Våren 2016

KRISTEN ENHET Utges av Förbundet för Kristen Enhet Årgång 52, nummer 1 ISSN 8443

Våren 2016

EN HERDE OCH EN HJORD!

Ledare av Bo Zetterlund

Innehåll Ledare 1-3 Glimtar från 50-årsjubileet

4-6

2017: jubelfest eller botakt?

7

Ukrainskt perspektiv 8-11 Våren på Berget

12

Pan-ortodoxa konciliet

13

Påvens sverigebesök 14-15 Kontaktuppgifter 16

Jesus säger i en av sina liknelser: ”Den gode herden går och letar efter det borttappade fåret tills han hittar det” (Luk 15:4). Är det inte det vi ser påven Franciskus nu göra? Han vill att det ska vara en hjord och en herde. Han ser sig framför allt som biskop i Rom, men med ansvar för alla kristna i hela världen.

Han säger till patriarken Kirill i Moskva att han är beredd att träffa honom när som helst, var som helst. När de sedan gör det, är det som bröder och de kan enas i en gemensam uppgift.

När Lutherska världsförbundet planerar reformationsjubiléet gör man det tillsammans med Enhetssekretariatet i Rom. De förbereder sig tillsammans under lång tid, ger ut dokumentet ”Från konflikt till gemenskap”och när det är dags att ihågkomma

SIDA 2

MEDLEMSKAP I FKE Medlemsavgiften för år 2016 är 200 kronor!

Lägg gärna till en jubileumsgåva!

FKE:s plusgironummer är 67 91 82 - 6.

Nya medlemmar behöver rekommendation från en katolik eller från en medlem.

Ansökningsblankett fås från ordföranden.

KRISTEN ENHET - Våren 2016

jubiléet ger han tillkänna att han tänker komma till Lund den 31 oktober. Han vill, liksom de senaste påvarna, göra allt vad han kan för att ena oss kristna och ser påveämbetet som ett enhetens tecken. Vår nuntie, ärkebiskop Nowacki har träffat oss i FKE flera gånger och delgett oss hur påvarna Johannes Paulus II och Benedict XVI ser på ekumeniken. De tar Jesu bön på allvar: ”Jag ber att de alla ska bli ett och att liksom du fader är i mig och jag i dig, också de ska vara i oss. Då skall världen tro på att du har sänt mig” ( Joh 17:21). Det är Jesu vilja och de vill göra vad de kan för att det ska bli en hjord och en herde.

Men vill vi detta, från den Katolska kyrkan skilda bröderna och systrarnas sida? Vi i FKE vill, men vill de ansvariga i Svenska kyrkan egentligen det? Biskop Biörn Fjärstedt sade vid vårt 50-årsjubileum i Lund, att man nöjer sig med ”ett slags festekumenik”. Är det vad vi ser hos ärkebiskop Antje Jackelén, när hon lovordar påvens deltagande vid jubiléet i Lund; Att man vill delta i det unika historiska mötet, men inte göra avkall på vad man själv anser sig ha kommit fram till, t.ex. kvinnors rätt att bli präster och biskopar, liksom att äktenskapet är öppet också för par av samma kön.

Tidigare har Katolska kyrkan i Sverige mest varit öppen för kontakt med officiella företrädare för Svenska kyrkan, men när nu grupper som kommuniteten på Berget i Rättvik vill söka djupare gemenskap, ställer man upp från alla nivåer och går dem till mötes. När detta sedan blir offentligt blir det ett ramaskri från ledande grupper i Svenska kyrkan, som tidigare har visat ointresse för Bergets verksamhet eller till och med varit avvisande.

SIDA 3

KRISTEN ENHET - Våren 2016

Är vi nu inne i ett nytt skede av ekumenik, där den officiella kontakten kyrkorna emellan mer är hövlig och respektfull och manifesteras vid högtidliga tillfällen och vid gemensamma aktioner, som t.ex. för flyktingsituationen, men som inte syftar till ett djupare samarbete/samgående? Den Katolska kyrkan vill öppna sig för katolskt tänkande och arbetande grupper och enskilda, som vill ha en närmare kontakt med henne.

Vi i FKE har här en betydelsefull uppgift.

Varmt välkomna till vårt årsmöte på S:t Ansgar i Uppsala lördagen den 21 maj! Då kommer p. Rainer Carls att tala över ämnet ”Martin Luther och Ignatius av Loyola – en jämförelse”.

