Underbara Internet & dess elefantminne

Underbara Internet

& dess elefantminne

Jaana Kapari–jatta Jaala Kapari-Jatta än en belönad och uppskattad översättare och författare. Hon är mest känd som översättare av J.K. Rowlings Harry Potter –serien. Förutom Rowlig har Kapari-Jatta översatt bl. a. Oscar Wilde, Edgar Allan och Roald Dahl till finska. Jaana Kapari-Jatta har skrivit tre egna verk. Hon har belönats med bl.a. statens barnkulturpris och Astrid Lindgren –priset.

Riittamaija Ståhle Riittamaija Ståhle är en erfaren redaktör och informatör. Hon har bl.a. jobbat som sportredaktör, redaktionschef, informatör och kommunikationschef. Innan Riittamaija Ståhle grundade eget kommunikationsföretag, jobbade hon 30 år i Finnet-gruppen i olika kommunikationsuppgifter.

A

vsikten med Finnet-gruppens stora riksomfattande projekt är att främja trygg internetanvändning och förbättra mediekunskapen hos barn. Målgruppen är 9-åriga barn, deras föräldrar och lärare. Internet är fullt av möjligheter och det tjänar ingen att skrämmas. Det behövs information, gemensamma spelregler och gemensam sysselsättning. Projektets tema Tillsammans – inte ensam, berättar allt. Det är bra för föräldrar, mor- och farföräldrar samt lärare att vara närvarande i barnens nätvardag. Till Tillsammans inte ensam –paketet hör även fantasiboken som skrivits av Jaana Kapari-Jatta samt ett spel som stöder guiden och boken. Bolagen i Finnet-gruppen vill för egen del vara med och ansvara för trygg internetanvändning för barnen.

6

nätens nät

29

ta hjälp av tekniken

6

vi är många

32

vad ska vi göra

7 finländarna på nätet

36

tillsammans – inte ensam

9

var är datorn

9 flckr flirtar inte

lärarens del

12 håll huvudet kallt

38

att lära sig tillsammans

16 spel av alla slag

41

Länkar för läraren

44 den viktigaste uppgiften

16

ihq, irl, lol, wtf, omg – talar de kinesiska

17

bron över digiströmmen

20

avtal för internetanvändning

lektion 1

21

gemensamma spelregler

46 Internetlektion för tredjeklassister

21 de mobbar mig 25 jag orkade inte gå till skolan idag

lektion 2

26 känn igen symptomen

48 Gör en egen fantasiberättelse på nätet eller på papper

27

48

varningssignaler

28 hjälp! barnet har besökt porrsidor!

UTGIVARE: Finnet-förbundet Text: Riittamaija Ståhle LAYOUT: peak press illustrationer: Sanna Nylén

Stig in i fantasins värld

49 Vad är fantasilitteratur?

Ensam i köpcentret

V

em skulle lämna sitt 9-åriga barn ensam i korridorerna i köpcentret och själv svira omkring var som helst? Inte åtminstone en ansvarsfull förälder. Ändå lämnar vi våra barn ensamma vid Internet. För att spela, chatta, se på videon. Eller vad än de gör där? Ja, vad gör barnen på Internet? Och varför är de där ensamma? Ifall du tror att du vet vad ditt barn gör på nätet, tror du troligtvis fel.

Internet är en fin uppfinning. Det erbjuder miljontals intressanta möjligheter. Men som i allt bra och intressant, så har även Internet sina faror. Det är bra att känna igen hoten och farorna och man skall diskutera om dem tillsammans med barnen. Det finns så mycket bra på nätet, att ett totalt Internetförbud tar mera än vad det ger. Det lönar sig inte att kasta barnet med tvättvattnet.

Nätet förenar, där finns information, spelsällskap, samtalspart-

ners. På nätet kan man köpa och sälja grejer, betala räkningar och sköta ärenden med myndigheter. Nätet vidgar världsbilden.

Där kan man skriva anonymt och påverka, skicka e-post till beslutsfattarna i landet, insändare till tidningar. Även ett barn kan påverka på nätet.

Barn och unga som föddes på 1980-talet har alltid levt i en värld där datorer och mobiltelefoner hör till vardagen. Yngre än dessa kan inte föreställa sig leva i en värld utan Internet. Barn använder dator ofta redan innan skolåldern. Användningssättet av datorn ändras i och med utvecklingen av barnets läskunnighet.

Meningen med denna guide är att bekanta föräldrarna och lärarna med barnens internetvärld, ge praktiska tips och hjälp till olika situationer. Ibland är nämligen ägget klokare än hönan.

Fråga ditt barn ifall du inte vet. Diskutera, gör upp spelreglerna och njut av nätet. Tillsammans – inte ensam.

Finnet-gruppen

Nätens nät

I

6

nternet är ett världsomfattande datakommunikationsnät som bildas av otaliga datanät. Direkt översatt betyder ”Internet” ”mellan näten”. Internet är alltså inte ett av de otaliga informationsnäten, inte heller det enda befintliga.

Internet är en benämning på ett världsomfattande informationsnät som bildas av alla anslutna servrar och privata användare.

Internet har ända sedan början varit populärt att använda som diskussionskanal. En av de äldre metoderna är e-post.

Då www-sidorna blev allt allmännare, blev även chattarna allt mera vanliga.

Nuförtiden används internet även för snabbmeddelanden, internetsamtal och videokonferensförbindelser.

Förr i tiden sökte man information i uppslagsverk. Bokserierna kostade massor och blev snabbt föråldrade. Nu är

inte ens antikvariat intresserade av uppslagsverken, eftersom utbudet är större än förfrågan.

Två forskare i CERN (Conseil Européen pour la Recherche Nucléaire ), dvs. Europas partikelfysiklaboratorium, Tim Berners-Lee och Robert Caillau förevisade år 1989 en idé om ett länkat system, som kunde användas från olika datorer. Avsikten med systemet var att göra arbetet mera effektivt för forskare i olika delar av världen. Namnet på systemet blev World Wide Web. Finland belönade Bernes-Lee med ett Millenniumteknologipris på en miljon euro år 2004.

Priset delas ut vartannat år till en forskare som förbättrat människornas livskvalitet genom att utveckla teknologin.

Systemet, som till en början var menat för forskare, spreds snabbt. I mitten av 1990-talet hade World Wide Web i sin erövring nått Finland. Bakom dessa mystiska, och för finländarna lite obekanta, bokstäverna fanns hela världen. Man fick kasta uppslagsverken i knuten, eftersom

med www fick man till sin dator hela världens uppslagsverk och mycket mera.

Vi är många

E

nligt Internet World Statistics –sajten fanns det i mars 2009 1 668 870 408 nätanvändare, dvs. nästan 25 % av världens befolkning använde internet. I förhållandet till invånarantalet användes internet mest i Nordamerika (73,9 %). Europa har blivit märkbart efter med sina 51 procent. I Asien använder cirka 19 procent internet, men tillväxtprognoserna där är enorma.

Enligt survey-undersökningen, som gjorts av Internet Systems Consortium, bildas internet av 72 miljoner ruttande servrar som erbjuder åtminstone 681 064 561 olika domain-namn med offentliga IP-adresser. Under sk. toppdomän (.fi, .se, .com osv.) finns det listat

184 miljoner.

En server (host) kan ha flera domainnamn och IP-adresser. Enligt Googles uppskattning finns det över en triljon (1000 miljarder) www-sidor. Google använder sig av en kombination av över 700 000 servrar för att av dessa snabbt få sållat sökresultat som användarna förväntar sig. Enligt vissa uppskattningar har Googles servrar redan överskridit en miljon.

”Grappa tag i den flygande kedjan.”

Finländarna på nätet

R

entav 82 procent av finska internetanvändare använder det dagligen eller nästan dagligen (Statistikcentralens undersökning 2009). Av Europas länder används internet mest i Irland (90 %).

Följande är Norge (89 %), Sverige (88 %) och Nederländerna (87 %).

I antalet bredbandsanslutningar placerar sig Finland på fjärde plats efter

7

”Dom bombarderar oss!”

8

Danmark, Holland och Sverige. Fr.o.m. början av juli 2010 är Finland först i världen där en megas bredbandstjänst hör till grundkommunikationstjänsterna, på samma vis som telefontjänst eller post.

Beslutet väckte stort intresse även ute i världen.

I Finland används nätet mest för kommunikation, att sköta ärenden och informationssökning. Rentav 91 procent av internetanvändarna skickade eller tog emot e-post. Nätet har blivit så alldagligt så man inte ens tänker på det. Räkningarna betalas rutinmässigt på nätet, inträdesbiljetterna beställs via nätet och bostadsköparen får via internet snabbast information om objekt som är till salu.

77 % av internetanvändarna läser nättidningar.

Var är datorn

E

nligt undersökningar använder 8-12-åringar mångsidigt media i både elektronisk och tryckt form. Av dessa använder 92 procent internet. Största delen av barnen börjar använda internet som under 10-åringar. Barnens tekniska kunskaper utvecklas snabbt, men förståndet utvecklas inte alltid lika snabbt som tekniken. Här behövs ett samspel mellan föräldrar, lärare och barn.

I den nutida familjen finns det oftast många datorer: pappans och mammans bärbara datorer och barnens egna. Det rätta stället för datorn som används av barnen är i familjens gemensamma utrymmen, t.ex. i vardagsrummet. Ifall datorn som barnet använder är i barnets eget rum, är det allt svårare att följa med vad barnet sysslar med på sin dator.

Man behöver inga dyra specialmöbler i arbetsutrymmet, men arbetsställningen

och belysningen bör vara i skick. Oftast räcker inte enbart allmän belysning, utan även bra punktbelysning behövs. Det lönar sig att satsa på arbetsstolen, så att hållningen och arbetsställningen är rätt. Det lönar sig att skaffa en stol vars höjd kan justeras, så att datoranvändare i olika åldrar har en bra arbetsställning. Skärmen skall vara på ett bra avstånd rakt framför arbetaren, horisontellt under blicken. Framför tangentbordet skall det finnas plats för att flytta på tangentbordet och för stöda händerna. Då man skriver eller spelar skall man kunna göra det med raka handleder. Musen placeras nära och på samma nivå med tangentbordet. Det är bra att kunna stöda armarna endera på bordet eller på stolens armstöd.

Alla kan inbilla sig hurudan hållning en 9-åring har som vuxen om dennes arbetsställning varit dålig. Nack- och ryggbesvären kan fås redan som barn, men de kommer säkert att förvärras som vuxen.

Flckr flirtar inte

M

edia i elektronisk form är starkt närvarande i barnens vardag. Ifall Ville och Kaisa är på datorn flera timmar, är det ändå mamma och pappa i sista hand som bär ansvaret. Det är alltså skäl att kolla var barnen äventyrar. Närskogen har nämligen omvandlats till internets underliga värld, där inget omänskligt är obekant. För att internetanvändningen vore så trevlig och nyttig som möjligt, bör man följa nätets uppförandeguide, dvs. Netikett. Man kan bekanta sig med Netiketten på t.ex. alla operatörers hemsidor.

Sociala medier är modeord, med vilka man menar att man nätansluts och diskuterar med andra nätanvändare. Alla användare är också innehållsleverantörer i de sociala medierna, eftersom tröskeln till att publicera ofta är väldigt låg. I de sociala medierna gäller alla bekanta reg-

9

”Lufttrycket pressade Hoppjerker mot traktorn.”

10

ler som på internet: gott uppförande, källkritik och skyddandet av egna personuppgifter.

IRC och chat är nätdiskussioner i realtid. Texten som användaren skriver kommer genast upp på bildskärmarna hos användare i samma diskussionsgrupp.

Texten försvinner allt med då det kommer nya meddelanden. I en grupp kan det finnas tiotals deltagare, men man kan också diskutera på tu man hand. Ingen vet deltagarens namn, hur den ser ut eller hemort, ifall inte deltagaren själv vill berätta. IRC utvecklades av Jarkko ”Wiz” Oikarinen år 1988. Chat- och IRC-kanaler har inte alltid ett allmänt underhåll, utan användarna sköter själva om att hålla ordning och följa netikett.

