Unum 2019-4

U

NR 4 ÅR 2019 ÅRGÅNG 36

UU U U

tidskrift för kristen enhet, retreat och meditation

Tema: GUDS MEDARBETARE

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tema:

GUDS MEDARBETARE

Ledare 3 f. Peder Bergqvist Några reflektioner om arbetet Sr Veronica OP

4-8

Hannah, tysk volontär på Berget Hannah Eckinger

9

Nils-Hugo Ahlstedt, en arbetarpräst f. Peder Bergqvist

10-12

Arbetets teologi f. Peder Bergqvist

14-18

Boktips 20 Vänbrev 21 Alf Ahlbergs försvar av Berget f. Peder Bergqvist

22-23

KONTAKTUPPGIFTER & ANNONSPRISER ANSVARIG UTGIVARE: Peder Bergqvist.

ADRESS: Stiftelsen Berget, Tempelvägen 10, 795 91 R ÄT T VIK. TELEFON: 0248 -79 71 70.

BANKGIRO: 574 -3323. IBAN: SE92 6000 0000 0007 9712 8298 BIC/SWIFT: HANDSESS E- POST: info@berget.se. WEBSIDA: w w w.berget.se.

PRENUMER ATION OCH ANNONSBOKNING: 0248 -797170, info@berget.se TRYCKERI: Henningssons Tr yckeri AB i Borlänge. UTGIVNINGSPL AN: Fyra gånger per år.

ANNONSPRISER Storlek Pris enstaka annons Pris för fyra annonser 1/1 2 000:- (180x120 mm) 6 000:1/2 1 500:- (90x120 mm) 4 500:1/4 1 000:- (90x60) / 60x30 mm 500:-. 3 000:- / 1500:Baksida 5 000:- 15 000:-

PRENUMERATION Enstaka nummer 40:Årsprenumeration 150:Medlemsavgift i Bergets vänförening 300:-

Stiftelsen Berget har utgivningsbevis för Unum som periodisk skrift och förbehåller sig rätten rätten att göra justeringar i de bidrag som lämnas in till tidningen. Unum betyder “ett ” (Joh 17:21) och syftar på Bergets kallelse att verka för Kyrkans synliga Enhet.

Unum 2

MEDARBETARE PÅ BERGET

A

r b e te t ä r e n v i k t i g del av kommunitetens kallelse. Vi är sända till att vittna om Guds kärlek för alla människor och vara Guds medarbetare i vår specifika mission: att ta emot de gäster som kommer till S:t Davidsgården och Meditationsgården. Sång i kapellet, matlagning, kansliarbete, städning, gårdsmästeri o.s.v, allt detta är viktigt och ingår i vår kallelse.

Arbetet ingår i en helhet som gör att arbetet lyfts upp till något mycket meningsfullt och värdigt.

Som medarbetare på Berget så lever vi ett helt liv tillsammans med bön, arbete och gemenskap.

Det är viktigt att det f inns en ordning runt arbetet som hjälper oss att leva i balans. Därför är det en stor välsignelse på Berget med tidebönsrytmen, att arbetet bryts vid bestämda klockslag då vi tillsammans samlas i kapellet.

Först kommer bönen, sedan den kroppsliga födan och därefter är vi redo att ta tag i vårt arbete. Allra sist på dagen ber vi Completorium och gör oss så beredda för nattens vila. När vi sedan vaknar på morgonen så ber vi först laudes, firar den heliga Mässan, äter frukost, och börjar vårt arbete.

När man kommer som volontär stannar man först på en provvecka, då det prövas från båda hållen att allt stämmer. Om man sedan stannar längre än tre månader, bekräftas kallelsen och man upptas i medarbetargemenskapen.

Det sker genom en särskild välsignelseceremoni i kapellet. Där får vi alla uttrycka vår glädje över de medarbetare vi tar emot.

Under tiden man är volontär kan man också pröva sin kallelse till att vara en del av den bofasta kommuniteten på Berget. Man får då först vara postulant mellan ett och två år. Sedan kan man upptas som medlem i den bofasta kommuniteten. Då får man också ett specifikt ansvar för något arbetsområde på Berget.

Den 5 november förnyade den bofasta kommuniteten sina löften tillsammans med våra associerade medlemmar. Vänner som inte bor på Berget, men som önskar att vara en del av kommuniteten tar kontakt med mig. Vi utformar en personligt anpassad levnadsregel utifrån var och ens förutsättningar. En del av den personliga levnadsregeln ska innehålla ett åtagande att komma till Berget för någon form av arbetsinsats.

Unum 3

NÅGRA REFLEKTIONER OM ARBETET Sr Veronica OP, medarbetare på Berget

P

å Wikipedia kan man läsa: ”Arbete är en mänsklig verksamhet som genererar ekonomiskt värde i form av varor eller tjänster.”

