Morjens 2 2013 swe

S N E J MOR

OFFICIELLT MEDDELANDE FRÅN LOVISA STAD 2/2013 IK – Itella Oyj Offentligt meddelande

EN REJÄL DOS EKONOMI

Motion för seniorer SNÖN ÄR PÅ VÄG, är du beredd?

Kommunstrukturen

Lovisa stads intäkter och utgifter

Lilian A-S

Svåra beslut Inför beredningen av stadens budget för år 2014 gav stadsstyrelsen tjänstemännen beskedet att två miljoner euro ska sparas från driftskostnaderna. I mitten av september presenterade tjänstemännen sina förslag till effektiveringsprogram för både fullmäktige och pressen. Efter det startade den politiska beslutsprocessen. I slutet av september har sektornämnderna för egen del behandlat sina budgetförslag inkluderande sparåtgärderna. I oktober är det stadsstyrelsens tur att säga sin åsikt innan stadsfullmäktige i mitten av november slutligen beslutar om de ekonomiska ramarna för år 2014.

Inför budgetberedningen fastställde stadsstyrelsen också följande målsättningar för budgetarbetet: skatteprocenten höjs inte, personalen permitteras inte och ingen sägs upp, Lovisa stad bevarar sin självständighet. För att kunna kvarstå som en självständig stad behövs en ekonomi i balans även på lång sikt. För att uppnå en långsiktig, bärkraftig ekonomi behöver vi göra prioriteringar och se över servicenätet samt minska på personalantalet i form av naturlig avgång.

Frågorna är många och svåra, men de behöver besvaras. Både i höst och under hela det kommande året kommer diskussionerna och mötena att vara många.

Förutom att gå igenom den egna organisationen och servicestrukturen ska vi också samtidigt på två olika håll utreda en eventuell kommunsammanslagning; dels med sex andra östnyländska kommuner, dels med Lappträsk kommun. Besluten om kommunstrukturen fattas i slutet av år 2014. Våra egna beslut hänger tätt ihop också med riksdagens beslut om hur social- och hälsovården ska ordnas i framtiden.

Det är mycket att sätta sig in i och mycket att förstå.

Därför ägnas många sidor av Morjens åt just de här frågorna. Läs och begrunda.

Lilian Andergård-Stenstrand, tf. förvaltningsdirektör morjens@loviisa.fi

2

Tidningen Morjens omslag pryds av sjukskötare Tanja Jyrkkämäki och hälsocentralläkare Juuso Ylärakkola.

Välkommen till Lovisa!

Turismsidorna Visitlovisa.fi, som öppnades våren 2013, erbjuder lovisaborna och stadens turister ett visuellt infopaket om Lovisas besöksobjekt och tjänster.

Sidorna ger mångsidig information om bland annat stadens sevärdheter, guidade turer och evenemang enligt tema och säsong. Visitlovisa.fi riktar sig också till motorcyklister och båtfarare.

Många av stadens serviceföretag inom bland annat inkvarterings- och restaurangtjänster presenterar sig och sina tjänster på webbsidorna. Webbsidornas digra bildmaterial gör den vackra Lovisanejden rättvisa.

Lovisa ‑ liten stad, stora upplevelser www.visitlovisa.fi

GE RESPONS / TA KONTAKT: Lovisa stad, PB 77, 07901 Lovisa kaupunki@loviisa.fi / tfn 019 5551 www.lovisa.fi/deltaochpaverka Utgivare: Lovisa stad Chefredaktör: tf. förvaltningsdirektör Lilian Andergård-Stenstrand Redaktionsråd: Lilian Andergård-Stenstrand, Päivi Ahvonen, Jaana Laine Redaktion och layout: peak press / Redaktörer Päivi Ahvonen, Seppo Iisalo, Reija Kokkola / Foto Päivi Ahvonen, Eeva Kangas, Kalevi Ketoluoto, Janne Lehtinen, Sanna Nylén / AD Milla Ketolainen / Illustrationer Sanna Nylén

Tryckeri: Lönnberg Painot Oy

tredje sidan

TERO TAIPALE • Ledande läkare vid Lovisa hälsocentral sedan år 2003.

• Har tidigare arbetat i ledande ställning inom hälso- och sjukvården i Mäntyharju och Pertunmaa.

Hälsningar från hälsocentralen Vad ingår i din arbetsdag, ledande läkare Tero Taipale vid Lovisa hälsocentral?

– Ungefär hälften av min arbetstid utgörs av normala läkarsysslor, men mängden varierar från dag till dag. Jag har många uppgifter i anslutning till administrationen och utvecklingen av stadens hälsooch sjukvård, förnyelsen av servicestrukturen och det kommunala samarbetet.

Mitt jobb handlar mer om att utveckla verksamheten än om att vara chef.

Hur ser läkarsituationen ut vid hälsocentralen?

– Den är bra. Alla läkartjänster är besatta. Hälsocentralen har 12 ordinarie läkare plus två läkare som delar på en tjänst.

Hur lätt eller svårt är det att rekrytera läkare till Lovisa hälsocentral?

– Många kommuner har haft svårigheter att rekrytera läkare, men i Lovisa har det gått förvånansvärt lätt. Med undantag

för några enstaka tandläkare har vi inte behövt anlita ”hyrläkare”.

Hur ser framtiden ut?

– Situationen är bättre än någonsin tidigare. Under 17 år har jag jagat läkare, men i år kunde jag för första gången välja mellan två sökande. Lovisas goda rykte som arbetsplats har positiv inverkan.

Hur väl betjänar hälsocentralen sina klienter?

– Klienterna får alltid kontakt med hälsocentralen. Vår nåbarhet, som är 100 procent, är den bästa i landet. I brådskande fall kan vi erbjuda läkartider mycket snabbt. Vi är stolta över våra korta väntetider som står sig mycket väl i nationell jämförelse. Våra duktiga hälsovårdsproffs står som garanti för att klienterna får all den vård och hälsoupplysning de behöver - det är ju syftet med vår verksamhet!

Vad har gjorts bra och vad kan göras ännu bättre?

– I fråga om behandlingen av folksjukdomar har vi placerat oss mycket väl i nationella kvalitetsjämförelser. Inom förebyggande åtgärder finns det ännu mycket att göra, bland annat att stävja tobaksrökningen.

Vad kan man göra för att trygga hälsooch sjukvårdstjänsterna?

– Vi kan inte anställa mer personal men vi kan utnyttja andra resurser. Klienterna är faktiskt en viktig resurs – vi kan och bör lära lovisaborna egenvård. Dagens teknik erbjuder också stora möjligheter men i fråga om tekniska lösningar trampar Lovisa ännu i barnaskorna.

3

Nyttig information Wilma används flitigt Skolorna i Lovisa är flitiga användare av det elektroniska systemet Wilma som underlättar kommunikationen mellan lärarna, eleverna och föräldrarna. Wilma används på många orter i Finland.

Lärarna matar in elevernas betyg och frånvaro i Wilma och använder systemet för att kommunicera med eleverna och deras föräldrar. Eleverna använder Wilma för att välja kurser, följa med sina prestationer, läsa meddelanden och kommunicera med sina lärare.

Föräldrarna kan följa med sina barns frånvaro, läsa skolans meddelanden och kommunicera med lärarna via Wilma. Systemet används också av skolans övriga personal och ledning.

– Jag blir underrättad per e-post när jag har fått ett meddelande till min Wilma-adress. Jag läser skolans meddelanden och följer med barnens betyg och frånvaro via Wilma. Systemet är bra men dess användarvänlighet och layout borde finslipas, säger Sini Korhonen som är mor till två lovisaelever.

