EKO Borgå Energi 2/2020

2 2020

Eko

BORGÅ ENERGI -BOLAGENS KUNDTIDNING ETT OMFATTANDE INVESTERINGS­ PROGRAM HAR INLETTS Fjärrvärmeproduktionen utvecklas på 2020-talet

SKÄRIGÅRD I YNGRE HÄNDER På gården föder man upp får och lever i symbios med årstiderna

ENERGISMART FASTIGHETS­ STYRNING ÖKAR Målsättningen ett heltäckande system

2/2020 Eko 1

Genom att välja

miljövänlig energi bryr vi oss tillsammans om kommande generationer

ALL EL SOM VI SÄLJER ÄR UTSLÄPPSFRI www.pbe.fi info@pbe.fi

Eko I DETTA NUMMER

16

22 10

26

24

5 NYHETER Flyttelefonen, Careeria producerar solelektricitet, Akilles deltar i miljöarbetet

15 REDO FÖR VÄRMESÄSONGEN Bägge biovärmekraftverken i Tolkis har servats och är redo för den nya värmesäsongen.

8 BORGÅBORNA INTRESSERADE AV ATT SPARA ENERGI Särskilt väl fungerar råd, som sporrar att spara energi.

16 SKÄRIGÅRD I YNGRE HÄNDER Sundö gård vid stranden i Pellinge skärgård utstrålar historia.

10 ETT OMFATTANDE INVESTERINGS­ PROGRAM HAR INLETTS Borgå Energi har dragit upp riktlinjer för hur fjärrvärmeproduktionen skall utvecklas på 2020-talet.

20 SAMARBETSPARTNERS Creative Peak är en av våra nya samarbetspartners.

22 PÅ VATTEN­KRAFTSUPPKÖP I NORGE Den senaste anskaffningen utnyttjar vattenkraft från Norges och samtidigt Europas största fastlandsglaciär.

24 ENERGISMART FASTIGHETSSTYRNING ÖKAR Målsättningen ett heltäckande system 26 BÅDE KONSUMENT OCH PRODUCENT Du kan sälja din överskottsel 29 PROJEKTKARTA Borgå Energis aktuella projekt.

2/2020 Eko 3

LEDAREN

FÖREGÅNGARENS - IBLAND - MINDRE TACKSAMMA ROLL

Borgå Energi -bolagen Tolkis hamnväg 1 och 3 06750 Tolkis PB 95 06101 Borgå tel. 019 661 411 www.pbe.fi info@pbe.fi

4 Eko 2/2020

tid. Liksom nu, när vi forskar i nyttovärme från Sköldvik och geotermisk värme både lokalt och gemensamt med 14 andra energibolag.

Fjärrvärmenäten kommer också i framtiden att vara en naturlig och ändamålsenlig grund för uppvärmningsinfrastrukturen i många städer och tätorter. En av fördelarna med fjärrvärmenäten är att vattnet i dem kan värmas upp på många sätt, inte bara med förnybara bränslen utan också med användning av till exempel geotermisk energi. Det är därför som geovärmen är med i utvecklingsprogrammet för vår värmeproduktion på 2020-talet.

Patrick Wackström verkställande direktör, energiråd

BILD: MAARIT GABRIELSSON

Borgå Energi har redan i många år gått i bräschen för utvecklingen mot allt mindre klimatutsläpp och ett allt mindre beroende av fossila bränslen i energiproduktionen.

Det har vi för avsikt att göra också i fortsättningen, vilket klart framgår av de strategiska linjer vi dragit upp för utvecklandet av vår värmeproduktion på 2020-talet.

Förverkligandet av det här ambitiösa programmet har i år inletts med ackumulatorbygget i Vårberga.

Må det tillåtas mig att komma med några reflexioner i anslutning till det här.

Vi har varit före vår tid med mycket, till exempel med uppgraderingen av det gamla ångkraftverket i Tolkis till ett biovärmekraftverk redan år 2002. Det ökade det förnybara bränslets andel i vår fjärrvärmeproduktion till ca 70 procent, alltså för snart 20 år sedan. Nu är produktionen sedan många år tillbaka nästan helt utsläppsfri.

Det har ändå uppenbarligen gått också lokala beslutsfattare förbi, vilket framgick tidigare i år i samband med valet av uppvärmningssätt för det daghem, som nu börjat byggas på västra åstranden. I diskussionerna i stadsstyrelsen betraktades den fjärrvärme vi offererat för daghemmet på sina håll som en utsläppskälla. Valet föll ändå som väl var till slut på fjärrvärmen.

Ett problem i sammanhanget är uppenbarligen det faktum att fjärrvärmens koldioxidavtryck räknas på basen av medeltalet för hela landet. Det döljer sanningen att åtminstone hälften av all fjärrvärmeproduktion i Finland i dag sker med förnybara energikällor och, vilket liksom i vårt fall betyder praktiskt taget nollutsläpp. En regional analys skulle ge en sanningsenligare bild.

Det är därför som vi i Lokalkraft nu tagit initiativ till ett nytt räknesätt, som ger en så noggrann bild som möjligt av fjärrvärmens utsläpp på lokalt och regionalt håll. Inga nationella medeltal längre.

Det är på tiden att vi får en utsläppsräknare, som till exempel visar hur mycket vi i Borgå Energi varit före vår

Chefredaktör Ella Kaasinen Redaktörer Patrick Wackström Rolf Gabrielsson Maarit Gabrielsson Maria Käki Seppo Iisalo

Layout Sherpa Ombrytning Creative Peak Tryckeri Painotalo Plus Digital Oy Upplaga 30 000 stycken

NYHETER

Aidon One -tjänsten, som Borgå Elnät använder, gör felavhjälpningen snabbare och hjälper till att reda ut en del av felen via telefon.

Utöver Borgå Elnäts egen personal används Aidon One -tjänsten också av olika entreprenörers arbetstagare.

– Med den får vi snabbt information om mätarlarm eller felanmälningar från kunder. Tjänsten fungerar via en kartvy och gör det sålunda lättare att lokalisera fel och planera reparationsarbeten, berättar Borgå Elnäts kundrelationschef Tomas Nordström.

FELANMÄLNINGARNA DIREKT IN PÅ ARBETSLISTAN Borgå Elnät sköter eldistributionen till 35 000 abonnenter och har dessutom helhetsansvar för stadens väg- och gatube-

BILD: SHERPA

Aidon One -tjänsten påskyndar reparationen av fel lysning.

Med Aidon One -felanmälningstjänsten kan kunderna rapportera problem i eldistributionen och också till exempel mörka gatubelysningslampor.

Det finns omkring 15 000 väg- och gatubelysningslampor i Borgå.

– Då någon rör sig utomhus och ser en gatsträcka, som är mörk, kan han eller hon genast göra en felanmälan inklusive platsinformation med sin mobiltelefon.

Anmälan syns genast på felanmälningskartan och Aidon One skapar automatiskt en arbetsorder. En anmälan, som gjorts på kvällen, finns sedan redan på morgonen på montörens arbetslista, berättar Tomas Nordström.

ETT NATURLIGT EKOLOGISKT VAL Utsläppsfri och kolneutral energi

”Tack vare larmfunktionen har antalet montörbesök halverats.”

Flyttelefonen betjänar Då du flyttar kan du lätt och behändigt genom att ringa Borgå Energis flyttelefon, tfn. 019 661 4230, försäkra dig om att du genast har ström på din nya adress.

Flyttelefonen betjänar på finska och svenska från måndag till fredag kl. 8-18.

BILD: NIKO LAURILA

Lönar sig att utnyttja!

Fjärrvärme direkt från Tolkis till Gammelbacka Nästa år får alla fastigheter i Gammelbacka sin fjärrvärme direkt från Tolkis.

Fjärrvärmen har också tidigare producerats i Tolkis, men distribuerats via värmeväxlaren i värmecentralen i Gammelbacka. Efter gjorda saneringar kommer fjärrvärmen till fastigheterna i Gammebacka direkt från Tolkis.

Totalt 3 km fjärrvärmerör har under år 2020 förnyats i Gammelbacka.

Ta i bruk elnätets avgiftsfria textmeddelande­­ tjänsten om avbrott Vi skickar dig orsaken till avbrottet och den uppskattade avbrottstiden.

Mera information: pbe.fi/avbrottsvakt/

2/2020 Eko 5

NYHETER

AKILLES DELTAR I MILJÖARBETET

BILD: PBE

Borgå Akilles, som är en av landets mest framgångsrika cykelföreningar, tar starkt ställning för en begränsning av klimatförändringarna. Inom ramen för ”Racing For The Future” -temat kombinerar föreningen cykelsport och klimatarbete till förmån för cykellöften, den fina tävlingsgrenen och hela jordklotet.

