Denna rapport bygger på insamlande av fakta och data (se källförteckning) Virus- och pandemifonden står bakom innehållet som presenteras i rapporten.
Mål och syfte
Rapporten syftar till att ge en översiktlig bild med exempel på hur virus påverkar samhället, både genom en nulägesanalys av det aktuella virusläget och genom att belysa bredare samhällseffekter över tid Målet med rapporten är att bidra till ökad kunskap, stärkt beredskap och att samla insikter som kan ligga till grund för framtida beslut och prioriteringar i hanteringen av årliga och vanligt förekommande virusutbrott och framtida pandemier Detta är den andra virusrapporten i sitt slag, och vår ambition är att även fortsättningsvis presentera årliga virusrapporter
Vår förhoppning är att Virusrapporten blir ett användbart verktyg för riksdag, regering, myndigheter och andra aktörer med ansvar och intresse för virusövervakning, forskning och samhällsberedskap Vi hoppas också att rapporten kan bli en återkommande resurs i det förebyggande arbetet mot virussjukdomar och pandemier
Genomförande
Arbetet bakom denna rapport har genomförts av Virus- och pandemifonden. Rapporten har producerats med hjälp av ekonomiskt stöd från Pfizer
Urval och begränsningar
Denna rapport ger ingen fullständig bild av virusinfektioners påverkan på folkhälsa, sjukvård, samhälle och ekonomi. Att kartlägga de samhällsekonomiska konsekvenserna av virusutbrott och pandemier är komplext och kräver omfattande resurser På grund av begränsade resurser har vi därför behövt avgränsa vårt arbete
Virus- och pandemifonden startades under 2021 som ett svar på coronapandemin Virusoch pandemifondens mål är att stärka svensk virusforskning, motverka virusorsakade sjukdomar och pandemier samt dela kunskap om virusorsakade sjukdomars påverkan på sjukvård, samhälle och ekonomi
Bakom initiativet står Svenska Sällskapet för Virologi, en fristående ideell förening som startades redan 2009 och idag samlar fler än 250 svenska virusforskare
Forskarna bedömer att vi har otillräckligt med kunskap om och verktyg mot virusorsakade sjukdomar och pandemier Vi vet att vi kommer att drabbas av viruspandemier i framtiden Hjälp oss i kampen mot virus
Läs mer om Virus- och pandemifonden på pandemifonden se
Innehåll
Om virus
Kostnader & konsekvenser
Forskningsnyheter
Virusutbrott 2025-2026
En framåtblick
OM VIRUS
Trots sin mikroskopiska storlek kan konsekvenserna av virusorsakade infektioner, utbrott och pandemier bli mycket stora. De orsakar sjukdom, förkortar liv, och försämrar samhällets motståndskraft och produktivitet. I detta kapitel fördjupar vi oss i vad virus är, hur de sprids, samt vilken påverkan de har haft, och fortsatt kan ha, på våra liv.
Virus, vad är det?
Kort om virus
Virus är mycket små, cirka en tiondel eller upp till en hundradel så små som en bakterie. De är också ofta enkelt byggda, lite arvsmassa inneslutet i ett proteinskal utan egen ämnesomsättning och helt beroende av levande celler för att föröka sig. Trots, eller kanske tack vare, deras enkelhet spelar virus stor roll i vårt och andra organismers liv på jorden. Vi har ofta fokuserat på virus som orsakar sjukdomar, men virus kan också ha egenskaper som är bra för naturen och även oss människor. De infekterar och kontrollerar farliga bakterier i vårt tarmsystem och är en viktig del i olika ekosystem. De kan användas inom forskning och inte minst för behandling och förebyggande av
sjukdomar. Virus har även bidragit till däggdjurens, därmed även människans, utveckling under evolutionen.
Om de olika virusfamiljerna
Det finns lite fler än 300 kända virusfamiljer varav cirka 30 familjer innehåller en eller flera typer som kan infektera människan. Nya virus upptäcks ständigt och vi känner bara till en mycket liten minoritet av de virus som finns. Dessutom muterar många virus snabbt vilket ytterligare bidrar till en enorm mångfald. Det finns nästan tusen olika virus som orsakar sjukdomar hos människor och färre än 30 av dessa kan behandlas med antivirala läkemedel och/eller förhindras med vaccin.
Pandemier i ett historiskt perspektiv
Människan har drabbats av epidemier och pandemier under tusentals år, orsakade av både virus och bakterier.
Så många som 250 pandemier har dokumenterats, men för de flesta vet vi inte vilket smittämne som varit orsaken
Många av oss känner till pesten som drabbade Europa under medeltiden, spanska sjukan, en allvarlig influensa som spreds världen över efter första världskriget och den senaste HIVpandemin som fortfarande orsakar stora problem och många dödsfall.