Dags att fimpa!

Stadsfullmäktige bekräftade i juni att Lovisa stad blir en rökfri arbetsplats 1.1.2014.

ANVISNINGAR FÖR VEDELDNING Hur eldar man ekonomiskt, rätt och utan rökbildning? Broschyren Guide för vedeldning, som är producerad i samarbete mellan Lovisa stad, Helsingforsregionens miljötjänster och kommunerna i Nyland, ger svar på frågan. Broschyren kan avhämtas på Lovisa huvudbibliotek (Drottninggatan 24) eller laddas ned på webbadressen http://www.hsy.fi/tietoahsy/Documents/Julkaisut/ Guide_for_vedelding_A5.pdf TIPS FÖR VEDELDAREN: • Använd endast torr ved.

• Bränn inte plast eller målat/ impregnerat virke.

• Stäng inte spjället förrän kolen slutat glöda.

• Iaktta skorstensrökens färg. Ju ljusare röken är desto renare är eldningen.

• Tänk på grannarna.

Källa: Guide för vedeldning, Helsingforsregionens miljötjänster (HRM)

4

Ärendet bereddes i samråd med arbetarskyddsorganisationen och företagshälsovården. Vid beredningen uppmärksammades frågan om vilka stödåtgärder staden kan vidta för att uppmuntra personalen till att avhålla sig från rökning på arbetsplatsen. Avsikten är att ordna ett informationsmöte för de anställda.

– För närvarande kartlägger staden och närcheferna hur frågan om rökfrihet har tagits emot på arbetsplatserna. På basis av resultaten formuleras ytterligare strategier för att underlätta övergången till rökfrihet. Staden kan inte förbjuda rökning under lunchoch kafferasterna, men arbetsplatserna kommer inte att ha rökrum eller rökrutor för de anställda, säger personalchef Jan Rosenström.

Han betonar att utgångspunkten är personalens hälsa och trivsel. Avsikten är att satsa på effektiva stödåtgär-

der, inte att införa ett strikt övervaknings- och bestraffningssystem.

Som möjliga stödåtgärder har man diskuterat bland annat deltagande i kostnaderna för nikotinavvänjning och bildande av stödgrupper för dem som vill minska sitt rökande eller fimpa för gott.

– Vi samarbetar fortlöpande med företagshälsovården. Rökfriheten gäller stadens samtliga arbetsplatser och fullmäktige utgår från att förändringarna börjar synas överallt efter årsskiftet. Staden vill visa att Lovisa, i likhet med andra kommuner, främjar rökfrihet och rökfria miljöer. Införandet av rökfrihet har lyckats väl runt om i landet – Lovisa utgör säkert inget undantag!

Ytterligare information: Personalchef Jan Rosenström, tfn 0440 555 210, jan.rosenstrom@loviisa.fi

Under den gångna sommaren stod Lovisa som värd för inspelningen av barnfilmen Onneli och Anneli. Skådespelarna och produktionsteamet på tiotals personer var en vanlig syn runt om i Lovisa under hela sommaren.

Inspelningarna påverkade också lovisabornas vardag – trafiken omdirigerades och det skulle vara tyst i omgivningen när scenerna spelades in. Samarbetet med Lovisa stad förlöpte friktionsfritt och produktionsbolaget riktar ett stort tack till lovisaborna för deras flexibilitet och samarbetsvilja.

- Staden och lovisaborna förhöll sig mycket positivt till oss och inspelningarna. Det var både trevligt och givande att spela in barnfilmen i Lovisa, säger produktionschef Carita Kauppinen.

Trailern till filmen Onneli och Anneli finns på webbadressen www.lovisa.fi/onneliochanneli

Biopremiären är i januari 2014.

Foto: Jolle Onnismaa

Filmteamet tackar

Kulturkarnevalen i Lovisa MOTION OCH IDROTT PÅ SKOLGÅRDEN

Byggandet av Lovisa finskspråkiga skolcentrum framskrider enligt planerna, vilket innebär att eleverna kan inleda höstterminen 2014 i den nya skolan.

- Arbetet har framskridit som planerat och budgeten på 12 miljoner euro håller, säger lokalchef Antti Kinnunen.

Under den gångna sommaren kunde lovisaborna följa med gjutandet av grunden och resandet av väggelement.

Hela konceptet bygger på funktionalitet och användarvänlighet.

- Målsättningen är att kunna använda skolcentret också kvällstid och under vecko­ sluten. Gårdsområdet lämpar sig utmärkt för bland annat bollspel, lek och motion, säger Antti Kinnunen.

Det populära ungdomsevenemanget Kulturkarnevalen, som arrangeras av Finlands Svenska Skolungdomsförbund, går av stapeln i Lovisa 7–10 november. I likhet med tidigare år deltar flera hundra skolelever i evenemanget som främst riktar sig till ungdomar i högstadieåldern.

Under evenemanget kan ungdomarna delta i bland annat workshops och trevliga kvällsjippon. Så som namnet anger handlar Kulturkarnevalen om kultur i olika former – bland annat konst, musik och motion.

Evenemanget ordnas i de svenska skolorna och på andra håll i staden.

– Samarbetet med Lovisa stad har fungerat utmärkt. Staden förhåller sig mycket positivt till att ett stort finlandssvenskt evenemang arrangeras i Lovisa, säger producent Eva-Helen Ahlberg.

Kulturkarnevalen samarbetar också med andra lokala aktörer, bland annat tidningen Östra Nyland, Lovisa dansinstitut, Almska gården och Sail-Dynamics.

– Alla är glada över att evenemanget i år arrangeras i Lovisa.

Vi känner oss varmt välkomna till staden och är övertygade om att Kulturkarnevalen 2013 blir en verklig höjdare för alla som deltar, säger Eva-Helen Ahlberg. www.kulturkarnevalen.fi, eva-helen@kulturkarnevalen.fi, tfn 050 337 0367 5

Nyttig information JORDVÄRME KRÄVER TILLSTÅND

Bokbussen på nätet!

Om du planerar att använda jordvärme för uppvärmning av ditt hem bör du ansöka om tillstånd hos byggnadstillsynen. De lokala miljöskyddsföreskrifterna innehåller vissa begränsningar och rekommendationer gällande användning av jordvärme. Syftet med begränsningarna är bland annat att skydda stadens grundvattenområden och att förebygga risker och problem.

Ansökningsblanketterna finns på webbadressen www.lovisa.fi/byggnadstillsyn och miljöskyddsföreskrifterna på webb­ adressen www.lovisa.fi/miljoochnatur/lokalabestammelser.

Bokbussens ruttkarta med hållplatser lades ut på stadens webbsidor i somras. Genom att klicka på en bussbild får du information om hållplatsens läge och bussens ankomsttid. Information om trafikeringsdagarna och ankomsttiden finns också på bussens hållplatser. www.lovisa.fi/bokbussen

Genuin småstadsjul!

Det programspäckade evenemanget Lovisa Jul 2013 ordnas under två veckoslut, nämligen 7–8.12 och 14–15.12.

Vid sidan om de välbekanta julhemmen bjuds besökarna i år på några nya stämningsfulla julhem.

De många basarerna, jippona och programpunkterna ger en varm försmak av julen.

Tidningen Lovisa Jul 2013, som är ett omfattande infopaket om julens händelser, delas ut till alla hushåll i Lovisa under perioden 22–24.11. Tidningen distribueras också i östra Nyland, Helsingfors, Kotka och Kouvola. Tidningen Lovisa Jul kan även avhämtas på turistbyrån i Lovisa. I väntan på julen!

