Parmaco Lokaler 2

LOKALER MAGAZINE

PARMACO NUMMER 2 • 2016

AGERA KORTSIKTIGT OCH FLEXIBELT – skapa långsiktiga och hållbara ekonomiska lösningar

LOKALER NR 2 2016 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Strategisk kommunal planering

”Något var tvunget att göras och det snabbt.”

Rektor Helene Kollberg s. 6

6 Göteborg skapar skolplatser 10 Intervju med professor Hans Lind 12 Nya förskolor i Vanda 14 Ny läroplan, nytt tänkande 16 Stor platsbrist när elevantalet fördubblades 18 Nyheter

”Jag har en vilja att förändra och förbättra.”

Professor Hans Lind s. 10

Thomas Jansson

Tony Ringdahl

Jan Sonntag

Eric Sjöö

Country Manager Sverige 072-560 54 55

Area Sales Manager Norrköping 072-727 54 55

Area Sales Manager Stockholm 072-507 54 55

Area Sales Manager Göteborg 072-734 54 55

AGERA KORTSIKTIGT, SKAPA HÅLLBARHET PÅ LÅNG SIKT ”Flexibilitet är viktigare än någonsin”. Jag skulle kunna sagt det själv, men nu är det taget direkt från intervjun med Hans Lind (sid. 10), professor i fastighetsekonomi och doktor i nationalekonomi. Flexibilitet behövs nämligen för att möta behoven i kommunerna. Både Sverige och Finland står inför nya utmaningar.

I Göteborg och på Öland behövde man snabbt skollokaler för att kunna erbjuda alla nyanlända elever en skolplats (sid. 6 & 16) och i Vanda stad i Finland prövar man en helt ny och anpassningsbar lokalstrategi (sid. 14) för att följa den nya läroplanen.

Men hur länge varar en elevtillströmning? Och hur skapar man samtidigt kreativa rum för inlärning? I den takt skolorna utvecklas, behöver även skollokalerna utvecklas. Det handlar inte om att skapa nytt från grunden, utan om att komplettera det man redan har för att skapa en hållbar och långsiktig lösning på utmaningarna. Vi måste följa efter och själva anpassa oss till de behov som dyker upp. Men också att kunna skapa ett närmare samarbete mellan bransch och kommuner för att hitta de rätta lösningarna.

Och vi är något på spåren. KTHs nya kalkylverktyg och Tammerfors nya forskningsprojekt (sid. 18 ) gällande nyttjandemöjligheterna och kommuners ekonomi, hjälper till att bryta ny mark.

Dessa ger kommunerna verktyg för hur man kan lägga upp den mest hållbara och ekonomiska lokalstrategin, genom att väga permanenta och flexibla parametrar mot varandra.

Det är vad vi fokuserar på i detta nummer. Att ge en bild där snabba lösningar även är långsiktiga lösningar. När det är rätt med en hyresmodell. Och att dessa ”snabba” lösningar kommer med sadeltak, tyststängande dörrar och är moderna lokaler för pedagogik och lärande. Jag önskar er en trevlig läsning.

Thomas Jansson Country Manager i Sverige

UTGIVARE: Parmaco AB ANSVARIG UTGIVARE: Hanna Salo CHEFREDAKTÖR: Thomas Jansson

REDAKTION: Text: Hanna Salo Petra Zillén Sofia Larsson Form: Öppet Kaski

Adressförändringar och respons: asiakaslehti@parmaco.fi Upplaga: 5000 ex Tryckeri: Roos Printing AB

PARMACO AB MÅNSKÄRSVÄGEN 10 B, 5TR 14175 KUNGENS KURVA förnamn.efternamn@parmaco.se

3

FLYTTBARA HYRESLOKALER I KOMMUNERNAS LOKAL- OCH UTVECKLINGSPLANERING

Flyttbara hyreslokaler kommer ibland upp som en möjlig lösning på befolkningstillväxten – när man väntar på att bygga nya eller renovera gamla lokaler. Men tänk om flyttbara hyreslokaler var ett fast inslag i kommunernas byggnadsstrategi?

För detta ska bli verklighet behövs det mer kunskap om alternativen på marknaden, både hos beslutsfattare och planeringsstrateger. Det gäller kunskap om de ekonomiska modellerna och om lokalerna i sig. Inhyrda byggnader kan nämligen vara något helt annat än baracker. Idag finns det byggnader som är arkitektoniskt anpassade till sin omgivning, som uppfyller alla byggnadskrav och till och med kan byggas i två våningar. Hyresmodellen skiljer sig också från den mer traditionella leasingmodellen: när man hyr byggnaden återgår den sedan till uthyraren när den inte längre behövs.

För kommunerna är det kanske ändå viktigast att få en bild av kostnadsläget jämfört med andra ägandeformer, samt i vilka

planeringen vid Tammerfors stad. – Många barnfamiljer vill bo centralt idag. Men det är snart ett önsketänkande att kunna hitta utrymme för inhyrda förskolor eller skolor i den tätbebyggda stadskärnan, så att kommunen kan garantera skolplatser.

Intensiv, kompletterande utbyggnad av stadskärnor lämnar få placeringsalternativ för förskolor, annat än exempelvis bottenvåningar i höghus. När skolorna är belägna längre ut i förorterna och behöver expandera genom att hyra, går det snabbare att få undantagstillstånd för att bygga ut på skolgården, än att ändra detaljplanen, förklarar Hastio.