OM ARBETET BARA ÄR en verksamhet kan man ställa frågan

om det är nödvändigt. Är det viktigt för människan att arbeta, kan hon leva och utvecklas utan att utöva denna verksamhet? Frågan är aktuell i vår tid, då man börjar skönja en framtid där det mänskliga arbetet kan med fördel ersättas inte bara med maskiner, utan med

Unum 4

robotar, när artificiell intelligens livet i början på 500-talet införde en potential verkar vara oändlig. revolution när han fastställde i sin regel att munkarna skulle arbeta, PÅ SENARE TID har det kommit oavsett deras sociala härkomst: en del reflektioner över arbetet och ”0ra et labora”, be och arbeta. dess berättigande. Hör arbetet till människans villkor, hennes FÖR MÅNGA ÅR SEDAN natur? Kan hon leva ett mänskligt tillbringade jag några månader liv utan att behöva arbeta, ska i ett trappistkloster i Frankrike. hon inte befrias från tvånget att Systrarna tillverkade ost, allting arbeta? Vissa tankeströmningar, gjordes manuellt. Jobbet upptog som man redan hittar hos franska en lång tid varje dag, man räknade encyklopedisternas filosofer (bl.a. inte sin arbetstid, det var ett Diderot) på 1700-talet, vill befria långsamt tempo. Jag återvände människan både från sin köns dit på besök några år senare och determinism – att liksom djuren abbedissan berättade för mig vara hane eller hona – och i nutiden vilken förvandling som skett i från tvånget att arbeta. Människan deras liv. De hade blivit tvungna ska förandligas och höja sig över att standardisera sin produktion naturen. och öka den för kunna försörja sig. Nu skedde arbetet maskinellt.

UNDER HISTORIENS LOPP Arbetstiden hade blivit betydligt har det funnits olika sätt att se kortare, men maskinerna krävde på arbetet och olika värderingar. systrarnas hela uppmärksamhet Arbetet har haft olika former under och tjänst. De blev helt upptagna tidens lopp, och ändrat karaktär. I med att serva dem, följa deras den antika, grekiska och romerska, tempo. Tidigare hade de kunnat världen var den fria människan den arbeta i sin egen rytm, utföra sitt som inte behövde vara ansträngd arbete och be, leva kontemplativt. till det tunga vardagliga arbetet Nu behövde de koppla av efter ute eller inne, till familjens sina tider vid maskinerna, arbetet eller samhällets tjänst. Arbetet och fritiden fick skapare konturer, var slavarnas göromål. Under avskildes från varandra. Hur skulle medeltiden befriades adeln från de nu gestalta sina liv och behålla jordbruksarbetet. Deras roll var att sin identitet som kontemplativt försvara landet, att leda härarna. kloster under dessa nya villkor?

Benedikt som organiserade klosterUnum 5

NU VET JAG INTE vart deras reflektion ledde dem, men intressant är att vi, som de, ständigt ställs inför nya utmaningar. Våra omständigheter kan förändras, eller vi blir sjukskrivna, går i pension…

Hur ser vi då på vårt arbete? Hur vill vi leva våra liv? På vilket sätt anser vi att arbetet är en del av det mänskliga livet, ska det integreras, begränsas, avslutas…

MEN MED SYNDEN blir arbetet mödosamt. Med möda skall du hämta din näring från marken [...] du skall slita för ditt bröd i ditt anletes svett (1 Mos 3:17-19).

Människan har lagt beslag på skapelsen och vill lägga den under sig. Hon missbrukar och plundrar den och marken blir förbannad för människans skull (1 Mos 3:17).

Människans och hela skapelsens frälsning och befrielse hör ihop.

Paulus skriver om denna stora hemlighet: Ty skapelsen väntar otåligt på att Guds söner skall uppenbaras. Allt skapat har lagts under tomhetens välde, inte av egen vilja utan på grund av honom som vållade det, men med hopp om att också skapelsen skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen och nå den frihet som Guds barn får när de förhärligas (Rom 8:19-21).

HUR SER BIBELN på arbetet?

På vilket sätt kan Guds Ord belysa vårt liv, hjälpa oss i vår reflektion.

Det första man kan säga är att arbetet inte kan reduceras till en mänsklig verksamhet som genererar ekonomiskt värde…I den bibliska reflektionen är arbetet en del av människans kallelse, mer än det, Gud själv arbetar! Bibeln berättar om Guds skaparverk, sex dagar av arbete! Den sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt verk och han SEDAN BERÄTTAR BIBELN vilade. om hur kulturen framskrider, människan blir herde, jordbrukare, MÄNNISKAN FÅR i uppdrag smed, husbyggare…

Hennes att bruka och vårda Edens färdigheter växer, på gott och ont. trädgård, alltså att arbeta, fullborda Arbetet blir både av godo och Guds verk och inte bara njuta av av ondo. Det kan få människan det och äta av dess frukter. Hon är att utvecklas, att bli mer den medskapare och ska med sitt arbete hon är kallad till att bli, Guds, leda skapelsen till dess fullbordan, sina medmänniskors och hela vara som dess gode herde, och själv skapelsens tjänare eller förstöra bli alltmer den hon är skapad till: och förslava henne, hon kan bli Guds avbild. instängd i det.