Ytterligare information: www.visitlovisa.fi

6

PEKPLATTAN som läromedel Utbildningsstyrelsens anslag på 50 000–60 000 euro innebär att Lovisa kan skaffa upp till ett par hundra nya pekplattor till skolorna. Anskaffningsbeslutet medför att försöket i de svenskspråkiga skolorna får en fortsättning också på finskt håll.

– Vi har använt ett tjugotal Windows-8-baserade pekplattor i undervisningen i stadens svenskspråkiga skolor. Tack vare anslaget kan vi köpa in åtskilligt fler plattor till skolorna, säger utbildningschef Timo Tenhunen.

Läraren John Björkskog från Generalshagens skola, som har lett projektet, säger att pekplattorna och deras applikationer utgör ett utmärkt komplement till den traditionella undervisningen.

– Eleverna upplever pekplattorna som både trevliga och motiverande.

ÖS TRA

Vi har bland annat editerat texter och bilder som grupparbete. Pekplattorna lämpar sig också som läromedel i ämnena matematik och musik. Plattorna är ett utmärkt stöd i skolarbetet, säger John Björkskog.

– Vi planerar samarbete med biblioteken och lokalpressen. Via pekplattorna kan eleverna läsa de elektroniska tidningarna vilket ökar deras intresse för bland annat samhällsfrågor, säger Timo Tenhunen.

Ytterligare information: utbildningschef Timo Tenhunen, tfn 0440 555 332, timo.tenhunen@loviisa.fi och lärare John Björkskog, john.bjorkskog@loviisa.fi

Delta och påverka Justitieministeriet öppnade webbtjänsten invånariniativ.fi i september. Lovisa stad har anslutit sig till tjänsten. Tjänsten erbjuder ett underlag för att lägga fram invånarinitiativ både på finska och på svenska. På webbtjänsten kan man lägga fram initiativ till de kommuner som har anslutit sig till tjänsten. Initiativen förhandsgranskas innan de publiceras. Både kommunerna och kommuninvånarna kan använda tjänsten gratis. www.invanarinitiativ.fi www.lovisa.fi -> Delta och påverka -> Invånarinitiativ

Bygg i

GRÅBERG Tomtpresentation

www.lovisa.fi/graberg

HEJA TOR! Lovisa stad har understött Lovisa Tors innebandylag under flera år och vill också under säsongen 2013-14 backa upp laget som på många sätt är viktigt för lovisaborna. Innebandylaget, som spelar i FM-ligan, ger staden riksomfattande synlighet. I ligan spelar Lovisa Tor under namnet Loviisa.

Tors hemmamatcher har ca 500 åskådare. Den egna stadens lag har ökat intresset för innebandy bland ungdomarna i Lovisa.

Samtliga lågstadieelever i Lovisa bjuds på en gratis match under spelsäsongen. www.tor.fi/salibandy

7

Foto: www.uudenmaanvirkistysalueyhdistys.fi

Vackra Kvarnträsket Kvarnträskets drygt 120 hektar stora friluftsområde, som är det näst största inom Föreningen Nylands friluftsområden, finns i Pålböle vid gränsen mot Borgå. Friluftsområdet har ödemarkskaraktär. Det karga träsket med sina frodiga stränder erbjuder vandraren rofyllda landskap och fåglarna trygga häckningsplatser. Stigen längs träskets östra strand löper genom stenig och lummig moskog. Bakom strandskogen på träskets västra sida finns ett mäktigt och vidsträckt bergsområde. Området har fina bär- och svampskogar.

Ytterligare information: www.uudenmaanvirkistysalueyhdistys.fi/se.php

Välbefinnande tillsammans Syftet med kompanjonskapsprojektet Med gemensamma segel är att främja invånarnas välbefinnande och livskvalitet genom samvaro och gemensam sysselsättning.

I projektet, som inleddes i Lovisa i våras, förenas krafter från den offentliga, privata och tredje sektorn. Under våren och sommaren bildade olika föreningar, stadens personal, frivilliga och företagare ett nätverk. I projektet deltar också utvecklingsbolaget Posintra och kompetenscentret inom det sociala området (Verso).

– Projektledarna sammanför aktörerna och söker upp lämpliga kompanjoner och verksamheter som stöder varandra, säger projektchef Soile Järvinen.

Avsikten är att samarbeta med läroinrättningarna och skolornas föräldraföreningar.

Projektet riktar sig till framför allt ungdomar och seniorer.

– I bostadsområdena och byarna syftar projektet till att skapa samarbetsformer som utgår från invånarnas egna behov och som ökar deltagandet. Behövlig basinformation samlades 8

in vid bland annat höstens Byar och samarbete-kvällar, säger Soile Järvinen.

Gemensamt vardagsrum För närvarande söker man ett kompanjonskapshus, det vill säga en mötes- och aktivitetslokal med ”låg tröskel”. Målsättningen är att erbjuda alla lovisabor ett gemensamt vardagsrum för välbefinnande. Ortens föreningar och företag kan använda utrymmet för bland annat möten och marknadsföringsändamål. ”Det gemensamma vardagsrummet” kommer att tillhandhålla teknisk utrustning, bland annat datorer och skrivare, samt förvaringsutrymmen mot en ringa avgift.

– Kompanjonskapshuset kommer att lämpa sig utmärkt för presentation av olika produkter och koncept inom till exempel välfärdssektorn, avrundar Soile Järvinen.

KOMPANJONSKAPSPROJEKT Kompanjonskapsprojektet Med gemensamma segel förverkligas i Fredrikshamn, Kotka och Lovisa.

Projektet administreras av föreningen Ravimäkiyhdistys ry, som producerar social- och utvecklingstjänster. Föreningen finns i Fredrikshamn.

Med gemensamma segel finansieras av Penningautomatföreningen.

Nyttig information

VÄSTRA PORTEN blir livligt köpcentrum Förhandlingarna med intresserade affärsföretag är i full gång vilket har satt fart på planeringen och byggandet av Västra porten.

– Beslut har fattats om att sälja områdets hörntomt och byggarbetet inleds förmodligen redan under våren, säger Lovisas utvecklingsdirektör Sten Frondén.

I höst fattar de berörda parterna beslut om två möjliga paketlösningar.

– Vi har gjort jämförande studier med utgångspunkt från invånarnas behov.

Målsättningen är att göra Västra porten till ett levande och livligt köpcentrum som betjänar både lovisaborna och vägresenärerna, säger Sten Frondén.

Avsikten är att inleda det övergripande byggarbetet senast i mitten av april 2015. De nya bestämmelserna i mar-

kanvändnings- och bygglagen begränsar byggandet av affärer vars yta överstiger 2 000 m2 från och med 15.4.2015.

– Därefter förutsätter byggandet av större affärsutrymmen att huvuddelen av utrymmet används för produktionsändamål.

Såguddens framtid utreds Lovisa stad har pejlat intresset för att utveckla Sågudden och bygga bostäder på området hos fem stora byggföretag. Tre av företagen har svarat nekande medan de två övriga fortfarande undersöker möjligheterna.

Därtill förhandlar Lovisa stad med

två ryska byggföretag som har visat intresse för Sågudden.

– Det ena företaget är inte intresserat av bostadsproduktion utan vill utveckla Sågudden till ett turistmål, säger Sten Frondén.

Lovisa stad vill dels bygga bostäder, dels bevara Sågudden som ett rekreationsområde.

– Innan vi fattar beslut i ärendet vill vi ha en klar bild av de tilltänkta projekten. Sågudden är ett viktigt rekreationsområde som inte får överbebyggas. Vår avsikt är att reda ut begreppen ännu i år, avrundar Sten Frondén.