Projektarkitekt Jarmo Viljakka på stadsbyggnadskontoret i Tammerfors tycker att det är bra att man har viss beredskap för att hyra in byggnader. – Om detaljplanen omfattar en stor skola med tomt skulle det inte innebära några stora extrakostnader att ta hänsyn till väganslutningar, redan vid planeringen av markanvändning och trafik.

Lansering av nya områden med inhyrda byggnader I Sverige är det vanligare med långtidshyrning av servicebyggnader än i Finland. Dock ser man stor potential i hyrmodellen i många finska kommuner. – Det finns vissa områden, exempelvis Hiedanranta i Tammerfors, som är under utveckling. Dessa områden skulle behöva tillfällig verksamhet: där skulle inhyrda byggnader vara ett idealiskt alternativ innan fast bebyggelse tar vid. Det skulle också vara bra att tillfälligt börja bygga ut befolkningsunderlaget inom dessa områden, då det alltid för med sig positiva saker som social närvaro, gemenskap och service, säger Hastio.

ekonomiska lägen flyttbara hyreslokaler är den bästa lösningen.

Ett forskningsprojekt på Tammerfors universitet undersöker just nu hyreskonceptets olika parametrar. Man tittar på användningsmöjligheterna för flyttbara hyresbyggnader och vilka konsekvenser som hyresmodellen skulle få för kommunernas ekonomi. Ett av målen med forskningsprojektet är att förse kommunerna med verktyg för kostnadsjämförelse.

Vikten av planering för att få plats Översiktsplanen ska bidra till hållbar utveckling för en god livsmiljö. Det är en långsiktig plan för att skapa de bästa förutsättningarna när en stad expanderar. Tammerfors stad har som mål att öka sin befolkning med 60 000 personer till 2040. Det innebär att tiotusentals nya arbetstillfällen kommer att skapas, och många av dem inom service och tjänstesektorn. – De största behoven finns högst upp och längst ner på ålderspyramiden; barn, unga och äldre, berättar Pia Hastio, chef för översikts-

Satellitmodellen skulle kapa behovstopparna Även nya villaområden skulle kunna ha nytta av ett flexibelt offentligt byggnadsbestånd och av satellitmodellen där en permanent byggnad, exempelvis en idrottshall eller en matsal, utökas efter behov med byggnader för exempelvis förskola, skola och hälsovård som sedan kan avvecklas när behovet minskar. – Vi ser ett tydligt mönster i villaområden med främst barnfamiljer där behovet för förskolor och skolor ökar med ungefär 20 års mellanrum. Sedan tar det några år innan behovet minskar igen. Satellitmodellen låter som ett alldeles utmärkt alternativ för denna typ av nya områden, säger Sisko Hiltunen, planeringsdirektör vid Tammerfors stad.

De olika modellerna lämnar ett positivt intryck och öppnar för fler möjligheter i kommunernas lokalstrategiska arbete. Projektarkitekt Viljakka ser tillsammans med Hiltunen med intresse fram emot resultaten av bland annat forskningsprojektet vid Tammerfors tekniska universitet. – Det är viktigt att vi så konkret som möjligt kan jämföra kostnadsstrukturen för de olika alternativen. Vi kan redan nu se att hyrmodellen är ett bra alternativ, en möjlighet bland andra.

5

SEX NYA FLEXIBLA SKOLOR I GÖTEBORG HAR LÖST AKUT PLATSBRIST Lokalbristen är omfattande på skolorna ute i Sveriges kommuner, och utmaningen är extra stor då det gäller att kunna placera alla nyanlända. Göteborgs stad har även växande barnkullar. För att lösa den akuta situationen har nu sex skolor runt om i Göteborg fått varsin ny anpassningsbar skolbyggnad. Vi har besökt två av skolorna; Vättnedalsskolan och Önneredsskolan i Västra Frölunda.

Det är sex olika skolor runt om i Göteborgs olika stadsdelar som sedan ett par månader tillbaka använder Parmacos temporära skollokaler. Byggnaderna har placerats på det befintliga skolområdet och rymmer mellan 75 och 200 nya elever per skola.

Man räknar med att skolorna kommer stå där i fem år.

som vi inte kunde planera för, men som vi har hanterat och löst med tillfälliga skolbyggnader. När skolan startade efter sommarlovet stod de nya skolorna på plats och var redo att börja användas, säger Gustav Bäckman, projektledare på Göteborgs Stads Lokalförvaltning.

– Den kraftiga befolkningsökningen som delvis beror på flyktingströmmen har ökat behovet av fler skolplatser. Det är en ökning

Vättnedalsskolan i Västra Frölunda är en av skolorna som fått en ny skolbyggnad.

Parmacos flexibla skolbyggnad på Vättnedalsskolan.

Foto: Adam Ihse

6

Vättnedalsskolan I Vättnedalsskolan går det cirka 290 elever från förskoleklass till årskurs 6. Skolans totala antal elever ändrar sig mycket över tid då det är mycket inflytt och utflytt av elever. De senaste åren har elevantalet ökat varje år då alltfler sexåringar har flyttat till kommunen. Förra året blev ökningen allt för stor när det även kom många nyanlända, och skolan blev för trång. Det var ungefär två klassrum som saknades. Som lösning fick de istället låna fritidslokalerna och musiksalen och dessutom slå ihop klasserna efter ålder så att det blev två klasser i varje klassrum.

