NaapurinaVoimala_swe

kraftverket vår granne 1 | 2010

Sätt på belysningen, men var?

4 Belysningsval i Lovisa 10 Skokartongsskatter 12 Starta möllan 18 Sällskapsspelet ”På skidtur i Lovisa”

| innehåll |

2 3 4 6 10 12 14 16 17 18

| Ledare |

Ledare Grannen ger trygghet sätt på Belysningen, men var?

I mars får lovisaborna åter rösta.

Ett liv på barnens villkor: Timo, Mari, Topi och Aino Hiltunen trivs i Märlax.

Skokartongsskatter Ari Haimi fotograferar flitigt.

Energiska Nya Lovisa Nya Lovisa, som såg dagens ljus vid årsskiftet, erbjuder sina invånare en god och trygg boendemiljö. Lovisa strävar efter att locka nya företag till orten och att erbjuda de befintliga företagen möjligheter att utvecklas.

Under innevarande år fattas avgörande beslut som kommer att inverka på Lovisas utveckling långt in i framtiden. Regeringen och riksdagen behandlar

Starta möllan Flera nya vindparker planeras i Finland.

ansökningarna om principbeslut för byggandet av ny kärnkraft. På Fortum tror

Fråga Börje

för beviljandet finns. Vi strävar också efter att påbörja miljökonsekvensbedöm-

Aktuellt E18, elbilar, Fortum Tutor och Lovisa 3

vi på ett positivt principbeslut för vår ansökan, eftersom alla förutsättningar ningen och planläggningen av en vindpark i Lovisa.

Fortum har ett omfattande engagemang i nya Lovisa och är den största enskilda arbetsgivaren i nya Lovisa. Det välfungerande samarbetet mellan staden

Spalten: Ännu ingen vindkraft

och Fortum har gett oss goda verksamhetsförutsättningar i Lovisa. Den pågå-

Sällskapsspelet ”På skidtur i Lovisa”

ende generationsväxlingen vid kraftverket och de kommande projekten ger staden många nya invånare. Samarbetet utvecklas fortlöpande och Fortum har starkt bundit sig till Lovisa.

Lovisa kommer i framtiden att stå för en betydande del av produktionen av Finlands koldioxidfria el- och värmeenergi. De befintliga kärnkraftverksenheterna, projektet Lovisa 3, användningen av kärnkraftsproducerad fjärrvärme i

10

Lovisas roll i utsläppstalkot kommer att vara stor. Vid sidan om den kolsnåla energiproduktionen kommer nya projekt, bland annat den Gröna motorvägen, att få Lovisa att framstå som en stad med hållbar utveckling.

Ibland får man höra att Lovisa kraftverk utgör ett hinder för utvecklingen av annan näringsverksamhet i staden. Enligt min åsikt har kraftverket inte haft negativ inverkan på realiseringen av planerade projekt i Lovisa.

Kraftverket, som är beläget på ön Hästholmen en god bit utanför cen-

Kraftverket vår granne är Fortum Lovisa kraftverks granntidning som delas ut till närområdets hem.

Chefredaktör: Peter Tuominen, peter.tuominen@fortum.com Utgivare: Fortum, Lovisa kraftverk Atomvägen 700, PB 23, 07901 Lovisa, växel: 010 4511 www.fortum.fi Redaktion: peak press & productions oy Skepparegatan 2, 07920 Lovisa, tfn 019 535 552 www.peakpress.net Redaktionschef: Noora Lintukangas AD: Milla Ketolainen Redaktörer: Päivi Ahvonen, Mia Jokiniva och Reija Kokkola Svensk översättning: Staffan Möller Fotografer och illustratörer: Päivi Ahvonen, Susa Heiska, Milla Ketolainen, Virpi Lehtinen, Tomi Parkkonen, Jukka Salminen och Arto Wiikari Tryckeri: Art-Print

trum, hämmar inte utvecklingen av andra näringar – tvärtom.

Med önskan om en energisk vår, Peter Tuominen Intressebevakningschef

bild: päivi ahvonen

bild: arto wiikari

huvudstadsregionen och den planerade vindparken bidrar till detta.

grannsämja Text: Mia Jokiniva | bild: susa heiska

O Grannen ger trygghet Tanken på grannen värmer i vinterkylan. Om det egna husets varmvattensystem kollapsar när kölden knäpper i knutarna, om bilen fastnar i en snödriva mitt i morgonbrådskan eller om nycklarna förkommer den kallaste vinterdagen finns grannen alltid till.

Grannen bjuder på varmt kaffe och själavård.

Vägen till grannen går genom snön, genom buskarna på bakgården eller längs cykelvägen - men den är alltid kort.

Denna cykel är fotograferad på Fortums Lovisa kraftverks gård. Någon åkte till grannen med den.

Kraftverket vår granne 3

Text: Noora Lintukangas bilder: tomi parkkonen, Päivi ahvonen

1 Skeppsbron

2 Tessjö

sätt på Belysningen,

men var?

I mars får lovisaborna åter rösta. Den här gången handlar det om ett Belysningsval, som Fortum förrättar tillsammans med Lovisa stad.

Belysningsvalet ger stadsborna möjlig-

lever och andra invånare i tätorten. Parken

na. I de objekten förbättras säkerheten inte

het att inverka på sin egen närmiljö. Det ob-

i Fredsby, som kvällstid främst fungerar

i betydande omfattning av att belysningen

jekt som får flest röster förses med energi-

som samlingsplats för ungdomar, är gan-

förnyas, utan de borde förses med lättrafik-

effektiv belysning, som ökar tryggheten och

ska mörk.

leder, konstaterar Peter Tuominen.

höjer trivseln.

