I L I I D #1
www.opso.fi
Mammaaa, jag är hungrig!
Mindre pomp, mer prestanda En evig studerande klarar sig bättre Mode är trevligt
En lösningsinriktad arbetsgemenskap - what the ... ?
Borgå-St. Petersburg DIILI_svenska.indd 1
DIILI 1
16.12.2010 12.11
En lösningsinriktad arbetsgemenskap
index
DIILI #1
s. 4
DIILI news s. 6 Inspector – Fem tips s. 9
Guldskimrande yrke s. 10
Mindre pomp, mer prestanda Traditionen förpliktigar
Evig studerande
s. 14
s. 20
s. 22
Kolumn: Man lär så länge man lever s. 25
En gammal räv lär sig genom att lära s. 26 Mammaaa, jag är hungrig!
s. 28
Inspector – Fem tips s. 31
Lösning på rekryteringsproblemen Mode är trevligt
s. 32
s. 36
När bristen på arbetskraft överraskar s. 39 Visste du att... s. 41
Utgivare Östra Nylands läroavtalscenter | Chefredaktör Annu Jokela-Ylipiha Redaktion och layout peak press | AD & redaktionschef Päivi Ahvonen | Grafisk planering Milla Ketolainen Redaktörer Rolf Gabrielsson, Seppo Iisalo, Reija Kokkola, Paula Launonen, Harri Mannonen, Ulla Ora Foto Päivi Ahvonen, Susa Heiska, Eeva Kangas, Arto Wiikari | Illustrationer Milla Ketolainen, Jukka Salminen Papper Art Silk Gloss 170 g/m2, My Brite Silk 80 g/m2 | Tryckeri Art Print | ISSN 1799-3369
2 DIILI
DIILI_svenska.indd 2
16.12.2010 12.11
editorial
SNUBBLA, KOMMUNICERA, RES DIG OCH LÄR
A
Kontakta oss eller besök vår byrå. Vi hjälper dig i alla frågor gällande läroavtalsutbildning. BORGÅS OMRÅDE Byrå Styrmansvägen 6 06100 Borgå tfn 0400 360 731 må–fre 9 –15 LOVISAS OMRÅDE Kundbetjäning tfn 0400 360 731 må–fre 9–15 oppisopimus@opso.fi
j sjutton, jag gjorde bort mig! Ingen märkte det, skönt. Det gör ont att trampa i klaveret. Ett misslyckande är pinsamt och kan ge den blanka ytan en ful buckla. I värsta fall kan ett misslyckande förstöra karriären och viktiga människorelationer. Självförtroendet får sig en ordentlig törn. Det gäller att förneka misslyckandet eller att vältra över det på någon annan, annars drabbas man av depression. Ett riktigt proffs gör saker och ting rätt vid rätt tidpunkt och misslyckas inte. Eller hur är det? Inställningen att vi inte har råd att misslyckas kanske borde skrivas om i frågan ”har vi råd att inte misslyckas?” Ed Catmull från Pixar Animation Studios flaggar för att göra fel. Enligt honom är framgångsrika företag mästare i att återhämta sig från misslyckanden – inte i att undvika dem. Tidningen Diilis paneldeltagare drog samma slutsats. Ett misslyckande som sådant gör ingen lycklig, tvärtom. Däremot gynnas utvecklingen av att man betraktar misslyckandet som en kraftreserv och en ypperlig möjlighet att lära sig något nytt. Det krävs arbete för att vända nederlaget till seger. Ett misslyckande kräver konstruktiv diskussion med andra, öppen kommunikation i god anda, obetingat stöd från till exempel arbetskamraterna och läroinriktat eftersnack. Om din filmrepertoar under julhelgen innehöll Råttatouille, Nemo eller Toy Story vet du vad välhanterade misslyckanden kan medföra. Sopa inte misslyckandet under mattan, utan ta vara på den lärdom det kan ge! Lycka till med dina misslyckanden anno 2011
Önskar, Annu Jokela-Ylipiha läroavtalsdirektör Östra Nylands läroavtalscenter
DIILI 3
DIILI_svenska.indd 3
16.12.2010 12.11
?
Ben Furman, vad är en lösningsinriktad arbetsgemenskap? Lär dig konstruktiv problemlösning Ben Furmans och Tapani Aholas utbildningsprogram “Lösningsinriktad arbetsgemenskap” riktar sig till chefer och andra personalgrupper. Programmet lär deltagarna att: * skapa en positiv arbetsatmosfär på arbetsplatsen * motivera både sig själv och arbetskamraterna * lösa problem i konstruktiv anda * ge kritisk feedback * ta emot kritik * bilägga tvister och diskutera oförrätter Annu Jokela-Ylipiha, Anja Sivonen, Heikki Raitavuori, Petri Simander och Bjarne Grönholm från Östra Nylands läroavtalscenter har genomgått utbildningsprogrammet ”Lösningsinriktad arbetsgemenskap” och lär nu arbetsplatsutbildare implementera modellen. Undervisningen sker på licens.
VEM? Ben Furman är specialläkare i psykiatri, psykoterapeut på krävande specialnivå (Valvira), utbildare i lösningsinriktad psykoterapi, vetenskapsförfattare och verkställande direktör för Korttidsterapi-institutet Ab. LÄS: Furman Ben, Ahola Tapani: Reteaming; Työyhteisön ratkaisukeskeinen kehittäminen (på finska). Korttidsterapi-institutet 1997.
4 DIILI
DIILI_svenska.indd 4
16.12.2010 12.11
Vad är en lösningsinriktad arbetsgemenskap?
Bra fråga. Någon officiell definition finns inte, men kortfattat kan man säga att det är en arbetsgemenskap som präglas av en sporrande anda och av att problem och motgångar hanteras konstruktivt. Vad innebär utvecklingen av en lösningsinriktad arbetsgemenskap? Det innebär att man genom övningar lär sig de färdigheter som behövs i en lösningsinriktad organisationskultur. Sådana färdigheter är bland annat givande av lösningsinriktad feedback, öppen diskussion om oförrätter, gemensam problemlösning och visande av respekt gentemot arbetskamraterna. Till vad används metoden? Trots att atmosfären är god på många arbetsplatser vill arbetsteamen ofta utveckla den vidare. Ibland visar kartläggningar av arbetsatmosfären att det förekommer problem och då behövs det utbildning av cheferna och personalen för att alla skall trivas på jobbet. Hur/var uppnår man de bästa resultaten? Det bästa resultatet uppnås genom att utbilda hela personalen, inte enbart cheferna. Föreläsningar ändrar inte på särskilt mycket, men då personalen övar och finslipar sina interaktionsfärdigheter tillsammans når man goda resultat. Resultatet gynnas av att utbildningen är långsiktig och omfattar flera sessioner. I det här programmet ingår sex sessioner och uppgifter mellan sessionerna.
DIILI 5
DIILI_svenska.indd 5
16.12.2010 12.11
news LÄROAVTALSCENTRET FLYTTAR till Pomo-huset på Alexandersgatan 20 i Borgå centrum i januari-februari.
REKRYTERINGSTORG I HELSINGFORS TISDAGEN DEN 10 MAJ Helsingfors står åter värd för en läroavtalsvecka i maj. Östra Nylands läroavtalscenter är synligt framme på bland annat Rekrytorget på Bio Rex, där de östnyländska företag som tillämpar läroavtalsutbildning presenterar sig. Ifjol valdes Vuoristo-bolagen till exemplariskt läroavtalsföretag i Östra Nyland. I år belönas ett
År 2009 var antalet sysselsatta personer i Finland
nytt läroavtalsföretag vid veckans huvudfest tisdagen den 10 maj.
2 457 000
DÄRI LIGGER DEN LILLA SKILLNADEN… Åldern hos familjens yngsta barn har stor inverkan på moderns sysselsättning. Endast omkring hälften av mödrarna till barn under tre år arbetar. Andelen arbetande mödrar till barn i skolåldern är nästan 90 procent. Fädernas sysselsättningsgrad påverkas inte av barnens ålder. Detta visar att de långa familjeledigheter-
VILL DU BLI EN KOMPETENT MILJÖDIREKTÖR?
na främst hålls av mödrarna, konstaterar man i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning.
Edupoli arrangerar utbildning för specialyrkesexamen i ledning med tyngdpunkt på miljöfrågor. Ekologiskt tänkande är en trumf inom företagsvärlden ifråga om både image och kostnadseffektivitet.
KOMPETENS I ÖSTRA NYLAND!
Den nya miljöbetonade specialyrkesexamen i ledning ger dub-
Östra Nyland deltar i projektet Osaava Uusimaa
bel nytta. Utbildningen ökar den egna och organisationens kom-
(Kompetenta Nyland), som syftar till att utveck-
petens samtidigt som den tillför företaget det miljötänkande
la områdets utbildnings- och utvecklingstjäns-
som är ett måste i dagens näringsliv. Utbildningen riktar sig till
ter. Målsättningen är att göra det enklare för fö-
personer i ledande ställning i små och medelstora företag, or-
retag och andra aktörer att delta i olika typer
ganisationer och enheter. De som deltar bör ha flera års erfaren-
av utbildning.
het av ledningsuppgifter.
Läroinrättningarna presenteras för allmänheten med hjälp av bland annat öppna workshops.
Ytterligare information: www.edupoli.fi/osaavauusimaa/
6 DIILI
DIILI_svenska.indd 6
16.12.2010 12.11
VÄGLEDNING
HÄLSO- OCH SOCIALVÅRDEN LOCKAR
I BORGÅ
Hälso- och socialvården sysselsätter redan lika många perso-
Funderar du som är vuxen på en ny karriär? Vill du utbilda dig? OhjausPiste på Krämaregatan 4 i Borgå centrum ger råd till den som är intresserad av utbildning. Det lönar sig att besöka OhjausPiste
ner som industrin, framgår det ur Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Recessionen år 2008 drabbade främst industrin, där antalet anställda sjönk till samma nivå som under recessionen i början av 1990-talet. År 2009 sysselsatte handeln lika många personer som år 2006 och byggbranschen lika många som år 2007.
oavsett vad saken gäller. Om byrån inte själv kan hjälpa, styrs
Källa: Statistikcentralens arbetskraftsundersökning
du vidare till någon som kan. Läroavtalscentret håller jour på OhjausPiste klockan 14–16 den tredje onsdagen i varje månad.