9

Nyttig information

Annullera turer du inte behöver!

Eftersom salturerna i Lovisa är begränsade är det viktigt att annullera turer som inte används. Om en stående tur lämnas outnyttjad två gånger i rad kan rätten betraktas som förverkad.

Idrottsväsendet önskar att alla som inte behöver en reserverad tur annullerar den så snart som möjligt. Annulleringen ger någon annan grupp tillträde till utrymmet!

•

De stående turerna finns på webbadressen www.loviisa.fi/varauskalenteri.

•

Stående turer reserveras hos bildningscentralen, idrottsinstruktör Karolina Hovi, tfn 0440 555 485, vapaa-aika@loviisa.fi

•

Enskilda bokningar av inomhusutrymmen görs hos idrottsinstruktör Karolina Hovi, tfn 0440 555 485, vapaa-aika@loviisa.fi.

•

Enskilda bokningar av ishallen och idrottsplanerna görs på journumret 0440 555 939.

•

Ring till journumret 0440 555 892 om ett aktiverat nyckelkort inte fungerar!

Fritidsbyrån ordnar under höstlovet

ETT VATTENDISCO OCH EN TEATERRESA, ALLMÄN SKRIDSKOÅKNING, BOWLING OCH IDROTTSUNDERLAND FÖR BARN. Tilläggsuppgifter från fritidsbyrån, tfn 019 555 398 www.lovisa.fi/barnochungdom

Hämenlinna

Kouvola

Nådendal

7 1

Salo E18

Åbo

Lojo

E18

Borgå

Lovisa

Vaalimaa

Fredrikshamn Kotka

HELSINGFORS Hangö

Ombyggnaden av riksväg 7 till motorväg på avsnittet Forsby–Lovisa–Kotka är ett av utvecklingsprojekten gällande Europaväg 18 mellan Åbo och Vaalimaa.

MOTORVÄGEN öppnas för trafik

Byggandet av motorvägen E18 på avsnittet Forsby–Kyminlinna i Kotka har framskridit enligt planerna. Avsnittet Forsby–Lovisa har delvis varit i bruk sedan början av september då trafiken flyttades till det nya körfältet söder om riksväg 7.

– Avsnittet Forsby–Lovisa öppnas i sin helhet för trafik ännu i år.

Detsamma gäller avsnitten Abborrfors–Pyttis och Heinlax–Kyminlinna, säger ingenjör Noora Linnasalo-Aho från Destia.

Byggandet inleddes i november 2011. Motorvägen öppnas i sin helhet för trafik nästa år och de slutliga trafikarrangemangen beräknas vara klara före utgången av år 2015.

– Den vackra soliga sommaren gynnade vårt arbete och i dag är cirka 65 procent av arbetet på de sex avsnitten avklarat, säger projektchef Jukka Hietaniemi från Trafikverket.

Bågbron i Abborrfors, som blir färdig i oktober, är en glädje för ögat. Den visuella framtoningen och miljöaspekten har varit centrala element vid planeringen och realiseringen av ”den gröna motorvägen”.

– Varsamhet vid ingreppen i miljön, anpassade planteringar, genomskinliga ekoglas i bullerskydden och reserveringar för elladdningspunkter är några av elementen, säger Jukka Hietaniemi. www.liikennevirasto.fi/e18

10

Lahti

Kulturproducent blir kulturkonsument

Vem? PIA WILHELMSON Utbildning: filosofie magister Arbete: museichef och chef för musei- och kultur­ väsendet i Lovisa Framtid: går i pension våren 2014 Fritidsintressen: resor på temat historia, trädgårds­skötsel, matlagning och läsning Drömmar: långa kulturresor runt om i världen

Pia Wilhelmson går i pension från sitt arbete som museichef i början av april nästa år.

Hennes förhoppning är att Lovisa förblir en stark kulturstad.

När museichef Pia Wilhelmson i april nästa år stänger dörren till sitt arbetsrum på Lovisa stadsmuseum för gott avslutas en 40 år lång hektiskt era.

Pia Wilhelmson minns sommaren 1974 när hon som ung studerande i konsthistoria fick sommarjobb som katalogiserare av museets skatter. På sätt och vis sluts cirkeln nu – hennes efterträdare kommer att fortsätta katalogiseringsarbetet.

– I elektronisk form, naturligtvis.

Katalogiseringen är ett effektivt sätt att bli bekant med museets samlingar och fotografier.

Intressant och unik historia Pia Wilhelmson har arbetat för Lovisa stad i olika befattningar och med olika titlar. Efter kommunfusionen år 2010 blev hon chef för alla museer i Lovisa.

Passionen för historia, som hon ärvde av sin morfar, har smittat av sig på hennes egen dotter Anna som studerar historia och är på god väg att avlägga sin magisterexamen.

– Jag hoppas att Lovisas rika, mång-

sidiga och givande kulturliv består och utvecklas. Vår stad, som har en intressant och unik historia, bjuder på många fina kulturupplevelser för olika smaker, säger Pia Wilhelmson.

Museichefens långa och framgångsrika karriär har gett många kära minnen. Pia Wilhelmson har planerat, arrangerat och byggt omkring två hundra utställningar.

– Jag har jobbat tillsammans med museiassistent Carina Nygård i flera decennier. Det finns massor att göra inför en utställning och i många fall har vi börjat från noll. Jag är mycket tacksam över att Lovisa har satsat på museet och över att vi har fått verka fritt och kreativt.

Naturligtvis inom ramen för budgeten, säger Pia Wilhelmson med ett skratt.

Storkonsument av kultur Pia Wilhelmson minns år 1995 med stor värme. Staden firade sin 250-åriga historia med olika evenemang hela året.

– Sibeliusdagarna i Lovisa är också ett utmärkt exempel på en lyckad satsning.

I somras ordnades det populära evene-

manget för tjugonde gången i ordningen.

Stadsmuseet harmoniserar ofta sina utställningar med andra evenemang i staden. När Lovisa profile­rade sig som bröllopsstad ordnade museet en utställning om bröllopsdräkter.

– Det är mycket viktigt att olika aktörer samarbetar och stöder varandra, säger Pia Wilhelmson.

I år är inträdet till stadsmuseet fritt, vilket har lockat ett stort antal besökare.

– Lovisaborna har funnit sitt eget museum. Det är mycket viktigt att barnen blir du med sin lokala historia. Kommendantshuset bjuder på en uppsjö av spännande historier för barn och vuxna!

Pia Wilhelmson har alltid haft ett mycket inrutat schema på grund av museet och därför vet hon inte riktigt hur hon kommer att uppleva den fria pensio­ närstillvaron.

– Jag kommer att besöka olika kultur­ evenemang och läsa mycket. Tänk att kunna besöka till exempel en konsert utan att behöva tänka på hur mycket folk den drar och om ekonomin går ihop, avrundar Pia Wilhelmson.

11

Längs avsnitt med både gata och lättrafikled, till exempel längs Strandvägen i Lovisa, ger plogningen i allmänhet upphov till två snövallar.

– Fastighetsinnehavarna är skyldiga att avlägsna båda vallarna vid sina infarter.

SNÖN ÄR PÅ VÄG, är du beredd?

De senaste årens snörika vintrar har gett lovisaborna huvudbry eftersom en del av snöröjningen ankommer på fastighetsinnehavarna.

12

Staden plogar gatorna och fotgängar- och cykellederna, men fastighetsinnehavarna är skyldiga att hålla anslutningarna och trottoarerna snöfria.

Plogarna lämnar efter sig vallar som försvårar användningen av trottoarer och infarter.