Jag vill med denna ledare tacka för förtroendet att jag under de senaste sju åren fått vara ordförande i FKE. Det har varit intressant och lärorikt! Vid årsmötet i maj avgår jag.

Jag önskar er Guds frid och välsignelse också i fortsättningen!

Bo Zetterlund, ordförande

KALLELSE TILL ÅRSMÖTE! Lördagen den 21 maj S:t Ansgar, Studentvägen 34, Uppsala Kl. 14.00 Martin Luther och Ignatius av Loyola – en jämförelse Föredrag av p. Rainer Carls.

Därefter Årsmöte!

Välkomna!

SIDA 4

KRISTEN ENHET - Våren 2016

Glimtar från 50-årsjubiléet i Lund

I

slutet av november firade vi vårt 50-årsjubileum på Laurentiistiftelsen i Lund, där allt kan sägas ha börjat för 50 år sedan. Andra Vatikankonciliet hade öppnat den Katolska kyrkan på ett helt nytt sätt. Några unga entusiaster med f. Caesarius Cavallin i spetsen snappade upp vad som var på gång och fick inspiration bland annat från Tyskland. Flera hängde på och några var nu närvarande i Lund och delade sina förhoppningar med oss.

Biskop Biörn Fjärstedt inledde med en personlig tillbakablick. Han berättade om de tidiga kontakterna med dominikanerna på Råbygatan i Lund med bl.a. f.

Francois Refoulé, den evangeliska pastorn i Tyskland, Max Lackmann och dåvarande nuntien i Köpenhamn, ärkebiskop Bruno Heim.

Man åkte till Köpenhamn och lyssnade till kardinal Augustin Bea från Enhetssekretariatet, men man fick smyga med sina sympatier, eftersom det fanns en utbredd katolikskepsis i lärarkåren i Lund. FKE bildades, man ordnade med sommarmöten, där man såg

till att det också fanns med frikyrkliga deltagare. Så småningom inleddes arbetet med dokumentet ”Katolsk tro i Svenska kyrkan” och man försökte förankra detta både i den Katolska kyrkan och i den svenska.

Till en början ville man se om det inte gick att leva katolskt i Svenska kyrkan och i kommunion med båda kyrkorna och få acceptans för det på båda håll.

FKE-G bildades som en förtrupp, men när det visade sig inte vara genomförbart, blev FKE i början av 80-talet en katolsk förening och alltfler började konvertera. Biskop Biörn såg inte det som en framkomlig väg. Han förvånade sig över hur man i Västerås kunde välja Arne Palmqvist efter Sven Silén och Lennart Koskinen efter honom i Visby för att inte tala om vilken omsvängning det blev när KG Hammar blev ärkebiskop. Detta efter den öppenhet som hade visats av Bertil Werkström vid påvens besök 1989 och av Gunnar Weman vid Uppsala mötes 400-årsjubileum 1993, då både den ekumeniske patriarken i Konstantinopel Bartolomaios och Enhetssekretariatets ledare kardinal Cassidy var närvarande och uppmuntrade

SIDA 5

KRISTEN ENHET - Våren 2016

Svenska kyrkans särställning bland de lutherska kyrkorna. Att Svenska kyrkan inte bättre tog vara på dessa ekumeniska öppningar, beklagade biskop Biörn.

I stället menade han att det i dag är en neognostisk ideologi som dominerar i Svenska kyrkan med skygghet för det skapelsegivna: kön, vin och bröd. Förhoppningarna som fanns för 50 år sedan känns i dag som mera avlägsna.

Efter fikapaus berättade FKE-veteranerna Per Wallin och Per Englund om varför de till sist valde att konvertera. De såg ingen annan möjlighet, för sitt samvetes skull, men de är fortfarande aktiva i FKE och vill bevara vänskapen med katolskt troende i Svenska kyrkan och andra kyrkor.

Vid vespern predikade f. Caesarius engagerat, varefter följde högtidsmiddag med flera högtidstal och presentation av vår jubileumsskrift.