I forum är deltagarna inte vid datorerna samtidigt, utan meddelandena förblir synliga för en längre tid, för att kommenteras av andra användare. Forum har övervakare och moderator, en nätsheriff, som övervakar sakligheten och raderar osakliga meddelanden. De populäraste

forumen i Finland är Suomi24, Plaza.fi samt Ilta-Sanomats, Iltalehtis och Helsingin Sanomats diskussionsforum. Forum avsedda för ungdomar är t.ex. www. demi.fi, www.suosikki.fi och www. koululainen.fi.

MSN-Messenger, dvs. mese, är ett populärt snabbmeddelandeprogram, som används för att tala med sina kompisar. På mese talar man oftast på tu man hand och programmet visar vilka kompisar som samtidigt är på nätet. På mese kan man också dela foton och videofilmer. Dessutom kan man på mese spela spel med andra och ringa ljud- eller videosamtal. Då programmet tas i bruk definieras en användarprofil. Det lönar sig inte att lägga ut person- eller kontaktuppgifter i profilen, eftersom de syns hos alla användare. Över huvudtaget lönar det sig alltid att skydda sin identitet.

Gallerisidor är väldigt populära i Finland och Sverige. På sidan kan internetanvändare publicera egna bilder och kommentera andras bilder. I gallerierna

finns även olika grupper som man kan gå med i. Finlands mest populära gallerisida är IRC-galleria.net. IRC-gallerias åldersgräns är 12 år, men från bilderna att döma är allt yngre med på galleriet.

Herutus (www.herutus.fi) publicerar alla sorters bilder. Sidan har också Top 10 –listor och direkta länkar till vuxenunderhållning. Till topplistorna kommer de som får mest kommentarer för sina vågade bilder. Allt yngre och yngre – särskilt flickor – visar sig halvnakna på sidan. Herutussidor är inte platser som rekommenderas för barn.

Med internetspel menas spel på datanätet som spelas av två eller flera spelare.

Till nästan alla spel hör även chat, där man kan söka spelsällskap eller snacka med likasinnade spelare. Internetspel finns t.ex. på adressen www.aapeli. com. Aapeli är en spelsida där man gratis kan spela minispel. Vid registrering är åldersgränsen 13 år, men annars kan man spela fritt. Ett annat exempel är Runescape (www.runescape.com). Det är ett

nätrollspel som utspelar sig i en fantasivärld och åldersgränsen är 13 år. World of Warcraft (WoW) är ett avgiftsbelagt spel, som p.g.a. våldsamheten är klassat som K18.

Habbo är ett virtuellt hotell, där unga spenderar sin tid och träffar sina vänner.

Alla besökare har en egen figur som rör sig och snackar i hotellet. Det är gratis att snacka och röra sig i hotellet, men det kostar att inreda sitt eget rum. Den rekommenderade åldern för Habbo är 13 år.

YouTube ägs av Google och är en videotjänst som fungerar på internet. Sidan kan användas på 24 olika språk. Via YouTube kan användaren lägga till egna videon eller se och ladda ner videon som andra användare lagt till. Sidan är grundad år 2005.

Facebook är den fjärde populäraste sidan i världen. Den har 500 miljoner användare runtom i världen. På Facebook presenterar sig människorna i huvudsak med sina riktiga namn. På Facebook kan

11

12

man grunda olika grupper, som har med fritidsintressen att göra eller vad som helst annat som förenar användarna.

Användaren kan själv kontrollera synligheten av bilder och information som publiceras. Man kan begränsa olika sektorer så de syns hos vänner, vänners vänner eller hos alla. Facebook används idag även för annonsering. Användarna är i olika åldrar, men allt yngre finns på Facebook.

Enligt reglerna är den lägre åldersgränsen 13 år. Mycket yngre har kommit med genom att ljuga om sin ålder. Åldersgränsen visar ändå att Facebook inte är en plats för lågstadieelever. Det finns också massor av spel på Facebook, varav Farmville är ett av de mest populära.

MySpace är en av de äldsta communitysidorna på internet. Den erbjuder användarna möjligheten att hålla nätdagbok, dvs. blogg. MySpace har över 300 miljoner användare runtom i världen.

Google är ett amerikanskt börsnoterat bolag som i första hand erbjuder internettjänster. Google utvecklade en

sökmotor på internet som blev världens populäraste och mest kända. I förhållandet till invånarantalet är Finländarna är världens ivrigaste googlare.

En blogg är en webbsida eller -sajt, där en eller flera skribenter skriver mer eller mindre regelbundet. De nya texterna hittas enkelt och gamla texter sparas trots att nya texter publiceras. I en blogg kan man publicera förutom text även bilder, videon och ljud. En blogg poängterar ofta skribentens personliga synvinklar.

Blogg kan även kallas weblogg, logg, dagbok på nätet. Även företag använder sig av bloggar för kommunikation. Varje politiker som respekterar sig själv har en egen blogg. De läses och kommenteras duktigt i olika medier. Övriga communityn som är kända sociala medier är bl.a. microbloggtjänsterna Twitter och Qaiku, Flickr, virtualvärlden Second Life och Linkedln, där yrkesmässigt orienterade träffas. Det finns två versioner av Second Life: Teen Second Life samt normalversionen. Dess

områden är delade i tre olika grupper enligt innehåll: PG (underåriga), Mature ja Adult (pornografiska). För att komma in på Adult-området måste användaren kunna bevisa att den är över 18 år.

Håll huvudet kallt

R

ör sig barnet sen i Habbo-hotellet, chattar eller gör något annat på nätet, bör man ändå komma ihåg reglerna.

Enligt undersökning uppför man sig bekymmersvärt vågat på internet (Tuija Routamaa: Riskejä lapsuuden ja nuoruuden rajalla, Pro Gradu –undersökning, Tammerfors universitet 2009). Över 60 procent av barnen visar inte sina bilder och profiler på nätet för föräldrarna. Över 45 procent har på nätet sagt sig vara äldre än i vekligheten. Nästan 31 procent har träffat en person ansikte mot ansikte som denne träffat på nätet. Undersökningen gjordes bland sjätteklassister i

Hervanta i Tammerfors år 2008. (Tuija Routamaa: Riskejä lapsuuden ja nuoruuden elämässä, Pro gradu –undersökning, Tammerfors universitet 2009) En allvarlig risk på internet är vuxna som försöker komma i barns och ungdomars sällskap. Nätet drar till sig bl.a. pedofiler som lockas av lättheten att vara anonym.

Nätet är ingen barnvakt. Det är ingen muminvideo som barnet tittar ensam på. Man måste komma överens om spelreglerna och de bör följas. Det är enkelt att göra upp reglerna, men ibland svåra att förverkliga. Det är klarast om man kommer överens att barnet endast använder internet då det också finns vuxna hemma.

Det lönar sig att komma överens om reglerna för användning av internet redan med lågstadieeleven, t.o.m. med barn i dagisåldern. Om man fått hänga omkring som man vill ända till pubertetsåldern, kan det vara riktigt svårt att ställa regler.

”Barbillorna böjde sina långa halsar i en behagfull båge och blickade nedåt.”

13

”Lila släppte tigersvansen fri genom kjolslitsen och viftade med den.”

14

I diskussioner på nätet lönar det sig att delta med en signatur, så man inte behöver avslöja sin identitet. Signaturen skyddar deltagaren. Å andra sidan är det enkelt att ljuga om t.ex. sitt kön eller sin ålder bakom en signatur. Det lönar sig alltså aldrig att lita på sin nätkompis, eftersom 9-åriga Maija i verkligheten kan vara 49-åriga Pekka. Annan personlig information lönar det inte heller sig att publicera officiellt. Saker som sagts eller bilder som skickats till en halvbekant nätkompis kan snart vara till påseende för alla på nätet. Det lönar sig att komma ihåg att internet har minne som en elefant: det som en gång lagts dit, hålls där.

Det kan vara omöjligt att slutligt radera någonting.

Man kan lagra internetdiskussioner om man vill, eller göra så att programmet lagrar diskussionerna automatiskt.

Enbart kännedomen om att diskussionen eventuellt lagras lugnar ner diskussioner och deltagarna. Det lönar sig ändå att komma ihåg att skydda barnets inte-

gritet. Det bästa är att barnet och föräldrarna kan skapa en så pålitlig atmosfär så att barnet kan berätta om sina internetbekanta för föräldrarna.

Många nättjänster förutsätter att man skall registrera sig. Då behöver man ett eget användarnamn och lösenord. Lösenordet garanterar att ingen annan kan stjäla användarens identitet. Ifall vuxna gör misstaget att ge sina bankkoder till en främling, är barnet ett ännu enklare offer. Lösenordet är en HEMLIG kod.

Man får aldrig berätta det för någon, inte ens till sin bästa vän. Lösenordet skall vara ett sådant som man inte kan gissa sig fram till. Ifall man har en hund som heter Aatu, så är det onödigt att ha Aatu som lösenord. T.o.m. den dumma kan gissa att ett barns lösenord är namnet på ett viktigt husdjur. Finlands populäraste lösenord är – ingen överraskning direkt – salasana (lösenord på finska).

Det nästpopuläraste är 123456. På listan finns också kissa, perkele, hevonen och tietokone.

Ett tryggt lösenord innehåller både stora och små bokstäver, nummer och specialtecken. T.ex. TKf5BMwG är ett bra lösenord. Problemet med bra lösenord är att de är svåra att själv komma ihåg, eftersom det inte lönar sig att lämna lösenordet skrivet på en post-it-lapp på bordet.

Dessutom räcker inte ett tryggt lösenord, utan varje tjänst borde ha sitt eget, trygga lösenord. För att man ska komma ihåg alla eventuella lösenord, lönar det sig att följa någon logik. Alla har förstås sin egen logik, vilket är en bra sak. Då är lösenordet svårt att gissa sig till.

Då barnet känt någon på nätet en längre tid, vill barnet troligen träffa sin nätkompis live. Först träffar man nätkompisen via web-kamera. I nyare bärbara datorer är web-kameran inbyggd.

Web-kameran har sina bra och dåliga sidor. Med den ser man på riktigt hurudan kompis det finns på andra sidan. Å andra sidan visar man via nätkameran också hushållets värdetavlor och antikmöbler. Det lönar sig att tänka på det då

man väljer en plats för datorn. Det finns också de på nätet som utnyttjar barnens godtrogenhet och på så vis söker nya inbrottsobjekt. Barnen skall inte berätta för sina ”kompisar” i detalj när familjen åker på semester och hur länge familjen är borta. Samtidigt kan man nämligen bjuda in skummisar till sitt hem på en visit.

Då tiden är inne för en live-träff, lönar det sig alltid att vara försiktig, fastän de flesta träffar är harmlösa. Barnens föräldrar bör närvara vid första träffen. På så vis försäkrar man sig att Kalle (9 år) faktiskt är den som han visat sig vara på nätet.

Det lönar sig att stämma träff på någon offentlig plats, t.ex. på ett café. Det är bra att diskutera om dessa saker på förhand innan den första nätbekanta föreslår en träff.

15

tWo levels of information to guide you an icon that indicates the minimum recommended age.

tWo levels of information to guide you an icon that indicates the minimum recommended age.

tWo levels of information to guide you an icon that indicates the minimum recommended age.

IMPORTANT: The PEGI rating considers the age suitability of a game’s content, not the level of difficulty.

tWo levels tWo of levels information tWoof levels information tWo oflevels to information guide of to information you guide toyou guideto you guide tWo levels of information toyou guide you tWo levels of information to guide you

Spel av alla slag

an icon that anindicates icon thatan the indicates icon minimum that the an indicates recommended minimum icon that therecommended indicates minimum age. the recommended minimum age. recommended age. age. an icon that indicates the minimum recommended age. an icon that indicates the minimum recommended age.

IMPORTANT: The PEGI rating considers the age suitability of a game’s content, not the level of difficulty.

Innehålls- och åldersmärkningarna på spel är följande:

tWo levels of information to guide you

a series of game content descriptors.

These icons are displayed on the back of the game box and indicate, where required, the nature of the content. an icon that indicates the minimum recommended age.