Det finns många fler exempel, faktum
är att redan under peloponnesiska kriget mellan Aten och Sparta 430–426 före vår tideräkning skedde vad många anser vara den första dokumenterade pandemin
Andra stora epidemier i historien inkluderar den Antoninska pesten, troligen orsakad av smittkoppor eller mässling, som ägde rum i romarriket mellan år 165-180; samt den enorma dödligheten av virussjukdomar som drabbade Amerikanska urinvånare under 1500-talet.
Idag finns det många faktorer som ökar risken för nya pandemier Ökad
folkmängd, utarmning av biologisk mångfald (överexploatering genom fiske, jordbruk och skogsbruk), klimatförändringar och en delvis ohållbar livsmedelsindustri, där många djur trängs ihop på mindre ytor, vilket sammantaget gör oss människor mer utsatta för virus som överförs från djur till människor (s k zoonoser)
Forskningen visar att det finns mellan 631,000 och 827,000 olika virus i naturen som har förmåga att spridas från djur till människor ¹
Detta i kombination med vår ökade urbanisering och globaliserade levnadssätt gör att virus sedan snabbt kan spridas världen över, speciellt om det sprids via luft.
Vi vet inte när eller vilka zoonotiska virus som kommer att utvecklas till pandemier i framtiden men det är inte frågan om det sker, utan när.
Bara sedan 2009 har WHO utlyst globala folkhälsonödlägen nio gånger, samtliga har orsakats av virusinfektioner och två har utvecklats till pandemier: svininfluensan 20092010, och covid-19 pandemin som fortfarande pågår men inte längre ett globalt nödläge enligt WHO
Visste du att WHO utlyst nio globala nödlägen sedan 2009?
Alla orsakade av virus.²
Alla virus är inte farliga
Alla sorters liv på jorden; djur, växter, svampar och till och med bakterier, blir infekterade av virus.
Vi människor utsätts för en mängd virus under vår livstid. Men faktum är att de flesta av dessa virus inte gör oss sjuka. En del är harmlösa fripassagerare och forskning tyder på att vissa till och med kan vara bra för vår hälsa.
Till exempel kommer nästan en tiondel av vår arvsmassa från virus, vilket bland annat gett oss en gen som behövs för att bilda moderkakan.
Virus spelar också en viktig roll i ekosystem, bland annat för näringscykler i världshaven.
Vi använder dessutom virus som verktyg inom forskning och för behandling av ärftliga sjukdomar och cancer, som vaccin, och för att bekämpa antibiotikaresistenta bakterier.
Virus är alltså långt mer än bara sjukdomsspridare. De påverkar livet på jorden på sätt som vi fortfarande håller på att upptäcka och förstå.
KOSTNADER & KONSEKVENSER
Virus orsakar inte bara sjukdom och lidande, de påverkar hela samhällsekonomin. I detta kapitel visar vi hur virusorsakade sjukdomar driver direkta och indirekta kostnader. Med data från Virus- och pandemifondens kostnadsrapport från 2025, berör vi även de betydande kostnader som ett fåtal vanliga förkylningsvirus innebär under ett icke-pandemiskt år.
Vad kostar virus?
25,7 miljarder
Så mycket beräknas ett fåtal virusorsakade luftvägsinfektioner orsaka under 2024.³
...och denna siffra ar sannolikt bara toppen av ett isberg
2,1 miljoner
vårdtillfällen kopplades till virusorsakade luftvägssjukdomar under 2024 ³
8,6 miljarder
blev totalkostnaden för vård till följd av virusorsakade luftvägssjukdomar.³
& KONSEKVENSER
landade notan på för sjukfrånvaro och vab kopplat till virusinfektioner.³ 14,6 miljarder
lades ned under året på förebyggande insatser såsom till exempel vaccinationer.³ 2,3 miljarder
18,5 miljoner
Så många förpackningar nässpray såldes i Sverige under 2024 ³
Förkylning ledde till 1 431 546 förlorade arbetsdagar i form av kort sjukfrånvaro, vilket motsvarade en kostnad på 2 574 461 624 kronor.³
Lilla VAB-skolan
TOTALT LEDDE VÅRD AV
SJUKT BARN TILL 4 376 730
FÖRLORADE ARBETSDAGAR...³
7,9 miljarder
4,4 miljoner ...VILKET MOTSVARADE EN SAMHÄLLSKOSTNAD PÅ 7 871 019 090 KRONOR.³
54 %
Vård av sjukt barn (VAB) orsakade 54 % av det totala produktivitetsbortfallet under 2024.³
Under de första åren i barns liv är det vanligt att de får tio till femton förkylningar om året. Från tio års ålder brukar barn ha fem till tio förkylningar om året, liksom vuxna.⁴
& KONSEKVENSER
Visste du att...