Sysselsättningen inom de fyra största branscherna 1000 personer 500
Ytterligare information: www.ohjauspiste.fi/svenska.asp
INDUSTRIN 400 300
200
Läroavtalscentret håller jour på OhjausPiste klockan 14–16 den tredje onsdagen i varje månad.
HÄLSO- OCH SOCIALVÅRDEN PARTI- OCH MINUTHANDELN BYGGBRANSCHEN
100 0 2005
2006
2007
2008
2009
Ny stig tillbaka till arbetslivet Syftet med projektet Itä-Uudenmaan hyvinvointi-
vävs in i varandra. Utbildningen ger deltagarna i
pooli (Östra Nylands välfärdspool) är att sysselsät-
poolen färdigheter för assisterande arbetsuppgifter.
ta arbetslösa inom social- och hälsovårdsbranschen,
De som önskar formell kompetens kan avlägga de-
hemtjänstbranschen, renhållningsbranschen och
lar av branschexamen som arbetskraftsutbildning el-
förplägnadsbranschen. Projektet underlättar sam-
ler hela examen som läroavtalsutbildning. Projektet
tidigt bristen på arbetskraft inom dessa branscher.
koordineras av Edupoli. Det kartläggande och för-
Yrkeskunskapen skaffas främst genom praktiskt ar-
beredande arbetet samt utbildningen är förlagda till
bete på arbetsplatserna. Praktik- och teoriavsnitten
Borgå och Lovisa.
DIILI 7
DIILI_svenska.indd 7
16.12.2010 12.11
År 2009 var antalet läroavtalsstuderande i Östra Nyland sammanlagt
1518
F
43 procent studerade för grundläggande *yrkesexamen, 32 procent för yrkesexamen och 25 procent för specialyrkesexamen. Under hälften, 47 procent, av de studerande var *kvinnor.
* Antalet nya studerande var 20 100. * 14 300 studerande avlade examen. 39 procent av de avlagda examina var *grundläggande yrkesexamen, 37 procent yrkesexamen och 24 procent specialyrkesexamen
* Hälften av dem som avlade examen var kvinnor. Av dem var
514
Uppgifterna är insamlade hos arrangörerna av
nya.
läroavtalsutbildning.
Vuxenstuderande är flitiga kulturkonsumenter Över hälften av alla finländare i åldersgruppen 25–64 år deltar i någon utbildning och ännu fler utvecklar sina kunskaper och färdigheter genom självstudier. Vid sidan om studierna och utbildningen deltar den vuxna befolkningen aktivt i kultur- och idrottsevenemang, visar Statistikcentralens undersökning om vuxenutbildning 2006. Två av tre vuxna finländare gick på teater, konsert, opera, balett eller dansuppvisning minst en gång under året. Nästan varannan finländare i åldersgruppen 25–64 år besökte något idrottsevenemang.
8 DIILI
DIILI_svenska.indd 8
16.12.2010 12.11
i
nspector
FEM TIPS Utbildningsinspektör PETRI SIMANDER från Östra Nylands läroavtalscenter svarar. Ge ett exempel på hur läroavtalsutbildningens praktiska inriktning kan realiseras! – Den som blir privatföretagare via till exempel ett generationsskifte eller en hobby kan skaffa sig värdefull information om verksamhetens kritiska faktorer genom att avlägga yrkesexamen för företagare. Denna utbildning ger, i likhet med all läroavtalsutbildning, omedelbar nytta. Tipsa de studerande om hur de kan inverka på utbildningens utdelning! – Ta ut allt av de medverkande. Arbetsplatsutbildaren, läroinrättningens ansvariga utbildare, läroavtalscentrets representant och kollegorna är de viktigaste stödpersonerna i utbildningen. Vad kan arbetsgivaren göra för att främja den studerandes yrkesskicklighet? – Definiera utbildningsmålen tillsammans med den studerande arbetstagaren, välj duktiga instruktörer, gör upp tidsscheman och reservera behövlig utrustning i god tid. Revidera planerna under utbildningens gång i samråd med den studerande. Kom ihåg att beakta läroinrättningens teoriundervisning. Du är utbildningsinspektör. Vad gör du egentligen? – I korthet går mitt jobb ut på att tillsammans med företagarna planera sådan kompetenstillförsel som främjar affärsverksamheten. Ett motto som du rekommenderar? ”Kanske läroavtalet är en god utbildningsform för dig och ditt företag…”
DIILI 9
DIILI_svenska.indd 9
16.12.2010 12.11
Guldsmeden är en hantverkare som kan betjäna kunder. En nöjd kund förgyller guldsmedens dag. Text: Reija Kokkola | Bilder: Arto Wiikari
GULD-
SKIMRANDE yrke
DIILI_svenska.indd 10
16.12.2010 12.11
I
guldsmedsaffären Aurums verkstad i Borgå känner man historiens vingslag. Verktygen och de intressant formade borden från 1800-talet används alltjämt av Valtteri Honkapää och Ester Eriksson då de formar och bearbetar smycken. Något har i alla fall förändrats under åren. – På 1800-talet var människor kortare än idag och därför är arbetsborden nog aningen för låga för oss. Men den 300 år gamla hammaren duger fortfarande utmärkt, säger Valtteri. Arbetsparet koncentrerar sig på sitt arbete som kräver finmotorik i
DIILI_svenska.indd 11
16.12.2010 12.11
den högre skolan medan en radio spelar smäktande musik. Verktygen, som andas svunna tider, är upphängda på krokar och lagda i prydliga rader på borden. – Verktygen är precis lika användbara idag som när de smiddes för 300 år sedan, påpekar Valtteri Honkapää. Känsla som i ett smyckeskrin I affären tror man sig vara i ett smyckeskrin, vilket är precis vad de förväntansfulla kunderna skall uppleva. Guldsmedsaffären är egentligen en önskebutik – Valtteris och Esters mission är att uppfylla kundernas önskningar så långt det bara är möjligt. Eftersom kunden i allmänhet inte själv är ex-
pert på ädelmetaller eller ädelstenar, är det guldsmedens uppgift att omvandla önskan till ett vackert och hållbart smycke. Smycket skall skimra vackert och lockande runt halsen, på armen, runt vristen, på bröstet eller i örat. Guldsmeden bör beakta hur och var smycket skall användas. Alla material går inte att kombinera och vissa material klarar inte fysisk belastning. – Vi måste beakta vissa praktiska omständigheter, men målet framom alla andra är att skapa vackra smycken, säger Valtteri och Ester med en mun. Borgåbo i ett slag Valtteri Honkapää är född i Joutsa i Mellersta Finland. Efter sin militärtjänstgöring började
han studera på Tapiolan kelloseppäkoulu (Hagalunds urmakarskola), där Nora Seeck från Borgå undervisade. Nora, som lade märke till Valtteris färdigheter, erbjöd honom jobb i sin guldsmedsaffär och i samma veva kom paret överens om vidareutbildning genom läroavtal. – Vid mitt första besök i Borgå diskuterade vi läroavtalet och sedan flyttade jag hit. Teorioch praktikavsnitten i den fyraåriga utbildningen anpassades till mina behov och önskemål, berättar Valtteri om inledningen på sin karriär. Idag är Valtteri själv arbetsgivare. Ester Eriksson, som blev student förra våren, inledde sina artesanstudier genom läroavtal. Valtteri är mycket nöjd med Esters val och anser att rätt studieform är avgörande för framgången.
12 DIILI
DIILI_svenska.indd 12
16.12.2010 12.11
”Det fina i det här jobbet är att man verkligen ser vad man åstadkommit.”
Han vet av egen erfarenhet att läroavtalsutbildningen är som gjord för den här typen av yrke. Trots att Ester nyss inlett sina studier står hon inte handfallen i en guldsmedsaffär. Ester sommarjobbade nämligen hos Aurum redan som 17-åring. – Det fina i det här jobbet är att man verkligen ser vad man åstadkommit. Man får själv skapa nya och vackra föremål. Det känns fint att få hålla slutresultatet i sina händer – att få granska smycket och känna på det. Känslan när både man själv och kunden är nöjda är obeskrivlig. Det går knappast att lära sig den här branschen på annat sätt än genom arbete. Teoriavsnitten stöder den praktiska inlär-
ningen, säger Ester med ett stort leende.
rätt. Vad vill kunden säga med sitt smycke? Hur lyckas vi uppfylla kundens önskan? En
Känslofyllda inköp
liten guldsmedsaffär kan inte konkurrera med ett stort lager eller stora volymer. Vår konkurrensfördel är god betjäning, obetingad ärlighet och stor yrkesskicklighet, säger Valtteri. Både Ester och Valtteri upplever beställningsarbetena som grädde på moset. – Guldsmedsarbetet handlar om mycket mer än pengar. Det är synnerligen viktigt för oss att den som köper ett smycke i present lyckas glädja mottagaren, betonar Valtteri och Ester. Dörren går. Kunden som stiger in är på jakt efter en ny ring som passar ihop med den gamla. Valtteri fattar pennan och börjar skissera på en möjlig modell tillsammans med kunden.
I den lilla guldsmedsaffären, där kunderna bemöts som individer, går känslornas vågor mycket högre än i en dagligvarubutik. Det gäller alltså att ha psykologisk blick. I allmänhet är kunderna glada, förväntansfulla och ivriga inför sitt inköp eller reparationen av ett gammalt smycke. Många betraktar till exempel ringarna i ett rosa skimmer. En guldsmed måste kunna lyssna och ha tålamod. – Inköpen är ofta planerade. Det viktigaste är att lyssna på kunden och att kunna tolka hennes eller hans önskemål och drömmar
DIILI 13
DIILI_svenska.indd 13
16.12.2010 12.11
Mindre pomp,
14 DIILI
DIILI_svenska.indd 14
16.12.2010 12.11
mer prestanda Vinterförmiddag i Lovisa. Kaffe, smörgåsar, en intervjubandspelare och tre kunniga damer som diskuterar kreativitet och livslångt lärande. Text: Harri Mannonen | Bilder: Eeva Kangas
Varför är livslångt lärande aktuellt
Kravet på livslångt lärande finns över-
just nu?
allt. Hur går det för dem som inte klarar av det?
Annu Jokela-Ylipiha: Inom vår organisation är det aktuellt eftersom vi har undersökt organisationens förnyelseförmåga. Lärandet är ett viktigt element i förnyelseprocessen. Anna-Maija Nisula: I arbetslivet betraktar man ofta lärandet som formell utbildning och inte som ett vardagsfenomen och en gemensam verksamhet. Leena Tuomi: Bland annat den teknologiska utvecklingen tvingar oss att hela tiden lära oss nytt. På 1980-talet ringde man ännu genom att välja numret på en nummerskiva. Trots att vi har använt mobiltelefoner i 15 års tid, tar det minst en dag att lära sig hur en ny telefon fungerar.
