägt hotell som ligger centralt i en lugn och naturnära miljö i Vindeln. Vi gör vårt bästa för att du ska få en lyckad vistelse oavsett om du är hos oss för att konferera eller för att koppla av med familj och vänner.

MED HJÄRTAT I HÄNDELSENS CENTRUM

Markus Frid är pastor i Pingst Ölmstad, där han också bor med sin familj. Han är även verksam som bibellärare på olika bibelskolor inom Pingst, och har en masterexamen i teologi vid ALT.

”Markus Frid älskar Bibeln passionerat och har en gåva att förklara och utlägga Skriften på ett sådant sätt att människors hjärtan öppnas. Den här boken är inget undantag.” Camilla Moberg, internationell ledare för Pingst

Beställ hem bästa läsningen i höst!

www.vindelngallerian.se | Boka på tfn 0933-200 25

DUVESKOGS RESESERVICE Journalisten Ingrid Carlqvist levde som ateist tills ett omvälvande gudsÄr Bibeln bara möte på Genesarets myter, eller finns det sjö visade att Jesus faktiskt handfasta finns på riktigt. Hon bevis? Bibelforskaren skildrar sin väg till Jeremiah Johnston tro, samtidigt som guidar oss genom hon levererar en tio av världens klarsynt analys av mest fascinerande hur Sveriges kristna arkeologiska fynd kulturarv i dag hosom bekräftar tas av avkristning evangelierna. och islamisering.

I en tid av global kontroll och svindlande förändringar granskar KG Larsson politikernas visioner om en ny världsordning fram till år 2030. Han tar upp Guds profetiska plan, dolda maktspel och Jesu återkomst som ger hopp mitt i oron.

Alltid inspirerande! Där du köper böcker eller direkt från

www.semnos.com

• KRÖNIKA •

Nr 3 • 2026

Sinnesro handlar om förlåtelse och försoning JAG SITTER I MIN fåtölj och ser ut mot träden i min park. Löven börjar att gulna och hösten närmar sig. En födelsedag väntar – 83 år. Märkligt! Nu förändras en hel del. Under den här sommaren har en bön gång på gång gjort sig påmind i mitt liv: ”Gud ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.” Sinnesrobönen som använts under många år till hjälp för människor i missbruk och beroenden inom rörelsen AA (Anonyma alkoholister). Jag har blivit så berörd av bönen. Den gäller oss alla i olika perioder av livet! Det är mycket vi inte kan förändra men vi kan med tacksamhet se bakåt och med Guds hjälp försonas med det som inte blev som vi kanske önskat och drömt. ”Gud ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra.” Vad är det vi inte kan förändra? Vår ålder, våra familjeband, alla förluster vi gått igenom, det som inte blev det vi drömde om – naturligtvis så olika för oss men också mycket vi delar. Vi kan ångra oss, gräma oss och fortsätta att leva i oförsonlighet med både oss själva och andra. Det leder aldrig till någon glädje eller framtidstro. SINNESRO HANDLAR om förlåtelse och försoning på livets olika områden. ”Mod att förändra det jag kan.” Varför mod? Jag kom fram till att mod behövs ibland då vi fastnar i en del hjulspår som det inte alltid är så lätt att komma upp ur. I min ålder kan ett hjulspår lyda: Så här har jag alltid gjort! Går det att ändra på det? 16

För en tid sen fick jag ett samtal som gjorde mig så ledsen, då en person berättade för mig om sin oro för döden. Visst kan vi känna en oro för det vi inte alls kan kontrollera, men oron var så kopplad till gudsrelationen. Kommer jag att bli godkänd? Personen hade växt upp med den kristna tron och nu fanns det minnen som satt fast från barndomens ibland hårda undervisning.

BRITT SANDBERG är erfaren själavårdare och medlem i Sollentuna Pingstkyrka.

Vi behöver acceptera det som inte går att förändra men också ha mod och förstånd i den processen.

GÅR DET ATT FÅ en förändrad gudsrelation? För mig har det gått genom samtal och förbön. Det betyder mycket att få sätta ord på hur min tro på Gud är för mig. Jag har fått möta kloka, varma människor som har visat mig på Guds barmhärtighet och nåd. Det är inte bara vi själva som kan möta oro. Även i Psaltaren möter vi en hel del. ”Stöt inte bort mig i min ålderdom. Överge mig inte o Gud när jag är gammal.” Ps. 71:18 - 19. ”Förstånd att inse skillnaden.” Förändra eller stanna i en fast position som inte är utvecklande. Paulus skriver: ”Min bön är att er kärlek ska växa och bli rik på insikt och urskillning så att ni kan avgöra vad som är väsentligt.” Fil 1:9. En bön om att kärleken ska växa och leda till insikt och urskiljning. Förändring! Vi behöver acceptera det som inte går att förändra men också ha mod och förstånd i den processen. ”Gud ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra. Mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.”

Foto: Natalie Cortéz Lamberth

• NYHETER FRÅN PINGST •

Nr x • 20xx

Sören Eskilsson, ordförande i stryrelssen för Pingst FFS talar och den nya föreståndartrion ber under det extra rådslaget.

