Pingst nr 1 2026

En tidning med uppbyggelse från Pingst – Fria församlingar i samverkan

Samuel vill ge råg i ryggen Nr 1 2026 5

Val av föreståndare för Pingst i maj

23

Arbete för unga i riskzon skalas upp

”Väckelsen syns i kulturen”

KRÖNIKA Jesus visar sig på nya sätt

• I DETTA NUMMER •

Nr 1 • 2026

Många nya medlemmar hälsades välkomna in i nätverket Pingst Pastor under konferensen i januari. Läs mer om dagarna här i tidningen.

REPORTAGE 24-25 Foto: Simon Collén

5

NYHETER Rådslag med val av nya föreståndare för Pingst FFS hålls i maj

6-8

NYHETER Nytt liv i gammal församling

10-13

PORTRÄTTET Möt Samuel Jonsson, ny pastor i Filadelfiakyrkan Stockholm

14

KRÖNIKOR Christine Viklund om gemenskap som gör Guds kärlek synlig

22

Ivar Lundgren om judendom och kristendom i påsken

32

KULTUR När väckelsen tar nya former

34

UPPFATTAT Sommarbibelskola för tonåringar

Dags att söka in På våra skolor runtom i landet finns en mängd kurser att välja mellan. Du kan till exempel läsa till socialpedagog vid June Folkhögskola. Behoven är stora i samhället och många får jobb efter utbildningen.

AKTUELLT 16-21

Guds verk under 2025 Det är bra att påminna sig om allt gott som Gud har gjort bland oss.

Exempelvis startades 134 nya församlingar längs swahilikusten.

TEMA 28–31 Foto: Magnus Thörewik. På bilden syns Annika Lundberg.

Tidningen Pingst ges ut av Pingst – Fria församlingar i samverkan Adress Tidningen Pingst Annonsförsäljning Ola Tallbom Box 15144 Display Umeå 167 15 Bromma Ola.tallbom@ Telefon 08-6089600 display-umea.se E-post noomi.lind@pingst.se 090-711512 Frågor om adresser@pingst.se Tryckeri Stibo Complete, adressändring Vimmerby

Ansvarig utgivare Redaktör Omslagsbild Art Director/ny form Layout

Richard Svensson Noomi Lind Simon Collén Sara Svahn Noomi Lind och Simon Collén

Medverkande Pelle Hörnmark i detta nummer Simon Collén Lars Burman Magnus Thörewik Christine Viklund Ivar Lundgren

• LEDARE •

Gör vad du kan!

Lägg kraften på att tjäna, inte på att bedöma. På att bygga, inte på att kommentera.

I BETANIA, i huset hos Simon den spetälske, sitter Jesus till bords.

Stämningen är tät. Så bryts stillheten. En kvinna träder fram med en alabasterflaska fylld av dyrbar nardusolja.

Hon säger inget. Hon bryter flaskan och häller oljan över Jesu huvud.

Doften fyller rummet.

Reaktionen kommer direkt: Vilket slöseri! Oljan var värd en förmögenhet. Den kunde ha sålts och getts åt de fattiga. Orden är skarpa.

Dömande.

Men Jesus försvarar henne: “Hon gjorde vad hon kunde. I förväg har hon smort min kropp till begravningen.”

JAG KÄNNER IGEN mekanismerna. Några gör vad de kan. Andra har åsikter om dem som gör något. Och om jag är ärlig ser jag båda tendenserna i mitt eget liv. Ibland är det lättare att recensera andras gärningar än att själv göra det jag kan.

Kanske är detta en hälsning till oss – inte minst i hela pingströrelsen: Gör vad du kan. Lägg kraften på att tjäna, inte på att bedöma. På att bygga, inte på att kommentera.

Att rikta vår energi mot att förvandla världen istället för att värdera den är en väg till frihet – både för oss själva och för andra.

Två råd till dig som sliter i det tysta i din församling: Ett: Låt dig inte bindas av människors åsikter. Tjäna Jesus med frimodighet.

Två: Det som räknas i Guds rike är inte allt du inte kan göra – utan det du faktiskt gör. Gör vad du kan.

PELLE HÖRNMARK Föreståndare Pingst FFS

OCH JESUS GER henne ett löfte: “Överallt i världen där evangeliet förkunnas ska man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne.”

Mitt i kritik och missförstånd består hennes handling – som en doft som aldrig försvinner.

Så är det också med våra liv.

3

• FOLK I RÖRELSE •

TACKA GUD 30 000 svenskar fick ta del av evangelium genom att de gick en Alpha-kurs förra året. Många av dessa kurser hålls i våra pingstförsamlingar runtom i landet.

”

Många unga vill läsa Bibeln just nu.

Det pundet måste vi förvalta. Låt 2026 bli ett bibelår!

Foto: Josef Maxson

6 nya sociala center öppnades av LP-verksamheten förra året. Genom ett rikstäckande nätverk erbjuds öppet hus med kafé och dagverksamhet, där människor i beroende och utsatthet får gemenskap, stöd och motivation för att förändra sina livssituationer.

BE TILL GUD 4 år av krig har nu pågått i Ukraina och sargat befolkningen svårt.

Glöm inte våra systerförsamlingar och alla drabbade individer i Ukraina i dina böner!

Johan Ericson, vd på Libris, gav uppmaningen på Pingsts pastorskonferens i januari.

JOHAN NYGÅRDS är ny pastor i Frikyrkan Siljansnäs.

HANNA AGNESSON har avslutat sin tjänst i Pingst Falköping som pastor med inriktning på barn och familj för att bli missionär tillsammans med sin man Anton Agnesson.

CHARLOTTE LUNDBERG är ny pastor i Pingst Falköping med inriktning på barn och familj.

Hon har tidigare arbetat i Timmersdala Frikyrka.

JOHAN BÄCKRUD är ny pastor och föreståndare i Betelkyrkan Hönö.

MALIN JACKSON är ny ledare med ansvar för barn och familj i Pingstkyrkan Borås.

JULIA OCH ALBIN REHNMAN är nya pastorer i Korskyrkan Långviksmon.

SAMUEL SKOG har blivit pastor i Pingstkyrkan Oskarshamn.

DAVID SÖNNERBRANDT är ny pastor och föreståndare i Pingstkyrkan Köping.

MAGNUS GNISTERHED är vikarierande verksamhetsledare för Pingst ung.

Han har lång erfarenhet som ledarskapstränare och har bland annat arbetat med ledarfortbildning inom Pingst ung. Magnus Gnisterhed är också ordförande i Pingst Tenhult.

LARS STOPPE är nu ungdoms- och familjepastor i Pingstförsamlingen i Västerbottens Mellanbygd.

TORBJÖRN SANDBERG har tillträtt som ny pastor och föreståndre i Pingstförsamlingen i Hultsfred.

Han var tidigare rektor i Vimmerby.

LINN RUNESSON har bärjat som vikarierande humanitär handläggare och rådgivare för miljö och klimat hos PMU.

PETER KLINT är ny pastor och föreståndare i Församlingen Klippan, Bredaryd. Tidigare var han gårdsföreståndare på Ralingsåsgården i Aneby.

EBO HAREGOT har börjat som pastor för ungdomar och unga vuxna i Sollentuna Pingstkyrka.

SAMIR CLEMENTSSON går in som pastor och föreståndare i Pingstkyrkan Elim i Trelleborg.

Han börjar sin nya tjänst den 1 maj.

Foto: Simon Collén

• NYHETER FRÅN PINGST •

Nr 1 • 2026

I november förra året hölls ett extra rådslag i Cirykyrkan Stockholm.

Nytt föreståndarteam väljs i maj Ett nytt föreståndarteam ska väljas när Rådslaget för Pingst FFS hålls i maj. Att ingjuta frimodighet i pingströrelsen i en tid präglad av oro, står i fokus under dagarna i Uppsala.

RÅDSLAGET FÖR Pingst - Fria församlingar i samverkan hålls i år den 29-30 maj i Pingstkyrkan i Uppsala.

Temat blir ”Var frimodig och stark - en modig kyrka för en orolig tid”, utifrån Josua 1:9.

– Överallt i världen ser vi hur kyrkan reser sig i sin fulla kraft i svåra tider. I krigets Ukraina, i fattigdomens Afrika. För att motverka gängvåldet, psykisk ohälsa och ensamheten behöver vi frimodiga pingstvänner i Sverige, säger Pelle Hörnmark, föreståndare för Pingst FFS. EN HUVUDPUNKT på agendan blir valet och avskiljandet av ett nytt föreståndarteam. Förutom föreståndaren väljs två vice föreståndare, som får ansvar för det

nationella respektive det internationella arbetet inom Pingst.

Under Rådslaget följs också den övriga processen med Pingströrelsen och framtiden upp, inför det fortsatta arbetet med att implementera organisationsförändringarna inom Pingst.

Ett inriktningsbeslut fattades vid det förra ordinarie rådslaget, som konfirmerades vid ett extra rådslag i november 2025.

PINGST FÖRVALTNING AB:s kapital och framtid är en annan fråga som ska behandlas och tidigare motioner följs upp.

Styrelsen ser också fram emot att ta emot och behandla nya motioner från församlingarna med olika frågor och förslag om det gemensamma arbetet.

• Rådslaget för Pingst FFS hålls i Pingstkyrkan Uppsala på S:t Persgatan 9, den 29-30 maj.

• Anmälan öppnar den 17 april och stänger den 17 maj.

• Motioner mailas till radslag@pingst.se senast den 3 april.