Unum 6

MED BERÄTTELSEN om Babel kommer en ny reflektion över arbetet. Babels byggare har lärt sig att använda tegel i stället för sten och beck som murbruk.

Med denna nya teknik blir de i stånd att bygga en stad, med ett torn som når ända upp till himlen. När vi läser denna berättelse kan vi ha en känsla av att Gud är rädd för människan, att han inte vill att de ska vara stora, att deras företag hotar hans allmakt, därför skingrar han dem. Han använder sin allmakt för att straffa deras högmod. Men när vi tittar närmare på denna berättelse, upptäcker vi en annan problematik. Märkligt nog finns ingen byggmästare i Babel. ”Nu ska vi slå tegel och bränna det” sade de till varandra. Alla ska underkasta sig alla, alla säger samma sak, de använder samma ord, ett mycket fattigt språk, teknikens språk, alla ska tänka likadant, det politiskt korrekta! Ingen behöver ta ansvar, eller något initiativ, arbetet och tekniken dominerar över människan. Hon blir sin egen slav.

av den som har makt eller av kollektivet. Folket blir slavar i Egypten, Salomo, lik farao, reducerar folket till träldomen för att fullgöra sina storverk, sitt palats, Herrens tempel…

BILDEN AV ARBETET är inte svart och vit. Arbetet kan vara till ondo, förstöra människan, beröva henne hennes värdighet, men arbetets storhet erkänns också. Människan kan njuta av sina händers verk, vara stolt över det hon åstadkommit även om det är mödosamt och inte bestående.

Hantverkarna som ska bygga Templet, såsom det har visats Mose, är fyllda av gudomlig vishet.

Arbetet kräver tid, ansträngning, det är mödosamt, människan måste ge sig hän, konfronteras med något som är utanför henne själv, växa genom det och bli mer sig själv, men hon kan också alieneras av det. Arbetet är mycket mer än bara en yrkesverksamhet.

ÄR DET INTE SNICKARENS son? frågar folk som förundrar BABELS berättelse beskriver sig över Jesu visdom. Varifrån det som händer gång på gång i får han den (Matt 13:55)? Jesus mänsklighetens historia, när den har kommit för att frälsa hela mänskliga värdigheten och hennes människan, han tar på sig hela höga kallelse inte respekteras mänskliga verkligheten, han delar och hon reduceras till att vara ett våra villkor, blir lik oss i allt utom i instrument som kan utnyttjas synd. Jesus har lärt sig och utövat Unum 7

ett yrke. Han har känt både glädjen och tröttheten i sitt yrkesliv i Josefs verkstad. Han har varit lärling, blivit allt skickligare, känt arbetets villkor, kundernas krav, det tunga materialet … tillfredsställelse i det fullbordade verket … Efter några år lämnar han sitt yrkesarbete för ett annat slags arbete. Han blir som en man som gick ut för att så.

Han lever ett vandrande, tröttande liv med sina lärjungar.

Guds Son, gör i allt sin Faders vilja, han lever ständigt i hans närvaro.

Han överger sitt yrkesliv för att följa Faderns kallelse.

ARBETET ÄR en verklighet i människans liv, det är inte hela livet, men en viktig del av det. Det kan förslava människan, bli en idol, som om det var livets ända mål och mening. Jesu Ande, den Helige Ande hjälper oss att se på vårt arbete i rätt perspektiv, att NÄR VI BETRAKTAR JESUS, inte drunkna i det, identifiera oss snickarens son, kan vi få hjälp att se med det eller tillintetgöras av det! på vårt eget yrkesarbete. Arbetet, Arbetet är en del av Guds vilja med våra händers verk, har helgats vårt liv, målet är att bli den Gud genom honom. Han arbetar som kallar oss till, att leva för och inför honom i hans evighet.

Bed and Breakfast 750:- per natt JULFIRANDE PÅ HELA BERGET 23-27/12 Julfirandet börjar den 23/12 med ankomst kl. 18 och avslutas med frukost den 27/12 kl. 10.

Juldagar i vila, enkelhet och glädje inför Kärlekens under, som är mänsklighetens och världens räddning: att Gud blev människa.