– Det handlar inte om konstbelysning, ut-

Tre objekt i Lovisa kandiderar i Belys-

an belysningen blir ett permanent inslag i

Rösta på din favorit

ningsvalet. Stadsborna kan rösta på det

miljön, berättar Peter Tuominen från For-

Ett av de tre kandiderande objekten får allt-

alternativ som de anser ha det största be-

tum.

så ny belysning. Det vinnande objektet kun-

hovet av ny belysning. Kandidaterna är

Lovisa stad och Fortum kartlade lämpli-

görs i april, då röstningstiden löpt ut. Belys-

Skeppsbrons gångväg, som i dag är helt ut-

ga belysningsobjekt i alla tätorter i Nya Lo-

ningen planeras och installeras under som-

an belysning, lättrafikleden och lekparken

visa. På de mindre orterna ansvarar Vägför-

maren. Belysningsvalet arrangeras i samar-

i Tessjö, vars belysning är svag, och parken

valtningen (nuvarande Trafikverket) för be-

bete med Lovisa stad.

i Fredsby, vars lättrafikled och lekpark för

lysningen. En förutsättning för att komma

– Fortum hade ett färdigt koncept och vi

närvarande är dåligt belysta.

ifråga som kandidat var att Lovisa stad an-

deltar i projektet med vår arbetsinsats, be-

svarar för underhållet av objektet.

rättar stadens kommunikationschef Lilian

Skeppsbrons gångväg är välbekant för framförallt motionärer och hundägare. Lät-

– Vi förstår till fullo föräldrarnas oro över

trafikleden i Tessjö används flitigt av skole-

barnens mörka skolväg på de mindre orter-

4 Kraftverket vår granne

Andergård-Stenstrand.

– Det är fint att invånarna ges möjlig-

Ta vara på valsedeln, som finns på sidan 3 i denna tidnings

3 Parken i Fredsby

finskspråkiga del.

het att inverka på sin egen närmiljö. Vi får hoppas att valdeltagandet blir stort, tillägger Andergård-Stenstrand.

– Vi har tidigare arrangerat Belysningsval i Joensuu. Invånarna röstade mycket flitigt och nu uppmanar vi lovisaborna att göra detsamma, säger Peter Tuominen.

Valet förrättas 3.3–5.4.2010. Du kan rösta med en traditionell valsedel, med ett avgiftsfritt sms eller via Internet. Valsedeln, som finns på sidan 3 i denna tidnings finskspråkiga del, kan lämnas in på Lovisa huvudbibliotek och på närbiblioteken i Liljendal, Tessjö, Strömfors, Pernå och Valkom.

Ytterligare information om Fortums Belysningsval: www.fortum.fi/valovaalit

”Jag rastar ofta min hund på gångvägen i Fredsby och mitt barn leker i lekparken. Området är dåligt belyst och dessutom är belysningen ofta trasig. Ordentlig belysning skulle höja trivseln i parken i Fredsby och lekparken avsevärt.”

”Havet är vackert och det är rogivande att promenera på stranden. Om Skeppsbrons gångväg var belyst kunde man njuta av havet även under de mörka sensommar- och höstkvällarna. Jag efterlyser inga strålkastare, utan tillräcklig belysning för att kunna röra sig.”

”Det har förekommit mycket ofog i Tessjö och därför skulle god belysning öka invånarnas trygghet.

Belysningen skulle även göra skolvägen säkrare för de små skolbarnen då de traskar till skolan i höstmörkret.”

Sini Korhonen, Fredsby

Jukka Ylipiha, Nedre stan

Marjatta Tuominen, Tessjö

Hur röstar jag?

Alla har rösträtt!

Belysningsval i Lovisa Röstningstid: 3.3–5.4.2010 Kandidater: 1) Skeppsbron, 2) Tessjö och 3) Parken i Fredsby

1. Via Internet: www.fortum.fi/valovaalit 2. Genom att sända det avgiftsfria textmeddelandet VALOVAALIT (mellanslag) kandidatobjektets nummer till numret 18230 3. Genom att lämna in valsedeln, som finns på sidan 3 i denna tidnings finskspråkiga del, på Lovisa huvudbibliotek eller på något av närbiblioteken i Liljendal, Tessjö, Strömfors, Pernå eller Valkom. Man kan även rösta på Aprilmarknaden, som arrangeras 30.3 på Lovisa torg.

Kraftverket vår granne 5

6 Kraftverket v책r granne

Text: Reija Kokkola | bilder: Virpi Lehtinen

Timo, Mari, Topi och Aino Hiltunen stortrivs i Märlax småhusområde.

Stunden i den vintriga kälkbacken är dagens höjdpunkt. >>

Ett liv på barnens

villkor Naapurina voimala 7

>>

Trots den bitande kölden hörs ett intensivt få-

la. Timo var intresserad av kärnkraft och värmekraft.

gelkvitter från familjen Hiltunens gård. Fåglarna har

Grundstudierna är desamma inom vardera inrikt-

samlats i ett träd för att tillsammans begrunda den

ningen.

kalla vintern.