– Vi har utvecklat en helt ny webb-baserad tjänst, med vilken varje finländare kan delta i det världsomfattande klimatarbetet, säger Akilles Green Teams lagledare Ari Långsjö.

För Borgå Energi, som är Akilles huvudsamarbetspartner, är ekologi ett grundvärde.

– Vi vill tillsammans med Akilles främja en hållbar utveckling. Det är fint att man kommit på ett nytt sätt, med vilket man på gräsrotsnivå kan påverka klimatskyddet, konstaterar Borgå Energis verkställande direktör, energirådet Patrick Wackström.

Visste du att cykling är ett av de mest ekologiska sätten att röra sig från ett ställe till ett annat.

Lovisa Värme är Lovisabornas nya värmedistributionspartner

När du flyttar välj FLYTT-TELEFONEN 019 661 4230 Du får elen lätt och smidigt till ditt nya hem!

Vi betjänar längre: må-fre 8-18 Kundbetjäning asiakaspalvelu@pbe.fi må-to 9-17 | fre 9-15

www.pbe.fi

6 Eko 2/2020

Borgå Energis värmeaffärsverksamhet i Lovisa har i sin helhet övergått till CapMan Infra. Den självständiga värmedistributionspartnern Lovisa Värme har nu ansvaret för fjärrvärmenätet.

Ungefär 300 fastigheter är anslutna till fjärrvärmenätet i Lovisa och kundstocken har stadigt vuxit. Fjärrvärmeproduktionen sker med 100-procentigt förnybar biomassa.

– Vi planerar att bygga ut fjärrvärmenätet, att hålla stabila priser och att säkra en pålitlig värmeförsörjning åt hushåll och företag i Lovisa, konstaterar Lovisa Värmes styrelseordförande Ville Poukka.

Borgå Energis verkställande direktör, energirådet Patrick Wackström gläder sig åt att utvecklandet av fjärrvärmestrukturen i Lovisa fortsätter i den nya ägarens regi.

FAKTURERINGEN ÄNDRAS Faktureringen av fjärrvärmekunderna i Lovisa har också den flyttats över till Lovisa Värme.

De kunder, som tidigare haft ett e-faktureringsavtal med Borgå Energi, får efter att Lovisa Värme tagit över faktureringen sin första räkning i pappersform. Efter det är det möjligt att sluta ett e-faktureringsavtal med Lovisa Värme.

Solpaneler har ända sedan i våras producerat ren elenergi för användning i Careerias undervisningsutrymmen på Styrmansvägen i Borgå.

Solelsystemet installerades i februari.

Det levererades av Playgreen Finland Ab och Borgå Energi.

– Redan på våren producerade solpanelerna på taket ren solel i det soliga vädret för läroanstaltens behov, till och med bättre än väntat, berättar Borgå Energis miljö- och utvecklingschef Jukka Rouhiainen.

– Solpanelerna installerades med tanke på ett optimalt utnyttjande av hela den användbara takytan för energiproduktion.

– Panelerna monterades i öst-västlig riktning, varvid produktionen fördelar sig jämnt från morgon till kväll.

Enligt Playgreens verkställande direktör Jouni Penttinen är solkraftverket, som levererats åt Careeria, ett utmärkt exempel på lokalt, kunnigt samarbete för en renare framtid.

– Det gör det lättare för kunder i Borgå att gå över till utsläppsfri energiproduktion.

Lyckat solpanelpilotprojekt i A-bolagen

BILD: SHERPA

Hyreshuskoncernen A-bolagen i Borgå har börjat producera solel i sju av sina hyreshusfastigheter. Elen, som produceras med solpanelerna, används i huvudsak för husens eget behov.

De omkring 1 000 solpanelcellerna har redan under en några månader lång försöksperiod producerat el med förnybar solenergi motsvarande tre procent av A-bolagens totala elförbrukning.

Målsättningen är att producera fem

BILD: NIKO LAURILA

Careeria producerar och använder solelektricitet

Systemet utnyttjar den senaste tekniken på området. Samtidigt har viktbelastningen på taket kunnat minimeras liksom också den inverkan, som takets skuggpartier har på produktionen.

procent av den el A-bolagens hus förbrukar senast år 2024.

A-bolagens fastighetsdirektör Teppo Riski tror att det skall lyckas i samarbete med Borgå Energi.

– Vi är mycket nöjda med samarbetet.

Vår strävan är att i framtiden ännu mångdubbla antalet solkraftverk, säger han.

Borgå Energi stöder lokal förnybar energiproduktion.

– Med det här pilotprojektet skaffar vi erfarenheter med tanke på framtida energisamfund, konstaterar Borgå Energis miljöoch utvecklingschef Jukka Rouhiainen.

Följ vår feltjänst! pbe.fi/feltjänster/

2/2020 Eko 7

TEXT: SEPPO IISALO || ILLUSTRATION: JUKKA PYLVÄS

Borgåborna INTRESSERADE av att spara energi Borgåborna är intresserade av att spara energi och av att öka energieffektiviteten.

Särskilt väl fungerar råd, som sporrar att spara energi då man också annars följer med energiförbrukningen i hushållet.

Energirådgivningens effekter undersöktes under ca ett år i ett unikt pilotprojekt, som genomfördes i samarbete med Uleåborgs universitet och Finlands miljöcentral SYKEs BCDC Energis forskare samt Energimyndighetens, Motivas och Borgå Energis sakkunniga.

Borgå Energi hade en central roll när det gällde att göra projektet möjligt och också ifråga om förverkligandet.

700 BORGÅHUSHÅLL DELTOG

Pilotprojektet genomfördes bland Borgå Energis kunder mellan november 2018 och december 2019.

I projektet deltog nästan 700 hushåll i Borgåområdet.

– De fick månatligen per e-post nyhetsbrev, som innehöll mångsidiga energispartips, berättare forskaren Enni Ruokamo.

Dessutom tog man fram ett jämförelseverktyg i onlinetjänsten åt en av de vägledda grupperna, med vilket hushållet kunde jämföra sin egen elförbrukning i förhållande till hushåll av samma slag.

Avsikten med projektet var att klargöra vilka effekter energirådgivningens och elförbrukningens gruppjämförelsetjänst har på hushållens elförbrukning.

KNUFFEN HADE EFFEKT

Forskaren Enni Ruokamo berättar, att rådgivningen, med vilken man uppmuntrar att spara energi, hade effekt framförallt bland hushåll, som också annars följer med sin elförbrukning.

– Däremot kunde man inte se att energirådgivningen skulle haft någon effekt bland dem, som var mindre intresserade av att följa med sin elförbrukning.

ÅRSTIDERNA HADE EN KLAR INVERKAN PÅ EFFEKTERNA

– Det var utmanande att försöka uppmuntra att spara energi under de årstider då förbrukningen är liten, det vill säga på våren och sommaren, medan rådgivningen åter under vintermånaderna ledde till en klar minskning av elförbrukningen.

Ruokamo framhåller sålunda att rådgivningen skall vara aktuell och komma med olika slags åtgärdsförslag och tips för respektive hushålls egna behov och med tanke på årstiden.

– Också personifiering visade sig vara en fungerande metod i energirådgivningen. Många uppgav sig ha tyckt om de uppgifter i nyhetsbreven, som gällde den egna elförbrukningsnivån.

TACK TILL DELTAGARNA

Borgå Energi vill också i fortsättningen höra till de energivänligaste energibolagen i sin storleksklass i Finland, konstaterar miljö- och utvecklingschef Jukka Rouhiainen.

– Forskning i information och vägledning sitter utmärkt i denna målsättningskontext.

Rouhiainen understryker att en förbättring av energieffektiviteten förutsätter fortlöpande samarbete med kunderna. Han nämner efterfrågeflexibilitet som ett viktigt exempel.

Rouhiainen tackar Borgå Energis kunder för deras deltagande i forskningsprojektet och tillägger att samarbetet med Uleåborgs universitets och Finlands miljöcentral SYKEs BCDC Energis forskare samt Energimyndigheten och Motiva gjorde ett projekt av den här storleksklassen möjligt.