Flera sjukhus årligen måste gå in i stabsläge samt tvingas införa besöksrestriktioner på grund av virus?
45,9 miljarder
betalades ut i sjukpenning under 2024 ⁶
20 miljoner liv
uppskattas ha räddats globalt av covidvaccin under det första året efter att vaccinen introducerades. ⁵
MELLAN ÅR 2000 OCH 2019 BERÄKNAS ÖVER 25,5 MILJONER DÖDSFALL I MÄSSLING HA FÖRHINDRATS GLOBALT TACK VARE VACCINERING.⁸
Det saknas fortfarande beräkningar över vad virusorsakade sjukdomar kostar det svenska samhället sammanlagt För att bilda oss en uppfattning om detta har vi utgått från olika rapporter om totala samhällskostnader i Sverige för några vanliga och betydande sjukdomar, som virusinfektioner orsakar, ökar risken för, förvärrar, eller försvårar behandlingen av.
Astma
6 miljarder¹⁰
800.000 svenskar har astma. Vi vet att virus kan inducera astma och orsaka förkylningsastma (förvärrande av grundläggande astma), men vi har inte kunskap om hur stor andel av den totala kostnaden som virus står för.¹⁰
Cancer:
52,1 miljarder¹¹
Virus orsakar 12-20% av alla cancerfall i världen. Dessutom blir nästan alla som får cancer känsliga för infektioner, antingen på grund av sin sjukdom, eller på grund av sin behandling Vi saknar idag kunskap om hur stor andel av den totala kostnaden som virus orsakar ¹³
Hjärt- och kärlsjukdomar:
62,3 miljarder¹¹
Vi vet att flera av våra vanliga luftvägsvirus kraftigt ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar (stroke, hjärtinfarkt till exempel), men vi saknar kunskap om hur stor andel av de totala kostnaderna för hjärtoch kärlsjukdomar som virus orsakar ¹²
KOL
14 miljarder¹⁴
400 000 svenskar lider av KOL KOL orsakas huvudsakligen av andra orsaker än infektioner, men vi vet att virusinfektioner i luftvägarna försämrar KOL. Vi saknar kunskap om hur stor del av den totala KOLkostnaden som orsakas av virus.¹⁵
ÅRETS FORSKNINGSNYHETER
Forskningen om virus fortsätter att ta viktiga kliv framåt –och 2025 är inget undantag. I takt med ökad globalisering, resande och förändrade virushot måste forskningen ligga steget före, det är avgörande för att stärka vår beredskap och möta framtidens utmaningar. I detta kapitel lyfter vi några av årets viktigaste forskningsframsteg.
VIRUS SOM VÄCKER SOVANDE
CANCERCELLER
Bröstcancer är den näst vanligaste cancerformen globalt, och de flesta dödsfall orsakas av att sjukdomen sprider sig till andra organ. Ny forskning visar att infektioner med luftvägsvirus såsom influensa och covid-19 kan spela en oväntad roll i denna process genom att “väcka” vilande cancerceller i lungorna.
I en studie har man sett att vilande celler snabbt börjar dela sig bara dagar efter en virusinfektion, och att de inom ett par veckor utvecklas till tydliga metastaser. En omställning som verkar drivas av inflammation, vilket påverkar cancercellernas beteende.
Studien visar också att immunförsvaret förändras på ett sätt som kan gynna tumörtillväxt, där cancerceller hämmar T-celler och efter en infektion försvagar kroppens normala försvar mot tumörer.
Resultatet stöds även av analyser av stora patientdatabaser, där canceröverlevare som haft covid-19 haft en ökad risk för både lungmetastaser och cancerrelaterad död
Sammantaget tyder resultaten på att vanliga virusinfektioner kan påverka cancerförloppet mer än tidigare känt.¹⁶
NY TUMÖRBEHANDLING: VIRUSLEVERANS VIA BAKTERIER
Forskare vid Columbia University har utvecklat en ny banbrytande cancerbehandling där bakterier används för att smuggla in virus i tumörer.
Att behandla cancer med virus kan vara svårt då immunförsvaret ofta stoppar viruset innan det når tumören, men genom att använda bakterier som
trojanska hästar kan de ta sig förbi immunförsvaret och leverera viruset direkt in i tumören, där det kan spridas och döda cancerceller
Inbyggda säkerhetsmekanismer i behandlingen gör att viruset inte kan föröka sig utanför tumören, vilket gör metoden till en lovande strategi för målinriktad cancerbehandling.¹⁷
VÄG IN I HJÄRNAN
Forskare vid Karolinska Institutet och universiteten i Lund, Linköping och Umeå har identifierat ett nyckelprotein som gör det möjligt för TBE-virus att ta sig in i mänskliga hjärnceller Upptäckten ökar förståelsen för hur TBE infekterar kroppen och kan på sikt leda till nya behandlingar.