Dagarna ger möjlighet att samla sig, läsa, delta i bibelmeditationerna, öva djupmeditation, delta i julens gudstjänster. Tystnad en del av dagen.

Helpension 3 640:Unum 8

HANNAH, TYSK VOLONTÄR PÅ BERGET Hannah Eckinger, volontär på Berget

Working in Berget is really different from everything I have done before. I used to count the minutes while working, because I just longed for the work to end. But here it is not the same. That definetly does not mean, the work is never exhausting or I am happy about everything I do. I also can not really say why is that. But often I enjoy these hours in the kitchen. Mostly the same routins like cutting sallad, washing dishes, cooking potatoes, sometimes with people, sometimes on my own. Since I arrived in Berget I havenhad so much time to think and to do whatever I want like never in my life before. And also this is not, because I have less work than otherdays, but because I take the time for doing what I want. Maybe it is the way the day is structured by prayers and meals. Maybe it is because Berget is in the middle of nowhere. I cannot really get what makes me this new kind of myself, but I hope I will keep this mystic creativity and motivation also in my normal daylife.

Unum 9

NILS-HUGO AHLSTEDT, EN ARBETARPRÄST F. Peder Bergqvist, Bergets föreståndare.

Nils-Hugo (längst till höger) i arbetet med att ta fram ” båsen” i S:t Davids kapell.

Unum 10

N

ils-Hugo Ahlstedt, född 1918 i Lönneberga, kom till Västerås stift 1943.

Efter att bland annat varit industripräst i Västerås anförtroddes han av biskop John Cullberg uppdraget att bli föreståndare för Stiftsgården i Rättvik samma år som den invigdes, 1952. Ett uppdrag som han fullgjorde i 23 år, fram till år 1975. Han var föreståndare för Berget mellan 1962-1984.

NILS-HUGO VAR EN dynamisk visionär. Han hade förmåga att fånga upp det som rörde sig i tiden. Nils-Hugo hade jobbat med samtal bland industriarbetare och när ungdomsarbetslösheten började växa på 1960-talet inleddes ett mångårigt samarbete med arbetsmarknadsmyndigheterna som gav utbildning och arbete åt många under årens lopp på Stiftsgården.

När tankarna på arbetarskydd blev aktuella började han arbetet på att skapa andliga skyddsombud på arbetsplatserna.

ENGAGEMANGET för arbetarna och frågor som rörde arbetslivet hade länge varit aktuellt för Kyrkan.

Industrialiseringen och den fria marknadsekonomins utbredning ledde på 1800-talet till en snabb teknologisk och ekonomisk utveck-

ling i Europa och Förenta Staterna.

Detta innebar att en stor ström av människor strömmade in från de fattiga byarna till de snabbt växande industristäderna för att söka arbete i de moderna fabrikerna. Tyvärr fick många uppleva omänskliga arbetsförhållanden och orimligt låga löner. Arbetarfamiljerna hade för lite att leva av och utsattes för många faror. I den första socialencyklikan, Rerum Novarum (1891), fördömde påven Leo XIII arbetarnas villkor, de låga lönerna och de dåliga arbetsförhållandena. Det är ett brott mot människans värdighet och rättigheter i samhället. Påven krävde att arbetarna skulle en större del av det växande välståndet. Det är en mycket radikal text för sin tid där både socialism och liberal kapitalism döms ut. Den första för att den bortser från människors rättigheter och religiösa väl och ställer ett gemensamt välståndsmål före personen. Den andra för att den frigör personen från sociala och moraliska krav. Båda bortser från att månniskan behöver mer än bara få sina kroppsliga behov tillfredsställda. Det är omsorgen om den fattiga arbetarbefolkningen som är i fokus.

Byggstenarna för att förändra arbetarnas villkor till det bättre är enligt denna encyklika: en skälig lön, att sprida det privata ägandet, rätten att fritt bilda fackföreningar.

Unum 11

”Följande förpliktelser åligger den besuttna ägaren och arbetsgivaren: att inte betrakta arbetarna som sina livegna utan att hysa aktning för varje människas värdighet som en person som har adlats med kristen karaktär. Vi erinrar dem om att arbete mot lön enligt naturens förnuft och kristen filosofi är någonting hedervärt och inte skamligt för en människa, eftersom detta gör det möjligt för henne att förtjäna sitt uppehälle på ett hederligt sätt. Men att utnyttja människor som medel för att uppnå egen vinning eller att värdera dem enbart efter deras fysiska styrka, det är i sanning skamligt och omänskligt.Vidare kräver rättvisan att man tänker på tron och arbetarens andliga välfärd i bemötandet av arbetaren. Därför måste arbetsgivaren sörja för att arbetaren får tid för sina religiösa plikter, att han inte utsätts för fördärvligt inflytande och farliga situationer samt att han inte förleds att försumma hem och familj eller att slösa bort sina inkomster. Därutöver får arbetsgivaren aldrig belasta sina arbetare med tyngre arbete än de klarar av eller utnyttja dem för arbete som är olämpligt för deras kön och ålder” (Rerum Novarum 20).