Annu: Risken för utslagning ökar. Inlärningsförmågan är a och o i arbetslivet. Leena: Kravnivån i arbetslivet har stigit. Idag borde alla vara 22 år, mångkonstnärer, språkkunniga, erfarna och nyutexaminerade. Om man har inlärningssvårigheter är det svårt att hitta en arbetsplats. Det var annorlunda förr när det fanns assistentuppgifter på till exempel byggarbetsplatserna. Annu: Nu vill man ha tillbaka assistentuppgifterna inom både bygg- och vårdsektorn. Anna-Maija: Man kan inte tvinga någon att lära sig. Det gäller att fundera på hur arbets-
DIILI 15
DIILI_svenska.indd 15
16.12.2010 12.11
platserna skall utformas för att man skall kunna erbjuda alla intresserade ett jobb. Vi måste godkänna att vissa människor inte vill eller kan förändras och utforma arbetsuppgifterna därefter. Utslagningsmentaliteten, som idag råder inom många områden, är grym.
Under de senaste 20 åren har arbetslivet förändrats mer än skolan. Ger skolan längre tillräckliga färdigheter för arbetslivet?
Anna-Maija: Skolan handlar än idag i stor utsträckning om att sitta på skolbänken och lyssna på läraren. Inlärningen beror naturligtvis på läraren, men det finns säkert mycket att utveckla inom skolvärlden. Annu: Yrkesutbildningen följer allt mer vår filosofi och omfattar lärande i arbetet. Man kan egentligen inte avlägga examen utan dessa praktikavsnitt. Leena: Studier på andra stadiet ger en god grund för en yrkeskarriär. Undervisningen bör vara tillräckligt bred eftersom arbetslivet ständigt förändras. Många av de detaljer som lärs ut i yrkesskolorna är föråldrade när de studerande kommer ut i arbetslivet. Det gäller att lära ut helheter. Den egentliga yrkesutbildningen sker på arbetsplatserna, där man måste beakta att en ung människa som kommer direkt från skolbänken inte kan vara en fullfjädrad expert. Det är viktigt att skapa goda förutsättningar för lärande i arbetet. Annu: Arbetsgivarna vill ha attitydmässiga färdigheter, det vill säga att den unga inser hur arbetsmiljön fungerar och kan anpassa sig till den.
Det livslånga lärandet och inte minst studierna kostar pengar. Vem borde stå för fiolerna: arbetstagaren, arbetsgivaren eller samhället?
Annu: I Finland stöds utbildningen i mycket stor utsträckning. Det finns inte många andra länder som har ett så väl understött skolsystem som vi. Anna-Maija: Kan vi på nationell nivå dra tillräckligt stor nytta av den kompetens och de färdigheter utbildningen ger? I vissa länder är utbildningen mindre omfattande, men... Annu: …driftigheten större. Anna-Maija: Precis. Utbildningen är på något sätt en spilld resurs. Leena: Finansieringsfrågan kan betraktas utgående från vem som drar nytta av utbildningen. Svaret är naturligtvis att utbildningen gynnar individen, arbetsgivaren och hela samhället. Ofta deltar alla parter i finansieringen. Vi drar ju alla vårt strå till stacken via skatterna.
Uppskattar cheferna livslångt lärande?
Anna-Maija: Cheferna stöder i allmänhet den formella utbildningen, men kan de dra nytta av den? Saken borde utredas. Man reflekterar inte alltid över att människor kan lära sig nytt mer informellt. Man kan tillsammans och över yrkesgränserna fundera på om saker eventuellt kan göras på något annat sätt än idag. Annu: I våra utbildningsprojekt är problemet inte att hitta studerande eller engagera arbetsgivare, utan att de innovationer som de studerande gör under utbildningens gång ofta blir outnyttjade. Det bästa resultatet nås i allmänhet när en större grupp personer från ett företag sätter sig på skolbänken med ett klart utvecklingsmål framför ögonen. Leena: Om cheferna inte vill ändra på saker och ting kan personalen sitta på skolbänken eller göra vad som helst utan att något förändras. Annu: Det kan till och med uppstå pinsamma situationer när den som genomgått en utbildning påpekar för sin chef att något är på tok på arbetsplatsen.
Leena: Ju större organisationen är, desto svårare är det att nå över verksamhetsgränserna. Anna-Maija: Det är ett utmärkt utbildningsläge. Annu: Nytt skapas ofta i gränssnitten. Leena: Ny verksamhet medför alltid risker. Annu: Vi är dåliga på att trampa i klaveret. Om allting måste lyckas genast vågar ju ingen prova på något nytt. Anna-Maija: Till exempel improvisationsteatrarna utnyttjar misstag, som är en förutsättning för kreativitet och förnyelse. Leena: Många stora uppfinningar har gjorts av misstag. Man har gjort något, hamnat in på ett stickspår och sedan konstaterat att misstaget var lyckosamt. Anna-Maija: Vi fungerar och arbetar mycket planerat, men vi glömmer lätt bort att kolla om den omgivning för vilka planerna gjorts har förändrats. Leena: Vi håller regelbunden kontakt med olika instanser för att upptäcka förändringar i omgivningen. Annu: Det gäller att vara lyhörd. I nätverk som bygger på förtroende är signalerna ofta tysta.
Experterna vet allt mer om allt mindre. Hur får man dem att kommunicera med varandra?
Annu: Situationen förändras av de sociala medierna. På Internet finns det ett stort antal kluster där man kan utbyta tankar och idéer. Det finns många kunskapsintensiva företag som bildar nätverk och söker tvärvetenskaplig information. Leena: Förr visste direktören allt. Hela företaget fanns i en människas huvud. I dagens informationsgenomsyrade samhälle kan det inte längre fungera så. Anna-Maija: En direktör sade nyligen att företagsledning främst handlar om att sammanföra människor.
16 DIILI
DIILI_svenska.indd 16
16.12.2010 12.11
ANNA-MAIJA NISULA * Projektchef på ekonomiska fakulteten vid Villmanstrands tekniska universitet * Diplomingenjör och ekonomie magister ”Jag bedriver vidarestudier och jobbar på min doktorsavhandling. Jag studerar förnyelse och tar bland annat fram improvisationsbaserade metoder för utveckling av förnyelseförmågan.”
DIILI 17
DIILI_svenska.indd 17
16.12.2010 12.11
LEENA TUOMI * Programdirektör på utvecklingsbolaget Posintras kompetens- och utvecklingscenter för elektrisk husteknik * Pedagogie magister ”Jag tog min examen i pedagogik vid Helsingfors universitet år 2006. Därefter har jag inte studerat aktivt eftersom jag fortlöpande utbildar mig inom ramen för jobbet.”
ANNU JOKELA-YLIPIHA * Läroavtalsdirektör på Östra Nylands läroavtalscenter * Ekonomie magister ”Min senaste examen är VIA Groups Leadership Academy, som föregicks av ett års ledarutbildning.”
18 DIILI
DIILI_svenska.indd 18
16.12.2010 12.11
Leena: För att komma in på ett område måste man ha vissa grundkunskaper. Om grunden saknas går det inte att få grepp om detaljkunskaperna. Anna-Maija: Rätt studieattityd innebär att man funderar på om det man studerar är relevant. Man måste ha beredskap och mod att ifrågasätta.
Innovationer handlar alltid om nå-
uppgifterna bör uppskattas. Lättja är … Anna-Maija: … en utmärkt innovationskälla! Leena: Man finner ofta bra lösningar genom att låta människor från olika branscher diskutera problemen. Det hjälper sällan att sammanföra tio ingenjörer från samma område. Lösningen kan vara att låta människor från de skapande branscherna, vårdområdet eller humanister delta… Anna-Maija: ...eller människor utan fackutbildning. De kan tillföra värdefulla aspekter.
got nytt. Hur leder man innovativt arbete? Dagens trend gynnar extroverta och
Leena: Det måste få surra på arbetsplatsen. Personalen skall ha ett forum där man kan träffas och diskutera. Jag uppskattar verkligen morgonkaffet på vår arbetsplats. Det existerar knappast problem som vi inte kan lösa vid kaffebordet. Annu: Surret handlar om att inspirera varandra. På många arbetsplatser råder en undertryckande stämning. Man gör nästan bort sig om man blir ivrig. Någon drar garanterat mattan under fötterna och säger ”se hur det gick.” Anna-Maija: Inom många organisationer vill människor göra sig viktiga och sätta sig på höga hästar. Annu: Effektsökeri.
Är inte surret ofinskt?
Annu: Surret kräver ett samfund. Ingen surrar ensam. Anna-Maija: Det gäller att godkänna olikheter. En idealisk arbetsplats är en sådan där människor kommunicerar på olika sätt, men där alla deltar i surret. Leena: Arbetsrelaterade innovationer kan göras vid kaffebordet eller under lunchen. Någon har identifierat ett problem, som får sin lösning till exempel över en kaffekopp. Annu: Sådan lättja som medför att man finner enkla och behändiga sätt att utföra arbets-
socialt duktiga människor. Många toppexperter är helt annorlunda. Hur får man dem att surra?
Annu: Introvert lagda människor tycker om inlärning via nätet, eftersom de kan delta i sin egen takt. Det är viktigt att arbetsgemenskaperna har flera kanaler för kommunikation. Leena: Under möten händer det ofta att vissa deltagare framför sina åsikter högt och ljudligt, medan andra sitter tysta. Man måste be om deras åsikter på tu man hand eller per e-post. Anna-Maija: Man måste hålla sig alert. Idag får den högljudda sin röst hörd, vilket inte automatiskt innebär att de bästa idéerna ser dagens ljus. Man bör se till saken, inte till den person som för fram den.
Innovationer förutsätter ett visst mått av lättja och tid att överväga. Hur går detta ihop med dagens krav på effektivitet?
Anna-Maija: Individens kreativitet gynnas av att hon eller han får handla i egen takt, men den kollektiva kreativiteten är en annan sak. Erbjuds arbetsgemenskapen utrymme för gemensamt dryftande? Det beror helt på organisations- och ledningskulturen.