– Efter att ha sommarjobbat vid Lovisa kraftverk

Vinterlandskapet gör Aspvägen i Märlax idylliskt vacker. Inne i huset klär Timo och Mari sina telning-

sommaren 1998 visste jag att jag ville koncentrera mig på kärnkraftsteknik.

ar, Topi 3 år och Aino 9 månader, i vintermunde-

Timos studier avancerade snabbt och då han erbjöds

ring. Ainos protester hörs ända ut på gården, men il-

att göra sitt diplomarbete för Fortum blev han lovisa-

skan förbyts snabbt i ett stort leende när hon förstår

bo över en natt.

att det vankas kälkåkning med storebror. Topi skiner som en sol. Han älskar att åka kälke och har absolut inget emot att bli fotograferad.

– År 2008 firade jag mitt tioårsjubileum vid kraftverket, berättar Timo.

Timo trivs i Lovisa och uppskattar tryggheten, lug-

Timo och Mari flyttade till Aspvägen från Lovisa

net och naturen i småstaden. Mari, som är född och

centrum för tre år sedan då höghuslägenheten börja-

uppvuxen i Lovisa, ville däremot flytta till Helsingfors

de kännas för trång.

genast efter studentexamen.

– De tunna väggarna gjorde att vi visste precis vad

Det är trevligt att få utbyta erfarenheter med människor som är i samma situation som man själv.

grannarna

syssla-

de med och tvärtom.

Huset saknade dess-

– Kroppen skrek efter vidgade vyer och jag upplevde att Lovisa inte hade något att erbjuda ungdomar.

Mari studerade sjukvård i Esbo, men hon bodde på Lönnrotsgatan i centrala Helsingfors.

utom hiss. Innerst

– Jag trivdes utmärkt i Helsingfors. Allt fanns på

inne närde vi nog bå-

ett stenkasts avstånd, utom naturen som jag inte såg

da en önskan om ett

skymten av från min lilla balkong. Här kan jag starta

eget hus, konstaterar

joggingrundan på den egna gården och vi bor nästan

Timo.

granne med en trevlig lekpark.

Timo arbetar som chef för säkerhetsingenjörerna vid Fortum. Mari, som fortfarande är vårdledig från

Besiktning på en busshållplats

sitt jobb som sjuksköterska, berättar att hon njuter av

Maris studier omfattade även praktikavsnitt. Hon

att vara hemma med barnen. Ibland saknar hon vux-

gjorde ett av avsnitten på ett sjukhus i Nottingham

enumgänget på jobbet, men hon träffar andra vuxna

i England. Efter att ha avlagt sin sjukskötarexamen

på det öppna daghemmet Treffis i Lovisa.

år 2001 sökte Mari jobb på grupphemmet Ulrika Ele-

– Då jag var hemma med Topi kunde jag inte njuta av vårdledigheten på samma sätt som nu då Aino är liten. Av någon anledning ville jag inte besöka Treffis för

onora i Lovisa.

– Om jag inte hade fått jobbet hade jag nog flyttat till England.

att få sällskap förrän Topi var i lekåldern. Det är trev-

Ödet hade bestämt att Mari och Timo skulle träf-

ligt att få utbyta erfarenheter med människor som är

fas på restaurang Skansen en kväll i mars 2003 och

i samma situation som man själv.

mot slutet av kvällen gav Timo sitt visitkort till Mari.

Timo är glad över att Mari har vuxensällskap på dagarna.

– Ibland blev Mari frustrerad av att bara vara hemma med barnen!

I sköna maj började Mari och Timo kommunicera per e-post. Timo minns sitt första möte med sin blivande svärmor med ett leende.

– Maris mor Leena arbetade som laborant och Maris far Jukka som turbintekniker vid kraftverket. Jag hade

8 Kraftverket vår granne

Från Norra Karelen till Lovisa

aldrig träffat dem då jag en måndagsmorgon lunkade

Trots att Timo har bott tio år i Lovisa avslöjar hans

till busshållplatsen orakad och med en cigarett häng-

accent varifrån han kommer. Efter studentexamen

ande i mungipan. Jag lade märke till att en dam iakt-

flyttade Timo från Norra Karelen till Villmanstrand

tog mig, men jag hade ingen aning om att hon var Ma-

för att studera vid Villmanstrands tekniska högsko-

ris mor som hade identifierat mig som sin svärson in

spe. Jag var långt ifrån representativ, säger Timo med

hälsa, trots att familjen bor granne med ett kärnkraft-

ett stort skratt.

verk. Strålsäkerhetscentralens undersökningar visar

Då blå timmen sänker sig över Aspvägen förbereder sig paret Hiltunen för en kväll tillsammans med bar-

att boende i närheten av ett kärnkraftverk inte ökar sjukligheten bland barn och ungdomar.

nen. Topi har lagt sitt pussel och Aino börjar gäspa.

– Undersökningsresultatet bekräftade vår egen upp-

Hos familjen Hiltunen kretsar livet kring barnen, vil-

fattning. Vår inställning till kärnkraft baserar sig mer

ket innebär att Mari och Timo har fått ge avkall på sina

på förnuft än känslor, konstaterar Mari och Timo.

•

egna fritidsintressen. Paret oroar sig inte för barnens

O Snölekarna har varit vinterns stora glädjeämne.

Kraftverket vår granne 9

| samhällsansvar | Text: Päivi ahvonen | bild: arto wiikari

Skokartongsskatter Lovisa kameraklubb arkiverar lokalbefolkningens fotografier av dagens liv och leverne. Fotografierna fungerar som dokument nu och i framtiden.