IMPORTANT: The PEGI rating considers the age suitability of a game’s content, not the level of difficulty.

There are 8 icons, depending on the type of content.

3+

P

16

7+

12+

16+

18+

tWo levels of information to guide you

a series of game content descriptors.

These icons are displayed on the back of the game where required, recommended the nature of theage. content. anbox iconand thatindicate, indicates the minimum IMPORTANT: PEGI IMPORTANT: rating The considers rating IMPORTANT: The the PEGI considers age rating suitability The the considers PEGI ageofof rating suitability a the game’s considers ageofsuitability content, a game’s the age not of content, suitability the a game’s level notof content, of the difficulty. a level game’s not of content, the difficulty. level not of difficulty. the level of difficulty.

IMPORTANT: The PEGI rating considers theIMPORTANT: ageThe suitability of a PEGI game’s content, not the level difficulty.

IMPORTANT: The PEGI rating considers the age suitability of a game’s content, not the level of difficulty.

There are 8 icons, depending on the type of content.

Grovt språk: spelet innehåller grovt språk. å nätet finns det spel och spelare av tWo levels of information to guide you alla slag. Ifall barnet spelar på nätet, Diskriminering: Spelet innehåller diskriminering eller material som uppmuntrar till diskriminering. lönar det sig att ta åldersrekommendaDroger: Spelet innehåller hänvisningar till användning av droger eller tionerna på allvar. PEGI (Pan European användning av droger.

Game Information) är ett europeiskt Skräck: Spelet kan uppväcka rädsla eller skräck för småbarn. standard för åldersrekommendationspegi online Spel om pengar: Spel som uppmuntrar till spel om pengar eller som lär ut det. märkning på dator- och videospel. Med pegi online hjälp av det kan konsumenter, speciellt Sex: Spelet innehåller nakenhet och/eller sexuellt beteende eller hänvisar till sex. barnens föräldrar, försäkra sig om att pegi online Våld: Spelet innehåller våld. underåriga inte stöter på skadligt mate(källa: www.pegi.info) pegi online rial i spelen. Det är bra att komma ihåg pegi online pegi online pegi online pegi online pegi online att PEGI-märkningen berättar om hur pegi online barnet att använda teknologi och öka spelen lämpar sig för barn i olika ålder, det krävs att man ska vara myndig för att pegi online intresset för data- och komminukationsden berättar inte om spelets kvalitet eller registrera sig till t.ex. vadslagningsspel, teknik. Med hjälp av spelen kan man hittar nog unga på konster ifall de vill svårighetsgrad. pegi online även förbättra småbarns finmotorik och Spelen är inte alltid dåliga. Då man spela om pengar. uppfattningsförmåga. väljer spel som lämpar sig för åldersgrupPå nätet kan man även spela bl.a. popen, utvecklar de kreativiteten och förker. De stora rubrikerna i tidningarna mågan för växelverkan. De kan spela en om pokerstjärnor som förtjänar miljoner viktig roll i den sociala och intellektuella ökar intresset för spel om pengar. Fastän utvecklingen. Dessutom kan spelen lära a series of game content descriptors.

Games that Gamewhere contains Gamethe contains Game be Game depicts These icons are displayed on the back of the game box and indicate, required, nature of the may content. an icon that indicates the minimum recommended age.

IMPORTANT: The PEGI rating considers the age suitability of a game’s content, not the level encourage or depictions of bad language frightening orof difficulty. nudity and/or There are 8 icons, depending on the type of content.

Game refers to, Game contains Game can be or depicts, the depictions of, or played online sexual behaviour teach gambling use of drugs (in- material which cluding alcohol may encourage, or sexual a series of game content descriptors. a series ofagame seriescontent of game a series descriptors. content of game adescriptors. series content of game descriptors. content descriptors. and tobacco) references discrimination a series of game content descriptors.

Gamesicons that are displayed Game referson to,theGame Game contains Game contains Game may be Game depicts Game be These back contains of theThese game boxcan and where required, the of the content.

These icons displayed icons These are indicate, on displayed icons the the back are These ondisplayed ofthe icons the game are on ofdisplayed box thenature back and gameindicate, of on box the the and game back where indicate, box of the required, and game where indicate, box the required, nature and where indicate, the ofrequired, the nature content. where ofthe the required, nature content. ofthe thenature content. of the content.

IMPORTANT: PEGI rating the of or aare game’s content, not level ofback difficulty. encourage or considers or depicts, theage suitability depictions of bad language frightening or nudity and/or The depictions of, played online These icons are displayed on the back of the game box and indicate, where required, the nature of the content.

There are 8 icons, depending on the type of content.

There are 8There icons,are depending 8 There icons,are depending on8the icons, There typeon depending are ofthe content.

8 icons, type on ofdepending content. the type of oncontent. the type of content. violence scary for young sexual behaviour teach gambling use of drugs (in- material which There are 8 icons, depending on the type of content. cluding alcohol may encourage, children or sexual a series of game content descriptors. and tobacco) references discrimination Games Gamewhere refers required, to, Gamethe Game contains These Game contains may on be theGame contains Game can be icons are Game displayed back depicts of the game box that and indicate, nature of the content.

IMPORTANT: PEGI rating the age suitability of a game’s content, not the level of difficulty. encourage or or depicts, the The depictions of bad language frightening or nudity and/or depictions of, orconsiders played online There are 8 icons, depending on the type of content. violence scary for young sexual behaviour teach gambling use of drugs (in- material which cluding alcohol may encourage, children or sexual a series of game content descriptors. and tobacco) references discrimination Games that Game refers to, Game contains Game can be Game contains Game Gamewhere depictsrequired, These icons are displayed on theGame back contains of the game boxmay andbeindicate, the nature of the content.

Games that that Games Games that refers Game to,thatGame refers to, Game refersGame to, Game to, can Game contains Game contains contains Game Game contains Game contains Game Game may contains be Game contains Game may Game be depicts Game contains Game may depicts beGame Game may depicts be Game Game depicts contains Game contains Game canrefers be Game contains Game beGame contains can be Game can be encourage or or depicts, the depictions of bad language frightening orGamenudity and/or depictions of, orGames played Games that Game refers to, Game contains Game can be Game contains Game contains Gameonline may be Game depicts There are 8 icons, depending onThe the type of content. development of online videogames encourage or encourage orencourage or encourage or depicts, the or depicts, the or depicts, orof, depicts, the of,online depictions of depictions bad language of depictions bad language of frightening depictions bad language or frightening ofusenudity orfrightening and/or language or and/or frightening nudity and/or or or nudity and/or depictions of, depictions or the played depictions online or played depictions or played of, online or played online teach gambling ofbad drugs (in-nudity violence scary for young sexual behaviour material which encourage or or depicts, the depictions of bad language frightening or nudity and/or depictions of, or played online presents gamerschildren with new possibilities.

PEGI teach gambling teach gambling teach gambling teach gambling usesexual of drugs use (inof material drugs (inuse ofmaterial drugs (inuse material of drugs (inviolence violence scary violence for young scary for sexual young behaviour scarysexual formay young behaviour scary sexual for young behaviour behaviour which which whichmaterial which cluding alcohol or sexualviolence encourage, teach gambling use of drugs (inviolence scary for young sexual behaviour material which a seriestoofthe game content descriptors. alcohol cluding alcohol cluding cluding children children sexual children or sexual children or sexual cluding or sexual may encourage, mayalcohol encourage, mayalcohol encourage, may encourage, andortobacco) references discrimination Online is an addition PEGI age rating cluding alcohol may encourage, children or sexual Gamesicons that are displayed Game referson to,theGame Game contains Game contains Game may be Game depicts Game These back contains of the game boxcan andbeindicate, where required, the nature and of the content. and tobacco) tobacco) and tobacco) and discrimination tobacco) references references references references discrimination discrimination discrimination system to ensure the protection of minors encourage or or depicts, the depictions of bad language frightening or nudity and/or depictions of, or played online and tobacco) references discrimination There are 8 icons, depending the type of content.

The development of online violence videogames anbehaviour online gaming environment and (into onmaterial teach gambling use of drugs scary for young in sexual which presents gamers with new possibilities. PEGI cluding alcohol may encourage, children or sexual information about online provide games. and tobacco) references discrimination Online is an addition to the PEGI age rating Games that Game refers to, Game contains Game can be Game contains Game contains Game may be Game depicts system to ensure the protection of minors depictions of Websites the PEGI Online logo or are committed encourage or depicts,to the bad language frighteningdisplaying or nudity and/or depictions of, or played online The development online videogames in an online gaming environmentofand to violence teach gambling use of Safety drugs (in- material which scary for young sexual behaviour respecting the requirements set out in the PEGI Online presents gamers new possibilities. PEGI cluding alcohol may encourage, children or sexual provide information about onlinewith games.

Code: Online is an addition to the PEGI age rating and tobacco) references discrimination Games that Game refers to, Game contains Game can be Game free contains Game contains Game may be Game depicts • To keep the website of all illegal and offensive content system ensure thelogo protection of minors Websites displaying the to PEGI Online are committed to encourage or or depicts, the depictions of bad language frightening or nudity and/or depictions of, or played online created by users videogames in an online gaming and to The development of online violence scary for young sexual behaviour teach gambling use of drugs (in- material which respecting the requirements set out in theenvironment PEGI Online Safety • To remove all undesirable links presents gamers with new possibilities.

PEGI cluding alcohol may encourage, children or sexual provide information about online games.

The development The development ofTheonline development ofvideogames The online development ofvideogames online of videogames online videogames Code: The development of online videogames Online is an addition to the appropriate PEGI age rating and tobacco) references discrimination • To provide reporting mechanisms violence

scary for young children

presents gamers presents with gamers presents new possibilities. withgamers new presents possibilities. with PEGI gamers new possibilities.

PEGI with new possibilities.

PEGI PEGI • To keep the website free of all illegal and offensive content presents gamers with new possibilities. PEGI system totoensure protection of minors policy Websites displaying the PEGI Online logo are committed • Tothe provide a coherent Online privacy is an Online addition is an Online toaddition the PEGI is an toOnline age addition the rating PEGI is an toage the addition rating PEGI to agethe rating PEGI age rating created by users The development of online invideogames Online is an addition to the PEGI age rating anSafety online gaming environment and to respecting the requirements set out in the PEGI Online system to system ensure to theensure system protection the to ensure protection system of minors the to protection ensure of minors the of protection minors of minors • To remove all undesirable linkspresents gamers with new possibilities.

PEGI system to ensure the protection of minors provide information about online games.

Code: in an online in an gaming online in environment an gaming online in environment gaming an andonline to environment and gaming to environment and to and to Online is an addition to the PEGI age rating in an online gaming environment and to • To provide appropriate reporting mechanisms PEGI Folder 2010_FINAL.indd 2 01/06/10 • To keep the website free of all illegal and offensive content provide information provide information about provide online information about provide games. online information about games. onlineabout games. online games. system to ensure the protection of minors provide information about online games.

Websites displaying the PEGI Online logo are committed to • To provide a coherent privacy policy created by users The development ofandonline videogames in an online gaming environment to requirements respecting the set out in the PEGI Online Safety • To remove all undesirable linkspresents gamers with new possibilities. PEGI Websites displaying Websites displaying the Websites PEGI Online the displaying Websites PEGI logo Online the are displaying PEGI committed logoOnline are thecommitted toPEGI logo Online are to committed logo aretocommitted to provide information about online games.