5

Nr 1 • 2026

Äntligen dop i Malå Den lilla församlingen i Malå var beredd att ge upp och sälja sin kyrka. De var bara ett tiotal pensionärer kvar. Men något hände som fick allt att vända.

IDAG KAN DET komma uppåt 50 besökare i alla åldrar till en vanlig samling hos Pingstförsamlingen i Malå och 11 nya medlemmar har hälsats välkomna. Men så såg det inte ut för tre år sedan. Valet stod då mellan att lägga ner allt eller att starta om från början.

Genom medel från nätverket Älska Norrlands fond anlitades Roland Pettersson som församlingscoach i ett år.

– Inga stenar var heliga utan vi vände på allt och började fundera. Som församling, oavsett om man är liten eller stor, så kan man behöva någon som kommer in och vågar ställa frågor. Det är också viktigt att det sker utifrån kärlek till Guds verk, säger han.

Med sig hade Roland erfarenheter från pingstförsamlingen i Arvidsjaur, där pastorsparet Cathrine och Håkan Lindh arbetat i några år och man gått från ett fåtal aktiva till 26 medlemmar. Han bad dem komma till Malå och berätta hur de jobbade och de började hålla samlingar.

– Jag är en evangelist och tycker om att lära känna människor. Om jag ser att de har något bekymmer så frågar jag om vi ska be över det. Flera personer blev helade och allt fler kom till tro, berättar Cathrine.

Genom resurser från Älska Norrland och Pingst FFS kunde Cathrine och Håkan börja arbeta även i Malå och inom ett år hölls en Alphakurs med runt tio deltagare.

– Detta är något jag verkligen rekommenderar. Alpha hjälper människor att hitta vägen till tro och in i gemenskap, framhåller hon.

Den kyrka som byggts på 1970-talet hade stått tom länge och istället höll man till i en lägenhet. När folket inte längre 6

fick plats där invigdes kyrkolokalen igen med bön och lovsång. Det blev också snart dags för dop – något man inte haft på många år.

– Vi skurade dopgraven för den var ju väldigt oanvänd. Sedan kom problemet: Hur fyller vi den med vatten? Den ende som visste var Arne och han levde inte längre, men till slut lyckades vi klura ut det, skrattar Cathrin. Det blev två dopomgångar, för tre och sedan fyra personer.

Fredagsmys är idag en viktig del i gemenskapen, där tre servicegrupper turas om att laga mat.

– De som kommer blir sakta men säkert involverade på något sätt. Jag tycker om lärjungaskapet, att vi hjälps åt. Att stå och skala potatis tillsammans med en ny vän är väldigt trevligt, säger Cathrine.

ALLA SOM KOMMER hälsas välkomna redan utanför kyrkan av Håkan och får sedan fortsätta en trappa ner. Där äter man tillsammans, Håkan leder allsång och delar bibelord och vittnesbörd. Sedan går Cathrine upp med barnen och några föräldrar för undervisning, lek och bus.

Slutligen hålls en andakt till nere i kyrkan.

Maten som serveras skänks av ICA i Malå och räcker också till ett 20-tal matkassar som församlingen delar ut.

– Det är människor i alla åldrar som normalt inte går i kyrkan som vi möter.

Det viktigaste vi gör är att bryta ensamhet och skapa nya relationer, säger Cathrine.

Vi vill att de oavsett hur livet har varit ska veta att de är de Guds älskade barn och jätteviktiga.

– Vi försöker också att läsa av vad de behöver hjälp med. Nu på fredag har vi

Vi skurade dopgraven för den var ju väldigt oanvänd. Sedan kom problemet: Hur fyller vi den med vatten?

• NYHETER FRÅN PINGST •

Dop i Malå. Cathrine Lindh och Roland Petterson döper. Högst upp t.v. pastorsparet Lindh sjunger i Arvidsjaur. Lilla bilden till höger; fredagsmys i Malå. Nästa sida: Monica Bäckström och hennes son Edvard med Cathrin på dop under LP-läger i Arvidsjaur.

Nr 1 • 2026

barnkalas för en femåring och en tvååring, eftersom föräldrarna själva inte har möjlighet att ordna detta.

Både i Malå och i Arvidsjaur har man också öppen kyrka dit daglediga kan komma för en kopp kaffe och ett samtal.

Många lider av psykisk ohälsa i bygderna och Älska Norrland samverkar med LPverksamheten för att finnas där för människor. Det sociala kafé som drivs tillsammans med LP i Arvidsjaur har också lett till att kärleken flödat in i en församling där det länge pågått konflikter och människor har försonats.

Cathrin berättar om hur en person kom in, skakande av abstinens och sa till henne: ”Jag måste få veta mer om Guds rike för jag håller på att gå under.” Nästa person sa: ”Nu har jag varit nykter i 54 dagar.” När de sedan startade den tredje Alphakursen i Arvidsjaur kom 19 personer för att vara med.

Via frivården har de också tagit emot människor som gör samhällstjänst i Malå församling.

En person som har varit med och sett förvandlingen i pingstförsamlingen i Arvidsjaur är Monica Bäckström, styrelseledamot och ansvarig för köket. Hon framhåller att det är viktigt att inte pracka på, utan ge människor den tid de behöver.

– Från början kanske de sitter långt bak, sedan successivt så kommer de längre fram. Kanske kom de bara för matkassen men så sitter de kvar och pratar, vågar börja ställa frågor.

FÖR CATHRINE och Håkan som bor i Skellefteå och delar sin tid mellan Arvidsjaur och Malå blir det långa resor, men det är tydligt att det är värt det. Medlemmar som tidigare känt sig väldigt uppgivna har blommat upp genom det som hänt.

– Människor har dött och försvunnit ur gemenskapen och det har inte varit något inflöde. Nu behöver vi inte ens gå ut på stan och prata med folk, för de kommer till oss, säger Cathrine.

8

Att vänja sig vid den nya situationen har gått bra även för ett par som är i 90-årsåldern.

– Kvinnan brukar säga: ”Jag blir så varm i hjärtat när det är liv och rörelse i kyrkan” och hennes man är uppe och spelar dragspel, berättar Monica. Det är så roligt när vi får det här samspelet mellan det gamla och det nya och vi lär oss av varandra i ödmjukhet.

I ETT SAMHÄLLE som blivit väldigt uppdelat har kyrkan en unik roll som mötesplats mellan generationerna, framhåller Cathrine. Att ta fram ett enkelt spel som UNO blir ett sätt för unga och äldre att lära känna varandra.

För båda församlingarna är samarbetet genom nätverket Älska Norrland en stor tillgång.

– Det stödet är fantastiskt. Vi gör sportlovsläger och konferenser tillsammans och jag växer som individ genom att jag har kolleger som jag kan bolla saker med, säger Cathrin.

Detta är viktigt i en stor region, betonar Monica.

– Vi bor på små orter med långa avstånd men får hjälpas åt att blåsa liv i varandra med erfarenhetsutbyte.

Det främst råd de vill ge till andra församlingar som kämpar med vikande medlemssiffror är att inte låsa fast sig vid en traditionell syn på hur det ska gå till.

– Öppna upp kyrkan och skapa samlingar där människor får mötas i vardagen och vara sig själva uppmanar Cathrine.

Måltiderna spelar en nyckelroll.

– När man sitter ner och delar mat så blir stämningen mer familjär och det blir naturligt att samtala. Detta är en viktig anledning till att människor fortsätter att komma, säger Monica.

• Malå är en landsbygdskommun med cirka 3000 invånare i Västerbotten.

• Arvidsjaur är en tätort med drygt 6000 invånare i Norrbotten.

? g n i l m a Förs

Vågar vi drömma om en ännu mera dynamisk

28 juni - 5 juli

Boken beskriver församlingens identitet och uppgift, vägar till förnyelse och utveckling samt reder ut viktiga begrepp och företeelser som många har frågor kring:

Berätta

•Vad hindrar en förnyelseprocess i en lokal församling så att den kan fungera som Guds ljus i världen?

•Vilka är de bibliska kännetecknen i en sund förnyelse och väckelse?

•Vad gör man när köttet blir religiöst och hur utkämpar man den andliga kampen?

Roine Swensson har lång erfarenhet som pastor, bibellärare och församlingscoach, främst inom Pingst. Det här är Roines åttonde bok.

”Bibelgrundat, men samtidigt praktiskt och tillämpbart ... Resultatet blir sunt, trosstärkande – och ibland rejält utmanande.”

Olof Edsinger, teolog, författare och generalsekreterare för SEA

Beställ hem bästa läsningen i vinter Waldenströmska WaldenströmskaStudenthemmet Studenthemmet - ett ett boende boendeiiUppsala Uppsalapå påkristen kristengrund grund

Waldenströmska studenthem i i WaldenströmskaStudenthemmet Studenthemmet(WS) (WS)ärärett ettavavmånga många studenthem Uppsala. och Uppsala.Det Detägs ägsav avstiftelsen stiftelsenWaldenströmska WaldenströmskaStudenthemmet Studenthemmet och har Svenska har anor anortillbaka tillbakatill till1920-talet.

1920-talet.Bakom BakomWS WShar haralltid alltidfunnits funnits Svenska Missionskyrkan bredd är är Missionskyrkan(numera (numeraEqumeniakyrkan), Equmeniakyrkan),men menekumenisk ekumenisk bredd en studenter med en av av målsättningarna. målsättningarna.WS WSvill villvara varaenenmötesplats mötesplatsförför studenter med olika olika bakgrund bakgrundoch ocholika olikastudieinriktning, studieinriktning,påpåkristen kristengrund. grund.

