Tillsammans!

rgĂĽ lokalser vice Personaltidning fĂśr Bo 14

2/20

VARDAGENS

HJÄLTAR

g. ats är allt annat än osynli nliga hjältar, men vår ins as osy xn ns vu , ge da ars var om a gd all un , är Vi barns s och känns i flera tusen Det vi åstadkommer syn ter om oss! skö vi att t tig vik är t g. De och äldre personers varda

BRA GJORT GÖRAN!

G

öran påbörjade sin semester den 2. september för att sedan avgå i pension den 1. december. Semestern invigde han med en två månaders Europaturné med sin husbil och hundar.

Efter 24 års arbetskarriär inom Borgå stad ville Göran ”stänga dörren ordentligt” och öppna en ny genom att flytta från Borgå till Jämsä.

Efter grundandet av Affärsverket hade Göran en avgörande roll inom fastighetsservicen. Han förde framåt det nya sättet att gå till väga som baserar sig på kunderna och affärsverksamheten. Den 24. september fyller Göran 66 år.

Vi önskar Göran lycka till och välförtjänta pensionsdagar.

CHEFREDAKTÖR Annika Malms-Tepponen

2

UTGIVARE Borgå Lokalservice

REDAKTION peak press & productions oy Skepparegatan 2, 07920 Lovisa tfn 019 535 552 www.peakpress.net

Redaktionschef | Päivi Ahvonen AD | Sanna Nylén TRYCKERI Lönnberg Painot Oy, 2014

EEVA KANGAS

Vi är smarta

F

12 – Datasäkerheten är precis så bra eller dålig som den svagaste länken påminner dataadministrationschef Axel Ek.

10

örberedningen av budgeten för 2015 är på slutrakan.

Man får nästan dagligen läsa i lokaltidningarna om den dåliga ekonomin - underskott, nedskärningar i statsandelar och möjliga skattehöjningar. Vi skall vara medvetna om realiteten och tillsammans söka utvägar för att kunna producera en tillräckligt bra och ekonomisk service. Den service som vi producerar finansieras med skattemedel och vi är själva med att betala för den.Medborgarsamtalen har krävt tilläggsutredningar om utvecklingen av köksnätverket. Man har ännu en gång utrett utvecklandet av det nuvarande distributionsköksnätverket men slutresultatet är det samma.

Det enda vettiga alternativet är att bygga ett centralkök. Varför skulle man bygga sju kök och öka de årliga driftskostnaderna när man kan sköta samma sak med bara ett! Vi strävar efter att tillreda högklassig mat med vettiga kostnader. Saker kommer att skötas annorlunda men jag hoppas att vi kan ta det som en positiv utmaning som ger oss möjligheten att lära oss någonting nytt.

Chefredaktör Annika Malms-Tepponen

Vi har fått flera nya datorer till arbetsställena och målsättningen är att saker angående anställningsförhållandet kan skötas så smidigt som möjligt genom Henkka. Det krävs tid för att bli van med det nya handlingssättet men vi övar på detta ett steg i taget. Det blir dessutom möjligt för alla att använda intranätet. Där hittar man såväl aktuella saker som anvisningar gällande det egna arbetsförhållandet.

Nu när kvällarna mörknar planerar vi Lokalservicens gemensamma lillajulsfest. Många kommer säkert med värme ihåg vår första fest i Iiris år 2011.

Vi lever i en värld full av förändringar.

Organisationer, som förstår sig på förändringar och utmaningar i verksamhetsmiljön och kan göra rätta beslut på basen av dem, kallas smarta. Således är vi smarta!

Kämpa på i höst :)

Annika

Innehåll Smidigt arbete ger välbefinnande.

Vardagens Hjältar .................................................................. 2 Ledare ..................................................................................... 3 Det bästa i mitt arbete .......................................................... 4 Nytt........................................................................................... 6 Musti duger inte som lösenord ..................................... 8 Allt går som i Strömsö ...................................................... 10 Borgå Lokalservicen satsar på utbildning .......................... 12 Ta hand om dina fötter ......................................................... 16 Smidig vardag som yrke........................................................ 18 Tillsammans!

Hyvä me!

3

Jobben & människorna!

Det bästa i mitt arbete TEXT: REIJA KOKKOLA BILDER: JANNE LEHTINEN, VIRPI LEHTINEN

Man uppskattar mitt jobb

Helka Juntunen, kostserviceansvarig, Hornhattulan päiväkoti

”Daghemmet virvlar av barn i olika åldrar och det är många munnar som skall mättas. Därför är dagarna lagom bråttom när man kokar potatis, pasta och ris samt tillreder sallad och mellanmål. Diskhögen är speciellt stor då det bjuds på gröt till lunch. Men det gör ingenting eftersom jag trivs så bra på mitt jobb.

