Issuu

LOKALER MAGAZINE

PARMACO NUMMER 3 • 2017

STARK TILLVÄXT GER NYA MÖJLIGHETER

LOKALER NR 3 2017 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Växande behov för Stockholm ”Jämför effekten av lån som tagits för bygginvesteringar med hyreslösningar” Veli Kronqvist, sid 17.

6 Bättre skolmiljö kom med större yta 8 Luleå kommmun på platsbesök 9 Vikten av god inomhusluft 10 Ny tillfällig skola i Haninge 13 Europas största flyttbaran skola 14 Smidigt och praktiskt i Vasa 17 Hållbar kommunal ekonomi 18 Nyheter

”Trivseln har ökat både bland personal och elever” Snösätraskolan, sid 6.

Thomas Jansson

Tony Ringdahl

Jan Sonntag

Eric Sjöö

Country Manager Sverige 072-560 54 55

Area Sales Manager Norrköping 072-727 54 55

Area Sales Manager Stockholm 072-507 54 55

Area Sales Manager Göteborg 072-734 54 55

KOMMUNERNAS LÅNESKULD LYFTER FRÅGAN OM ATT ÄGA ELLER HYRA VERKSAMHETSLOKALER Sveriges kommuner står inför stora utmaningar de kommande åren, inte minst när det gäller skolverksamheten. De flesta kommuner upplever en stark tillväxt samtidigt som många skolor är gamla och i behov av att bytas ut eller renoveras. Då kan våra flyttbara skolor som nu bland annat står i Haninge och Snösätra vara en nödvändig resurs när behovet är som störst (sid 6 och 10). Det är svårt att hinna producera skolor och den största utmaningen för kommunen är att kunna matcha behov med lokalkapacitet. Inte minst innebär det en ekonomisk utmaning för kommunerna som ofta har hög låneskuld. Enligt Kommuninvests senaste rapport ökade kommunsektorns låneskuld med cirka 50 miljarder kronor. Det är den största ökningen någonsin. Just det problemet föranledde Veli Kronqvist, med 40 års erfarenhet av att vara ekonomichef på offentliga och privata bolag, att ta fram en beräkningsmodell om investeringseffekter. Hans modell simulerar och jämför de effekter som kommunens främsta investeringar har på kommunekonomins centrala nyckeltal (sid 17). Hur ska kommunerna ha råd med de nya, dyra byggnaderna? Hur kan kommunerna tänka mer långsiktigt och väva in skiftande behov under en längre tidsperiod? Detta är väsentliga och aktuella frågor som kommer att diskuteras och debatteras under vårt seminarium i Almedalen (sid 19) . Jag ser fram emot att träffa er där! VI håller för fullt på att bli mer aktiva i sociala medier, så följ oss gärna på Twitter: @Parmaco_AB och på LinkedIn: Parmaco Sverige. Väl mött även där! Thomas Jansson Country Manager i Sverige

UTGIVARE: Parmaco AB ANSVARIG UTGIVARE: Ossi Alastalo

REDAKTION: Text: Riitta Lemberg Hanna Salo Petra Zillén Josefin Torenfält

CHEFREDAKTÖR: Thomas Jansson

Form: Öppet Kaski Agency

Adressförändringar och respons: lokaler@parmaco.se Upplaga: 6.000 ex Tryckeri: Roos Printing AB

PARMACO AB MÅNSKÄRSVÄGEN 10 B, 5TR 14175 KUNGENS KURVA förnamn.efternamn@parmaco.se

VÄXANDE BEHOV FÖR EN VÄXANDE STAD Stockholm växer så det knakar och kommer att behöva skapa över 28.000 nya skolplatser till 2040 enligt elevprognoser. En av dem som är ansvariga för detta är SISAB som bygger och förvaltar skolor för Stockholms stads räkning. Nybyggnation är en stor del av lokalstrategin men i den långsiktiga planen ingår även att hyra in dynamiska byggnader för att täcka behovet. Enligt Stockholms handelskammare är Stockholm i dag den huvudstad i Europa som växer snabbast. År 2040 förväntas huvudstaden ha 1,3 miljoner invånare. Det betyder att fler bostäder måste byggas och med det även fler för-, grund- och gymnasieskolor. Enligt nuvarande prognoser kommer Stockholms grundskolor att behöva skapa 18.000 fler skolplatser redan till 2030 och ytterligare 10.000 till 2040. SISAB - Skolfastigheter i Stockholm AB – är ett kommunalt bolag som bygger och förvaltar över 600 skolor i Stockholm. De har ett ansvar för helhetsdriften. Allt från att skapa sunda inomhusmiljöer för lärande och trygga skolgårdar till att lokalerna är hållbara, energieffektiva och miljövänliga. Under de senaste tre åren, 2014-2016, har SISAB tredubblat sina investeringar, från 4

