O(R)DEN november 2014

O(R)DEN

MIDGÅRDSSKOLANS FRIA SKOLTIDNING NOVEMBER 2014

MÅNADENS TEMA: PSYKISK OHÄLSA

Debatt

Månadens midgårdare

Månadens krönikörer

Månadens midgårdare berättar om sina erfarenheter av ångest, psykiatrin, psykisk ohälsa och om livet på gymnasiet. sid. 10

Barn- och ungdomspsykiatrin behöver ökade resurser. sid. 7

”Samtal och öppenhet kring psykisk ohälsa hjälper. Om vi ska skapa ett fungerande samhälle måste vi bryta tystnaden.” sid.7 ”Att uppmärksamma det positiva arbete som psykiatrin utför.” sid.7

Mode

Skribenten My Behm guidar dig genom vinterns hetaste trender! sid. 14

Intervju med kurator

Skolkuratorn Inger Appelblad om psykisk ohälsa bland unga, elevhälsan på Midgårdsskolan samt hur man kommer i kontakt med elevhälsan. sid. 8

Ledare // Innehåll Hej i novemberkylan!

INNEHÅLL Ledare 2 Notiser 3 Kalender:november 4 Månadens span // Illustration 5 Krönikor 6 Debatt 7 Intervju med Inger Appelblad 8 Månadens midgårdare 10 Mode 12 Streetstyle 14 Midgårdelevernas bekännelser 15 Poängjakten 16 Quiz 17 Horoskop 18

Halvvägs genom terminen kan tillvaron kännas tuff, svår och nästintill ohanterlig. November månad ligger framför oss och det är, som ni säkert vet, en mycket mörk tid på året. Kraven från skolan ökar succesivt och likaså gör stressen, för de flesta.

Efter att ha mottagit en krönika om psykisk ohälsa till tidningen funderade jag vidare över ämnet. Psykisk ohälsa är det snabbast växande folkhälsoproblemet idag och drabbar många unga. Och eftersom O(R)DEN är en tidning som skrivs både av och för unga tyckte jag att det var dags för oss på redaktionen att beröra ämnet.

Vi i styrelsen beslutade sedan, tillsammans med den övriga redaktionen, att årets novemberupplaga skulle bli O(R)DENs första temanummer. Vi ville skapa ett nummer med ett genomgående tema som återspeglar verkligheten och utöver det stärker O(R)DEN som tidning.

O(R)DEN är tidning som, utöver att underhålla, syftar till att informera, skapa debatt och beröra. Därför presenterar vi novemberupplagan med stolthet. Ett nummer som är noga planerat, genomtänkt och belyser ett relevant ämne.

Bakom det här numret finns många personliga berättelser och känslor. Flera av dem som medverkar i detta nummer har delat med sig av sin sårbarhet för att gestalta och ge liv åt en oerhört viktig samhällsdiskussion.

De har således visat ett stort mod, vilket bör beaktas när man tar del av månadens nummer.

Och kom ihåg! Även om november månad känns mörk och svår: Var rädda om er själva och om varandra!

MÅNADENS INSTAGRAMBILD

Varma höstkramar från Linnea Brännström och resterande medlemmar ur O(R)DENs styrelse!

Delar av O(R)DENs styrelse förbereder sig för kongress!

Vill du veta mer? Håll utkik på O(R)DENs instagram! @ordenmidgard

FRAMSIDA // FOTO: Lejla Hajdarevic O(R)DENS STYRELSE // CHEFREDAKTION Johanna Lernstedt Sjödin, chefredaktör Alva Lövgren, sekreterare Alva Nylander, vice sekreterare Linnea Brännström, art director

Tove Norén, kassör Yolanda Eriksson Clegg, marknadsföringsansvarig Lejla Hajdarevic, styrelseledamot Carolina Sandström, styrelseledamot

2

Kontakt orden.midgard@gmail.com

Notiser

Fråga på Midgård: när mår du som bäst?

Arvid Persson, SA2B När jag hjälpt morfar med ett stort arbete i stugan i Täfteå.

Filip Ljungblad, FI3 När jag kommer hem från skolan.

Linnea Alfredsson, EM1 När jag är med människor som är glada.

Betty Granqvist, DN2 När jag får dansa!

Lova Jonsson, NA2B När det är vegetarisk lasagne till skollunch.

Amanda Mehrazin, SA1 När jag sover för då är jag omedveten om alla mina problem!

TEXT: Tyra Johansson

Det visste du inte om... Dan Jonsson På nittiotalet när Dan var lärare på Komvux väcktes hans intresse för meditation tack vare en elev som redovisade om detta. Nyfikenheten fick Dan att besöka en meditationsträff i Stadskyrkan, och meditationen håller han faktiskt på med än idag.

Efter att ha varit med i Pilgrimsgruppens samtalscirklar och meditationsträffar i Ålidhemskyrkan ett tag blev Dan nämligen

erbjuden att själv utbilda sig till meditationslärare, vilket han tackade ja till.

Detta ledde till en resa till retreatgården Berget i Dalarna där Dan fick utbilda sig till att kunna leda meditationsgrupper, vilket han fortfarande gör engagerat på tisdagskvällar i Ålidhemskyrkan.

På frågan om vilken funktion meditationen fyller svarar Dan att den hjälper mot stress och att det även 3

fyller en andlig funktion.

Eftersom vi lever i en så uppkopplad värld får man sällan vara avskärmad, men meditationen är den enda aktiviteten då man är bara med sig själv, utan intryck från omvärlden. Så att få sätta sig i 30 minuter är något Dan mår bra av; att få komma i kontakt med stillheten och sig själv på ett djupare, mer andligt, plan.

TEXT: Ludvig Sandström

Kalender: november 2014 2

cedo, Alcazar och Helena Paparizou är några av de som kommer stå på scen. Biljetter hittar du på www. ticnet.se.

Stor vernissage på Bildmuseet. Utställningarna är ”A Draft of Shadows”, ”Area Infected ” och ”Woods”.

Det hela drar igång vid kl. 14. Fri entré!

20 TDOR (Transgender day of remembrance).

5 Sångeleverna på Midgårdsskolan har solistkonsert Samling på Rådhustorget för att hedra och minnas

i Valhalla kl.19:00.

de transpersoner som blivit mördade på grund av transfobiska motiv.