– Lovisabornas fotografier, liksom andra aktuella fotografier, kommer i framtiden att upplevas på ett helt annat sätt än då de togs, säger fotoentusiast Ari Haimi som är aktiv medlem i Lovisa kameraklubb.

Detta konkretiseras i Eddie Bruces återkommande bildspalt i Loviisan Sanomat, som presenterar bilder ur Aatos Åkerbloms arkiv.

Aatos Åkerblom (1916–1997) dokumenterade sin hembygds människor, förändringar och vyer under flera decennier genom sin kameralins. Dagens betraktare ser Aatos Åkerbloms miljöer med helt andra ögon än dåtidens.

– Aatos Åkerbloms bilder är värdefulla som sådana. Fotograferingen och dokumenteringen tog tid och kostade mycket pengar. Eddie Bruce har gjort en stor kulturgärning genom att ge bilderna offentlighet.

Influens från Norge Ari Haimi har fungerat som ordförande, revisor och styrelseledamot i Lovisa kameraklubb, som grundades på 1970-talet. Dessutom har han haft många förtroendeuppdrag i klubben.

– Mindre orter saknar många av de stimuli som finns i större städer, där kulturtjänsterna i allmänhet kan köpas för pengar. Här gäller det att själv ska-

10 Kraftverket vår granne

pa upplevelserna. Jag är intresserad av fotografering

ler -kvinnas utlåtanden. Det är ett sätt att lära sig

och därför gick jag med i kameraklubben då jag som

se och analysera sitt eget arbete, sammanfattar Ari

31-åring flyttade till Lovisa i jobbets tecken, berät-

Haimi.

tar Ari Haimi.

Ari Haimi, som tidigare bodde i Oslo, plantera-

Aktiva lovisabor

de idén om en egen tidning i kameraklubben. Före-

Lovisa kameraklubb är känd som en aktiv medlem i

bilden var Oslos kameraklubbs tidning Objektivet.

Finlands Kameraklubbars Förbund. Lovisaborna har

Vartti Itä-Uusimaas nuvarande chefredaktör, Marko

arrangerat både nationella och internationella foto-

Wahlström, gestaltade det första numret av tidning-

tävlingar.

en tillsammans med Ari Haimi.

– FIAP:s (Fédération Inter-

Det gäller att själv göra livsmiljön trivsam.

– Utgivningen gav kameraklubben en kick och

nationale de l’Art Photographi-

amatörfotograferna fick sina bilder publicerade. Sik-

que) ”Diabiennal”, som arrang-

tet var inställt på en regional fototidning som beskri-

erades av Lovisa kameraklubb

ver nutiden. Startskottet hade gått för årspublikatio-

år 2000, var en stor satsning. Vi

nen, som gavs ut för tjugonde gången ifjol.

fick massor av fotografier från hela världen. Bilder-

Det genomgående temat i tidningen Loisto är livs-

na ställdes ut i Lovisa, Vanda, Kotka och Borgå. Inte

miljön. Fotoamatörer och andra lovisabor uppmanas

alls ett puckelryggigt sätt att göra Lovisa känt i stora

att skicka sina fotografier till kameraklubben för pu-

världen, säger Ari Haimi.

blicering i Loisto. Ari Haimi kallar dessa fotografier skokartongsskatter.

– Produktionen och utgivningen av Loisto, som fordrar en hel del arbete, är mycket givande. De som del-

I april 2010 arrangeras Finlands Kameraklubbars Förbunds nationella årsutställning i Lovisa stadsmuseum. Lovisaborna fungerar både som arrangörer och jurymedlemmar.

tar i arbetet är intresserade av bland annat journalistik, fotografering och ombrytning. Loisto är ett gene-

Levande kulturliv

rationsöverskridande projekt.

Ari Haimi, som har fått många pris och hedersomnämnanden i såväl nationella som internationella fo-

Fotograferingen förenar

totävlingar, arbetar till vardags med projektledning

Lovisa kameraklubb har omkring 70 medlemmar, va-

vid Fortum.

rav ungefär en tredjedel är aktiva. Varje torsdag ordnas en klubbkväll som kallas verksamhetstorsdag.

Klubbkvällarna hålls i kameraklubbens egen imponerande studio i Lovisa mejeri.

– Under våra workshopkvällar diskuteras bland annat fotoresor, bildbehandling, olika problem och frå-

– Eftersom utbildningen är tidskrävande och dyr önskar Fortum naturligtvis att personalen trivs och stannar i Lovisa. En förutsättning för att människor skall slå sig ned här är att de trivs både på jobbet och i sin omgivning, vilket är en god anledning att stöda lokala kultur- och idrottsföreningar.

gor samt uppslag till vår följande tidning. Kvällarna

Ari Haimi betonar betydelsen av egen aktivitet på

är öppna för allmänheten och alla är välkomna att be

små orter: om något saknas måste invånarna själva

om hjälp eller ställa frågor om till exempel använd-

gripa in och aktivera ortens kulturliv och utbud av

ningen av digitalkamera. Ibland är det trevligt att ba-

fritidstjänster.

ra sitta och prata över en kopp kaffe.

– Vi måste vara aktiva och själva skapa en miljö

Den sista söndagen i varje månad ordnas en bild-

som vi trivs i. Det handlar om engagemang och sam-

kväll. Då bjuder vi ofta in externa gäster för att bedö-

hällsmedverkan. Trivseln står i direkt förhållande till

ma klubbens fotografier. Ibland fungerar kvällarna

det sociala umgänget, säger Ari Haimi och välkomnar

som små fototävlingar.

alla intresserade till kameraklubben. Så uppstår nya

– Man utvecklas då man får höra en yrkesmans el-

skokartongsskatter.