586 miljoner år 2014 till 1,8 miljarder kronor år 2016. Bakgrunden är Stockholms ökade behov av elevplatser. I år räknar de med att färdigställa 5.000 elevplatser. Stockholm storsatsar på lokaler Stockholm stad gör samtidigt en av sina största satsningar någonsin menar Olle Burell (S), skolborgarråd i Stockholms kommun. De reserverar hela 2,3 miljarder i budgeten för skollokaler. En del av summan kommer att gå till satsningen på nybyggnation, men också till att hyra in dynamiska byggnader. En av de största utmaningarna vid nybyggnation är platsbristen men också överklaganden från privatpersoner och myndigheter.

Senast i oktober 2016 blev en planerad skola vid Trekanten stoppad av Högsta domstolen med anledning av strandskyddet. Stockholm stad överklagade Mark- och miljööverdomstolens beslut men nekades prövningstillstånd Tillfälliga bygglov löser problem För att hantera både ett snabbt lokalbehov relaterat till den snabba befolkningsökningen i staden, och för att kunna renovera befintliga lokaler, hyr SISAB in dynamiska byggnader för skolverksamheter. Under 2016 har SISAB på det sättet skapat ca 2.400 nya elevplatser. Flyttbara byggnader får snabbt tillfälliga bygglov och uppförs på bara ett par månader, istället för 7-12 år som vid nybyggnation. Parmaco är en av de leverantörer som ingår i ett RAM-avtal med SISAB för att leverera just flyttbara byggnader. De har en genomsnittlig ledtid på 3-16 månader från det att en beställning görs, inklusive bygglovsansökan, tills det att byggnaden står på plats.

– Även om våra byggnader står betydligt kortare – 10 -15 år – i jämförelse med SISAB byggnader så delar vi samma krav och mål för byggnaderna och skolmiljön. Det måste vara lokaler med hög trivsel där lärandet och inspiration är i fokus, säger Tomas Jansson, Country Manager på Parmaco. Det är bland annat därför vi även kan specialrita lokaler för specifika behov lägger han till. Samordning och långsiktighet Eftersom skolan berör många av stadens verksamheter behövs bra samordning. Därför har staden skapat en särskild funktion: Samordnad grundskoleplanering i Stockholm. SISAB ingår tillsammans med utbildningsförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret och idrottsförvaltningen. Tillsammans ska de effektivisera planeringen och arbetet för att underlätta och säkerställa samordningen inom staden. Detta ska även avhjälpa den akuta trängseln i Stockholmsskolorna snabbare.

TRIVSEL OCH BÄTTRE SKOLMILJÖ KOM MED STÖRRE YTA För fyra år sedan brann en av Snösätraskolans byggnader ner till grunden. En stor del av verksamheten behövde därför flyttas. Vissa elever blev tvungna att undervisas i källarlokaler medan andra behövde byta skola för att få plats. Det var en lång process för att få till nya lokaler. Men idag står äntligen en ny byggnad på plats. I ett lummigt och lugnt bostadsområde i Rågsved söder om Stockholm ligger Snösätraskolan. Där går ungefär 350 elever från förskoleålder till sexan. 2013 larmades brandkåren till skolan, en av deras byggnader stod i lågor. Det började som en anlagd markbrand, men spred sig. En byggnad totalförstördes och en annan skadades svårt. Först var tanken att en del skulle renoveras, men efter ungefär ett år dömdes även den ut. Den brandskadade delen stod kvar länge och platsen var avspärrad i mer än ett år. Med två byggnader borta fick elever och personal samsas om den kvarvarande ytan. - Det har varit trångt, riktigt trångt. Vi blev tvungna att tillfälligt flytta elever till andra skolor och hyra in oss i kringliggande lokaler för att få plats. Skolans befintliga lokaler var utnyttjade till max. Vi behövde verkligen mer yta och det snabbt, berättar Mark Jesinkey, biträdande rektor på Snösätraskolan.