Det fungerade bra som en kortsiktig lösning, men hade inte gått under en längre tid.

– Situationen blev till slut ohållbar för eleverna. Vi hade två nya klasser med nyanlända, så kallade förberedelseklasser, och inga klassrum för dem att vistas i. Någonting var tvunget att göras och det snabbt, säger rektor Helena Kollberg.

Behovsunderlaget skrevs under hösten. Beslutet fattades kort därefter att man skulle få en temporär skola och Parmaco valdes som leverantör vid årsskiftet. Strax efteråt påbörjades markarbetet och i juni kom byggnaden på plats. Efter att arbetet med interiör och inredning färdigställts på plats stod skolan redo att börja användas lagom till skolstart i augusti 2016.

Nu har den nya skolbyggnaden varit på plats i ett par månader och den används flitigt. Rektorn säger att allt har gått väldigt bra.

– Vi blev förvånade över att den är så fin! Alla vill vara i den nya skolan och de som får vara där är jätteglada. Det är lätt att säga `baracker’ av slentrian, men det stämmer inte. Den här byggnaden är ett riktigt hus som är robust och som smälter väl in i omgivningen. För oss är det viktigt att hitta sätt så att alla får ta del av den nya fräscha skolan som är i stor kontrast till våra vanliga gamla och slitna klassrum, säger Helena Kollberg.

Den nya skolan rymmer tre klassrum, en musiksal, ett arbetsrum samt toaletter och korridor med kapprum. Arbetsrummet används även av lärarna som konferensrum då det är så tyst och man inte alls störs av ljuden utanför. – Oljud absorberas helt här, mycket bättre än i våra vanliga skollokaler. Vi märker stor skillnad

Rektor Helena Kollberg. Foto: Adam Ihse

både då det gäller ljudnivån och luftkonditionering, vilket ger en bra studiemiljö, säger Helena Kollberg. När Parmaco ritar och planerar sina byggnader görs det med stort fokus på användarvänlighet. Företaget designar sina byggnader och interiörer för att skapa ljusa och väl ljudisolerade utrymmen som är behagliga att vistas och arbeta i. Parmaco bygger med ”tysta” golv, ljudklassade dörrar och en effektiv luftkonditionering, vilket gynnar trivselfaktorn och arbetsmiljön för både elever och lärare. Även storlek och utformning går att anpassa efter rådande omständigheter. – Vi var oroliga för att den nya skolan skulle stjäla för stort lekutrymme på skolgården. Men då skolan är byggd i vinkel, som ett L, lämnades mer utrymme kvar än vad vi trodde och det blev mindre påverkan än vad vi befarat. Nu är lekutrymmet runt den nya skolan anpassad för de yngsta på skolan, säger Helen Kollberg.

Bra studiemiljö i de välisolerade klassrummen.

Foto: Adam Ihse

7

Miljövänliga lokaler att må bra i Parmacos skolbyggnader är designade och byggda för att både eleverna och personalen ska må bra och trivas i dem. Klassrummen är anpassade för att vara optimala klassrum då det gäller ljusinsläpp, takhöjd och yta. Lokalerna är inredda med omsorg där färgvalet är ljust och harmoniskt. Parmaco vill kunna erbjuda en miljö som är trevlig att vara i, både på lektioner, raster och under personal- och föräldramöten.

Byggnaderna håller även en god energiprestanda. De har trästommar, vilket är både säkert och sänker co2-utsläppet.

Väggarna är välisolerade och Parmaco använder sig alltid av vattenburen golvvärme som ger en optimal värmefördelning i byggnaden. En god energieffektivitet är viktigt då det inte bara sparar pengar utan också på miljön.

Parmacos anpassningsbara skolbyggnad på Önneredsskolan.

Foto: Adam Ihse

Önneredsskolan Önneredsskolan har ca 290 elever från förskoleklass till årskurs 9. Det är en stor skola med specialsalar för slöjd, hemkunskap och bild. När stadsdelen tog ett beslut om att utöka antalet elever på skolan behövdes det extra lokaler för att kunna samla årskullarna i samma byggnad.

Eftersom elevantalet går upp och ner och behovet var stort, behövdes det en snabb lösning. Därför beslutade man sig för att hyra en tillfällig skolbyggnad under en begränsad tid. Valet föll på Parmacos anpassningsbara skollokaler och den hann komma på plats lagom till höstterminens start.

Efter en dryg månad som den nya skolbyggnaden nu varit på plats kan både rektor, lärare och elever konstatera att allt fungerat bra och att byggnaden är mycket finare än vad de trodde att den skulle vara.

– Det är funktionella och fina lokaler. I uppstarten har vi haft en del problem med ventilationen, men nu fungerar det som det ska, säger Jessica Lind, rektor på skolan.

Rektor Jessica Lind i ett av de nya klassrummen.

Foto: Adam Ihse

8

– Ljud och ljus fungerar utmärkt, vilket är bra för arbetsmiljön.

Ljuset är väl anpassat för behoven och det är inte speciellt lyhört, säger Jessica Lind.

Rektor Jessica Lind säger att det är uppskattat att ha grupprum intill varje klassrum. Likaså tycker man att bredden i korridoren är väldigt bra, även om det ändå kan bli trångt för eleverna när alla har sina skåp öppna.