N I L S-H UG O A H L S T E D T led när kyrkan i sin verksamhet endast nådde en begränsad krets människor. Hans huvuduppgift som präst var därför evangelisation och

när han 1975 lämnade föreståndarskapet på Stiftsgården var det för att få mer tid till samtalsverksamhet med olika yrkesgrupper om etiska, moraliska och andliga frågor. Han ledde arbetet i Västerås stifts nämnd för kyrka och arbetsliv.

NÄR NILS-HUGO byggde Stiftsgården, S:t Davidsgården och Meditationsgården, då byggde han Kyrkan för människan som var tyngd av arbete: ”Kom till mig alla ni som arbetar och är betungade, så skall jag ge er ro”.

JÄ MSIDES MED en mycket utåtriktad verksamhet arbetade han för en inre förnyelse i kyrkan.

Till hans visioner hörde bilden av den återförenade och försonade Kyrkan. Han ville i Rättvik skapa en ekumenisk modell. 1956 hölls den första retreaten på Stiftsgården.

Därmed startade den process som ledde fram till att S:t Davidsgården byggdes av insamlade gåvor och kunde invigas 1962, en plats för den ständiga bönen.

VÅR TIDS ANDLIGA rotlöshet har bidragit till att intresset för meditation och mystik har ökat.

Nils-Hugo Ahlstedt ville möta människor i deras sökande och 1971 hölls på Stiftsgården de för-

Unum 12

sta kurserna i djupmeditation eller zeninspirerad meditation, som så småningom fick sin miljö i Meditationsgården på Kaplaberget. Verksamheten där vill hjälpa människor att hitta sambandet mellan kropp, själ och ande. Arbetet för Berget, S:t Davidsgården och Meditationsgården, lämnade Nils-Hugo Ahlstedt aldrig, det fanns kvar i hans tankar till hans sista dagar.

DET ÄR ETT OERHÖRT stort livsverk som Nils-Hugo Ahlstedt lämnade efter sig. Det var ingenting han själv, ensam, uträttade. En av hans största gåvor var att kunna entusiasmera och inspirera människor till att ställa upp och ge av sig själva.

Han var en stor ledargestalt och en stor visionär och samtidigt en tjänare i en ännu större Herres tjänst.

Unum 13

Bilder från arbetet med att bygga upp S:t Davidsgården för drygt 57 år sedan.

Unum 14

ARBETETS TEOLOGI Moseböckerna talar F. Peder Bergqvist, Bergets föreståndare

N

oa hade vunnit Herrens vä lv i lja, han var en oförvitlig och rättfärdig man; han levde i gemenskap med Gud. Noa var åkerbrukare, han var den förste som anlade en vingård. Noa är också den förste i Bibeln som förk nippas med arbetet och underlättandet av arbetets villkor. ”När Lemek var 182 år f ick han en son. Han gav honom namnet Noa, ”ty”, sade han, ”denne skall ge oss lättnad i vårt arbete och vår möda när v i br ukar jorden som Herren har förbannat” (1 Mos 5:28-29).

Så blir Noa en förebild för det goda arbetet.

Faraos förtryck av israeliterna. ”Man satte fogdar över israeliterna för att kuva dem med hårt arbete. Och de byggde städerna Pitom och Ramses, där farao hade sina förråd. … och deras liv förbittrades av det tunga arbetet med lera och tegel och allt arbete på fälten, all denna slavtjänst som de tvingades till. […] När Mose hade blivit vuxen gick han en dag ut till sina landsmän och såg deras tunga arbete. [...] Och Farao sade: Man måste hålla dem i hårt arbete, så att de är sysselsatta och inte får tid till några dumheter” (2 Mos 1:11, 14, 2:11, 5:9).

DE T F I N N S M Å N G A d ål ig a f örebi lder i Bibel n, nä r DE T Ä R T Y DLIGT att det det gäller arbetet. Det främsta behövs en arbetsmiljöreglering exemplet på det onda arbetet är för människans bästa. Därför Unum 15

ser vi hur Gud ingår förbundet med Israels folk på Sinais berg.

Det mänsk liga arbetet formas efter ett gudomligt mönster för israeliter i alla åldrar, slavar, invansdrare, och även djuren: ”Sex dagar skall du arbeta och sköta alla dina sysslor, men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, varken du eller din son eller din dotter, din slav eller din slavinna, din boskap eller invandraren i dina städer. Ty på sex dagar g jorde Herren himlen och jorden och havet och allt vad de rymmer, men på den sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och g jort den till en helig dag” (2 Mos 20:9-11).