Den nya byggnaden med sadeltak har två fristående våningar som ansluts med trappor och hiss. Foto: Nils Petter Nilsson

Processen för att få nya lokaler till skolan har varit lång. Trots att byggnaden sedan revs helt kom ingen ersättningsbyggnad. Ansvaret har legat både hos SISAB som förvaltar skolan och hos utbildningsförvaltningen. De blev en lång utredning gällande kapaciteten och framtiden för Snösätraskolan. I september 2016 kom besked om både ombyggnad och nybyggnad. Och sen gick det snabbt. Parmacos hyrlösning vann SISAB’s upphandling och bygglovsansökan skickades in. Under arbetets gång har alla parter varit inblandade. Var tredje vecka har det hållits gemensamma projektmöten. - Hela projektet har verkligen varit supersmidigt och gått jättebra. De regelbundna träffarna har gjort att vi känt oss trygga. Vi har fått träffa alla inblandade, från både SISAB och Parmaco, allt från arkitekter till projektledare, säger Mark Jesinkey. I januari påbörjades etableringen av den nya byggnaden och redan i april, bara fyra månader efter, stod den färdig. Dess gula färg passar väl in med kringliggande byggnader. Byggnaden består av 504 kvm fördelat på två fristående våningar som är anslutna med hiss. Varje våning har två rymliga entréer var. Det minskar både trängseln i korridorerna när barnen ska in och

De sista möblerna är på väg, efter det är det bara ett fåtal detaljer kvar innan byggnaden är helt färdigställd. Foto: Nils Petter Nilsson

ut, men är också bra för brandsäkerheten. På bottenvåningen har det flyttat in två förskolegrupper - Kristallen och Bävern. De har varsitt klassrum med gemensam hall och gemensamma lek- och mysrum. De har till och med ett hemkunskapsrum med ett fullt utrustat kök där de kan baka, pyssla och laga mat tillsammans. Övervåningen väntar på användas ett litet tag till. Efter sommarlovet är det tänkt att förskolebarnen ska flytta upp en nivå. Men elever och personal känner redan av en skillnad på skolan. Vi pratar med Rose-Marie Lindberg som har jobbat på skolan i över 20 år, och dessutom själv är gammal elev. - Man är lättad, trivseln har ökat både bland personal och elever. Det har funnits en frustration innan, att vi behövt vänta så länge. Men äntligen är den här, tänk vad en byggnad kan göra, säger Rose Marie.

för både små sparkcyklar och barn att få upp farten på innan de samlas igen för att gå i trupp till fritids. Straxt efter att de gått kommer lite nya möbler till förskolan. De har inte helt kommit i ordning, barnen har trots allt bara hunnit använda lokalerna i en vecka. Men mer kommer det att bli. Planen är till en början att Snösätraskolan ska hyra den i fem år, men Rose-Marie har inget emot om det skulle bli längre. - Den är både fin, rymlig och fräsch. Den byggnaden vi hade innan skulle ha varit tillfällig men stod här i 20 år. Jag har inget mot att ha den här lika länge till, säger Rose-Marie. Den 18 maj ska skolan ha en invigning av den nya paviljongen. Eleverna ska få presentera sina nya lokaler och bjuda på fika för att visa föräldrarna på hela skolan sina nya klassrum. Under hösten finns planer på att fler delar av skolan ska både renoveras och byggas om. En förändring alla ser ljust på.

- Det har redan blivit lugnare, den nya byggnaden har blivit en direkt avlastning, lägger Mark Jesinkey till. Klockan slår ett och glada förskolebarn väller ut från byggnaden. Den tillgänglighetsanpassade rampen är en perfekt nedförsbacke

Barnen har redan flyttat in och fyller väggarna med sina verk. Här har har de haft matematik och lärt sig om hel och halv. Foto: Nils Petter Nilsson

Lektionen är över och barnen är redan på fritids, kvar på tavlan står kanske dagens mes uppskattade information: att det blir pannkakor med sylt till lunch. Foto: Nils Petter Nilsson

Leif Widmark och Stefan Marksved från Stadsbyggnadsförvaltningen följer planritningen samtidigt som de går runt i byggnaden.

LULEÅ KOMMUN GÖR NOGGRANT PLATSBESÖK Luleå kommun ska hyra en ny anpassningsbar förskola som en del i sin lokalstrategi. Två representanter – Stefan Widmark och Stefan Marksved – har åkt till Stockholm för att besöka två av Parmacos byggnader; Alsike Skola i Knivsta och den nybyggda paviljongen på Snösätraskolan i Rågsved. Förskolan ska rymma 6 avdelningar och ha plats för 102 barn. Parmaco har redan upphandlats som leverantör, men innan planeringen inleds vill man inspektera befintliga byggnader för att hitta den bästa lösningen för Luleå kommun. - Vi går runt och skapar oss en helhetsbild. Vi tittar på allt från funktion och tillgänglighet, till akustik och ventilationssystem. Det är viktigt att vara noggrann från början, berättar Stefan Marksved, Förvaltare vid Luleå Kommun. 8

De inspekterar och testar noga allt från rörelsevakter, till larm och golvbrunnar. Ingen detalj är för liten. Jan Sonntag från Parmaco guidar dem runt och svarar på alla frågor. - Platsbesök är ett bra sätt att skapa sig en uppfattning om vad man vill ha, då får man en tydlig bild och är redo inför startmötet. Dessutom har man en möjlighet att faktiskt känna på kvalitén och fundera över materialval, säger Jan Sonntag, Area Sales Manager på Parmaco.