Ny fond ska ge pengar för tillväxt Tillgångarna från Pingst Förvaltnings AB förs över till Pingst FFS och aktieägare kan skänka sitt kapital till en tillväxtfond som ska ge fria medel för viktiga satsningar framåt. UNDER ETT extra rådslag för Pingst FFS den 12 september, konfirmerades beslut om stadgeändringar som fattades under rådslaget i maj. Det ena gäller riksföreningen PMU InterLife som åter blir aktiv, för att möjliggöra kanalisering av bistånd. Det andra innebär att tillgångarna från PFAB förs över till Pingst FFS och att aktiebolaget därmed läggs ner. – Nu har vi det resterande kapitalet, minst 150 miljoner kronor, gemensamt och kan fatta beslut om pengarna i detta rum framöver. Det ser jag som ett viktigt långsiktigt värde och en bra strategi för den fortsatta förvaltningen, säger Sören Eskilsson, ordförande för Pingst FFS. Ett brev går nu ut till församlingar och privatpersoner som äger aktier, med infor-

mation och möjlighet att antingen få tillbaka sina pengar eller att skänka hela eller delar av summan till en tillväxtfond inom Pingst FFS. Den ska gå till satsningar som mission, evangelisation, församlingsplantering eller socialt arbete lokalt. Medan huvudkapitalet förvaltas för att utgöra en stabil grund för Pingst FFS arbete i framtiden, ska pengarna i tillväxtfonden vara friare och även till viss del kunna täcka upp för kraftigt minskade SST-medel det senaste året. – Vår önskan är att enklare och snabbare kunna stötta viktiga insatser för tillväxt och förnyelse i församlingarna i ett läge då vi just nu tvingas säga nej till flera bra projekt, säger Gustaf Nyström, nationell ledare och vice föreståndare för Pingst.

• Rådslaget hölls i Filadelfiakyrkan Stockholm samt digitalt. • Under rådslaget återremitterades också förslag från tidigare rådslag som gäller valberedningens arbete och mandatperioder i den nya organisationen, till styrelsen. Under två webinar, den 19 november och 21 januari ska styrelsen presentera sitt fortsatta arbete samt nya förslag, med möjlighet att göra inspel och lämna in motioner i detta ärende. 17

Ande kvinn

I en tid då intresset för att läsa Bibeln ökar bland unga kommer NT 2026 som är mer troget grundtexten. Bland annat märks en annan förståelse av den helige Ande och att kvinnor inkluderas på ett tydligare sätt. Läs om den nya översättningen och vad den kan få för betydelse. Text: Noomi Lind • Foto: Göran Olsson/Nyhemsveckan och ALT

Nr 3 • 2026

• TEMA •

en återfår versalen och nan inkluderas i NT 2026 PRECIS 500 ÅR efter att Sveriges första Nya testamentet gavs ut av kung Gustav Vasa kommer nu den första icke statliga översättningen – NT 2026, som Svenska Bibelsällskapet står bakom. Förra året såg bokförlag som Libris och Verbum sin försäljning av biblar skjuta i höjden. Bokhandeln Nya Musik slog rekord med 37 700 biblar 2025 och i år såldes 854 biblar under Nyhemsveckan. – Intresset för biblar märks även i sociala medier där vi tydligt kan se i vår data att innehåll kring Bibeln är det som presterar bäst. Vi ser att det är en trend som håller i sig, säger Ludvig Linddahl, vd för Nya Musik. Vad kommer då den nya översättningen att betyda för bibelläsandet i vårt land? – Det finns ingen litteratur på svenska som påverkat det svenska språket, kulturen och identiteten så mycket som Bibeln och att det kommer en ny översättning är ju en av våra största kulturhändelser, säger Ulrik Josefsson, rektor på Akademi för Ledarskap och Teologi. Jag tror att intresset för Bibeln hos unga kommer att bidra till den uppmärksamhet som NT 2026 får, men också förstärkas av den. Det handlar om ett gediget projekt som tagit fem år att genomföra och en av primäröversättarna är Mikael Tellbe. Han är också lärare i Nya testamentet sedan 1989 på det som från början var Örebro Missionsskola och idag är ALT. Redan 2013 arbetade Tellbe med en provöversättning av Lukas och Galaterbrevet, som kom ut 2015. Fyra år senare inleddes en pilotöversättning med tydligare riktlinjer av Markusevangeliet, Filipperbrevet och 1:a Johannesbrevet. När denna kom, 2021, fattade Bibelsällskapet beslutet

om en ny översättning. – Det har varit en lång, spännande och intensiv resa. Framför allt har det varit en väldigt rolig resa, säger Mikael Tellbe. Men att arbeta mot en deadline i form av ett 500-årsjubileum är inte optimalt eftersom mycket kan hända längs vägen, konstaterar han. – När vi hade ett år kvar blev jag ordförande i redaktionskommittén i ett ganska pressat läge med mycket text kvar att bearbeta. Vi har arbetet hårt och jag känner en stor tacksamhet över att vi ändå tog det här i mål på utsatt tid. Efter grundöversättningen från grekiska till svenska har texten gått flera varv fram och tillbaka där experter inom allt från bibelvetenskap och systematisk teologi till stilistiska frågor gett feedback. Testgrupper i olika samfund, varav Pingst varit ett, har också läst och gett synpunkter. – I Svenska Bibelsällskapet finns så gott som alla kyrkor och samfund representerade, så detta är också Sveriges första ekumeniska översättning, framhåller Mikael Tellbe. VILKA ÄR DÅ de viktigaste anledningarna till att en ny översättning av NT gjorts? Egentligen har det inte skett så stora förändringar i det svenska språket sedan NT 81 kom ut, påtalar Tellbe, men i den nya översättningen skriver man exempelvis inte längre skall och ty. Här finns inte fader utan far, broder är nu bror och sade har blivit sa. De senaste 50 åren har däremot bibelvetenskapliga rön gjorts som är värda att uppmärksamma. Bland annat ger forskningen nya perspektiv på Jesus och Paulus i förhållande till judendomen. 19

– Men det skäl som väger tyngst för mig är att det finns ett annat översättningsideal idag än det som låg till grund för NT 81. Då var man ganska fria i sina omskrivningar och ett enda grekiskt ord kan i NT 81 återges med 15 eller 16 olika synonymer. Här har vi ett lite striktare ideal som innebär en mer försiktig återgivning av den grekiska texten.