TBE är en fästingburen virussjukdom som kan leda till allvarliga neurologiska komplikationer Smittan förekommer i stora delar av Europa och Asien, och antalet rapporterade fall har ökat i takt med att fästingarna spridit sig till fler områden. Även om det finns effektiva vaccin saknas fortfarande riktade behandlingar för personer som redan har insjuknat.
Genom att undersöka tusentals cellvarianter upptäckte forskarna att de celler som saknade proteinet LRP8 hade större motståndskraft mot TBEviruset LRP8 sitter på cellernas yta och fungerar som en dörröppnare som hjälper viruset att ta sig in i cellerna och orsaka infektion.
Upptäckten öppnar nu för möjligheten att utveckla nya läkemedel som kan stoppa TBE-virus från att ta sig in i kroppens celler och sprida infektionen.
Eftersom TBE tillhör samma virusfamilj som bland annat denguefeber och gula febern tror forskarna att detta även kan bidra till bättre behandlingar mot andra liknande virussjukdomar. ¹⁸
ANVÄNDNING AV BÄLTROSVACCIN
SOM SKYDD MOT DEMENS
Flera observationsstudier har indikerat att bältrosvaccin skulle kunna skydda mot demens. Forskningen har väckt stor uppmärksamhet eftersom resultaten visar att personer som vaccinerats mot bältros verkar ha 20–30 procent lägre risk att utveckla demens jämfört med ovaccinerade. En möjlig förklaring är att bältros orsakas av ett herpesvirus, vilket tidigare kopplats till demenssjukdom.
Under 2025 stärktes forskningsläget ytterligare genom nya stora analyser som visat ett tydligt samband mellan bältrosvaccination och minskad förekomst av demensdiagnoser.
Samtidigt betonar forskare att resultaten hittills bygger på observationsdata och att fler studier behövs för att fastställa ett direkt samband.¹⁹
17 ÅRETS FORSKNINGSNYHETER
SID.
NYTT RSV-SKYDD TILL ALLA
SPÄDBARN
Hösten 2025 markerar ett viktigt steg i arbetet med att skydda spädbarn mot RS-virus (RSV) i Sverige, då det efter långa förhandlingar beslutades att den förebyggande behandlingen Beyfortus skulle införas nationellt.
RS-virus är den vanligaste orsaken till allvarliga luftvägsinfektioner hos små barn och har årligen lett till många sjukhusinläggningar bland spädbarn.
Beyfortus innehåller antikroppen nirsevimab och ges som en engångsdos till spädbarn redan på BB
Till skillnad från ett traditionellt vaccin ger behandlingen ett direkt skydd
genom färdiga antikroppar mot viruset
Tidigare har behandlingen främst erbjudits barn i riskgrupper, men i och med introduktionen av Beyfortus breddades skyddet till att omfatta alla spädbarn födda under vinterhalvåret.
Under början av 2026 konstaterades att, tack vare införandet av Beyfortus, antalet sjukhusinläggningar och IVAfall för RS-virus sjunkit drastiskt under säsongen jämfört med tidigare år.
Införandet ses som ett av de största framstegen inom barninfektionsområdet på senare år. ²⁰
VIRUSUTBROTT 2025
Virusutbrott sker hela tiden – de flesta passerar obemärkt, andra får stora konsekvenser. Under 2025 har flera utbrott satt press både på samhällen och på vården, med följder som sträcker sig långt bortom själva smittan. I detta kapitel lyfter vi sju exempel på utbrott från det gångna året.
NIPAH I BANGLADESH
Under 2025 rapporterade Bangladesh fyra dödsfall orsakade av Nipahvirus Fallen upptäcktes i olika delar av landet och hade ingen känd koppling till varandra, vilket väckt oro kring virusets spridning.
Nipah är ett zoonotiskt virus som främst sprids från fladdermöss till människor, bland annat via förorenad mat eller nära kontakt med smittade djur Viruset kan även smitta mellan människor och har en hög dödlighet på mellan 40 och 70 procent. Symptomen varierar från feber och influensaliknande besvär till allvarliga neurologiska komplikationer som hjärninflammation. I dagsläget finns inget godkänt vaccin eller specifik behandling.