Inom drygt Inom hemmet, hemmet,som somärärcentralt centraltbeläget belägeti Uppsala, i Uppsala,finns finns drygt 160 160 enkelrum, enkelrum,samt samtett ettmindre mindreantal antallägenheter. lägenheter.

För För mer mer information informationse sevår vårhemsida hemsida www.waldenstromska.se www.waldenstromska.se eller ring föreståndare R.Erik Svalfors på 018-53 34 43. eller ring föreståndare R.Erik Svalfors på 018-53 34 43.

Waldenströmska Studenthemmet Waldenströmska Studenthemmet

Vill du synas med en annons i Pingst?

Kontakta Ola! Ola Tallbom 076-677 67 12 ola.tallbom@vkmedia.se

Längtar du efter att komma vidare i ditt kristna liv? Pastor Owe Lindeskär förklarar i boken hur omvändelse på olika plan kan vara en nyckel till att få en fördjupad relation med Gud.

”Häng på och res med oss i S:ta Clara – i boken besöker vi sju olika platser där vi delar med oss av gripande vittnesbörd och inspirerande förkunnelse av Mats Nyholm.”

Allt fler av de händelser i Israel som beskrivs i Bibelns profetiska texter inträffar nu med en sådan exakthet och snabbhet att det väcker förundran även hos skeptiker.

KG Larsson tar upp aktuella exempel.

Alltid inspirerande!

Där du köper böcker eller direkt från

www.semnos.com

• PORTRÄTTET •

Nr 1 • 2026

Samuel vill se gott andlig Han vill se människor växa i lärjungaskap i en stor församling genom undervisning, mod att låta den helige Ande verka och nära relationer. Möt Samuel Jonsson, ny föreståndare i Filadelfiakyrkan Stockholm.

Text: Noomi Lind • Foto: Simon Collén

HAN ÄR DEN sjunde föreståndaren i Sveriges största pingstförsamling, ett uppdrag som Samuel Jonsson känner både glädje och en viss bävan inför.

– Det finns en skön känsla i grunden, med teamet och folket omkring mig. Jag känner frid samtidigt som det är utmanande. Att se helhetsbilden, sätta sig in i olika frågor och förstå hur jag kan leda den här stora organisationen på bästa sätt utifrån de gåvor jag har.

När vi möts i Filadelfiakyrkan har Samuel hunnit jobba här i några månader och veckopendlar från Jönköping medan familjen letar efter hus. Allt det praktiska bidrog också till att han först tackade nej till tjänsten. Inte minst tycktes det fel att rycka upp barnen igen efter fem år i Jönköping.

– Vi kände att det blev för stort och för mycket, berättar han.

Men när samtalet sedan kom med samma erbjudande igen bekräftades det som han innerst inne visste.

I AI-översikten på Google beskrivs han som ”en trygg och tydlig ledare som vill bygga team och lyfta andra” och när han får frågan om det stämmer skrattar Samuel. Tänk om hans kulle svara nej, säger han men fortsätter sedan: – Ja, jag har nog lätt för att relatera till 10

olika typer av människor och en förmåga att motivera, att få dem att haka i och känna delaktighet. Sen har jag nog också en undervisande sida. Jag tänker att arbetet med församling hela tiden behöver underbyggas med en tydlig förkunnelse och teologi som berättar varför vi gör det.

– Men sen får du stänga dörren och fråga de andra där ute vad de tycker om mig, tillägger han och ler.

SAMUEL VÄXTE upp i ett kristet hem i Nordmaling utanför Umeå. Familjen var medlemmar i pingstförsamlingen där och tron genomsyrade livet i hemmet. Han minns särskilt när han var omkring nio år och hans syster hade en personlig upplevelse av Gud. – Det var något som bubblade i henne.

Man ser ju upp till sitt storasyskon och hon verkade känna Gud på ett annat sätt än jag. Det ledde till att jag själv öppnade mig för Jesus och fick en personlig tro.

Sedan i högstadiet hade jag en del avgörande andliga upplevelser som fick något att vakande upp i mig. Jag ville ge allt för Gud, vad det än innebar.

När Samuel som 19-åring jobbade på fabrik hörde han en röst inom sig som sa att han skulle få chans att jobba i sin hemförsamling och samma dag ringde de och

gt självförtroende

Jag vill att vi ska vara en församling som ger råg i ryggen till andra församlingar.

Nr 1 • 2026

Jag skulle vilja se en församling som vågar kliva ut i riskzonerna i att erbjuda förbön för människor, som är bekväm med att sträcka ut Guds kraft till andra.

12

frågade om han ville bli ungdomsledare.

När han gick bibelskola kom samma inre tilltal som bekräftades och ledde vidare till församlingstjänst.

– Redan då insåg jag att det här kommer att bli mitt liv. Jag tänkte nog inte att jag skulle bli pastor, men jag visste att Gud kallade mig och att det handla om att förkunna Guds ord och att leda.

Han har tidigare varit föreståndare i två mindre pingstförsamlingar, i Tyresö och i Hovslätt, något som gett värdefulla erfarenheter att ta med in i en stor kyrka. Inte minst vikten av närhet och relation.

– Jag vill att medlemmarna ska känna att jag inte är en evighet bort. Jag vill försöka vara tillgänglig, inte försvinna för snabbt från gudstjänster, hälsa på så många jag kan och vara på platser där människor kan se och nå mig om de har en fråga. Även om detta inte är möjligt på samma sätt som tidigare, så vill jag ha den tonen med mig in.

I Samuels senaste församling jobbade man mycket med det karismatiska livet, den profetiska gåvan i gudstjänstrummet.

Att skapa en ordning i detta men också ett utrymme för det.

– Vi fick se saker hända i församlingen och jag vill att livet i Anden ska ha en tydlig plats även här.

SOM VÅR STÖRSTA pingstförsamling har Filadelfia genom historien haft en viktig roll. Samuel önskar att detta arv ska förvaltas väl också med honom som ledare.

– Vi har idag ett samfund med en ledare som gör ett fantastiskt jobb. Vi har andra funktioner och ska inte återgå till någon historisk roll, men inse att vi har en unik ställning och den kan vi använda för att också stötta och ge resurser till andra.

– Jag vill att vi ska vara en församling som ger råg i ryggen till andra församlingar, som vågar tala ut saker som inger mod.

Samuel ser positivt på den organisationsförändring som just nu pågår inom Pingst FFS. Efter ett antal år som samfund behövs en utvärdering, menar han.

– Jag tror att det är bra att förtydliga roller och mandat och att skapa mer bredd i ledarskapet. Sedan kanske en del saker borde ha fått bearbetas några steg till

innan de klubbades, men samtidigt behöver man få chans att prova saker. Jag tror att detta är en bra riktning att gå.

För att bevara ett sunt ledarskap i vår rörelse är det viktigt att man har andra runtom sig som verkligen kan tala in i ens liv, framhåller Samuel.

– Det får inte vara personer som står i beroende till mig och därför alltid kommer att säga ja. De behöver få veta vad jag brottas med och kunna säga saker de ser.

SOM FÖRESTÅNDARE vill han omge sig med människor som har olika funktioner, personligheter och gåvor och ge plats åt dem så att det inte blir för likriktat. Att man arbetar tillsammans mot samma mål, men utifrån olika perspektiv.

– Jag har också hört att de styrelser som fungerar bäst i stora bolag är de där det ingår lika många kvinnor som män. Det uppstår en form av dynamik och spänst när det blir en bra balans. Jag tror att det finns en sundhet och styrka i detta.

Det har blåst en del kring den teologiska förkunnelsen i hans egen församling. Inte minst i synen på samkönade relationer och äktenskapet.

– Jag tror att den typen av samtal egentligen har pågått i alla församlingar fast på lite olika sätt och i olika tider. Det jag själv och vi som ledarskap har landat i är att vi håller fast vid en klassisk syn på äktenskapet som ett förbund mellan man och kvinna och livslång trohet. Det är den teologi vi förkunnar och vägleder till.

Samuel välkomnar forum och resurser för att stärka den teologiska grunden i rörelsen. Inte minst det teologiska råd som nu bildas, där olika frågor kan processas.

– Den typen av samtal behöver få ta stor plats. Vi står i en tid då många frågor kan vara utmanande att förhålla sig till som lokal församling och vi behöver ta hjälp av varandra.

Från hela landet kommer också rapporter om ett nytt intresse för kristen tro och för Bibeln. Det märks även i Filadelfia.

– Jag tycker mig se, hela vägen in i det breda gudstjänstrummet, att det finns ett sug efter Guds ord. Människor vill ha en tydlig bibelundervisning i förkunnelsen.

I denna storstadskyrka samlas männ-

Foto: Simon Collén

• PORTRÄTTET •

iskor från en mängd bakgrunder, vilket är en tillgång men också en utmaning.

För att alla ska känna sig välkomna och ha en uppgift, vill Samuel satsa mer på de mindre gemenskaperna.

– Möjligheter för människor att känna sig delaktiga och hitta in i tjänst kommer ofta genom relationer, som behöver skalas ner. Vi vill alltid ge plats för detta även i våra söndagsmöten, men för att verkligen få kraft så behövs bra smågruppsnätverk som fångar upp människor i mindre rum.

SAMUEL BRINNER för att Filadelfia ska vara en församling som verkligen når sin storstad, som lockar människor till Kristus. Annars spelar inte allt som görs någon roll, konstaterar han.