Jag hoppas att det här är en översättning som ska landa väl i pingströrelsen. Vi har, utifrån mitt perspektiv, en tydligare förståelse av Anden där vi i många fall också återerövrat versalen på detta ord.

MIKAEL TELLBE lyfter fram ”andespråket” som ett exempel på hur NT 2026 är mer troget grundtexten än NT 81. Där det i den tidigare översättningen i vissa texter mer säger något om människan än om Gud, har nu betoningen blivit på den Ande som Gud ger. I stället för ”låt er ande leda er” står det exempelvis i Galaterbrevet ”vandra i Anden”. – Jag hoppas att det här är en översättning som kommer att landa väl i pingströrelsen. Vi har, utifrån mitt perspektiv, en tydligare förståelse av Anden där vi i många fall också återerövrat versalen på detta ord och även på Herren och Sonen. Denna översättning är också den första som har ett könsinkluderande ideal, där man gjort sig av med onödiga maskulina betoningar, framhåller Tellbe. – Det finns ju en tradition av att använda ordet han där det faktiskt inte är nödvändigt. ”Den som söker han finner” kan ersättas med ”Den som söker finner.” – Vi är idag också övertygade om att ordet bröder, när det används som tilltal i brevtexter, normalt syftar på fler än bara män. Därför skriver vi i den nya översättningen ”bröder och systrar”. Vi vet att det grekiska ordet adelphoi är mer inklusivt, det kan innefatta även kvinnor och barn. ETT ANNAT ORD som man återger med en bredare förståelse är grekiskans pistis. – Detta ord betyder tro, men också trohet och trofasthet och därför använder vi det på ett mer varierat sätt. Meningen ”tron på evangeliet” i Filipperbrevet kan

exempelvis lika väl översättas med ”trohet mot evangeliet”. Ordet hedning har försvunnit. Där används i stället ordet folk eller de andra folken. Det finns också nya formuleringar som man provat i pilotöversättningen 2021, men efter synpunkter valt att backa från. – I Markusevangeliet använde vi exempelvis inte ordet omvändelse utan sinnesändring eftersom det grekiska ordet har med sinnets förändring att göra. Efter flera vändor gick vi tillbaka till omvändelse. Synpunkter på ordval och formuleringar från läsarna är något som Mikael Tellbe välkomnar. – En bibelöversättning ska diskuteras. Det här är ju en så viktig text för så många människor, så det vore konstigt om den inte kommer att både beröra och störa. Det ska bli intressant att se vad läsarna uppskattar och vad de hakar upp sig på. Även om denna översättning ligger närmre grundtexten så har man också strävat efter att göra den så tillgänglig som möjligt, framhåller han. Man har jobbat mycket med språket tillsammans med stilisterna. – Målet är naturligtvis att Bibeln ska uppmärksammas, bli läst och samtalas kring och att den ska sporra till att överlåta sig till Gud. Vi är glada över att Svenska kyrkan har beslutat att köpa in 200 000 exemplar som de ska dela ut gratis till första advent. Jag hoppas att fler kyrkor kan haka på detta, säger Tellbe. HOS ALT MÄRKS ett ökat intresse för att läsa teologi, med över 100 nya studenter detta läsår och Ulrik Josefsson ser fram emot den nya översättningen. – Bibeln är ju utgångspunkt för det vi lär och undervisar på ALT, så en ny översättning kommer att betyda väldigt mycket. Inte minst att samma innehåll nu får lite nya lydelser. Vana bibelläsare som lite grann kunnat luta sig tillbaka i gamla invanda formuleringar, behöver nu fundera över bibeltextens betydelse på nytt. Jag tror att detta kommer att bidra till ytterligare fördjupning av reflektionen vi redan gör. Han framhåller att denna bibeltext utmanar en alltför förenklad syn på Guds ord. – Bibeln ligger på så många nivåer och

• TEMA •

därför tycker jag inte att man ska göra det för lätt. Att det finns parafraser att använda är bra, men den officiella bibelöversättningen tycker jag ska ha lite tuggmotstånd. Att detta tuggmotstånd ska bli ett hinder för unga läsare är han inte orolig för. – Jag tror faktiskt snarare att det är tvärt om. Jag uppfattar att det ökade intresset för att läsa Bibeln också kombineras med en ganska tydlig ambition att jobba med texterna, att fundera över och brottas med betydelsen. Man lyssnar på poddar, läser böcker, läser tillsammans och samtalar om texten. Jag tror att NT 2026 kommer att ge ytterligare redskap och utmaning för just det. Hans egen kalender visar att det finns ett ökat intresse för församlingsbesök med

fokus på Bibeln just nu. Men det är också viktigt med utåtriktade satsningar, påtalar Ulrik Josefsson. – Att Svenska kyrkan delar ut Nya testamentet under första advent tycker vi i min församling är väldigt spännande, men hos oss är julkonserterna ett mer strategiskt tillfälle. Det är då vi har flest besökare utifrån. – Det är viktigt att vi frågar oss vad vi gör av denna utmaning. Att Bibeln, vårt främsta grunddokument kommer i en nyöversättning och vi kan räkna med ett breddat intresse för dessa frågor. Jag tror också att teologisk kompetens kommer att vara superviktig för framtidens ledare.

Jag uppfattar att det ökade intresset för att läsa Bibeln också kombineras med en ganska tydlig ambition att jobba med texterna, att fundera över och brottas med betydelsen.