ÄVEN PR ÄSTERNA är infogade i detta goda arbete: ”Åt leviterna ger jag som egendom allt tionde från Israel som ersättning för det arbete de utför, deras arbete vid uppenbarelsetältet. Hädanefter får övriga israeliter inte komma nära uppenbarelsetältet, ty då drar de skuld över sig och måste dö. Det är leviterna som skall utföra arbetet där, och de skall bära den skuld de kan dra över sig” (4 Mos 4:21-23).

FORTSÄT TNINGEN ÄR ett kontinuerligt Guds välsignade av arbetet: ”Lövhyddefesten skall du f ira i sju dagar, när du har samlat in vad du fått från din tröskplats och din vinpress. Gläd dig under din fest tillsammans med din son och din dotter, din slav och din slavinna, liksom med leviterna, invandrarna, de faderlösa och änkorna i dina städer. I sju dagar skall du hålla fest till Herrens, din Guds, ära på den plats som Herren väljer ut. Ty Herren, din Gud, skall välsigna dig och hela din skörd och allt ditt arbete, och du skall bara glädja dig” (5 Mos 16:13-15).

DJ UR EN ÄR INFOGA DE i det goda arbetets teologi. “Om du ser att din broders åsna eller oxe har fallit omkull på vägen, skall du inte vända ryggen till ...

Om du får syn på ett fågelbo där du går, i ett träd eller på marken, med ungar eller ägg som modern ligger på, får du inte ta både modern och ungarna’’ (5 Mos 22:4, 6). I enlighet med detta är vilan på den sjunde dagen inte avsedd endast för människan utan också I SLUTET AV FEMTE Moför “att din oxe och åsna får vila’’ sebok råder inget tvivel om att (2 Mos 23:12).

Gud vä lsig na r a rbetet i dess helhet, i staden, på åkern, över Unum 16

korgar och baktråg, över lador och allt arbetet; ”Om du lyssnar till Herren, din Gud, och troget f öljer alla hans bud, som jag i dag ger dig, skall Her ren , din Gud , upphöja dig över alla andra folk på jorden.

Alla dessa välsignelser skall nå dig och komma över dig, när du lyder Herren, din Gud: Välsignelse över dig inne i staden och välsignelse ute på åkern.

Välsignelse över de barn du får, den skörd du bärgar och de djur som föds, kornas kalvar och tackornas lamm.

Välsignelse över dina korgar och dina baktråg.

Välsignelse över dig när du kommer och välsignelse över dig när du går.

När dina fiender angriper dig kall Herren låta dig besegra dem. Om de anfaller dig från ett håll, skall de f ly för dig åt sju håll. Herren skall se till att du får välsignelse över dina lador och över allt ditt arbete, han skall välsigna dig i det land Herren, din Gud, vill ge dig” (5 Mos 28:1-8).

AR BETE ÄR EN DEL av livet, men det är inte livet. Många verkar leva bara för sitt arbete, som ett beroende, som att vara en arbetsnarkoman. Jesus varnar människor att inte låta sig förslavas av arbete på detta sätt.

Det mänsk liga livets mening är att vinna evigt liv med Gud genom bön, tillbedjan och aktiv kärlek till nästan. I den mån människans arbete är underordnat detta mål, är det en del av ett kristet liv. Men när arbetet blir ett mål i sig, och fördunklar det verkliga målet för vår mänskliga existens, har dess betydelse överdrivits.

EN FÖRKLARING till vår extremt ensidiga och uppvarvade kultur kan finnas i vår förståelse av arbetet. Vi tror till och med att arbetet var först och sedan detta att inte arbeta, men så är det inte! Både i grekiskan och latinet är begreppet arbete negationen av den kontemplativa sfären i livet. I Nikomachiska etiken skriver Aristoteles att “vi är icke-lediga för att kunna vara lediga.” Att vara icke-ledig var att arbeta, en negation: “a-scolia”, att arbeta är att inte vara kontemplerande. Aristoteles skriver också i “Politiken” att “scolä”, den kontemplativa tiden, är mittpunkten kring vilket allting kretsar.

ARBETET EN NEGATION av den tid då vi inte är ockuperade, uppfyllda, av ansträngning. Arbetet är en negation av den tid som kommer först, den högsta, den tid som är frihet och verkligt varande,

Unum 17

lyssnande, skådande, den första och främsta tiden. I latinet är detta så tydligt eftersom termen för arbete är en negation, det heter till och med negotium, en negation av ordet otium! ”Otium” betyder lugn, vila, fred, kontemplation. Därför har människans återvändande till Gud beskrivits som att träda in i Guds vila, in i Guds eviga sabbat. Det latinska ordet ”otium” var ursprungligen relaterat till det militära, det betydde att sluta kriga, att lägga ned vapnen för en tid av fred. Första gången ordet otium citeras är i en latinsk tragedi av Ennius (239 – c.