– Jag drömmer om att vi ska nå människor med evangelium från alla håll och kanter i vår stad. Sen drömmer jag också

om att vi ska få vara en församling som har ett naturligt karismatiskt liv – en förväntan på att Gud verkar, talar, helar och upprättar – som präglar sättet vi möter människor på.

• Familj: Frun Hanna och döttrarna Hilda 11, Nellie 9 och Märta 3 år.

• Favoritteolog: Tom Wright.

• Läser just nu: Sten i siden av Mikael Niemi och Evangelical, Sacramental and Pentecostal av Gordon T Smith.

• Gör en ledig dag: Umgås med familjen, spelar tv-spel och åker pulka med barnen. Tar långpromenader, lagar mat, bjuder hem vänner, lyssnar på musik.

NÄR HAN TALAR om den helige Ande igen, glimrar det till i Samuels blick: – Jag önskar att vi ska ha ett gott andligt självförtroende i att Gud vill göra något genom helt vanliga medlemmar i Filadelfiakyrkan. Du behöver inte ha någon specialkompetens för det, bara vandra med Gud och våga ta steg i tro.

– Jag skulle vilja se en församling som vågar kliva ut i riskzonerna i att erbjuda förbön för människor, som är bekväm med att sträcka ut Guds kraft till andra.

Att nå människor och att se Guds Ande verksam i församlingskroppen, det är sånt jag verkligen drömmer om.

13

• KRÖNIKA •

Nr 1 • 2026

Guds församling - ett omöjligt uppdrag?

TILL GUDS FÖRSAMLING kommer vi från livets alla olika arenor, med en bred variation av personligheter och förutsättningar.

Vi kommer från olika socioekonomiska bakgrunder, röstar på olika partier och bär med oss olika erfarenheter på gott och ont.

Det finns mycket som separerar och sorterar oss i kategorier som håller oss åtskilda. Det här med församling är egentligen ett fullständigt omöjligt uppdrag, om det inte vore för att det är Gud själv som har gett oss det.

När Gud talar om den gemenskap han kallar oss in i, är han väl medveten om allt detta. Ändå är det just ett gemenskapens uppdrag han ger oss.

Gud kallar oss att dela evangelium — en inbjudan till gemenskap med Gud själv, i ord och handling. Ett evangelium som ger frihet till den fångne och hopp till en brusten värld. Han kallar oss att vara en stad på berget och ett ljus i mörkret. Att älska varandra på samma sätt som han har älskat oss, att bära varandras bördor (Gal 6:2) och att leva på ett sätt som gör hans kärlek till den här världen synlig (Joh 13:34-35).

DEN GEMENSKAP som beskrivs i Bibeln, koinionie (Apg 2:41-47), är en gemenskap så sann och innerlig att omsorg genomsyrar allt. Det är middagar vid bord där det alltid får plats en till. Det är vardagens osminkade verklighet, de små och stora vittnesbörden, att skratta, sörja, dela hopp och förtvivlan med varandra. Det är sårbarheten som uppstår då vi vågar be om 14

CHRISTINE VIKLUND är verksamhetsansvarig för Pingst Omsorg.

Tänk om det är så att trovärdigheten i evangeliet blir som mest påtaglig i den gemenskap som egentligen är omöjlig?

hjälp och dessutom har tillit till att det är just till församlingens gemenskap vi ska vända oss när livet är svårt.

I Jesu förbön för oss (Joh 17:20-23) ber han att härligheten från Fadern skulle synas i vår gemenskap, för ”då ska världen tro” och när Mose ber att få se Guds härlighet är det ett möte med Guds godhet, nåd och barmhärtighet han upplever.

När Guds församling strålar av enhet, godhet, nåd och barmhärtighet, får den här världen ett trovärdigt exempel på vad utgivande kärlek är. Världen kan inte se hur vi älskar Gud men den kan se hur vi älskar varandra.

NÅGOT HÄNDER just nu över hela landet.

Guds samlar sitt folk och skapar bryggor mellan generationerna där vi mer och mer inser att vi behöver varandra. Det finns en längtan att mötas bortom allt det där som gör oss olika och håller oss uppdelade. Att samlas kring det dukade bordet som Herren själv har berett. Att hjälpa varandra att lyfta blicken och se att det som förenar oss är Jesus själv.

Han bjuder oss till en gemenskap som är radikalt annorlunda, där kärleken kommer från honom som har älskat oss först och sedan flödar ut till den värld han så älskar att han gav sig själv för att rädda den.

Evangelium.

Tänk om det faktiskt är så att trovärdigheten i evangeliet blir som mest påtaglig i den gemenskap som egentligen är omöjlig?

tå s v

Vad kan du a för att hjälpa dina förföljda syskon?

För 250 kr kan en kristen få en bibel och lärjungamaterial För 500 kr kan en kristen som flytt extrem förföljelse få nödhjälp och ett skyddat boende

Aweis blev kristen i Somalia – något som är på gränsen till omöjligt. I dag lever Aweis i ett annat land, men fortsätter att betjäna den lilla kyrkan i Somalia genom lärjungaträning.

För 750 kr kan en pastor få ledarträning, för att ta hand om andra kristna på flykt från förföljelse GE EN VALFRI GÅVA! Märk din gåva Fasta26P

För mer info: www.open-doors.se

9003054 Fasta26P

Nr 1 • 2026

”Utbildningen blev starten på något väldigt vackert” Det är dags att söka in till våra skolor runtom i landet.

Här berättar vi om några av de många utbildningar som du kan välja mellan. Om du vill finnas där för människor i utsatthet kan du exempelvis läsa till socialpedagog vid June Folkhögskola.

Texter: Noomi Lind • Foton: Magnus Thörewik. Unsplash, ALT och privata bilder

• Ansök senast 15 april.

• Kursstart 19 augusti.

Läs mer: junefolkhogskola.se 16

• AKTUELLT •

CHANSEN ATT få arbete är god efter utbildningen till socialpedagog på June folkhögskola. Man läser antingen heltid på plats eller halvtid på distans kombinerat med ett arbete inom detta område.

– Utbildningen passar den som tror på människan och att det finns en andra chans. Många av dem som går här bär med sig egen erfarenhet av utsatthet som innebär en önskan om att hjälpa andra, berättar Kristin Borneling, lärare och mentor.

Men det är inte så att man behöver ha ett särskilt förflutet eller en viss personlighet för att klara ett jobb som detta, menar hon.

Det viktigaste är hjärtat för människor.

– Vi vill ha en mix i klassen av människor med olika erfarenheter och ursprung.

Teori och praktik varvas och en styrka i upplägget är betoningen på samtalet.

– Vi reflekterar och processar ständigt tillsammans. Att lyssna på dina kurskamrater kan vara minst lika viktigt som att läsa i kursboken, säger Borneling.

Som socialpedagog kan man arbeta inom ett brett område, från missbruks- och kriminalvård till SiS-hem och skolor.

– Behoven är oerhört stora hos många grupper av människor i samhället idag och kriminaliteten ökar ända nere i mellanstadieåldern. Våra socialpedagoger gör exempelvis ett väldigt fint förebyggande arbete ihop med annan personal i skolorna, säger Kristin Borneling.

En av dem som gått utbildningen är Karl Tiger. Han är pastor med ansvar för LP-verksamheten som bland annat innefattar ett stödboende, i Pingstkyrkan Linköping. Med ett förflutet inom missbruk och kriminalitet och ofullständiga betyg från grundskolan, tycktes högre utbildning omöjlig för honom. Men han blev tipsad om att söka in till June utifrån

sin arbetslivserfarenhet hos LP. Efter att ha läst svenska och psykologi på Komvux blev han antagen.

– Att de trodde på mig och gav mig chansen gjorde något med mig i sig.

Sedan fick jag också ut mycket av själva utbildningen, som kunskaper inom socialtjänstlag och etik och verktyg inom kommunikation och bemötande.

Han värdesatte att kurskamraterna kom från skilda bakgrunder inom arbetslivet.

– Genom alla de gruppsamtal vi hade fick jag del av en mängd erfarenheter av hur socialt arbete kan fungera, som jag lärde mig väldigt mycket av. Det var flera starka berättelser som blev ögonöppnare och som jag ständigt lutar mig mot i mitt eget arbete.

Eftersom Karl Tiger redan arbetade i kyrkan valde han sista terminen att gå ALT:s utbildning Dios.

– Där fick jag lära mig mycket om vad det innebär att följa Jesus både genom att predika evangelium och hjälpa människor med olika behov och fick verktyg som jag delat med mina egna volontärer. Inte minst vikten av att alltid jobba i team.

SLUTUPPGIFTEN var att skriva om och sedan presentera en idé till ett socialt arbete för sin egen församlingsledning.

– Det jag beskrev var den kallelse som jag upplevde från Gud och den har idag blivit verklighet. LP-verksamheten har växt sig ännu större än jag såg då och blivit något väldigt vackert som många människor är engagerade i.

En av många som läst till socialpedagog på June är Verónica Kobal Ruíz. På de små bilderna ser du Kristin Borneling och Karl Tiger.

17

”Vi behöver en armé av rustade själavårdare” Behoven är stora av själavård men mer kompetens behövs i våra församlingar. På June Folkhögskola finns en utbildning som mynnar ut i allt fler nätverk av samarbete.

Ulrik Josefsson

• En ny kurs startar i Jönköping januari 2027.

Ansökan öppnar i augusti.

Läs mer: junefolkhogskola.se

22

SÖKTRYCKET ÄR högt till själavårdsutbildningen vid June Folkhögskola.