Jag jobbar i köket så jag träffar inte barnen under dagen. Jag uppskattar trevliga arbetskompisar, bra arbetsredskap och den trevliga arbetsmiljön.

Dessutom är jag glad över det att jag ofta kallas för en glädjespridare.

Det är viktigt att veta att mitt arbete uppskattas och jag är omtyckt. Det är kanske det bästa med mitt jobb. Jag vill inte ens bli pensionerad även om att jag är i den åldern. Jag är livlig till min natur och hinner med många hobbyer utöver jobbet. Jag dansar och plockar bär i skogen på hösten; sedan kokar jag saft av det jag hittat.”

Det finns inte två likadana dagar ”Mina arbetsuppgifter varierar väldigt mycket och det passar mig utmärkt.

Det skall skottas snö, fixas saker och klippas gräs. Jag jobbar inom- och utomhus enligt behov.

Jag har jobbat tidigare som timmerman och målare så jag är van vid att jobba med händerna. Jag gör egentligen allt som man har verktyg till och

det har redan gått nio år i branschen.

Om jag inte trivdes i det här jobbet skulle ja har slutat redan för länge sedan. Det var ingen stor förändring att flytta över till Borgå Lokalservicen eftersom arbetsuppgifterna inte förändrades. Det bästa med det här jobbet är omväxlingen. Ingen dag är lik den andra.”

Dennis Forsberg, fastighetsskötare, Gammelbackan skola, barack-skola och parken, Eestinmäen päiväkoti och Pepot Daghem

Teori och inlärning i arbetet

4

Inka Rimpiläinen, Parkdaghemmets kök, läroavtalselev

”Jag har nyligen börjat läroavtalsutbildningen i Edupoli. I början har jag fått lära mig köksarbeten här i daghemmet. Jag kokar ris, pasta och potatis och tillreder sallader och mellanmål. Jag ser ivrigt fram emot Edupolis skoldagar då jag får lära mig teori vid sidan av det praktiska arbetet.

Jag tycker att arbetstiderna är helt ok och jobbet är inte för tungt fysiskt sett. Daghemmets personal och jobbkompisar är trevliga och vänliga. Mest gillar jag ändå när barnen kommer till dörröppningen att växlar några ord. Jag tycker väldigt mycket om barn och att prata med dem.”

Barn är roliga ”Jag har jobbat inom fastighetsbranschen tidigare så det var naturligt att flytta till fastighetssidan från idrottssidan. Det blev aktuellt med att byta bransch då jag hade en olycka med min axel som inte ännu är helt i skick. I början körde vi med fyra timmars arbetsdagar och nu har vi förlängt arbetsdagen till de normala åtta timmarna.

När jobbet började rulla smidigt och en anställd blev samtidigt pensionerad fick jag en fast anställning. Vilken tur jag hade!

Mitt arbete är mångsidigt och jag får röra på mig mycket. Jag skottar snö, klipper gräset, kvistar träd, fixar klät-

terställningar och byter lampor. Arbetet sker i många olika daghem och det är roligt när barnen kommer och pratar med mig. I början undrade de kanske vem jag var, men snabbt blev de vana vid mig. Och sedan dess har jag fått många små hjälpare. När jag kvistade äppelträden samlade barnen alla ruttna äpple i skottkärran och man tog de ätbara äpplena i förvar.

Det bästa med mitt jobb är att umgås med barnen och personalen. Ett stort tack går också till roliga och hjälpsamma arbetskompisar. Man får alltid hjälp när det behövs.”

Ronny Jalonen, fastighetskötare i sju fastigheter i Borgå

Som en andra familj

Julia Gournoug, Lokalvårdare, Johanna-koti

”Jag minns då det nya vårdhemmet byggdes och jag brukade ofta gå förbi där. Jag önskade att jag en dag skulle få jobba där.

Kanske en större makt hörde min önskan eftersom jag nu jobbar som lokalvårdare här. Och jag är så oerhört tacksam för allt: jag har ett självständigt jobb och otroligt bra arbetsredskap. Desinficerings- och rengöringsmedlen samt andra redskap är av yttersta kvalitet och jag får beställa dom själv vid behov. Om morgnarna tömmer jag sopkorgar från båda vå-

ningarna och städar 60 rum under dagen. Med kombimaskinen blir allt så underbart rent.

Det känns bra när min chef ringer mig för att fråga hur jag mår och om jag klarar av allt. Då känns det att jag kan och klarar det här! Jag uppskattar högt att folk här hälsar på mig och ler tillbaka. Alla är positivt inställda och det förekommer ingen mobbning eller smutskastande. Det bästa med jobbet är därför naturligtvis mina underbara arbetskompisar som har blivit nästan som min andra familj.”