DÅLIG INOMHUSLUFT I BYGGNADER KAN MEDFÖRA SJUKDOM Problem med inomhusluften är ofta ett återkommande tema i många kommuners skolor och förskolor. Det finns många anledningar och det är inte alltid lätt att hitta dessa. Utöver projekterings- och konstruktionsfel kan dålig inomhusluft även uppstå när byggnaden används på ett felaktigt sätt. Ett av de vanligaste felen är att stänga av ventilationen över natten eller över helger. Många tror att de genom sådana åtgärder kan göra besparingar, men skapar då samtidigt ett sämre inomhusklimat. Dålig inomhusluft kan göra dig sjuk. De gas- och partikelföroreningar som tränger in i lokalerna utifrån eller bildas inne i själva lokalen kan påverka din hälsa negativt. – När man pratar om dålig inomhusluft handlar det oftast om fukt och mögel. Vatten är dock inte den enda anledningen till problem. Även dålig ventilation leder till problem, berättar Tuula Syrjänen, chef för inomhuslufts- och renoveringsrådgivning på Allergi- och astmaförbundet. Det finns olika gaser i luften, en del känner vi av i form av lukter. Dessutom finns det många olika partiklar och fibrer i luften, vissa härstammar från byggmaterial andra från inredning. – En del gasföroreningar kan vara skadliga för människor. Det är dock en tuff utmaning att kunna mäta dem, konstaterar Syrjänen. Man vet också att vissa kan bo hela livet i ett mögelhus utan att bli sjuka, medan andra kan få problem redan vid kortvarig exponering. Vi är alla olika. Vi vet dock att fuktproblem orsakar astma.

Även om man inte tror det, beror dålig inomhusluft inte alla gånger på bygg- eller renoveringsfel. Felet kan också ligga i hur byggnaden används. Kommuner som sparar har ibland hamnat på fel spår när man tävlar i och till med belönar den som sparar mest. Detta har lett till att man stänger av ventilation, exempelvis över natten och över helger. Själva syftet med ventilation är att upprätthålla en god inomhusluft i byggnaden. Man leder in tillräckliga mängder för att man ska kunna andas syrerik luft samtidigt som man leder ut gammal och smutsig luft med hög koldioxidhalt. När man stänger av ventilationen stagnerar luften. Kvar blir alla partiklar och gaser. – Man ska aldrig stänga av maskinell ventilation, utan justera dess effekt utifrån antalet personer i byggnaden och vilka aktiviteter som äger rum. När byggnaden står tom kan man dra ner på ventilationen, men den får inte stängas av helt, påminner Tuula Syrjänen. Hon uppger också att det är en bra idé att öppna ett fönster mellan lektionerna för att få in friskare luft. – Skicka ut barnen och öppna fönstret för ventilation. Då får du snabbt in frisk luft i klassrummet. Ventilation handlar dock inte om att hela tiden ha ett fönster öppet, utan man ska stänga fönstret efter några minuters ordentliga vädring. Tuula Syrjänen ger byggföretag och byggnadsanvändare tydliga råd: • Byggnaden måste planeras och byggas väl för de antal som ska bruka lokalen. • Använd högkvalitativa material. • Se till att det inte finns någon kvarvarande fukt i konstruktionen. • Byggnaden bör vara i drift och underhållas direkt efter att den sista spiken spikats. • Om det uppstår behov av reparation ska åtgärder vidtas direkt, annars är det lätt att problemen förvärras.

Tillverkade under väderskydd Parmacos byggnader tillverkas inomhus, skyddade mot väder och vind. Från tillverkarna transporteras byggnaderna dit de ska, omsorgsfullt skyddade hela vägen. Även under uppförandefasen ser man till att det inte släpps in fukt i byggnaden. Parmaco tar också hand om de förskole- och skolbyggnader som man hyr ut på bästa möjliga sätt under hela hyrestiden och ger instruktioner till byggnadens användare när byggnaden överlämnas. Det är absolut förbjudet att stänga av maskinell ventilation. Allt detta bidrar till att garantera friska byggnader under hela livslängden.