Utbrottet ses som en viktig påminnelse om det fortsatta hotet från zoonotiska sjukdomar och behovet av stark global pandemiberedskap Samtidigt bedömer WHO risken för internationell spridning som låg. ²¹
CHIKUNGUNYA VID INDISKA OCEANEN
Chikungunya är en virussjukdom som sprids via vissa myggor. Den orsakar plötslig feber, kraftig ledvärk, huvudvärk och ibland utslag Sjukdomen är sällan dödlig, men ledvärken kan vara långvarig och i vissa fall bli kronisk.
Under 2025 rapporterades ett omfattande utbrott i flera länder runt Indiska oceanen, där särskilt Réunion drabbades hårt Tiotusentals fall noterades, och smittspridningen ökade snabbt i takt med att antalet myggor växte under varmare och fuktigare perioder.
Utbrottet väckte oro för vidare spridning till andra regioner, inklusive Europa, där samma myggarter redan finns etablerade i vissa områden WHO uppmanade därför till ökad övervakning, myggbekämpning och informationsinsatser för att minska risken för nya utbrott. Tidiga insatser bedöms vara avgörande för att begränsa smittan och skydda särskilt utsatta grupper.²²
TOPPSÄSONG AV VINTERKRÄKSJUKA
Säsongen för vinterkräksjuka 2025/2026 tog fart i början av december och beskrevs som mer omfattande än de senaste åren efter pandemin. I mars nådde smittspridningen sin topp med hög belastning i stora delar av landet.
Vinterkräksjuka orsakas främst av norovirus och ger symtom som plötsliga kräkningar, diarré, magsmärtor och feber. Viruset är mycket smittsamt och sprids lätt mellan människor, särskilt i miljöer där många vistas nära varandra, som skolor, vårdboenden och sjukhus.
Under våren började antalet rapporterade fall att minska, men Folkhälsomyndigheten bedömde i slutet av april att smittspridningen fortfarande låg på en något högre nivå än under motsvarande period föregående säsong. ²³
MÄSSLING
I USA
Mässling är en mycket smittsam virussjukdom som sprids via luftburna droppar när en smittad person hostar eller nyser Den orsakar feber, hosta, snuva, röda ögon och utslag. Sjukdomen kan bli allvarlig, särskilt för små barn och ovaccinerade, och kan leda till lunginflammation och hjärninflammation.
Under 2025 rapporterades en kraftig ökning av mässlingsfall i USA, med över 2200 bekräftade fall, vilket är den högsta siffran på flera decennier Majoriteten av fallen är kopplade till större utbrott, ofta i områden där vaccinationstäckningen är låg. Smittspridningen har även fortsatt under 2026.
Enligt Centers for Disease Control and Prevention hade cirka 94 % av fallen koppling till utbrottskluster, vilket visar hur snabbt viruset kan spridas i ovaccinerade grupper. Utvecklingen har väckt extra mycket oro eftersom mässling har ansetts vara utrotad i USA sedan år 2000. ²⁴
INFLUENSA K-VARIANT I EUROPA
Under hösten 2025 upptäcktes en ny influensavariant, kallad Kvarianten, som börjat spridas i Europa och även i Sverige. Varianten är en undertyp av influensa och har väckt oro eftersom den verkar kunna spridas snabbare än tidigare varianter samt delvis undvika det immunskydd många redan har.
Symtomen liknar vanlig influensa med feber, hosta, huvudvärk och muskelvärk, men kan enligt experter slå något hårdare än tidigare influensavarianter. K-varianten blev snabbt dominerande i flera europeiska länder inför årets influensasäsong.
Eftersom årets influensavaccin togs fram innan K-varianten började spridas är det heller inte fullt anpassat till den nya varianten. Experter varnade därför tidigt för en tidigarelagd och potentiellt tuffare influensasäsong än vanligt. ²⁵
EBOLAUTBROTT I KONGO
I april i år kom de första tecknen på ett nytt ebolautbrott i Kongo, men eftersom snabbtesterna inte gav utslag för just den här typen av ebolavirus dröjde larmet och smittspårningen försenades. Den 15 maj bekräftade Kongos hälsomyndigheter utbrottet, efter att hundratals misstänkta fall och ett stort antal dödsfall rapporterats.
Det pågående ebolautbrottet i Kongo beskrivs som mycket allvarligt och orsakas av den ovanliga virusvarianten Bundibugyo. De smittade har bland annat uppvisat feber, kroppssmärta, svaghet, kräkningar och i vissa fall blödningar. Den 17 maj klassade WHO situationen som ett internationellt hot mot människors hälsa
Utbrottet väcker särskild oro eftersom Bundibugyo-varianten är ovanlig och det saknas etablerade vaccin och behandlingar jämfört med den vanligaste ebolavarianten, Zaire. Smittspridningen sker dessutom i ett tätbefolkat och konfliktdrabbat område där människor rör sig mycket över gränserna, vilket försvårar arbetet med att begränsa viruset. ²⁶
HANTA PÅ KRYSSNINGSFARTYGET
I början av maj i år rapporterades ett utbrott av andesvirus efter att flera passagerare på ett kryssningsfartyg i Atlanten smittats av viruset, som är en ovanlig och dödlig variant av hantavirus. De smittade hade bland annat fått svåra luftvägssymtom och influensaliknande besvär
Viruset sprids främst via gnagare, men andesvirus är den enda kända hantavirusvarianten som även kan smitta mellan människor, vanligtvis vid nära kontakt med en sjuk person.