Code: Websites displaying the PEGI Online logo are committed to Online is an addition to the PEGI age rating respecting respecting the requirements the respecting requirements set out the respecting inrequirements the setPEGI out the inOnline the requirements setPEGI out Safety in Online theset PEGI Safety outOnline in the PEGI SafetyOnline Safety PEGI Folder 2010_FINAL.indd 2 • To provide appropriate reporting mechanisms 01/06/10 16:33 respecting the requirements set out in the PEGI Online Safety • To keep the website free of all illegal and offensive content system to ensure thelogo protection of minors Code: Code: Code: Code: Websitesprivacy displaying the PEGI Online are committed to • To provide a coherent policy Code: created by users in an online gaming and to The development of online videogames respecting the requirements set out in theenvironment PEGI Online Safety • To keep the • Towebsite keep the • free To website of keep all illegal the free • website To ofand keep all illegal offensive free the website of and allcontent offensive illegal free and ofcontent alloffensive illegal and content offensive content • To remove all undesirable provide information about online games. linkspresents gamers with new possibilities. PEGI • To keep the website free of all illegal and offensive content Code: created by created users by users created by users created by users Online is an addition to the PEGI age rating created by users • To provide appropriate reporting mechanisms PEGI Folder 2010_FINAL.indd 2 01/06/10 16:33 • To keep the website free of all illegal and offensive content • To remove • To all remove undesirable • all To undesirable remove links • all To undesirable links remove all links undesirable links system to ensure the protection of minors Websites displaying PEGIaOnline logo are committed to • To remove all undesirable links • To the provide coherent privacy policy created by users in online gaming andprovide to mechanisms • Toanprovide • To appropriate provide•environment appropriate To reporting provide mechanisms •appropriate reporting To reporting appropriate mechanisms reporting mechanisms respecting the requirements set out in the PEGI Online Safety • To provide appropriate reporting mechanisms • To remove all undesirable links provide information about online games.

Code: • To provide • To a coherent provide•aTo privacy coherent provide policy • privacy a To coherent provide policy privacy a coherent policy privacy policy • To provide a coherent privacy policy 01/06/10 16:33 • To provide appropriate reporting mechanisms2 PEGI Folder 2010_FINAL.indd • To keep the website free of all illegal and offensive content Websites displaying the PEGI Online logo are committed to • To provide a coherent privacy policy created by users respecting the requirements setPEGI outFolder in the PEGI Online Safety PEGI Folder 2010_FINAL.indd PEGI Folder 2010_FINAL.indd 2 PEGI Folder 2010_FINAL.indd 2 22010_FINAL.indd 2 • To remove all undesirable links PEGI Folder 2010_FINAL.indd 2 Code: PEGI Folder 2010_FINAL.indd 2 • To provide appropriate reporting mechanisms 01/06/10 16:33 • To keep the website free of all illegal and offensive content • To provide a coherent privacy policy created by users

16:33

01/06/10 16:33 01/06/10 16:33 01/06/10 16:33

• To remove all undesirable links

PEGI Folder 2010_FINAL.indd 2

• To provide appropriate reporting mechanisms

01/06/10 16:33

• To provide a coherent privacy policy

PEGI Folder 2010_FINAL.indd 2

01/06/10 16:33

01/06/10 16:33

01/06/10 16:33

IHQ, IRL, LOL, WTF, OMG – talar de kinesiska?

B

arnens och ungas nätspråk är en helt egen grej. Många förkortningar är från de vuxnas businessvärld eller så har unga vuxna tagit dem med till arbetslivet. Ibland är det svårt att veta vad som kom först, ägget eller hönan. Meningen är att använda förkortningar och på så vis spara tid. Samtidigt faller mamma och pappa ur kärran.

Det finns tusentals förkortningar.

T.ex. LOL (laughing out loud) finns redan i normalt talspråk för att beskriva ett skratt.

”Marsvinen ville uppenbarligen berätta något för henne.”

Bron över digiströmmen

D

et är viktigt att redan i dagis- och lågstadieåldern regelbundet närvara i barnets virtuella värld. Närvarandet ökar trygghetskänslan: någon bryr sig på

17

18

10q = Thank you

GFY = Go fuck yourself

PLMK = Please let me know

AFAIK = As far as I know

HAND = Have a nice day

PMSL = Pissing myself laughing

ASAP = As soon as possible

HF = Have fun

RL = Real Life

B4 = Before

HV = Haista vittu

ROFL/ROTFL = Rolling on (the) floor laughing

BFF = Best Friends Forever

IDK = I don’t know

SCNR = Sorry, could not resist

BCNU = Be seein´ you

IHQ = ihku, ihana

SOB = Son of a Bitch

CMIIW = Correct me if I ´m wrong

IRL = In Real Life

sry = Sorry

CU = See you

IWSN = I want sex now

STFU = Shut the fuck up

DIAF = Die in a fire

JK = Just kidding

TG = That’s great

EMT = En Mä Tiedä

KVG = Kato Vittu Googlesta

THX/THNX, TNX, TX = Thanks

ESA = Eat Shit Asshole

LMAO = Laughing my ass off

U = You

ETI = Ei Tule Ikävä

LMIRL = let’s meet in real life

VT = Vitun tyhmä

EVVK = Ei vois vähempää kiinnostaa

MYOB = Mind your own business

w00t = Jippii eller hurra

EVVVK = Ei vittu vois vähempää kiinnostaa

newbie, newb, n00b = juuri pelaamisen aloit-

W8 = Wait

FFS = For fuck ´s sake

tanut käyttäjä, joka tekee tyhmiä kysymyksiä,

WB = Welcome back

FU = Fuck you

eikä hallitse pelaamista

WYSIWYG = What you see is what you get

FYI = For your information

NP = No problem

X = Kiss

g2g = Got to Go

OMG = Oh my god

XOXOXO = Hugs and Kisses

goatse = erittäin shokeeraavat verkkosivut

ONOZ = Oh, no

YKW = You know what

GFU = Good for you

PITA = Pain in the arse/ass

YW = You ´re welcome (Källa: Nuoret, Pelit & Netti)

riktigt om mig. Det är bra att komma överens om spelreglerna genast då datorn bärs hem. Då man kommer överens om någonting, håller man det. Föräldrarna får inte heller slinta ur reglerna. Att uppfostra barn är lite samma som att lära en hundvalp. Ifall hunden får ligga på den gamla soffan, så ligger den på den nya soffan också. Man måste hålla fast i reglerna som man tillsammans med barnet har ställt – både bra och dåliga dagar.

Det digitala gapet skiljer alla rika länder i världen från de fattiga länderna.

Det kan även skilja barnen från sina föräldrar. Det lönar sig att bygga en stadig bro över gapet före det är för sent. Barnen kan behärska datorns teknik bättre än föräldrarna, men det fattas den vuxna människans erfarenheter och i och med det förmågan att värdera situationer som kommer, ibland även skrämmande.

Förbud och hot ökar trotsen. Det lönar sig alltså att prata, prata och prata.

Snokande irriterar barnen. Snoka alltså inte, utan var på riktigt intresserad av vad

barnet gör, var det sen frågan om nätet eller någon hobby. Om man orkar och ids stå med barnet t.ex. vid fotbollsplanskanten kväll efter kväll, år efter år, så varför skulle man inte orka vara intresserad av vad barnet gör på nätet.

Det är bra att använda nätet tillsamman med barnet. Samtidigt kan barnet lära de vuxna saker som de har bristande kunskaper i. Det gör bra åt barnets självkänsla att få vara skickligare än sina föräldrar och barnen lär sig hela tiden av sina kompisar eller i skolan. Samtidigt håller föräldern sig i tiden och blir inte förkalkad.

Tillsamman med barnet kan man söka lämpliga program och bra nätsidor.

Barnets favoritband har troligen egna hemsidor, där man kan se de färskaste nyheterna. Man kan tillsammans också lära sig använda nätet till nytta. Vad är trevligare än att tillsammans planera matsedeln och söka recept på nätet. Ifall familjen är på väg på resa, kan man tillsammans söka trevliga sevärdheter, se på

tidtabeller, inkvarteringsmöjligheter och passliga rutter.

Man kan med barnet göra klart om hur ofta datorn används och för hur lång tid det är lämpligt att sitta vid den. På samma sätt kan man komma överens att en timme vid datorn betyder att man ska vara en timme ute eller leka med kompisarna. Man ska också komma överens om eventuella avtalsbrott. Så här handlar man ju i vuxenvärlden också. Boten eller straffet hjälper konstigt nog att komma ihåg vad som gick fel. Det gamla talesättet stämmer: först arbete, sedan nöje.

Först görs läxorna och sedan funderar man vad annat man kunde göra.

En gång i veckan kan man ha en dag utan internet och television. Ta fram de gamla och nya brädspelen och spela hela familjen tillsammans. Det är roligt att göra någonting tillsammans.

Man måste göra det klart att nätet endast används då det finns någon vuxen på plats. Man kommer också överens om att barnet inte pratar med någon främ-

19

Avtal för internetanvändning

Jag

20

(förälderns namn/foto)

och

(barnets namn/foto)

• Jag bekantar mig med nätsidor och –tjänster som mitt barn använder.

Om jag inte vet hur man använder dem, frågar jag råd av mitt barn.

• Jag gör upp rimliga och grundliga regler för mitt barns datoranvändning och jag diskuterar regelbundet med mitt barn. Jag kommer också ihåg att övervaka att reglerna följs, speciellt angående tiden som används vid datorn.

• Jag är själv ett exempel för mitt barn.

• Jag blir inte arg eller överreagerar om mitt barn berättar om internetrelaterade problem. Istället försöker vi tillsammans lösa problemet och hindra det i fortsättningen.

• Jag varken snokar eller övervakar i smyg. Jag respekterar och litar på mitt barn och använder mig inte av övervakningsmetoder som mitt barn inte vet om. Jag läser heller aldrig mitt barns dagböcker, meddelanden eller andra skrifter.

• Jag gör användningen av datorn och internet till en gemensam sak för familjen.

• Jag diskuterar regelbundet med mitt barn om erfarenheter på in-

ternet. Jag ber mitt barn utnyttja internet genom att hjälpa till att planera familjens gemensamma händelser.

• Jag respekterar vänskapsband som mitt barn har bundit på nätet och jag är intresserad av mitt barns on-linevänner på samma vis som av övriga vänner.

• Jag anmäler kränkande material till tjänsteleverantören och material som verkar olaglig till Centralpolisens tipstjänst.

• Jag uppmuntrar och hjälper mitt barn att hitta nyttiga och roliga sidor på nätet, som har med intressen, hobbyn och skolarbete att göra.

Jag binder mig till att följa reglerna ovan Plats och datum Underskrift Eftersom föräldrarna skriver under ett avtal, gör barnet ett eget avtal.

Gemensamma spelregler

Jag

(barnets namn/foto)

binder mig till att följa familjens gemensamma regler.

• Jag använder nätet endast då det finns vuxna hemma.

• Jag pratar inte med främmande människor på tu man hand.

• Jag använder endast de länkar som vi tillsammans med mina föräldrar har fastställt som favoriter.

• Jag surfar och spelar lika lång tid som jag har varit ute/tränat spelläxor/varit på träning/läst bok.

• Jag frågar alltid lov av föräldrarna att registrera mig på nättjänster.

• På skolkvällar stängs datorn kl. (överenskommen tid)

ling på tu man hand och de endast registrerar sig till nätjänster med föräldrarnas lov. Det är också bra att komma överens att barnet endast använder de länkar som man tillsammans har fastställt som favoriter.

Det lönar sig att ha olika begränsningar med barn. Berätta om för barnet om du tänker lagra MSN-diskussioner. Man behöver nödvändigtvis inte läsa diskussionerna, om det inte dyker upp något avvikande.

Gör tillsammans ett officiellt avtal, underteckna pappret och följ avtalet till sista punkt.

De mobbar mig

Plats och datum Underskrift (Källa: Mannerheimin Lastensuojeluliitto)

M

an talar om egentlig mobbning då mobbningen är systematisk. Ett beteende som avsiktligt skadar och som återkommande riktar sig mot samma person. Mobbningen har också flyttat sig

21

”På detta sammanträde skall Sylvira tilldelas ett spenamn.”

22

över till nätet. Nätmobbning är t.ex. sårande och t.o.m. hotande meddelanden, spridande av rykten eller personlig information. Enligt en undersökning som gjordes av Mannerheims barnskyddsförbund och IRC-galleria har 19 % av barnen utsatts för nätmobbning.

Nätmobbning är ett internationellt fenomen. Svenskarna använder termen elektronisk mobbning. På engelska är termen cyberbulling, med vilken menas all elektronisk mobbning. Man kan även håna, såra, kränka och mobba med mobiltelefon.