Bilderna på unga som läser Bibeln kommer från Nyhemsveckan i år då många samlades för att studera Guds ord tillsammans. Foto: Nyhemsveckan 29

Nr 3 • 2026

”Vi tror att det blir många Bibelmaraton, bibelfestival med biblisk pizza och utdelning av biblar. Från norr till söder tar församlingar kreativa grepp i samband med att NT 2026 släpps. De går också samman ekumeniskt för att få större kraft i sina satsningar. Text: Noomi Lind, foto: Pexels

Vi vill koppla med samhället och öka intresset för att läsa Guds ord. Inte minst hos en ung generation som söker och vill hitta sanningen.

MÅNGA FÖRSAMLINGAR tar chansen att läsa högt ur Bibeln nu när den aktualiseras brett. I Borlänge håller pingstförsamlingen tillsammans med andra kyrkor ett bibelmaraton. Hela Bibeln ska läsas av 60 personer på 86 timmar. I Värnamo tas ett liknande grepp ekumeniskt. – Vi kommer att läsa igenom Bibeln i början av oktober i närradion och på Youtube. Bland annat sänder vi från en buss som står på torget, berättar Albin Karlsson, föreståndare i pingstförsamlingen Arken. Vi vill koppla med samhället och öka intresset för att läsa Guds ord, inte minst hos en ung generation som söker och vill hitta sanningen. I församlingen håller de sedan tidigare kvällsbibelskolan Utrusta, där de fått ett bra genomslag från alla generationer. De använder också den teologiska resursen Telos för att studera Bibeln. I Oskarshamn hålls en bibelfestival i samarbete mellan Pingstförsamlingen, Hamnkyrkan, Svenska kyrkan, Frälsningsarmén och kommunen den 17 oktober. – Det började med att vi möttes i vårt kristna råd och pratade ihop oss om hur vi kunde ta tillfället i akt, berättar Fredrik Wenell, styrelsemedlem i Hamnkyrkan och lärare på ALT. När vi sedan frågade på kulturförvaltningen om de ville haka på så var de där eld och lågor. Under dagen erbjuds ett smörgåsbord av aktiviteter för hela familjen. Bland

annat får man möta bibliska personer gestaltade utifrån Bibeläventyret, äta pizza inspirerad av bibliska smaker och pyssla. På programmet står också en workshop i att börja läsa Bibeln, där pastorerna Samuel Skog och Märta Ekström ger praktisk vägledning. – De som är nyfikna på Bibeln och deltar i seminariet får också en gratis bibel med sig hem, berättar Örjan Gäreskog som ingår i ledningsgruppen från Pingstkyrkan. Andra inslag är utställningen Bibeln i konsten, föreläsningar, en bibelsmedja och ett panelsamtal med rubriken Kan man lita på Bibeln? – Denna satsning stärker våra relationer ännu mer som församlingar och sätter Bibeln på kartan för många. Vi får lyfta frågor som vi tycker är viktiga och får göra det på en plats där människor rör sig, säger Fredrik Wenell. De tror också att en satsning som denna får betydelse på sikt. – Vi tror att det blir många ringar på vattnet. Inte minst genom att vi följer upp med bibelupptäckargrupper och andra resurser, säger Örjan Gäreskog. ÄVEN I PINGSTFÖRSAMLINGEN i Luleå tar man tillvara tillfället. – Tillsammans med de andra kyrkorna i stan kommer vi att stå på gågatan utanför vår kyrka för att prata med människor, berätta om Bibeln och bjuda på högläsning, berättar Nicklas Mörling, föreståndare. Vi vill också dela ut bibeldelar och erbjuda den nya bibelöversättningen.

• TEMA •

ringar på vattnet” Parallellt bjuder de in till att läsa Bibeln och lära sig mer om den i kyrkan. Det kommer också, även där, att arrangeras föreläsningar i kulturhuset och på biblioteket. – Detta är ett kanontillfälle att berätta för fler vad Bibeln faktiskt handlar om: Jesus och Guds frälsningsplan för alla människor. Det är inte översättningen i sig som är det viktiga utan att Bibeln blir omtalad och väcker intresse, framhåller Mörling. I HANS FÖRSAMLING jobbar de på olika sätt för att stärka intresset för bibelläsning. Genom forumet Läsa och växa inbjuder de exempelvis till gemensam läsning av bibeltexterna i små grupper där frågor ställs om Gud, deltagarna själva och hur ordet får påverka dem. Undervisning är viktig och har sin självklara plats men detta stimulerar den personliga läsningen på ett annat sätt, menar han. – Jag tror att vi ibland lämnar våra medlemmar att ensamma ansvara för sin läsning när Bibeln lika mycket kan läsas tillsammans med andra. Gemensam läsning har en annan dynamik. Jag inspireras av att dessa tillfällen samlar så totalt olika typer av människor som möts runt ett bort och sina biblar. Vad har han då själv för tankar om just den nya översättningen? – Jag förväntar mig att den bjuder på en del överraskningar. Att den i vissa fall korrigerar sådant som inte blev så bra i NT 81. Jag tror att den i vissa delar blir lite kärvare att läsa för att den vill vara mer lik grundtexten, och andra delar blir enklare att förstå för att den får ett modernare språk. Själv använder jag Folkbibeln men ser fram emot att läsa den nya översättningen och se vad den har att bjuda på. Är den riktigt bra kan jag tänka mig att använda den i större utsträckning.

Detta är ett kanontillfälle att berätta för fler vad Bibeln faktiskt handlar om: Jesus och Guds frälsningsplan för alla människor.