– Enligt lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden ankommer snöröjningen i fastighetens anslutningsområden på fastighetsinnehavaren eller tomtägaren. Detsamma gäller eventuella gångbanor och trottoarer längs fastigheten, säger Markus Lindroos som ansvarar för samhällstekniken i Lovisa.

Gatorna plogas i viktighetsordning De gator och vägar som plogas under vintern är indelade i viktighetsklasser. Huvudlederna och matargatorna, alltså de viktigaste sidogatorna och -vägarna, tillhör klass ett och plogas först.

– Endel frågar bland annat varför granngatan plogas före den egna gatan och andra frågar varför gatorna plogas så tidigt på morgonen, säger Markus Lindroos.

De snörika vintrarna har aktualiserat frågan om var snön kan tippas när den inte längre ryms på gården.

– Stadens snötipp bakom småavfallsstationen i ändan av Byggarevägen står till alla lovisabors förfogande.

Vinterns snöstormar och kraftiga snöfall sätter stadens och entreprenörernas materiel på prov, men enligt Markus Lindroos är snöröjningen i Lovisa inte svårare än på andra orter.

– Trots att vissa delar av centrumområdet är ganska trånga lyckas plogbilarna i allmänhet hålla gatorna i skick.

Det gäller också att rikta blicken uppåt.

Om det finns risk för snö- och isras från taket ska riskområdet märkas ut tydligt och klart med till exempel bommar och varningslinor.

– Snö och is som har fallit ned på gatan från ett tak ska avlägsnas av fastighetsinnehavaren.

Sandningen av trottoarer och gångbanor är viktig.

– Om olyckan är framme ligger ersättningsansvaret hos den underhållsansvarige, påminner Markus Lindroos.

Chef för samhällsteknik Markus Lindroos, tfn 050 382 7550, markus.lindroos@loviisa.fi Felanmälningar, vinterunderhåll, tfn 040 555 0238 (1.11-15.4)

I byarna RIKE LOVISA

Ett eget Rike Google känner knappast till den lilla byn Rike – den enda information man hittar är några släktutredningar och att byn har ungefär femtio invånare.

Elina Mieskolainen, som flyttade till byn Rike år 1989 tillsammans med sin man Jorma Ojanperä, kan fortfarande betraktas som nyinflyttad.

– I den gamla kulturbyn Rike, som har anor från Stora ofredens dagar, finns en gård som har bebotts av samma släkt i över 300 års tid.

Den hänförande vackra naturen med dalar, gammal havsbotten, kullar och små berg drar till sig imponerande åskväder som vi här i Rike får beskåda, säger Elina Mieskolainen.

Rike finns i Pernå omgiven av Malmgård, Gammelby och Forsby. Eftersom ingen väg löper genom byn är det svårt att förirra sig dit.

Enligt Elina Mieskolainen är byn en lugn idyll.

Hur hittade paret den lilla byn?

– En av våra vänner tog med oss till Rike för att titta på ett torp från 1930-talet som var till salu som sommarstuga. När vi hittade torpet i ändan på en nästan igenvuxen kärrväg beslöt vi genast att köpa det – på stående fot och utan att se huset invändigt. Miljön med urberg, gamla träd och

en stor trädgård fick oss nästan att tappa andan, säger Elina Mieskolainen med ett brett leende.

Stor förändring Förändringen var stor för musikerparet som flyttade till Rike från en lägenhet i centrala Helsingfors där allt de behövde fanns ”runt knuten”.

– Till en början undrade vi om flytten från Helsingfors skulle medföra att vi förlorade kontakten med musikkretsarna i huvudstaden, men vi fortsatte båda att spela och arbeta i Helsingfors. Vi besökte nästan aldrig Lovisa, säger Elina Mieskolainen.

I dag ser det annorlunda ut. Elina Mieskolai­ nen, som är en välkänd kulturprofil i Lovisa, besöker Lovisa och Borgå ofta i arbetsärenden. I sitt nuvarande liv och i Rike, där endel inte kan finska så bra, har hon stor nytta av sina kunskaper i svenska.

– För att kunna leva ett fullödigt socialt liv i Lovisa bör man kunna svenska, åtminstone i viss utsträckning, avrundar Elina Mieskolainen.

ELINA MIESKOLAINEN Födelseort: Limingo, Uleåborg Yrke: Frilansviolinist, bailatino-, folkjamoch yogaledare, byråsekreterare på Lovisa dansinstitut, kontaktperson på Valkon kansalaisopisto Familj: Maken Jorma Ojanperä och barnen Heta och Juho Fritidsintressen: Kultur

13

seniorer

Katja Marttila-Meriaho och Lisbeth Forsblom

Uppmuntra seniorerna

ATT MOTIONERA

Konditionsskötarna Katja Marttila-Meriaho och Camilla Sundqvist på seniorservice­ centralen i Lovisa utbildar under de två kommande åren hela hemvårdspersonalen till skötare av seniorernas kondition (Kunnon hoitaja).

Utbildningen ger hemvårdarna nya verktyg för främjande av seniorernas kondition och rehabilitering. För seniorerna inom hemvården innebär 14

detta övningar som upprätthåller och förbättrar rörelseförmågan, muskelkraften och förmågan att hålla balansen, vilket höjer livskvaliteten och

underlättar vardagen. Äldreinstitutets utbildningsprogram Kunnon hoitaja ingår i Kraft i åren, som är ett hälsomotionsprogram för äldre.

SENIORER - delta i aktivitetsstunderna runt om i Lovisa!

Seniorservicecentralen i Lovisa arrangerar aktivitetsprogram för äldre, bland annat frågesporter, sittgymnastik, boccia som är ett bollspel som spelas i sittande ställning, musikråd, frågesporter och bingo.

Grupperna samlas en gång i månaden, sammanlagt åtta gånger per år till två timmar långa aktivitetsstunder. Kontakta den aktuella ledaren om du vill delta i någon av grupperna (anhöriga kan också kontakta ledaren). Staden ordnar transport vid behov.

Grupper BYAGÅRDEN I SARVSALÖ ledare Katja Marttila-Meriaho, tfn 0440 555 471 KLUBBRUMMET I FORSBY PENSIONÄRSHUS, ledare Maria Virtanen, tfn 040 179 8066 TORSBY SERVICEHUS LYCKAN ledare Gisela Avonius, tfn 044 505 1173 BLOMSTERGÅRDENS MATSAL I SÄVTRÄSK ledare Kerstin Krokfors-Julkunen, tfn 040 488 8903

SERVICELINJEN inom Lovisas område

Servicen är i första hand avsedd för äldre personer. Klienterna betalar för resan enligt busstaxan direkt till chauffören.

ONSDAG

Skjuts beställs av chauffören föregående dag senast kl. 16.00.

Måndagens skjuts kan även beställas på måndag morgon kl. 7.30-7.45. Linjetaxin hämtar klienterna från angiven adress.