Man ser resultatet av sitt eget arbete ”Jag är jätteglad över att ha fått planera daghemmets verksamhet. Jag har fått ingå avtal direkt med kunden och tillsammans har vi anpassat daghemmets verksamhet enligt individuella krav. Det känns att jag är involverad och samarbetet fungerar bra!

Om det är nånting som inte fungerar funderar vi över olika lösningar till problemen.

Jag var tvungen att vara sjukledig i ett och ett halvt år på grund av en axeloperation. Till att börja med fick jag jobba

på prov några timmar om dagen och när axeln verkade hålla ordentligt kom jag tillbaka på fulltid. Det har varit väldigt viktigt för mig eftersom jag tycker om att jobba och saknade rutiner i min vardag.

Man är i farten hela tiden och kunderna och personalen är trevliga. Dessutom är arbetet mycket belönande. Men det bästa med jobbet är nog den goda atmosfären i arbetsgemenskapen även om man ofta har bråttom på jobbet. ”

Eija Nykänen, Gammelbacka barack-daghem, kostserviceansvarig

Tillsammans!

5

SAMMANSTÄLLD AV: PÄIVI AHVONEN

SANNA NYLÉN

Nytt!

?

HUR STÅR DET TILL MED PLANERINGEN AV KÖKSMODELLEN?

H

Kallesrundan

H

östvandringen genomfödes i början av oktober i Liljendal. Man vandrade den tio kilometer långa rundan nästan av sig själv i ett bra sällskap och på vägen fick man njuta av läcker vägkost. Med i utflykten välkomnade man också familjemedlemmar. Personalens gemensamma vandring ordnades nu för tredje gången.

ur och var kommer måltiderna att tillredas inom Borgå i framtiden? Kommer det att ske i centralköket eller någon annanstans? Saken behandlas inom stadsstyrelsen den 20.10.2014.

– Direktionen har förordat centralköksmodellen men nu väntar man på stadsstyrelsens beslut om projektplaneringen, berättar kostservicechef Birgitta Creutziger.

I centralköksmodellen levereras maten inte varm till områdesköken utan som kall. Måltiderna hettas sedan upp i distributionsköken där man även kokar de så kallade energitillskotten dvs. potatis, ris eller pasta.

Birgitta berättar att ordförande för Föräldrarföreningar i Borgå rf. har under hösten besökt områdesköken och i oktober bekantgjorde sig stadsstyrelsens medlemmar med ett centralkök i Kotka. Man har också informerat föräldraföreningen om de nya köksplanerna.

Strama tider fortsätter

D

et synns inget slut på de strama tiderna. Affärsverket Borgå Lokalservicens verkställande direktör Annika Malms-Tepponen berättar att Borgå stads budgetförslag visar ett underskott på 20 miljoner efter nämndrundan.

– Orsaken är inte att staden skulle ha expanderat sina utgifter utan i bakgrunden ligger en förminskning av stadsandelar och till exempel mindre försäljningsintäkter av tomter.

Man har desperat letat efter sparåtgärder men det går sannolikt inte att undvika skattehöjningar.

– Man har jobbat hårt även inom Lokalservicen för att förbättra situationen men vi måste fortfarande finna nya sätt att

6

öka lönsamheten. Hela verksamheten värderas kritiskt och när folk går i pension anställs det sällan nya människor.

Kommer det att ske uppsägningar?

– Det är för tidigt att spekulera över detta. Vi gör vårt bästa för att anpassa oss till lönsamhetskraven. Hållbarhetsunderskottet är ett faktum men vi kan bemöta det genom att anpassa vår egen kurs.

Bra exempel på det nya tankesättet är enligt Annika kombinationsarbetstagare som byter smidigt mellan uppgifterna samt den nya centralköksmodellen.

– I den här situationen kan man inte göra annat än göra saker bra och förbli en beaktansvärd, högklassig och effektiv aktör.

Uutiset!

Borgå Lokalservicen

satsar på utbildning

Man kan komplettera och utveckla sitt eget kunnande på basen av kunskapskartläggningen. Vägen framåt kan till exempel vara en kurs i första hjälp eller läroavtalsutbildning. Det behövs nämligen flera personer som har mångfaldiga kunskaper i framtiden.

TEXT: REIJA KOKKOLA, ILLUSTRATION: SHUTTERSTOCK OCH SANNA NYLÉN, BILD: VIRPI LEHTINEN

Hyvä me!

7

”Övergången till den nya företagskulturen förutsätter att hela personalen förstår att den före detta arbetsgivaren är den nuvarande kunden.”

K

unskapskartläggningen som Edupoli har låtit göras för Borgå Lokalservicens personal fungerar som bas i utvärderingen och utvecklingen av personalens kunnande. Edupolis kundchef Eija Lenkkeri ser kunskapskartläggningen som en utmärk punkt att börja utveckla Lokalservicens kunnande på alla nivåer.