På söndagsförmiddagen anslöt vi till Laurentiistiftelsens högmässa, ledd av biskop Biörn, som också predikade. Efter brunch talade teol.dr. Jakob Tronêt om ”Katolsk tro i Svenska kyrkan ur ett ekumeniskt perspektiv.” Han berättade om sitt tjugofemåriga engagemang i FKE och vad dokumentet ”Katolsk tro

SIDA 6

KRISTEN ENHET - Våren 20164

i Svenska kyrkan” betyder för honom i hans arbete i en svenskkyrklig församling i dag. Det finns brister, defekter i Svenska kyrkan, men samtidigt är den mera förankrad i den svenska kulturen än den Katolska. ”Man bör söka enhet med påven i Rom.” Dagen avslutades med att f. Fredrik Emanuelson talade om ”Katolska perspektiv på ekumeniken i dag” där han bl.a. lyfte fram dokumentet ”Rättfärdiggörelsen i kyrkans liv”, rapporten 2009 från den katolsk-lutherska dialogen för Sverige och Finland, som blev följden av Uppsalamötet 1993 och ”Den gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelseläran” från 1999.

Där finns det mycket att dra konsekvenserna utav, liksom han menade att vi bör arbeta vidare med ”Katolsk tro i Svenska kyrkan”. Han menade ”att det är vårt hjärtas hårdhet, inte Guds vilja, att vi inte kan fira nattvard tillsammans. Vi är i gemenskap – dock inte fullkomligt.”

Dagarna var både tillbakablickande och inspirerande för fortsatt arbete för FKE - med visionen att försöka förverkliga Jesu bön ”att vi alla må vara ett”!

Bo Zetterlund

SIDA 7

KRISTEN ENHET - Våren 2016

2017 – jubelfest eller botakt?

L

ördagen den 23 januari samlades en liten skara i S:ta Eugenia i Stockholm till medlemsmöte i Böneveckan för kristen enhet. Doktoranden i ekumenik Erik Eckerdal, Knivsta, talade om det kommande reformationsminnet 2017. Han utgick ifrån dokumentet ”Från konflikt till gemenskap”, som tagits fram av Enhetsrådet och Lutherska världsförbundet gemensamt (Finns i pdf-fil på Svenska kyrkans hemsida).

2017 är första gången som man gemensamt ihågkommer reformationen, som ju tog sin början 1517 med Martin Luthers teser mot sådant som uppfattades som missbruk i den Katolska kyrkan. Man vill nu ge en gemensam historieskrivning av hur det hela började och utvecklades.

Ny forskning har bidragit till en ökad förståelse. Man beklagar den splittring som uppstod och ser orsakerna till det hos båda parter. Tidigare har Svenska kyrkan firat reformationsminnet som en jubelfest, så t.ex. 1917 med bl.a. utgivandet av ny bibelöversättning. Nu vill man mera skörda frukterna av den 50-åriga luthersk-katolska dialogen. Att påven kommer till Lund den 31 oktober, ser man som ett uttryck för detta. Sekulariseringen har också bidragit till att man gemensamt behöver vittna om den

kristna tron. Vi har trots allt mer gemensamt än vad som skiljer oss åt.

Biskop em. Biörn Fjärstedt nämnde därefter tre protestantiska problem som han tycker behöver åtgärdas före 2017: Läran om Skriften allena, förhållandet till den judiska tron: ”Roten bär trädet, inte tvärtom!” och det vilda experimenterandet med nya gudstjänstordningar.

Efter fikapaus talade f. Fredrik Emanuelson om reformationsminnet ur katolskt perspektiv. Vi behöver ”rena” minnet, både som kyrka och personligt, kontinuerligt. Vi måste våga ta upp vad som har hänt, och både be om förlåtelse och förlåta varandra, för att ett närmande ska kunna äga rum. För kyrkan i Sverige betydde reformationen både kontinuitet och diskontinuitet. Vi behöver titta närmare på vad som är vad! Inför 2017 får vi tacka för det som förenar oss, se vad som skiljer oss åt och göra bot för våra synder.

Bo Zetterlund

SIDA 8

KRISTEN ENHET - Våren 2016

Ukrainskt perspektiv på Franciskus och Kirills gemensamma deklaration

D

en 13 februari skrev p. Christoff Hermann SJ, på Signums hemsida, om mötet mellan påven Franciskus och patriark Kirills möte i Havanna utifrån ett ukrainskt perspektiv.