Söderby – Lovisa – Söderby Avgång kl. 12.30 retur från Lovisa kl. 16.00

MÅNDAG

VIRBÖLE SERVICECENTRAL ledare Tarja Mettälä, tfn 050 827 501

TORSDAG

Liljendal – Lovisa – Liljendal Avgång kl. 9.00 retur från Lovisa kl. 11.45

Norra delen i Strömfors/ Abborfors – Lovisa – Abborfors/ Norra delen i Strömfors Avgång kl. 9.15 retur från Lovisa kl. 12.30

Tessjö – Lovisa – Tessjö Avgång kl. 10.15 retur från Lovisa kl. 13.45

Lovisa centrum med omnejd, högst 12 km från Lovisa torg Vid anrop kl. 10.00–12.00

Forsby – Pernå kyrkoby – Lovisa – Pernå kyrkoby – Forsby Avgång kl. 8.45 retur från Lovisa kl. 11.00

TISDAG

Området Valkom och Lovisa centrum Vid anrop kl. 8.30–10.30 Lappträsk centrum – Lovisa – Lappträsk centrum Avgång kl. 11.30 retur från Lovisa kl. 15.30

TAASIAHEMMET I TESSJÖ (på finska) ledare Katja Marttila-Meriaho, tfn 0440 555 470 TAASIAHEMMET I TESSJÖ (på svenska) ledare Katja Marttila-Meriaho, tfn 0440 555 470

Strömfors kyrkoby – Lovisa – Strömfors kyrkoby Avgång kl. 8.45 retur från Lovisa kl. 11.00

LINJETAXI FRÅN KABBÖLE TILL BORGÅ Varannan tisdag (udda veckor) Kabböle – Isnäs Avgång kl. 9.15 från Kabböle

Isnäs-Borgå Avgång kl. 9.35 från Aspholms bar

FREDAG

Valkom – Lovisa – Valkom Avgång kl. 9.45, retur kl. 12.00 Chaufför tfn 0440 555 333 Ytterligare information: Lisbeth Forsblom, servicechef för seniorservice Lovisa stad, Seniorservicecentralen Mariegatan 31, tfn 0440 555 345

LINJETAXI FRÅN SARVSALÖ TILL BORGÅ Varannan torsdag (udda veckor) Sarvsalö – Isnäs Avgång kl. 9.10 från Sarvsalö

Chaufför Rainer Sjöroos, tfn 0400 306 445

15

kommunen

som tjänstemannaarbete i arbetsgrupper tillsammans med utomstående ekonomi-, servicenät-, process- samt social- och hälsovårdsexperter. Utredningen inleds hösten 2013. Arbetet slutförs i december 2014, då kommunernas och städernas fullmäktige tar ställning till det eventuella förslaget till sammanslagningsavtal.

LOVISA MED

i östnyländsk sammanslagningsutredning Den nya kommunstrukturlagen trädde i kraft 1.7.2013.

Kommunerna ska nu utreda en eventuell sammanslagning med någon annan kommun.

Av de östnyländska kommunerna och städerna beslöt Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgnäs, Borgå och Sibbo våren 2013 att inleda en sammanslagningsutredning för att eventuellt grunda en ny stad.

En politisk styrgrupp som har 14 med16

lemmar styr den östnyländska sammanslagningsutredningen. Lovisa representeras av stadsstyrelsens ordförande Tom Liljestrand (ersättare Petra Paakkanen) och stadsfullmäktiges ordförande Arja Isotalo (ersättare Janne Lepola).

Själva utredningen kommer att göras

Tre alternativ för Lovisa Enligt stadsdirektör Olavi Kaleva har Lovisa tre alternativ: En gemensam kommun som består av städerna Borgå och Lovisa samt kommunerna Askola, Lappträsk, Mörskom, Sibbo och Borgnäs. Det andra alternativet är att Lovisa och Lappträsk fusioneras och det tredje alternativet är att Lovisa kvarstår som en självständig kommun liksom hittills.

Kaleva understryker att de här alternativen inte är här i någon som helst viktighetsordning.

Den fortsatta tidtabellen Under hösten diskuterar man om tidtabellen för och sättet att utreda en eventuell sammanslagning av Lovisa och Lappträsk.

Meddelandet om utredningsområde är enkelt till formen. Det sänds elektroniskt till statsmakten före utgången av november. Den fortsatta tidtabellen är beroende av riksdagens beslut om ordnandet av social- och hälsovården.

Enligt nuvarande uppskattning fattar riksdagen beslut om ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna i mars–april 2014, men det finns ännu osäkerhetsfaktorer. Efter riksdagens beslut har kommunerna ännu åtminstone sex månader tid att ta ställning till kommunstrukturfrågan, konstaterar Kaleva.

”Lovisas befolkningsunderlag räcker till” Enligt stadsdirektör Olavi Kaleva är strukturreformen av social- och hälsovårdstjänsterna i en nyckelroll då de eventuella kommunfusionerna avgörs.

Det är fråga om vilka kommuner får ordna social- och hälsovårdstjänster på basnivå och vilka inte, sammanfattar Kaleva.

Enligt de linjedragningar som regeringen Katainen har gjort ska en kommun med färre än 20 000 invånare tillsammans med de andra kommunerna i regionen utreda en samgång mellan kommunerna så att man har resurser för en tillräcklig egen serviceproduktion.

Lovisa måste visa att den ekonomiska bärkraften är tillräcklig och att vi också i framtiden klarar av att ordna socialoch hälsovårdstjänster på basnivå, konstaterar Kaleva. Till exempel behöver vi klara av att rekrytera kunnig hälsovårdspersonal. Lovisa måste ge en utredning om de här sakerna.

Det betyder dock inte att en utredning automatiskt leder till en kommunsammanslagning.

Goda hälsovårdstjänster Enligt Kaleva är Lovisas befolkningsunderlag tillräckligt för att ordna social- och hälsovårdstjänster.

I synnerhet då man beaktar att Lovisa stad och Lappträsk kommun bildar ett gemensamt samarbetsområde, d.v.s. tillsammans erbjuder social- och hälsovårdstjänster till kommuninvånarna.

I fråga om specialsjukvården hör Lovisa och Lappträsk till Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Tjänster inom specialsjukvården fås från Borgå sjukhus och Helsingfors universitets centralsjukhus.

Kaleva understryker att hälsovårdstjänsterna i Lovisa är på en god nivå nationellt sett.

Enligt en nationell jämförelse som utfördes av Institutet för hälsa och välfärd (2012) placerade sig hälsocentralen i Lovisa bland de tolv bästa. I praktiken betyder det att man får lätt kontakt till hälsocentralen, det finns läkartider att ge, man får en läkartid inom två veckor och en tid till hälsovårdare inom tre dagar och att alla läkartjänster är besatta.

Enligt Kaleva har Lovisa hälsocentral lyckats anställa kunniga läkare.

Det är inte brist på läkare och det är möjligt att även i framtiden rekrytera hälsovårdspersonal. Vår läkarkår har också en förmåga att förnya och utveckla servicen.

Stark politisk vilja Kaleva tycker att det är viktigt att de politiska grupperna i Lovisa är starkt för ett självständigt Lovisa.

Enligt min bedömning är även en majoritet av kommuninvånarna av samma åsikt, säger Kaleva.

Lovisaborna kan enligt hans åsikt se med tillförsikt på framtiden.

Vi behöver inte vara rädda för att Lovisas historia plötsligt skulle ta slut.

FRAMSKRIDANDET AV KOMMUNREFORMEN Kommunstrukturlagen träder i kraft

2013

Regeringen bedömer framskridandet

Kommunerna presenterar resultaten från sina fusionsutredningar

Den nya kommunallagen träder i kraft (tidigast)

2014

Kommunerna presenterar sina Lagen om ordnande av socialutredningsområden och hälsovården till riksdagen

2015 Den nya statsandelslagen träder i kraft (tidigast)

2016

Den nya kommunindelningen träder i kraft >>

Frågetecknen är fortfarande många, vilket innebär att tidsschemat kan förändras.

17

Info om ekonomin

Utsikten för 2013 god – svårare i framtiden

Delårsrapporten för januari–augusti visar att ett gott år 2013 förutses för Lovisa stad. Överskottet beräknas uppgå till och med till 1,5 miljoner euro.

– Skatteinkomsterna som staden fått i förskott har varit klart högre än vad man vågade förutse utifrån utvecklingen av skatteinkomster vid början av året, berättar Lovisa stads ekonomidirektör Kirsi Kettunen.