Arkitektritade byggnader uppfyller alla byggkrav Parmaco designar och konstruerar byggnader i gediget trä som smälter in i den omgivande miljön och de är tillverkade för att kunna hålla i upp till trettio år. Byggnaderna uppfyller samma höga krav som i dag finns på permanenta hus, såsom krav inom isolering, ventilation, värme, säkerhet och miljö. Arkitekturen är viktig för att byggnaden ska kunna anpassas till omgivningen och därför har Parmaco ett internationellt team av forskare och arkitekter från arkitekturskolan vid Tammerfors tekniska universitet som samarbetspartner.

– Vid planeringen av våra skolbyggnader tar vi hänsyn till alla svenska krav på utbildningslokaler, byggbestämmelser och önskemål som vi får. Vi skapar därmed en skolbyggnad som motsvarar de lokala behoven och som kan anpassas enligt kundens behov, säger Thomas Jansson, Sverigechef för Parmaco.

Extra bred korridor med skĂĽp till eleverna.

Foto: Adam Ihse

9

Foto: Emily Dahl

Kalkylverktyget Med hjälp av kalkylverktyget kan tjänstemän och beslutsfattare lättare jämföra och ta ställning till de olika faktorer som ligger till grund för ett beslut om lokalval.

– Många kommuner tror att en hyrlösning är en ”lyxfälla”. Vi ville ge dem ett verktyg för att göra kalkyler med kommunernas parametrar, säger Thomas Jansson, Parmacos Sverigechef.

Infon man matar in består av tre kategorier: Allmän indata. Hur lång tid kalkylen avser att beräknas på, inflation, kalkylränta, värmekostnad och personer som väntas använda lokalen.

Indata för hyra. Hyresutveckling, förändring av yta, etablering och avvecklingskostnader.

Indata för ägande. Restvärde, uppförandekostnader och underhåll.

10

ALLA KORT PÅ BORDET MED DET NYA KALKYLVERKTYGET Hans Lind är en professor av den där typen som Hans Rosling är. Sympatisk, fullproppad med fakta och kapabel att dela med sig av sin kunskap på ett högst lättillgängligt sätt. Lokaler träffar honom i hans radhus med tillhörande prunkande trädgård i Farsta, en av sista varma sensommardagarna. Huset inköptes 1996 efter viss övertalningskampanj från hustrun, han var inte säker på att det skulle vara en bra affär i längden. Men så är världen i allmänhet och bostadsmarknaden i synnerhet: föränderlig.

Därför är det viktigt att kunna tänka i nya banor, något som han återkommer till flera gånger under vårt samtal. Lind är professor i såväl fastighetsekonomi som doktor i nationalekonomi. Han beskriver sig själv som ”en typisk ingenjör”. – En ingenjör vill alltid göra bättre grejer. I mitt fall handlar det till exempel om att jag funderar på hur man kan man få bostadsmarknaden att funka bättre eller hur man kan fatta mer rationella beslut i kommun och landsting. Jag har en vilja att förändra och förbättra.

Hans Lind har genom åren varit ute i många kommuner där man räknat fel på lokalkostnader. – Med vårt verktyg så vet man vad man ger sig in i: fattar man det här beslutet så får det de här konsekvenserna och de här riskerna, fattar man ett annat så medför det något annat. Det är en hjälp att strukturera situationen, att lägga korten på bordet.

Hans Lind lär sig inte bara nya saker genom att diskutera, han läser också kontinuerligt 300 sidor i veckan för att ha koll på vad som händer inom hans områden. Det irriterar honom när folk i hans ålder säger ”det var bättre förr” och vill återskapa det som alltid varit. – Det är inte rationellt att tro att saker ska vara för evigt. Det som löser problem vid en tidpunkt skapar problem vid en annan. Flexibilitet är viktigare än någonsin. Och han uppskattar också Parmacos transparens. – De är tydliga med att det här med att hyra är inte för alla, men det är det bästa alternativet för vissa.

Trots att han officiellt är pensionerad så har han många järn i elden. Ett av dem har varit att utveckla ett kalkylverktyg för Parmaco, som underlättar för beslutfattare inom den offentliga sektorn när det gäller att hitta hållbara ekonomiska lokalalternativ. – De kom till mig på KTH och pratade om fenomenet att äga kontra hyra på den svenska marknaden. De kändes väldigt seriösa, ett företag som är väl etablerat på finska marknaden, med pensionsfonder och långsiktigt ägande, några man kan samarbeta med utan att riskera sitt rykte. Ett tycke uppstod och det bestämdes att Hans Lind, i samarbete med kollegorna Lena Borg och Anders Hellström, skulle ta fram verktyget. – Vi har haft väldigt bra samarbete med Parmaco. Det är som i alla sammanhang: personkemi underlättar.

När vi ses är han nyligen hemkommen från ett seminarium med representanter från kommuner och landsting. Som alltid tyckte han att det var intressant att diskutera med folk ”ute i verkligheten”, för att lära sig mer, få nya vinklingar. – Man tänker ofta att man ska hyra när man ska kapa en tillfällig topp. Men en person från en kommun sa att de räknar med långsiktig expansion och även om de bygger en del permanent så ville de ha vissa saker som de hyr. För även i en expansionsfas kan det vara fördelaktigt att kombinera att äga och hyra, att inte lägga alla ägg i en korg.