Fredrik Wenell, Sunniva Rettinger och bibeläventyraren Örjan Gäreskog satsar tillsammans på Bibelfestivalen i Oskarshamn. Foto: Curt-Robert Lindqvist/ Krepart 29

• KRÖNIKA •

Nr 3 • 2026

Vi har ett guldläge just nu VI LEVER UNDER ett bibelår. På sociala medier söker sig den unga generationen till bibelordet. Dessutom firas 500 års-jubileet av det första Nya testamentet med lanseringen av bibelkommissionens NT 2026 som gör avtryck på Bokmässan. Det här får mig att fundera över både min egen och kyrkans relation till Bibeln. Jag fick min första bibel av min hemförsamling, Pingstkyrkan Linköping, när jag var tio år. Det var en Bibel 2000. Den var svart och i slimline-utförande. På insidan av pärmen fanns en hälsning med dessa verser: ”Ha alltid denna lag på dina läppar, läs lagens bok dag och natt, så att du troget följer allt som står skrivet där. Då kommer allt du gör att lyckas, då får du framgång. Jag har ju sagt: Var tapper och stark! Låt dig inte skrämmas, bli inte förskräckt! Herren, din Gud, är med dig i allt vad du gör.” (Jos 1:8–9) DE DÄR RADERNA har etsat sig fast och format mitt sätt att relatera till Bibeln. Josua uppmanas att alltid ha lagen på sina läppar och att läsa lagens bok dag och natt. Det betyder att vi behöver leva med ordet. Det handlar inte bara om att veta vad som står i texterna för att kunna klara ett kunskapstest. Nej, uppmaningen till Josua har ett djupare syfte: ”så att du troget följer allt som står skrivet där.” Vi ska inte bara känna till texternas innehåll; vi ska låta oss formas av budskapet så att vi också lever efter dem. Det här formandet tar tid, och det kräver därför 24

att vi gör oss tillgängliga – genom att läsa, genom att be, genom att reflektera – om och om igen. Och är det inte så att det är just detta som Sverige behöver idag? I en tid karaktäriserad av oro, polarisering, osäkra världsförhållanden, dödsvåld och allt vad det än må vara, behövs ett ljus i mörkret och ett salt i förruttnelsen.

DAVID SÖNNERBRANDT

är pastor och föreståndare i Pingstkyrkan Köping.

Sverige behöver en kyrka som inte nöjer sig med att veta vad som står i Bibeln utan som låter sig formas och lever efter budskapet.

VI ÄR KALLADE att vara det ljuset och saltet. Men vi kommer inte dit av oss själva. För att bli ett ljusets folk, ett saltets folk, behöver vi också vara ett ordets folk. Sverige behöver en kyrka som inte nöjer sig med att veta vad som står i Bibeln, utan som låter sig formas av och lever efter budskapet. Tänk dig kraften i den kyrka som är medveten om sitt uppdrag och som strävar efter att uppnå det, varje dag! Tänk dig kraften i den kyrka som känner till nådegåvorna och som ständigt strävar efter dem till församlingens uppbyggelse och Guds rikes utbredning. Det där längtar jag efter att se mer av. I min församling i Köping, i församlingarna i Västmanland, och över hela vårt land. Jag ber att den tid som ligger framför ska kännetecknas av en allt starkare längtan efter Guds ord. Vi har ett guldläge just nu med de ungas dragning till ordet och uppmärksamheten kring Bibeln i kultursamtalet. Låt oss se till att dessa förutsättningar inte går oss förbi outnyttjade! Och kom ihåg de sista orden till Josua: Herren, din Gud, är med dig i allt vad du gör.

• KRÖNIKA •

Nr 3 • 2026

Ha alltid denna lag på dina läppar, läs lagens bok dag och natt, så att du troget följer allt som står skrivet där. Då kommer allt du gör att lyckas, då får du framgång. Jag har ju sagt: Var tapper och stark! Låt dig inte skrämmas, bli inte förskräckt! Herren, din Gud, är med dig i allt vad du gör. Jos 1:8-9

Bilden är tagen under Nyhemsveckan detta år. Foto: Adam Fransson/Nyhemsveckan

• REPORTAGE •

Nr 3 • 2026

”Jag gick runt på gatorna i Skurup och bad till Gud” I dag finns Skurups första frikyrka planterad mitt i centrum, där en liten grupp samlas till gemenskap. Vägen dit har varit lång, men pastor Paul Nilsson vägrade att ge upp sin övertygelse.

Text: Noomi Lind • Foton: Jonas Lundström

SKURUP LIGGER VID Skånes sydkust och var med sina 17 000 invånare länge den största kommunen i Sverige som inte hade någon frikyrka alls. Försök att driva verksamhet hade inte lyckats. Men en man upplevde för 20 år sedan att Gud lade detta område särskilt på hans hjärta. Paul Nilsson har sina rötter i Blekinge, jobbade som ung inom Lantmäteriet, gick i bibelskola och fick år 2000 jobb som ungdomsledare och senare pastor i Hälsobackskyrkan, Ystad. – Redan då ledde Gud mina ögon till Skurup och jag fick varma känslor för denna kommun, berättar Paul. Han och hans fru Margita startade en bönegrupp där, men 2005 flyttade familjen till Lessebo där Paul fått en ny pastorstjänst och även jobbade som SFI-lärare. – Församlingen där hade bara omkring fem aktiva medlemmar och höll på att dö ut. Tiden i Lessebo har varit väldigt fin och idag finns cirka 50 medlemmar, säger Paul men fortsätter: – Ändå kunde jag inte släppa tankarna på Skurup och till sist måste jag bara göra något åt det. Paul tog 2019 kontakt med Lasse Bjervås, ordförande i Skånes Pionjärmission där man arbetar med bön, församlingsstöd och församlingsplantering i Skåne. 26