– Först utvärderar anställda sitt eget kunnande på en skala av 1−5. Chefer ser inte den här utvärderingen när det för sin del är deras tur att utvärdera kunnandet av anställda. Före det här hade vi kommit överens med de högsta cheferna över hurudant kunnande vi behöver nu och i framtiden. Det formade basen för kartläggningen, berättar Lenkkeri.

– Vi gav också personalens kunnande ett vitsord på basen av dess betydelse för affärsverksamheten. Det är en värdering av den nivå som personalens kunnande borde vara på. När värderingarna jämfördes med varandra fick man fram de möjliga bristerna i kunnandet. Dessutom utarbetade jag en utbildningskarta för cheferna som hjälpmedel i vidareutvecklingen av personalen.

FÅ FRAM DET DOLDA KUNNANDET

Kartläggningen kommer inte bara att bli ett papper utan den skall fungera som ett redskap för förmän i utvecklandet av personalens kunnande.

8

Meningen med kartläggningen var att få fram också det dolda kunnandet som många arbetstagare har. I framtiden behövs det personer med flera färdigheter också hos Borgå Lokalservicen dvs. personer som kan jobba vid flera arbetsställen och till och med utvidga sitt kunnande genom vidareutbildning.

– Det är viktigt att utvidga sitt kunnande om de nuvarande arbetsuppgifterna inte ger tillräckligt mycket sysselsättning i framtiden. Arbetsuppgifterna kommer nämligen att bli mera mångsidiga i framtiden och meningen är att det till exempel skall gå smidigt att flytta sig från städarbete till köksuppgifter. Samtidigt får man mera omväxling i dagen, menar Lenkkeri.

SATSA PÅ KUNDSERVICEN

Borgå Lokalservicen vill som arbetsgivare säkra sina anställdas framtid genom att utveckla kundservicen kraftigt. Det är viktigt att affärsverkets arbetstagare uppskattar kunden och strävar till att ge den bästa kundservicen. Då hålls kundrelationerna och arbetet hos Borgå Lokalservice också i framtiden.

– Det finns en stark vilja hos Borgå Lokalservicen att öka personalens kunnande och tankesättet som

baserar sig på kunden. Övergången till den nya företagskulturen förutsätter att hela personalen förstår att den före detta arbetsgivaren är den nuvarande kunden, betonar Lenkkeri.

Affärsverket uppmuntrar hela sin personal att basera sitt tänkande på att arbeta tillsammans. Gruppandan är en stor resurs.

– Det finns inte längre dina uppgifter och mina uppgifter. Genom att arbeta tillsammans blir Borgå Lokalservicen en stark aktör.

BILDANDE UTVECKLINGSSAMTAL

I de kommande utvecklingssamtalen går förmannen igenom den personliga kartläggningen som Edupoli gjort tillsammans med arbetstagaren. Samtidigt ser arbetstagaren också värderingen som förmannen gjort. Självkänslan förstärks när man får positiv feedback från chefen. Om det å andra sidan förekommer brister i kunnandet eller behov av att uppdatera kunskaper planerar man tillsammans vägen framåt.

Det kan gälla till exempel en kurs i första hjälp eller läroavtalsutbildning.

– Borgå Lokalservice, Edupoli och läroavtalscentret har hela tiden jobbat intensivt tillsammans. Läroavtalsutbildningen passar utmärkt för Lokalservicen eftersom arbetsuppgifterna i största del är praktiska.

Man kan ta yrkes- eller specialyrkesexamen och det går också att ta delexamen. Utbildningarna börjar först nästa år så att alla har tid att förbereda sig för den nya situationen, konstaterar Lenkkeri.

För att de blivande utvecklingssamtalen skall bli så fruktbara som möjligt är det viktigt att båda parterna förbereder sig för situationen så bra som möjligt. Därför har Edupoli också organiserat kurser i feedback för chefer.

– Det lönar sig att fundera över varför man är av samma eller olika åsikt och man kan till och med skriva ner sina tankar i förväg. Det är ju ändå fråga om en positiv och uppbyggande situation, betonar kundchef Eija Lenkkeri.

Borgå Lokalservice, verkställande direktör Annika Malms-Tepponen EEVA KANGAS

– Det finns inte längre dina uppgifter och mina uppgifter.

Genom att arbeta tillsammans blir Borgå Lokalservicen en stark aktör.

VERKSAMHETSMILJÖN ÄR I STÄNDIG FÖRÄNDRING

V

erksamhetsmiljön där även Borgå Lokalservicen fungerar är i ett ständigt förändringstillstånd. Det beror på flera orsaker som till exempel lagstiftningen och politiska beslut. Det måste tas i beaktande när vi planerar framtiden. Till exempel ändringen av kommunallagen påverkar efterfrågan av stödtjänster. Med den reglerar man bland annat köp av stödtjänster dvs. just det som vi producerar här i Borgå Lokalservice.