Annu: Det är viktigt att teamet kan slå sig ner till exempel en timme och bara prata. Anna-Maija: Innovationer görs inte något visst klockslag eller i ett visst rum, utan när som helst vid sidan om de vanliga uppgifterna. Det optimala är att ha en instans som man omedelbart kan tillställa sin idé och som man vet reagerar på den. Annu: Där håller jag inte med. Medlemmarna i mitt team ränner ständigt runt i södra Finland. Om vi utgår ifrån att innovationerna föds spontant, blir det inga. Anna-Maija: Det stämmer att arbetets art och omgivningen har stor betydelse. Alla arbetsgemenskaper borde fundera på vilken modell som passar dem bäst. Annu: Idéer föds ofta snabbt, för att sedan klinga av lika snabbt. Man borde således ha en håv för att fånga upp dem.
Under de närmaste åren kommer många att gå i pension. Hur kan man ta till vara deras tysta kunskap?
Leena: Ganska många vill fortsätta jobba med deltidspension. Detta innebär att kunskapen kan föras vidare till följande generation under en övergångsperiod på till exempel två år. Anna-Maija: Den tysta kunskapen överförs när man jobbar sida vid sida. Det gäller att kommunicera och samverka. Annu: Under arbetet för man över bland annat sinnet för proportioner och förmågan att reagera på olika saker, det vill säga sådant som är väldigt svårt att klä i ord. Annu-Maija: Den tysta kunskapen omfattar erfarenheter och synsätt. Allting går nog inte att överföra. Annu: Inom de mansdominerade branscherna jobbar äldre, karismatiska herrar som lär pojkarna hur en slipsten skall dras. Ingen skola i världen kan förmedla denna kunskap.
DIILI 19
DIILI_svenska.indd 19
16.12.2010 12.11
”H
aiko Gård torde vara Finlands största restaurang”, säger Riitta Vesterinen med ett leende. Restaurangchefen anspelar på den stämningsfulla parken, där man under sommarsäsongen ordnar bröllops- och födelsedagsfester och olika representationsevenemang. Under de grönskande träden höjs bägaren av allt från japanska prinsessor till krigsveteraner och amerikanska kryssningsgäster. Olika yrkesgrupper Det fjorton hektar stora utskänkningsområdet utgör en del av det anrika familjeföretagets serviceutbud. Haikos spa, restaurang och hotell sysselsätter 140 proffs i olika yrkeskategorier. ”Spachef, kock, servitör, hovmästare, restaurangvärd, våningsskötare, snickare, serviceman, trädgårdsmästare, sömmerska, hälsovårdare, konferensvärd...” Riitta Vesterinen, som räknar upp de olika yrkesgrupperna, konstaterar att arbetet på Haiko kräver både kompetens och en speciell ”haikoanda”; alla är dels specialister på sina områden, dels ödmjuka tjänare som ser till att gästerna trivs. ”Läroavtal är den metod vi tillämpar för att säkerställa att de anställda verkligen kan sina jobb”, sammanfattar hon. Förmågan avgör Haiko Gård rekryterar gärna energiska och duktiga ungdomar. Det spelar mindre roll om den formella kompetensen saknas. Vuoristobolagen har redan i femton års tid systematiskt utbildat Haikos experter i samarbete med Östra Nylands läroavtalscenter. Samtidigt som de unga avlägger sin yrkesexamen får badhotellet experter som kan betjäna den brokiga kundskaran effektivt och professionellt. ”Internationella konferensgäster kräver annorlunda betjäning än till exempel en konditionsgrupp. Hos oss gäller det att vara språkkunnig, behärska viner och matkultur och förstå olika kunders individuella önskemål”, säger Riitta Vesterinen. Samarbetet med yrkesutbildningscentret möjliggör fortlöpande personalutveckling, vidareutbildning och uppdatering av färdigheterna. Lön under studietiden Avläggandet av en yrkesexamen genom läroavtal förutsätter cirka tre års engagemang av både eleven och arbetsgivaren. Tyngdpunkten är förlagd till inlärningen i arbetet, men detta innebär inte att eleven en-
sam behöver lära sig genom försök och misstag. De studerande handleds nämligen av erfarna kollegor. ”Arbetskamraterna gör den studerande förtrogen med Haikos värden och verksamhetsmodeller, det vill säga de unika styrkor man inte kan lära sig på annat håll”, berättar Riitta Vesterinen. Utbildningen omfattar även teoriavsnitt vid Edupoli. Arbetsgivaren betalar full lön för teoridagarna, som infaller ungefär en gång i veckan. Företaget är inte skyldigt att betala lön för teoridagarna, men Vuoristo-bolagen gör det gärna, berättar Riitta Vesterinen. ”Det är ett konkret sätt att visa att vi uppskattar en målinriktad och ambitiös inställning till kompetensutveckling. Vi anser att utbildning är en investering i humant kapital, utan vilket Haiko Gård inte klarar sig.” Exempel för andra I maj förra året fick Haiko Gård ett hedersomnämnande av läroavtalsbyråerna i metropolområdet för sin insats som exemplarisk arbetsgivare. Riitta Vesterinen tror att motivet var företagets långsiktiga och strategiskt inriktade utbildning av personalen. ”För närvarande har vi tio läroavtalsstuderande i salen och köket.” Riitta Vesterinen kan inte på rak arm säga exakt hur många som har avlagt yrkesexamen genom läroavtal med Haiko under årens lopp, men det handlar om åtminstone flera tiotal. De flesta väljer att stanna på Haiko efter avlagd examen, vilket företaget upplever som mycket glädjande. ”Vår personalomsättning är mycket liten. De anställda uppskattar familjeföretagets trygga och sporrande miljö. Människor bjuder till när de får visa vad de går för och får beröm för väl utfört arbete”, säger Riitta Vesterinen. Kontinuiteten tryggad Nyligen avtackade Haiko en 67-årig diskare som gick i pension och firade en servitörs 60-årsdag. Riitta Vesterinen är övertygad om att värnandet av familjeföretagets värden, satsningen på personalens kompetens och vidareutvecklingen av det omfattande serviceutbudet lockar engagerade och energiska människor till Haiko Gård även framledes. ”Personalens åldersfördelning är gynnsam. Kontinuiteten tryggas av att seniorerna utbildar de yngre till morgondagens ansvarsbärare.” Coach nummer ett är naturligtvis Haiko Gårds grundare Satu Tiivola, som ännu vid 86 års ålder trivs på sin arbetsplats där hon lär de unga bästa kundbetjäningspraxis.
20 DIILI
DIILI_svenska.indd 20
16.12.2010 12.11
Traditionen förpliktigar Haiko Gårds kompetenta och motiverade personal står som garanti för framgångsrik verksamhet även framöver. Text: Paula Launonen | Bild: Arto Wiikari
DIILI 21
DIILI_svenska.indd 21
16.12.2010 12.11
22 DIILI
DIILI_svenska.indd 22
16.12.2010 12.11
Dunja Katz från Lovisa blev närvårdare genom läroavtalsutbildning. Yrket är hennes tredje. Studierna ökade förståelsen för det egna arbetet. Text: Reija Kokkola | Bilder: Arto Wiikari
Evig
studerande N
orrsarvlax i Pernå förför med sin skönhet, men även med senhöstens nakenhet. Tystnaden och friden lägger sordin på besökarens stress.s Den varma stämningen i vårdhemmet Villa Lande balanserar upp landsbygdslandskapet utanför fönstret. Närvårdare Dunja Katz, som är specialiserad på missbrukar- och mentalvård, slänger in vedklabbar i spisen på vilken hon kokar morgonkaffe. Doften lockar invånarna till det rymliga köket. Hunden Niina snusar ivrigt i ett skåp, som förmodligen innehåller hundgodis. ”Niina deltar aktivt i mentalvården, liksom våra två katter”, säger Dunja. Dunja verkar inte alls trött, trots att hon har jobbat sedan kockan tre på eftermiddagen dagen innan. Hennes arbetsskift tar slut samma tid den här dagen. Villa Lande har vårdpersonal närvarande dygnet runt, veckans alla dagar. ”Det är ganska lugnt här nattetid, vilket innebär att vi själva brukar få sova en stund.
Visst händer det att någon av invånarna är orolig. Ibland gnabbas någon och ibland uppstår det små romanser.” De flesta av invånarna i Villa Lande har prövat på olika stödda boendeformer och många har missbruks- eller mentalproblem som fordrar medicinering. Vissa har egna rum, medan andra bor i delade rum. Ibland tar det tid att vänja sig vid den nya boendeformen. ”Förra kvällen var ett utmärkt exempel på hemlikt rehabiliteringsboende när det är som bäst. En del av invånarna tittade på TV, medan andra småpratade eller spelade kort. I sådana situationer kan närvårdaren stiga åt sidan och i lugn och ro betrakta scenen”, säger Dunja leende. Bot mot frustration genom utbildning Dunja Katz kom till Villa Lande för ungefär fyra år sedan. När vårdhemmet behövde en varaktig vårdare förvandlades hennes sommarjobb till fast anställning. Dunja och de andra anställda utför vardagssysslor tillsammans med vårdhemmets invånare. De bär ved, krattar gården
DIILI 23
DIILI_svenska.indd 23
16.12.2010 12.11
”På teatern lär man sig skratta åt sig själv i sällskap med andra. Vid festliga tillfällen uppträder vi tillsammans med Villa Landes invånare.”
och vistas mycket utomhus. Många av vårdhemmets rutiner är desamma som i vilket hem som helst. Invånarna sköter turvis hemmet med stöd av personalen. Dunja har lärt sig uppskatta ordning och reda under åren i Villa Lande. ”Jag har aldrig varit städtokig, men här har jag lärt mig att hålla rent”, säger hon med ett skratt. I allmänhet löper allt friktionsfritt, men ibland får vårdarna ingripa i situationer som är främmande för de flesta av oss. ”Normalt behöver man ju inte stå och kontrollera att en familjemedlem beter sig rätt i duschen. Här händer det nångång att någon står på en halv meters avstånd från duschen eller schamponerar håret tre gånger i följd.” Efter ett par år i Villa Lande upplevde Dunja en viss frustration. Hon började undra varför vissa saker aldrig förändras och varför vissa invånare inte blir bättre. Dunja beslöt sig för att avlägga närvårdarexamen genom läroavtal. ”Utbildningen var givande. Mitt huvud var fullt av frågor på vilka jag fick svar och detta underlättade inlärningen betydligt. Jag fick ny motivation och ny kraft att arbeta inom missbrukaroch mentalvården. Man får ibland lov att acceptera att vissa saker aldrig förändras till det bättre. Men trots det kan jag erbjuda de behövande värdefull hjälp”, säger Dunja. Läroavtalet utmärkt för närvårdarutbildning I takt med att utbildningen framskred blev det ibland utsiktslösa och rutinmässiga arbetet mer
Dunja Katz med sonen Severi på åsen i Lovisa.