• Kraftverket vår granne 11

| ympäristö | Text: Reija Kokkola bilder: fortum, futureimagebank

Starta möllan Flera nya vindparker planeras i Finland, bland annat vid Atomvägen norr om kärnkraftverket i Lovisa. Vindkraften kommer framöver att vara en mycket viktig förnyelsebar energiform.

Fortum förhandlar för närvarande med Lovisa

hur turbulent är vinden? I länderna inom den eu-

stad om att få hyra ett område för vindkraftsproduk-

ropeiska vindzonen, bland annat Tyskland, Holland

tion. Målsättningen är att man i Lovisa i framtiden

och Danmark, är vindhastigheten i genomsnitt 7–9

producerar elektricitet även med vindkraft.

m/s. I Finland är vindhastigheten i allmänhet under

Vid kommersiell användning av vindkraft är det

5 m/s. Vid Atomvägen uppgår vindhastigheten dock

viktigt att känna till vindförhållandena. Vilken är

till 6–7,5 m/s, vilket är rätt typiskt för kust- och skär-

vindens snitthastighet, varierar vindriktningen och

gårdsområden.

Vindparkens läge ger synergieffekter, eftersom vindkraftverken kan anslutas till stamnätet via kärnkraftverkets ställverk. Närheten till Atomvägen är en

O Så här kunde Lovisa vindpark se ut från Svartholm.

annan fördel.

– Av dessa orsaker är den planerade förläggningsplatsen för en vindpark utmärkt, bedömer vindkraftschef Jouni Tolonen som ansvarar för Fortums finländska vindkraftsprojekt.

Projektet handlar om en vindpark med sju möllor och en sammanlagd effekt på 14–21 megawatt. Kapaciteten räcker till för att förse till exempel 2 500 eluppvärmda småhus med elektricitet.

– Den planerade vindparken i Lovisa detaljplaneområde är relativt liten. Vi vill beakta områdets miljö och bostadsstruktur, säger Jouni Tolonen.

Förnyelsebar energi Eftersom vindkraften är en förnyelsebar energikälla förhåller sig människor i allmänhet positivt till vindparker. Fortum har förbundit sig att satsa på förnyelsebara energikällor.

Alla miljökonsekvenser i anslutning till vindkraf-

12 Kraftverket vår granne

Bullret från turbinerna drunknar i vindens sus och havets brus.

ten undersöks omsorgsfullt. Stora turbiner föränd-

möllorna.

rar naturligtvis landskapsbilden. Tornen kan vara

– Vindkraftverkens olägenheter har i allmänhet

100 meter höga och rotorernas diameter kan upp-

konstaterats vara mindre än befarat. I syfte att mini-

gå till 100 meter. Rotorbladen kan nå 150 meter över

mera olägenheterna gör vi ingående undersökningar

marken, vilket innebär att vindkraften inte är någon

av miljökonsekvenserna, säger Jouni Tolonen.

osynlig elproduktionsform.

Vid soligt väder kan rotorbladens rörelser ge upphov till skuggor och reflexer några timmar per år.

Sysselsättande inverkan Projektet har sysselsättande effekt i Lovisanejden.

– Om ljusfenomenen upplevs som störande av in-

Kraftverkskomponenterna tillverkas sannolikt åt-

vånarna i någon fastighet kan den störande möllan

minstone delvis i Finland. Uppförandet av möllor-

stoppas vid den aktuella tidpunkten, påpekar Jouni

na och dragningen av kablar och elledningar syssel-

Tolonen.

sätter lokal arbetskraft. Underhållsarbetet och drif-

Bullret, som främst kommer från rotorerna och elproduktionsmaskineriet, väcker ibland oro men medför sällan olägenheter.

– Vid måttlig vind kan bullret nog höras, men det drunknar lätt i vindens sus och havets brus. Vår ut-

ten av vindkraftverket tillför regionen permanenta arbetsplatser.

Planeringen och utredningarna räcker ännu två till tre år, varefter ett slutgiltigt beslut om projektet fattas. Byggandet av vindparken kan inledas år 2013.

gångspunkt är att bullret nattetid inte får översti-

Byggandet av en vindpark med effekten 20 me-

ga 40 decibel i områden med fritidsbebyggelse. Bull-

gawatt kostar omkring 30 miljoner euro. Projektet

ret modelleras med hjälp av dataprogram och bulle-

skulle ge Lovisa stad hyres- och fastighetsskattein-

rolägenheterna minimeras genom rätt placering av

täkter.

•

Kraftverket vår granne 13

Fråga Börje

I denna spalt svarar Börje Månsson på grannarnas frågor om bland annat gårdsarbete. Börje alternerar Hjördis Svensson, som är specialist på trädgårdsfrågor. Om du har någon kvistig fråga kan du sända den till tidningen Kraftverket vår grannes redaktion på e-postadressen toimitus@peakpress.net.

Det har snöat mycket i vinter och mina snöskottningsfärdigheter är inte de bästa. Kan du ge något tips?

Skotta snön från din egen infart i körriktningen, alltså till höger. Då plogbilen kommer slungar den snön i riktning från din infart. Det bästa stället att tippa snön är naturligtvis på andra sidan vägen. Därifrån kommer den inte tillbaka till din gård.