Man kan jämföra med privat leasing av bilar, även om jag tänker ha bilen länge så vet jag exakt hur mycket kostnaden blir under tiden, oavsett underhåll. Många kommuner har bränt sig på byggprojekt där kostnaderna dragit iväg. Då känns det tryggare att hyra.

11

FYRA NYA FÖRSKOLOR TILL SKOLSTARTEN I Vanda gjordes en ny beräkning för behovet av förskoleplatser i början av 2016. Det visade sig att det saknades fler än hundra platser. Det är givetvis ett positivt problem med växande barnkullar, men det snabbt uppkomna behovet förde också med sig vissa utmaningar. Byggnadsdirektör Juha Vuorenmaa på stadsbyggnadskontoret i Vanda fick i uppdrag att skyndsamt reda ut läget.

Det tog tre månader från att Vuorenmaa begärde in anbud till att den första förskolan var uppförd. Däremellan fick man bland annat ansöka om bygglov.

– Vanda stad förberedde grunden och Parmaco levererade lokalerna i snabb takt, berättar Vuorenmaa.

Den färdiga modellen var avgörande Sammanlagt fyra nya byggnader levererades till Herrgårdsforsen, Råby och Peltola i Vanda. Herrgårdsforsen och Råby hade sedan tidigare permanenta förskolelokaler som fick dela tomt med lånebyggnaderna. I Peltola fanns det mer utrymme och därför anlade man två byggnader där.

– Vi valde Parmacos byggnader eftersom vi bedömde att deras lösning var den bästa för vårt behov. Vi hann knappt alls anpassa byggnaden i detta fall, utan beslöt oss för Parmacos färdiga lokaler och planlösningar, förklarar Vuorenmaa.

Byggnaderna i Vanda har i dagsläget varit i drift i ett par månader. Barngrupperna har satt alla utrymmen på prov, med lyckat resultat.

– Lokalerna är rymliga, ljusa och fungerar bra för våra grupper.

Ur barngruppernas perspektiv skiljer sig inte lokalerna på något sätt från permanenta lokaler, berättar Peltolas förskolechef Mari Koski.

Fräscha och ljusa lokaler Förskolan i Peltola har använt Parmacos lokaler sedan augusti.

Avtalet är på fem år och kan förlängas vid behov.

– Lokalerna är praktiska, ändamålsenliga och det finns gott om förvaringsutrymme. Vi är också himla förtjusta i färgelementen som gör att avdelningarna skiljs åt på ett tydligt sätt. Färgerna ger ett trevligt intryck både inom- och utomhus. Föräldrarna har sagt att lokalerna känns riktigt hemtrevliga, berättar Koski.

Traditionella lokaler har ofta en större sal för gruppaktiviteter, men så är inte fallet i många förskolor, helt enkelt eftersom det saknas utrymme. I Peltola har man valt en alternativ temalösning, 12

istället för en fast sal. Lokalerna är flexibla och kan anpassas efter förskolans aktiviteter och behov.

– Vi testar som bäst en variant där barngrupperna turas om att använda lokalerna tematiskt enligt tidsschema.

De har valt att dela upp lokalerna i olika pedagogiska delar: en del åt musik och bildkonst, en annan åt motion, i en tredje åt känslor och sinneslekar och i en fjärde åt mer utrymmeskrävande lekar. I ena änden av byggnaden, där man ägnar sig åt lek, finns det separata rum för som kan användas av mindre barngrupper. Mellan rummen finns en dörr som gör det möjligt att dela av och öppna upp lekutrymmet.

Inhyrda byggnader blir vanligare Att hyra in riktiga byggnader kommer så småningom att göra nybyggnation och renovering sällskap i kommunernas verktygslåda.

– Detta är ett lätt sätt att snabbt få fram högkvalitativa lösningar.

Byggnaderna uppfyller alla byggnadskrav. Jag tycker att detta koncept inte bara fungerar som en snabb lösning utan också i mer långsiktiga projekt, framförallt i nya stadsdelar där det under de första åren svårt att uppskatta vilken servicenivå som behövs.

Då är det lättare att använda sig av en flexibel modell, säger byggnadsdirektör Vuorenmaa. Även om inhyrda byggnader blir allt vanligare i kommunerna för att lösa lokalbehov, finns det fortfarande kunskapsbrister gällande flexibiliteten och anpassningsförmågan hos byggnaderna. Det är inte alltid givet som långsiktigt alternativ, utan snarare framstår det som ett snabb lösning. Men kunskapsbristerna avhjälps enklast genom erfarenhet och upplevelsen av hyrkonceptet som ett alternativ att räkna med.

– Jämfört med tillfälliga lokaler i en annan förskola eller andra lokaler som inte riktigt anpassats för förskolor är det här ett utmärkt alternativ som uppfyller alla kriterierna. Det är givetvis ett stort plus att lokalerna kan vara snabbt tillgängliga och användningsklara, detta med tanke på hur länge det tar att bygga nytt och då det dessutom ofta förekommer förseningar. Den här modellen kan också snabbt möta framtidens varierande behov, säger Koski.

13

NYA LÄROPLANEN KASTAR OM SKOLORNAS LOKALSTRATEGISKA TÄNKANDE Grundskolorna i Finland övergick i augusti till en ny läroplan som lägger vikt vid elevernas eget initiativtagande. Den nya inlärningsmodellen ställer också nya krav på skollokalerna. I Vanda stad använder man redan i dag en ny lokalstrategi i skolplaneringen som stöd för undervisningen.