– Jag åkte också ner, gick runt på gatorna i Skurup och bad till Gud och började ta kontakt med människor där. Den lilla bönegrupp som de startat många år tidigare fanns tyvärr inte kvar så det gällde att börja om på nytt. – Jag kände liksom en övertygelse och tänkte: ”Gud, det är du som får göra det.” Jag har upplevt hela tiden att det är Herrens projekt, inte mitt. Att han har koll på det hela. Tre år senare slutade han sitt jobb som SFI-lärare och tog ännu en pastorstjänst i Simrishamn. På så sätt kunde han också vara mer i Skurup. – Vi började hyra ett rum i Folkets hus och annonserade också för att samla folk, men det var inte så lätt. SÅ SMÅNINGOM anslöt sig ändå fler som ville hjälpa till med församlingsplanteringen. En av dem var Eleonor Carlsson från Pingstkyrkan i Kristinehamn som skulle flytta ner eftersom hennes dotter bor i Skurup. Nu är hon aktiv i församlingen och med i styrelsen. Även några av medlemmarna i Hälsobackskyrkan som bor i Skurup har börjat engagera sig i arbetet. För ett år sedan formaliserades församlingen mer, då de bildade den ideella föreningen Centrumkyrkan i Skurup. – Jag funderade en hel del över vad som egentligen är

Ändå kunde jag inte släppa tankarna på Skurup och till sist måste jag bara göra något åt det.

PINGST Nr 3 • 2026

GUDSTJÄNST I CENTRUMKYRKAN. Äntligen kan församlingen mötas i egen lokal för att fira gudstjänst, be och ha gemenskap.

en församling och när man blir en, men kände att i Guds ögon så var vi en församling tidigt. När de inte kunde vara i Folkets hus längre möttes de i hemmen och hyrde sedan ett rum i en folkhögskola. Samtidigt bad de om att hitta en lokal som låg mer centralt. Söndagen den 8 mars invigdes så deras kyrka i Skurups centrum. Lokalen var helt fylld och glädjen stor när den avskildes som ett Guds hus. Ingmar Aronson, pastor i Malmö International Church, predikade och representanter från pingstförsamlingarna i Ystad, Tomelilla, Simrishamn och Trelleborg gav uppmuntrande hälsningar. Efteråt blev det fest med smörgåstårta. CENTRUMKYRKAN ligger parallellt med stadens gågata, och Paul visar de ljusa, fina lokalerna. – Här i soffan brukar vi sitta i en ring ibland när vi har bön. Vi har ju inte haft pengar till att köpa så mycket, men vi har fått stolar från olika håll. Växterna fick vi vid invigningen och ett konstverk som vi tycker är så vackert. Vårt kök håller också på att bli färdigt. Hur är det då att bryta ny mark? Vad får de för respons från människor som de möter? – Det är naturligtvis olika, men vi har träffat många som är ganska öppna. Vi tog rätt tidigt kontakt med några personer som brukar hålla till på torget och började bjuda in dem på middag med sång och bön varannan 28

vecka. Vi får gratis mat från en restaurang. De har ibland grillkvällar som ger nya kontakter, men jobbar också med mer traditionell evangelisation. – Vi står på gågatan där vi har ett bord med kaffe, biblar och traktater och så sjunger vi lite när andan faller på, berättar Paul. FRAMÖVER HOPPAS de särskilt att många ungdomar och barnfamiljer ska ansluta sig, att de ska bli fler. Att plantera en församling kräver mod och uthållighet och visst finns det stunder när det är motigt, medger Paul. – Men jag känner att det inte handlar om mig eller oss utan om att Gud vill välsigna, att han söker människorna. Därför är vi här och behöver stanna för att fortsätta. Han berättar att pingstförsamlingarna i Ystad och Trelleborg hjälper till med lokalhyran och att han är anställd av Pionjärmissionen på 25 procent. Nya medlemmar har kommit till och i juni hade de dop. – Vi känner stor glädje över varje människa som kommer, som vi får betyda något för och som möter Gud. Då är det inte förgäves utan värt allt. Att han själv fortfarande är pastor i Lessebo innebär att han inte kan vara med på alla samlingar, men han är på plats varannan vecka och på söndagen hålls gudstjänst. – Varje onsdag har vi öppet hus på eftermiddagen med smörgås och kaffe, bibelundervisning mellan sex och

• REPORTAGE •

sju på kvällen och därefter bön och lovsång. Sen har vi ”fredagshäng” och då äter vi tillsammans. Förutom att nå nya människor är det viktigt för dem att ha goda relationer såväl med Svenska kyrkan som andra församlingar. – Vi söker hela tiden kontakt med de troende som vi känner till i bygden. Vi vill inte bara komma med vårt utan vår önskan är att stå tillsammans för Guds rike. PAUL FRAMHÅLLER sin tacksamhet över det ekonomiska och praktiska stöd som de får och att de omsluts av förböner från olika håll. När han får frågan vad det kan bero på att det under så lång tid saknats en frikyrka i Skurup, om det är ett särskilt hårt fält att verka i, funderar han en stund. – Jag tror ju att det finns olika andliga makter men är också övertygad om bönens kraft och vi har haft mycket bön här. Detta är ett arbete som tar tid och vi är fortfarande inte så många, men det känns väldigt gott att vi finns här nu. 29

Nr 3 • 2026

Nytt nätverk ska stärka arbete Ett nytt nätverk finns nu inom Pingst för att samla engagemang och resurser i kyrkans arbete för fred och försoning. Tidningen Pingst ställde några frågor till Pascal Andréasson, pastor i Pingst Bottnaryd och en av initiativtagarna.