169 f.kr). ”Den som inte vet hur han skall använda sin ledighet har det värre än när han har att göra” (Iphigenia, 241). Soldaterna i tragedin ville hellre gå hem till sina egna affärer än att göra ingenting. Otium

betydde i det militära att sluta kriga, att lägga ned vapnen för en tid av fred. Inte bara friheten från yttre fiender utan också frihet från inre oordning, inre strider.

BUDET OM SABBATEN är höjdpun k ten på Bibel ns lä ra om arbetet. Genom att avbryta arbetet och närvara i den heliga Mässan på söndagen, riktas människans blick mot hennes l iv s verk l ig a må l . Budet at t vila på sabbaten är därför också en skyddande mur mot att människor skall bli förslavade av arbete. Budet att hålla sabbaten kom till för att göra människan fri att dyrka Gud, men också för att skydda mänsk ligheten, speciellt de fattiga, från att utnyttjas av sina herrar.

”Bygg upp min kyrka” - hur ungdomar kan upprätthålla och förnya kyrkan 19-27 februari 2020

Plats: St. George’s Church, Mymensingh, Bangladesh Reträttledare: taizebrodern Johannes Sandgren

Kursen utgörs av besök och samtal och reflektion i grupp eller enskilt och riktar sig främst till personer i Sverige som arbetar med ungdomar i kyrkan – fast andra är naturligtvis också välkomna.

Kursen arrangeras i samarbete med Stiftelsen Berget i Rättvik.

Kostnad: 3 500 kronor + flygbiljett (cirka 6 000 kronor) Anmälan görs till Stiftelsen Berget: info@berget.se Unum 18

GLÄDJE OCH NÅD! Berget är vänskap och gemenskap något som betonats och erfarits av många genom Bergets snart 60 åriga historia.

Jag är och blir alltmer tacksam över att få tillhöra vänskapen runt Berget och få ha min förankring och tillhörighet i ”Kommuniteten den heliga Treenigheten på Berget”. Vilken nåd!

Tack vänner för alla gåvor som sattes in till Berget, för alla gratulationer av olika slag som strömmade emot mig i samband med min 75 årsdag, men tack allra mest för kärleken och vänskapen. ”Vänskapen och kärleken till Kristus och hans kyrka är gåvor som vi tillsammans måste vårda” (Ur Bergets Vision av Per Mases).

Frid och allt gott!

Ingrid

VOLONTÄR PÅ BERGET! Vi är i ständigt behov av volontärer, som kommer till Berget för kortare eller längre perioder. Som volontär delar man livet på Berget med gemenskap, bön och arbete.

Ring eller skriv till Ingrid Eriksson för mer information; 0248-79 71 70 ingrid@berget.se Unum 19

S:T SIGFRIDS BOKLÅDETIPS Den katolska socialläran Dokument 1891 – 2015 Veritas 2019 Det går inte att förneka att denna bok är en riktig tegelsten, men då innehåller den å andra sidan så mycket. Alla officiella dokument från Vatikanen som handlar om arbete, vardagsmänniskans villkor i samhället, finns samlade i denna volym.

Avstampet tas, som titeln berättar, redan 1891 i Påven Leo XIII:s encyklika om arbetarnas villkor.

Sedan avspeglas den moderna historien i dokument efter dokument. Kyrkans närhet till folket blir mycket påtaglig och avslutas med Laudato si, den för oss i dag så välkända encyklikan gällande omsorgen om vårt gemensamma hem.

Docat Vad ska vi göra?

Catholica 2017 Det kan låta slarvigt, men denna bok är en komprimering av den föregående. Här hänvisas det till dokumenten i föregående ”tegelsten”, men upplägget är tematiskt. Vad säger Kyrkan om kärlek, om familjen, det mänskliga arbetet? Språket är lättillgängligt och i många fall används illustrationer för att förmedla innehåll. Docat blir som en behändig vägledning i livets olika skeden och situationer.

S:T SIGFRIDS BOKLÅDA Vi har böcker, skivor och ikoner som speglar vår ekumeniska inriktning.

Öppettider: tisdag till söndag kl. 14.00-16.00 (onsdag till 15.00) Kontakt: bokladan@berget.se Unum 20

D

et har varit en spännande höst på Berget. Många olika grupper och gäster.

Vi har genomfört våra retreater, kurser och de viktiga höstarbetsdagarna för Vänföreningen.