Rapport: Informaatio-ohjauksen vaikutukset kotitalouksien sähkönkulutukseen – oppeja satunnaiskokeilusta, 2020

8 Eko 2/2020

Vardagliga metoder som minskar förbrukning och utsläpp

Det här kan öka elförbrukningen

Gamla eller trasiga hushållsmaskiner och hemelektronik

Köp hem el och värme producerad med förnybar energi.

Släck anordningar och lampor när de inte behövs.

Håll smart koll på rumstemperaturerna, utnyttja automation.

Elektrisk bastuugn Golvvärme i till exempel våtutrymmen

Åk kollektivt, cykla och gå korta sträckor.

Halogen- och glödlampor Gamla eller svårt reglerbara elradiatorer

Utnyttja möjligheten att hyra och samanvända bilar och anordningar.

2/2020 Eko 9

10 Eko 2/2020

TEXT: ROLF GABRIELSSON || BILDER: NIKO LAURILA, SHERPA

ETT OMFATTANDE INVESTERINGSPROGRAM HAR INLETTS BORGÅ ENERGI HAR DRAGIT UPP RIKTLINJER FÖR HUR FJÄRRVÄRMEPRODUKTIONEN SKALL UTVECKLAS PÅ 2020-TALET. UTVECKLINGSPROGRAMMETS INVESTERINGSKOSTNADER UPPSKATTAS TILL CA 45 MILJONER EURO, MEN SIFFRAN ANGER I DET HÄR SKEDET NÄRMAST STORLEKSKLASSEN OCH PRECISERAS I TAKT MED ATT FÖRBEREDELSERNA FRAMSKRIDER.

U

REALISERINGEN AV PROGRAMMET HAR INLETTS I ÅR. Utvecklingsprogrammet omfattar ett värmelager, en värmepumpanläggning i anslutning till kraftverken i Tolkis, ett geotermiskt forskningsprojekt, en ny pannanläggning i Tolkis, som option nyttovärme från Sköldvik och nya naturgaspannor i produktionsanläggningen i Harabacka.

Verkställande direktör, energirådet Patrick Wackström konstaterar att en konkret bakomliggande orsak till utvecklingsprogrammet är behovet att ersätta pannenheten i det äldre biovärmekraftverket i Tolkis med ny produktionskapacitet.

– Pannan har passerat sin beräknade driftslivslängd, servicebehovet är stort och reservdelstillgången delvis redan svår, varför förnyandet av pannan är en av de mest

centrala delarna i utvecklingsstrategin, med vilken vi strävar efter att upprätthålla och ytterligare förbättra fjärrvärmens goda leveranssäkerhet.

Vad investeringskostnaderna beträffar är den nya pannanläggningen det dyraste utvecklingsprojektet. Det inverkar också på realiseringstidtabellen för hela programmet eftersom meningen är att ta det äldre kraftverket ur bruk och att omsider riva det.

Den nya anläggningens produktionskapacitet dimensioneras inte att fullt ut ersätta kapacitetsbortfallet, och därför behövs också annan kapacitet, som måste vara tillgänglig då gammal faller bort.

– Med det strategiska programmet vill vi också ytterligare minska de fossila bränsle-

2/2020 Eko 11

FULLADDAD HAR DEN ETT ENERGIINNEHÅLL PÅ DRYGT

300

MWH.

Värmeackumulatorn byggs intill reserv- och toppvärmeanläggningen på Gnistvägen.

nas redan nu mycket ringa andel i fjärrvärmeproduktionen, tillägger Wackström om bakgrunderna och målsättningarna.

– Fossila bränslen som naturgas och olja används endast då de träeldade pannorna servas, då störningar uppstår samt under perioder med toppförbrukning. Med hjälp av lösningarna i utvecklingsprogrammet uppnår vi en praktiskt taget hundraprocentig användning av förnybara bränslen.

Enligt Wackström finns det i bakgrunden också ett uttalat behov att förbereda sig för den redan pågående kraftiga omvandlingen inom energiindustrin.

VÄRMEACKUMULATORBYGGET PÅGÅR

Utvecklingsprogrammet, som beretts de senaste åren, gick i somras in i realiseringsskedet då bygget av ett stort värmelager i anslutning till värmecentralen på Gnistvägen i Vårberga påbörjades som programmets första investeringsobjekt.

Projektet presenterades i huvuddrag i det förra numret av Eko-tidningen (1–2020). Det är fråga om en värmeisolerad cistern, som ansluts till fjärrvärmenätet och som något förenklat sagt fungerar som en stor termos.

När efterfrågan på värme är mindre lagras hett fjärrvärmevatten i cisternen och används när efterfrågan igen är större. Det här minskar behovet att använda spetsanläggningar. Värmeackumulatorn säkrar också

12 Eko 2/2020

tillgången på fjärrvärmevatten vid eventuella läckage och förbättrar leveranssäkerheten i centrumområdet. Funktionsprincipen beskrevs också den i det förra numret av Eko-tidningen.

Värmeackumulatorn reser sig som en cistern upp till 40 meters höjd på en solid grund, som gjöts under höstens lopp. Ackumulatorn får en diameter på ca 20 meter. Den byggs på platsen sektion för sektion uppåt.

Cisternen rymmer omkring 10 000 kubikmeter fjärrvärmevatten. Fulladdad har den ett energiinnehåll på drygt 300 MWh. Sin fulla maximala effekt på ca 30 MW kan den leverera i omkring 10 timmar.

Investeringen på drygt 2 miljoner euro tas i bruk på hösten nästa år.

Med tanke på framtiden förbereder man sig för att bygga en elpanna i anslutning till värmeackumulatorn. Tanken är att med den producera fjärrvärme då elpriset är särskilt lågt. Elpannan lämpar sig också för laddning av värmeackumulatorn.

Borgå Energis värme- och produktions­ ansvarige Ari Raunio.

INTE LÄNGRE EL FRÅN HARABACKA I FRAMTIDEN

Som en del av utvecklingsprogrammet för fjärrvärmeproduktionen kommer naturgasvärmekraftverket i Harabacka, som byggdes år 1991, att konverteras för enbart värmeproduktion. Nu fungerar kraftverket enligt CHP-principen, det vill säga samproduktion av värme och el.

Naturgasvärmekraftverket i Harabacka vid motorvägen producerar i fortsättningen enbart fjärrvärme.

dan hösten 2024 är den mera ingående planeringen av Harabackainvesteringen inklusive realiseringsförberedelser och anskaffningsprocesser i full gång.

Målsättningen är få anläggningen i dess nya produktionsform färdig till värmesäsongen 2021-2022, det vill säga om ca ett år, säger Raunio.

VÄRMEPUMPAR TILL TOLKIS

– Anläggningen finns till med tanke på topplaster och störningar i fjärrvärmeförsörjningen och har inte använts just alls de senaste åren, berättar Ari Raunio, som är chef för Borgå Energis värme och produktion.

– Det har klarlagts att det inte lönar sig ekonomiskt att sätta turbinerna i skick, och med de nuvarande marknadspriserna lönar det dig inte heller att producera el med dem, fortsätter Raunio.

Det har därför bestämts att turbinerna tas ur bruk och ersätts med naturgaseldade hetvattenpannor.

– I praktiken innebär det att turbinerna demonteras och att det i deras ställe installeras två topplast- och reservkraftpannor på vardera 12 MW. Meningen är att den nya kapaciteten i första hand skall vara en backup för värmeproduktionen i Tolkisanläggningarna, men tillika också säkerställa värmetillförseln i stadsområdet i fall av störningar på huvudrörledningen från Tolkis.

Det är också meningen att de två gaspannorna vid behov skall kunna användas medan den planerade nya pannanläggningen i Tolkis byggs. Eftersom tanken är att anläggningen skall tas i bruk kanske re-

Värmepumparna, som är vanliga i många hushåll, är på väg också till Borgå Energis produktionsanläggningar, närmare bestämt för koppling till värmekraftverket i Tolkis. De är emellertid fråga om kraftigare don än hushållens luftvärmepumpar och till åtskillnad från dem utnyttjar de inte heller luften utan restvärmen i fjärrvärmenätets returvatten.

Enligt planerna skall vattenvärmepumpanläggningen byggas i två skeden, det första för det nuvarande nyare biovärmekraftverkets panna och det andra för den planerade nya pannanläggningens panna.

– Gjorda analyser visar att värmepumpanläggningens produktionskostnader är mindre än något annat investeringsobjekt i utvecklingsprogrammet för fjärrvärmeproduktionen, berättar Ari Raunio.

Värmepumparna sänker fjärrvärmereturvattnets temperatur, vilket enligt Raunio också det för gott med sig.