Snön isolerar. Hur kan jag dra nytta av detta?

Du kan fodra huset med snö och spara energi. I södra Finland lönar det sig inte att fodra med snö ovanför stenfoten på grund av de ofta återkommande blidvädren.

Jag är inte särskilt förtjust i snöarbete.

Något tips för den late?

Kanske du borde betrakta snöarbetet som hälsosam utomhusvistelse och motion. Man ser resultatet genast, vilket ger sinnesfrid. Om du tycker verkligt illa om snöarbete finns det företag som tar hand om snöskottningen. Man kan köpa allt för pengar, även snöarbete.

Jag tror att jag skottar snö i fel ställning. Arbetet går långsamt och jag får ont i ryggen.

Skaffa en snöskyffel som ger kroppen och framförallt handlederna ergonomiskt rätt

14 Kraftverket vår granne

arbetsvinkel. Handtaget bör vara tillräckligt högt i förhållande till kroppen. Köp skyffeln av en expert så får du värdefulla råd på köpet. Det är ett nöje att jobba med en bra snöskyffel.

Jag svettas alltid när jag skottar snö, vilket inte alls är trevligt då det är kallt. Hur är du själv klädd när du skottar snö?

Jag föredrar lager-på-lager-klädsel (skiktklädsel) vid all fysisk aktivitet utomhus.

Fördelarna märks snabbt. Då du går ut känns det först svalt, men när du har jobbat en stund blir kroppen varm och då kan du klä av dig det yttersta lagret, alltså jackan. Om det blåser klär du av dig plagget under jackan, men behåller jackan på. Man klär alltså av sig då man svettas och klär på sig då det känns kallt.

Nätkalsonger, som dämpar svettningen, är ett utmärkt alternativ till vanliga lång-

kalsonger. Vid snöarbete gäller samma textilkrav som vid andra vintergrenar.

Varför inte vadmalsbyxor och ylletröja?

Det fungerar också.

Hur vet jag om det är tryggt att gå ut på isen?

Kontrollera isens tjocklek med en isborr, en isbill eller en för ändamålet tillverkad stav.

Man brukar säga att rätt istjocklek beror på utrustningen. Isens bärkraft beror på många faktorer, såsom årstiden, isbildningen, vattenströmmar osv. Tumregeln är att man inte skall gå ut på isen om man är det minsta osäker. Något karikerat kan man säga: ta med en torrdräkt, isdubbar, en livlina, vattentätt förpackade extra kläder, en vattentätt förpackad mobiltelefon, ta reda på var det är strömt och gå aldrig ut på isen ensam. Då går det säkert bra. Sparkstöttingen, som snabbt för en ut på svag is utan att man märker det, kan vara förrädisk.

Jag har alltid isdubbar med mig på isen, men hur använder jag dem om olyckan är framme?

Det är allt annat än lätt att ta sig upp ur en vak med hjälp av isdubbar. Man borde kunna öva, men hur? Att ta sig upp ur en vak är som att klättra upp på ett tak utan stege. Om man är tung vill det bara inte lyckas.

(Hjördis kommentar: Jag litar på traktorer och gamla gummor, men inte på pimpelfiskare. Jag går när som helst ut på isen efter en pansarvagn och jag har aldrig behövt mina isdubbar.)

Börje, jag har hört att du är duktig på att pryda gårdar - vår gård skulle behöva piffas upp speciellt under årets mörka tider.

Köp barnstora granar och plantera dem på hela gården. Pryd dem med Finska flaggor på Självständighetsdagen, med

julpynt på julen och med skridskor och skidstavar i januari. Låt fantasin flöda!

Bygg till exempel en snökoja och inred den med fällar, grankvistar och ljusstakar.

Jag såg miniskulpturer i mjölkförpackningsformat någonstans. Vet du något om detta?

Man kan piffa upp vintergården med hjälp av mjölkförpackningar. Häll olika stor mängd vatten som är färgat med karamellfärg i rengjorda mjölkförpackningar och låt vattnet frysa. Piffa gärna upp skapelserna med plastleksaker, mjukisdjur, blommor eller något annat spännande. ”Gjut” flera block och skapa ditt eget konstverk.

Vad rekommenderar du för innehåll i utfärdstermosen på vintern?

Personligen föredrar jag svartvinbärssaft kokad på egna bär. Efter skidturen gör varm blåbärssoppa susen.

illustration: jukka salminen | bilder: futureimagebank

Kraftverket vår granne 15

aktuellt

Rekordbra produktionsår Enligt olika säkerhets- och produktionsmätare var produktionsåret 2009 det bästa hittills vid Fortums Lovisa kraftverk. Under året inträffade inga händelser på den internationella klassificeringsskalan INES och driften var nästan störningsfri.

Höstens årsrevisioner vid vardera anläggningen lyckades väl och räckte 17 respektive 18 dygn, vilket var ungefär enligt planen.

Användningen av digital automation för styrning och övervakning av kraftverksprocessen framskred då automationsförnyelsens första fas implementerades vid kraftverksenheten Lovisa 2 under år 2009. Vid Lovisa 1 gjordes motsvarande förnyelse ett år tidigare.

Generationsväxlingen vid Lovisa kraftverk fortgår. Under år 2009 gjorde kraftverket cirka 20 nyanställningar. Kraftverket sysselsätter permanent cirka 490 Fortumanställda personer och 100 personer i andra företag. Vid årsrevisionerna uppgår den externa personalen i allmänhet till cirka 1 000 personer.

bild: arto wiikari

bild: arto wiikari

SAMMANSTÄLLT AV Noora Lintukangas

Lovisa kraftverk producerade ifjol 8,15 terawattimmar elektricitet och driftfaktorn, som återspeglar kraftverkets produktion, var 95,7 %.