Vid början av 2013 var beloppet av de förskott som betalades staden 6 procent mindre än under motsvarande tidpunkt ifjol. Då uppvisade resultatprognosen för 2013 ett underskott på en miljon euro.

Nu har situationen blivit klart ljusare.

– Orsaken är att skatter för förvärvsinkomst betalades till statens kassa till ett belopp som klart överskred det uppskattade och skattemyndigheten har för det resterande året justerat de andelar som kommunerna får. Dessutom har skattemyndigheten ändrat sin utbetalningspraxis så att den sista posten för intäkterna för förskottsskatt i själva verket utbetalas redan i december i år. Enligt Kettunen är inverkningarna av dessa skatteändringar så stora att årets resultat för Lovisa stad ändå blir positivt.

Nedskärningen i statsandelar känns även i Lovisa Skatteintäkterna och statsandelarna för 2014–2016 väntas minska.

– Regeringen riktar enbart nästa år över hälften av den offentliga ekonomins besparingar på kommunernas statsandelar. Av statsandelarna för bastjänster nedskärs 1,1 miljarder euro.

18

Enligt Kommunförbundets beräkningar är nedskärningarna så stora att kommunerna är tvungna att höja skattesatsen med ca 1,25 procent så att de kan täcka minskningarna i statsandelarna med skatteintäkter. Samtidigt ökar staten antalet uppgifter för kommunerna under hela planperioden 2014–2016.

Enligt Kettunen blir situationen för Lovisa stads del inte lättare av att stadens åldersstruktur utvecklas mot en riktning som ur den ekonomiska hushållningens synvinkel är ofördelaktigare.

– Andelen äldre invånare ökar betydligt och andelen personer som arbetar ökar inte så mycket att man med den nuvarande servicestrukturen kan säkerställa högklassiga och tillräckliga tjänster.

Sparpotential på 5–7 miljoner euro För närvarande upprättas ett program för effektivering av stadens ekonomi så att kostnaderna redan under nästa år kan minskas. Sparpotentialen för de tre inkommande åren har uppskattats uppgå till 5–7 miljoner euro. Beloppet baserar på utredningar där kostnadsstrukturen för Lovisa stad har jämförts med kommuner av motsvarande storlek och som har liknande åldersstruktur.

– Det är nödvändigt med en sparkur så att vår stad även i fortsättningen kan erbjuda högklassiga och goda tjänster och så att skattesatsen inte behöver höjas

orimligt mycket, säger Kettunen.

I maj gav stadsstyrelsen centralerna en ram för budgetberedningen. Ramen innefattade ett centralspecifikt effektiveringskrav.

– I samband med beredningen av budgeten har centralernas direktörer utarbetat sina förslag om effektiveringen av verksamheten. Det största trycket riktas på grundtrygghetscentralen, vars sparbehov uppgår till ca 750 000 euro. Bildningscentralens besparingar kommer att vara kring 600 000 euro, tekniska centralens 230 000 euro och för den allmänna och koncernförvaltningens del uppgår besparingarna till ca 250 000 euro.

– Överskotten som ackumulerats under de senaste åren ger Lovisa stad en aning extra tid att förbereda sig och spelrum med tanke på framtiden, menar ekonomidirektör Kirsi Kettunen.

Allmänna och koncernförvaltningen

250 000 € Grundtrygghetscentralen

Tekniska centralen

230 000 €

”Strukturella ändringar måste göras”

750 000 €

Bildningscentralen

600 000 € Grundtrygghetscentralen och bildningscentralen tvingas spara mest i reda pengar.

INVESTERINGAR 2012–2016

miljoner euro

Enligt Kettunen har Lovisa stads positiva resultat­ utveckling 2011–2013 uppnåtts genom ”osthyvlande” och en stram kostnadsdisciplin i centralerna.

– Tacket går till de ansvariga cheferna och de anställda i staden, som med sin verksamhet har kunnat inverka på uppkomsten av utgifter. Samtidigt har det inte skett större ändringar i servicenätet i jämförelse med tidsperioden innan kommunsammanslagningen.

Ekonomidirektören anser att man nu kommit till den punkt där strukturella ändringar måste göras.

– Osthyvlande lyckas inte längre och med det kan man inte möta den utmaning som utvecklingen av befolkningsstrukturen i Lovisa stad medför i framtiden.

Redan nästa år kommer att vara krävande.

– Lovisa stad får ännu då 1,3 miljoner euro i statsandelar som betalas på grund av kommunsammanslagningen, men trots det uppvisar den budgetram som stadsstyrelsen fastställt för 2014 ett underskott på en miljon euro. De största orsakerna till detta är nedskärningarna i statsandelarna och den förutsedda utvecklingen av skatteintäkterna.

SPARKRAV I LOVISA 2014

BUDGET 2012 PROGNOS 2012 BUDGET 2013 BUDGET 2014 BUDGET 2015 BUDGET 2016

Investeringar Avskrivningar + räntor

Lånesaldo

Nettoinvesteringarna 2013 uppgår till 11,6 miljoner euro. Merparten av detta, 7 miljoner euro, anknyter till byggandet av finska skolcentrumet. De övriga investeringarna anknyter närmast till infrastrukturprojekt och utveckling av bostadsområden.

LÅN €/INVÅNARE

UTGÅNGSPUNKTER FÖR BUDGETBEREDNINGEN Lovisa stads skattesats bevaras oförändrad vid 19,75 procent.

Man gör inga permitteringar och personal avskedas inte.

Lovisa kommer att fortsätta som en självständig kommun.

BUDGET 2012

PROGNOS 2012

BUDGET 2013

BUDGET 2014

BUDGET 2015

LÅN € / INVÅNARE

I år stiger lånestocken till 1 646 euro per invånare. Den är klart lägre än genomsnittet i landet (år 2012: 2038 euro). Lovisabornas lånebörda uppgår 2015 uppskattningsvis till 2 521 euro per invånare.

19

Info om ekonomin

Man tyglar tillsättandet av uppgifter Personalkostnaderna – ca 50 miljoner euro – utgör ca hälften av Lovisa stads utgifter.

I samband med fastställandet av budgetramen beslutade stadsstyrelsen att man ska sträva efter att minska det totala antalet personal. Personalantalet minskas i samband med att anställda går i pension. I medeltal uppnår årligen 40 anställda i Lovisa stad 63 års ålder.

– Vi måste tygla återtillsättandet av uppgifterna. I vart och ett fall måste man överväga om en ny person anställs istället för en person som går i pension eller annars avgår eller om man kan ordna uppgifterna på något annat sätt. Dessutom måste man intensifiera samarbetet och rörligheten av resurser mellan centralerna.

Enligt ekonomidirektör Kirsi Kettunen ska man även överväga om någon uppgift är nödvändig med tanke på ordnandet av stadens tjänster eller om till exempel den tredje sektorn kan åta sig att sköta uppgiften.

– Det finns många alternativ. Det är viktigt att allokera personalresurserna rätt och att få anställda dit de med tanke på serviceproduktionen behövs allra mest.

BESLUTEN I NOVEMBER Beredningen av budgeten och det därtill relaterade programmet för effektivering har övergått från tjänstemannaberedningen till det politiska beslutsfattandet.

Stadsstyrelsen behandlar stadsdirektörens budgetförslag på budgetmötet som hålls i slutet av oktober. Fullmäktige beslutar om budgeten och samtidigt om åtgärderna för effektiveringsprogrammet i mitten av november.

Samtidigt beslutas det även om skattesatserna för 2014.