– Nyttan är den att en lägre temperatur avsevärt förbättrar rökgasskrubberns effektivitet både i det nuvarande biovärmekraftverket och i den kommande pannanläggningen. Värmepumparna inte bara ökar fjärrvärmeproduktionskapaciteten, de förbättrar också produktionsflexibiliteten.

Helt nytt är det att pumparna gör det möjligt att i fjärrvärmens returvattennät ta emot spillvärme från fastigheter.

– Det betyder att vi i något skede kan öppna fjärrvärmenätet också för dubbelriktad affärsverksamhet, säger Raunio och til�lägger att de första pilotexperimenten håller på att inledas.

Planering och realiseringsförberedelser pågår mera i detalj. Enligt den föreslagna ursprungliga tidtabellen skulle anläggningens första skede tas i bruk på hösten nästa år, det vill säga ungefär samtidigt som många andra investeringar i utvecklingsprogrammet.

– Det är uppenbart att tidtabellerna kommer att behöva justeras. Vi måste se till att vi kan hantera allt och inte har allt-

2/2020 Eko 13

Värme från Sköldvik trots allt?

Det äldre av de två biovärmekraftverken i Tolkis (det högra på bilden) ersätts med en enbart biovärme producerande pannanläggning, som uppförs bredvid den gamla anläggningen. Efter det att pannanläggningen blivit färdig rivs den gamla anläggningen i något skede.

DET STÖRSTA ENSKILDA PROJEKTET I UTVECKLINGS­ PROGRAMMET ÄR EN NY PANNANLÄGGNING I TOLKIS.

för många projekt i realiseringsskede samtidigt, säger Ari Raunio.

NYTT I STÄLLET FÖR GAMMALT I TOLKIS

Det största enskilda projektet i utvecklingsprogrammet är en ny pannanläggning, som skall byggas intill det nuvarande, äldre biovärmekraftverket i Tolkis, vilket är tänkt att rivas i något skede efter det att pannanläggningen tagits i bruk.

Projektet är historiskt i den bemärkelsen att i och med det läggs den produktionsanläggning ner, med vilken Borgå Energi inlett sin utveckling till det grönaste energibolaget i sin klass i Finland. Det dåvarande ångvärmekraftverket, som år 1996 övergick i bolagets ägo, byggdes år 2002 om för användning av träbiomassa som bränsle. Det fick år 2013 bredvid sig ett likaså träbiomassadrivet

14 Eko 2/2020

biovärmekraftverk, som representerade det senaste teknologiska kunnandet på området.

De två biovärmekraftverken och de effektiveringsinvesteringar som under årens lopp gjorts i dem, är förklaringen till att den fjärrvärme Borgå Energi levererar i dag är nästan hundraprocentigt förnybar.

Vartdera kraftverket är så kallade CHP-anläggningar, i vilka man med samma bränslemängd samtidigt producerar både värme och el. Också i den bemärkelsen skrivs ett nytt kapitel i bolagets historia då det kommer att produceras enbart värme i den nya anläggningen, som skall ersätta det gamla biovärmekraftverket. Det samma gäller CHP-anläggningen i Harabacka, som skall byggas om för enbart värmeproduktion.

Den nya pannanläggningen får en biobränslepanna, i vilken det bränns i huvudsak skogsflis och andra rena trädbränslen.

Pannan förses med en värmeåtervinningsskrubber. Temperaturen på det fjärrvärmereturvatten som leds till skrubbern, sänks i den planerade värmepumpanläggningen.

Enligt chefen för Borgå Energis värme och produktion, Ari Raunio är pannanläggningens byggtidtabell knuten till realiseringstidtabellerna för värmeackumulatorn, den nya värmepumpanläggningen och konverteringen av kraftverket i Harabacka.

– Tack vare dessa projekt kan pannan i den nya anläggningen vara mindre än pannan i det gamla biovärmekraftverket, som

Det har många gånger undersökts om den värme, som produktionsprocesserna i Sköldvik alstrar, kunde utnyttjas i Borgå Energis fjärrvärmeproduktion, men hittills har resultatet alltid varit att det inte ekonomiskt låter sig göras.

I utvecklingsprogrammet för fjärrvärmeproduktionen finns Sköldvikvärmen ändå nämnd som ett alternativ värt att trots allt förbereda sig för.

Förklaringen är Neste aktuella investeringsplaner. Bolaget förbereder sig för att bygga en anläggning för produktion av förnybara bränslen antingen i Sköldvik eller i Rotterdam.

– Då man bygger nytt kan man från första början i planeringen ta med återvinning i nyttosyfte av den värme som produktionsprocesserna alstrar, vilket är fördelaktigare än att göra ändringar i det här syftet i en anläggning redan i drift. I en sådan ny situation kunde användning av den här nyttovärmen i vårt fjärrvärmenät vara ett beaktansvärt alternativ, klargör Ari Raunio.

Ett stort OM är emellertid knutet till var Neste besluter att förverkliga anläggningsinvesteringen. Stannar bolaget för Rotterdam förblir situation oförändrad vad gäller möjligheterna att använda nyttovärme från Sköldvik.

skall tas ur drift och i sinom tid åtminstone delvis rivas. Värmeåtervinningsskrubbern och den till fjärrvärmens returvatten kopplade värmepumpen möjliggör en i förhållande till bränsleeffekten hög och flexibel fjärrvärmeeffekt. Men de nämnda projekten måste vara färdiga innan den större pannan kan tas ur bruk och den nya pannan med sin lägre effekt börja användas.

Nya bränslemottagnings- och hanteringssystem skall byggas. Inklusive värmeåtervinningsskrubbern är anläggningen som helhet utvecklingsprogrammets värdefullaste investering.

TEXT: ROLF GABRIELSSON || BILD: NIKO LAURILA

REDO FÖR VÄRMESÄSONGEN Bägge biovärmekraftverken i Tolkis har servats och är redo för den nya värmesäsongen.

Det görs service på vardera anläggningen varje år.

– I år inleddes servicearbetena på den äldre anläggningen planenligt genast efter första maj, berättar driftmästare Kaj Kulju.

Enligt honom var jobblistan inte särskilt lång.

– De största jobben finns oftast liksom nu på bränsleinmatningssidan, allt från bränslemottagningen ute in till slussmatarna och pannan, men i år behövde vi till exempel inte byta några bränsletransportörer. Bara två kättingar på transportören för flygaska ersattes med nya.

Kulju berättar att man också bland annat svetsade fast nya ”tänder” i krossen i stället för dem som lossnat. På själva pannanläggningssidan utfördes normala granskningar av bland annat pumpar, fläktar och elfilter med därtill hörande mindre reparationer.

– På tryckkärlet granskades också vissa kritiska delar för att kontrollera om det skett förändringar i materialstrukturen. Vidare kontrollerade man att automation, givare och ställdon, som har med säkerheten att göra, fungerar som de skall. Ångventiler och mindre insprutningsventiler skickades också på service.

Kulju tillägger att en av kylvattensystemets pumpar också var på service och att systemets sjövattenkylrör förnyades liksom också rören för fjärrvärmens tryckhållningssystem.

– Avsikten var att få servicestoppets jobb gjorda till midsommaren, men så blev det inte riktigt på grund av långa leveranstider för vissa reservdelar.

Därför måste stängningen av den nyare anläggningen för service flyttas fram med några veckor eftersom båda anläggningarna inte kan tas ur drift samtidigt. Fjärrvär-

mebehovet är ändå så mycket mindre utanför den egentliga värmesäsongen att den ena anläggningens produktion är tillräcklig för att då fylla behovet av fjärrvärme.

Enligt Kulju var servicejobblistan också i den nyare anläggningen sedvanlig och inte särskilt lång. Det var liknande jobb som i den äldre anläggningen. Drivhjul svängdes, hårdmetall svetsades på slitytor och bottensandtransportörens kätting och drivhjul förnyades.

– Pannan granskades invändigt och på vissa tuber gjordes tjockleksmätningar för att se om det eventuellt skett förändringar efter det föregående servicestoppet. Nästa år utförs en utförligare granskning då man i samband med en invändig besiktning av

pannan måste bygga en ställning inne i pannan.

En av matarvattenpumparna servades hos Sulzer i Karhula och på den andra pumpen byttes en tätning och ett lager.

– Nu återstår bara att stänga luckorna på pannan samt att fylla på vatten och sand.

Sedan är det bara att vänta på att temperaturen börjar sjunka så mycket att vi kan starta pannan, berättade Kulju en ännu ganska varm höstdag.