6

Redan i oktober drog föreningen Jazz i Umeå åter igång det populära fenomenet ”Jazz i Studion på torsdagskvällarna”. I november kommer jazzkvällarna äga rum den 6:e, 13:e, 20:e och 27:e. Biljetter köps via Biljettcentrum.

21 Officiell invigning av Väven, det nya stadsbibli-

oteket och Kvinnohistoriska museet. Även invigning av den sista samiska årstiden, Tjakttjadálvvie.

22 Kulturnäven. Bokcafé Pilgatan arrangerar kul8 Veronica Maggio spelar i Idun, Folkets Hus. Biljet- turgala med både dans, musik och poesi. Biljettpris

ter finns att köpa via Tickster eller Biljettcentrum.

varierar mellan 25-50 kr och finns att köpa på både bokhandeln Röda Stjärnan och Bokcafé Pilgatan.

> Spelning på Verket. Lycka till, Janes och Polka Dot

Slim står på scen. Inträde kostar 50 kr.

22-23 Megaloppis på Nolia.

30

Loppis! Umeå studentkår arrangerar loppis på Östra paviljongen, Ålidhem (Ålidbacken 23). Gratis inträde och frikaförsäljning. Vill du hyra ett loppisbord? Gå in på www.campusloppis.se!

> Stödspelning på Verket för de romska tiggarna

som just nu befinner sig i Umeå. Kira, My sound of silence, Polka Dot Slim, The Ambions och Hjärtkniparen står på scen. Inträde kostar 60 kr.

7-9 Teaterpjäsen ”Sara, Sara, Sara” om Sara Lid-

man spelas upp i Folkets Hus, Studion. Biljetter går att få tag på via Biljetcentrum.

9 Den islamska högtiden Eid Al- Adha firas. > Ung Vänster arrangerar fackeltåg på Rådhustorget till minne av Kristallnatten.

14

TEXT: Johanna Lernstedt Sjödin ILLUSTRATION: Tea Nygren, Nora Bergman

Julgala i EXEL Arena, Gammlia. Danny Sau4

Månadens span // Illustration Varför hänger tidigare elever fortfarande på Midgårdsskolan?

När du avslutat dina tre år här på Midgårdsskolan bör du känna en otrolig lättnad; Visst kan det stundtals vara trevligt här men det är trots allt en skola med allt vad det innebär. Efter gymnasiet kommer du förhoppningsvis känna en frihet som tar dig iväg från skolans områden mot en ljus framtid. Trots den nyvunna friheten tenderar utgångna elever att återigen komma tillbaka till Midgårdsskolan. Frågorna kring vad dessa elever fortfarande gör på skolan är många. DE HAR JU TAGIT STUDENTEN? Så vi frågade några före detta midgårdselever! Vad gör de på fortfarande på skolan?

Alfred Sahlén( fd. film-elev).

Vad gör du här?

Jag håller på med ett filmprojekt och passar på att snylta på vildmannens goda skolmat!

Lisa Bergman (fd. sam-elev) och Amanda Lindberg (fd. musik-elev).

Vad gör ni här?

Amanda har höstlov och är i Umeå igen så därför passade Lisa och Amanda på att åka till midgård för att träffa lite kompisar som fortfarande är kvar på skolan.

Måns Saari Jonsson( fd. natur-elev).

Vad gör du här?

Jag har lov så jag tänkte överraska mina vänner som fortfarande går på skolan med låtar de gillar. Det är lite av ett inside joke.

TEXT: Joen Marklund

ILLUSTRATION: Elsa Larsson

5

Krönikor

Tystnaden kring psykisk ohälsa måste brytas!

Varför är psykisk ohälsa en sådan tabu i det samhälle vi lever i? Varför anses det vara så fel att tala om?

Det finns alltför många som känner sig otillräckliga, misslyckade och värdelösa. Folk som lever med ångest, depressioner och nedstämdhet. Psykisk ohälsa anses vara fyllt av skam. Genom att läsa artikeln ”Bryt tystnaden om psykisk ohälsa”, som jag hittade på Aftonbladets hemsida, fick jag reda på att tre av fyra undanhåller sitt mående för omgivningen. Detta kan stödjas av en undersökning som Hjärnkoll, en nationell kampanj som arbetar för ökad öppenhet kring psykisk ohälsa, har genomfört. Jag tycker det är helt sjukt.

Oavsett vad det handlar om så är det någonting som man måste ta på allvar. Det handlar om att ta sig själv på allvar och att själv få må bra. Jag förstår rädslan och oron i att prata öppet om sina problem, det är trots allt jobbigt att prata om jobbiga saker. Jag är också medveten om hur klyschigt det här låter, men det är endast genom samtal du kan börja vägen till ett friskare liv.

Jag undanhöll mina diagnoser under två år. Under två år berättade jag inte om mitt mående för en själ. Jag kan ärligt säga att det inte hjälpte ett dugg,

utan snarare drog mig längre in i träsket. Hur ska jag kunna få hjälp om ingen vet om hur jag mår?

Första gången jag skulle träffa en psykolog var jag livrädd. Livrädd för att prata om mina känslor och innersta tankar. Livrädd för att gråta inför någon annan, för jag var säker på att tårarna skulle flöda. Men framförallt var jag livrädd för att andra skulle få reda på hur jag mådde.

Men gissa vad? Samtal och öppenhet kring psykisk ohälsa hjälper. Om vi ska skapa ett fungerande samhälle måste vi bryta tystnaden. Genom att prata öppet om sina erfarenheter släpper vi över lite av ansvaret och kan samtidigt hjälpa andra som också har det svårt.

Jag kan lova att du har modet och styrkan att ta steget som är så viktigt att göra. Tillsammans kan vi göra psykisk ohälsa accepterat att prata om. Så mitt sista tips till dig blir att om du känner ett behov av att prata med någon: tveka inte, sök hjälp!