biskopen av Rom och en rysk-ortodox patriark sedan schismen mellan katolska och ortodoxa kyrkan år 1054. De båda kyrkoledarna inleder med att citera aposteln Paulus: ”Nåd från vår herre Jesus Kristus, kärlek från Gud och gemenskap från den heliga AnHan frågar sig om det gemensamma dokumentet är den åt er alla” (2 Kor 13:13). De tackar Gud, förhärliett steg i rätt riktning för en lösning på konflikten i gad i Treenigheten, för deras möte, det första i histoUkraina? Den 12 februari undertecknade Francisk- rien och säger att de i glädje har mötts som bröder i us och Kirill det gemensamma dokument i Havanna den kristna tron för att samtala om relationerna melpå Kuba. Det historiska mötet är det första mellan lan kyrkorna, de avgörande problemen för de kristna i

SIDA 9

KRISTEN ENHET - Våren 2016

världen i dag och förutsättningarna för den mänskliga civilisationens framsteg.

av Kristus, Frälsaren”om att hans efterföljare ska bli ett ( Joh 17:21).

De konstaterar att mötet på Kuba, i en del av världen där nord och syd, öst och väst möts och där den kristna tron växer, kallar dem att vittna inför världen om det gemensamma hoppet. Katoliker och ortodoxa delar samma andliga tradition från kristenhetens första årtusende. Detta bekräftar, som de skriver, den allraheligaste Guds moder, Jungfrun Maria, och helgonen “som vi vördar”, bland vilka oräkneligt antal martyrer som har gett vittnesbörd om sin trohet till Kristus har blivit de kristnas utsäde.

Påven och patriarken är medvetna om att hinder kvarstår men uttrycker öppet sin gemensamma ”förhoppning att vårt möte ska bidra till återupprättandet av den enhet som Gud vill se … inspirera kristna över hela världen att be till Herren med förnyad iver för den fulla enigheten mellan alla Hans lärjungar” och i en värld som längtar inte bara efter våra ord utan också efter påtagliga handlingar vara ett tecken på hopp för alla människor av god vilja.

Trots denna gemensamma tradition under de första tio århundradena av kyrkans historia har katoliker och ortodoxa under nära tusen år därefter berövats kommunion i Eukaristin, påpekar de båda kyrkoledarna uppriktigt, genom sår från både gamla och sentida konflikter och genom “skillnader som vi har ärvt av våra förfäder” avseende förståelsen av vår tro på Gud, en i tre personer – Fader, Son och helig Ande.

De säger sig erfara stor smärta över denna förlust av enighet, konsekvensen av mänsklig svaghet och synd, som har uppstått trots den översteprästerliga bönen

I den gemensamma beslutsamheten att åstadkomma allt det som är nödvändigt för att övervinna de historiska skillnader som de har ärvt vill påven och patriarken att deras kyrkor ska förena sina ansträngningar att bära vittnesbörd om Kristus och hans evangelium och det gemensamma arvet från det första årtusendet och tillsammans svara på utmaningarna från världen av i dag. Där det är möjligt och nödvändigt måste katoliker och ortodoxa ge ett ”samstämmigt vittnesbörd”.

De båda kyrkoledarna konstaterar att världen i dag står inför epokgörande förändringar inför vilka kristna inte får vara passiva.

SIDA 10

KRISTEN ENHET - Våren 2016

Maning till fred och försoning i Ukraina Ortodoxa och katoliker förenas inte bara av en gemensam tradition utan också av uppdraget att missionera evangeliet i världen av idag. Påven och patriarken slår fast att de inte är inte konkurrenter utan bröder, vilket betyder att troende måste ha respekt för varandra och ”utesluter varje form av proselytism” för att istället sträva efter en samlevnad i ”fred och kärlek” och respekt för allas religionsfrihet. Utifrån detta uttrycker kyrkoledarna sitt hopp om att deras möte ska bidra till försoning överallt där det finns spänningar mellan katoliker och ortodoxa och att dessa ska finna ömsesidigt acceptabla former för samexistens.

Situationen i Ukraina nämns därefter uttryckligt, där fiendskapen mellan olika kyrkor sägs ha bidragit till en djup ekonomisk och humanitär kris. I stället inbjuder Franciskus och Kirill sina respektive troende i Ukraina att övervinna schismen med respekt för existerande kyrkorättsliga normer, för att kunna leva i fred och harmoni så att det kristna broderskapet kan framstå tydligt.

positivt. Detta är en stor skillnad jämfört med den rysk-ortodoxa kyrkoledningens tidigare hållning. De med Rom unierade kyrkorna har hittills från ryskt håll ansetts vara en stötesten för ett närmande mellan Rom och Moskva. Samtidigt kritiseras i dokumentet också det historiska fenomenet som kallas för uniatisme, det vill säga att delar av en östkyrka ansluter sig till Rom efter att från den romersk katolska kyrkans sida ha blivit motiverade att göra så. Aktiv uniatisme som ideologi för att ”hämta hem” ortodoxa grupper till katolska kyrkan är inte något som den katolska kyrkan längre ägnar sig åt.