Parmacos flyttbara skolbyggnad på Måsöskola som Haninge kommun hyr under minst fem år. Fotograf: Nils Petter Nilsson

HANINGE KOMMUN HYR TILLFÄLLIG SKOLA AV PARMACO MEDAN GAMLA SKOLAN RUSTAS UPP 10

Rektor Carina Lidbom i ett av klassrummen i den tillfälliga skolan. Fotograf: Nils Petter Nilsson

Under kommande år förväntas ett stort ökat elevtryck med nya Vegastaden. I höst kommer skolan ha runt 530 elever. Skolans huvudbyggnad håller nu på att renoveras och byggas ut. Medan skolan får detta välbehövliga ansiktslyft kommer skolans elever att få gå i en tillfällig skola som kommunen hyr av Parmaco. Ombyggnationen av huvudbyggnaden är klar redan i augusti i år, men den tillfälliga skolan kommer fortsätta att behövas under en bra tid framöver eftersom kommunen har lokalbrist. – Den nya tillfälliga skolan täcker inte bara upp ett behov medan vi renoverar huvudbyggnaden, utan vi ser ett allt större behov av lokaler för att kunna bedriva skolverksamhet i. Denna skola kommer därför att stå kvar i minst fem år och användas i den dagliga verksamheten för att täcka ett tillfälligt behov som finns till dess att en ny skola i Vega står klar, säger Terje Hugoson, biträdande byggprojektledare på Tornberget Fastighetsförvaltnings AB. Terje berättar att Haninge är en tillväxtkommun och att Vega är en ny stadsdel som håller på att växa fram från att ha varit ett sommarstugeområde. Inflyttningen har varit stor under de senaste åren och har skett successivt.

Haninge kommun är en kommun med stark tillväxt och i det gamla sommarstugeområdet Vega håller ett nytt stadsområde på att växa fram. Med allt fler invånare ökar också behoven av skollokaler. Under tiden 20årsjubilaren Måsöskolan renoveras och byggs ut har kommunen hyrt en tillfällig skola av Parmaco. Skolan kommer även att användas under fem år som del av den dagliga verksamheten för att få plats med alla elever. Måsöskolan ligger i det lugna bostadsområdet Vega i Haninge kommun. Omgivningarna är natursköna och i närhet av skolan ligger förskolan Alprosen som skolan samarbetar med. Måsöskolan har idag cirka 425 elever från förskoleklass till årskurs sex. Från början var skolan bara tänkt för sexårsverksamhet och första klass, men skolan har successivt växt år för år. När skolan byggdes för 20 år sedan hade den 60 –70 elever, därefter har elevantalet utökats under åren.

Tillfällig skola med bra arbetsmiljö Den tillfälliga skolan består av sex klassrum, flera grupprum, korridorer och toaletter. 180 elever och deras lärare ryms i den tillfälliga byggnaden. – Vi har bara fått positiva reaktioner och alla är jättenöjda med de nya lokalerna. För att vara en modulskola så håller den en hög klass, säger Terje Hugoson. Rektor Carina Lidbom möter upp på skolgården. Den nya skolan har placerats där det tidigare var en bilparkering så den inte tar upp värdefull yta av skolgården. Det är en ruggig tisdag i mitten av april och det känns skönt att komma in när vi går in i den nya skolbyggnaden. – Vår nya skollokal har varit på plats sen i oktober och allt har fungerat bra. Det tog bara fyra månader att få den på plats så att vi kunde flytta in. Det är faktiskt tystare här och bättre arbetsklimat än i ursprungsskolan, säger Carina Lidbom. 11

Rektor Carina Lidbom utanför den tillfälliga skolan. Fotograf: Nils Petter Nilsson

Klassrummen är arkitektritade för att kunna vara rum för lärande och för att må bra i. Ljudisolering, tysta golv och dörrar är detaljer som planerats noga för att eleverna ska kunna arbeta koncentrerat. Rektor Carina berättar att en ny permanent skola ska byggas i den nya stadsdelen. När den nya skolan står på plats är tanken att Måsöskolan ska återgå till att bli en mindre skola igen.

– Därför är det ju väldigt smidigt med vår tillfälliga skola som täcker upp behoven vi har under den här femårsperioden. När vi blir en liten skola igen kommer den tillfälliga skolan forslas bort och vi kan anpassa kostymen efter de behov som kommer finnas då, avslutar Carina Lidbom.

Om fem år när en ny permanent skola är färdigbyggd i den nya stadsdelen räknar Måsöskolan med att bli en mindre skola igen. Då är det bara att forsla bort den tillfälliga skolan och allt återgår till det normala igen. Fotograf: Nils Petter Nilsson