Den egna personalen deltog som vanligt i serviceåtgärderna, men de största jobben utfördes av utomstående entreprenörer som Fortum Ab, GE Field Core Ab, Nepeyan Conveyors Ab och Atolli Ab.

Driftchef Kaj Kulju (till vänster) och chefen för värme och produktion Ari Raunio är nöjda med att servicearbetena i de båda biovärmekraftverken i Tolkis gick bra också den här gången.

2/2020 Eko 15

16 Eko 2/2020

BORGÅBO

TEXT: MAARIT GABRIELSSON || BILDER: ANETTE SUNDSTRÖM

På gården föder man upp får och lever i symbios med årstiderna

Skärigård i yngre händer Sundö gård vid stranden i Pellinge skärgård utstrålar historia och gårdstunet tar besökaren i sin skärgårdsromantiska famn.

D

Det bor två generationer Sundbäck på gården, Camilla och Mikael Sundbäck samt Mikaels föräldrar, Birgitta och Bernhard Sundbäck.

Camilla och Mikael föder upp får av finsk lantras.

– Det är en tålig ras, som passar bra i skärgården. Tackorna är mycket fertila och bra moderdjur, berättar Camilla Sundbäck.

– På sommaren för vi dem på bete ut till andra holmar, där de får äta mineralrika växter och örter på strandängarna, upplyser Mikael.

– Köttet får enligt uppgift på det sättet också bättre smak.

Vallhundarna Amy och Heidy, som springer omkring på gårdstunet, håller flocken samman när den tas ut ur ladugården eller förs på bete ut till holmarna.

Utfodringen med bete hjälper enligt Mikael i strävandena att bibehålla en traditionsmiljö då fåren håller den frodiga växtligheten på holmarna i styr.

På hösten, i september-oktober och in-

för påsken slaktas en del av fåren och köttet säljs.

Fåren klipps ett par gånger om året. Ullen skickas till ett spinneri, därifrån man får garn i retur. Garnen är av olika slag, 2- och 3-trådiga samt melerade.

Av garnen stickar man vantar, jackor och strumpor samt sjalar och sockor för familjens minsta. De säljs sedan i försäljningsbodan på gården.

– Också skinnen har god åtgång, de finns i korthåriga respektive långhåriga varianter och i olika färger, vitt, svart, chokladbrunt och grått.

– Fårskinnen är tacksamma att använda, de är varma när det är kallt, men ändå inte för varma när det är varmt, förklarar Camilla.

– De passar också bra i barnvagnen, och då väljer man korthåriga skinn.

ETT UTMÄRKT BESÖKSSTÄLLE

På Sundö gård odlar man också frilandsgrönsaker, rotfrukter och potatis.

Produkterna finns till salu i en liten röd

2/2020 Eko 17

försäljningsboda på gården. Den fungerar enligt självbetjäningsprincipen och är öppen under säsong alla dagar dygnet runt.

Betalningen lämnar man i bodan.

Man kommer lätt till bodan med både bil och båt. På stranden finns en allmän brygga för båtfarande besökare.

Kundkretsen består av stugbor, närboende invånare och turister.

– Många kommer med barn och barnbarn för att titta på fåren samt våra höns och samtidigt köper de av våra produkter, berättar Camilla.

– Potatis och lök säljer vi också i bybutiken på Pellinge samt grönsaker och fårprodukter på Pellinge sommartorg.

na och från barndomshemmet bortflyttade barn, cellbiologistuderande Ann-Sofie (23) och agrologsonen Johan (26).

– Barnen har alltsedan barnsben deltagit i sysslorna på gården, Johan i mån av möjlighet och Ann-Sofie om somrarna.

Camilla och Mikael poängterar att jobbet på gården inte är arbete från 8 till 16 utan att arbetsdagarna stundom kan bli nog så långa.

– Det här är ett levnadssätt, ganska mycket i symbios med naturen och vädret. Men å andra sidan, här är man sin egen chef.

Gården är kund hos Borgå Energi. Man använder vedeldning och vid behov också elvärme.

STUGUTHYRNING OCH JULGRANSFÖRSÄLJNING

Sundbäckarna hyr också ut stugor. Nothuset ligger precis vid stranden och Villes stugan på gårdsplanen. Nothuset är en sommarstuga medan åter Villes stugan är vinterbonad och utrustad med alla bekvämligheter.

Många känner också till Sundö gårds julgranar.

– Vi odlar granarna på Lökön och här på Sundön. I fortsättningen försöker vi flytta all julgransverksamhet hit för att inte behöva hämta granar på Lökön, dit det beroende på väder och vind kan vara svårt att ta sig, förklarar Camilla.

Julgransförsäljningen på gården inleds i början på december och en vecka före julen finns granar till salu också på åstranden i Borgå.

Sundö gård har traditionellt deltagit i Pellinge skärgårdsjul, ett samarbete mellan många företagare och föreningar så som mathorna, Pellinge sommartorg, Söderbyboden och Tillmans fisk.

I år går det här arrangemanget av stapeln söndagen den 20.12, förstås med coronareservation.

– Ifall någon vill beställa skinn och hantverksprodukter av oss levererar vi också per post.

DET HÄR ÄR ETT LEVNADSSÄTT, GANSKA MYCKET I SYMBIOS MED NATUREN OCH VÄDRET.

AKTIVA SKÄRIBOR

Sundbäckarna trivs på sitt strandhemman.

– När man bor på en släktgård som den här är det som att ha den till låns, och man måste försöka hålla den i skick så att man igen kan ge den vidare åt följande generation, säger Camilla.

Camilla och Mikael har två redan vux-

18 Eko 2/2020

Camilla och Miikaels Sundbäck är innehavare till Sundö lammgård. Gården deltar traditionellt i Pellinge skärgårdsjul.

BILD: NIKO LAURILA

VAD SUNDÖ GÅRD TIONDE GENERATIONEN FÖR SLÄKTGÅRDEN VIDARE När? Sundö gård grundades på 1500-talet, i släkten Sundbäcks ägo har den varit alltsedan 1700-talet.

Ladugårdsbyggnaden och de äldsta bostadshusen är 120 år gamla.

I tiderna fanns det en butik på gården. Handelsmannen var glasmästare och skar glas i strandbodan.

Var? Gården finns i Pellinge skärgård, ca 27 km från Borgå nära Tirmofärjans färjfäste på Sundöns sida.

ÖBOR FÅR SÄKRARE ELFÖRSÖRJNING

www.sundo.fi

Borgå Elnät Ab upprätthåller och förbättrar eldistributionens tillförlitlighet genom att underhålla och investera i elnätet. Investeringarna handlar i betydande utsträckning om att ersätta luftledningar med jordkabel. På det sättet skyddar man nätet för vindskador och gör det vädersäkert. Överallt är jordkabeldragning ändå inte den mest rationella lösningen till exempel på grund av terrängförhållandena och då förbättras elförsörjningstillförlitligheten på annat sätt såsom i vissa fall exempelvis genom att sänka nätspänningen.

– Ett sådant projekt planerar vi att nästa sommar genomföra i Pellinge skärgård, berättar Borgå Elnät Ab:s verkställande direktör Magnus Nylander.

Det är fråga om att sänka spänningen i medelspänningsnätet på Lökön öster om Tullandet från 20 kilovolt till 1 kilovolt.

Det kommer enligt Nylander att förbättra eldistributionens tillförlitlighet.

– Då det i dagens läge uppstått fel i nätet och det på grund av väder- och vindförhållanden råkat vara svårt att ta sig till ön har det kunnat dra ut på tiden innan felet blivit åtgärdat.

Ett nät med 1 kilovolts spänning är inte lika felkänsligt och ett eventuellt fel drabbar ett mindre område.

Nätspänningen sänks på en ca kilometerlång ellinjesträcka. Den bättre distributionstillförlitligheten kommer att direkt gagna 50 kunder.

– Det är ett litet projekt och inte heller som investering större än ca 100 000 euro, men nyttan är betydande för också ett större område än för enbart Lökön, understryker Nylander.

Ett i stor sett likadant projekt kommer att genomföras också på Haxalö på den södra delen av Emsalö. Där har utmaningarna varit likadana som på Lökön.

2/2020 Eko 19

SAMARBETSPARTNERS TEXT: MAARIT GABRIELSSON || BILDER: KALEVI KETOLUOTO

SAMARBETE

med Creative Peak

Creative Peaks team består av Päivi Ahvonen, Venla Isotalo (praktikant), Sini Hakkarainen, Milla Kaukiainen, Sanna Nylén och Seppo Iisalo.