Nätmobbningen gör inte fysiskt ont, men gör desto mera ont psykiskt. Från skolgården kan mobbaren fly till sitt egna trygga hem. Nätmobbaren är närvarande 24/7, som en evig mardröm. Mobbningen går lätt över gränsen på nätet: i mobbargrupper får ena den andra att göra allt värre saker.

Med ett bildredigeringsprogram är det enkelt att redigera foton. Att manipulera bilder är en av de nyare formerna

av mobbning: Maijas huvud och någon annans kropp. Den mobbade kan med bildmanipulation placeras i en sårande eller pinsam omgivning. Hur får man mobbare och kompisar att skratta? Den mobbade är knappast road.

Eftersom man oftast presenterar sig – vilket också rekommenderas – med signatur på nätet, är det lätt att låstas vara någon annan. Där kan Kalle sedan skriva hurudan text som helst i Jaakkos namn.

Fast det är bra och det lönar sig att vara öppen, lönar det sig inte att vara allt för öppen på nätet. Många barn uppträder på nätet med eget namn och berättar pålitligt rätt så personliga historier. Det kan vara skadligt att vara öppen på nätet, eftersom indentitetstjuven är hänsynslös.

Lösenord har även lurats av vuxna. Och många vuxna har blivit lurade och märkt att kontot tömdes i ett sus. Lösenord försöks också luras av barn. Därför är det viktigt att poängtera att lösenordet skall hållas hemligt. Lösenordet får man inte berätta åt någon, inte ens åt son bästa vän.

Den effektivaste formen av mobbning har alltid varit att lämna någon utanför gruppen. Förr lämnades den mobbade ensam på rasten. Nu lämnas den mobbade utanför communityn på nätet.

Samtidigt blir barnet utanför allt det som påstås vara roligt och som alla andra vet om.

Happy slapping är också nätmobbning. Med termen avses filmande av våld som sedan läggs ut på nätet. Mobbaren slår sitt offer, en annan mobbare filmar och efter händelsen publiceras filmen på internet och skickas till offentliga sidor.

Ett barn får inte lämnas ensam, mobbas barnet sen live eller på nätet. ”Bry dig inte” eller ”Det bli nog bra” är fel svar till ett barn som blivit mobbat. Man bör bry sig om mobbningen, den slutar inte innan man tar itu med saken. Tala med barnet om mobbning, innan barnet blir mobbat. Mobbning på nätet är så vanligt, att alla troligen mobbas där någon gång. Då barnet kommer med sina problem till dig, beskyll inte då barnet eller

underskatta inte barnets problem. Utarbeta tillsammans hur man skall förhålla sig till mobbningen. Oftast lönar det sig inte att besvara mobbningsmeddelanden. Det lönar sig alltså inte att låta sig provoceras, fastän de provocerar. Det lönar sig att spara mobbningsmeddelanden för fortsatta åtgärder. Lär även barnet att spara: print screen –tangenten tar en bild av det som sker på bildskärmen just då.

Kopiera det som syns på datorns skärm genom att trycka på print screen. Spara sedan bilden i ett Word-dokument genom att välja kommandot Klistra in. Det lönar sig att poängtera åt barnet att man inte ska svara argt på ett mobbningsmeddelande, eftersom då gör man sig själv skyldig till tanklöshet. Det lönar sig inte att ta i mobbningens stafettpinne.

Ofta är den mobbade en lärare. Enligt en undersökning som OAJ gjorde i april 2010 har mera än var tionde lärare utsatts för nätmobbning. 13 procent av lärarna har upplevt mobbning. Vanligast är nätmobbning i grundskolan. Oftast är

23

”Hej på dig!”sade ludenrufsen.

24

den mobbade en under 40-årig kvinna som undervisar i högstadiet. Mobbningen sker via mobiltelefon, e-post och i sociala medier. Allvaret i gärningen

Om barnet mobbas: • stöd barnet • svara inte på mobbningsmeddelanden • lär barnet spara mobbningsmeddelanden (print screen) • blockera mobbarnas meddelanden. T.ex. på mese och i e-posten kan man blockera meddelanden från bestämda användare • håll dagbok om mobbningen. Skriv upp datum, klockslag, mobbarens signatur och IP-adress • det lämnas alltid spår av nätmobbning, så det är möjligt att spåra mobbaren • ta reda på kontaktuppgifterna till mobbarens föräldrar och kontakta dem vid behov • kontakta skolan om den som skickade meddelandet går i samma skola • kontakta den som underhåller tjänsten, ifall meddelandena är emot reglerna • kontakta polisen vid behov

varierar från utskällning till mordhot.

Mobbaren pikar ofta läraren i sitt arbete, men i grundskolan även om lärarens utseende eller kön. Oftast är mobbaren en elev eller studerande, men i en tredje del av fallen elevens vårdnadshavare. Om en förälder sänker sig till att mobba, hur nekar denne sitt barn att mobba? Ett exempel påverkar alltid bäst, även ett dåligt exempel.

V

ad är det som får vuxna människor att delta i disskampanjer? Ett hemskt exempel kommer från byn Bjärsta i Sverige. En 14-årig flicka våldtogs i en toalett i skolan mitt under skoldagen.

Våldtäktsmannen var en 15 årig populär pojke som gick i samma skola. Pojken erkände våldtäkten, tingsätten dömde honom, likaså hovrätten. Pojken våldtog ännu en annan flicka efter våravslutningen. Det fasansfulla är att situationen svängdes mot flickan. Pojkens mamma grundade en grupp på Facebook, som snabbt hade 4000 medlemmar. Med i

gruppen fanns också byns präst, rektor och ungdomsarbetare och alla beskyllde flickan. ”Hora, som bara vill ha pengar och uppmärksamhet!” ”Jag kommer att döda dig!” ”Du borde verkligen våldtas!”

Detta skrevs om flickan.

Då Sveriges Television tog upp fallet i ett aktualitetsprogram blev svenskarna chockerade. Det var början på en ny fas.

De som hade mobbat den våldtagna flickan på nätet, började en hatkampanj mot pojken och hans mamma. Vad förklarar sådant obehärskat näthat? Enligt den svenska mediaanalytikern Anders Mildner är det farligt att tänka att nätet och det som kallas verklighet, skulle vara olika saker. Man kan inte skilja dem och de får inte ha olika regler eller olika rätt och fel. Skillnaden mellan Finland och Sverige är att näthatet har dömts genast i Sverige. I Finland är man oftast tyst.

(Helsingin Sanomat 13.4.2010)

”Det var trevligt att öppna datorn då jag alltid visste att där bara fanns hemskheter.

Trevligt att läsa meddelanden där mitt ansikte kallades grisansikte.”

Jag orkade inte gå till skolan idag

M

an hör riktiga skräckhistorier om nätberoende. En koreansk tremånaders baby svälte ihjäl, eftersom de nätberoende föräldrarna spelade på nätet och uppfostrade ett virtuellt barn. Paret var dagligen 6-12 timmar på internetcafé och deras riktiga baby var timmar utan mat och vård. Det fängslade paret hade förresten träffats på nätet. (Digitoday 5.3.2010) Med nätberoende menas obehärskad och tvångsmässig internetanvändning.

Nätberoendet, lika som andra beroen-

25

”Hon orkade inte komma till skolan idag, då hon surfade på nätet hela natten!” (En tredjeklassists förälder till läraren)

Känn igen symptomen

O

26

den, orsakar störningar i andra livsområden. Riklig datoranvändning kan också orsaka fysiska symptom: muskelspänning, huvudvärk, nack- och handledsbesvär.

Då televisionen i tiden kom till Finland, var man rädd att barnen skulle bli blinda av för mycket tittande. Nu har föräldrarna blivit rädda för nätberoende.

Största delen av internetanvändningen är nyttig och rolig. Det, att en person spenderar mycket tid på internet, betyder inte att den inte skulle ha annat liv.

Vid behandling av nätberoende är målet inte att sluta använda sig av nätet, utan att begränsa det till vettig mängd.

Det talas så mycket om nätberoende att föräldrarna ofta iakttar barnen med hökblick. Det lönar sig att på skoj göra ett beroendetest tillsammans med barnet. Gör det tillsammans och jämför resultaten. I testet lönar det sig att vara ärlig. www.verkkoklinikka.fi/laskurit/netti www.paihdelinkki.fi/testit Testen kartlägger internetbeteendet. Det är orsak till bekymmer om man märker att man ofta tillbringar mera tid på nätet än vad man planerat, om man måste dra ner på sovandet p.g.a. nattliga intenetsessioner, om skolarbetet lider, om man blir irriterad av att man inte kommer åt nätet.

m man får toppoäng i beroendetestet och alla andra kännetecken passar in, måste hjälp sökas snabbt. Det är bra att börja diskutera med barnet för tidigt än för sent. Glöm onödigt tjafs eftersom det bara irriterar och ökar barnets trots.

Internetberoendet behandlas på samma sätt som övriga beroenden. Ifall familjens egna knep inte räcker till, måste man kontakta specialister.

Först lönar det sig ändå att diskutera allvarligt med barnet. De flesta vaknar upp då en utomstående påpekar om saken. Men alltid räcker det inte att föräldrarna ingriper. Det vet man redan sedan tidigare att den stora visheten bor någon annanstans än i eget hem. Då lönar det sig att söka hjälp av en specialist. T.ex. erbjuder A-klinikstiftelsens ungdomsstationer hjälp även för de som lider av

internetberoende. Om diskussionerna inte leder till resultat kan man även be om hjälp av skolkurator, psykolog eller psykiater. På mentalvårdsbyrån erbjuds också terapi för internetberoende.

Föräldrarna bör använda sitt bondförnuft. Man måste sätta tidsgränder åt barnet för spel, dator- och internetanvändning. Det lönar sig att skapa ett eget användarkonto i Windows (se tekniska lösningar) åt barnet. Det är bra för föräldrarna att regelbundet följa med på hurdana sidor barnet rör sig. Dessutom skall man berätta för barnet om riskerna på internet, tillsamman läsa Netikett samt göra ett gemensamt avtal om nätanvändningen. Barnet skall alltid fråga lov av föräldrarna att delta i tävlingar på nätet. Föräldrarnas egna exempel hjälper barnet att förstå hur man skall fungera på nätet. Om föräldrarna surfar alla kvällar, är det onödigt att predika för barnet om för mycket internetanvändning.

Ifall diskussioner, avtal och gemensamt ställda mål inte fungerar, måste

Varningssignaler: Observera internetanvändandet om barnet • inte kan kontrollera internetanvändningen • blir rastlös ifall denne inte kommer åt att läsa sin e-post minst en gång per dag • fastnar vid datorn längre än planerat och tappar tidsbegreppet • inte tar pauser i internetanvändandet • känner ett behov av använda internet ännu mera för att bli tillfredställd • känner att det finns för många intressanta www-sidor så man inte nämns sluta bläddra igenom dem • känner abstinensbesvär då barnet inte är på nätet, blir irriterad om barnet måste sluta använda internet • känner skuldkänslor och kan inte ta kritik om sin internetanvändning • försummar idrott, relationer, arbete eller studier p.g.a. Internetanvändningen • inte träffar människor ansikte mot ansikte, endast virtuellt • försummar måltider eller flyttar sig att äta vid datorn • använder Internet för att fly från problem eller för att höja på humöret • ljuger för sina föräldrar och övriga familjemedlemmar och vänner för att dölja mängden användning (Källa: A-klinikstiftelsen/Heidi Ahojnniemi och Teuvo Peltoniemi)

27

föräldrarna fungera raskt. Man skall inte förstora saker, men varje mamma och pappa ansvarar för sitt barn.

Hjälp! Barnet har besökt porrsidor!

F

28

astän barnet följer reglerna, kan misstag hända och ibland vinner nyfikenheten mot det friska förståndet.