Utbrottet har väckt särskild oro eftersom smittan upptäcktes ombord på ett internationellt kryssningsfartyg med passagerare från flera länder, vilket har lett till omfattande smittspårning och övervakning.
Samtidigt har experter bedömt att risken för bred samhällsspridning och pandemi är låg, eftersom viruset inte smittar lika lätt som luftvägsvirus som covid-19.²⁷
EN FRAMÅTBLICK
Mässling, ebola, influensa och hantavirus — listan över årets virusutbrott kan göras lång. I takt med klimatförändringar och ökad globalisering blir investeringar i forskning, beredskap och internationellt samarbete allt svårare att bortprioritera. För att möta framtidens smitthot krävs ett perspektiv som sträcker sig längre än nästa utbrott.
Smittoår och valår
Virus
vantar inte pa politiska beslut
Trots nya virusutbrott, globala nödlägen och en vinter med hårt tryck på vården har frågor om pandemiberedskap och smittskydd haft en oväntat liten plats i samhällsdebatten. Samtidigt visar året tydligt både hur sårbar världen fortfarande är, och hur avgörande forskning och beredskap är för att möta framtida smitthot.
2025/2026 blev året då smittskydd återigen hamnade i fokus, men utan att riktigt ta plats i samhällsdebatten Medan vinterkräksjukan pressade vården under vintern rapporterades samtidigt flera ovanliga virusutbrott internationellt. Andesvirus spreds ombord på ett kryssningsfartyg med passagerare från flera länder och i Kongo försenades ebolalarmet eftersom snabbtesterna inte upptäckte den ovanliga virusvarianten Bundibugyo, vilket i sin tur lett till att WHO utlyste ett nytt globalt nödläge Det nionde globala nödläget sedan 2009, varav samtliga orsakats av virus
Forskare har länge varnat för att klimatförändringar och förändrade ekosystem ökar risken för virusspridning När människor och djur lever närmare varandra skapas fler möjligheter för nya smittor att uppstå, samtidigt som globalt resande gör att lokala utbrott snabbt kan bli internationella frågor
Men året har också, återigen, visat att investeringar i forskning faktiskt gör skillnad Tack vare introduktionen av RSV-skydd till nyfödda, innebar säsongen 2025–2026 en kraftig minskning av allvarliga RSV-fall bland spädbarn och ett tydligt lägre tryck på barnklinikerna Det har inte bara förbättrat arbetsmiljön inom vården, utan också minskat oron för många småbarnsfamiljer och besparat många nyfödda från akutvård och andningshjälp
Samtidigt sker allt detta under ett svenskt valår där frågor om virusforskning, pandemiberedskap och framtida smittskydd lyser med sin frånvaro i den politiska debatten. Det lämnar ett märkligt tomrum i en tid där årets utveckling tydligt visar både hur sårbar världen fortsatt är och hur avgörande forskning och beredskap kommer att vara för att möta nästa smitthot.
I en värld där virus inte känner några gränser kan inte heller beredskapen göra det Nästa stora virusutbrott kommer sannolikt inte vänta på vare sig valrörelser eller politiska prioriteringar
Källförteckning
¹ Carlson et al Science 2018
² Folkhälsomyndigheten, ”Internationellt hot mot människors hälsa”, Folkhälsomyndigheten, https://www folkhalsomyndigheten se/smittskydd-beredskap/krisberedskap/internationellahalsoreglementet/internationellt-hot/ (hämtad 30 maj 2025) (hämtad 27 maj 2026); WHO, “Global health emergencies”, https://www who int/emergencies/overview (hämtad 27 maj 2026)
³ Söreskog E, Gruneau L, Murley C, By Å. Samhällseffekter av virusorsakade luftvägssjukdomar i Sverige 2024. Macanda Rapport 2025:1, Macanda, Stockholm.