EUROPAS STÖRSTA FLYTTBARA SKOLBYGGNAD TAR FORM I LAHTIS I början av 2017 skrev Parmaco ett hyresavtal med Lahtis stad om Mukkula skola med över 6.000 kvm. Byggnaden består av två våningar och innehåller förskola, lågstadieskola och tandvårdsmottagning. Byggnaden är planerad att vara på plats i slutet av september. Lokalerna ritas utifrån den nya skolmiljöns behov och framför allt enligt Lahtis egen modell. Hyresavtalet löper initialt över fyra år. Därefter innehåller avtalet tre optioner på två år vilket gör det möjligt för staden att anpassa sig flexibelt till framtida behov. Time-out med renoveringar och byggnation Hyreslösningen ger Lahtis stad möjlighet att se hur antalet skolelever utvecklas. – Hyresskolan ersätter en gammal skolbyggnad som är i dåligt

skick. Lahtis har fattat ett klokt beslut genom att ta en time-out med renovering och byggnation av en ny skola. Ofta blir det väldigt kostsamt att renovera dylika objekt och det finns inga garantier för att renoveringen lyckas. I vissa fall lönar det sig inte att renovera. Lahtis stad kom fram till att det i detta fall faktiskt var mer ekonomiskt att välja en hyreslösning. Nu kommer de att ha tillgång till rätt antal lokaler med rätt storlek, säger Parmacos säljchef Mikko Ruopio. Europas största flyttbara skola – När Mukkula skola står klar är den vad vi vet Europas största flyttbara hyresskola, berättar Ruopio. År 2014 byggde vi Gröndals skola i Esbo. Den har 3.600 kvm. Den var då Europas största hyresskola. Därefter byggde vi en skola på 4.700 kvm i Sysmä. Det blir återigen ett nytt rekord och ett nytt tusental i Mukkula, säger Ruopio glatt.

EN TRIVSAM FÖRSKOLA I VASA ”Ett härligt hus”, tycker barnen som fått flytta in i förskolan Skogsberget som byggts av Parmaco. Även centralköket och matsalen får betyget 10+. Antalet barnfamiljer i Vasa har växt med enorm fart de senaste åren. Därför hyrde man ytterligare en förskola intill den förskola Parmaco byggde upp redan 2008. Förskolan med 800 kvm rymmer i dagsläget tre förskolegrupper. Planen är att en fjärde grupp ska starta i byggnaden i höst. Förskolans biträdande chef Mari Vehkaoja har mycket positivt att säga om lokalerna med några månaders erfarenhet. Både barnen, barnens föräldrar och personalen har berömt lokalerna. – Gården är inte riktigt klar än, men allt annat har fått mycket beröm av elever och personal. Parmaco har också tagit fin hänsyn till tomten och vi tycker att det är härligt att det finns en del skog kvar på gården. I samband med förändringsarbetena byggde man också en liten backe på gården. Den har varit flitigt använd hela vintern, berättar Mari Vehkaoja. Smidiga och praktiska lösningar I den fräscha förskolebyggnaden har varje grupp ett stort rum med bord och bänkar, ett rum i mitten med våningssängar för sagostunder och ett litet rum för lugna stunder och lek.

“I samband med förändringsarbetena byggde man också en liten backe på gården. Den har varit flitigt använd hela vintern.”

Gymnastiksalen är anpassad för förskolebarnen och ska klara många år av lek, spring och hopp.

De gemensamma utrymmena består av en gymnastiksal och personalens kontor/rastlokal. För förvaring finns lagerlokaler både inom- och utomhus. Utrymmet mellan lokalerna formades efter personals önskemål till en matsal där alla förskolebarn äter. Parmacos förskola innehåller många smidiga lösningar som underlättar i vardagen.

Personalen tycker att skyddet ovanför ingången är ett klokt påfund, det gör att det inte regnar in lika lätt. Mellantidsrapport från byggarbetsplatsen - Allt har fungerat fint. Har vi haft några önskemål har Parmaco varit hjälpsamma. Redan under byggfasen fick vi ett vänligt intryck av dem. När vi arbetade i den andra förskolebyggnaden vid samma gård fick vi mellantidsrapporter från byggarbetsplatsen om hur det gick med byggandet. Mari Vehkaoja vet att det alltid är viktigt för föräldrar att barnen trivs. Det har inte varit några problem med det på Skogsbergets förskola. - Barnen kom med trevliga kommentarer när vi flyttat in i de nya lokalerna, exempelvis: ”Jätteskönt att vara i det här rummet!” och ”Det här är ett fantastiskt hus!” Den stora gymnastiksalen med sina klätterväggar har varit riktigt populär bland barnen. Det är inte bara besökarna som gillar matsalen, även kocken tycker att utrustningen i centralköket fungerar riktigt bra.

– Materialen känns högkvalitativa och det ekar inte. Det känns väldigt hemtrevligt. Man fick en bra känsla så fort man klev in, berättar Vehkaoja om sina minnen. De rymliga hallarna är smidiga när barnen ska klä på och av sig. Fläkten ovanför ytterdörren omvandlar hallen till ett torkrum när man stänger mellandörren. De leriga byxorna torkar av sig själva i klädstället. Även metalltrappan är en smart lösning eftersom det mesta av sanden ramlar av fötterna redan i trappan och metalltrappsteg blir aldrig hala. 16

– Kocken betygsatte trivseln i sin arbetsmiljö till 10+, berättar Mari Vehkaoja.