TEXT: Sandra Peterson FOTO: Johanna Lernstedt Sjödin

Att undvika hänvisningscirkeln Inom det nuvarande vårdsystemet råder kris och det drabbar även den psykiatriska vården. Med hjälp av den här texten vill jag belysa ett av de problem som psykiatrin präglas av. Jag vill också uppmana dig som känner att du behöver hjälp att, trots brister i systemet, söka den hjälp du behöver. Det vill jag göra eftersom jag vet att den professionella hjälp en kan få genom den utbildade personal som jobbar inom psykiatrin, ofta kan vara till stor hjälp för den som behöver.

Den psykiatriska vården är till för alla och alla har rätt till den vid behov. Men trots detta kantas vägen till psykiatrin av problem. Det är svårt att få den vård man behöver och har rätt till. Många fastnar i den så kallade ”hänvisningscirkeln” när de söker kontakt med psykiatrin. Hänvisningscirkeln är en metafor som i det här fallet beskriver hur patienten i fråga tvingas utstå att slussas mellan skolkurator, primärvård, psykiatrin och ungdomsmottagning. Detta eftersom personal- och platsbrist ofta råder inom alla dessa organ.

Men trots att bristerna inom psykiatrin är många är det viktigt att uppmärksamma det positiva arbete som psykiatrin utför. Det är också viktigt att förstå att bristerna inom

den psykiatriska vården inte beror på dess personal, som ofta är tungt belastad av oräkneliga arbetsuppgifter, och som i regel gör vad de kan för att skapa en fungerande vård.

Personligen är jag, trots kunskapen om den problematik som finns inom psykiatrin, positivt inställd till vad den psykiatriska vården kan åstadkomma. Jag tror också att den misstro som många riktar mot psykiatrin i flera fall är ogrundad.

Vi människor är duktiga på att hålla huvudet högt och att förtränga de påfrestande tankar och känslor vi bär på.

Vi tycker om att klara oss på egen hand, vilket ofta faller tillbaka på oss själva. Kanske är det dags för oss att sänka den stolta gard vi så gärna håller fast vid?

Jag skulle vilja avsluta denna text genom att uppmana dig som mår dåligt att be om hjälp. Ibland har man behov som är omöjliga för anhöriga att bemöta och då kan kontakten med en utomstående underlätta. Jag vill med andra ord uppmana dig som mår dåligt att uppsöka profesionell hjälp, och ifall du gör det: Våga stå på dig! Kämpa för att du ska få den vård just du behöver. Ingen ska behöva fastna i hänvisningscirkeln.

TEXT: Linnea Brännström

6

Debatt

Barn- och ungdomspsykiatrin behöver ökade resurser Västerbotten är, enligt Sveriges kommuner och landstings hemsida ”Väntetider i vården”, den sämsta av Sveriges samtliga regioner på att ta emot barn och ungdomar inom den psykiatriska vården. Inte ens hälften av de patienter som kontaktade barn- och ungdomspsykiatrin i Västerbotten blev kallade till möte med vårdpersonal inom trettio dagar under perioden januari-augusti 2014.

Ovanstående faktum är ett allvarligt problem och svårigheterna med att komma i kontakt med psykiatrin leder till att många barn och ungdomar förbises när de försöker komma i kontakt med den psykiatriska vården.

Västerbottens läns landsting bör se över barn- och ungdomspsykiatrin i regionen samt skänka den större resurser för att på så sätt uppnå en vård som kan tillgodose allas behov.

Antalet barn och ungdomar som regelbundet besöker barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar runtom i landet är många. Enligt psykiatern Lena Flyckt är psykisk ohälsa ett av de snabbast växande folkhälsoproblemen idag (Svenska Dagbladet, 23:e oktober 2013) och för den redan tungt belastade vårdpersonalen är det mycket svårt att bemöta det enorma behov som finns och dessutom kontinuerligt växer.

Många unga tvingas kämpa för sin rätt till psykiatrisk vård men det är en kamp som få är i stånd att föra när man befinner sig i ett försvagat tillstånd.

Psykiatrin tvingas, på grund av skri-

ande resursbrist, prioritera de som anses vara ”svårast sjuka”. Det leder till att det viktiga arbetet med att fånga upp patienter i ett tidigt skede av psykiska problem, försummas. De patienter som inte bedöms vara i lika akut behov av vård placeras i kö, i väntan på vård. Trots ett behov som föreligger i det skede, när patienten söker sig till vården.

Den väntetid som den behövande tvingas möta är dessvärre lång, i vissa fall upp emot ett halvår. Och för den som är sjuk eller ligger i farozonen för att utveckla sjukdom, kan den långa väntetiden få allvarliga följder.

Många ger upp hoppet om att få den vård de behöver när de avvisas av psykiatrin. Karin Johansson, psykolog och utredare på Bris, säger till Dagens Nyheter att många unga upplever att de inte blir tagna på allvar av psykiatrin och att flera får höra att de inte är ”tillräckligt sjuka” för att få hjälp.

(Dagens Nyheter den 22:a juni 2013).

Vad agerandet från psykatrins sida innebär i praktiken är att unga tvingas må sämre innan de erbjuds vård.

Psykiatrin uppmanar alltså indirekt patienten att återkomma när dennes tillstånd försämrats ytterligare. Att säga så till en person som redan mår dåligt är detsamma som att ogiltigförklara personens känslor samt att föda en känsla av misstro gentemot psykiatrin hos denne.

Att tillgängligheten till den psykiatriska vården ser olika ut skapar en ojämlik vård som endast kan möta dina behov som patient ifall du bor inom rätt region. Så ska det inte vara.

7

Vården ska vara tillgänglig för alla oavsett var i landet man är bokförd.

Det är därför dags för landsting och kommuner runtom i Sverige att börja strida för de lokala barn- och ungdomspsykiatriska mottagningarnas tillgänglighet. Ökade resurser till den psykiatriska vården skulle dessvärre innebära stora kostnader och vården är redan, som många känner till, ett mycket skadat och skört organ som behöver ökat stöd på många fronter. Men resurser till psykiatrin är väl spenderade.

En upprättad kontakt med barnoch ungdomspsykiatrin kan i många fall vara avgörande för en ung människas psykiska välbefinnande. Det är därför viktigt att psykiatrin finns till hands för alla som behöver professionell hjälp och det med en gång. Barn och unga med psykiska besvär ska inte avvisas, snarare välkomnas, av psykiatrin. Den psykiatriska vården behöver även prioriteras och tas på lika stort allvar som den övriga vården. Kontakt med psykiatrin ska underlätta, inte försvåra, tillvaron.