Eero Väätäinen, projektledare på utbildningsförvaltningen vid Vanda stad. Väätäinen ingår i den arbetsgrupp som tagit fram en ny lokalstrategi för Vanda stad som är anpassad efter den nya undervisningsmodellen.

Framtidens skola består av moduler Väätäinen betonar att inlärningsmiljön består av flera moment – den fysiska, psykiska och sociala miljön där lärandet sker. Moderna skollokaler skapar förutsättningarna för ökad trivsel och motivation i skolorna.

I Vanda förbereds som bäst ett projekt som omfattar både nybyggnation och utbyggnad av åtta skolor, där den nya lokalstrategin ska implementeras.

Den nya läroplanen lägger tonvikten på så kallat fenomenbaserat lärande där målet är att få eleven att själv utveckla sin förmåga att tänka, skaffa sig information och kommunicera. De ämnesspecifika målen finns kvar, men gränserna mellan ämnena suddas ut och undervisningen blir mer individanpassad. Läraren blir mer av en mentor och inlärningstränare.

Undervisning sker i och utanför klassrummen i skolans närområde, t.ex. i parker, bibliotek och museer. Den mer kreativa synen på inlärningsmiljö och undervisning påverkar också planeringen av skollokaler.

– Fenomenbaserat lärande och en skolkultur som bygger på samarbete kräver flexibla lokaler. Då ska man t.ex. inte ha för många fasta väggar i skolorna. Möblerna ska vara lätta att gruppera om efter gruppens eller uppgiftens behov, berättar 14

– I vår modell består skolan av moduler som utgör separata ljud- och aktivitetssfärer. Modulerna kan delas upp i lärorum för kognitiv, social eller praktisk inlärning eller lugn och ro. De olika delarna i lärandet kan markeras med exempelvis golvfärger.

Lokalerna kan avgränsas och anpassas med gardiner, skärmar och flyttbara möbler och väggar. Den nya inlärningsmodellen och dagens utrustning leder till ökat buller i undervisningslokalerna och därför måste vi ta hänsyn till de akustiska behoven. Skolan som vi planerar ska vara skofri vilket gör skolan mer brandsäker då det blir färre hinder i korridorerna. I en skofri skola kan golvet vara gjort av akustiskt dämpande, trevliga och allergivänliga textilmattor. Även belysningen spelar stor roll för trivseln och lugnet, säger Väätäinen.

Lokalerna måste också göra det möjligt att effektivt införliva teknologi i inlärningen. Digitala läromaterial, mobila tjänster och ”gameification” utgör naturliga delar av framtidens inlärning och undervisning. Bra täckning med laddningspunkter, snabbt WIFI och molntjänster ingår i den här utvecklingen. När teknologin utvecklas kommer dessutom 3D-inlärningsmiljöer, virtual reality, att bli en del av elevernas vardag.

Skollokaler som multifunktionella kommunala byggnader Utöver de pedagogiska perspektiven planerades skollokalerna i Vanda med kostnadseffektiviteten i åtanke.

– Öppna och flexibla lokaler minskar ytbehovet. Eleverna har ändå tillgång till mer yta när man slipper exempelvis korridorer. Mindre yta innebär mindre utgifter för kommunen som då har lättare att lova att man behåller lärartätheten, säger Väätäinen.

Som ett led i effektivitetstänkandet kan skollokaler dessutom användas för många olika ändamål, även utanför skoltid.

Kommunen och invånarna kan nyttja lokalerna för möten och andra aktiviteter. Väätäinen ser Parmacos satellitmodell som

ett intressant koncept. Flexibilitetstänket och anpassningsbarheten finns med redan i detaljplaneringsstadiet. Kommunen bygger ett grundbestånd av lokaler för kommunal service, och dessa lokaler kan sedan utökas med moduler från Parmaco för olika ändamål; exempelvis undervisning, hälsovård eller aktiviteter för äldre. Satellitmodellen möter den utmaning som varierande nyttjandegrad medför och minimerar kostnaderna för lokaler som inte utnyttjas.

– Jag vet att de byggnader som Parmaco levererat i Vanda har fungerat väl. Byggnaderna ger möjlighet till flexibilitet och har potential för modulbaserade skollokaler, funderar Eero Väätäinen.

Eero Väätäinen arbetade i 25 år som rektor i Vanda. Därefter blev han ansvarig för specialundervisningen i Vanda stad, arbetade som utbildningsdirektör och med läroplansutveckling. När den nya läroplanen blev aktuell ombads den dåvarande pensionären att komma tillbaka för att arbeta med lokalprojekten. På bilden sitter Väätäinen framför Vanda stadshus intill den nybyggda Vattenspegel-bassängen.

15

Den temporära skolbyggnaden på Åkerboskolan i Löttorp på Norra Öland. Foto: Adam Ihse

16

TEMPORÄR SKOLA LÖSTE LÖTTORPS PLATSBRIST

Rektor Jan-Erik Carlsson berättar att den temporära skolbyggnaden rymmer fyra nya klassrum och att det däröver finns ett gemensamt utrymme och toaletter. Två av klassrummen används som hemklassrum till de nyanlända, medan de andra två klassrummen används som matematiksal och musiksal för skolans samtliga elever. På så sätt integreras de nyanlända med skolans andra elever, vilket har fungerat väldigt väl.