En annan sak som påverkar vår arbetssituation i framtiden är servicestrukturreformen av social- och hälsovårdstjänsterna eller den så kallade sote-reformen. På grund av den osäkra framtiden är det ytterst viktigt att skaffa en utbildning och utveckla sina kunskaper. Även om man har gjort samma arbete i åratal är det alltid möjligt att lära sig nya saker och utvidga sitt kunnande. Ett bra exempel på detta är utvecklandet av kombinationsarbete. Vem man än har som arbetsgivare i framtiden är en sak säker: kunskap uppskattas alltid. Ett examensbetyg är ett bra sätt att visa sitt kunnande med och en förmåga att förnya sig.

Därför bjuder vi bland annat på möjligheten till läroavtalsutbildning för våra arbetstagare.”

Tillsammans!

9

Musti DUGER INTE SOM LÖSENORD Det hör till allas vårt ansvar att sköta om datasäkerheten. Det är lika viktigt att man skapar ett starkt lösenord som att man visar obehöriga människor till var de borde vara.

TEXT: KIRSI RIIPINEN, BILD: PÄIVI AHVONEN, ILLUSTRATION: SANNA NYLÉN

10

D

et är sant att man inte brukar tänka på saker kring datasäkerheten under arbetsdagen. Å andra sidan behövs det inte heller ifall den sköts automatiskt, dvs. den sista personen som lämnar jobbet låser dörrarna och kollar att fönstren är stängda och släpper inga obehöriga människor in i byggnaden. Dataadministrationschef Axel Ek poängterar att datasäkerheten är precis så bra eller dålig som den svagaste länken. Det vill säga att var och ens attityd och beteende avgör datasäkerhetens nivå.

– Anvisningar för datasäkerhet gäller alla. Även om vi har hur effektiva säkerhetsåtgärder som helst har dom ingen nytta ifall människorna inte beter sig ansvarsfullt.

förändras kommer man att ha olika rättigheter till olika mjukvaror.

Ek tror att vi inte riktigt förstår hur beroende av datasäkerheten vårt nuvarande servicesystem är. Om det elektroniska systemet av någon anledning skulle falla helt och hållet skulle konsekvenserna vara enorma, speciellt inom social- och hälsosektorn.

Alla borde därför komma ihåg att om det kommer obehöriga personer till arbetsplatsen skall man fråga vart de är på väg och visa dem till rätt ställe. Om man tar emot e-post som innehåller tvivelaktiga bilagor får man inte öppna dem utan meddela om saken till helpdesken.

Alla är också skyldiga att ta hand om sina löseord som inte borde vara för lätta att gissa. Likaså skall man aldrig berätta dom till utomstående personer.

”Datasäkerheten är precis så bra eller dålig som den svagaste länken.”

ANVISNINGAR PRECISERAS I SLUTET AV ÅRET

Peppar peppar ta i träd. Det har inte hänt några allvarliga datasäkerhetsolyckor i Borgå. Det betyder dock inte att sådana inte kunde inträffa. Ek påminner att just därför måste man repetera rutinerna gällande datasäkerheten även om det innebär att folk blir trötta på ständiga påminnelser om att stänga av datorn när man lämnar arbetsbordet.

– Det är också viktigt att personalen deltar i datasäkerhetsutbildningar för att få mera kunskap, poängterar Ek. Datasäkerhetsanvisningar skall preciseras inom slutet av detta år och nästa år. Meningen är att instruktionerna skall bli lättare att förstå och datasäkerheten i mobilt arbete och på fritiden skall också tas med.

– Meningen är att datasäkerheten beaktas också då man flyttar sig mellan verksamhetsställena och att informationen hålls skyddad när man jobbar hemma.

MAN SKALL INTE VÄLJA SIN HUNDS NAMN SOM LÖSENORD

Det är mycket viktigt att ta hand om datasäkerheten då personalen byts, dvs. när man börjar sin anställning eller avgår.

– En del av inlärningen kommer att vara datasäkerheten. I praktiken skall man ha datasäkerhetsutbildningen avklarad för att få användarrättigheter. Det hör till inlärningen.

Användarrättigheter beviljas på basen av användarens arbetsbeskrivning, dvs. om arbetsbeskrivningen

CHECKLISTA FÖR DATASÄKERHETEN * Ta reda på vilken information som är hemligt inom ditt jobb och agera enligt det. * Om du ser obehöriga personer i byggnaden fråga vart de är på väg och visa dem rätt. Alla som vistas i lokaliteterna skall ha en värd eller värdinna som har ansvar för sina gäster. * Stäng dörrar och fönster när du lämnar lokaliteterna som sista. * Lås din dator då du lämnar ditt arbetsställe. Använd skärmskydd om du jobbar någon annanstans än på ditt eget ställe. * Kom också ihåg datasäkerheten i mobilapparaterna. * Man skall inte ha sin hunds eller makes namn som lösenord utan nånting som man inte hittar i ordboken.