VARFÖR HAR NI startat detta nätverk? – Nätverket har skapats med en längtan efter att vi bättre ska kunna förstå, samverka och ta oss an fredsfrågorna i vår tid och utifrån vår efterföljelse till Jesus. – Pingströrelsen är idag aktiv för fred i många länder. Exempelvis jobbar PMU med många fredsprojekt, Pingstkyrkan i Jönköping har fredsarbete i Etiopien och Sydsudan och andra kyrkor gör insatser i andra länder, men med ett växande behov behöver vi bli bättre på att utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra både i Sverige och internationellt. – Vi har också flera i pingströrelsen som forskar på frågor om fred och konflikt. På en ekumenisk konferens i Sydafrika tillsammans med Martina Björkander (ALT), mötte jag exempelvis en internationell studiegrupp som diskuterade pentekostal fredsteologi, men detta är ett område där vi har mycket mer att göra. – Vi beskriver oss som ett organiskt nätverk i svensk pingströrelse som vill främja fred, försoning, rättvisa och helande. Vi vill lära oss mer, skapa förutsättningar att bättre dela våra erfarenheter med varandra och vara med och utveckla resurser som behövs för fred, försoning, traumabearbetning, medling, med mera. Hur ser responsen ut så här långt? – Vi är nu en ledningsgrupp om nio personer och på vårt första offentliga seminarium under Nyhemsveckan var intresset väldigt stort. Rummet var fullsatt och responsen positiv och uppmuntrande.

Hur kan man engagera sig? – Man hittar oss bland nätverken på Pingst hemsida och på vår sida finns hänvisningar till personer och resurser. Men detta är under uppbyggnad och ingångarna till de här frågorna är många och olika. En handlar om praktiskt missionsarbete i annat land, en annan om hur vi mobiliserar vår lokala församling att verka för fred här i Sverige och en tredje hur vi tänker teologiskt om frid och fred. – Nätverket kommer så klart utvecklas med de människor som ansluter sig och det känns som en väldigt spännande resa. Vad hoppas du detta ska leda till på sikt? – I en värld som rustar sig för krig behövs aktörer som vågar tala, tänka och arbeta för fred. Jag hoppas på ett fördjupat teologiskt arbete i fältet och drömmer om en svensk pingströrelse som i Andens kraft hjälper individer, samhällen och nationer till fred och försoning.

Evangelisten Fekadu Adane leder en gudstjänst i den kyrka i Bamo Kebele, Etiopien, som han tidigare tvingades fly från under en etnisk konflikt. Med tiden fick de fredsinsatser som görs kyrkoledare att samarbeta för att han skulle kunna återvända. Förtroendet och enheten har byggts upp igen inom kyrkan och lokalsamhället. Detta är en del i det fredsarbete som PMU och församlingar stöder i landet. Foto: Henok Deriba

• NYHETER FRÅN PINGST •

e för fred

• FYRA FRÅGOR •

Vi vill få hjälp att bygga en församling för framtiden. JESSICA CEHLIN är föreståndare i Eksjö Pingstkyrka, som hakat på coachspåret.

• Läs mer om nätverket på pingst.se/pingstfred.

Vilka är ni? – Vi är 220 medlemmar och på en vanlig söndag samlas omkring 70–80 personer till gudstjänst. Vi är en församling med mycket hjärta, stort engagemang och en stark passion för bön. Demografiskt är vi en åldrande församling men flera yngre har kommit till under det senaste året, vilket har skapat ny framtidstro. Vi längtar efter att vara en församling där människor i alla åldrar trivs och där yngre får vara med och forma framtiden. Vad betydde församlingsledarutbildningen Gå i denna din kraft för er? – Eftersom jag var ny i tjänsten blev utbildningen en värdefull möjlighet att lära känna församlingsledarna och tillsammans processa viktiga frågor. Vi fick möjlighet att utvecklas och växa som grupp och fördjupa vårt gemensamma ledarskap. Utbildningen skapade en gemensam grund att stå på och utgå ifrån i det fortsatta arbetet.

Varför tar ni nu nästa steg och går ett coachspår? – För oss känns det viktigt att fortsätta utvecklas som församlingsledning. Coachspåret ger oss möjlighet att få hjälp att se vår församling ur ett utifrånperspektiv och att upptäcka sådant vi själva kanske blivit hemmablinda för. Coachspåret kändes som en naturlig fortsättning på församlingsledarutbildningen. Ni valde spåret församlingsutveckling. Varför? – Vi ser ett behov av att se över vår organisationsstruktur och vår ledarpolicy. Vår förhoppning är att få hjälp att skapa en tydlig och hållbar struktur som fungerar för församlingen idag men också om vi skulle växa. Vi hoppas att det ska frigöra engagemang, göra det lättare för människor att hitta sin plats och ge oss goda förutsättningar att bygga en församling för framtiden. 31

• UPPFATTAT •

Den 12-14 januari är det åter dags för den årliga Pingst Pastor-konferensen. Den hålls i Filadelfiakyrkan Stockholm och anmälan öppnar i oktober. Läs mer: pingst.se/pingstpastor2026

NY RESURSPORTAL Pingst ung har samlat sina resurser för ledare. I resursportalen hittar man undervisningsmaterial som Leva Livet och Be(a)tween, men också samtals- och aktivitetsmaterial för barn- eller ungdomsverksamhet. Du hittar allt på resurser.pingstung.se

Under sommaren har församlingar på olika sätt berättat för människor om Jesus. Pingstkyrkan i Solna bjöd vecka 33 in Bussmissionen och tillsammans besökte man förorterna Hagalund, Rinkeby och Ursvik. Förutom hoppborg och fika fanns ett bokbord och Nya Testamentet på olika språk delades ut. Det hela blev möjligt genom insatser från 15 ungdomar i församlingen och på fredagen visades filmen Jesus revolution utanför kyrkan. Finalen blev Vasalundsfestivalen för hela familjen.