motiverande. Vetskapen om och förståelsen av begränsningarna i de egna och invånarnas möjligheter kändes som en lättnad. ”Nu förstår jag helheten bättre. Närvårdarutbildningen gav värdefull kunskap om missbruks- och mentalsjukdomarna samt om vården och rehabiliteringen av patienterna. Mitt arbete fick en helt ny dimension”, säger Dunja. Dunja upplevde inte teoriavsnitten som för krävande. Hennes två år i Villa Lande hade skapat ett uppdämt behov av teoretiska kunskaper
inom området. ”Jag fick ofta aha-upplevelser när undervisningen gav svar på frågor som uppstått i verkliga situationer och när jag förstod varför man gör si eller så i olika lägen. Jag plockade åt mig mycket matnyttig information”, säger Dunja. I Villa Landes stil Lidia Forsbäck, som är sjukskötare med inriktning på inremedicin och kirurgi i Villa Lande, fungerade som Dunjas arbetsplatsutbildare och mentor under slutet av hennes läroavtalsperiod. Lidia Forsbäck anser att läroavtal är den bästa studieformen när det gäller närvårdarexamen. ”Läroavtalsutbildningen, i vilken det praktiska arbetet ingår som en central del, ger den studerande en riktig bild av närvårdaryrket.” Enligt Lidia Forsbäck återspeglar läroavtalsutbildningen den enskilda arbetsgivaren. Villa Lande lär ut saker som man anser vara viktiga till de motiverade studerandena. ”Arbetsgivaren för över välfungerande och beprövade metoder till de modiga och ivriga eleverna.” Evig studerande Det var inte första gången Dunja Katz fick lära sig något nytt. Yrket är det tredje i ordningen för den begåvade kvinnan, som tidigare har arbetat som artesan och massör. Dunjas favorithobby är att stå på scenen på Lovisa amatörteater. Hon anser att alla borde lära sig sjabblandets ädla konst. ”Den som har fått göra bort sig förskonas från många pinsamma situationer. På scenen lär man sig skratta åt sig själv i sällskap med andra. Vid festliga tillfällen uppträder vi tillsammans med Villa Landes invånare.” Dunja Katz använder musik i sitt arbete. Under studietiden fördjupade hon sig i en undersökning som pekade på musikens positiva inverkan. ”Musik stimulerar hjärnan så att vi upplever fysiskt välbefinnande”, säger Dunja medan hon dukar frukostbordet.
24 DIILI
DIILI_svenska.indd 24
16.12.2010 12.11
kolumn
MAN LÄR SÅ LÄNGE MAN LE
VER
Jag fyller snart 45. Mitt huvud är fullt av olika projekt jag skulle vilja förverklig a och därför är jag en flitig läsare av stipendieannonser. En av mina goda vänner har upprepad e gånger sagt ”Come on, Päivi... stipendiet är avset t för ungdomar och du är definitivt inte en såda n längre.” Aj, sjutton! Borde jag uppleva någon form av kris? Kommentaren har fått mig att reflektera över livet och min livssituation. Jag är också intresserad av utbildning och därför läser jag tidningarnas utbil dningsannonser. Annonserna innehåller ofta saker som intresserar mig och som i något häns eende kunde föra mig framåt här i livet. Effektiva veck oslutskurser passar mitt lynne utmärkt. Tillä mpningen av den inhämtade kunskapen är helt bero ende av en själv. Jag är ekonomie magister och har även examen i både fotografering och idro tt. I mitt bagage finns dessutom litteraturstudier och en drös olika kurser. Jag har arbetat som företagare inom kommunikationsbranschen i över tio års tid. Ibland funderar jag på om jag kunde ha nytta av specialyrkesexamen i företagslednin g, som man kan avlägga vid sidan om sitt ordi narie arbete. Examen skulle säkert ge många färdi gheter som man tror sig ha, men inte har. Jag har ännu inte skridit till verket, men kanske en vacker dag... Man kan utveckla sig själv på många sätt, både privat och yrkesmässigt. I mitt fall är privatlivet och yrkeslivet invävda i varandra; jag är samma person både hemma och på jobbet. Jag är öppen för nya utmaningar och blir lätt intresserad av det som är nytt och spän nand e. Men kommunikation är och förblir min grej. Idag är utbildning lyckligtvis inte läng re enbart ungdomar förunnad. Även de som har varit länge i arbetslivet kan få en vitamininj ektion genom vidareutbildning eller kom pletterande studier. Den som blivit arbetslös kan skaff a sig ett nytt yrke och idag finns det till och med företagarkurser för pensionärer. Jag går för närvarande en halvårskurs i ämnet sociala medier. Eftersom jag inte hör till den digitala generationen ger kursen mig ny och värdefull kunskap. Tack vare de insp irerande och duktiga föreläsarna och lärarna är kurs en både intressant och givande. Människor lär sig på olika sätt. Vissa lär sig bäst genom att läsa, andra genom att göra. Kombinationerna av teori och prak tik är många. Läroavtalsutbildningen är ett alternativ. Ungdomar som inte trivs i skolan kan skaffa sig ett bra yrke och en livsuppgi ft genom läroavtalsutbildning. Samma gäller vuxna som vill vidareutbilda eller omskola sig. Läro avtal en ger dessutom arbetsgivarna duktig och engagera d personal. Det lönar sig alltid att studera, vilken metod man än väljer. En satsning på utbil dning är som att sätta in pengar på banken. Päivi Ahvonen
DIILI 25
DIILI_svenska.indd 25
16.12.2010 12.11
Text: Paula Launonen | Bilder: Arto Wiikari
En gammal räv
LÄR SIG GENOM ATT LÄRA
T
ill en början drev Mikko Rantanen sitt företag ensam, men han insåg snabbt att han inte klarade av arbetsbördan. Orderstocken hos företaget, som utvecklar tryckluftssystem för olika branscher, växte och eftersom Mikko Rantanen inte ville tacka nej till beställningar gällde det att hitta hjälpande händer. Idag sysselsätter Sovellusmestarit, som fått Innosuomi-priset för sin uppfinning av ny teknik för flyttning av pappersrullar, tre personer utöver företagaren själv. En av dem är Jarno Niemelä, som studerar till instrumentmontör. Mikko Rantanen inviger själv honom i mätningens, justeringens och instrumenteringens hemligheter. Han talar varmt om sin unga nyckelperson. ”Vi hade god tur när Jarno kontaktade oss och sålde in sig som arbetstagare.”
Löper smidigt Enligt läroavtalssystemet skall den studerande ha en arbetsplatsutbildare som leder, lär, upp-
muntrar och ger feedback. Utöver undervisningen omfattar utbildarens ansvar deltagande i en officiell bedömning. Arbetsplatsutbildaren behöver inte göra allt själv, utan hon eller han kan delegera undervisningen inom vissa delområden till en erfaren kollega. ”Eftersom jag var ensam på företaget när Jarno började, föll hela ansvaret på mig. Med ett års erfarenhet kan jag intyga att undervisningen inte har ökat min arbetsbörda, utan snarare tvärtom.” Mikko Rantanen berömmer Jarno Niemeläs snabba inlärningsförmåga och starka motivation. Han är övertygad om att det inte vore lätt att hitta en lika effektiv person till specialuppgifterna i någon skola eller något företag. Läroavtalet är den bästa möjliga lösningen för Sovellusmestarit. ”En yrkesman inom denna bransch skall vara rörmokare, elektriker och verkstadsmekaniker – allt på en gång. Parallellt med att Jarno lär sig det krävande området, insuper han husets
seder”, analyserar Mikko Rantanen.
Gesäll och mästare Mikko Rantanen och Jarno Niemelä fungerar som ett arbetspar i bästa gesäll-mästarstil. Mikko visar hur en slipsten skall dras och Jarno övar sig. Gesällen lär sig de rätta tagen efter hand och börjar klara uppgifterna utan hjälp. Jarno Niemelä deltar som åhörare i olika kurser som Mikko Rantanen arrangerar i verkstäder runt om i Finland. Med jämna mellanrum analyserar arbetsparet tillsammans om gesällen utvecklas som planerat och om målen i den personliga läroplanen har nåtts. Enligt Mikko Rantanen fungerar samarbetet med Östa Nylands läroavtalscenter utmärkt. Kommunikationen med utbildningsinspektör Petri Simander är okomplicerad och flexibel. ”Jag får information, stöd och hjälp precis när som helst.”
26 DIILI
DIILI_svenska.indd 26
16.12.2010 12.11
Kvalitetssystem som mervärde Läroavtalet har givit upphov till ett kvalitetssystem som värdefull biprodukt, berättar Mikko Rantanen. Så länge företagaren drev firman ensam fanns alla detaljuppgifter, verksamhetsmodeller och kvalitetskriterier enbart i hans eget huvud, men undervisningen av Jarno har lett till att de funnit sin väg till datorns hårddisk. ”Det blir allt lättare att instruera med hjälp av handboken och arbetet på verkstaden löper även utan mig”, säger företagaren glatt. Mikko Rantanen berättar att han själv har nytta av att undervisa Jarno Niemelä. Han har nämligen lagt märke till att man lär sig själv genom att lära andra. När undervisningen är som bäst handlar den om sporrande sparring och stimulerande kreativitet. ”Det fina i kråksången är att Jarno har börjat utbilda mig. Den skärpta killen förbättrar metoderna fortlöpande och jag lär mig nytt på kuppen”, säger Mikko Rantanen berömmande.