Det har dock både under historiens gång men också i dag funnits exempel på östkyrkliga grupper som självmant önskat bli förenade med Rom. Just nu finns det till exempel ett helt stift inom den ukrainska ortodoxa autokefala kyrkan i östra Ukraina (Stiftet Kharkiv-Poltava) som står i begrepp att ansluta sig till den ukrainska grekisk-katolska kyrkan. Det är en orubblig aspekt av religionsfriheten att olika människor eller grupper har rätt välja att byta tillhörighet till ett annat kyrkosamfund.

Att dokumentet lyfter fram och respekterar de med Rom unierade kyrkorna är, enligt Hermann, mycket Det är också positivt att man i dokumentet uppmanar

SIDA 11

KRISTEN ENHET - Våren 2016

till fred i Ukraina. Hermann hoppas på att det inte stannar vid detta utan det fortgår med att Heliga stolen och kyrkoledningen i Moskva tillsammans kan vara fredsmäklare i denna blodiga konflikt som redan har krävt flera tusen liv.

I detta sammanhang nämner Hermann ett förslag från den ukrainska grekisk Katolska kyrkan, något som har förslagits vid flera tillfällen de senaste åren och som redan Metropolit Andrij Sheptytskyj (d. 1944) lyfte fram som möjlig modell för en enhet mellan väst och öst: idén om att ha en enda patriark både för den Kriget i Ukraina är dock inte bara ett inbördeskrig ukrainska grekisk-katolska kyrkan och den ukrainska utan det fortsätter på grund av att den ryska regerin- ortodoxa kyrkan i Ukraina. gen är aktivt inblandad i konflikten och stödjer rebellerna militärt, både med material och personal. Fre- Den grekisk-katolska kyrkan och därmed också Rom den i Ukraina kommer inte att åstadkommas genom skulle i så fall vara beredd att acceptera en ortodox beslut i första hand i själva Kiev utan i Moskva. patriark, för enhetens skull. Ukraina, ett land i krig, där också religionen är en av orsakerna till konflikten, Det är den ryska regeringen som har möjlighet att har trots alla nuvarande svårigheter potential att bli en skapa fred. Den rysk-ortodoxa kyrkans ledning, som bro, en förebild för kristen enhet. står den nuvarande regeringen i Kreml mycket nära, borde använda sitt inflytande för att påverka Putins Denna text är en återgivning av p. Christoff Hermanns regering. Frågan om en enhetlig ortodox kyrka i artikel på Signums hemsida (13/2). Hans reflektion Ukraina är i första hand en intern ortodox angelägen- manar oss alla till fortsatt bön för Ukraina, Ryssland, het, närmare bestämt en fråga mellan den ekumen- för alla patriarker, för påven Franciskus och för den iske patriarken av Konstantinopel och patriarken av synliga enhet och fred som världen törstar efter.

Moskva. Att stora delar av ortodoxt troende i Ukraina önskar en självständig ortodox kyrka under Konstan- Peder Bergqvist tinopels ledning bör respekteras.

SIDA 12

KRISTEN ENHET - Våren 2016

VÅREN PÅ BERGET

U

nder påsknattens hödtidliga mässa i S:t Eriks Dahlander prästvigs. Alla är givetvis varmt välkomna till domkyrka i Stockholm kommer sex personer i allt detta som blir en stor och omvälvande nystart för mig den ekumeniska kommuniteten på Berget att och kommuniteten Den Heliga Treenigheten på Berget! upptas i Katolska kyrkans fulla gemenskap.