Finare än skolans ordinarie byggnader Skolan har nu varit i bruk i några månader. Jan-Erik Carlsson säger att alla tycker att den är väldigt fin och att den fungerar bra.

Många tycker att den temporära skolan är fräschare och ser trevligare ut än deras ordinarie skolbyggnader.

När flyktingströmmen var som störst förra året kom det drygt 160 000 nyanlända till Sverige. Dessa fördelades över landet och glesbygden fick ta ett extra stort ansvar.

Semesterorten Borgholm på Öland fick ta emot många nyanlända och det märktes snart att skolorna inte räckte till. Ansvaret blev stort för kommunen att hitta lokaler och personal. Landsbygdsskolan Åkerboskolan i Löttorp på norra Öland som vanligtvis har runt 150 elever hade plötsligt 250 elever och platsbristen blev akut. Öland var den åttonde största regionen i landet, i förhållande till sitt invånarantal, att ta emot nyanlända. Öland är ett semesterparadis som har många campingplatser och andra semesteranläggningar som kunde användas som flyktingboenden under vintern när de stod tomma, vilket innebar att elevantalet ökade snabbt och drastiskt när de nyanlända barnen skulle börja skolan.

– Bemanningsmässigt och lokalmässigt räckte vi inledningsvis inte till och det var en pressad situation. Men vi löste den största utmaningen att få plats med alla nya skolbarn genom att snabbt få upp en temporär skola på en av våra skolgårdar säger Maria Drott, Fastighetsstrateg på Borgholms Kommun.

– Det är en välfungerande och modern byggnad som fungerar alldeles utmärkt, både ur ett läroperspektiv och ett arbetsmiljöperspektiv. Den kommenteras inte så mycket, och det brukar ju betyda att allt är bra, säger Jan-Erik Carlsson. Åkerboskolan har planerat att hyra byggnaden i en treårsperiod.

Behovet har redan lagt sig och snart räknar skolledningen med att vara tillbaka i deras normala elevantal. För behov går upp och ner och då kan det vara skönt med en temporär byggnad som man kan anpassa efter sina aktuella behov. Och Borgholm kommun passar nu på att planera för renovering av de befintliga skolbyggnaderna.

– Där vi etablerar paviljonger har vi alltid en plan B, det vill säga att vi passar på att bygga om våra gamla skolor när vi nu har en extra lokal som vi kan evakuera våra elever i. På så sätt tar vi vara på den extra skolan på bästa sätt även nu när den värsta rushen har lagt sig, säger Maria Drott på kommunens fastighetskontor.

Maria Drott, Borgholms Kommun.

Foto: Adam Ihse

Åkerboskolan i Löttorp Åkerboskolan i Löttorp är en liten byskola som vanligtvis har runt 150 elever, men som under förra hösten fick ett tillskott på 100 nya elever som skulle få plats och snabbt kunna integreras i den dagliga verksamheten. Åkerboskolan består av tre förskolor, fritidshem, en förskoleklass och en grundskola från årskurs ett till nio. Personalen på runt 65 personer är indelade i tre arbetslag.

– Tidsaspekten var kort och skolledningen fick ingen framförhållning från Migrationsverket. Plötsligt hade vår lilla skola fått 100 nya elever – vilket var nästan lika många elever som skolan då hade, en plötslig dubblering av elevantalet! säger skolans rektor Jan-Erik Carlsson.

Vid förra årsskiftet beslutades det om att det behövdes nya lokaler för att kunna möta det akuta behovet. Det bestämdes att kommunen skulle använda Parmacos temporära skola, som är en arkitektbyggd och gedigen byggnad som uppfyller samma krav som permanenta byggnader och som kommunen hyr av Parmaco.

Redan några månader senare stod den nya skolan på plats och var redo att börja användas.

17

NY FORSKNING SKA GE KOMMUNERNA BÄTTRE EKONOMISK BALANS

Doktorand Jaakko Vihola på Tammerfors tekniska universitet genomför ett omfattande forskningsprojekt om nyttjandemöjligheterna för inhyrda byggnader inom den kommunala sektorn, samt vad detta får för betydelse för kommunernas ekonomi. Forskningsprojektet inleddes i början av 2016 och kommer att pågå i fyra år.

livslängd på 22 år eller mindre. En betydande faktor för kostnadseffektiviteten är lokalernas flexibilitet: Delar av byggnaderna kan plockas bort om exempelvis elevkullarna minskar under lånetiden.

Man slipper då betala för underhåll av tomma lokaler. – Det här är ett mångfacetterat ämne och forskningsplanens originalperspektiv kommer säkerligen att utökas med nya perspektiv allteftersom forskningsprojektet framskrider, tror Vihola.

– Jag tog examen 2010 och blev kvar på Tammerfors tekniska universitet som forskare. Jag har tidigare forskat i ekonomifrågor kring energieffektivitet, berättar Vihola. Doktorandtjänsten täcker finansieringen för hela forskningstiden. Hälften av finansieringen kommer från universitetet, den andra halvan från industrin, i detta fall från Parmaco. Avhandlingen består av forskningsrapporter som publiceras i internationella byggtidskrifter.

Närmast riktas intresset mot Parmacos nya satellitmodell med s.k. hybridlösningar där en del av byggnaden utgörs av fast konstruktion som sedan omges av inhyrda moduler.