O Projektet Lovisa 3 Förberedelserna för projektet Lovisa 3 framskred väl under året. Fortum lämnade in sin ansökan om principbeslut för byggande av en ny kärnkraftverksenhet till statsrådet 5.2.2009. Statsrådets principbeslut väntas under våren 2010.

O E18 – ny motorväg Avsikten är att bygga om väg E18, som löper förbi Lovisa, till motorväg före utgången av år 2015. Projektets budget är cirka 661 miljoner euro. Lovisa östra anslutning kommer framöver att betjäna trafiken från och till Fortums kärnkraftverk. Den nya vägen underlättar arbetsresorna för dem som deltar i byggandet och driften av kärnkraftverket, framförallt för dem som pendlar från Kymmenedalen.

16 Kraftverket vår granne

O Julstämning i centrum Den stämningsfulla julbelysningen i Lovisa centrum sponsrades av Fortum. Torget och Gamla stan lystes upp av julstjärnor.

Noora Lintukangas

O Harri Isotalo fortsätter som Fortum tutor

| kolumnen |

Ännu ingen vindkraft

Bollförbundets och Fortums program Fortum Tutor, som inleddes förra våren, har uppnått målet. Programmet, som syftar till att utveckla träningen av juniorer, har fått överraskande positiv feedback av deltagarna.

Hela 77 procent av tutorprogrammets instruktörer och tränare upplever tutorverksamheten som nyttig.

Tutorprogrammet fortsätter i år med ännu större bemanning. Ifjol deltog 40 tutorer och i år har antalet höjts till över 60 på grund av de goda erfarenheterna. Tutorerna valdes ut i februari utifrån ansökningar. Nivån på de sökande var utomordentligt hög även den här gången.

Harri Isotalo, som valdes till tutor för andra gången, sparrar bland annat FC Lovisas tränare.

Klockan är sju på morgonen. Solen stiger bortom den dimhöljda åkern efter att ha varit nere några timmar. Natten har varit kall, så som den ofta är i slutet av augusti.

Den fuktiga åkern ångar och ljuset är mjukt. En trumpetande tranflock förbereder sig för höstens flyttning genom att öva formationsflygning. Fåglarna flyger fram och tillbaka, än högre och än lägre.

Jag smuttar på mitt morgonte medan jag fascinerat studerar fåglarna och deras rörelser. Det är

bild: tomi parkkonen

meditationsretreatens sjunde dag och jag har inte sagt ett ord till någon på en hel vecka. Sinnena känns skärpta. Jag har tid att se och iaktta och min hörsel är skarp. Jag känner vinden smeka kinden.

Jag är alert, men ändå i min egen värld och inom mina egna gränser.

Jag sitter stilla och betraktar omgivningen. Jag hänförs av dess skönhet.

En kopp te, ett rofyllt men alert sinne, soluppgång, flyttande tranor och vindmöllor i en prydlig rad bortom åkern – vita och majestätiska, med en imponerande vingbredd.

Vingarna roterar jämnt och då man riktigt lyssnar kan man höra ett svagt sus – vindens.

Trots de av människohand byggda möllorna, el-

Läs mer om programmet Fortum Tutor på webbadressen: www.fortumtutor.fi

ler kanske på grund av dem, andas landskapet harmoni. Fåglarna dras inte mot turbinerna av någon osynlig magnetisk kraft. Det svaga ljudet från möllorna blandas med vindens melodi.

Jag grubblar över varför vi inte använder denna mäktiga naturkraft mer än vi gör. Till att se på, lyss-

O Elbilen kan laddas hos Stockmann

na till, och uppleva samt använda för energi.

bild: päivi ahvonen

Inom ramen för Stockmanns och Fortums samprojekt har varuhusen i Helsingfors, Åbo, Tammerfors och Uleåborg utrustats med laddningsstationer för elbilar.

Den första laddningsstationen togs i bruk i Helsingfors sommaren 2009, då Stockmann lät installera sex laddningsaggregat för el- och hybridbilar i parkeringshallen Q-Park. Laddningsstationerna ingår i Fortums nordiska elbilsprojekt, som syftar till att öka andelen elbilar i stadstrafiken. De miljövänliga och tystgående elbilarna lämpar sig bäst i stadstrafik, där avstånden är korta och hastigheterna låga. Elbilarna minskar utsläppen från trafiken.

Skribenten, som är redaktör i Lovisa, tillbringade tio tysta dagar i månadsskiftet augusti-september på ett sydsvenskt meditationscentrum.

Bland åkrar och vindmöllor.

Kraftverket vår granne 17

Irrota aukeama ja liimaa se pahville, jos haluat jäykemmän pelialustan. Pelaamiseen tarvitset yhden nopan ja pelimerkit kaikille pelaajille (esim. kolikko).

Lösgör spelplanen och limma den på en pappskiva. Du behöver en tärning och spelbrickor (t.ex. mynt) för alla deltagare.

Uimaranta Plagen: hiihtoretki alkaa Plagen: Skidturen börjar

1

4

h!

viuuu

2

va lt t i

suksivoide

3 ko kopsps Laivasilta: perillä sinua odottaa lämmin sauna. Eikun varpaita sulattelemaan!