Det skall innehålla minst 15 tecken som också består av specialtecken. * Bekanta dig med stadens datasäkerhetspolitik och anvisningar. I slutet av året kommer det nya, uppdaterade anvisningar. * Kom ihåg att e-post är konfidentiellt. När du använder arbetsgivarens e-postadress representerar du arbetsgivaren. Meddela om tvivelaktiga bilagor.

Tillsammans!

11

Allt går som i

Strömsö

Till trivseln i arbetet hör att jobbet går smidigt. Det vill vi naturligtvis alla men verkligheten verkar vara helt motsatt när saker blir allt mera oorganiserade. Vilka är recepten till smidighet i jobbet?

TEXT: KIRSI RIIPINEN, BILD: EIJA-MARIA GERLANDER, FOTOALBUM, ILLUSTRATION: SANNA NYLEN

A

rbetet avbryts flera gånger om dagen och koncentrationen försvinner. Hur skall man kunna jobba under sådana omständigheter?

Utvecklingsspecialist EijaMaria Gerlander från Keva poängterar att vardagen på jobbet påverkas av många olika saker. Kostnadseffektiviteten kräver mera från alla och arbetssätten ändras snabbt. Dessutom lever kundernas förhoppningar och krav med tiden.

– När det är många saker som skall ändras är det inget under att saker går trögt. Är det då ens möjligt att sköta sitt jobb ordentligt?

Gerlander påpekar att alla behöver fundera över hur man skall behålla sitt jobb smidigt och meningsfullt.

Enligt henne är det nödvändigt att arbetsteamet håller ihop och vet att både chefer och anställda skall ro tillsammans och i samma riktning.

– Den föråldrade förman-underställd-attityden väcker misstankar och snett tittande som helt enkelt inte fungerar.

Till den föråldrade arbetskulturen hör också att man inte alls tänker själv utan tar emot order uppifrån.

– Med sådan attityd klarar man sig inte i konkurrensen.

alla fundera över sin egen roll.

– Det lönar sig att vara aktiv i angelägenheter som gäller ens eget jobb. När det sker förändringar lönar det sig inte att ligga stilla och vänta att någon upptäcker problemen. Det lönar sig att berätta öppet hur man skulle kunna förbättra arbetsgången.

Då visar man intresse och uppskattning gentemot sitt eget arbete.

Om man däremot gnäller utan att föra fram sina egna idéer väcker man negativ atmosfär som snabbt sprider sig. Förslag till förbättring och positiv attityd för saken vidare och gör arbetet smidigare.

Om man börjar tappa sin motivation måste man utreda orsaken bakom detta. Är det till exempel fråga om felaktiga arbetsmetoder eller är man rakt ut sagt uttråkad? Det lönar sig att inte bli ensam med problemen och ibland är den bästa lösningen att rotera arbetsuppgifter.

TA HÄNSYN TILL DINA ARBETSKOLLEGER

EGNA IDÉER OCH CIRKULERANDE AV UPPGIFTER

Så att den gemensamma båten glider smidigt framåt, dvs. att arbetet löper så smidigt som möjligt, bör 12

Modellen med tidig intervention gör arbetet smidigare.

Idén är att när det går dåligt talar man om det. Det kan vara att någon behöver extra utbildning för att klara

av de förändrade uppgifterna eller så kan det vara fråga om problem med hälsan.

– Om du ser att en arbetskompis har svårigheter att klara av de vanliga arbetsuppgifterna lönar det sig att fråga om allt är ok och om det behövs hjälp.

Till modellen med tidig intervention hör också att när en person återgår till jobbet efter en lång sjukledighet organiseras uppgifterna på ett sätt som inte är för påfrestande.

Hela arbetsgemenskapen drar nytta av ifall man kan undvika upprepade sjukledigheter och hela gänget håller ihop. Då löper också arbetet bra!

FRÅN BRA TILL ÄNNU BÄTTRE

H

ur står det till med arbetet inom Borgå Lokalservicen? Enligt Syke-undersökningen som genomfördes i våras är svaret att det går bra.

– Resultaten var positiva i hela Borgå, berättar verkställande direktör Annika Malms-Tepponen.

Speciellt glad blev Annika över att många av Lokalservicens medarbetare ville fortsätta jobbet även efter att de har uppnått pensionsåldern.

Positivt var också att även om arbetstiden inte ofta räcker till har man ändå enligt undersökningen lyckats med att reservera tillräckligt mycket tid för olika arbetsuppgifter i genomsnitt.

