Startade i Irak - nu hortonom i Sverige

Baan Hami arbetar nu som hortonom - med eget företag sedan december.

För 13 år sedan lämnade Baan Hami krigets Irak. Då var hon färdigutbildad hortonom, men hade inte hunnit börja jobba som det. En hortonom har kunskapen om hur olika växter fungerar och hur växternas inre processer på verkas av olika faktorer. Nu har Baan byggt på sin utbildning och skaffat sig mer kunskaper – och sedan december förra året driver hon eget företag i Sverige. MJÖLBY.

Baan kom till Sverige 2007. Under den första tiden här gjorde hon praktik på Tistelvind AB och deras ekologiska odling i växthus och på en blomsteraffär i Tranås. 2008 började hon jobba som kontaktper son för nyanlända barn på en förskola i Boxholm. Året efter blev hon handledare på Boxholms kommun för ensamkommande barn och det fortsatte hon sedan med i nio år. Drömmen om att en gång arbeta som hortonom fanns hela tiden där hos henne, men hon ville lära sig språket ordentligt först.

Hon tog upp studierna i Sverige för några år sedan och ordnade, under sin utbildningstid, prak tik på Jordbruksverket växtskyddscentralen. Där arbetade hon på rådgivningsenheten, bland annat med att gradera spannmål och grönsaker. – Då upptäckte jag att den kom petensen saknades här i Östergötland, säger hon.

Under sin utbildningstid arbetade Baan också på Hermelins i Skän ninge, ett arbete som gav henne värdefulla kontakter som hon har nytta av i dag. För att skaffa sig de kunskaper som behövs om miljö banken och synen på miljö i Sverige studerade hon miljöriskanalys på Linnéuniversitetet i Kalmar. gradering av grönsaker. I höstas gick hon Nyföretagarcentrums starta eget-kurs för invandrare och efter det tog hon steget till att starta upp sitt företag.

19 Att arbeta som hortonom i Irak och Sverige skiljer sig en hel del, har hon märkt. – Det finns en annan syn på hur man ska bekämpa skadedjur här och klimatet är annorlunda. Jag var jätteosäker när jag kom hit för om jag skulle kunna jobba som hortonom med den miljölagstift ning som finns här, och i och med att klimatet är mycket kallare här. Men jag känner mig säkrare nu, speciellt efter att jag läst miljö riskanalys, och efter arbetet på Jordbruksverket där jag fick mera kunskap om gradering och insyn på bekämpningsmedelsanvänd ning, säger hon. I fjol läste hon Praktik i forsk ningsmiljö, en fristående kurs på Sveriges Lantbruksuniversitet, för att komplettera sin kunskap i – Både Hushållningssällskapet och Nyföretagarcentrum ansåg att det finns ett behov av rådgivning och nu är jag i gång. Jag har nu kommit i kontakt med flera som jag kom mer att jobba för, berättar hon. – Jag har fått mycket stöd från an dra inom min bransch, bland annat Christina Enudd Nordström på drivbänken i Linköping, Ulrik Lovang på Lovang Lantbruks konsult och några hortonomer i Hushållningssällskapet i Skåne och Skara. Magdalena på Her melins har varit en bra referens när jag tagit mig in i branschen och under min tid på Hermelins knöt jag flera kontakter. Det som tagit lite mer tid att sätta sig in i är reglerna hos Skatteverket, men jag fått mycket stöd och hjälp från Nyföretagarcentrum i Motala med det, fortsätter hon. Baans affärsidé är scouting, över vakning och gradering av odlingar. Hon gör ett besök i veckan under odlingssäsongen på de gårdar hon arbetar för. Under besöken följer hon hur det går med odling arna, så att förlust på skördarna kan undvikas.

– Jag tittar på utvecklingsstadier na av grödorna och ser över vilka skadedjur som finns på grödorna. Jag följer utvecklingen för både skadegörare och grödan, och kol lar vilka naturliga fiender som finns på gården som kan utnyttjas. När man upptäcker skadegörelsen innan populationen ökar kan man göra en behovsanpassad bekämp ning eller undvika skador på något annat sätt genom att skörda grö dan innan angreppet sker.

– Vissa skadegörares utveckling kan man följa med hjälp av prog nosmodeller. Då vet man vilken tid angreppen kommer att ske och då ger jag ett rekommenda tion om åtgärd som kan minska problemet redan samma säsong. På det sättet kan producenter undvika att bespruta i onödan, vilket även är bra för att bevara miljön från kemikaliska ämnen, säger hon.