TEXT: Linnea Brännström FOTO: Johanna Lernstedt Sjödin

Intervju med Inger Appelblad

Namn: Inger Appelblad Ålder: 36 Bor: Öst på stan Gör: jobbar som kurator på Midgårdsskolan för dans-, musik- och naturprogrammet Intressen: vara med min familj, film, musik

Inger Appelblad: ”Vi hjälper till att undanröja hinder” Vad finns en kurator till för?

Vi finns till för eleverna! Enligt skollagen finns elevhälsan för att hjälpa ungdomarna att uppfylla studiemålen, men oftast handlar det inte bara om studierna, utan livet runtom. Vi hjälper till att undanröja hinder, och det kan vara allt från att något är jobbigt hemma eller i relationer, till att man känner sig väldigt stressad. Sedan kan det också vara studieproblematik, till exempel läs- och skrivsvårigheter.

Vår uppgift är egentligen att kartlägga vad det är som gör att det känns jobbigt i en skolsituation, och att hjälpa till att se vad det då är som behövs förändras och vem det är som kan hjälpa till. Handlar det om att man behöver prata med en specialpedagog eller är det någonting utanför skolan man behöver hjälp med? Vi finns till för att hjälpa ungdomarna att klara skolan, men för att göra det är det också viktigt att se att skolan bara är en liten del av livet, som består av så

mycket annat också.

Hur går man tillväga för att kontakta en kurator?

Det snabbaste sättet är nog att man kommer förbi vårt kontor, men det kan vara lite svårt då vi oftast sitter upptagna i samtal, så då är mitt råd att man skickar ett sms eller ett mail där man skriver namn, klass och telefonnummer och ber att vi kontaktar en så att man får en tid. Annars kan man prata med en lärare eller elva, om man känner att man har förtroende för den personen, så hjälper denne dig att få kontakt med en kurator.

Mitt tips till de som tvekar över att kontakta oss är att testa att boka en första tid, då tar vi det tillsammans och ser vad det handlar om. Man behöver inte uppge vad det handlar om i meddelandet eller ha ett färdigformulerat problem, utan det räcker att man känner att man skulle behöva prata med någon, så tar vi det därifrån. Om 8

du bara tar det första steget och bokar en tid, då har du kommit en god bit på vägen!

Det är också viktigt att komma ihåg att om man känner att man inte vill ha kontakt här på skolan, så finns ungdomshälsan, de har också drop-in, man behöver ingen remiss eller så.

Annars kan man även kontakta vårdcentralen, till exempel om det gäller sömnproblem, stress eller annat, så elevhälsan är inte enda kontakten man kan ta. Även inom elevhälsan finns olika vägar såsom skolsköterskan och specialpedagog, beroende på vad man behöver hjälp med. Elevhälsan är ett team, och hellre att man tar kontakt med någon av oss än att man inte gör det alls. Bara man börjar någonstans och inte tänker att man måste bära allt själv. Är den psykiska ohälsan bland ungdomar större idag än förr, och hur borde man hantera detta?

Intervju med Inger Appelblad >> Detta är en jättestor fråga som berör oss på olika nivåer. Det gäller både det förebyggande arbetet vi gör på skolan, men också en bredare samhällsnivå.

En del menar att ohälsan är större, och om man ser sig omkring lever vi i ett samhälle med väldigt högt tempo, där höga krav ställs på både barn, ungdomar och vuxna. Vi ska prestera och räcka till i så många sammanhang. Vi är ständigt uppkopplade och tillgängliga dygnet runt. Jag skulle säga att stressen är större nu än vad den varit tidigare. Förändringar i samhället såsom ekonomiska kriser eller ökad främlingsfientlighet kan absolut påverka vårt mående. Den ökade tillgängligheten till information kan vara både positiv och negativ, mycket hemskt händer i världen och det är lätt att må dåligt över saker man inte känner att man själv kan påverka. Samtidigt får vi också mer bekräftelse om att vi inte är ensamma om att känna som vi gör.

Problemet måste därför också motverkas på olika nivåer. På skolnivå måste man ju fundera på det här med stress - har eleverna rimliga förutsättningar att hinna med allt och klara de krav som ställs? Sen tänker jag också att man behöver titta på det lilla – lever jag som jag vill göra? Visst är det bra att vi kan ta del av allt som sker omkring oss, men jag jobbar mycket med att minska synfältet och tänka över hur ens eget liv ser ut och hur man själv kan påverka situationen.

Hur vill jag leva, och vad hindrar mig att leva som jag vill? Vilka saker kan jag påverka, och vilka kan jag behöva jobba med att acceptera? Där kan man ibland behöva ta hjälp utifrån för att kartlägga situationen – allting kan man inte fixa på egen hand.

Hur skiljer sig synen på psykisk ohälsa idag jämfört med när du själv var ung?

Det är ungefär 20 år sedan jag själv gick på gymnasiet, men jag tror inte att jag och mina jämnåriga var lika medvetna om att det fanns kurato-

rer, till exempel. Jag får uppfattningen att man pratar lite mer öppet om att man har kontakt med kurator eller ungdomshälsan idag. Grubblandet och sökandet efter sig själv tillhör nog mänskligheten och utvecklingen från ungdom till vuxen. Det är något tidslöst, men man kan få känslan av att ungdomar mår sämre nu än tidigare.

Det är svårt att säga. Att man lär känna sig själv i den åldern skiljer sig inte från min tid som ung, men samhället förändras hela tiden, vilket självklart påverkar oss som lever i det.

Det är positivt att vi har ett öppnare klimat nu, och att elevhälsan arbetar förebyggande och med det friska som fokus, tidigare hette det till exempel elevvården, men nu har fokus istället lagts på det hälsofrämjande. Däremot är det viktigt att komma ihåg att även om psykisk ohälsa avdramatiseras, så får det aldrig förminskas.

Om du kunde träffa ditt eget gymnasie-jag nu och ge henne ett råd, vad skulle det då vara?