Hundarna Valo och Pele (på bilden) är dagligen med på byrån.

Kommunikations- och planeringsbyrån Creative Peak är en av våra nya samarbetspartners.

F

Företagets verkställande direktör Päivi Ahvonen ser Borgå Energi som ett ansvarsfullt energibolag, vilket är ett av Finlands mest miljövänliga.

– Borgå Energi är en naturlig och angenäm samarbetspartner för oss. Samarbetet har gått verkligt bra och vi vill för vår del ytterligare fördjupa det, konstaterar hon.

Creative Peaks kundkrets består av städer, företag, samfund och forskningsanstalter i huvudsak i Borgå, Lovisa, Kotka och Helsingfors.

– Ansvarsfullhet och samhällsansvar är teman, som intresserar oss både ur kommuni-

20 Eko 2/2020

kations- och innehållssynvinkel. Vi planerar bland annat Social Designprojekt som en del av företagens samhällsansvar, poängterar Ahvonen, som också är kommunikations- och konceptplanerare. Hennes make, Seppo Iisalo är redaktör och redaktionschef samt styrelseordförande i företaget.

KOMMUNIKATION OCH TRADITIONELLT REKLAMBYRÅARBETE

Utöver kommunikationsplanering producerar företaget också publikationer av alla slag, från kundtidningar till tidskrifter och från medlemsblad till hobbytidningar.

Borgå Vattens Rent vatten och Borgå Energis Eko-tidning är exempel på kundtidningar. Creative Peak har haft layoutansvaret för Eko-tidningen från det första numret i år.

Företaget gör också årsberättelser och -publikationer, miljörapporter samt broschyrer.

– Vi utbildar och sporrar i kommunikation, gör konceptplanering och tjänstedesign samt traditionellt reklambyråarbete, branding, visuella identiteter och utrymmesplanering. Vi samlar alltid ihop det bästa teamet för alla projekt.

Creative Peaks anor går tillbaka till år 2000, då företaget startade sin verksamhet

NYHETER

DUKTIG PÅ ATT GÖRA TIDNINGAR OCH TRIVS I NATUREN Milla Kaukiainens layoutkunnande syns i Eko-tidningen. Branscherfarenhet har hon så det räcker efter 14 år i Peak press & production Ab:s, numera Creative Peak Ab:s tjänst.

– Jag gillar att göra tidningar. Tidningen är en stor helhet och grafikerns utmaning är att ge den en sådan utformning att läsaren blir intresserad och tar den till sig, konstaterar hon.

Sin egen kreativitet kan hon använda i lämpliga proportioner.

– Kundernas önskemål skall beaktas. De betyder mycket, allt utgår från kundens önskemål och behov.

– Men visst för man fram sin egen professionella syn och önskan att förbättra.

Milla Kaukiainen och hennes make har en tvåårig son. Familjen bor i Valkom i Lovisa.

Milla trivs i naturen, gillar att gå i skogen, att cykla till och från jobbet i lugn och ro längs stränderna. På fritiden tycker hon också om att pyssla i egnahemshusets trädgård.

Milla Kaukiainen trivs i naturen på sin fritid.

Energieffektiv belysning på västra åstrandsområdet Det nya lättrafikstråket på västra åstranden i Borgå får nästa vår en smart och energieffektiv belysning, som ökar trivseln och säkerheten på området.

Den innovativa belysningen förverkligas delvis med EU-finansiering inom ramen för Lucia-projektet.

Markbyggnads- och stabiliseringsarbetena inleddes i november och under vintern börjar man bygga en strandmur.

– Belysningsinstallationerna görs senare under våren och sommaren, berättar Yolanda

Potrykus, som koordinerar projektet hos Borgå stad.

Hon understryker att man med belysningen förbättrar områdets användbarhet och trivsel samt skapar en positiv stämning på Västra åstranden.

– Smart belysning är mycket mer än bara belysning.

Belysningens intelligentga styrsystem gör det möjligt att ändra belysningen i enlighet med väderförhållandena och till exempel sänka belysningsnivån i snöigt väder.

BILD: NIKO LAURILA

under namnet Peak press & productions Ab. Företaget är nu inne på sitt tjugonde verksamhetsår. Dess hemort är Lovisa. Antalet heltidsanställda är för närvarande fem, av vilka fyra också är delägare i bolaget.

– I vårt team ingår dessutom mer än ett dussin fasta medarbetare. Tidskriften Småstadsliv (Pikkukaupunki), som utkommer två gånger om året, ger Peak ut på eget förlag.

Största delen av kvicksilverlamporna i tätorterna och centrum har bytts ut Redan omkring 90 procent av gatubelysningens kvicksilvergaslampor i centrala Borgå och tätortsområdena har bytts till LED- eller högtrycksnatriumlampor.

LED-lamporna minskar energiförbrukningen och utsläppen. Deras livslängd är lång, till och med 15–20 år.

Rasmus Lindqvist, som är nätplanerare på Borgå Elnät och ansvarar för gatubelysningen, berättar att sammanlagt ca 4 000 gatlampor till dags dato bytts till LED-lampor och redan tidigare 2 000 lampor till högtrycksnatriumlampor.

– I centrum är det bara på några enskilda gatstumpar som lamporna inte ännu blivit byt-

ta. Det samma gäller största delen av tätorterna, till exempel Hammars, Estbacka och Tolkis. I fortsättningen kommer också belysningen längs byvägarna och landsvägarna att föras in i led-åldern.

Gatubelysningen ägs av Borgå Elnät Ab, som också bär ansvar för planering, anläggande och underhåll. På stadsområdet finns totalt ca 15 000 gatlyktor.

Borgå Elnät har också hand om gatubelysningen i Borgnäs, där det finns ca 1 000 lyktor.

2/2020 Eko 21

TEXT: ROLF GABRIELSSON || BILDER: PBE

PÅ VATTEN­ KRAFTSUPPKÖP I NORGE Den senaste anskaffningen utnyttjar vattenkraft från Norges och samtidigt Europas största fastlandsglaciär på ca 2 000 meters höjd.

B

Borgå Energi har alltsedan början på 2000-talet skaffat produktionsandelar i norska småvattenkraftverk. Nu ca 15 år senare är antalet kraftverk, av vilkas produktion bolaget äger andelar, redan uppe i 19.

Från dessa kraftverk får Borgå Energi årligen i medeltal lika mycket elenergi, som från de två egna värmekraftverken i Tolkis.

Borgå Energis vd, energirådet Patrick Wackström berättar att beslutet att börja skaffa vattenkraftproduktion i Norge var, och alltjämt är starkt förknippat med bolagets miljömålsättningar.

– Vi började i ett tidigt skede utveckla vår energiproduktion i en sådan riktning att den skulle belasta klimatet och miljön så litet som möjligt. I dag kan vi glädjas åt att all el som vi säljer är koldioxidfri och till 80 procent förnybar. Den utsläppsfria norska vattenkraften har haft sin egen givna betydelse på vägen dit.

I Finland har man inte på länge fått bygga ut vattenkraft, som är bästa tänkbara förny-

22 Eko 2/2020

bara energi. I Norge fanns det gott om vattenkraft, och den har hela tiden byggts ut.

Anskaffningarna i Norge har gjorts via Finska Kraft Ab och dess dotterbolag SV Vattenkraft Ab. Finska Kraft ägs av 16 finländska lokala och regionala energibolag, bland dem Borgå Energi. Finska Krafts uppgift är att skaffa förnybar och utsläppssnål energi åt sina aktionärer.

I Borgå Energis fall betyder det bland annat - efter en anspråkslös början - 42,5 GWh norsk vattenkraft per år, det vill säga ungefär 8 procent av bolagets genomsnittliga årliga elenergianskaffning.

De anskaffningar Borgå Energi gjort i Norge via Finska Kraft och SV Vattenkraft har de senaste åren skett i allt större vattenkraftverk.

– Kraftverket Boenfoss nära Kristiansand i södra Norge producerar nästan 23 GWh utsläppsfri el i året, kraftverket Stardalen, som kör igång nästa vår i västra Norge, 49 GWh och Tryggestad kraftverk 50 km från Stardalen 22 GWh, berättar Borgå En-

FINLAND HAR MAN INTE PÅ LÄNGE FÅTT BYGGA UT VATTENKRAFT, SOM ÄR BÄSTA TÄNKBARA FÖRNYBARA ENERGI. I NORGE FANNS DET GOTT OM VATTENKRAFT, OCH DEN HAR HELA TIDEN BYGGTS UT.