PODD TIPS

På streamingtjänsten Telos samlas teologisk undervisning inom många aktuella ämnen. Det finns både ett utbud av kurser och en rad podcasts att välja mellan. Bland de många lärare som delar med sig av sin kunskap hör Simon Holst, Joel MacInnes, Olof Edsinger, Maria Gustin Bergström och Christine Viklund. Läs mer: telos.nu

Foto: Natalie Cortéz Lamberth

• NYHETER FRÅN PINGST •

Nr 3 • 2026

Under dagen hölls undervisning av Cameron Dolittle, USA, som är vd för Practicing the way.

Nätverksdag om lärjungaträning Lärjungaträning stod i fokus när ledare från flera samfund samlades i september i Folkungakyrkan, Stockholm, till en nätverksdag utifrån konceptet Practicing the way. OMKRING 85 PASTORER och ledare från flera olika samfund deltog den 3 september i en inspirations- och nätverksdag för att få veta mer om det amerikanska sammanhanget Practicing the way. Under några år har en grupp formats av pastorer från olika samfund i Sverige som närmat sig de böcker och den undervisning som den amerikanska pastorn och författaren John Mark Comer gett ut de senaste åren. Denna grupp låg bakom initiativet och planeringen av dagen och hade bjudit in några ledare från USA. Practicing the way är ett sammanhang med starkt fokus på lärjungaträning och undervisningen är formad utifrån nio andliga praktiker. Det handlar om att som kyrka centrera det man gör runt processen

att forma och träna lärjungar. Under dagen i Folkungakyrkan undervisade Cameron Doolittle, som är vd för Praticing the way. Det hölls också panelsamtal med några pastorer från Sverige som har börjat att influeras av undervisningen och ett pass med möjlighet att ställa frågor till Doolittle och de andra ledarna från USA. – I fikapauser och samtal framkom en tydlig längtan efter att få se mer av den frukt detta sammanhang lett till i USA och andra länder, berättar Gustaf Nyström, nationell ledare och vice föreståndare för Pingst FFS. Många konstaterar att de verktyg och den resurs detta kan få vara för våra församlingar är något man saknar och känner stort behov av.

• Du kan läsa mer om Practicing the way och de olika resurser som tagits fram på: practicingtheway.org

Lösningen på korsordet i nr 1 2026

Förra numrets vinnare: Lilly Andersson, Falköping Sören Samuelson, Kumla Inger Ellbrant, Malmö

Jag vill helst ha boken: NT 2026, flexband: teracotta, mörkgrön, gul eller ljusblå

Skicka rätt svar till: Tidningen Pingst Box 15144 167 15 Bromma Eller: noomi.lind@pingst.se Senast den 2 november behöver vi ha rätt korsordslöning. Tre personer vinner en bok. NAMN:_________________________________________________ ADRESS:_______________________________________________ ORT:___________________________________________________

Medan vi ännu färdas, av Ivar Lundgren

MAIL OCH MOBILNR:____________________________________

Två lästips med Norrland i fokus

Danskt band, 340 sid.

”Brukar du inte läsa historiska romaner? Inte jag heller. Men, då ska du ge romanen ”Till friheternas land” en välförtjänt chans! Anita Lundmark gör en strålande debut med en genomarbetad skildring baserad på verkliga karaktärer. Gedigen research utgör onekligen en grund för autentiska beskrivningar och i kombination med en väl avvägd och driven berättarteknik förflyttas man snabbt drygt 200 år tillbaka, till ett Sverige som är svårt att föreställa sig jämfört med dagens. Romanen utspelar sig då många svenskar såg sig nödgade att utvandra eller som i romanen, söka sig till Norrlands inland. Men, den blir inte bara en spännande och gripande historia utan väcker även tankar om nutiden. I dag söker sig/ flyr människor tvärt om till vårt nutida Sverige och ser det som ”friheternas land”. Vilka friheter söker de? Och vad kan och är vi beredda att erbjuda? Detta är en roman som engagerar och är svår att lägga ifrån sig. Jag ser verkligen fram emot den planerade fortsättningen!” Betty Wixby, SVT Babels bokklubb

läs mer på ordvisor.se ”En välskriven bok, som verkligen ger mersmak. Som titeln skvallrar handlar boken om starka kvinnoöden, berättat på ett respektfullt och levande sätt. Upplägget är en delvis biografisk berättelse om två kvinnor, med olika livsresor i det tidiga 1900-talets Norrbotten. Ett Norrbotten med en stark accelererande industrialisering i Malmfälten och kustregionen. Samtidigt som det gamla Norrbotten fortfarande lever kvar i form av urfolket samerna och nationella minoriteten tornedalingar. De bägge kvinnornas möten med den nya tidens nationalistiska perspektiv med pågående försvenskningsprocesser och rasbiologi, skrivs fram av författaren på ett tillförlitligt sätt. Hur drabbade detta särskilt kvinnor inom minoriteterna, och hur hanterade dessa kvinnor sin vardag. Detta är utgångspunkten när två kvinnors livsöden i en patriarkal och mansdominerad tid beskrivs. De bägge kvinnorna Ida och Stina, är författarens mormor respektive farmor. ” Curt Persson, historiker i Norrbotten Kartonnage, 236 sid. Illustrerad.

Avs: Tidningen Pingst, Box 151 44 167 15 Bromma, adresser@pingst.se

Ett nytt testamente för alla Efter drygt fyrtio år får Sverige en ny officiell översättning av Nya testamentet. Libris NT 2026 presenteras i olika varianter – allt från storpocket till exklusivt läderband med guldsnitt, både som rent NT och som helbibel. Beställ din nya bibel på libris.se

Biblar med NT 2026 och GT ur Bibel 2000

Parallellbibeln – NT i sex olika översättningar

NT 2026 i flera format och färger

Vill din församling köpa in och dela ut Bibel 2026?

Unika konfirmandutgåvor

Missa inte våra specialpriser på både Nya testamenten och helbiblar!