Livet blir bara bättre och bättre för varje år! Enligt mig är meningen med livet att lära sig att hantera det och hitta bra förhållningssätt. Självklart ska man bry sig om andra, men istället för att låta dem diktera villkoren ska man tänka över sin egen vilja. Även i 9

relation till andra är det en fördel att känna till sina egna behov. Alla erfarenheter ger ju någonting och även om livet går upp och ner och kan vara väldigt tufft ibland, så lär man känna sig själv genom det.

När jag var ung sa folk till mig att ”nu är allt så enkelt, vänta bara tills du blir vuxen”, men jag skulle istället ha velat ge mig själv positiv pepp. Jag tycker att det är ganska respektlöst att säga åt ungdomar att ”vuxenvärlden är värre” – alla är värda att tas på allvar och olika problem kan inte graderas på det sättet.

Man har ansvar för sitt eget liv och att göra det bästa av saken, men det betyder inte att man behöver trycka undan allting och hålla god min, utan snarare tvärtom, ibland behöver man möta saker. Det betyder heller inte att man behöver fixa allting själv, det är till exempel därför man ska ta kontakt med oss kuratorer. Ibland är att ta ansvar också att söka hjälp, och inse att man behöver stöd.

TEXT: Lejla Hajdarevic, Johanna Lernstedt Sjödin FOTO: Lejla Hajdarevic

Månadens midgårdare

Sebastian uppmanar: våga lyssna till dina behov

Månadens midgårdare, Sebastian, är arton år gammal och tredjeårselev vid ett av Midgårdsskolans estetiska program. Han är en av många ungdomar som lever med psykisk ohälsa, vilket påverkar hans liv dagligen. O(R) DENs utsända reporter Linnea Brännström har träffat Sebastian för att få svar på frågor om psykisk ohälsa men också för att diskutera möjliga faktorer till varför psykisk ohälsa drabbar allt fler unga samt hur man hittar strategier för att underlätta vardagen.

ver med och han berättar att han ofta känner starka skamoch skuldkänslor, vilka framkallar ångest hos honom. Han berättar också att gränsen mellan stress och ångest för honom är väldigt diffus och att hans tillvaro präglas av en slags stress som för honom kan vara svår att hantera emellanåt.

- När kraven på mig ökar succesivt ökar också stressen hos mig, säger han. Han tillägger sedan att han också lever med koncentrationssvårigheter.

Det är svårt för honom att sätta fingret på vad det är som framkallar stressen och ångesten. Han vet inte riktigt säkert. Jag ber honom att istället försöka sätta ord på de tankar han har kring psykisk ohälsa som ett växande problem hos ungdomar.

- Jag tror att många unga upplever en stor press från vuxenvärlden. Detta eftersom det är väldigt mycket som händer när man närmar sig den.

Sebastian säger att han tror att den stress många upplever kommer delvis från kraven som vuxenvärlden ställer på ungdomar.

- Man måste vara duktig, prestera i skolan och se till att skaffa en bra utbildning. Jag tror också att många känner att de blir värderade efter hur de presterar i skolan. Både hemma och av samhället.

Sebastian hänvisar tydligt till den så kallade ”betygshetsen” när han pratar om de faktorer som han tror är avgö-

Det är tisdag eftermiddag och jag träffar Sebastian i en av E-husets undangömda vrår. Vi slår oss ned på varsin sida om ett litet bord och jag berättar för Sebastian om syftet bakom intervjun och månadens nummer av O(R)DEN. Sebastian och jag har talats vid under ett tidigare tillfälle och när jag berättade för honom om temanumret vi planerade att göra var han positivt inställd till det planerade temat. Han var också positivt inställd till att göra en intervju.

När jag inleder intervjun påpekar Sebastian snabbt att han tycker att psykisk ohälsa är ett hälsotillstånd som inte tas på tillräckligt stort allvar.

- Psykisk ohälsa uppmärksammas inte särskilt mycket.

Man separerar ofta psykisk ohälsa från annan ohälsa och många tänker inte på att psykisk ohälsa kan vara ett sjukdomstillstånd precis som vilket annat som helst, säger han.

Jag ber Sebastian att berätta om den problematik han le10

Månadens midgårdare

”Jag tror också att många känner att de blir värderade efter hur de presterar i skolan” rande för den starka stress som flertalet unga lever med.

Han tycker att betygssystemet framkallar en känsla av att skolan är en tävling. Att betygen blir en tydlig markör för vilka som är duktiga och inte. En annan stressande faktor som Sebastian upplever är den dagliga tillvaron på gymnasiet. Han vittnar om en viss stämning bland eleverna som påverkar honom.

- Det finns en viss mentalitet på gymnasiet som får många att känna sig pressade att vara på ett visst sätt. Jag tror att fokus inom många kretsar ligger på att vara någon och att leva upp till olika saker, det kan för många vara ganska jobbigt.

Sebastian berättar sedan att ankomsten till gymnasiet var en stor omställning för honom. Innan han kom till Midgårdsskolan hade han gått på en skola där de flesta alla kände varandra sedan innan. Han säger att det, trots konflikter och intriger, fanns en stark sammanhållen stämning på den skolan, men att han inte upplever samma stämning nu på gymnasiet.

Sebastian är en av många som har sökt professionell hjälp för sitt mående. Han säger till mig att han har goda erfarenheter av sin vårdcentral och av psykiatrin. Han berättar att han har känt att han inte vill prata om sitt mående tillsammans med sin familj och att han därför upplevde en stor lättnad när han fick kontakt med en psykolog. Han tyckte att det var skönt att få prata ut med någon som för honom var helt okänd. Midgårdsskolans personal har också bemött Sebastians behov så gott som de har kunnat. Han har känt att personalen på skolan har hjälpt honom och försökt underlätta för honom.

Han uppmanar den som mår dåligt att våga lyssna till sina behov och söka professionell hjälp ifall man tror att man skulle behöva det. Att söka professionell hjälp var ett stort steg för Sebastian, som säger att han tidigare jämförde sig själv och sitt mående med andra.

- Ibland tänker jag att det inte är synd om mig egentligen eftersom det finns folk som har det mycket värre än mig, säger han eftertänksamt men påpekar snabbt att han är medveten om att det är tankar som ställer till det för honom. Han vet att det är viktigt att inte jämföra sig själv och sina känslor med andra och andras känslor.