Vi vet inte vad allt detta innebär ekumeniskt men vi Vi har haft kontinuerlig katolsk undervisning under anar en tydlig öppning i relationen till de ortodoxa i vårt många år. Per Mases, den förre föreståndaren, utgick land. Till Stiftelsen Bergets årsmöte den 28 maj komhelt i sin vägledning från Katolska kyrkans katekes och mer Metropolit Cleopas, utsänd från Konstantinopels detta har fortsatt. Sedan september månad finns f. Ta- patriarkat, att hålla ett årsmötesföredrag om ekumenik. deusz Bienasz på Berget för att hjälpa kommuniteten Denna helg är han med sina präster i S:t Nikolaos kloster under denna övergångstid. Vad är det för övergångs- i Rättvik och har bjudit in oss till firandet av den gudomtid? Det handlar om att kommuniteten nu får en efter- liga Liturgin. Till Bergets ekumeniska symposium 7-9 längtad hemort i Katolska kyrkan, med Biskop Anders oktober kommer fader Micael Liljeström, serbisk-orArborelius som beskyddare. Det handlar också om en todox präst. Han har också bjudit in oss och alla deltövergång där jag som föreståndare på Berget blir katolik, agare i symposiet till den ortodoxa kyrkan i Leksand och vigs till katolsk diakon, katolsk präst och rektor för S:t firandet av den gudomliga Liturgin. Det vi erfar är att enhetens Ande i dag främst verkar i relationen mellan Davids kapell på Berget. de ortodoxa och Katolska kyrkan. Detta är, liksom allt På påsknatten upptas kommuniteten i Katolska kyr- annat som den helige Ande gör, inte något exkluderande kan, den 26 maj kl. 16.00 vigs jag till diakon i Den Gode utan början på återställandet av hela kristenhetens synHerdens kyrka i Falun. Prästvigningen sker i S:t Eriks liga enhet.

Domkyrka i Stockholm den 11/6, då också diakon Lars Peder Bergqvist

SIDA 13

KRISTEN ENHET - Våren 2016

PAN-ORTODOXA KONCILIET

D

et är mycket som händer i år i den ekumeniska världen, ur ett svenskt och internationellt perspektiv. Påven Franciskus besöker Lund, vi går in 500-årsminnet av den lutherska reformationen, det panortodoxa konciliet, mötet i Havanna mellan Franciskus och Kirill, o.s.v.

Det sedan länge förbereda panortodoxa konciliet kommer att äga rum mellan den 19 och 27 juni på Kreta. Beslutet fattades av de 14 olika kyrkornas överhuvuden vid deras en vecka långa sammanträde (synaxis) i Chambesy nära Genève, som avslutades den 28 januari. ”Ortodoxins Heliga och Stora Synod” skall enligt dem äga rum på den ortodoxa akademin i Kolymbari. En festgudstjänst är bestämd att firas på pingstdagen (19 juni) i katedralen Hagios Minas i Heraklion, öns huvudstad.

kommer enligt beslut av synaxis att inbjudas, men får tillträde enbart till öppnings- respektive avslutningsceremonierna. Även om det finns många svårigheter, kanske framför allt i rivaliteten mellan Moskva och Konstantinopel, så finns det också en Andens rörelse i hela den universella Kyrkan. Vi ser denna Andens vind hos Patriark Kirill och Patriark Bartholomaios och Påven Franciskus. Må Guds gode helige Ande verka i oss så att vi nu i denna yttersta tid verkligen omsluter dessa kyrkans ledare med våra förböner och nedkallar den helige Ande över dem, det pan-ortoxoxa konciliet, Kyrkornas världsråd, Lutherska världsförbundet, Svenska kyrkans biskopar och hela den svenska kristenheten. Vi måste omvända oss så att vi börjar att älska kyrkan och dess enhet ännu mer!

Konciliet kommer endast att befatta sig med de frågor Veni, Creator Spiritus, mentes tuorum visita, imple vilka man redan kunnat nå enighet om. Till dessa superna gratia, quae tu creasti pectora. hör frågan om ekumeniken och en enhetlig ortodox inställning till den. Icke-ortodoxa ”observatörer” Peder Bergqvist

SIDA 14

KRISTEN ENHET - Våren 2016

PÅVE FRANCISKUS SVERIGEBESÖK

M

an kan undra vad ett kort besök av Påven Franciskus kan betyda för Sverige och för enheten bland de kristna i vårt land? I dagsläget vet vi inte annat än att det endast handlar om ett endagsbesök, vilket förhoppningsvis kan förlängas, men det är i varje fall tidsmässigt mycket begränsat besök.

kan, både globalt och på gräsrotsnivå”. De bägge ledarna uppmanar de lutherska kyrkorna världen över till gemensamt arbete med målet att uppnå försoning.

Som exempel ger de det diakonala arbetet, som de menar kan vara en god början.