KLARAR EKONOMIN I DIN KOMMUN AV BYGGINVESTERINGAR? En undersökning av alternativ till lånefinansierade investeringar. Pengaflödet i ett flertal kommuner har de senaste åren varit otillräckligt för att klara av kommunens nettoinvesteringar och kommunkoncernens ekonomi har inte varit i balans. Kommunkoncerner har blivit kraftigt skuldsatta och belåningen har efter finanskrisen 2008 ökat med 12 miljarder. Även de närmaste åren kommer det att krävas stora investeringar gällande: renovering, nybyggnation och infrastruktur. Kommuner bör därför undersöka alternativ till traditionella lånefinansierade investeringar. Veli Kronqvist har arbetat nästan 40 år som ekonomi- och finanschef på offentliga och privata bolag. Han började undersöka kommunernas ekonomi när han blev pensionär. Tanken på att ta fram en beräkningsmodell om investeringseffekter föddes under ett samtal med Kommunförbundets ekonomiska ledning. Modellen simulerar och jämför de effekter som kommunens betydande investeringar har på kommunekonomins centrala nyckeltal när man jämför lånefinansierat byggande med exempelvis hyrlösningar. Vad handlar beräkningsmodellen om? Modellen omfattar de senast publicerade nyckeltalen för alla kommunkoncerner i Finland. Beräkningsmodellen väljer sedan ut så kallade kritiska nyckeltal enligt den nya kommunallagen för att beskriva skuldbärkraften. Dessa består av självförsörjningsgraden, relativ skuldsättning, alla lån samt ackumulerat över-/underskott per invånare och årsbidrag.

Kommunerna bör prioritera sin lånefinansiering – Lån bör i första hand användas för att finansiera investeringar som bidrar till ökade inkomster eller minskade utgifter för kommunkoncerner eller gör kommunen livskraftigare eller effektivare. Investeringar som handlar om fluktuerande servicebehov, exempelvis skolbyggnader och förskolor, kan ske flexibelt genom långa hyresavtal. På så sätt är det hyresföretaget som tar risken för byggnadernas underhåll och restvärde, konstaterar Veli Kronqvist.

att förutse vilka regioner som är attraktiva, de stora skulderna för renovering av offentliga byggnader samt ökande kostnader för fastighetsrisker och den stillastående ekonomin medför betydande ekonomiska förluster för kommuner. – I Sverige har man kommit mycket längre med hyreslösningar. Man inser att man inte behöver äga allt. Jag tror att det kommer att bli väldigt populärt att hyra inom ett antal branscher i framtiden, tror Kronqvist.

Hyreslösningar är framtiden I Finland är man van vid att tänka att det alltid är en bra investering att äga byggnader. Flyttströmmarna och svårigheten med

– Med den här modellen jämför man effekten av lån som tagits för bygginvesteringar och hyreslösningar på kommunkoncernens resultat, budget och balansräkning och tillhörande nyckeltal. Det finns gränsvärden för dessa kritiska nyckeltal i den nya kommunallagen. Beräkningsmodellen skriver ut dessa förändringar och jämför dem med gränsvärdena, förklarar Kronqvist. Simuleringsmodellen är interaktiv och resultaten av de olika finansieringsalternativen ses på en gång genom en grafisk presentation.

PARMACO LEVERERAR EN DYNAMISK HÖGSTADIESKOLA TILL ESKILSTUNA – MED INNERGÅRD Parmaco och Eskilstuna stad har tecknat ett hyresavtal för en skolbyggnad som sträcker sig över de närmaste fem åren. Staden behöver en ny centralt belägen högstadieskola innan höstterminen 2017 drar igång. Fristadskolans högstadieskola har en yta på 2.630 kvm i två plan. Byggnaden omfattar alla skolutrymmen, från matsal till specialämnessalar. Det speciella med skolan är att den har en innergård.

– Såvitt vi vet finns det ännu inga flyttbara hyreslokaler med motsvarande utformning. Det är härligt att få vara en pionjär inom kvalitet och arkitektur för flyttbara hyreslokaler. Vi designar alltid våra byggnader utifrån kundens behov. Byggnaden ska både motsvara behoven och passa in i omgivningen, betonar Parmacos Sverigechef Thomas Jansson.