Verktyg för kommuner Syftet med forskningsprojektet är att ta fram verktyg för kommuner att jämföra olika ägandeformer. Samtidigt forskar man i hur inhyrda byggnader fungerar som lokallösning för olika verksamheter då det finns regional variation bland kommunerna i fråga om ekonomi och befolkning.

I forskningsrapporten ”Resiliency of prefabricated daycares and schools: Finnish perspective to relocatable education facilities”, som publicerats i tidskriften International Journal of Strategic Property Management, visar man att det är lönsammare att använda inhyrda lösningar när det rör sig om byggnader med en 18

Barackryktet en belastning Inhyrningskonceptet har enligt Vihola hamnat i skymundan när kommunerna tittar på olika alternativ vid snabb befolkningstillväxt eller akut lokalbrist till följd av omfattande problem med inomhusluft. Oftast handlar alternativen fortfarande om nya betongbyggnader eller dyr renovering utan några garantier för att man lyckas. – Barackernas dåliga rykte spelar säkert in.

Kommunerna förstår ännu inte att det är möjligt att ta fram arkitektoniskt högkvalitativa inhyrda lokaler, beklagar Vihola.

Kunskapsbrist är en annan stor del av utmaningen. – Ett av målen med forskningsprojektet är att kommunerna ska bli bättre på att välja strategiskt rätt ägandemodell för fastigheter. Det skulle vara ett mer fruktbart alternativ att jämföra de olika alternativen i ett tidigare skede. I Sverige har man kommit längre. Där får kommuner endast äga en viss andel av offentliga byggnader medan andra måste hyras, säger Vihola.

BYGGBOD BLEV BARYTONENS RAMVERKSTAD

Den nya ramverkstaden placerades vid tomtkanten nära stranden intill en ung björkskog. Hynninen målade björkskogsmotiv på bodens ytterväggar. Sommartid är det svårt att se var gränsen mellan verkstaden och skogen går.

Parmacos Master-byggbod fick ett nytt liv som ramverkstad åt den kände operasångaren och konstnären Jorma Hynninen.

- Jag har länge gjort egna ramar för mina tavlor och smärre snickerijobb på köksgolvet. Hustrun tyckte inte riktigt om det och då kom jag på att ta kontakt med Parmaco. Snart flyttades den tomma byggboden på 13 x 18 meter från fabriken i Leppävirta till min tomt, berättar Jorma Hynninen. Hynninen kan numera ägna sig mer och mer åt bildkonsten då han i juli satte punkt på sin framgångsrika aktiva operakarriär. Hynninen är en av Finlands mest framgångsrika operasångare. Han har stått på scenen i världens främsta operahus i bland annat London, Chicago, Moskva, Milano och New York. - Jag skulle blivit konstmålare redan som ung, men operan och sångkarriären tog över, skrattar Hynninen. Jorma Hynninens tavlor kretsar kring naturen, människor, musik och opera. Hans tavlor visas senare i år på utställningar i bland annat Raumo och Mänttä.

SKOLOR, FÖRSKOLOR OCH KONTORSLOKALER DYKER I JÄMN TAKT UPP PÅ BÄGGE SIDOR OM ÖSTERSJÖN Förutom byggnaderna på Öland, i Göteborg och i Vanda, så fortsätter Parmaco att leverera ett flertal skolor till olika orter i både Sverige och Finland. I Sverige har de utöver helhetslösningen i Göteborg och Åkerboskolan i Borgholm, fått fortsatt förtroende av Alsike skola i Knivsta, där de just nu håller på att utöka skolan med ytterligare fyra klassrum i två våningar.

I Finland tog Parmaco fram planerna för och levererade en 390 kvadratmeter stor kontorsbyggnad för i Sibbo kommun. I slutet av det här året år får Vasa, Ylivieska och Nilsiä i Kuopio nya förskolor och Pöytyä en skola. Även i Uleåborg får Parmaco fortsatt förtroende där de bygger de ut den brandstation som de tidigare uppfört. Sverige står i dagsläget för tio procent av alla våra uthyrda kvadratmeter. – Det är otroligt glädjande att vi får förtroendet att fortsätta leverera våra Parmacobyggnader, säger Thomas Jansson försäljninsgschef och country manager på Parmaco i Sverige. Sammanlagt hyr Parmaco i dagsläget ut 90 000 kvadratmeter lokaler.

PARMACO NYANSTÄLLER Jukka Luoma är ny CFO på Parmaco, och det finska kontoret har även fått en ny Project Manager: Tomi Laraste. I Sverige har Ian Craig tillträtt som ny Project Manager.

Jukka.

Tomi.

Ian. 19

RIKTIGA SKOLOR FÖR OMGÅENDE LEVERANS. Vi är redo att direktleverera och hyra ut riktiga skolor. De uppfyller alla byggbestämmelser och krav på utbildningslokaler, men mer än så: Golven är tysta, dörrarna mjukstängande och alla utrymmen är noga genomtänkta och designade för sitt syfte.

Ta kontakt med er Parmacosäljare så hjälper vi er idag.

Jan Sonntag, Area Sales Manager Norr, +46 725 075 455, jan.sonntag@parmaco.se Tony Ringdahl, Area Sales Manager Sydost, +46 727 275 455, tony.ringdahl@parmaco.se Eric Sjöö, Area Sales Manager Sydväst, +46 727 345 455, eric.sjoo@parmaco.se

parmaco.se