Ny kursföreståndare är Chatrine Carlson, pastor med ansvar för diakoni i Pingst Jönköping.

– Jag känner glädje och förväntan över att ha fått detta förtroende. Vi är tre personer som leder varsin basgrupp och följer deltagarna nära och det känns väldigt spännande att få jobba i team på detta sätt, säger hon.

Den sökande behöver ha en rekommendation från ledarskapet i sin församling och redan ha eller vara på väg in i ett själavårdande uppdrag där.

Man läser på kvartsfart och förutom fysiska träffar hålls numera digitala före-

• AKTUELLT •

läsningar. Upplägget bygger på tre olika processer, den personliga, den i mindre grupp och den i helklass.

Själavård, där Guds Ande är med och helar och upprättar människor, är er en viktig uppgift för församlingarna. Hur beredskapen ser ut varierar dock. Genom Pingst Själavård Referens samverkar man såväl kring utbildningen som med att bygga nätverk där man utifrån gemensamma riktlinjer kan arbeta tillsammans.

FRÅN PINGST Jönköping har ett pilotprojekt startat i Södra Vätterbygden, där nu 17 församlingar samarbetar på olika sätt.

– Vi har lärt oss väldigt mycket av detta och nu växer fler sådana initiativ fram på andra platser i landet berättar Carlson.

En församlings jälavård innefattar både att ha en god kultur, där man genom strukturer och bemötande ser till att människor mår bra, och möjlighet till enskilda samtal under trygga och ordnade former.

Den psykiska ohälsan ökar och behoven är stora både i församling och i samhälle.

– Vi behöver en hel armé av rustade själavårdare i våra församlingar, säger Chatrine Carlson. Jag önskar att man ska komma flera från samma församling till vår utbildning. Då har man väldigt goda förutsättningar att bygga upp ett bra själavårdsarbete. Just nu deltar från en kyrka föreståndaren, ordföranden, ungdomsledaren och en person till.

EMMA WIDMARK är medlem i pingstförsamlingen Bet:L i Skövde. Efter många år som socionom inom socialtjänsten bytte hon för fem år sedan till en tjänst inom psykiatrin som kurator. I samband med detta fick hon också börja leda och forma själavårdsarbetet i Bet:L och gick denna utbildning.

Utifrån erfarenheter av hur många som jobbar med denna typ av samtal till sist inte orkar längre eftersom det blir för krävande, ville hon nu bygga något hållbart.

Hon framhåller att det finns en tydlig skillnad mellan hur man håller ett professionellt, behandlande samtal inom en myndighet eller vården och det medmänskliga själavårdssamtalet. Utbildningen har gett en förståelse som hjälper henne och de

personer som hon idag handleder, att inte snudda vid den gränsen.

Såväl den egna reflektionen som samtalen i grupp gav henne mycket.

– Vi gick igenom och bearbetade saker tillsammans på ett sätt som jag inte har gjort med någon annan. Det var min egen resa samtidigt som jag fick ta del av andras resor. Det tycker jag är fint med utbildningens upplägg.

Idag är de ett tiotal medarbetare i hennes själavårdsteam som nästan alla, i olika omgångar, har gått utbildningen. Det har gett verktyg och ett gemensamt tänk i arbetet.

Man jobbar med att göra själavården lättillgänglig och fördela samtalen utifrån vilka behoven är.

ATT SOM själavårdsteam mötas regelbundet och stämma av är viktigt.

– Vi utgår från en biblisk tanke och går igenom hur vi alla mår utifrån våra roller.

Här får vi utrymme att dela livet. Vi går också igenom vår struktur och om något behöver förändras utifrån ett visst behov, berättar hon.

Just nu ökar exempelvis antalet unga par som söker själavård. Därför ser man till att synas mer i de satsningar som finns för föräldrar.

Ett nätverk har också startats upp i Skaraborg, där nu åtta församlingar möts för att dela kunskap och resurser. Härigenom får församlingar som själva inte kan erbjuda själavård, eller står inför ett behov som de saknar rätt kompetens inom, möjlighet att förmedla en konfident vidare.

Den själavårdare som haft ett tufft samtal kan också få stöd och handledning.

Det är avgörande att som församling ha rätt person på rätt plats i ett uppdrag som detta, avslutar Emma Widmark.

– Om själavård inte är pastorns styrka så behöver teamet breddas eller hjälp tas in utifrån. Annars finns risk för att någon kommer till skada genom ett samtal som inte blev bra.

Om själavård inte är pastorns styrka behöver teamet breddas eller hjälp tas in utifrån.

Annars finns risk för att någon kommer till skada genom ett samtal som inte blev bra.

19

Breddat utb

ALT har förändrat hela sitt kursutbud för att forma en ny generation av ledare och teologer. Nya vägar öppnas för fler att studera och samfundsförankringen blir tydligare. Önskan är att vara en miljö där teologi får beröra hela livet: Huvud, hjärta, händer och fötter.

20

• Medlemsorganisationer i ALT är Pingst FFS, Evengeliska frikyrkan och Svenska Alliansmissionen.

• Ansök till hösten senast den 15 april.

Läs mer: altutbildning.se

• AKTUELLT •

tbud på ALT FRÅN HÖSTEN 2026 utvecklas hela kursutbudet hos ALT, Akademi för Ledarskap och teologi, för att bättre spegla skolans teologiska identitet och grund samt för att bättre utrusta ledare för församling och samhälle.

• Från hösten erbjuder ALT det nya Teologiåret samt Teologiprogram i Göteborg, Jönköping, Malmö, Örebro och Stockholm.

• ALT utökar möjligheten att läsa i hybridform för den som behöver en mer flexibel studieplats, genom Pastorsprogrammet Norr och Pastorsprogrammet Syd. På så sätt har ALT även möjliggjort för studenter baserade i Svenskfinland.

• För den som har en tidigare utbildning erbjuder ALT från hösten ett skräddarsytt tvåårigt program med en kombination av kurser i teologi och ledarskap, Pastorsprogrammet Mitt i livet.

• ALT erbjuder även profilterminerna Diakoniterminen och Missionsterminen samt Masterprogram och Fristående kurser.

• Från 2027 lanseras även ett ettårigt Ledarskapsår som kombinerar studier i teologi och ledarskap samt det nya initiativet ALT Fortbildning för den som finns i församlingstjänst.

OMTAGET GÖRS i nära samarbete med Pingst FFS och en av dem som finns med i samtalet är Christine Viklund, biträdande verksamhetsledare för Pingst Församling.

– God dialog är a och o vid förändringsarbete - för att skapa förankring och bredda perspektiv. Jag är glad för den förnyelseprocess som sker i arbetet med att stärka ledarskapsdimensionen inom ALT. Det kommer bli ett tydligt lyft, säger Viklund.

Det viktigaste är att vi formar ledare efter Guds hjärta.

TRE FRÅGOR TILL: JOEL MACINNES, lärare i bibelbvetenskap på ALT, som varit med i utvecklingsarbetet.

Hur har det varit att jobba med denna process där hela utbildningen gjorts om?

– Det har varit spännande och fint att arbeta tillsammans med kreativa kollegor som vill se Guds rike spridas. Vi har haft fina möten där vi har fått visionera om hur en pastorsutbildning för framtiden kan och bör se ut. Jag är förväntansfull inför det som ligger framför. Är det någon av nyheterna som det känns särskilt roligt för dig att kunna presentera?

– Jag tycker att det är spännande att vi öppnar upp ett teologiskt program.

Jag har träffat många som vill läsa teologi, men där

pastorsprogrammet inte helt passar dem. Här tror jag att vi kan få se fler kristna utrustas teologiskt, oavsett om de väljer att arbeta i kyrkan eller inte.

Jag tror också att det första året i utbildningen, som nu får ett särskilt bibelfokus, blir en utmärkt ingång i en teologisk utbildning.

Vad ser du som viktigast att uppnå genom detta omtag med ett breddat upplägg?

– Det viktigaste är att utbildningen formar ledare efter Guds hjärta – ledare som älskar Gud och som vill reflektera noggrant över vem Gud är. Vårt uppdrag är framförallt att utrusta ledare för Guds rike.

21

• KRÖNIKA •

Nr 1 • 2026

Jesus i den judiska påsken NÄR JAG SKRIVER detta närmar sig påsken och jag blir på nytt påmind om min första sedermåltid tillsammans med Jesustroende judar. Året var 1975 och man sade att det var första gången Jesustroende judar i Stockholm firade denna urgamla påskmåltid.

Mannen som ledde högtiden hette Richard Stöhr, en vid den tiden välkänd Jesustroende jude, verksam som guide i Israel. Deltagarna var både judar och hedningar. En av de senare var riksdagsmannen Einar Rimmerfors.

Jag tyckte att upplevelsen vävde samman det djupaste och finaste i både judendom och kristendom. Vi såg hur Jesus är närvarande i den judiska traditionen. Vi sjöng samma psaltarpsalmer som han och apostlarna kvällen före korsfästelsen. ”Alla hedningar omringar mig…” ”Jag skall inte dö utan leva och förtälja Herrens gärningar.” ”Den sten som byggningsmännen förkastade har blivit en hörnsten.”

VI HÄPNADE inför hemligheten i det lilla brödpaket som låg vid värdens kuvert. Det innehöll tre tunna skivor osyrat bröd invirade i en servett. Han förklarade: ”De tre brödskivorna är en symbol för Gud och den gudomliga enheten. Men rabbinerna kan aldrig riktigt beskriva varför det ska vara just tre skivor.”