⁴ 1177 Vårdguiden, Förkylning hos barn, Region Stockholm, senast uppdaterad 24 februari 2025, https://www 1177 se/Stockholm/sjukdomar--besvar/infektioner/luftvagsinfektioner/forkylning-hosbarn (hämtad 27 maj 2026)
⁵ Watson, O J et al (2022) Global impact of the first year of COVID-19 vaccination: a mathematical modelling study The Lancet Infectious Diseases, 22(9), 1293–1302
⁶ Försäkringskassan, Socialförsäkringen i siffror 2025, 2025, https://www forsakringskassan se/download/18 5f20d93c19705cd0bd5535/1749700274477/socialfor sakringen-i-siffror-2025 pdf (hämtad 27 maj 2026)
⁷ Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), Pandemin och pengarna – En ESO-rapport om de offentliga utgifterna under covid-19, rapport 2023:2 (Stockholm: Finansdepartementet, 2023), s 9–11, https://eso expertgrupp se/rapporter/pandemin- och-pengarna
⁸ Minal K Patel, James L Goodson, James P Alexander Jr , Katrina Kretsinger, Samir V Sodha, Claudia Steulet, Marta Gacic-Dobo, Paul A Rota, Jeffrey McFarland, Lisa Menning, Mick N Mulders och Natasha S Crowcroft, ”Progress Toward Regional Measles Elimination Worldwide, 2000–2019”, Morbidity and Mortality Weekly Report, vol 69, nr 45, 13 november 2020, s 1700–1705, Patel MK et al (2020) Progress Toward Regional Measles Elimination - Worldwide, 2000–2019 MMWR Morb Mortal Wkly Rep 2020;69(45) (hämtad 30 maj 2025)
⁹ Global Preparedness Monitoring Board, A World at Risk: Annual Report on Global Preparedness for Health Emergencies, World Health Organization: Genève, september 2019, s 14
¹⁰ Dagens Medicin, “Astman kostar Sverige nära 6 miljarder kronor varje år”, publicerad 28 oktober 2014, https://www.dagensmedicin.se/alla-nyheter/nyheter/astman-kostar-sverige-nara-6-miljarderkronor-varje-ar/ (hämtad 9 juni 2025); Nguyen VT, Roth K, Engelhardt E, et al. The usual suspects: Respiratory syncytial virus and rhinovirus drive asthma development and exacerbation. Ann Allergy Asthma Immunol 2025 doi:10 1016/j anai 2025 04 013
¹¹ Frida Hjalte, Katarina Gralén och Ulf Persson, Samhällets kostnader för sjukdomar år 2017, IHE Rapport 2019:6 Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE), Lund, 2019
Källförteckning
¹² Dagens Medicin, “Covidpatienter har långvarigt kraftigt ökad risk för lungemboli,” publicerad 7 april 2022, https://www dagensmedicin se/specialistomraden/infektion/covidpatienter-har-langvarigtkraftigt-okad-risk-for-lungemboli/ (hämtad 9 juni 2025); D Caldeira och B Nogueira-Garcia, “Myocardial infarction and viral triggers: what do we know by now?”, European Heart Journal Supplements, vol 25, suppl A, 14 februari 2023, s A12–A16, https://doi org/10 1093/eurheartjsupp/suac122
¹³ J. Brubaker, “The Seven Viruses That Cause Human Cancers,” Journal of Microbiology & Biology Education, American Society for Microbiology (ASM), januari 2019, https://asm.org/articles/2019/january/the-seven-viruses-that-cause-human-cancers (hämtad 9 juni 2025); Blodcancerförbundet, “Tydligare info om förebyggande infektionsbehandling ett måste,” publicerad 26 januari 2024, https://www blodcancerforbundet se/aktuellt/nyheter/info-omforebyggande-behandling-for-infektionskansliga-maste-bli-tydligare/ (hämtad 9 juni 2025)
¹⁴ Riksförbundet HjärtLung, KOL-rapporten 2023 – En bortglömd folksjukdom, publicerad 30 november 2023, https://www hjartlung se/contentassets/fe24125f51f44e4fb05955abd9f484ec/kolrapport 231130 pdf (hämtad 9 juni 2025)
¹⁵ A M Kefala, R Fortescue, G S Alimani, P Kanavidis, M J McDonnell, E Magiorkinis, S Megremis, D Paraskevis, C Voyiatzaki, G A Mathioudakis, E Papageorgiou, N G Papadopoulos, J Vestbo, A Beloukas och A G Mathioudakis, “Prevalence and clinical implications of respiratory viruses in stable chronic obstructive pulmonary disease (COPD) and exacerbations: a systematic review and metaanalysis protocol,” BMJ Open, vol 10, nr 4, 7 april 2020, e035640, https://pubmed ncbi nlm nih gov/32269027/ (hämtad 9 juni 2025)