– Vårt folk tycker att fördelningen har varit rättvis, säger Annika.

Trots de goda resultaten gås resultaten igenom i små grupper och i arbetarskyddspar under hösten.

Annika påminner om att det alltid finns behov av att förbättra saker även om man redan har åstadkommit mycket. Det hålls regelbundna möten och feedbacksystemet har förbättrats samt man har skaffat nya redskap för att underlätta arbetet.

– Vi måste fortsättningsvis tänka över hur folk kan påverka sitt eget arbete mera.

Alla kan vara med och aktivt fundera över lösningar för att utveckla sitt jobb.

Hyvä me!

13

Ta hand om dina fötter

När man står mycket på arbetet tar det hårt på fötterna speciellt om arbetsställningen är statisk. Vi har samlat fotvårdsråd av Jonas Turunen som jobbar som fysioterapeut på Lokalservicen. Det lönar sig att ta hand om sina fötter och förebygga skador både under och efter arbetsdagen.

TEXT OCH BILD: PÄIVI AHVONEN, ILLUSTRATION: SANNA NYLEN

14

–Det vanligaste symptomen till ansträngning av de nedre extremiteterna är svullnad och trötthet. Orsak till svullnaden är nedsatt blodcirkulation och ämnesomsättning. Därför lönar det sig att aktivera musklerna i de nedre extremiteterna under dagen för att få blodet att flöda från venerna till hjärtat.

EFTER ARBETSDAGEN

UNDER ARBETSDAGEN:

• Allmänt sett lönar det sig att byta ar ställning så ofta som möjligt. Det jämn gen. stnin ut påfre

• Ju tyngre fysisk t jobb ma n har desto vik tigare är det att hålla andnings- och cirkulationsorganen i bra ski ck. Det görs bäst genom utövning av uthålli ghetsgrenar. Tungt arbete ställer mera krav på kroppen.

• Massera dina fotsulor.

Det går lätt till exempel med en tennisboll eller vat tenflaska genom att röra fotsulan på bollen eller flaskan i varje riktning.

• Flytta över vikten från tårna till hälar er. na och sätt dig lätt på huk några gång och en ation irkul blodc lerar stimu Det ämnesomsättningen i benen.

• Fly tta små föremål me d hjälp av dina tår.

Plocka en penna från gol vet flera gånger. Det stimulerar de små muskl erna i fotsulan och fotvalven.

• Använd bra arbetsskor och byt skor under dagen om det är möjligt. De små musklerna i fotsulorna uppskattar all slags omvä xling.

• Håll musklerna i bra ski ck. Öppnande stretchövningar av de ned re extremiteter fungerar bra.

• Håll 10-30 sekunders mikropauser under vilka du sätter dig ner. Det hjälper.

• Lyft benen upp turvis på ett plan om det är möjligt. Det hjälper i stående arbete.

• Rulla vristerna och lyft benen upp mot till exempel en vägg i liggand e ställning.. Den upphöjda ställningen stim ulerar blodcirkulationen och ger en avslap pnad känsla efter arbetsdagen.

Tillsammans!

Hyvä me!

15

g i d i m Svardag TEXT: REIJA KOKKOLA BILDER: PÄIVI AHVONEN

Influensaperioden har börjat och medarbetare insjuknar. Det får ändå inte påverka kundens vardag utan man måste skaffa vikarier som bör insättas i arbetet. Om det finns brister i fastigheterna eller om inomhusluften väcker frågor anlitar man yrkesmän. För att måltiderna skall vara på plats i tid krävs det noggrann planering och hårt arbete.

På så sätt får man vardagen att rulla.

P ia-Mari a Sta

Förman i H

uktis distrib

rck,

utionskök

”MED HJÄLP AV RESEHÄFTEN FÅR VI FEEDBACK OM MATEN.”

I

regn, solsken eller slask tar Pia-Maria Starck sin cykel klockan halv sju på morgonen och cyklar till sitt arbetsplats i Huktis. . På jobbet kollar hon att alla anställda, dvs. tre fastanställda och en vikarie, är på plats.

– Om någon är till exempel sjuk tar jag hand om dens uppgifter. Det lyckas bra eftersom vi vet alla vad vi gör och behöver ingen rådgivning. Jag är annars också med och hjälper till på morgonen när maten, som går till daghemmen, packas ner och specialkosten bereds. Det är mest bråttom om morgnarna när maten snabbt skall skickas till sina mål och samtidigt måste också de egna kunderna, dvs. dagisbarnen och skolelever, få mat. När brådskan har avtagit och måltiden inletts flyttar Starck sig till kontoret för att göra pappersarbete i några timmars tid.– Jag förbereder beställningar, planerar matlis-

16

tor och gör andra pappersarbeten.