- Alla upplever olika. Man ska inte vara rädd för att ta plats och man ska försöka att inte förtränga sina känslor.

Känslor är alltid viktiga och man kan inte jämföra sig själv med andra ifall man vill må bättre.

Sebastian heter egetnligen något annat.

TEXT: Linnea Brännström FOTO: Arrangerat

11

Mode SOCKERSÖT TYLL

På catwalken hos: Burberry Prorsum, Delpozo, Christopher Kane.

Tyll, som vanligtvis bara går att hitta i extravaganta couture-klänningar, fanns denna säsong att se på Ready-To-Wear visningar i såväl London som New York. Pastellfärgade prinsessklänningar och tuffa tyllkjolar i gult och svart fanns bl.a. att se på Burberrys (extremt långa) catwalk. Nu har du chansen att leva ut barndomens prinsessdrömmar! Eller varför inte ta tillfället i akt och gå in i rollen som prima ballerina?

Trendtips: Tyll är ett dramatiskt material som kräver en dos mod och självförtroende för att bäras upp väl och är därför inget tyg för den mesige minimalisten!

LJUST & MINIMALISTISKT

På catwalken hos: Céline, Calvin Klein Collection, Hermès.

Tycker du att det låter helknäppt att blanda mönster med mönster? Tur för dig att minimalistiskt alltid är rätt. Investera i tröjor och kappor av det lite längre slaget och satsa på byxor av helt rak modell! Den här säsongen byter vi väldigt gärna ut mycket av det svarta och marina mot vitt, beigt eller kanske ljusgrått. Ta gärna den minimalistiska looken längre genom att strunta I både smink, smycken och bylsiga accessoarer.

Trendtips: Bryt av en annars helljus look med ett par skor eller en accessoar av mörkare färg.

BALLET BOYS!

På catwalken hos: Rick Owens, Dries Van Noten, Bottega Veneta.

Speaking of ballet... På herrsidan har trenden med dans, och framförallt balett, varit väldigt på tapeten denna säsong. På catwalken struttade unga män med uppknäppta skjortor och skor liknande de teknikskor som används inom baletten och tankarna drogs snabbt till balettgiganter som Nureyev och Baryshnikov. Stilen är elegant och ledig och kan enkelt återskapas med hjälp av skjortor, öppna skor och byxor med hög midja.

Trendtips: Den här looken gör sig bäst med ett rejält mått elegans och självsäkerhet!

70-TAL!

På Catwalken hos: Saint Laurent, Louis Vuitton, Tom Ford.

Disco-glam eller Hippie-chic? Det är helt upp till dig! Förra säsongen visade tydliga 60-talsvibbar och den här gången är det utan tvekan 70-tal som gäller! (Kanske blir det 80-tal som regerar AW15? Hmm...) Satsa på utsvängda jeans och retro blommönster! Leta på vinden efter gamla godingar eller shoppa loss på second hand butikerna!

Trendtips: Kolla in That 70s Show för grym stilinspo!

12

Mode BLOMMIGT

På catwalken hos: Oscar de la Renta, Erdem, House of Holland Blommor på våren!? Nej, särskilt banbrytande är det inte, men ändå en trend som känns rätt varje säsong. Speciellt för den här säsongen är att blommorna gärna får vara tredimensionella!

Oscar de la Renta, som gick bort nyligen, visade i sin allra sista kollektion upp en pastellfärgad och rosenskimrande dröm. Hos Erdem skapades det mystik med blommor i grönt och blått mot svart botten och där visades det att blommor inte behöver vara gulliga och att man kan använda sig av betydligt mer än bara rosor och tusenskönor.

Trendtips: Blommor

DENIM, DENIM, DENIM!

På catwalken hos: Prada, Junya Watanabe man, Gucci.

Håll hårt i jeansjackan, för i vår är den hetare än någonsin! Den modige bör satsa på en Canadian Tuxedo och investera i byxor, skjorta och jacka; allt helt i denim. Känner du dig mindre modig, men ändå vill prova något nytt så varför inte ta saken i egna händer och styla om din jeansjacka? Ibland räcker det med en liten förändring för att ge nytt liv åt ett plagg!

Trendtips: Denim är så mycket mer än bara blå jeans! Våga kliva ur din denim-comfort zone!

SPORTS LUXE!

På catwalken hos: Alexander Wang, Topshop unique, Moncler Gamme Bleu.

Trenden tog fart under förra säsongen när i princip alla (t.o.m. Chanel) visade sneakers på catwalken och trenden verkar klamra sig kvar även under denna säsong. Alexander Wang visade i år klänningar och supercoola väskor inspirerade av sneakers och Topshop Unique visade i London en kollektion som var fylld av tenniskjolar, meshinslag och sportiga ränder! Kom bara ihåg att det inte är särskilt Sports Luxe att ha på sig träningstights i skolan...

Trendtips: Matcha gärna sportiga kläder med glammiga accessoarer!

EXTREMA FÄRGER & MÖNSTER

På catwalken hos: Maxime Simoëns, Roberto Cavalli, Comme des Garcons Shirt.

Om minimalism inte riktigt din grej så är det här trenden för dig! Nu är det fritt fram att bli wild and crazy och experimentera med mönster och färg Våga uttryck dig själv genom dina kläder och strunta i alla regler och måsten. När det kommer till denna trend är det svårt att misslyckas! Stora mönster och vilda färgkombinationer kommer vara så rätt i sommar.

Trendtips: Prova dig fram en färg i taget och var inte rädd för att matcha mönster med mönster!

TEXT: My Behm

13

Streetstyle på Midgård både bra och sämre dagar.

Månadens streetstyle handlar om hur eleverna resonerar om huruvida ens mående har en koppling till hur en klär sig.

De långa och mörka vinterdagarna närmar oss. Plötsligt prasslar de frusna löven på marken när vi promenerar och solljuset smyger inte fram lika ofta som det brukar göra längre. Trots att livet rullar på som vanligt så innebär det

Tycker du det finns en koppling mellan ditt mående och hur du uttrycker dig genom de kläder du har på dig? I så fall hur?