Om du märker att ditt barn har besökt porrsidor, så lönar det sig att förhålla sig lugnt till saken. Enligt undersökningar funderar redan 8-10-åringar på sex. Förr köpte barnen tidningar med lättklädda kvinnor i smyg från kiosken. Tidningen gömdes under madrassen och man bläddrade i den i mörkret. Sedan kom sk. vuxenunderhållningssamtal, där någon som sade sig vara naken flämtade oanständiga saker. Till dessa – som på den tiden var dyra nummer – ringde också småpojkarna i grupp. Nu ser man på lätt-

klädda kvinnor på nätet. Nätet erbjuder också riktigt tunga saker, så det lönar sig vara noggrann. Sexualitet är en naturlig sak, men man skall kunna skilja porr och sexualitet från varandra. Även barnen har rätt till privatliv.

Frestelsen att läsa barnets e-post kan vara stor, men gör det inte. Inte öppnar du barnens brev heller, eller läser dennes dagbok – förhoppningsvis. Om barnet märker att någon spionerar blir barnet försiktigt och berättar inte ens det lilla som hittills. Snoka inte utan uppmuntra barnet att berätta om det är något som barnet grubblar över eller om barnet mobbas. Att vinna barnets förtroende är mera värdefullt än en lottovinst.

Alla andra får spela våldspel och surfa hur många timmar som helst! Säkert.

Det lönar sig för föräldrarna att ta reda på vilka ”alla andra” i kompisgänget som spelar våldspel och surfar hela nätterna.

En säker tippning är att det högst är en i gänget, dvs. den hårdaste kungen i klassen. Det gnälls en tid om det att de

förkalkade inte förstår någonting, men gnällandet tar nog slut.

Nu och då förekommer det konstiga grupper på sajter som är populära bland ungdomarna. Gruppernas teman kan vara idealisering av smalhet, positiv inställning till droger eller berättande om sexerfarenheter. Barnet läser texterna och börjar kanske själv se upp till äldre, mera erfarna personer. Det lönar sig att lära barnet att vara kritisk redan som liten.

Man ska inte tro på allt, det pratas och skrivs en hel del strunt på nätet. Det lönar sig alltid att uppmuntra barnet att leta efter faktainformation. Den populäraste sajten för lågstadieflickor är www. gosupermodel.com. Om någonstans, så är det här som smalhet idealiseras. Det kostar för användaren att köpa goPengar.

Med goPengar får man allt möjligt ”trevligt”. En veckas medlemskap kostar tre euro och tre månaders medlemskap 18 euro. Räkningen kan betalas med mobilen. Kontrollera alltså ditt barns telefonräkning!

Ta hjälp av tekniken

”Tamfältharen vet någonting”

I

nga tekniska apparater garanterar hundraprocentigt skydd. Viktigare än tekniken är att få barnets förtroende, skapa gemensamma spelregler och framförallt att följa dem – båda parterna.

Det är ändå bra att ta hjälp av tekniken. Informationsskyddet skall alltid vara i skick och uppdaterat. Ordentligt informationsskydd skyddar datorn från virus, maskar, sabotageprogram och fungerar även mot rootkit. År 2007 uppskattades det finnas över 500 000 sabotageprogram, ett år senare uppskattades de vara över en miljon. Försäkra dig om att din dator har den nyaste versionen av informationsskyddsprogrammet. På så vis garanterar du att det t.ex. inte kommer spionprogram på maskinen med hästbilderna som barnen laddar ner.

De mest skadliga programmen är datorvirus.

29

Hur beroendet behandlas: • rutinerna bryts och tid som använts på nätet försöker man medvetet ersätta med annan verksamhet • användningen begränsas. Man kan t.ex. använda en väckarklocka till hjälp. Det finns också olika tekniska spärralternativ (se tekniska lösningar) • sätt upp mål. Korta sessioner enligt tidtabell • minneskort för abstinenssymptomen. Förteckna problemen som orsakar nätberoendet. Gör en lista över fördelarna som följs av att sluta användningen.

• inventarie: fundera vad man p.g.a. beroendet måste avstå från eller minska tidsanvändningen från • man skapar ett eget socialt stödnätverk, ökar övrig hobbyverksamhet • individuell och familjeterapi (Källa: A-klinikstiftelsen/Heidi Ahojnniemi och Teuvo Peltoniemi)

30

Stealth-virus: Oftast märks virussmittan i storleksändring i filer, oftast växer de. Ändå kan stealth-virusen kamouflera sig så att filens storlek inte ser ut att ha förändrats fastän viruset fastnat i den.

Internetmaskar: Internetmaskarna (eng. Worm) sprids utan hjälp av värdprogram. Oftast sprids de via något säkerhetshål eller så lurar de användaren att köra dem.

Trojansk häst: Trojansk häst (eng.

Trojan horse) är ett datorprogram som utgör sig för att vara något annat än vad den egentligen är. Det kan vara frågan om ett program skrivet för ändamålet eller en modifierad version av ett annat program.

Bakdörr: Bakdörr (eng. Backdoor) är ett program som möjliggör åtkomst till datorn utan att använda de normala säkerhetskontrollerna. Bakdörren kan vara inbyggd i programmet, endast i form av fasta lösenord eller så kan den installeras i datorn utan att användaren märker det, oftast via säkerhetshål eller med mask eller virus.

Spionprogram: Ett spionprogram (eng. Spyware) är ett program som samlar information, t.ex. från besökta webbadresser eller kreditkortsnummer som sedan skickas till upphovsmakaren. I kretsar med informationsskyddskunniga är oftast alla program som tar kontakt med nätet utan lov klassade som spionprogram.

Annonsprogram: Annonsprogram (eng. Adware) är program som visar reklam på datorn. Dessa program installeras oftast i samband med andra program eller från webb-sidor t.ex. via säkerhetshål. Programmets avsikt är att samla in pengar till upphovsmakaren, som får en viss summa för antalet visad reklam.

Dessa program tar även kontakt till sin värddator, så de kan även klassas som spionprogram.

Rootkit: Rootkit är ett program som installeras på datorn efter att angriparen gjort intrång på den. Ett rootkit är också ofta en trojan som installeras i samband med annat program. Oftast försöker

rootkitet gömma sig genom att installeras i själva operativsystemet via säkerhetshål, samt genom att förstöra spåren av smittan och gömma främmande processer och nätkontakter på datorn. Till ett rootkit hör ofta möjlighet till distanskontroll (bakdörr).

Med informationsskyddet förser du din dator med virusskydd, bekämpning av spionprogram, brandmur, skräppostfilter och browsingskydd samt barnlås som är utrustat med innehållsfilter. Brandmurs- och virusskyddsprogrammen skall tas i bruk innan internetförbindelsen tas i bruk.

Barnlås är ett fungerande, enkelt och säkert sätt att trygga internetanvändningen för barnen. Barnlåset hjälper föräldrarna att sätta klara gränser för nätanvändningen, och samtidigt uppmuntra till mångsidig diskussion om nätanvändning och dess spelregler. Med barnlåset kan man kontrollera vilka sajter barnen får besöka och vilka inte: med hjälp av det kan vissa sorters sidor spärras helt el-

”Maktspiran dunkade sig i golvet.

Pang!

Pang!”

31

32

ler enskilda sajter definieras som barnen ej får besöka. Man kan också kontrollera surfandet från en annan synvinkel genom att välja vissa sajter som barnet kan besöka. Alla andra adresser finns då på den förbjudna listan. För tonåringar kan utnyttjas kategorier för innehållsfiltrering som finns i barnlåset. Med dem kan man spärra besök till sidor som innehåller bl.a. vuxenunderhållning, rasism, droger, vapen och våld.

En annan begränsande sak i barns och ungas internetanvändning är tid. Med hjälp av barnlåset kan man t.ex. kontrollera när internet används.

I barnlåsets loggboksegenskaper framgår vilka sajter som barnet besökt.

Ett användarkonto i Windows-systemen är en mängd uppgifter som berättar för Windows vilka filer och mappar som du kan använda, vilka ändringar du kan göra i datorns inställningar och i dina personliga inställningar. I.o.m. användarkonton kan en och samma dator delas bland flera användare så att alla har

Barnlåsets egenskaper: • Spärr för oönskade webbsidor • Visning av endast skilt godkända sajter • Möjlighet att välja tre olika profiler med varierande rättigheter: child, teenager och adult • Tidsbegränsning för internetanvändning • Loggverktyg (Källa: F-Secure)

egna filer och inställningar. Varje användare loggar in på sitt användarkonto med eget användarnamn och eget lösenord.

Webbläsarens skyddsinställningar kan justeras enligt hur mycket eller hur lite information man vill godkänna från nätsajten.

Skydd som grundar sig på Mac- eller IP-adress lämpar sig för unga och är det sista alternativet. För att ställa in skyddet förutsätts att användaren känner till tekniken bakom nätverksterminaler och kan

göra inställningar. Det är riktigt svårt för barnet eller den unga att ändra dessa inställningar.

Vad ska vi göra

S

ka vi tillbringa en dag i veckan utan dumburken? NEJ!!!!!!! Vad ska vi då göra? Det lönar sig att testa gamla hederliga brädspel. Ta ut Afrika Stjärna ur skubben. Mamma startar från Kairo, pappa från Tanger och någon blir ändå rånad på Madagaskar. Gamla bekanta brädspel orkar intressera både stora och små, år efter år.

Men man orkar inte spela Afrika Stjärna i flera år. Därför lönar det sig att hitta på annat roligt för kvällarna utan dumburken. Det finns oändligt av teman för familjekvällar. Alla familjer har egna intressen, det lönar sig att ta glädje av dem till kvällarna.

Mannerheims barnskyddsförbund har programmallar för lyckade familjekvällar på nätet. Knepet är i enkelhet att familjen planerar programmet för kvällen. Det viktiga är gemensam samvaro och att ha roligt. Målet för familjekvällen är att varje vecka samla familjen för att spendera tid tillsammans. Det behövs inga ekonomiska satsningar, så familjekvällar passar familjer i olika ekonomiska situationer.

Till en början kan det kännas konstgjort, lite knasigt, att reservera tid i kalendern, men det lönar sig. Alla vet ju hur enkelt det kommer fram någonting annat ”viktigt”, och familjekvällen glöms lätt bort i brådskan. Även föräldrarna måste följa de bestämda tidtabellerna. Man får inte bli på övertid på de gemensamma kvällarna, gymbesöket hoppas över. Fotbollsträningarna hör heller inte till familjekvällens program. Man behöver inte reservera flera timmar för familjekvällen, ibland räcker t.o.m. en halv timme. Det är tråkigt med tajta tidtabeller, ibland har man mera att göra, ibland mindre.

”Var på på din vakt. Man kan aldrig veta.”

33

”Även här fanns en lönngång.”

34

Det är bra att har en ram att följa för familjekvällarna. Alla familjer formar ramen enligt eget behov.

Perheillassa on hyvä olla runko, jota noudatetaan. Jokainen perhe muovaa runkoa tarpeidensa mukaan.

Konstgjort eller inte, men då familjekvällen blir en bestående vana, väntar alla på den gemensamma kvällen. Teman bör också såklart väljas enligt barnens ålder.

För småbarn kanske det inte lönar sig att välja temat Napoleos krig genom tiderna. Även ett litet barn kan behandla nästan vilket tema som helst, bara åldern tas i beaktande. Barnen är dessutom väldigt intresserade av sin familjs och släkts historia, av sin egen babytid eller av föräldrarnas barndom.

Enligt undersökningar har familjer som äter måltider tillsammans färre problem än i de familjer där alla äter egna tider.

Ifall det känns konstigt att ha familjekvällar, är det knappast konstigt för någon att äta tillsammans. En ordentlig bordsdiskussion hör förstås till varje måltid.

Exempelram för familjekväll: •

Förberedning för familjekvällen och uppdelning av ansvarsområden. Om dessa lönar det sig att komma överens på föregående familjekväll.

• •

Välkommen – varför vi härefter träffas varje vecka Start: skriv en lista över familjens löpande ärenden (veckans aktiviteter, vem kör barnen till hobbyn, finns det kvällsmöten osv.)

•

Kvällens tema: varifrån kommer vår familj, vad är vår familj bra på, i vad kunde vi utvecklas, bra bordsskick, föreläsningskväll, gemensam skridskokväll, kunskaper i förstahjälp, medieomgivningen i vår familj osv. Man kan planera de olika temakvällarna redan i förväg och samtidigt komma överens vem som drar de olika kvällarna. Gott bordsskick kan man öva i samband med en gemensam middag.