Senare under måltiden togs brödstycke nummer två, det mittersta, fram, bröts och sveptes i en särskild servett och gömdes undan. Inte heller detta har judarna någon förklaring till, sade måltidsvärden. Men för oss alla vid bordet, både judar och hed22

IVAR LUNDGREN Har varit journalist på DN och på Dagen, samt direktor för Läkarmissionen.

Han är även författare.

Jag tyckte att gudsuppenbarelsen i judendomen och kristendomen flöt samman i en enda bild.

ningar, var Jesussymboliken tydlig.

Mot slutet av festen tog värden fram det undangömda brödet, det som varit ”begravt”, tog bort servetten, eller svepningen, bröt brödet i små bitar och delade med alla runt bordet. Det var detta bröd, sade han, som Jesus bröt och gav sina lärjungar med orden: ”Detta är min kropp som blir utgiven för er.”

Och vi upplevde i ett nytt ljus hur den kristna nattvarden ligger gömd i den judiska påskmåltiden och hur den judiska måltiden ger en fördjupad mening åt den kristna nattvarden.

Jag tyckte att gudsuppenbarelsen i judendomen och kristendomen flöt samman i en enda bild. Den som ska bli tydlig och klar när Messias blir uppenbar för båda, för judar och hedningar tillsammans.

I KRISTNA församlingar borde vi kanske vid påsktiden fira gudstjänster, eller mäs�sor, med inslag från både den judiska påsktraditionen och den kristna nattvarden.

Förutom att fördjupa och förtydliga vår gemenskap skulle det kanske också kunna vara ett motgift mot den antisemitism som nu på nytt breder ut sig.

Antisemitismen har tyvärr också rötter i den kristna kyrkan. I pingströrelsen har man dock i allmänhet, trots många motsättningar, med tacksamhet sett judarna som ett Guds redskap i historien. Kanske bland annat för att rörelsen i begynnelsen hämtade sin inspiration från den heljudiska urkristendomen och därmed undgick belastningen från judefientliga kyrkofäder.

Foto: Sport for Life

• NYHETER FRÅN PINGST •

Nr 1 • 2026

Tusentals barn har fått tillgång till meningsfulla aktiviteter under åren genom Sport for Life.

Chans till trygg framtid för fler Nu skalar Sport for Life Future upp arbetet för att minska risken för unga i riskzon att rekryteras in i gängkriminalitet.

GENOM 3,9 MILJONER kronor i stöd från Allmänna arvsfonden kan Sport for Life Future ge fler ungdomar tillgång till meningsfulla fritidsaktiviteter och framtidsstärkande insatser och minska risken att att de rekryteras av gängkriminella.

– Målet med vårt arbete är att skapa trygghet i vardagen och rusta ungdomarna för framtiden. Stödet från Allmänna arvsfonden gör att vi nu kan skala upp nationellt och skapa möjligheter för fler ungdomar att växa, både som människor och inför arbetslivet, säger Alberth Andersson, projektledare för Sport for Life Future.

I projektet får ungdomar delta i återkommande sportaktiviteter och erbjuds att ingå i ett program där de samlar poäng genom att delta i till exempel läxhjälp och arbetsträning. Poängen kan bytas in

mot roliga aktiviteter och insatser som stärker dem inför framtiden, till exempel körlektioner eller en utbildning. Modellen bygger på långsiktiga relationer, positiva sammanhang och att ge unga en tydlig väg vidare mot studier eller arbete.

Den påbörjade satsningen i Eskilstuna blir en modell för framtida etableringar av Sport for Life Future. Arbetssättet har redan prövats med framgång på bland annat Öxnehaga i Jönköping – För varje ung människa som väljer bort kriminalitet vinner hela samhället.

Arvsfondens stöd gör det möjligt för oss att nå dem innan gängen gör det, säger Alberth Andersson.

Projektet genomförs i nära samarbete med lokala föreningar, skolor och andra aktörer i Eskilstuna.

• Organisationen Sport for Life har sedan 1995 använt idrott som ett verktyg för att skapa trygghet och stärka självkänsla hos barn och unga. Tusentals barn har deltagit på läger, event och i annan verksamhet under åren.

• Allmänna arvsfonden finansierar projekt som stärker barn, unga, äldre och personer med funktionsnedsättning. Stödet ges till nyskapande verksamheter som utvecklar nya metoder och arbetssätt.

23

• REPORTAGE •

Nr 1 • 2026

Tillsammans i tro på När omkring 700 deltagare i nätverket Pingst Pastor möttes till konferens den 7-9 januari stod temat tro i fokus.

Text: Noomi Lind • Foto: Simon Collén

EN VARM OCH TÄT stämning vilar över Filadelfiakyrkan i Stockholm. Vi är här för att ta del av budskap om tro och Pelle Hörnmark, föreståndare för Pingst FFS slår an tonen utifrån Romarbrevet 1: ”Jag skäms inte för evangeliet. Det är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror...”

Konferensen handlar om tilltalet till individen, församlingen, rörelsen och landet, som ska inge tro för tillväxt och hela den första kvällen viks för att vara i bön.

Carl Hargestam berättar om sin väg från att tjäna Jesus som lastbilschaufför till att starta pionjärmission och nå massorna med evangelium. Michaela Blåberg, pastor i Hillsong, predikar om Guds omsorg om familjen.

Pastorn och teologen Anne Mie Skak Johanson delar insikter från sin doktorsavhandling om hur människor finner tro i hennes sekulariserade hemland Danmark.

Många har en stark andlig längtan och söker själva svar. De behöver bli vidrörda, få undervisning och genom detta få förvandlade liv. Men ibland stannar det vid en personlig upplevelse eftersom ingen finns där för att vägleda dem vidare, ser Skak Johanson.

– Vi behöver tala om att vi är kristna. Många säger att de aldrig har mött en kristen eftersom de kristna som finns runtom dem aldrig berättar om sin tro.

Via video får pastorerna också möta grundaren av 20

Alpha, Nicky Gumbell. Han talar om att inte urvattna evangeliet och att våga ta risker för att få se tillväxt: – Varje gång du ber tar du en risk, men den största risken av alla är att inte ta några risker för då stagnerar du.

Fokus riktas också mot ledarskapets innersta kallelse – att våga mötet med sig själv. Andligt ledarskap handlar mindre om att tala om Gud och mer om att tala sant inför Gud. Den som inte vågar se sitt eget hjärta, kommer heller inte att urskilja Guds, är budskapet som Helen Västberg, legitmerad psykoterapeut på Dialogen, delar.

Efter ett panelsamtal med regionledare om kultur, förhållningssätt och relationer till varandra, får pastorerna även chans att svara på frågor via Mentimeter. När de ska beskriva sin pastorsgemenskap med ett ord framträder varm och jättebra allra störst, men även orden exkluderande, villkorad och gubbig syns på skärmen.

SAMTALEN DÄR rörelsens egna pastorer på ett avskalat sätt delar sina liv och erfarenheter, berör.

När pingstförsamlingen i Överhörnäs bjuder in till fika via sociala medier, fylls deras hem av unga.

– Det är människor som inte har någon koll på kristen tro över huvud taget, men det finns en sådan hunger, säger Matilda Nordenvall, föreståndare.

evangeliets kraft

Men det gäller att vara uthållig för att få se sådant ske.

– Ett liv i tro är inte ett liv utan tvivel utan det har massor av mörka passager. Vi behöver hela tiden återvända till vad Gud har sagt, framhåller Patrik Olofsson, pastor i Hope Church, Vetlanda.

Det är också viktigt att pastorns identitet inte finnas i kallelsen utan i att vara Guds älskade barn, betonar Kicki Olofsson, pastor i samma församling.

– Då kommer vi att stå fasta även när det blåser.

SYNEN ATT allt ska vara förberett och att man ska ha gott om resurser hindrar många från att våga plantera nya församlingar, tror Jacob Ventlinger, föreståndare i Filadelfia Södra Öland, – Om vi skulle ha väntat tills vi hade allt, då hade vi inte fått ihop det under min livstid. Vi körde igång och sedan har det löst sig längs vägen, berättar han om planteringen i Färjestaden.

Nicklas Mörling flyttade efter många år i Stockholm till Luleå för att bli pastor och mötte en annan kultur än tidigare i nätverket Älska Norrland: – Här lever man i att vi måste göra det tillsammans, det finns ingen annan väg. Det är en enorm styrka.

Det kommer också glädjande statistik om att nå unga.

– Vi har talat om att 60 procent av alla unga lämnar kyrkan, men vi ser att den siffran är på nergång, säger Johanna Bode, föreståndare i Västra Frölunda. Den helige Ande rör vid ungas hjärtan och visar dem något större.

Vi behöver göra oss redo att ta emot det Gud gör.

Andra pastorer delar starka berättelser hur människor som hamnat snett och förlorat allt hopp fått begrava sina gamla liv i dopet och nu själva är ute och predikar.

NÄR SOCIALMINISTER Jakob Forssmed ger en hälsning den sista dagen bekräftar han församlingens viktiga roll idag. Inte minst när många unga känner att tillvaron är meningslöst. Han framhåller även att de demokrativillkor som satts för att få statsbidrag inte ska hindra församlingarnas trosutövning, vilket det uttryckts oro för.

– Ni är gemenskaper där livet finner mening. När tillvaron är flyktig behövs sådana rum mer än någonsin, säger Forssmed.