Manuel Andersson, BL1 Ibland kan det påverka, men inte alltid. Är jag nedstämd och är på dåligt humör så bryr jag sig inte så mycket om vad jag har på mig. Däremot när jag är glad och är på bra humör så kan det bidra till att jag satsar lite mer på kläderna.

Johan Runeby, SA3A Ja, det tror jag. När jag är ledsen så bryr jag mig inte lika mycket vad jag har på mig och när jag är glad så tar jag på mig andra kläder. Det beror på.

Cecilia Hammarberg, FI2 Ja, det tycker jag. När jag är extra glad så klär jag mig lite mer färgglatt, ifall jag känner mig självsäker eller har haft en bra träning dagen innan så vill jag visa upp lite mer, eller mår jag lite sämre vissa dagar eller känner mig utmanad så klär jag mig efter humöret.

Klädstilen är också som musikstilen, vissa följer trenderna, vissa skapar egna och vissa har inget intresse för musiken.

Men man lyssnar oftast på låtar som säger det man känner, och likaså är det med kläder, tycker jag!

Ellen Hjort, IB1 Det beror på, när jag känner mig ledsen så tycker jag om att ha på mig varma kläder så jag slipper frysa!

Dagarna jag vill känna mig fin är jag mer välklädd, annars tar jag bara på mig något. Huvudsaken är att det ska vara bekvämt.

TEXT & FOTO: Linh To Phuong

14

Midg책rdelevernas bek채nnelser

TEXT & KOLLAGELAYOUT: Anonym

15

Poängjakten

LÅT & ARTIST MATRÄTT PLATS PERSON

5

4

3

Programledaren har Pirre och Mackan till sin hjälp.

De huvudsakliga ämnena är inredning och matlagning.

2

1

5

Sången släpptes den 4 augusti 2014 av bland annat Young Money Entertainment.

4

“Den här snubben vid namn Michael som brukade åka motorcykel” nämns i låtens text.

3

Låten framförs av en aktuell kvinnlig hiphopsångerska.

2

Samma artist är även känd för låtar som “Starships” och “Super Bass”.

1

5

4

3

2

1

Detta program sändes för första gången år 2008 på TV4.

”Har det hänt någon gång att du nästan blivit förälskad i en sten?” för att citera programledaren.

Med sina bara fötter och sitt fantasifulla sinne sprider programledaren kärlek till det svenska folket om somrarna.

“Omg look at her butt”.

Rätten har rötter i Mexiko och betyder ”bunt” på spanska.

Vissa gillar banan i sin, något som många tycker är lite knas.

I varje livsmedelsbutik är flera hyllmetrar dedikerade till denna maträtt.

Om fredagsmyset varit en nation hade detta varit nationalrätten.

Rätten består av hårda eller mjuka bröd bakade på majsmjöl fyllda med bland annat guacamole och kryddad köttfärs.

5

4

3

2

1

Gul byggnad i ett spansktalande land.

Här finns femstjärniga möjligheter till sol, bad och galej.

Efter ett besök här under årets varmaste månader är du ett givet namn på höstens barturnéhimmel.

Här kan du drömma sött i rum med namn som “Solo”, “Rock” och “Ocean”.

Inspelningsplats för såpa som just nu går på TV3 måndag-onsdag 22.00.

5

4

3

2

1

Skådespelerskan/aren född 1991 i soliga Kalifornien.

Fick sitt genombrott tack vare filmen “The Descendants” där hen spelade en av huvudrollerna.

Personen gjorde filmdebut år 1999 med filmen “Replacing Dad”.

Hen kallas ibland Skådespelerskan för ”Shai” av sina är mest känd för närmare vänner. huvudrollen i filmerna “Divergent” och “The fault in our stars.

Svar: film & TV: Sommar med Ernst, låt & artist: Nicki Minaj - Anaconda, maträtt: tacos, plats: Paradise Hotel-hotellet, person: Shailene Woodley

FILM & TV

I poängjakten ska du försöka lista ut svaret med hjälp av så få ledtrådar som möjligt. Klarar du det på första ledtråden får du 5 poäng, behöver du två ledtrådar får du 4 poäng osv. Facit finner du längst ned på sidan.

TEXT: Rebecka Viklund Elstad, Agnes Linderholm, Kristina Bergquist

16

Quiz

Vem är du i Paradise Hotel?

Facit hittar du längst ned på sidan!

1. Hur skulle du beskriva din tillvaro? a) Helt amazing b) Det är fan skönt asså!! c) Det funkar, jag har läget under kontroll. d) Livet är en fest. e) Mitt liv är så fucking äckligt!

4. Vad skulle du helst tautera in? a) Nåt litet och delicate b) En låttext som betyder mycket för mig c) Stjärnor är snyggt! d) Helst en sleeve, kanske med rosor e) En fin vänskapstatuering

2. Vilken är din favoritlåt? a) Miley Cyrus – Party in the U.S.A. b) Stiftelsen – Vart jag än går c) Martin Garrix – Animals d) Rebecca & Fiona – Holler e) Eminem ft Rihanna – Love the way you lie

5. Vad har du för inställning till Paradise Hotel egentligen? a) I’ll try not to get my heart broken... b) Jag är taggad på att ha kul och hitta nån fin kanske! c) Jag är här för att spela spelet d) Nu är jag redo för revansch e) Trust no bitch...

3. Vad har du för framtidsplaner? a) Vill leva the American dream! b) Bli singer-songwriter c) Jobba som klubbmanager d) Resa, arbeta som bartender, kanske blogga lite e) Bara gå vidare med livet och bli lycklig

TEXT & ILLUSTRATION: Carolina Asbaghi Sandström, Lejla Hajdarevic

Flest A = Ylva , flest B = Kristian, flest C = Smail, flest D = Paow, flest E = Saga 17

Horoskop Skorpionen (23/10 - 21/11)

Skorpionen är bedrägligt lugn men det finns inom den också en passion olikt något annat. Hatet inom skorpioner är starkt men kärleken likaså.

Skorpionen är väldigt modig och hemlighetsfull, hen är en riktig god människokännare och de har en stark medkänsla för ”verkliga” problem. De kan dock skita i de mindre problemen och tål därför inte människor som klagar för mycket. Liksom skorpionens kryddiga temperament är maten unik. Skorpioner är finsmakare som kräver komplexa smakupplevelser.