LEDER, SVARAR OCH BEDÖMER Den som har samma examen som eller högre examen än den examen eleven studerar för kan fungera som arbetsplatsutbildare. Även lång arbetserfarenhet ger behörighet att fungera som arbetsplatsutbildare • Arbetsgivaren utser en arbetsplatsutbildare för den som studerar med läroavtal. Utbildaren ansvarar för ledningen och bedömningen av den studerande på arbetsplatsen. • Arbetsplatsutbildaren sköter kommunikationen i anslutning till utbildningen och skriver en utbildningsrapport med bedömning tre gånger per år. • I vissa företag kallas arbetsplatsutbildaren mentor eller tutor. • Arbetsgivaren får så kallad utbildningsersättning, som är ett arvode för handledningen på arbetsplatsen. Arbetsgivaren bestämmer själv hur ersättningen används. • När läroavtalsperioden är slut gör arbetsplatsutbildaren en slutbedömning av hela perioden. Källa: Östra Nylands läroavtalscenter www.opso.fi/tyopaikkakouluttaja.html
DIILI 27
DIILI_svenska.indd 27
16.12.2010 12.11
28 DIILI
DIILI_svenska.indd 28
16.12.2010 12.11
MAMMAAA, JAG ÄR HUNGRIG! VAD SKALL VI ÄTA? Text: Päivi Ahvonen | Illustration: Jukka Salminen
S
tudier vid sidan om jobbet kräver en stor portion tålamod både av den studerande själv och hennes eller hans familj. Tidigare kunde man laga mat, hjälpa barnen med läxorna eller ägna sig åt sin hobby efter jobbet, men nu går all tid åt till att studera. Medaljens ljusa sida är att man tjänar pengar under studietiden. Den som studerar vid sidan om jobbet eller i jobbet upptäcker snart nog att tiden inte vill räcka till. Det lönar sig att på förhand göra upp en strategi för vardagen. Alla utvecklar egna metoder anpassade till barnens ålder, familjedynamiken och arbetsfördelningen i hemmet. För ensamstående föräldrar kan situationen bli riktigt besvärlig, speciellt om mormor eller farmor inte kan fungera som en räddare i nöden. Ett välfungerande stödnätverk är a och o för den som studerar vid sidan om jobbet.
V an dr an de k yc k li n gfi lé er
.. .
När jag återupptog mina avbrutna stu dier som vuxen ha de vi inga släktingar som kund e ställa upp och hjä lpa. Den nya situatio drade nästan Stålm nen forannens uthållighet av min man. Jag är ganska konservativ i det avseen det att jag anser mi g veta bäst hur hushå barnen skall skötas llet och . Detta innebar att öv erförandet av ansva ret på min man var en nästan omänsklig uppgift. Och visst var min man också påtagligt nervös inf ör uppgiften. Hemmet skulle stä das och maten lag as och fyra gånger an skulle ungarna i veckskjutsas till sina ho bbyer som ligger på en halvtimmes köravstånd . I bilen kunde jag uppleva att jag hade över situationen, me kontroll n att köra rätt barn till rätt ställe vid rät t tidpunkt och med den rätta utrustningen unde r armen visade sig ibland vara en omöjlig uppg ift. Vad skulle det ny a livet ge eller kan ske rentav ta? Kanske hela mi g...? När jag hade plugg at till sent på natte n var jag ibland nä upp. En gång ringd ra att ge e min man och un drade vart kyckling fi léerna hade tagit vägen. Hade kylskåpet fått fötter ? Menyerna har än drats även andra gånger och till följd av en tankem iss har vårt trasiga ersatts av en stor tvä tvättorn tthög. Vi har inte haft en slät duk på bordet under det senaste åre inte tala om strukna t, för att kläder i garderoben . Men nu plockar jag poäng och i år får studiefamiljen en julklapp som varar livet ut. Kanske det snart bli r min mans tur att avlägga examen i de han utövar – om ha t yrke n kan slita sig från hemsysslorna. Susa Heiska
DIILI 29
DIILI_svenska.indd 29
16.12.2010 12.11
Jag gav stu die rna lill fi ngr et och de tog hel a han den
5 TIPS
FÖR VUXENSTUDERANDE
Studier vid sidan om jobbet kräver iver och omprioritering av vardagen. 1. Stek spenatplättar från affären när du har bråttom. 2. Anställ en städerska om du inte vill bo bland dammtussar. 3. Skicka barnen till mormor när du har krävande skrivuppgifter. 4. Köp hörselskydd så kan familjen väsnas så mycket den vill. 5. Tänk på orken. Ät rätt och sov ordentligt. Motionera regelbundet.
NEDAN NÅGRA RÅD PÅ VÄGEN
Det hela började ganska oskyldigt. Jag satt dagarna i ända och skrev remburser och diverse andra importdokument. Jag trivd es bra på jobbet, men inom mig gnag de en känsla av att jag kanske ändå inte kund e förverkliga mig själv som importsek reterare på en elektronikfirma. Intuitionen sade mig att jag skulle platsa inom kommunikationsbranschen, men jag visste inte hur jag skulle navigera till mitt drömyrke. Och i ärlighetens namn skall sägas att jag inte riktigt visste vilket detta drömyrke var. Redaktör? Informatör? Konsult? Jag läste platsannonserna i Helsingin Sanomat och insåg snabbt att man inte kan promenera in på kommunikationsavdelning en på ett börsföretag eller en medborgar organisation med enbart hum.kand.-papper och sekreterarbakgrund. Uppgifterna förutsatte ombrytningskunskaper, grafisk blick och en vass penna. Alltså tillbaka till skolbänken för att lära sig de färdigheter som krävs? Jag var 32 år och tvåbarnsmor. Min man skrev sin gradu vid sidan om jobbe t och vi amorterade på ett stort bostadslån. De löpande utgifterna åt upp den enas lön, medan den andras gick till banken. Jag funderade på hur jag skulle kunna te och hittade en dekoratörsutbildnin
studera det jag behövde vid sidan om
F
mitt arbe-
g som gick som kvällskurs på yrkesskola
n. Den kun-
de ju komma väl till pass om jag någo n gång skulle planera en mässavdelning. Sedan anmälde jag mig till en brevkurs för bliva nde pressassistenter. Jag gjorde mina hemu ppgifter när barnen sov och min man satt och skrev bilagor till sin avhandling. Snart nog kom jag ett steg närmare mina drömmars mål. När jag blev utnämnd till studiematerialsredaktör vid Kommunernas pensionsförsäkring började en fascinerand e karriär, som har fört mig till olika företag, olika branscher och intressanta utma ningar. På mitt visitkort har det stått redaktör, konsult, informatör och kommunikationschef. De nya arbetsuppgifterna förutsatte ständ igt nya färdigheter, vilket gjorde stude randet till en bestående rutin. Innan jag tog emot en ny anställning försäkrade jag mig om att arbetsgivaren förhöll sig positivt till min studieiver. Vi fick ett tredje barn och på hemmafron ten handlade det i stor utsträckning om reparation av huset. Barnen blev äldre, renov eringsprojekten fortskred och min man flängde runt i världen för ett stort exportföre tag. Min karriärmapp fylldes av diplom och betyg. Jag har aldrig räknat hur många yrkes inriktade utbildningsprogram och vidar eutbildningskurser jag gått under det gångna kvartsseklet. Mina examina, varav den viktigaste är kommunikationschefsexamen, håller jag däremot reda på. Jag skäms nog lite över att jag inte slutförde mina studier för specialyrk esexamen i ledarskap. För fem år sedan tog jag min magistere xamen, naturligtvis vid sidan om jobbe t. Nu planerar jag att avlägga medianomexamen som läroavtalsutbildning. Jag kan inte längre skilja mellan arbet e och studier. Allt handlar egentligen om samma sak, nämligen en intressant stig längs vilken man kan plocka de bästa bären . Det är alltid lika trevligt att få lära sig nytt, oavsett ålder, ämne eller karriärfas. Paula Launonen
30 DIILI
DIILI_svenska.indd 30
16.12.2010 12.11
i
nspector
FEM TIPS Utbildningsinspektör HEIKKI RAITAVUO från Östra Nylands läroavtalscenter svarar Ge ett exempel på hur läroavtalsutbildningens praktiska inriktning
hon eller han behöver och hur elevens närvaro inverkar på arbets-
kan realiseras!
gemenskapen. Valet av arbetsplatsutbildare har stor betydelse för stu-
– I läroavtalsutbildningen kombineras praktik med teori i de dagliga
dieframgången, eftersom utbildaren fungerar som elevens instruktör,
uppgifterna på arbetsplatsen. Det väsentligaste är god planering av ar-
stödperson och sparrare.
betsuppgifterna och schemaläggning i samråd mellan arbetsplatsutbildaren och den studerande. Samarbetet mellan eleven, instruktören och
Du är utbildningsinspektör. Vad gör du egentligen?
resten av arbetsgemenskapen är av avgörande betydelse för uppnåen-
– Utbildningsinspektörens roll är mångfasetterad. Målsättningen är att
det av ett gott läroavtalsresultat.
göra upp läroavtal och delta i utvecklingen av företagspersonalens yr-
– Inom till exempel närvårdarutbildningen är långvarig interaktion
kesskicklighet. På det individuella planet är målsättningen att säkerstäl-
mellan eleven och handledaren ett måste. Ungefär en femtedel av lä-
la att de studerande avlägger sina examina (närvårdare, merkonom…).
roavtalstiden utgörs av teoretisk utbildning, som kompletterar det man
– Vi samarbetar med företagen, läroanstalterna och de studerande. Vi
lär sig i arbetet och ger beredskap att avlägga examen. Illa planerad ut-
har även en viktig myndighetsroll eftersom vi ordnar finansiering och
bildning leder tyvärr till att lärandet i arbetet hämmas och att yrkes-
koordinerar utbildningen med läroanstalterna fram till examen.
skickligheten blir lidande. Ett motto som du rekommenderar? Tipsa de studerande om hur de kan inverka på utbildningens
”Man lär sig genom att göra och under ledning av en expert blir man
utdelning!
själv expert.”
– Det lönar sig att själv ta initiativ både på arbetsplatsen och under teoriavsnitten. Interaktionen med handledaren och hela arbetsgemenskapen har stor inverkan på slutresultatet. Var aktiv! Vad kan arbetsgivaren göra för att främja den studerandes yrkesskicklighet? – Anslå tillräckligt mycket tid redan i inledningsfasen. Definiera arbetsgemenskapens och den studerandes mål (yrkesskicklighet/examen) och fundera på hur eleven kan stödas på bästa möjliga sätt, vilken hjälp
DIILI 31
DIILI_svenska.indd 31
16.12.2010 12.11
LÖSNING PÅ REKRYTERINGSPROBLEMEN Företaget i Askola hade ett stort problem. Var hitta duktigt yrkesfolk till den växande verksamheten? Text: Rolf Gabrielsson | Bilder: Susa Heiska
32 DIILI
DIILI_svenska.indd 32
16.12.2010 12.11
DIILI 33
DIILI_svenska.indd 33
16.12.2010 12.11
”D
”Våra läroavtalsstuderande blir operatörer av antingen jordbyggnads- eller energimaskiner.”
et finns knappast färdigstöpt folk för dessa uppgifter”, säger Reijo Wuorio som är verkställande direktör för träenergiföretaget Hakevuori Oy. Lösningen på problemet var läroavtalsutbildning. ”Visst rekryterar vi medarbetare även den vanliga vägen, men det här är ett utmärkt komplement.” Hakevuoris första elev, som avlade sin yrkesexamen efter tre års läroavtalsutbildning, arbetar nu som fast anställd vid företaget. Den fjärde eleven kom till företaget förra hösten. ”Allting går som smort när vi har första, andra, tredje och fjärde årets studerande. Eleverna tar intryck, lär sig och deltar i verksamheten enligt sin kompetensnivå.” ”Vi måste nog hålla eleverna i ett osynligt koppel. När det går för fort får vi trampa på bromsen och hålla ungdomarna tillbaka. Vi jobbar med stora och tunga maskiner och rör oss i trafiken.” Enligt Reijo Wuorio gäller det att koordinera läroavtalselevernas studieperioder.