5

hot

Skeppsbron: Du är framme och bastun väntar!

17 16 12

15

Kuvitus: milla ketolainen

13 14

Hiihtoretki Loviisassa

2. Arviot jään paksuuden riittävyyttä lyömällä sitä sauvalla kaksi kertaa. Tarkistat, että jäänaskalit ovat mukana. Hyvistä alkuvalmisteluista saat palkkioksi uuden heittovuoron.

3. Luistosi tökkii pahasti. Pysähdyt voitelemaan suksesi yhden heittovuoron ajaksi.

4. Ystävällinen kanssahiihtäjä antaa neuvon tekniikasta, ja hiihtosi alkaa sujua kuin tanssi. Lennähdät uuden tekniikkasi ansiota 4 askelta eteenpäin saman tien.

5. No voihan nenä! Lumimyräkkä yllättää sinut juuri ennen Dunkahällin saarta. Jäät odottamaan sen laantumista yhden heittovuoron ajaksi.

7

6

6. Hautausmaasaari kuulostaa kiehtovalle. Hiihdät kerran sen ympäri ja tutkit paikkoja. Tähän kuluu yksi heittovuoro.

7. Näet edessäsi voimalaitoksen purkit ja tiedät olevasi puolimatkassa. Ajatus antaa sinulle energiaa jatkaa eteenpäin. Saat ylimääräisen heittovuoron.

8. Kohtaat pilkkijän ja jäät keskustelemaan kalasaaliista yhden heittovuoron ajaksi.

9. Taisitkin hiihtää hieman liian lujaa, sillä tunnet olosi rättiväsyneeksi. Kaivat repustasi suklaapalan ja saat siitä energiaa. Nyt mennään taas! Saat ylimääräisen heittovuoron.

10. Kirjoitat nimesi liikuntavihkoon niemen nokassa ennen Svartholmaa. Saat siitä hyvästä uuden heittovuoron.

11. Edessäsi häämöttää Svartholman linnoitussaari. Pysähdyt ottamaan valokuvia yhden heittovuoron ajaksi.

12. Vastatuuli hankaloittaa matkaasi ja seuraavan kahden heittovuoron aikana pääset liikkumaan vain yhden askeleen verran eteenpäin. Paitsi jos heität nopalla luvun 6.

Silloin myötätuulen puuska liikuttaa sinua 6 askelta eteenpäin.

13. Vesi jäällä hidastaa matkantekoa. Etenet seuraavalla heittovuorolla vain yhden askeleen.

5

14. Kuninkaan kivi on nykyään onneksi merkitty hyvin. Toista oli vuonna 1752, kun kuningas Adolf Fredrik karautti sille purjealuksellaan. Hiihdät sujuvasti ohi, mutta hiljennät tahtia hieman. Seuraavalla heittovuorolla menet 2 askelta eteenpäin heittämättä noppaa.

8

15. Huomaat jäällä loikkivan jänöjussin ja pysähdyt ihmettelemään luonnon kauneutta ympärilläsi yhden heittovuoron ajaksi.

16. Tapaat matkalla tuttuja: porukassa on hauskempi hiihtää ja matka etenee joutuisasti. Saat edetä kaksi kertaa nopan osoittaman luvun verran.

mm

På skidtur i Lovisa

mm

...

2. Du kontrollerar att isen bär genom att slå på den med skidstaven ett par gånger.

Därefter kontrollerar du att isdubbarna är med. Som belöning för dina förberedelser får du ett extra kast.

9

3. Glidet är dåligt och du stannar för att valla skidorna. Stå över ett kast.

4. En vänlig skidkompis visar dig ny teknik och dina skidor glider som på is. Flytta fyra steg framåt.

5. Äsch! Du drabbas av en snöstorm strax före ön Dunkahäll och måste vänta på bättre väder. Stå över ett kast.

6. Kyrkogårdsön låter spännande. Du åker runt ön och inspekterar den. Stå över ett kast.

7. Framför dig ser du kraftverkets ”burkar” och vet att du har kommit halvvägs.

Tanken ger dig energi att fortsätta. Du får ett extra kast.

8. Du träffar en pimpelfiskare och stannar upp för att fråga om fångsten. Stå över ett kast.

9. Du har åkt lite för fort och krafterna tryter. Du tar fram en bit choklad ur ryggsäcken.

Liikun

11

Chokladen ger dig ny energi och du kan fortsätta färden. Du får ett extra kast.

ta v i h

ko

10. Du skriver ditt namn i motionshäftet utanför udden före Svartholm. Som tack

10

får du ett extra kast.

11. Svartholm ligger framför dig och du stannar för att ta en bild. Stå över ett kast.

12. Du stretar i motvind. Vid de två följande kasten får du endast flytta ett steg framåt, utom om du slår en sexa. Då flyttar en vindpust dig sex steg framåt.

13. Vatten på isen gör färden trög. Vid nästa kast får du bara flytta ett steg framåt.

14. Idag är Kungsstenen väl utmärkt, vilket inte var fallet år 1752 då kung Adolf Fredrik rammade den med sin båt. Du åker förbi stenen, men saktar farten. Nästa gång det är din tur flyttar du två steg framåt utan att kasta tärningen.

15. Du får syn på en hare och stannar upp för att beundra naturens skönhet. Stå över ett kast.

16. Du träffar kompisar. Det är trevligare att åka tillsammans och färden går snabbare. Flytta framåt dubbelt så många steg som tärningen visar.