En av alla som varit med på konferensen är Viktor Sköllerfalk, ungdomspastor i Pingst Karlstad. Han tar med sig en ny tro och passion i uppdraget hem: – För mig satte det som Pelle sa i början tonen. Nu ska vi ut och dela evangeliet. Det är därför man börjar jobba i församlingen. Det är där glädjen finns.

Nr 1 • 2026

• NYHETER FRÅN PINGST •

Tid att göra sig redo för konferens Vårens och sommarens konferenser är mötesplatser för att stärkas i tro och rustas i tjänst. Först hålls Sänd och Kreativ.

SÄND är Pingsts nationella missionskonferens - en mötesplats för församlingar, ledare och missionsintresserade som vill se evangeliet nå världens alla hörn. Det blir fokus på uppdraget, med en lägesbild av det internationella arbetet och framtiden för svensk pingstmission. Till de medverkande hör Daniel och Paulina Brolin, tidigare missionärer och idag pastorer i Skärgårdskyrkan, Värmdö.

KREATIV Konf arrangeras av nätverket Pingst Kreativ och är en samlingsplats för människor med olika kreativa gåvor men med samma längtan: att söka Gud, få inspiration och bli utrustade för det gemensamma uppdraget. Under dagarna blir det workshops (labs) storsamlingar och popups med olika upplevelser.

26

NYHEMSVECKAN - pingstörelsens stora sommarkonferens i Småland har i år temat Redo. Utifrån en tro på att Gud gör något nytt som inte minst märks bland unga en hunger efter det som är meningsfullt, stabilt och hoppfullt – efter Gud, vill man samla alla generationer till en vecka av förnyelse, fördjupning och utrustning, för att bli redo för det som händer.

• Sänd hålls den 20-21 mars i Pingst Linköping, Cupolen. Läs mer: pingst. se/mission/sand

LAPPLANDSVECKAN - en mötesplats för många i norr, vill i år lyfta både den stora berättelsen om vem Gud är och de personliga berättelserna om vad Jesus gör mitt ibland oss. Internationell talare detta år är Mark Pugh, Föreståndare och pastor i Rediscover Church Exeter Devon i England. Det blir som vanligt samlingar med uppbyggelse för alla åldrar.

• Nyhemsveckan hålls 1221 juni i Nyhem utanför Mullsjö. Läs mer: nyhemsveckan.se

• Kreativ Konf hålls den 17-18 april i Citykyrkan Stockholm. Läs mer: kreativ.pingst.se

• Lappis hålls den 28 juni till 5 juli i Husbondliden utanför Lycksele. Läs mer: lappis.se.

Foto: Judith Lennartsson

Konferensen för att utrusta kreatörer inom pingst hålls liksom förra året i Citykyrkan, Stockholm.

”Detta är ett första steg för att mer konkret leva i tjänst för Gud.”

När Michael och Sofia Korsgren bestämde sig för att åka ut som volontärer med Mercy Ships, var det inte bara ett äventyr – det var ett kall. Deras gemensamma längtan att tjäna Gud och göra skillnad för världens utsatta ledde dem till sjukhusfartyget Global Mercy i Freetown, Sierra Leone, där de arbetar sida vid sida.

Sofia, som till vardags är läkare inom psykiatrin, har på fartyget antagit en helt annan roll som chef för patienthotellet Hope Center Michael arbetar hemma som frilansande videograf och funderade över hur han skulle kunna göra något mer meningsfullt med just film.

Med Mercy Ships kan de utvecklas i sina gåovor och dela tro och gemenskap med människor från hela världen.

Volontäruppdrag med Mercy Ships förvandlar liv - även ditt!

Klicka in och starta ditt äventyr här:

mercyships.se

Nr 1 • 2026

Året som gick – Guds verk ibland oss

2025 var ett år fyllt av Guds närvaro och verkan i Pingströrelsen.

Från liv som förvandlats och människor som mött Jesus för första gången, till gemenskaper som vuxit och tjänster som startats – Gud har varit verksam bland oss. Här samlar vi berättelser från hela Sverige i en tillbakablick som vittnar om vad Gud gjorde under detta år utifrån våra verksamheter och artiklar här i Tidningen Pingst.

28

• TEMA •

Jesus räddade hans liv – nu hjälper Simon andra unga INGEN HADE BERÄTTAT för Simon Tufvesson om Jesus, men när hans ångest var som svårast en natt fylldes hans rum av ljus. Han hörde en röst säga: ”Simon du är älskad, du behöver inte må så här.”

Han gick till närmaste församling, Hälsobackskyrkan i Ystad och fick upptäcka Bibeln tillsammans med pensionären Ingemar Jarlsbonde.

Idag undervisar Simon själv ur Bibeln och studerar till mattelärare för att arbeta med ungdomar, ett kall som Gud har lagt på hans liv.

I julnumret av tidningen Pingst 2024 berättade Simon Tufvesson om sin resa från ensamhet, mörker och självmordsförsök till ljus och mening, om sin längtan efter att fler unga som har det svårt ska få lära känna Jesus och att få se en bibelläsarrörelse. ”Sedan jag själv kom till tro har jag ofta undrat varför ingen berättade för mig om Jesus på ett tydligt sätt förut. Jag önskar att fler ska våga göra det och inte stänga inne sin tro” sa han.

Vi hörde av oss till Simon för att få veta hur det har gått för honom sedan dess.

VAD GÖR DU nuförtiden Simon?

– Jag arbetar fortfarande som ungdomsledare i Hälsobackskyrkan. Där leder jag bland annat ungdomssamlingar, undervisar om Bibeln och predikar. Jag träffar också ungdomar en och en som har det tuffare, där vi samtalar och jag försöker hjälpa dem på olika sätt, evangeliserar utanför skolor och där ungdomar är. Jag försöker att visa upp mig och vara en trygg person som alla vet vem det är och som de kan lita på. Jag håller även i en gratis mattehjälp, dock utanför kyrkan. Elever

kan komma om de har det svårt med matten så hjälper jag dem.

– Sen har jag precis börjat studera till ämneslärare i matematik så blir en del studier också.

VAD HAR GUD gjort i ditt liv under 2025?

– Det är alltid en väldigt bra fråga att ställa sig. Gud gör väldigt mycket men det är lätt att man glömmer att reflektera över det. Förra året fick jag träffa väldigt många olika personer som fick mig att verkligen se och förstå Guds kärlek, nåd och godhet ännu mer. Han har även lett in mig på banan att bli matematiklärare och våga mig in i det som verkligen känns som en kallelse, nämligen att arbeta med ungdomar. Detta har blivit tydligt genom hur jag fått hålla i mattehjälpen och få kontakt med ungdomar och andra vuxna som på olika sätt bekräftat den kallelsen.

VAD HAR DU sett Gud göra genom ert ungdomsarbete?

– Jag har fått möta väldigt många ungdomar och nu har vi även en stabil ungdomsgrupp som kommer på varje ungdomsmöte. Tidigare var det osäkert ifall någon ens skulle dyka upp. Jag ser verkligen hur de längtar efter Guds ord och att få läsa mer i Bibeln.

Jag har även fått se ungdomar som är väldigt bibelkunniga och vågar stå för sin tro när deras klasskompisar ifrågasätter dem. Det känns tydligt att många ungdomar är hungriga efter Gud och även unga som jag stöter på utanför kyrkan längtar efter något mer i livet. Dock tar allt sin tid och vi ser att Gud arbetar i många, i den takt som de behöver.

29

Nr 1 • 2026

”Det hänger inte på rökmaskiner”

”JESUS - ÅRETS INFLUENCER” förutspådde Ungdomsbarometern och från alla håll i landet berättade man om en Jesustrend där allt fler unga sökte sig till kyrkan. I Centrumkyrkan i Vallentuna kom till exempel ett 20-tal unga till tro på Jesus. Varje fredag delade man evangelium i församlingens ungdomsgård, dit så många som 90 unga kunde komma varje gång.

De som tagit emot Jesus fick sedan lärjungaträning i församlingen. ”Vi läser Bibeln tillsammans, samtalar och lär oss av det vi läser. De får uppleva hur Guds ord talar direkt till dem själva och det är fascinerande att se hur snabbt de växer i tro” berättade församlingens pastor och föreståndare Paul Orlenius.

Familjehem för vuxna – ny hjälp att starta om i livet FAMILJEHEM FÖR VUXNA blev en ny verksamhet inom LP till hjälp för dem som hamnat snett i tillvaron. ”Det har varit fantastiskt att få följa de individer som hittills fått stöd en bit på deras livsresa och Jesus har gjort stora saker i deras liv. Det har också varit väldigt givande och berörande att få börja utreda familjer som helhjärtat vill göra en insats i människors liv i en mycket sårbar tid. Vilken generositet och värme att öppna upp sitt liv och sitt hem för en annan människa!”

Detta säger Johanna Berger, biträdande verksamhetsledare på LP-verksamheten.

Behovet är stort och man hoppas få se en rörelse i församlingarna där allt fler familjer kommer med i arbetet.

30

• TEMA •

IBRA:s höjdpunkt varje år är när människor väljer Jesus!

INFÖR 2025 SATTE IBRA upp ett tydligt mål: 7 000 aktiva bibelupptäckargrupper längs Swahilikusten och 70 nya församlingar på ett år. I slutet av året hade man nått betydligt längre än så! Totalt fanns då 8 082 aktiva grupper och 134 nya församlingar – nästan dubbelt så många som de vågat hoppas på. Det innebär i snitt över tio nya församlingar varje månad, och siffrorna fortsätter att växa in i 2026.