”Vi kan inte ha alla fyra här den ena veckan och vara utan dem alla följande vecka. Om alla är här samtidigt kan någon bli utan arbete och tvingas städa maskinhallen i brist på bättre sysselsättning.” Ingen tvångsmatning Reijo Wuorio jämför sina egna studier med dagens utbildningsmöjligheter. ”På min tid blev man satt i yrkesskola eller någon annan skola om man ville det eller ej.” ”Idag kan ungdomarna utforma ett attraktivt studieprogram i samråd med läroavtalscentrets utbildningsinspektör och välja sådana element som intresserar. Det handlar alltså inte längre om någon tvångsmatning. Yrkesskolan erbjuder gott om kompletterande kurser. Allt är skräddarsytt och individuellt utformat.” För många ungdomar kan tre år på till exempel yrkesskolans logistiklinje kännas oändligt långa. ”Där sitter man och sliter byxbaken och har ingen som helst yrkeserfarenheter när man äntligen går ut skolan. Läroavtalseleverna är däremot nästan fullfjädrade yrkesmänniskor
HAKEVUORI OY •
• •
Företaget Hakevuori Oy, som är specialiserat på maskinell skogsavverkning och transport av trävaror, är en Finlands största förädlare av flis för produktion av bioenergi. Hakevuoris årsproduktion uppgår till 450 000–500 000 kubikmeter, vilket i fråga om energiinnehåll motsvarar 40 miljoner liter brännolja. Företaget, dess dotterbolag och underleverantörer sysselsätter sammanlagt omkring 120 personer. Omsättningen uppgår till cirka 20 miljoner euro, varav Hakevuori Oy står för en knapp femtedel.
34 DIILI
DIILI_svenska.indd 34
16.12.2010 12.12
Case 1 SKOLAN INTRESSERADE INTE
efter tre års studier. De har dessutom en arbetsplats och kan fira sin examen genom att till exempel köpa en ny bil.” Fortsättning följer… Hakevuori Oy:s erfarenheter av läroavtalsutbildningen är så goda att avsikten är att ta emot ytterligare en ungdom som går ut grundskolan på våren. Reijo Wuorio berättar att urvalsprocessen inleds med ett besök på årskurs nio i Askola högstadieskola. Den som väljs får inte vara för livlig, men inte heller någon slöfock. ”Något däremellan – och naturligtvis ett brinnande intresse för maskiner, eftersom hela vår verksamhet ju handlar om sådana. Våra läroavtalselever blir operatörer av antingen jordbyggnads- eller energimaskiner.” Inför verkställande direktörens besök i skolan ifjol hade skolans rektor samlat ett gäng försigkomna ungdomar kring lärarbordet. ”Jag berättade vad det hela handlar om och sedan diskuterade vi kring ämnet.” Efter vårt möte fick eleverna besöka olika företag i Askola. ”Eleverna i årskurs nio vet knappt vilken typ av arbete ortens företag kan erbjuda, vilket jag upplever som ett problem. Skolan borde ge bättre handledning och fler råd. Det handlar ju faktiskt om ett av de viktigaste valen i de ungas liv.”
Antti Laakkio var inte intresserad av skolan, men nog av att jobba. Därför beslöt han att skaffa sig ett yrke genom läroavtalsutbildning. ”Jag visste faktiskt inget om systemet, men jag fick lite information av en kompis som nyligen hade börjat på Hakevuori.” Antti Laakkio, som slutför sin läroavtalsutbildning på våren, har fått vidgade vyer under resan. ”Jag trodde att det bara var frågan om att jobba och få lön. Men så är det inte alls. I läroavtalsutbildningen ingår även skolgång.” Ingen behöver ändå bara sitta med näsan i boken. ”I till exempel Rajamäki jordbyggnadsskola (Rajamäen maanrakennuskoulu) läser man branschteori under fem studieveckor, men i övrigt är utbildningen praktiskt inriktad.” Visst är teoriavsnittet krävande. På den korta tiden skall man lära sig allt det som lärs ut under tre år i en yrkesskola. ”Och man får hemuppgifter.” Antti Laakkio anser att skolorna borde informera mer om läroavtalsalternativet än de gör idag. ”De fina i kråksången är ju att man lär sig ett yrke samtidigt som man tjänar pengar. Dessutom är den framtida arbetsplatsen så gott om säkrad.”
Case 2 I PAPPAS FOTSPÅR Elmeri Wuorio, som är Reijo Wuorios yngre son, valde läroavtalsutbildning vid sin fars företag Hakevuori Oy i likhet med sin äldre bror Oskari. Hans utbildning är nu inne på andra året. ”Utbildningen är ganska arbetsinriktad. Under det första året läste jag vissa kompletterande ämnen på yrkesskolan i Monby och nu har jag en del teoriveckor i Rajamäki.” Elmeri Wuorio är nöjd med sitt val. ”De största fördelarna är nog att man tjänar lite pengar varje månad, får arbeta på riktigt och slipper sitta dagarna i ända på skolbänken. Arbetsdagarna blir ibland långa, vilket kan kännas tungt. Men det hör arbetslivet till och kompenseras av att man ibland kan gå hem tidigare.”
Besöken på arbetsplatserna visade enligt Reijo Wuorio att vissa elever struntar blankt i sin framtid. ”En del satt kvar i bussen och andra smet iväg och rökte. Ungefär tre av tio elever visade ett genuint intresse.” En av dem kom i höstas till Hakevuori för att lära sig ett yrke. ”Vi diskuterade saken redan på sommaren, men han ville först prova på yrkesskolan. Efter två dagar i skolan kom han till oss och vi undertecknade läroavtalet.”
DIILI 35
DIILI_svenska.indd 35
16.12.2010 12.12
36 DIILI
DIILI_svenska.indd 36
16.12.2010 12.12
Mode är trevligt Blicken går från hylla till hylla i klädaffären och vips har man något trevligt plagg i händerna. Text: Ulla Ora Illustration: Milla Ketolainen
F
å tänker på att expediten är expert på mode och färger och att hon eller han kan ge värdefulla råd. Varför inte skapa en helhet och komplettera tunikan med en scarf, en handväska och ett halssmycke? Lindex utbildar själv sina expediter till modeexperter, som har till uppgift att göra kunden nöjd och få henne eller honom att återvända till affären. – En duktig expedit inspirerar kunden att överträffa sina förväntningar. Den som har kommit för att köpa en klänning kan i bästa fall lämna affären med en hel festdress, säger Lindex HR-expert Sini Veijalainen. Önskan att utvecklas Upptakten till Lindex utbildning i arbetet var de anställdas önskan att kunna vidareutvecklas. Företaget nappade på kroken och den första gruppen trendmerkonomer utexaminerades sommaren 2010. Sammanlagt har om-
kring 80 personer runt om i Finland fått sin utbildning genom läroavtal med Lindex. Deltagarna har huvudsakligen varit i åldern 25–40 år. – De expediter som söker till utbildningen saknar merkonomexamen eller har av någon anledning avbrutit sina studier. Vi erbjuder utbildning som ger behörighet att arbeta som vikarierande butikschef. Sini Veijalainen har själv tagit specialyrkesexamen i ledarskap på sin arbetsplats. Utbildningen tog ett och ett halvt år i anspråk. – När jag började på Lindex år 2001 arbetade jag med butiksrelaterade utbildningsoch utvecklingsfrågor. Jag upplevde snart att jag behövde nya arbetsverktyg. Utbildningen, som delvis handlade om att finna utvecklingsoch tillväxtmöjligheter i det egna arbetet och att realisera dem, var mycket utmanande. Jag fick många goda och konkreta råd om bland annat tidsanvändningen.
LEDANDE MODEKEDJA •
• •
Lindex, som ägs av Stockmann, är ett internationellt företag med 400 affärer i 12 länder. Företaget har verksamhet i Norden, Baltikum, Ryssland, Centraleuropa och Mellanöstern och sysselsätter sammanlagt cirka 5 000 personer. Lindex är en av de ledande modekedjorna i Nordeuropa. Kollektionerna omfattar damunderkläder, damkläder och barnkläder.
DIILI 37
DIILI_svenska.indd 37
16.12.2010 12.12
Modemedveten och kritisk Modemedvetenhet uppskattas på Lindex. Utbildningen omfattar bland annat klädrådgivning, som lärs ut av branschexperter. – Lindex, vars målgrupp är modemedvetna kvinnor, följer globala trender. De olika företagen i gruppen väljer själva ut lämpliga modeplagg. Idag står stickade plagg högt i kurs. Expediten bör vara förtrogen med mode och trender säger Eveliina Kääriä, som är verkställande direktör för Lindex i Finland och Baltikum. Enligt Eveliina Kääriä bör företaget se till att expediterna har den kunskap och yrkesskicklighet kunderna önskar. I allmänhet är varorna utplacerade så att kunderna lätt hittar det de söker, men expediterna ger gärna råd och tips. Utbildning med lön Alla som studerar med läroavtal är anställda av Lindex. Som handledare fungerar i allmänhet butikschefen. Hela 80 procent av utbildning-
en, som räcker 2,5 år, utgörs av praktiskt arbete på den egna arbetsplatsen. Arbetet varvas med föreläsningar på vuxenutbildningscentret Edupoli. Under utbildningstiden gör de studerande två gesällarbeten. Antagningen till utbildningen sker på basis av en intern ansökan. Alla som arbetar i någon av Lindex 56 affärer i Finland kan ansöka om studieplats. – Många expediter arbetar som vikarierande butikschef efter genomgången utbildning, men alla vill inte byta arbetsuppgifter trots avlagd examen. Utbildningen förutsätter inte att man förbinder sig att arbeta hos Lindex. De studerande lyfter full lön under studietiden, även då de sitter i föreläsningssalen. Utbildningen ordnas i samarbete mellan Lindex, Edupoli och läroavtalscentralen. Företaget får ekonomiskt stöd från läroavtalscentralen och rapporterar om studieframgången till centralen. – Utöver lönen betalar Lindex de studeran-
des rese- och inkvarteringskostnader, som sedan ersätts av läroavtalscentralen, berättar Sini Veijalainen. Bra inte gott nog Lindex har en tavla med företagets värden på väggen. Värdena är av central betydelse för karriären inom företaget. – Vid formuleringen av värdena fick alla anställda tycka till och uttala sina åsikter. De flesta tyckte att mode är trevligt, vilket visar att personalen upplever mode som något viktigt, berättar Sini Veijalainen. På tavlan står det: Vi har segervilja, bra är det bästas fiende. – Detta innebär att vi gör vårt bästa tillsammans och att ingen har rätt att förstöra arbetsdagen för någon annan. Idealsituationen är att den anställda kommer till jobbet med ett brett leende och inspirerar både sig själv och sina arbetskamrater.