•

Till trevlig samvaro hör det alltid något smått och gott. Varje familjemedlem ansvarar i tur och ordning för maten. Här kan man också följa olika teman, t.ex. enligt olika länder. Om familjen är på väg på semester till Spanien, kan man på förhand bekanta sig med den spanska matkulturen. Som mattema passar lika väl siklöjor, karelska piroger eller den finsknationella grönsaken länkkorven.

•

Till slut: fundera tillsammans hur det går för familjen, hur familjekvällen gick, vilket lyckades, vilket kunde ha gjorts bättre. Man kommer överens om nästa veckas tema och ansvarsdelning.

”Fanns det elektiskt ljus då du var liten?” (Arttu 4 år)

A

lla funderar något tag i livet över sin egen släkt. Rita tillsammans med familjen ett släktträd. I släktträdet finns mor- och föräldrarna, mostrar och fastrar, morbröder och farbröder samt kusiner. Släktträdet kan lagras på datorn, men först efter kvällen utan dumburken.

En frågesport är alltid rätt. Det lönar sig ändå att göra frågorna enligt åldern på dem som ska svara. Man kan också gissa favoritdjur, -färger och –mat, skonummer, favoritämnen i skolan osv. Är mammas favoritartist Paula Koivuniemi eller någon annan? Gillar Ville verkligen hårdrock? Det blir alltid roligt, varje fall då någon svarar fel.

Gå ut på äventyr. Äventyra kan man även göra i närterrängen. Troligtvis vet barnen bättre än föräldrarna var de intressantaste äventyrsplatserna är. Bygg en koja eller på vintern ett ordentligt snöslott. Det viktigaste är att göra saker tillsammans utan elektroniska apparater. Både barnen och föräldrarna stänger även av mobiltelefonerna. Äventyret mis-

35

tar sin spänning om mamman eller pappan hela tiden talar i telefon.

Tillsammans – inte ensam

E

36

fter kvällen utan dumburk kan familjen tillsammans någon kväll bekanta sig med datorns hemligheter. Hela världen finns ju på internet.

Familjen kan t.ex. planera en semesterresa. Barnet kan vara den som använder datorn. Fundera först vart ni vill åka, sedan görs ruttplanen med hjälp av internet. Bekanta er tillsammans med pausplatser, övernattningsmöjligheter, sevärdheter. Om resan görs med bil kan ni räkna ut körtid och bränsleförbrukning. Tillsammans gör ni en ordentlig budget för resan. Hela familjen kan tillsammans planera drömresan med alla möjliga läckerheter.

Ifall planen är att använda kollektivtrafik kan ni söka lämpliga tåg- eller busstidtabeller, jämföra priser och reselängder. Det finns massor olika ruttalternativ.

De som drömmer om en resa till fjärran länder kan på förhand bekanta sig med kultur, sevärdheter och språk. Vilka vacciner behövs i Spanien. Hur säger man tack på grekiska? Är det alltid hett på Madeira? Vilken är den genomsnittliga temperaturen på sommaren i Legoland?

Vilka djur finns på Kolmården? Eller i Ähtäri? Finns det renar på Högholmen?

Barnen kan introducera föräldrarna till olika diskussionsforum. Hela familjen kan börja chatta tillsammans på vardagar. Barnet kan skicka meddelanden till föräldrarnas arbetsplats. Samtidigt ser föräldrarna när barnen är på datorn – med lov förstås.

Varför planerar ni inte veckoslutets matsedel tillsammans? Då matsedeln är färdig kan ni skriva ut recepten och kocka tillsammans. Det är egentligen inte så svårt att göra chokladmousse.

Lycka är att vara tillsammans.

”Här är den!

Aningstjärnen.”

37

LÄRARENS DEL:

38

Att lära sig tillsammans

M

ediekunskapen är framtidens medborgarfärdighet. Det lönar sig att utöva den redan från lågstadieåldern. Det råder många slags synpunkter om mediekunskapens och mediefostrans innehåll, eftersom dess verksamhet länge varit splittrad. Utvecklingen och utvecklandet av barns och ungas kritiska mediekunskap är allt viktigare saker. Informationen flödar från dörrar och fönster. Media finns närvarande både i hemmet, i skolan och på fritiden. Barnen lever ett flexibelt liv i en miljö med många olika medier. De är vana att samtidigt använda sig av olika kommunikationsredskap. Enligt Kommunikationsverkets undersökning (Mediakasvatus suomalaisperheessä 2009) känner föräldrarna att efter att användningen av elektronisk media har ökat har mötena mellan familjemedlemmarna och barnen minskat och sker allt oftare via redskap.

”Det finns så mycket information på nätet så det känns som att plumsa i dränkande sumpmark.”

(35-årig ämneslärare) Med hjälp av nätet kan man studera vad som helst. Jämfört med böcker och bibliotek är nätets fördel dess enorma storlek.

De samhälleliga sidorna har gett undervisningen växelverkan, kritiskhet, diskussion och ger möjlighet att påverka. Kanske ett barn som är väldigt intresserat av internet blir mera intresserad av sina övriga studier, om man t.ex. i modersmålet söker information på nätet.

Det finns sajter som är till just för studier (wikiversity.org). Wikiversitetet är ett internetsamfund och inlärningsmiljö.

Där kan du studera nästan vad som helst.

Internetsamfundets medlemmar erbjuder studiemöjligheter till varandra. Wikiversitetet består för tillfället av 246 artiklar och 655 sidor. Wikiversitetet är wiki. Det betyder att dess verksamhet utvecklas till

sådan som wikis användare skapar den.

Det finns massor sajter på nätet som kan användas som stöd för undervisningen. De kan användas direkt i den egna undervisningen, eller så kan man ta de bästa delarna som stöd för undervisningen eller som omväxling för sig själv.

Man behöver inte alltid uppfinna hjulet på nytt! Internet är inte ännu på riktigt globalt, eftersom användarna till största del kommer från västerländerna. Situationen kommer visserligen att ändra: Asien är redan starkt med och Afrika är också på kommande.

På t.ex. www.peda.net –sajten har uppgifter samlats från olika läroämnen. T.ex. kan man i det engelska språket öva att böja adjektiv, testa sina språkkunskaper och bekanta sig med London. I historian kan man studera stenåldern, bekanta sig virtuellt med Egypten, i modersmålet söka adjektivens motsatser, öva sammansatta ord eller söka synonymer till ord.

Sin kunskap om Finland kan man förbättra ända från andra klass i sektionen

”Koptern hostade till och började tappa höjd.”

39

lärarens del

”Kukkelihäähääär!”

40

för biologi och geografi.

Utbildningsstyrelsens sajt www.edu.fi är också starkt med i nutiden och i möjligheterna som internet har med sig.

Det lönar sig alltid att förhålla sig kritiskt till pålitligheten av informationen på internet. Man skall poängtera för barnen att internet också innehåller reklam, och att all ”information” inte nödvändigtvis är fakta.

Uppgifter, i alla ämnen, som görs som grupparbete sammanför skoleleverna.

I nästan varje skola finns det en digikamera. Klassen kan med digikameran tillsammans göra en serie. Man väljer ut manusförfattare, fotografer, textskrivare och grafiker. Slutresultatet kan sättas ut på skolans egna sidor.

Om det finns en videokamera, kan man göra riktiga intervjuer, t.ex. med skolans personal. Om man planerar frågorna på förhand, krävs det inte mycket redigering.

Filmen kan sedan visas på föräldramötet.

Klassen kan tillsammans fundera på hur de använder internet. Vilka är klassens Top 10 –sajter och vad gör man på dem.

lärarens del

Alla gör en lista över bra och dåliga sidor med internet som de upptäckt. Alltid lönar det sig också att diskutera om farorna på nätet. Det lönar sig inte att skrämma, men man ska ta upp fakta.

Om det finns flera datorer i användning, kan man göra t.ex. en gammaldags frågesport. Någon elev gör frågorna och resten söker svaren på nätet. Läraren skall vara med så det blir en ordentlig tävling.

Kanske ägget är klokare än hönan!

Länkar för läraren

D

et finns så stort undervisningsutbud, tips och länkar på nätet att det kan skrämma den långsammare. Barnet kan göra uppgifterna ensam, de kan göras i grupp – då lönar det sig att byta datoranvändaren emellanåt – eller hela klassen tillsammans.

Läraren lär sig samtidigt, om inte geografi, om hur eleverna fungerar på nätet.

Finska som modersmål Luki-Luukas är en interaktiv övningssajt som är avsedd för elever med läs- och skrivsvårigheter. I planeringen av uppgifterna har man observerat flerkanalig inlärning (http://www.edu.fi/oppimateriaalit/lukiluukas).

Juniorijournalisti (http://www.edu.fi/juniorijournalisti) är en tjänst som produceras av Sanomalehtien Liitto. Den är avsedd för barn i skolåldern och dess mening är att bekanta eleven med hur man gör en dagstidning och samtidigt öppna ögonen för nutida läsning av dagstidningar.

Hur skulle det vara att göra en egen reklam? Arbetet kan lika bra göras genom att klippa och klistra, som på datorn.

Först lönar det sig att analysera olika annonser och fundera över budskapen.

Som hemläxa kan eleverna söka reklam med ett speciellt tema från tidningar för att sedan titta på dem tillsammans i klassen. Sedan sätter man igång för att göra de egna reklamerna. Fundera över rekla-

”Läs tidningar, lyssna på radio, se på television och surfa på nätet. Sug till dig information, men tro inte på någonting. Njut av informationen, men tvivla på allt du hör. Koncentrera dig på vilka känslor det väcker i dig.

Diskutera med människor och bilda en egen åsikt om saker.

Tro på det ditt hjärta säger.” (redaktör, programledare Maria Veitola, beskyddare för projekt för mediefostran i Barn- och ungdomsstiftelsen i Finland)

mens innehåll, gör texterna, ta bilderna och lägg ihop allting. Temat kan vara t.ex. discot som klassen ordnar.

Jultomten har rört om orden. Eleven kan bygga om orden på adressen www.perunakellari.fi/joulu.htm

41

lärarens del

Matematik på nätet Man kan t.ex. träna multiplikationstabellerna på nätet. I programmet Kun taivas putoaa skall eleven räkna så många multiplikationer som möjligt innan himlen faller.

Till slut visar programmet svårighetsgraden och resultatet som uppnåtts. (http://www. edu.fi/oppimateriaalit/aihiot/fi/matematiikka/taivas/taivas.htm) Man kan också träna multiplikation i glasspelet (http://www.multiplication. com/flashgames/ConeCrazyLevels.htm.)

Detta spel, som har tre svårighetsgrader, kan också spelas av dem som inte kan engelska.

Få ordning på klockslagen t.ex. på adressen http://peda.net/img/portal/476329/ tasatunnit_ja_puolet_tunnit.htm

42

Känn ditt land – bekanta dig med nya länder Bekanta er tillsammans med skolans omgivning och skolvägen. Man kan rita skolvägen på fri hand, men man kan också använda datorn till hjälp för att upp-

fatta vägen. Med hjälp av karttjänsten på Lantmäteriverkets hemsida kan man se på kartor i flera skalor (www.karttapaikka.fi). I kartsöktjänster kan man hitta sin hemort på kartan. På virtuella kartor kan man också hitta platser för olika aktuella händelser, släktingars bostadsorter, ortnamn som är sammansatta ord.

Bra information finns också på adressen www.paikkaoppi.fi Varifrån kommer vi finländare och vart är vi på väg? Vem gör besluten? Ett rejält infopaket om Finland finns på adressen http://www.edu.fi/oppimateriaalit/ suominen/etusivu.html.

På nätet hittar man enkelt information om olika länder och deras seder, och kan jämföra dem med finska seder. Exempel finns på adressen http://abc.rauhankasvatus.fi. Denna sajt har fått stöd av bl.a.

Finlands utrikesministerium. Äventyr i den virtuella skogen Jippo är en naturvetenskaplig nättidning för barn (http://www.helsinki.fi/jippo).