Allmänt: enligt Lilla björns golande väntar skolstressen runt hörnet. Men dig inte, du lär ha kontroll över situationen då du är i en extra kreativ zon i november. De båda kombinerat hjälper dig hitta nya studietekniker.

Midgård: unna dig lite naps E-husets vilorum.

Safe place: sängen, november månad blir kall men bekväm.

Framgång: du kommer ha mycket money i bakfickan, gå bara inte dina päron på nerverna. Det blir tufft, we know.

Stenbocken (22/12 - 20/1)

Skytten (22/11 - 21/12)

Allmänt: du tacklar svenskauppgifterna som ingen annan denna månad, utan galans eller vett. Ditt humör är dock på topp och äntligen upplever du stressfria skolveckor.

Den 15:e festar du som ingen annan partyfågel!!

Midgård: det krånglar sig i röda rummet, både tekniskt och känslomässigt.

Safe place: E2025 Framgång: Haffa Guzz– Lilla Namo

Allmänt: man kunde höra ett häftstift träffa marken efter din senaste powerpoint-presentation. Det var ett stolpskott men inget att vara orolig över.

Din lärare var hänförd och upp över öronen intresserad av ämnet.

Midgård: zzzzZZZZZ….

Safe place: Pressbyråns varma lokal Framgång: den vanlige tidsoptimisten kommer finna sig själv i tid för en gångs skull.

Vattumannen (21/1 - 18/2)

Fiskarna (19/2 - 19/3)

Allmänt: som Orion bär du bälte i november. Du blir mer experimentell med din klädstil och det verkar fungera för dig. Hösten färgar av sig på kläderna och din annars färgglada stil blir mer gråskalig och dirty:-) Midgård: de blåa sofforna i E-huset blir ultimata hängstället för håltimmarna. Mycket plugg och prat.

Safe place: ta skydd i tunnlarna!!!

Framgång: petsionärer älskar dig, det kommer ta dig långa vägar.

Allmänt: tro det eller ej men november är din månad. Stressen glider av dig och du har hittat ett fridfullt inre hos dig själv.

På Midgård: nemas problemas för dig då du har hittat räkmackan du kan glida på likt ett fiskstim.

Safe place: Midgård! Hela tiden Midgård – stället där o(r)den får flöda!

Framgång: sunda ord sipprar ur dig, dock når det andras öron som goja …

18

Horoskop Väduren (20/3 - 19/4)

Oxen (20/4-207/5

Allmänt: du är ambitiös. Du är flitig.

Du är fokuserad. Ändå är det som att solen saknar strålar.

På Midgård: du förstår inte vad de andra menar när de pratar om fritiden. Vad är det ens?

Safe place: sträva mot låga temperaturer och höga höjder, där ska du finna ditt blomster.

Framgång: Det här är inte rätt månad att försöka få eld på stickan.

Allmänt: du kan inte riktigt få grepp om vad som händer. När är det prov?

När ska inlämningarna in? Allt är som en flytande röra som inte vill övergå till varken fast form eller gas.

På Midgård: Du känner inte golvplattorna under dig eftersom ditt hjärta svävar högre än vanligt.

Safe place: väggar med stora genomskinliga blommor kommer aldrig svika dig.

Framgång: när ljusen har brunnit ut står du inte ensam kvar.

Tvillingarna (21/5 - 20/6)

Allmänt: november är bara som en lång väntan till december. Det är då det händer saker. För att stå ut under november; utmana dig själv och leta efter kvinnan med spaden.

På Midgård: där lär sökandet inte gå så bra.

Safe place: om en klarar en utmaning blir en nöjd med sig själv. Är en nöjd känner en sig safe.

Framgång: DIN framgång är i DINA händer. Se till att hålla ögonen öppna efter alla grävbara saker.

Kräftan (21/6 - 21/7)

Allmänt: nerverna är på helspänn.

Från tå till topp har du en otrolig kontroll. Du vill utvidga kontrollen. Sprida den i en vid cirkel runt din omkrets. Ibland vill dock inte kontrollen sträckas ut längre än till fingrarna.

På Midgård: tipp topp tommen opp!

Vad var det stress var nu igen?

Safe place: det är bäst att inte leta, med risk att inte finna.

Framgång: ledsen att säga det, men näe.

Lejonet (22/7 - 22/8)

Allmänt: håll dig borta från mjölkmaskiner, tetrapaket och vattenglas. November blir lite vingligt så försök tysta din äventyrslust så mycket det går.

På Midgård: lite pinsamheter kanske sker i skolmatsalen denna månad Safe place: inte Vildmannen i alla fall.

Framgång: saker och ting kommer i rullning för dig i november. Det kanske går lite trögt till början med trötta morgonar men det löser sig till slut.

Jungfrun (23/8 - 22/9)

Allmänt: ”ack, o ack!” sprids runt din axlar där du skrider fram. Bry dig inte om det! Denna månad är det din inre röst som styr.

På Midgård: är det bara du, eller har skolan övergått till en hiskelig blåskala?

Safe place: blått är lite känsligt faktiskt, men undvik rött till det yttersta.

Framgång: oddsen är höga för att du ska lyckas – se bara till att få bort det blå.

Vågen (23/9 - 22/10)

Allmänt: månaden kommer svischa förbi liksom Athenas mantel. Du kommer plocka upp lite nya intressen och november blir en produktiv månad. Akta dig för isfläckar och katter.

På Midgård: klant, du tappar bort saker hit och dit! Förhoppningsvis finns lite av grejerna i hittalådorna på skolan.

Safe place: håll dig till väggarna...

Framgång: sällan ser man dig utan ett leende på läpparna. Din glada tillvaro kan lysa upp ett rum, även nu i höstmörkret.

TEXT: Edit Landström, Alva Nylander ILLUSTRATION: Alva Nylander

19

ÄR DU INTRESSERAD AV ATT BIDRA TILL O(R)DEN ELLER VILL DU VETA MER OM TIDNINGEN? kom på

REDAKTIONSMÖTE INFÖR DECEMBERNUMRET ONSDAG 12 OKTOBER 15:00 i E2059

FIKA I MASSOR UTLOVAS!!!!!