Bakom varje siffra finns människor som tillsammans upptäcker Bibeln, möter Jesus och väljer att följa honom.

Det är, och kommer alltid att vara, IBRA:s absoluta höjdpunkt!

Stort sug efter Bibeln hos unga ATT DET FINNS ETT stort sug efter Bibeln hos unga i vår rörelse blev tydligt under Nyhemsveckan. Där anordnades i samarbete med bokförlaget Libris ett bibelmaraton, där flera hundra personer möttes för att läsa Guds Ord tillsammans.

Sociala medier fylldes också efter sommarkonferenserna av tacksamma hälsningar om en stark utgjutelse av den helige Ande, hur unga spontant samlades för att sjunga och dela vittnesbörd och hur de fått leda sina vänner till tro. Libris försäljning av biblar ökade också rejält under året.

Du kan köpa en Bibel på libris.se

Dessa artiklar och fler finns på pingst.se/pingst2025 31

• KULTUR • KRÖNIKA •

Nr 1 • 2026

När väckelsen inte ser ut som vi tänkt oss Text: Simon Collén • Foto: Pressbild

VI SÄGER ATT VI VILL HA VÄCKELSE. Men bara så länge den ser ut som vi har tänkt oss. Fulla kyrkor, starka känslor och tydliga resultat. När väckelsen tar andra vägar blir vi osäkra. Kanske till och med misstänksamma. Tänk om Gud verkar, men inte där vi har vant oss vid att leta. Frågan är inte om Gud rör sig.

Frågan är om vi är beredda att känna igen när Han gör det.

När jag tänker på väckelse ser jag ofta framför mig kyrkobyggnader fyllda till bredden av människor, liv som radikalt förvandlas och på något sätt en kaosartad, närmast elektrisk stämning. Inget fel i den bilden. Men den väcker en obekväm fråga: Är det jag eller Gud som ska avgöra hur väckelse tar sig uttryck i vår tid? Måste den se ut exakt som förr? Måste den spegla läsarväckelsen på 1800-talet, pingströrelsens första stapplande steg med Lewi Pethrus vid rodret i början av 1900-talet, Toronto Blessing -94 eller det vi såg i Southeastern University nu i februari? Målet är detsamma. Men uttrycket kan inte vara det.

Tänk om vi behöver göra något så radikalt som att släppa taget om vår invanda föreställning om väckelse. Kasta den, om så krävs. Det har sagts förut, men det är värt att upprepa: Jag är övertygad om att det sker en väckelse just nu, i vårt land och i vår värld.

Men väckelsen är inte som något annat vi tidigare har bevittnat. Den är lågmäld men genomträngande.

Tyst, men omöjlig att ignorera. Den rör sig bortom kyrkobyggnaderna och tar former som inte ryms i våra historieböcker. Den är global.

Ibland undrar jag om Gud tröttnat på vår oförmåga att hålla sams, på våra strukturer och organisationer som vi så lätt gör viktigare än evangeliet självt.

Missförstå mig rätt; jag är inte emot ordning. Jag är emot när ordningen blir viktigare än evangeliet och uppdraget. Kanske är det därför Gud gör något nytt.

Något vi inte kan kontrollera.

Och väckelsen syns inte längre främst i kyrkorna.

Den syns i kulturen. I filmer, i serier, i poddar och 20

på sociala medier. Stora mediebolag har börjat återupptäcka de bibliska berättelsernas kraft. Serier om David på Prime Video. *The Chosen* på Netflix.

Filmer som *King of Kings* – en stark animerad tolkning av Charles Dickens berättelse om Jesus – som toppat biolistorna i USA. (Finns att se på angel.com och rekommenderas varmt).

Många av de mest lyssnade poddarna drivs av bekännande kristna som öppet delar sina erfarenheter från bibelstudier och vi som lyssnare får följa med på deras andliga resa. Kristen musik har aldrig varit så musikaliskt stark och relevant som den är nu och vem kunde föreställa sig att artister som Jelly Roll skulle förkunna evangeliet på bästa sändningstid? Ja, det är ofullkomligt. Det svärs ibland. Det skaver. Men kanske är det just där Gud alltid har verkat som starkast. Inte i det perfekta, utan i det trasiga. Bara Gud är perfekt.

Det finns de som hävdar att kristen hiphop är den mest kreativa och genuina hiphop som släpps just nu.

(Maila mig så skickar jag gärna min Spotifylista). För att inte tala om förra årets upplaga av Idol i Sverige: Take me to Church!

SÄG VAD DU VILL men Jesus börjar göra sig själv synlig på sätt som inte varit möjliga innan. Kristen kultur och media har tidigare kunnat hittas i lexikonet bredvid ordet ”cheesy”. Kanske lite pinsam, lite för glättig, lite för förutsägbar. Men så är det inte längre. Idag släpps filmer, musik, poddar, serier och mycket mer som både gestaltar en allsmäktig Gud och samtidigt ger utrymme för åhöraren att brottas med sin tro och sitt erkännande av Kristus. Kultur som inte serverar färdiga svar, men som väcker längtan.

Kristen kultur har fått ett kraftfullt uppsving, och jag hävdar att det vi ser här är inget mindre än Guds verk i människor. Guds förlösande kraft som får själar att vakna. Är inte just det själva kärnan i vad väckelse innebär? Även när det inte sker innanför kyrkans väggar.

• KULTUR •

Simon tipsar • Filmen King of Kings, som är en animerad tolkning av Charles Dickens bok om Jesus som han skrev till sina barn. Finns att se på angel.com • Artisten Sondae, speciellt albumet Northstar som släpptes 2025. Klockren kristen R&B. • Room for Good Things to Run Wild av Josh Nadeau – mycket fin bok om misstag, livet och att det alltid finns en comeback.

SIMON COLLÉN är kommunikatör på Pingst FFS och en del av Lifecenter Church Västerås. Om du vill ha hans hiphop-lista skicka ett email till: simon.collen@pingst.se

• Alla fantastiska poddar vi har från Pingst: Pingst Relationer, Pingst Tillväxtpodden, Pingst ungpodden.

• House of David, tv-serie på Prime Video om David.

Välproducerat drama i två säsonger.

• UPPFATTAT •

BOK TIPS

NY SOMMARBIBELSKOLA BibelTonår är en elva dagar lång bibelskola som riktar sig till den som ska börja årskurs 9 eller går på gymnasiet. Det finns tre årskurser, vilket gör att man kan vara med på bibelskolan under tre somrar och få fördjupat innehåll varje år. Bakom står Mariannelunds folkhögskola i samarbete med Pingst Ung och lokala församlingar. Läs mer: bibeltonar.se

22

34

februari hade kriget pågått i fyra år i Ukraina och svenska pingstförsamlingar samlades till en gemensam insats för landet ihop med systerrörelser i Danmark, Norge och Finland. I en video gavs hälsningar från de nordiska länderna med en uppmaning om att fortsätta komma ihåg folket i landet i bön och humanitärt arbete.

En av vår tids mest lästa och inflytelserika teologer, Tom Wright, Storbritannien, har skrivit en ny barnbibel, som utsågs till årets barnbok i hans hemland 2024 och passar barn från 7-12 år. Nu finns den också på svenska, utgiven av Libris förlag.

– Där andra biblar för barn libland lämnat luckor, ger denna en heltäckande bild där även Psaltaren, Ordspråksboken, profeterna och Paulus brev finns med.

Barnen får också del av det kristna framtidshoppet, säger Reine Toth, förläggare på Libris.

På sidorna som är färgglatt illustrerade, följer barnen med i de stora berättelserna i Gamla och Nya testamentet och får också veta hur de tillsammans formar den stora berättelsen om Guds plan att förena himmel och jord när Jesus kommer tillbaka.

31

januari gjordes en nationell kraftsamling mot vapenvåld - Det räcker nu! - med Sebastian Staxet i spetsen. På plats i 3Arena i Stockholm var bland andra Pelle Hörnmark och Jonathan Ekros från Pingst Växjö. ”I det arbete vi gör med Neighbourhood möter vi många ungdomar som rör sig i närheten av dessa utmaningar och vi har sett att det går att gör skillnad om de vuxna står tillsammans i gemensam front,” sa Ekros i en videohälsning i sociala medier. Läs mer: neighbourhood.se

Lösningen på korsordet i nr 4 2025

2114-437 c Burmans förlag

Förra numrets vinnare: Svea Hilding, Mariestad Catrine Axelsson, Falköping Sören Holmström, Härnösand TÄTORT l FALU KOMMUN DALARNA

Jag vill helst ha boken: Gud är ingen godisautomat, Joel Backman Bönens kraft, Anders Olsson

Skicka rätt svar till: Tidningen Pingst Box 15144 167 15 Bromma Eller: noomi.lind@pingst.se Senast den 20 maj behöver vi ha rätt korsordslöning. Tre personer vinner en bok.

NAMN:_________________________________________________ ADRESS:_______________________________________________ ORT:___________________________________________________ MAIL OCH MOBILNR:____________________________________

Avs: Tidningen Pingst, Box 151 44 167 15 Bromma, adresser@pingst.se

Färgstark och omfattande ny barnbibel En vackert illustrerad barnbibel för 7–12-åringen. Med sin berättarglädje och kärlek till Bibelns ursprungliga texter bjuder författaren Tom Wright in barnen att förstå Bibelns berättelser och upptäcka hur de hänger ihop.

Årets barnbok i Storbritannien 2024

LIBRIS STORA BOKREA Fynda på libris.se