Jippos mål är att stöda 7–12-åringars vetenskapsfostran och intresset för matematisk-naturvetenskapliga ämnen och teknologi. Visste du förresten varför giraffen har så lång hals? Eller vilket är världens mest kända djur?

Eller så kan ni tillsammans gå till den virtuella skogen? Den virtuella skogen är en internetomgivning som hämtar skogen till datorn och för sina äventyrare till skogarnas biologiska svängar. Samtidigt kan man bekanta sig med de finska skogarna och skogarnas mångsidighet. Den virtuella skogen är för de högre klasserna i lågstadiet, men passar också bra för yngre. Stig in i den virtuella skogen på adressen www.helsinki.fi/biosci/ibipop/ virtuaalimetsa.

Undervisningssajten Mennään metsään är en internetbaserad inlärningsomgivning som gjorts som ett övningsarbete på institutionen för databehandlingsvetenskap på Tammerfors universitet. På sajten kan man bekanta sig med skogens djur, träd, svampar och

lärarens del

bär. Till sist görs ett slutprov på nätet. http://www.uta.fi/~hh58253/ipoppla/ index.html Hälsans stig Hälsans stig som gjorts för barn i skolåldern, gagnar samarbetet mellan hemmet och skolan i elevernas hälsofostran. Hälsans stig, som avanceras för varje klass, stöds av bl.a. hälsorecept och informationspaket för hälsa och välmående, samt hjälpmedel som hör till dessa. Hälsans stig finns på adressen http://www.edu.fi/ koululaisen_terveyden_polku Say it in English Nätet är fullt av övningsuppgifter för olika språk. Med hjälp av en talande klocka kan man öva klockslag på engelska http:// www.edu.fi/oppimismateriaalit/aihiot/fi/ englannin_kieli/08_clock/ Räkneorden kan också tränas på adressen http://www.edu.fi/oppimateriaalit/aihiot/fi/englannin_kieli/08_numbers/

”Frisk luft och havsbris strömmande in i salen.”

43

Den viktigaste uppgiften

D

å jag har skrivit denna guide har jag bekantat mig med en helt ny värld. Ganska konstigt, eftersom jag har fyra – visserligen redan vuxna – barn, jag har arbetat i datateknikens värld över 30 år, trott mig känna till allt man bör veta om internet, chat och e-post. Jag trodde fel. Jag har gråtit, skrattat, skrämts.

Ingenting får mig ändå att ändra min

44

”Föräldrarnas viktigaste uppgift är att ge barnen besvikelser i den trygga omgivningen.” (Annika Vilkki) uppfattning om Internets underliga värld. Det skall finnas regler, men man får inte förbjuda allt trevligt och nyttigt.

Den viktigaste ledstjärnan har blivit att göra tillsammans. Barn, föräldrar, moroch farföräldrar och lärare, dvs. vi alla kan tillsammans göra under. Barnet får inte lämnas ensam för att surfa, man skall lyssna på barnet och ta barnet på allvar.

Exemplets kraft är enastående. Om man bara predikar, utan att själv bete sig enligt vad man lär, är det onödigt att gnälla.

Surfa tillsammans för att söka nytta och nöje!

Tuusula 14.6.2010 Riittamaija Ståhle

Som källor till denna guide har använts bl.a.

Mannerheims barnskyddsförbund (www.mll.fi) Nätsäkerhetsskola (www.tietoturvakoulu.fi) Utbildningsstyrelsen (www.oph.fi) Barn- och ungdomsstiftelsen i Finland (www.slns.org) Kommunikationsministeriet (www.lvm.fi) Kommunikationsverket (www.ficora.fi) F-Secure (www.f-secure.com) Microsoft (www.microsoft.com) Wikipedia (http://fi.wikipedia.org) Rädda Barnen rf (www.pelastakaalapset.fi) Nuoret, pelit & netti (www.nettiguru.fi) A-klinikstiftelsen (www.a-klinikka.fi) Merja Sevilä: Nettikiusaaminen nuorisotyön haasteena, slutarbete Mikkelis Yrkeshögskola november 2009 Tuija Routamaa: Riskejä lapsuuden ja nuoruuden rajalla, Pro gradu –undersökning Tammerfors universitet 2009 PEGI (Pan European Game Information)

45

lektion 1:

46

Internetlektion för tredjeklassister Målet är att få eleverna att fundera på sin internetanvändning samt på bra och dåliga sidor med internet.

1

Läraren öppnar diskussionen och leder eleverna till ämnet t.ex. genom att berätta om egen interneterfarenhet eller ett exempel på vad denne själv använder nätet till.

2

Vanliga diskussionsfrågor angående internetanvändning (kan besvaras genom att markera på de alternativ som stämmer): • Vem har internet hemma?

• Hur ofta använder du nätet? Dagligen?

Ett par gånger i veckan? Mera sällan?

• Hur länge är du på nätet på en gång?

Under en halv timme? En timme eller ett par? Längre?

• Var finns datorn hemma? I eget rum? I

vardagsrummet? I föräldrarnas sovrum? I arbetsrum? På annat ställe?

• Använder du oftast nätet ensam? Med kompis? Med föräldrarna? Med mor- eller farföräldrarna?

3

En bredare diskussion kan föras om följande frågor: • Vad gör eleven oftast på nätet?

• Är alla sidor (som eleverna nämner) lämpliga för barn i deras ålder?

• Vet eleverna olika sidors åldersgränser?

Ifall de vet, följer de dem/vet de, vilken åldersgräns finns var? Varför finns åldersgränser?

• Vet föräldrarna vilka sidor barnen besöker? Har det hemma diskuterats om att besöka olika sidor? Har det gjorts avtal om datoranvändning?

4

Bra och dåliga sidor med internet: tycker ni det finns mera bra eller dåliga sidor med internet? (besvaras genom att markera). Skriv upp t.ex. på tavlan elevernas åsikter om vad som är nyttigt

och vad som är skadligt på internet. Ifall eleverna inte kommer på något ensamma, så kan ett par minuter användas för att diskutera saken i små grupper för att sedan samla gruppernas förslag på tavlan.

• Man kan göra upp instruktioner för skadliga fenomen på internet, t.ex. om nätmobbning, skadeprogram/virus. Vad gör du om du märker ett virus på datorn?

Eller om du blir mobbad på nätet, vad gör du då?

Skriv upp reglerna (i viktighetsordning) prydligt på kartong och presentera reglerna för klassen. b) Intervju: Vilka sidor besöker våra klasskompisar? Intervjua klasskompisarna och be dem nämna tre favoritsidor/ sajter, som de oftast besöker. Skriv upp elevernas svar och gör en top 5/top 10 –lista över internetsidorna. Skriv en sammanfattning på kartong och presentera era resultat för klassen.

5

Två olika alternativ för grupparbete.

Till båda behövs kartong (t.ex. storlek A3), tuscher att skriva med, papper/ häften för planering a) Gör tillsammans i grupp regler för internetanvändning. Fundera t.ex. på följande saker: Hur länge får man använda datorn på en gång? Vilken tid på dagen får man surfa på nätet? Vilka sidor får man besöka? Vad får man skriva/ladda ner på olika sidor? Till hurudana tjänster får man registrera sig? Till hurudana saker måste man ha lov av föräldrarna?

47

lektion 2:

48

Gör en egen fantasiberättelse på nätet eller på papper

M

ålet med lektionerna är att eleven fördjupar sin nät- och mediekunskap och skrivkunnighet. Prova på att skriva med hjälp av olika redskap om det är möjligt, gärna att skriva på nätet.

Samtidigt kan man i klassen fundera över upphovsrätten: man får inte ta texter från nätet, eftersom det är stöld. T.ex. får inte Jaana Kapari-Jattas texter lånas, eftersom det är samma som att stjäla av Jaana.

Fundera över hurudana personer det finns i klassens gemensamma fantasiberättelse. Hurudana egenskaper har de?

Var utspelar sig äventyret? Hur börjar berättelsen?

Skriv tillsammans/parvis/ensam en liten fantasiberättelse. Från nätet söks information om fantasiberättelser, roliga namn osv. Använd enligt möjlighet nya ord som barnen själv hittat på.

Berättelsen illustreras med teckningar eller genom att fotograftera med digikamera. Också en tecknad bild kan fotograferas med digikamera för att överflyttas till nätet. Om det finns en scanner i skolan, lönar det sig att scanna teckningarna för nätet.

Med ledning av läraren överflyttas berättelsen/berättelserna till skolans hemsidor.

Berättelsen kan också kopieras för gåva till mors- eller farsdag eller t.ex. för försäljning för klassens resekassa. På så vis sparas den fint skrivna och illustrerade berättelsen som minne både på nätet och på gammalmodigt sätt på papper.

Stig in i fantasins värld

E

ftersom fantasins värld är så vidsträckt och fascinerande, vore det bra om man kunde använda varje fall ett par-tre lektioner för denna ämneshelhet.

Målet med lektionerna är att bekanta barnen med historien, fantasiberättelsen. Samtidigt märker eleverna hur den egna erfarenheten kan ändras till fiktion.

De kan hitta på egna äventyr och hjältar och får öva att planera berättelsen. Eleverna märker hur man kan använda det egna modersmålet på ett färggrant och originellt sätt. I diskussion lär sig barnen skilja på fakta och fiktion. Som grund för lektionerna är Jaana Kapari-Jattas fantasibok Hoppjerker. Faktasektionen kan presenteras av t.ex. den lokala dagstidningen eller tidningens hemsidor.

Vad är fantasilitteratur?

L

äraren och eleverna diskuterar om fantasilitteratur. Känner någon av eleverna till en fantasibok avsedd för barn? Är författarnamnen C.S Lewis (Narnia-serien), J. K. Rowling (Harry

Potter –serien) eller J.R.R Tolkien (Sagan om ringen) bekanta?

Läraren berättar om författaren Jaana Kapari-Jatta och hennes verk och översättningar. Jaana Kapari-Jatta har översatt bl.a. alla böcker i Harry Potter-serien till finska. Bland hennes första översättningar var Kitty-böckerna, som inte är fantasiböcker. Har någon läst Kittyböcker? Hurudana böcker var det?

Läraren läser ett eller flera kapitel ur Hoppjerker. Hurudana ord användes i texten? Eleverna kan själv surfa på dagstidningarnas hemsidor och fundera på texten som används. Skiljer sig skriftstilen i tryckta tidningar från skriftstilen i nättidningar? Vilken är roligare att läsa: dagstidning eller nättidning?

Vi leker med ord. Läraren har färdigt skrivit upp på lappar speciella ord som förekommer i Hoppjerker. Barnen funderar och diskuterar om vad orden kan betyda. Barnen hittar på egna fantasiord och skriver upp dem i häftet för kommande lektion/lektioner.

49

”Kjolen var som den skulle och svansen syntes inte. Lila började snurra på sin hurravimpel.”

Bolag i Finnet-gruppen som är med i projektet: JAPO

Kimito Telefon Ab

Anvia Oyj

KYMP-koncern

Blue Lake Communications Oy

Laitilan Puhelin Osk

Eurajoen Puhelin Osk

Lovisa Telefon Ab

Härkätien Puhelin Oy

Concept.10

Iisalmen Puhelin Oy

Pargas Telefon Ab

Ikaalisten-Parkanon Puhelin Osakeyhtiö

Pohjois-Hämeen Puhelin Oy

Pietarsaaren Seudun Puhelin Oy

Pohjanmaan Puhelin Oy Oy

Kainuun Puhelinosuuskunta

SSP-yhtiöt Oy

Karis Telefon Ab

Telekarelia Oy

Keikyän Puhelin Osk

Finnet-förbundet rf

Projektets fadder Seinäjoki stads grundundervisningschef Jari Jaskari

Barnen och nätet: Tillsammans – inte ensam, 2010

52 I SAMARBETE MED Rädda Barnen rf

| Kommunikationsministeriet | Inrikesministeriet | Utbildningsstyrelsen | Finlands Föräldraförbund rf | Finnet-förbundet rf | F-Secure Oyj isbn 978–951–96626–8–8