¹⁶ Dieterich LC, Zhang C, Lawler SE, et al “Respiratory viral infection reactivates dormant metastatic breast cancer cells” Nature 2025 https://doi org/10 1038/s41586-025-09332-0 (Hämtad 28 maj 2026); ScienceDaily, “Respiratory infections can reactivate dormant breast cancer cells”, publicerad 16 augusti 2025, https://www sciencedaily com/releases/2025/08/250816113522 htm (hämtad 9 juni 2025)
¹⁷ ScienceDaily, ”Trojan horse bacteria sneak cancer-killing viruses into tumors” 17 augusti 2025 https://www sciencedaily com/releases/2025/08/250816113522 htm (hämtad 2 juni 2026)
¹⁸ Karolinska Institutet, “Nyckelprotein för fästingsmitta avslöjat – så tar sig TBE-virus in i hjärnceller”, https://nyheter.ki.se/nyckelprotein-for-fastingsmitta-avslojat-sa-tar-sig-tbe-virus-in-i-hjarnceller (hämtad 28 maj 2026)
¹⁹ Demensförbundet, “Bältrosvaccin är en oväntad nyckel i kampen mot demens”, https://www demensforbundet se/vart-uppdrag/demensfonden/forskning-framsteg/baltrosvaccinar-en-ovantad-nyckel-i-kampen-mot-demens/ (hämtad 9 juni 2026); Dagens Medicin, “Slående data om bältrosvaccin och demensskydd i rejäl analys – nu vill expert se lagändring”, publicerad 2025, https://www dagensmedicin se/specialistomraden/neurologi/slaende-data-om-baltrosvaccin- ochdemensskydd-i-rejal-analys-nu-vill-expert-se-lagandring/ (hämtad 9 juni 2026)
Källförteckning
²⁰ Vaccinservice, “RS-virus (RSV)”, https://www vaccinservice se/rsv (hämtad 28 maj 2026); LäkemedelsVärlden, “Beyfortus till nyfödda även nästa säsong”, publicerad 10 februari 2026, https://www lakemedelsvarlden se/beyfortus-till-nyfodda-aven-nasta-sasong/ (hämtad 28 maj 2026); Rikshandboken i barnhälsovård, “Beyfortus för prevention av RSV-infektion”, publicerad 2025, https://www rikshandboken-bhv se/for-bhv/aktuellt/nyheter/beyfortus-for-prevention-av-rsvinfektion/ (hämtad 28 maj 2026)
²¹ SVT Nyheter, “Dödligt Nipah-virus väcker oro i Sydostasien”, https://www.svt.se/nyheter/utrikes/dodligt-nipah-virus-vacker-oro-i-sydostasien (hämtad 28 maj 2026); World Health Organization (WHO), “Disease Outbreak News: Nipah virus disease – Bangladesh”, publicerad 2025, https://www who int/emergencies/disease-outbreak-news/item/2025-DON582 (hämtad 28 maj 2026)
²² World Health Organization (WHO), “Disease Outbreak News: Chikungunya virus disease – Global situation”, publicerad 3 oktober 2025, https://www who int/emergencies/disease-outbreaknews/item/2025-DON581 (hämtad 28 maj 2026)
²³ Folkhälsomyndigheten, Aktuell lägesrapport om vinterkräksjuka, https://www folkhalsomyndigheten se/statistik- och-data/lagesrapporter/vinterkraksjukalagesrapporter/aktuell-lagesrapport-om-vinterkraksjuka/ samt Folkhälsomyndigheten, Vinterkräksjuka – statistik och information, https://www folkhalsomyndigheten se/statistik- ochdata/hitta-statistik- och-data/vinterkraksjuka-statistik/
²⁴ Centers for Disease Control and Prevention (CDC), Measles Data and Research, https://www cdc gov/measles/data-research/index html
²⁵ Umeå universitet, ”Ny influensavariant kan ge tuffare säsong”, https://www umu se/nyheter/nyinfluensavariant-kan-ge-tuffare-sasong- 12151119/; LäkemedelsVärlden, ”Undergrupp K kan ge fler influensafall i vinter”, https://www lakemedelsvarlden se/undergrupp-k-kan-ge-fler-influensafall-ivinter/
²⁶ SVT Nyheter, ”Bråttom att hitta första ebolafallet i Kongo”, https://www svt se/nyheter/vetenskap/brattom-att-hitta-forsta-ebolafallet-i-kongo; Centers for Disease Control and Prevention (CDC), Ebola Situation Summary, https://www cdc gov/ebola/situation-summary/index html
²⁷ Folkhälsomyndigheten, ”Hantavirus internationellt, maj 2026”, https://www.folkhalsomyndigheten.se/vara-amnesomraden/sjukdomsutbrott/hantavirusinternationellt-maj-2026/; Centers for Disease Control and Prevention (CDC), Hantavirus Situation Summary, https://www cdc gov/hantavirus/situation-summary/index html