PARMACO FÅR KAUPPALEHTIS MENESTYJÄ-CERTIFIKAT Kauppalehti poängsätter årligen finländska tillväxtföretag och beviljar ett Menestyjäcertifikat till de företag som uppfyller villkoren. Kauppalehti berättar att Menestyjäföretag är viktiga pelare i den inhemska konkurrenskraften och utvecklingen. Att dessa företags framgång består av många faktorer såsom kunnig företagsledning, dedikerad personal, effektiva processer och en förmåga att förstå kunden. Det som Menestyjä-företagen har gemensamt är visionen, modet och viljan att göra bättre affärer än andra. – Det är härligt att bli uppmärksammad på detta sätt. Vi ser oss själva som ett tillväxtföretag och det är vår inriktning. Det är därför viktigt att även andra noterar detta. Det ger oss självförtroende och talar om att vi gör rätt saker och att vår affärsmodell fungerar. Menestyjä-certifikatet visar att vi har ett välfungerande koncept som vi vidareutvecklar, berättar Parmacos VD Ossi Alastalo glatt. 18

HEMOHES-STUDIEN UNDERSÖKER ANVÄNDNINGEN AV MODULBYGGNADER INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN – Studiens pampiga namn består av orden Healing and Modular Healthcare Facilities, berättar projektansvarig professor Antti Peltokorpi på byggnadstekniska fakulteten vid Aaltouniversitetet. Studiens forskningspartners består av bl.a. Arbetshälsoinstitutet. Parmacos avsikt är att få mer information om vilka funktioner inom social- och hälsovården som skulle ha störst nytta av hyreslösningar.

– Vi har intervjuat användare av Parmaco-lokaler på bl.a. HUS sjukhuscampus i Hyvinge sjukhus och på Lauritsala äldreboende. Användarna har varit nöjda och deras feedback positiv. Man har exempelvis gett beröm till inomhusluften jämfört med traditionella lokaler. På administrationssidan har beslutsfattare å sin sida berättat att lokalerna som från början var tänkta att bli tillfälliga har nu blivit en mer eller mindre permanent lösning. I vissa fall har den ursprungliga funktionen redan flyttat och ersatts av andra funktioner, förklarar Peltokorpi. Redan i denna fas tycks det vara klart att hyreslokaler skulle, enligt satellitmodellen, kunna utgöra ett välfungerande sjukhuscampus för hälsovården, med olika undersöknings-, och administrationsbyggnader och mottagningar samt slutna avdelningar beroende på behov. Fler forskningsrön kommer senare i höst när examensarbetet kring ämnet blir klart.

För att fira Finlands 100-åriga självständighet skänker vi Finlands flagga och en flaggstång till de byggnader som vi bygger i Finland i år.

VI SES I ALMEDALEN! I år kommer Parmaco Sverige för första gången vara på plats under den intensiva Almedalsveckan i Visby på Gotland. Eftersom Almedalen är Sveriges största politiska mötesplats där demokrati och öppenhet hyllas vill vi vara med!

viktigaste ur Kommuninvests senaste rapport. Dessutom kommer en namnkunnig panel debattera om det är bäst att äga eller hyra, eller om man kanske ska tänka i helt nya banor. Vi hoppas på ett intressant samtal, som kan fortsätta under minglet direkt efteråt då vi bjuder på något gott att äta och dricka. Vi ses i Almedalen!

Det är mycket som händer under veckan. Alla partiledartal, det till synes oändliga utbudet av spännande seminarier, spontana möten och trevliga mingel bland gränder och ruiner. 2016 genomfördes 3.796 olika evenemang av 1.756 olika organisationer kring olika aktuella samhällsfrågor. Och det är ännu fler organisationer på plats i olika evenemang och tillställningar. Detta ser vi fram emot! Titta förbi Offentliga Affärers tält nere i hamnen på tisdag den 4 juli kl 13.15 –14.15 för att lyssna på vårt seminarium om att Äga eller hyra kommunala verksamhetslokaler? – Hur kommunen bäst planerar för långsiktiga behov. Fastighetsekonomen Hans Lind kommer att prata om detta och vi kommer få veta det 19

VI HYR UT DYNAMISKA BYGGNADER. Våren 2015 stod det klart att Alsike skola skulle få fler elever än beräknat. Och att man behöver minst åtta nya klassrum. Lösningen var en anpassningsbar byggnad från oss på Parmaco. Under sommarlovet byggdes en skolbyggnad i två våningar på 1.036 kvm. Den stod redo till höstterminens första dag.

Vi på Parmaco kan direktleverera och hyra ut riktiga, anpassningsbara skolor. Ta kontakt med din säljare; Tony Ringdahl, Area Sales Manager, Norrköping, 072-727 54 55, Jan Sonntag , Area Sales Manager, Stockholm, 072-507 54 55, Eric Sjöö, Area Sales Manager, Göteborg , 072-734 54 55.

parmaco.se