Norges och Europas största fastlandsglaciär kommer att öka den mängd vattenkraft, som Borgå Energi skaffar i Norge.

Dammbygge uppströms i älven Stardalselva, därifrån vattenflödet leds in i en 2,6 km lång tunnel ner till kraftverket, som håller på att byggas. Älven får sitt vatten från fastlandsglciären Jostedalsbreen på ca 2 000 meters höjd.

ergis elhandelschef Benny Broman.

Produktionsmängderna kan jämföras med till exempel Borgå Energis vattenkraftverk i Strömsberg, vars årsproduktion uppgår till i medeltal 2,2 GWh. Borgå Energis andel av den vattenkraftproduktion, som Finska Kraft skaffat i Norge, varierar mellan 15 och 48 procent. Sammanlagt är bolagets produktionsandel 31 procent, det vill säga klart större än vad någon annan av Finska Krafts delägarbolag har.

– Den andel på 40 procent, som vi kommer att få av Stardalens produktion, räcker till exempel för att tillgodose det årliga elbehovet för ca 8 000 bostäder i flervåningshus eller för laddning av 392 000 elbilar, ex-

emplifierar Broman.

Stardalen är SV Vattenkrafts eget projekt.

Kraftverket byggs som bäst och kommer att få sin vattenkraft från Norges och Europas största fastlandsglaciär, Jostedalsbreen på ca 2 000 meters höjd. Kraftverket utnyttjar en fallhöjd på 62 meter från glaciären ner i älven Stardalselva. Där byggs en damm, därifrån vattenflödet leds in i 2,6 km lång tunnel ner till kraftverket.

Projektet genomförs av det norska bolaget Tinfos AS, som levererar anläggningen nyckelfärdig åt SV Vattenkraft.

Finska Kraft Ab:s styrelse leds av Borgå Energis verkställande direktör Patrick Wackström.

2/2020 Eko 23

TEXT: SEPPO IISALO || BILD: NIKO LAURILA || KARTA: LEANHEAT

ENERGISMART fastighetsstyrning ökar Redan närmare femtio bostadshöghus i Borgå omfattas av systemet för energismart styrning. I framtiden går flera av stadens fastigheter med i systemet, bland annat fyra daghem, ett tiotal skolor samt biblioteket och brandstationen.

M

Målsättningen är att förbättra energieffektiviteten och boendetrivseln i fjärrvärmeanslutna höghus och stadens fastigheter.

Samarbetet med Borgå Energi och Leanheat Ab, som tagit fram en värmestyrmetod, inleddes år 2018. Ett höghus vid Mannerheimgatan valdes till pilotprojekt, vilket innebar att värmesensorer installerades i lägenheterna.

24 Eko 2/2020

– Husets värmesystem började styras med hjälp av det artificiella intelligenssystem som Leanheat utvecklat. Resultaten under en årslång uppföljningsperiod var så goda och feedbacken så positiv att det uppmuntrade oss att fortsätta, berättar Borgå Energis chef för värme och produktion, Ari Raunio.

Nu omfattar pilotprojektet redan nästan 50 fjärrvärmeanslutna objekt. Huvudpar-

BOENDETRIVSELN FÖRBÄTTRAS OCH HUSBOLAGEN SPARAR.

De objekt som styrs, syns på online-kartmallen. Värmestyrningens status och eventuella avvikelser anges med olika färger.

Systemet följer också med temperaturerna i de lägenheter vars klimat styrs. Bilden visar temperaturfördelningen i lägenheterna i alla 44 objekt.

I FRAMTIDEN KAN VI UTÖVER BOSTADSHÖGHUS INKLUDERA MÅNGA AV BORGÅ STADS UTRYMMEN I SYSTEMET MED ENERGISMART VÄRMESTYRNING.

ten av dem är bostadshöghus men det finns också några radhus bland dem.

Ibruktagandet av det energismarta styrsystemet gör det möjligt att bättre än tidigare optimera fastigheternas uppvärmning.

– Traditionellt har fastigheternas uppvärmning reglerats enbart på basen av temperaturen utomhus utan beaktande av temperaturväxlingarna inne i lägenheterna. Nu förbättras styrningen av värmeproduktionen när man får uppgifter också om inomhustemperaturerna i lägenheterna.

Ari Raunio berättar att det nya systemet reagerar bättre på förändringar i vädret.

– Med hjälp av systemet får vi mera detaljerade uppgifter, som vi kan utnyttja i styrningen av värmeproduktionen på ett optimalt sätt, till exempel för att jämna ut topplastbehovet under morgontimmarna.

– Boendetrivseln förbättras och husbolagen sparar, sammanfattar Raunio.

Det är också en fördel att man med hjälp av de data, som sensorerna samlar, kan jämföra temperaturerna lägenhetsvis.

– Om temperaturerna i någon lägenhet

skiljer sig väsentligt från dem i andra lägenheter kan det tyda på att någonting inte är som det skall. Och då kan man i tid reagera på eventuella fukt- eller andra problem.

MÅLSÄTTNINGEN ETT HELTÄCKANDE SYSTEM

Borgå Energi har som målsättning att utvidga energistyrsystemet i syfte att optimera fjärrvärmen i Borgå.

– I framtiden kan vi utöver bostadshöghus inkludera många av Borgå stads utrymmen i systemet med energismart värmestyrning. Till en början kommer fyra daghem, tio skolor samt biblioteket och brandstationen med. Det har vi kommit överens om med staden nu i höstas, berättar Ari Raunio.

Eftersom stadens fastigheter är rätt annorlunda än bostadshus tas det i beaktande i systemapplikationerna.

– Utöver temperatur och fuktighet följer man också med koldioxidhalten i utrymmena. Det ger oss en möjlighet att bedöma hur tillräcklig ventilationen är.

En ny generation energiproduktion Samarbetet mellan Borgå Energi och Leanheat började år 2018.

Det första pilotprojektet var ett bostadshöghus vid Mannerheimgatan.

Med hjälp av sensorer i lägenheterna får man detaljerade uppgifter om inomhustemperaturer och fuktighetsvariationer i de enskilda bostäderna.

Med hjälp av dessa uppgifter kan värmeproduktionen styras optimalt samtidigt som energieffektiviteten och boendetrivseln förbättras.

Det är fråga om en tilläggstjänst, som Borgå Energi tillhandahåller och som småningom ska utsträckas till att bli en del av en ny generation decentraliserad energiproduktion i olika delar av Borgå.

2/2020 Eko 25

TEXT: ROLF GABRIELSSON || BILD: SHUTTERSTOCK

BÅDE KONSUMENT OCH PRODUCENT Om man har solpaneler eller ett eget litet vindkraftverk kan man sälja den el man inte själv använder åt Borgå Energi.

B

Borgå Energi har i dag omkring 500 avtal om köp av el, som kunder själv producerar men inte alltid använder. Det är fråga om överskott från mikroproduktion med i praktiken solkraft, men också i några fall vindkraft.

Enligt Berndt Hjelt, som sköter elanslutningsfrågor på Borgå Energi, är intresset för den här dubbelriktade affärsverksamheten växande.

– Början år 2013 var anspråkslös, men ända sedan år 2016 har antalet mikroelproducenter årligen stadigt ökat.

Förutsättningarna för att man skall kunna sälja överskott från egen elproduktion är flera. För det första skall man vara elförsäljningskund hos Borgå Energi, det vill säga köpa el av bolaget när den egna mikroproduktionen inte räcker till.

Det förutsätts vidare att man är nettoelförbrukare, med andra ord att man på årsnivå köper mera el av Borgå Energi än vad man säljer åt bolaget. Och den egna huvudsäkringen får vara max 3x63 A. – Viktigt är också att den mikroproduktion man har sker med förnybar energi, såsom just sol- eller vindkraft, understryker Hjelt.

Det krävs också att elmätaren är fjärravläsbar, vilket den är hos praktiskt taget alla Borgå Energis kunder. Innehavaren av distributionsnätet måste vidare kunna leverera

26 Eko 2/2020

uppgifter till Borgå Energi om hur mycket energi, som matats in i nätet med en timmes noggrannhet. För flertalet av Borgå Energis kunder betyder det företagets dotterbolag Borgå Elnät, med vilket man skall ha ett nättjänstavtal för produktion och ett anslutningsavtal för produktion.

Borgå Energi säljer emellertid el också utanför Borgå Elnäts distributionsområde och i det fallet är det innehavaren av distributionsnätet på respektive förbrukningsort, som är avtalspartnern och som levererar energiinmatningsuppgifterna.