Efter att ha ätit lunch börjar hon packa upp lådorna som returnerats till köket och diska kärl i väldiga mängder. Sedan har hon ännu en liten stund på sig att bekantgöra sig med eventuell feedback i kontoret.

– Vi använder resehäften som skickas mellan köken och där får vi feedback om maten. Sedan är det jag som ger svar till feedbacken, berättar Starck.

Starck är ett bra exempel på hur man kan utbilda och utveckla sig vid sidan av jobbet. Hon har avlagt kock och förman examen på läroavtal och som bäst slutför hon specialyrkesexamen i ledarskap.

– Läroavtalsutbildning är absolut det bästa sättet att studera för mig. Dom här sakerna lär man sig bäst genom jobbet. Det är utmärkt att arbetsgivaren ger sin personal en sådan här möjlighet att utveckla sig, tackar Starck.

”MAN VET ALDRIG VAD ARBETSDAGEN FÖR MED SIG.”

F

öre klockan åtta på morgonen svänger fastighetschefen Mika Söderström in på gården till Borgå Lokalservicens kontor.

– Jag och min enhet ansvarar om underhållandet av Borgå stads fastigheter och vi har ungefär 40 fastighetsskötare. Tillsammans med husteknikens personal sköter vi fastigheter så att våra kunder kan koncentrera sig på sin verksamhet och få vardagen att rulla smidigt.

Dessutom har vi kunnande inom VVSEA och inomhusluft, berättar Söderström.

Han gillar att arbetsdagarna är varierande och att man aldrig vet med säkerhet vad dagen för med sig. En stor del av fastighetsservicechefens dag går åt till olika slags administrativa uppgifter, möten och pappersarbeten. På fältet träffar man honom sällan.

– Det går mycket tid åt administrativa och juridiska sa-

Mika Söderström, t.f. fastighetsservicechef

ker men man borde också hinna med det praktiska arbetet. Speciellt nu i början kommer det mycket nytt. Ändringen i arbetskulturen som Borgå Lokalservicen genomgått den senaste tiden har påverkat vardagen. Söderström är glad över att utvecklingen har gått mot det bättre och att utvecklingsarbetet fortsätter även i framtiden. Man förnyar inrotade tankemodeller och tillvägagångssätt från årtionden tillbaka.

– Det hör också till mina arbetsuppgifter att ta hand om personalens välbefinnande. Vi har ett bra team och alla är flitiga. Förändringen i kulturen har ändå tagit en lång tid och tillämpningen i praktiken har varit varierande.

En del av personalen har tagit till sig det nya kundbaserade tankesättet och för en del har det tagit längre tid. Vår verksamhet har ändå effektiviserats för att leva upp till nutidens krav, beskriver Söderström.

Tillsammans!

Hyvä me!

17

”DET FINNS GOTT OM UTMANINGAR MEN JOBBET ÄR VÄLDIGT TREVLIGT OCH BELÖNANDE.”

J

aana Sauremaa började arbetet som städledare först i maj och bekantar sig ännu själv med jobbet. Hon har blivit insatt i verksamheten av skolor, daghem och ålderdomshem samt hälsocentralen som hon är ansvarig för.

– Jag hjälper arbetsledare i vardagsarbetet när det händer och sker. Speciellt när någon blir sjuk behövs det vikarier som jag gör insatt i det nya arbetet.

Mötena, planeringen och kundmötena tar mycket av min tid och det finns många utmaningar. Men jobbet är ändå väldigt roligt och belönande.

Sauremaa tycker att det är roligt när varje dag är annorlunda. Det finns vissa rutiner men man möter också överraskningar på vägen. Ibland jobbar hon hela dagen som stöd till städerskor om de behöver extra rådgivning.

– Vi har planerade samarbetsmöten som vi baserar vår verksamhet på och ger instruktioner till våra

18

Jaana Sauremaa, städledare

medarbetare. Alltid kommer det ändå situationer där man måste reagera snabbt t.ex. när det behövs vikarier, säger Sauremaa.

På morgonen tar hon vägen till kontoret vid Kungsporten om det inte har överenskommits ett kundmöte hos kunden eller rådgivning av en ny anställd eller vikarie vid något av verksamhetsställena.

Om fredagarna har det reserverats två och en halv timme till arbetsledarmötet och det tycker Sauremaa är en bra sak.

– Vi talar om det som hänt och som kommer att hända. Vår chef Marianne Seppänen ger en översikt om ekonomin och vi får handledning samt planerar semesterlistor.

För tillfället bearbetar Sauremaa även en handledningsmapp och målet är att arbetet skulle vara av jämn kvalitet vid alla verksamhetsställen.

– Det är viktigt att anställda mår bra. Då orkar de jobba och kunden får bästa möjliga service.