Pastor Peter Halldorf ledde en välbesökt retreat om Per Mases, v i ha r ha f t 50 konf ir mander på läger, en helg för kateketer, andlig vägledning för en församlingsgrupp, Järfälla ekumeniska kristna råd, uppstarten av vår meditationsledarutbildning, firat Ingrids 75-årsdag, vår mycket eftertraktade kontemplativa retreat, f irandet av S:t Davidsgårdens invigningsdag 18/11, och mycket mer. Ännu återstår en hel del av denna termin på Berget med bland annat vårt jul- och nyårsfirande.

ifrån en 57-årig anrik retreatgård till våra två senaste medarbetarhus från år 2013.

Under Bergets 57 år har verksamheten utvecklats mer och mer till att erbjuda olika kurser och retreater året runt på våra båda gårdar. Till detta krävs många medarbetare och det är just det vi saknar. Därför behöver vi hjälpas åt ännu mer som Bergets vänner och välgörare. Inte för att skapa mer verksamhet utan för att fokusera på det viktigaste; bönen, kallelsen till enhet, att vara en plats för t ystnad och stillhet, att välkomna de gäster som just behöver det Berget erbjuder. Inte minst är Berget en förebild för ideellt engagemang. Alla dessa helhjärtade och oegenny ttiga Vi har två gårdar, S:t Davidsgår- insatser, vänner som genom åren den och Meditationsgården, med ställt sig till förfogande på många två kök och matsalar. Vi har cirka olika sätt. Denna hängivenhet är 50 gästrum och dessutom plats för livsnödvändig för Berget. Vägen cirka 15 volontärer och medarbe- måste fortsätta i samma anda. tare. Vi har 11 byggnader med allt f. Peder Bergqvist, föreståndare

www.berget.se Unum 21

Alf Ahlberg tar det första spadtaget för det som skulle bli S:t Davidsgården i Rättvik och som sedan invigdes den 18 november 1962.

Alf Ahlbergs försvar av Berget F. Peder Bergqvist, Bergets föreståndare.

ALF AHLBERG föddes den 21 oktober 1892 i Laholm och dog den 29 januari 1979 i Ludvika. Han var folkhögskolerektor, filosof, författare och översättare. Några av hans främsta verk är Filosofins historia I-VI, Psykologiens historia och biografier om bland andra Augustinus, Bertil Malmberg, Nietzsche och Schopenhauer. Han var också en stor vän av Berget och låg bakom bildandet av Bergets Vänförening.

Unum 22

Retreatgården i Rättvik finansieras helt och hållet genom frivilliga bidrag. Hur många gånger skall detta egentligen behöva sägas?

Insändaren spelar vidare upp den gamla, vid det här laget skäligen nötta och repade skivan om retreatgården såsom ett uttryck för ”smygkatolicism”. Än en gång - hur ofta skall det behöva upprepas att den ingenting har att göra med vare sig hemlig eller öppen katolicism, som för många tycks representera en större fara än kärnvapen.

Dalademokraten den 24 november 1961

RETREATGÅRDEN OCH KATOLICISMEN I en insändare i Dalademokraten (22/11), signerad ”Stockholmska i Ludvika” frågas på vilket sätt retreatgården i Rättvik finansieras. ”Skall vi göra det med skattemedel eller finansieras detta på enskild väg?”

Jag känner det nästan genant att än en gång nödgas upprepa vad eljest envar, som har det ringaste intresse för saken nu borde veta och vad som gång på gång meddelats i pressen.

Skulle så vara fallet borde kväkarna brännmärkas som det värsta smygkatolikerna i landet, ty det finns ingen rörelse inom kristenheten som i så hög grad betonat vikten av stillhet, ro och inre samling för det religiösa livet som de.

När man f ör hundra år sedan började tända ljus på altaret vid gudstjänsterna hördes ett anskri om ”smygkatolicism”. Mig veterligen är det numer ingen, som sätter denna allmänna sed i samband med katolicismen. Exemplet borde mana till en stunds eftertanke. Om svenska folkets intresse f ör kyrkan är så stort som insändaren antyder är det enbart glädjande. Men man kunde önska att detta intresse också tog sig uttryck i bättre information om de faktiska förhållandena.

Alf Ahlberg

Unum 23

Kommuniteten Den Heliga Treenigheten på Berget förnyade sina löften den 5 november. Nu är vi nio bofasta i kommuniteten och tre associerade.

Tempelvägen 10, 795 91 RÄTTVIK 0248-79 71 70 E-POST: info@berget.se WEBBSIDA: www.berget.se Nästa nummer är temat: SOCIALLÄRAN - KYRKAN OCH VÄRLDEN!

U

UU U

STIFTELSEN BERGET

U

är en tidskrift som utges fyra gånger per år Prenumerationsavgift 150 kr.

Medlemmar i Bergets vänförening får Unum utan kostnad.

Medlemsavgift 300 kr.

Studerande under 25 år 150 kr.

Betalas via Bankgiro: 574-3323 Unum 24