Karriärmöjlighet för människor med familj Visualist Johanna Korpivaara, 33, fick en ny kick av sitt arbete ef-
– Någon annan realistisk möjlighet att studera fanns inte. Med
ter Lindex läroavtalsutbildning. Hon har varit anställd hos Lindex
familj och bostadslån kan man helt enkelt inte studera och leva på
sedan år 2003.
studiestöd.
– Utbildningen fick mig att inse att jag är en viktig resurs för fö-
Johanna Korpivaara hoppar vid behov in som vikarierande bu-
retaget och att jag vill bidra till realiseringen av Lindex affärsidé.
tikschef. Utbildningen gav henne även djupare insikt i modevärlden.
Jag fick lära mig marknadsföring och företagspolicy. Idag upple-
– Jag har alltid varit intresserad av mode och under utbildningsti-
ver jag Lindex som en kedja och inte enbart som en liten affär i
den förstod jag att jag kan ge människor modeupplevelser i världs-
Palokka i Jyväskylä.
klass. Idag kan jag bland annat klä skyltdockor, dekorera skyltföns-
Johanna Korpivaara blev förtjust i möjligheten att studera som
ter och inspirera kunderna.
vuxen, utan inverkan på jobbet eller familjen.
38 DIILI
DIILI_svenska.indd 38
16.12.2010 12.12
När bristen på
arbetskraft överraskar
Är du intresserad av att rekrytera medarbetare från S:t Petersburg? Bland annat Helsingfors stads personalcentral har goda erfarenheter. Text: Seppo Iisalo
M
ånga branscher kommer att drabbas av brist på arbetskraft inom en snar framtid och redan idag råder det brist på bland annat städare, skolbiträden, busschaufförer och närvårdare. Detta har lett till att man nu rekryterar arbetskraft även utomlands. Erfarenheterna visar att närbelägna S:t Petersburg kan fungera som en hjälp i nöden. ”Tiotals personer från S:t Petersburg har rekryterats till läroavtalsutbildning i Finland inom ramen för ett pilotprojekt. Efter avlagd examen har de anställts på gängse villkor”, berättar Raija Vuorenmaa som är projektchef för
internationella ärenden vid Edupoli. Goda erfarenheter Urvalet har gjorts i samarbete mellan ingermanländska förbundet, läroinrättningen och arbetsgivaren. ”De flesta som rekryterats hittils har varit ingermanländare med rätt att immigrera till Finland. Läroavtalet har fungerat som en inkörsport till arbetslivet och en möjlighet att lära sig ett yrke. Dessutom har eleverna lärt sig finska eller svenska i arbetet och har således inte behövt delta i flera månader långa språkkurser.”
DIILI 39
DIILI_svenska.indd 39
16.12.2010 12.12
Enligt Raija Vuorenmaa är erfarenheterna nästan uteslutande positiva. ”Motivationen har varit hög och alla i till exempel den senaste gruppen stannade kvar på sina arbetsplatser efter avlagd examen.” ”Många har kommit till Finland tillsammans med sin maka eller make. Det är mycket viktigt att båda hittar ett arbete”, säger Raija Vuorenmaa. Ny läromiljö i S:t Petersburg Edupoli öppnade nyligen en ny läromiljö i S:t Petersburg. Raija Vuorenmaa berättar att det handlar om ett klassutrymme av finländsk standard, där man kan arrangera kurser och möten. ”Lokalen är försedd med utrustning för videokonferenser, vilket innebär att undervisningen och mötena delvis kan ske på distans. Avståndet mellan Helsingfors och S:t Petersburg har även krympt tidsmässigt – idag tillryggalägger man sträckan på tre och en halv timme.” Raija Vuorenmaa betonar att språk-
kunskaper är en förutsättning för att klara läroavtalsutbildningen. ”Det förberedande utbildningsavsnittet, som omfattar dels finska, dels finländsk samhällskunskap, är förlagt till S:t Petersburg. De som rekryteras får därtill en grundläggande yrkesinriktad utbildning i form av veckoslutskurser i S:t Petersburg.” Den lönegrundande läroavtalsutbildningen sker i Finland. Eleverna arbetar fyra dagar i veckan, medan en dag är vikt för språkstudier och teori. ”Läroavtalsutbildningen varierar mellan fyra månader och fyra år beroende på bransch. Den genomsnittliga längden är 1,5–2,5 år. Efter att den studerande avlagt sin examen anställer arbetsgivaren henne eller honom på gängse arbetsmarknadsvillkor”, berättar Raija Vuorenmaa. Ytterligare information: Edupoli, raija.vuorenmaa@edupoli.fi OPSO, annu.jokela-ylipiha@opso.fi www.petrocollege.ru/edupoli (ryskspråkiga sidor)
PILOTERING I HELSINGFORS Det första pilotprojektet år 2007 (S:t Petersburgsområdet) • 27 ingermanfinländare ingick läroavtal med Palmia • 17 placerade sig inom området renhållning och 12 inom området fastighetsskötsel Fortsättningsprojekt år 2008 (S:t Petersburg, Petroskoj) • Socialverket, hälsocentralen, Palmia och utbildningsverket deltog • 40 ingermanfinländare flyttade till Helsingfors och de flesta ingick examensinriktat läroavtal med arbetsgivare • Yrkeskategorier: närvårdare, lokalvårdare, skolbiträde, skolsekreterare • Samtliga har kommit väl in i arbetslivet • De största utmaningarna: språket, bostadsfrågan och familjeåterföreningen Källa: Hanna Keskinen, Helsingfors stads rekrytering utomlands, 2010 (Ulkomailta rekrytointi Helsingin kaupungilla, 2010)
40 DIILI
DIILI_svenska.indd 40
16.12.2010 12.12
Visste du att...
... 70–80 procent av läroavtalsutbildning-
roavtal av produktionsmässiga eller ekono-
en sker på arbetsplatsen, där handledningen
miska orsaker utan läroavtalsanordnarens
sköts av elevens ansvariga arbetsplatsutbil-
samtycke. Läroavtalsanordnaren kan säga
dare. Utbildningen på arbetsplatsen komplet-
upp avtalet om arbetsgivaren försummar sin
teras med teoretisk utbildning, som huvud-
utbildningsskyldighet.
sakligen ges av yrkesskolor och vuxenutbildningscentraler.
... arbetsgivaren får ersättning för arbetsplatsutbildningen och kan även beviljas lö-
... läroavtalsutbildningen även kan omfatta
nesubvention om den som anställs med läro-
yrkesinriktade studieavsnitt utomlands. I av-
avtal är arbetslös eller hotas av arbetslöshet.
snitten kan ingå utbildning på arbetsplatsen,
Eleven får lön enligt gällande kollektivavtal
praktik, annat arbete, teoristudier i en läro-
under arbetsutbildningsperioden och ekono-
inrättning och/eller den finländska läroinrätt-
miskt stöd under teoriperioderna, om arbets-
ningens distansuppgifter.
givaren inte betalar lön även för den tiden.
... man kan avlägga nästan 400 yrkesexami-
... läroavtalsutbildningen förutsätter att man
na inom olika områden genom läroavtalsut-
har en lämplig arbetsplats. En stor del av lä-
bildning.
roavtalen träffas genom att den intresserade
Grundläggande yrkesexamen lämpar sig
själv föreslår läroavtalsutbildning för arbets-
för personer som börjar inom en ny bransch
givaren. Möjligheten till läroavtal kan disku-
eller som saknar yrkesutbildning inom områ-
teras med den nuvarande arbetsgivaren el-
det. Den som har avlagt grundläggande yr-
ler med den tilltänkta arbetsgivaren när man
kesexamen har allmän behörighet till fortsat-
söker arbete. Efter att man hittat en lämplig
ta studier vid en yrkeshögskola.
arbetsgivare kontaktar man den instans som
Yrkesexamen lämpar sig för personer med branscherfarenhet. Yrkesexamen ger behö-
ordnar läroavtalsutbildning, till exempel läroavtalsbyrån.
righet till fortsatta studier inom området vid en yrkeshögskola enligt läroinrättningens an-
... åldersgränsen för läroavtalsutbildning är
visningar.
15 år. Utgångsnivån för grundläggande yr-
Specialyrkesexamen
för
kesstudier är folkskola, grundskola eller gym-
branscherfarenhet.
nasium. Även de som har en grundläggande
Specialyrkesexamen ger behörighet till fort-
yrkesexamen och/eller arbetserfarenhet och
satta studier inom området vid till exempel
vill byta yrke kan delta i den grundläggande
en yrkeshögskola.
yrkesutbildningen.
... man kan vidareutbilda sig genom läroav-
... företagare kan utveckla sin yrkesskicklig-
talsutbildning. Även företagare och perso-
het eller fördjupa sina kunskaper genom lä-
ner med högskoleutbildning kan delta i ut-
roavtalsutbildning. Företagare får inte ut-
bildning.
bildningsersättning för arbete i det egna fö-
personer
med
lång
lämpar
sig
retaget, men ett utomstående företag kan ... den som studerar med läroavtal har något
beviljas ersättning för utgifter i anslutning till
bättre anställningsskydd än andra arbetsta-
handledningen och rådgivningen av en före-
gare. Arbetsgivaren kan inte säga upp ett lä-
tagare med läroavtal.
DIILI 41
DIILI_svenska.indd 41
16.12.2010 12.12