20

INKOMSTSKATTESATSER 2013 FÖR VISSA KOMMUNER I NYLAND 22 20

19,75

18 16

ijär

rm

Nu

vi

rgå

Bo

bo

Sib

äs

rgn

Bo

o

Loj

A ila rg m sk älä VIS änts örsko Pukk ppträ asebo M LO R M La

Kommunalskattesatsen i Lovisa ligger vid medelnivån i jämförelse med de övriga motsvarande kommunerna i Nyland.

Föreslagna sparobjekt för 2014–2016 GRUNDTRYGGHETSCENTRALEN

BILDNINGSCENTRALEN

TEKNISKA CENTRALEN

SPARKRAV FÖR 2014: 750 000 EURO

SPARKRAV FÖR 2014: 600 000 EURO

SPARKRAV FÖR 2014: 230 000 EURO

Att centralisera filialmottagningarna till huvudhälsostationen

Pensionering av undervisningspersonal och ändringar i skolnätet (skolnätsutredning på kommande våren 2014)

Att minska personalkostnaderna, omorganisera arbetena och utveckla systemet för arbetsberedskap

Att skära ned timresurser

Att minska resekostnaderna

Att avsluta det sensomotoriska centrumets verksamhet

Att omorganisera skötseln av områdena

Att centralisera tandvården till huvudhälsostationen, med undantag av Lappträsk Att omorganisera den öppna vården och rådgivningsbyråerna: Att centralisera funktionerna i Tessjö, Valkom och Liljendal 2014 och funktionerna i Strömförs 2015 Att effektivera vårdavdelningsverksamheten på hälsovårdscentralen: Att inskränka verksamheten under sommaren 2014 Att minska antalet vårdplatser och att påbörja hemsjukhusverksamhet 2015 och 2016 Att förbättra processerna för vårdkedjorna och förbättra remisspraxisen till den specialiserade sjukvården Att inom mentalvårdstjänsterna satsa på rehabiliterande arbete Att effektivera laboratorie- och röntgentjänsterna

Att korta av gatubelysningstiderna

Vikariearrangemang, att justera anställningsförhållanden på visstid, att justera löneanslag Att internt ordna vaktmästeritjänsterna för idrottshallen Att justera biblioteksnätet: Att lägga ner Valkom närbibliotek (2014) och Tessjö närbibliotek (2015) Att se över öppettiderna för Strömfors närbibliotek Att ändra nämndernas strukturer (2014), att upplösa direktionerna (2015) och att slå samman institutens direktioner (1.1.2015) Att flytta dagvårdsenheterna från hyrda lokaler till lokaler som är i stadens ägo

ALLMÄN OCH KONCERNFÖRVALTNING SPARKRAV FÖR 2014: 250 000 EURO Att minska personalkostnaderna Att tygla materialanskaffningarna Att minska köptjänsterna Att öka skogsavkastningen

21

vuosi /år 2013

Loviisan kaupungin tulot ja menot Lovisa stads intäkter och utgifter Toimintatuotot Verksamhetsintäkter 20 461 000

Kunnan tulovero Inkomstskatt 47 200 000

Osuus yhteisöverojen tuotosta Valtionosuudet Andel av samfundsskatten Statsandelar 25 850 000 10 000 000

Kiinteistövero Fastighetsskatt 6 900 000

Rahoitustuotot Finansiella intäkter 739 000

TULOT - INTÄKTER Graafi kertoo, mistä Loviisan kaupunki saa tulonsa ja mihin eurot menevät. Lähteenä on käytetty Loviisan vuoden 2013 talousarviota.

Grafen visar Lovisa stads intäktskällor och utgiftsobjekt. Uppgifterna är tagna ur Lovisa stads budget 2013.

Suurin tulolähde muodostuu verotuloista. Yhteensä tuloverosta, kiinteistöverosta ja yhteisöveroista kertyy kaupungin kassaan yli 64 miljoonaa euroa.

Skatterna utgör stadens största intäktskälla.

Inkomstskatten, fastighetsskatten och samfundsskatten inbringar sammanlagt över 64 miljoner euro.

Menot koostuvat pääosin toiminta- ja henkilöstökuluista sekä palveluiden ostoista. Eniten euroja käytetään terveys- ja sairaanhoitopalveluihin, sosiaalihuollon palveluihin sekä lasten päivähoitoon, peruskouluihin, lukioihin ja ammatilliseen koulutukseen.

Utgifterna utgörs främst av verksamhets- och personalkostnader och kostnader för köptjänster.

Hälso- och sjukvården, socialvården, dagvården, grundskolorna, gymnasierna och yrkesutbildningen står för merparten av utgifterna.

että Loviisan verotulokehitys on ollut HUOM! Osavuosikatsaus tammi–elokuulta 2013 osoittaa, i ennustetaan 1,5 miljoonaa euroa. ennakoitua parempi. Vuoden 2013 ylijäämäks

2013 visar att skatteintäktsutvecklingen OBS! Delårsrapporten för perioden januari–augustiförväntas bli 1,5 miljoner euro. har varit bättre än beräknat. Årets överskott

Perusturvakeskus Grundtrygghetscentralen 55 100 000

Sivistyskeskus Bildningscentralen 25 400 000

Tekninen keskus Tekniska centralen 12 900 000

Yleinen ja konsernihallinto Allmän och koncernförvaltning 13 800 000

Demokratiapalvelut Demokratitjänster 1 300 000

MENOT - UTGIFTER Perusturvakeskus = terveys- ja sairaanhoitopalvelut, sosiaalihuollon palvelut, senioripalvelut, velkaneuvonta Grundtrygghetscentralen = hälso- och sjukvårdstjänster, socialvårdstjänster, seniortjänster, skuldrådgivning

Sivistyskeskus = lasten päivähoito ja varhaiskasvatus, esiopetus, peruskoulut, lukiot, ammatillinen koulutus, kansalaisopistot, vapaaaikatoimi, museo- ja kulttuuripalvelut, kirjastot Bildningscentralen = dagvård och småbarnsfostran, förskoleundervisning, grundskolor, gymnasier, yrkesutbildning, medborgarinstitut, fritidsväsende, musei- och kulturtjänster, bibliotek

Tekninen keskus = hallinto-, talous- ja asiakaspalvelut, kaupunkisuunnittelu ja kaavoitus, kiinteistö- ja paikka­ tietopalvelut, rakennusvalvonta ja ympäristönsuojelu, yhdyskuntatekniikka, tilapalvelu, liikenneväylät ja yleiset alueet, puistot ja viheralueet Tekniska centralen = förvaltnings-, ekonomioch kundbetjäning, stads­plane­ring och planläggning, fastighets- och GIS-tjänster, byggnadstillsyn och miljövård, samhällsteknik, lokalservice, trafikleder och allmänna områden, parker och grönområden

Yleinen ja konsernihallinto = hallintopalvelut (sis. yleishallinto, viestintä, henkilöstöhallinto, tietohallinto), talouspalvelut (sis. myös siivous- ja ruokapalvelut), kehittämispalvelut (sis. kehittämis-, matkailu- ja maaseututoimet), Loviisan satama Allmän och koncernförvaltning = förvaltningstjänster (inkl. allmän förvaltning, kommunikation, personalförvaltning, dataförvaltning), ekonomitjänster (inkl. städtjänster och kostservice), utvecklingstjänster (inkl. utvecklings-, turist- och landsbygdsväsende), Lovisa hamn

Demokratiapalvelut = tarkastuslautakunta, kaupunginvaltuusto, kaupunginhallitus Demokratitjänster = revisionsnämnden, stadsfullmäktige, stadsstyrelsen