- Vi är beredda att ta steg mot enheten. Vi hoppas på öppenhet och uppmuntran för att övervinna skillOm man ser till rapporteringen i media så är det tyd- naderna i praktik och doktrin som fortfarande finns. ligt att ett besök av påven Franciskus anses vara något Och arbeta vidare med en övertygelse om att de kan mycket stort för vårt land. Den 10 februari skriver tid- övervinnas, säger Martin Junge i en intervju med Lunignen Dagen om att ledarna för Lutherska världsför- theran World. bundet välkomnar närmandet mellan lutheraner och katoliker i samband med höstens möte i Lund. - Det - Lutheraner och katoliker har tillsammans förbunär historiskt att katoliker och lutheraner gemensamt dit sig att söka efter synlig enhet, så som det uttryuppmärksammar Reformationens jubileum, säger de cks i vårt gemensamma dokument Från Konflikt till i ett gemensamt uttalande. Det är Lutherska världs- gemenskap. Det som förenar oss är mäktigare än det förbundets president, biskopen Munib Younan, och som delar oss. I framtiden måste vi fortsätta diskutera LVF:s generalsekreterare, Martin Junge, som i sam- kyrkan, tjänandet, den Heliga kommunionen och Euband med det förestående 500-årsjubiléet av Refor- karistin. De steg vi vidtagit fram till i dag och den upmationen vill uppmuntra medlemskyrkorna “att söka pmuntran vi kommer att få genom att vi gemensamt vägar för att fördjupa relationerna med Katolska kyr- minns Reformationen kommer att stärka vårt fokus.

SIDA 15

KRISTEN ENHET - Våren 2016

De bägge ledarna säger sig vara mycket glada över att påven Franciskus i oktober reser till Lund för att tillsammans med de lutherska kyrkorna uppmärksamma Reformationen.

- Vi vet om att lutherska kyrkor runt om i världen befinner sig på lite olika stadier och har olika erfarenheter när det gäller relationerna med katolska kyrkan. Detsamma gäller för Katolska kyrkan lokalt på olika håll, säger Munib Younan.

- Vi är medvetna om att verkligheten ser olika ut på olika platser. Men vi vill ändå betona att vi strävar efter enhet genom att lämna konflikten bakom oss och arbeta för gemenskap.

Utifrån detta så har vi all anledning att vara förväntansfulla inför Påven Franciskus sverigebesök. Vi bör särskilt be för Lutherska världsförbundet och Svenska kyrkan om en fortsatt fördjupad pilgrimsvandring på Enhetens väg. Det är detta som svenska folket behöver, att vi kristna helt kan försonas med varandra, lämna splittringen bakom oss och leva i synlig enhet.

Peder Bergqvist

Kristen Enhet på Facebook!

Sök på "kristen enhet" och när du funnit: tryck GILLA! Kristen Enhet på webben:

www. kristenenhet.nu

SIDA 16

UTGES AV FÖRBUNDET FÖR KRISTEN ENHET Ansvarig utgivare: Bo Zetterlund

Redaktionsgrupp: Pierre Hernvall, Peder Bergqvist

KRISTEN ENHET - Våren 2016

FKE:s styrelse:

Ordförande: Bo Zetterlund (SvK) 070-3307987, bo.g.zetterlund@telia.com Vice ordförande: Pierre Hernvall (SvK) 019-154713, pierre.hernvall@svenskakyrkan.se Sekreterare: Nausikka Haupt (KK) 0733-795596, nausikaa.haupt@katolskakyrkan.se Kassör: Jan-Erik Eriksson (SvK) 0532-43118, fkekassa@telia.com SR.M Beata Rohdin O.SS.S (KK) 08-7551785, beata.rohdin@katolskakyrkan.se Erik Tretow (SvK) 033-276311, e_tretow@hotmail.com Kerstin Elworth (KK) 0176-13768, kerstin.elworth@yahoo.se

Förbundet för Kristen Enhet, FKE, står under överinseende av det katolska stiftets biskop Anders Arborelius OCD.

Peder Bergqvist (-) 070-3865115, peder@berget.se FKE:s rådgivare Biskop Biörn Fjärstedt (SvK) 018-694344, bwfjarstedt@hotmail.com Fredrik Emanuelson OMI (KK) 073-6316380, fredrik.emanuelson@katolskakyrkan.se FKE:s hedersordförande: Caesarius Cavallin (SvK) 0224-25188, caesarius@swipnet.se