En hel del att sköta om, skrämmer det bort presumptiva mikroproducenter?

– Nej, säger Hjelt och hänvisar till att det i praktiken är företaget, som levererar och installerar mikroproduktionsanläggningen som sköter det så kallade papperskriget.

Han rekommenderar ändå att i god tid kontakta Borgå Energi, egentligen redan i det skede man funderar på att skaffa ett sol- eller vindkraftverk.

Och hur lönsamt är det att sälja sitt elöverskott?

– Låt oss säga som så, att det är lönsammare att använda sin mikroproducerade el själv.

Elbolaget, i det här fallet Borgå Energi betalar medelspotpriset

på el minskat med 0,3 c/kWh, och det sker i praktiken form av ett avdrag från kundens elräkning. Systemet börjar fungera genast efter det att Borgå Energi fått en inkopplingsanmälan av elanläggningsentreprenören. Kunden får automatiskt en bekräftelse på att ersättning börjar erläggas.

Skatt behöver man inte betala på den el man säljer så länge produktionsanläggningen har en effekt på mindre än 100 kVA (kilovoltampere). Det vanliga är effekter på 3-10 kVA.

DU KAN SÄLJA DIN ÖVERSKOTTSEL TILL BORGÅ ENERGI IFALL

1

DU har ett nättjänstavtal för produktion och ett anslutningsavtal för produktion med den lokala distributionsnäts­ innehavaren.

2

DU har ett elförsäljningsavtal med Borgå Energi.

3

DU på årsnivå köper mera el av Borgå Energi än vad du säljer åt bolaget

4

HUVUDSÄKRINGEN på förbrukningsplatsen är max 3x63A.

5

MIKROPRODUKTIONEN sker med förnybar energi, såsom sol- eller vindkraft.

6

FÖRBRUKNINGSPLATSEN har en fjärravläsbar mätare, som dubbelriktat registrerar elenergin med en timmes noggrannhet. Den lokala distributionsnäts­ innehavaren måste kunna leverera uppgifter om det här till Borgå Energi.

2/2020 Eko 27

HÄLSNINGAR FRÅN BRYSSEL

SKÄRPTA KLIMATMÅL Coronan har fortsatt att påverka verksamheten också för oss med intressebevakningsuppgifter i Bryssel. Det mesta har skötts med hjälp av olika distansmötesverktyg.

Nästan allt har ändå på ett eller annat sätt överskuggats av coronan, inte minst av det stora stödpaket, som EU-länderna förhandlade sig fram till i somras för att hjälpa medlemsstaterna ekonomiskt med sviterna av coronan.

Coronapaketet och processen kring det har väckt välförtjänt och förståelig uppmärksamhet, men EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens första linjetal i mitten på september har också det med rätta uppmärksammats stort. Inte minst för oss aktiva inom energisektorn var det ett med intresse emotsett tal.

Och förväntningarna kom inte på skam.

Det kommissionen och dess ordförande föreslår är bland annat ett nytt, skärpt klimatmål, det vill säga en minskning av koldioxidutsläppen med 55 procent till år 2030 från nivån år 1990, när målsättningen hittills varit en minskning med 40 procent.

Skärpningen faller inte alla medlemsländer i smaken, men bland annat de nordiska EU-länderna stöder det föreslagna nya klimatmålet. Och det passar också oss i Borgå Energi bra. Vi uppfyller ju redan nu för vår egen anspråkslösa del EU-kraven med råge, har de facto gjort det sedan flera år tillbaka.

28 Eko 2/2020

Finsk Energiindustri rf, vars intressen jag bevakar i Bryssel när det gäller elslutkundshandeln, föreslår gemensamma nordiska koldioxidsnålhetskartor inom alla branscher för att de ambitiösa klimatmålen skall kunna nås.

Energibranschen kan visa vägen för andra branscher och de nordiska länderna för det övriga Europa.

Statsminister Sanna Marins regering har som bekant satt som mål att Finland skall vara klimatneutralt fram till år 2035. EU siktar på klimatneutralitet år 2050. Finland har således förutsättningar att föregå med gott exempel vad gäller målsättningen, men behöver inte heller skämmas ifråga om det som hittills åstadkommits.

Energibranschen är en av de centrala drivkrafterna också för andra branscher på vägen mot mindre utsläpp och till slut klimatneutralitet. Med en ökad användning av el, och uttryckligen utsläppsfri sådan, kan samhällets klimatutsläpp väsentligt minskas.

Också till den här delen kan vi konstatera att Borgå Energi drar sitt strå til stacken. Den el vi marknadsför är till etthundra procent klimatutsläppsfri, ett exempel den vattenkraft vi i allt större omfattning skaffar i Norge.

Patrick Wackström verkställande direktör, energiråd

Eldistributionssäkerheten förbättras hela tiden

”Jordkablifiering är det bästa sättet” Borgå Elnät Ab upprätthåller och förbättrar elleveranssäkerheten med fortlöpande investeringar i underhåll och saneringar av elnätet. Hur sker det i praktiken? Var byggs det och saneras i Borgå? Och för vem lönar det sig speciellt att kolla in projekt­ kartan? Dessa och andra frågor besvaras av Borgå Elnäts planerings­ chef Kari Janhunen.

vi haft 30–40 nätbyggnadsprojekt.

– Kabböle-Isnäs, Tolkis-Emsalö, Svartbäck och Pohjakka-Torasbacka samt Finnby-Pykälistö har varit de största projekten i år.

Var byggs det nästa år?

– År 2021 ligger tyngdpunkten i nätbyggnadsverksamheten på de västra delarna i Borgå. Planeringen pågår med sikte på förverkligande i bland annat Svartbäck, Kullo, Andersböle och Illby samt dessutom i Borgnäs och Sarfsalö.

TEXT: SEPPO IISALO || BILD: PBE

Vilka är de bästa sätten att förebygga till exempel storm- och snöbelastningsskador på elnätet?

– Jordkablifiering är utan vidare det bästa sättet. Vi ersätter de stormskadekänsliga 20 kilovoltsluftledningarna med jordkablar.

Dessutom minskar vi riskerna genom att röja träd längs ledningsgatorna.

En hur stor del av Borgå Elnäts elnät är redan ersatt med jordkablar?

– Vid det här laget består vårt nät till 44 procent av jordkablar. Med beaktande av Borgå Elnäts område har vi således hunnit gans­ka långt och vår leveranssäkerhet är god.

Hur och var i Borgå har jordkabeldragningen hittills skett?

– Vi har sanerat nätet i tiotals år, mest i tätorterna. Jordkablifieringen har klart ökat från och med år 2010. Efter det har kablifieringsgraden stadigt ökat. På årsnivå har

Finns det redan mera detaljerade uppgifter om tidtabellen för projekten?

– Tidtabellerna beror bland annat på hurudan vintern blir. Om vi får hård köld med tjäle gräver vi inte. Men om vintern blir mild avbryts arbetena inte.

– Borgå stad har stadsplanerat ett nytt stort företagsområde i Kullo och där byggs elnätet i enlighet med stadens tidtabell. Dessutom sanerar vi lågspänningsluftledningsnätet med jordkablar på de områden där LPOnet bygger fibernät.

Borgå Elnäts målsättning är att få 60 procent av elnätet under jord till år 2028. Hur nås målet?

– Jordkablifieringen, det vill säga ersättandet av 20 kilovoltsluftledningarna framskrider väl. Vi ligger till och med litet före i tidtabellen och har inga problem med att nå de mål som myndigheterna satt.

På mittuppslaget i tidningen hittar ni Borgå Elnäts projektkarta och den uppdateras på Borgå Energis webbplats.

För vem lönar det sig speciellt att kolla in kartan?

– Förstås för alla, som är intresserade av nätbyggandet. Den största konkreta nyttan har markägare, på vars marker det röjs eller byggs nät. Det är ändå bra att veta att det ingalunda grävs på alla tomter i samband med omfattande saneringsprojekt, men det är bra att vara beredd på kortare elleveransavbrott i alla anslutningar i de på kartan angivna områdena.

PROJEKTKARTA på mittuppslaget >>

På de områden, där saneringsarbeten utförs, saneras alla ledningar, i lågspänningsnätet stamledningarna och längs mellanspännings­nätledningslinjen anslutningsledningarna till husen.

Stolptransformatorerna ersätts med parktransformatorer. För kunderna föranleds inga kostnader.

Markägare och kunder kontaktas innan projektet inleds.

2/2020 Eko 29