VETENSKAP # 6/7–2016 www.optikbranschen.se
Sommar och många nya kollegor
T
ill er som nu avslutat er utbildning till optiker och er optiker som har fattat beslutet och genomfört magisterutbildningen, grattis till examen. Nu är dessa utbildningar slutförda, men glöm inte att man aldrig slutar att lära sig och inom vår bransch sker ny forskning hela tiden. Det gäller att vara uppdaterad på nya rön och få ny kunskap. Ett sätt är att läsa vetenskapliga artiklar och därför hoppas jag att ni som under året har gjort examensarbeten vill skicka dem så att era kollegor kan få ta del av dessa. En del har kommit in men det finns fler och jag ser fram emot att även få ta del av dessa. Ni som gått på LNU, ge mig era kontaktuppgifter så att jag kan meddela när era examensarbeten är aktuella för tidningen. Min tanke är att i varje nummer kunna publicera ett examensarbete och en internationell artikel och förhoppningsvis kan dessa komplettera varandra och därmed ge fler en passande nivå på artiklarna. Eftersom att en del önskar artiklar av hög och djup nivå medan andra vill ha svenska mer lättlästa artiklar så får alla på detta sätt något som passar. När den svenska artikeln är läst kanske den engelska kan vara överkomlig att läsa, om de är inom samma område.
Den första artikeln här är ett examensarbete som gjorts under grundutbildningen i år. Här har undersökts om det är skillnad på bland annat läshastighet och förståelse vid läsning på papper eller olika digitala medier. Det är mycket spännande och om tankarna går till de med dyslexi som ofta får en padda att läsa på istället för att läsa på papper så ger resultaten en tankeställare. Artikel nummer två är en studie gjort för att se hur konvergensen påverkas vid konvergensträning, detta på personer även utan uttalade problem. Båda dessa artiklar handlar om läsning och arbete på nära håll och även om det nu är sommar och som för de flesta ger mer ledighet så kommer hösten och det är ofta då som personer märker av att närarbetet är jobbigare. Läs artiklarna och se till att vara uppdaterade när dessa patienter kommer till er. Denna gång finns det en artikel på Optikbranschens hemsida och en finns där genom länk. Frågor till dessa finns som vanligt på Optikerförbundets hemsida. Där finns även information om en del av de SOFEP-kurser som är planerade att ges under hösten. Hoppas att ni får en skön och avkopplande sommar, trevlig läsning. CATARINA ERICSON
n Artikel 1: ”Förståelse, Astenopi och Läshastighet; Skärm vs. Papper”.
2
n Artikel 2: Disparity vergence responses before versus after repetitive vergence therapy in binocularly normal controls
8
Catarina Ericson är OPTIK:s vetenskapsredaktör. Hon är MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. e-post: catarina@c-optik.se
2 OPTIK VETENSKAP # 6/7–2016 n
Redaktörens kommentar:
Resultatet är riktigt spännande att läsa men för att förstå hur det framkommit ska absolut metoddelen också läsas.
Förståelse, astenopi och läshastighet; skärm vs. papper Författare: KARIN JOHANSSON Karolinska institutet
BAKGRUND I dagens samhälle har användningen av olika typer av skärmar ökat enormt senaste åren. Datorer och surfplattor har börjat spela stor roll båge i skolor, på arbetsplatser och på fritiden. Tiden framför en skärm är hög för barn och detta visar bl.a. studien (Andersson et; al., 2008) En stor, delvis obesvarad, fråga är om detta påverkar inlärningen hos människor. Hur skiljs även komforten mellan olika skärmar och papper att läsa på sett till astenopiska besvär. Är det samma belastning att läsa på en skärm som på ett traditionellt utskrivet papper? I denna studie ska detta testas. Det ska även utvärderas hur läshastigheten skiljer sig mellan de olika sätten att läsa. Ännu är detta ett smalt utforskat område men otroligt aktuellt i tiden. Framför allt är skillnaden i inlärning och förståelse något det forskats relativt lite om. Särskilt med tanke på den förändring som skett gällande en ökad datorisering i skolmiljön och på många arbetsplatser. Flertalet studier har utvärderat andra skillnader mellan skärm/papper. En studie (Chu et. al, 2014) har visat att människan gör fler ofullständiga blinkningar vid läsning på datorskärm än vid läsning på papper. En annan studie (Gill et; al., 2013) har undersökt skillnader mellan att läsa på skärmar och papper hos patienter med stabil våt AMD.
Många människor föredrar än idag, trots all datorisering, att läsa texter och studera på papper. Människor använder datorer eller andra skärmbaserade apparater till många saker men när det kommer till att grundligt läsa en text föredrar de flesta att läsa den på ett utskrivet papper (Buzzetto-More et. al., 2007) Syftet med denna studie är att studera hur inlärningen, d.v.s. den grundliga förståelsen utav texten påverkas både från en typ av skärm till en annan typ utav skärm och från skärm till papper. I studien ska det även utvärderas hur läsupplevelsen skiljer sig från de olika typerna av instrument. Studien ska även utvärdera synbelastningen ur ett subjektivt perspektiv, t.ex. dubbelseende, huvudvärk, suddighet, astenopi etc. Enligt en nyligen gjord studie (Mangen et; al., 2013) har det visats att förståelsen utav en text skiljer sig mellan läsning på skärm och papper. I studien (Zambarbieri & Camiglia, 2012) visades att medelfixationen, hur länge man fixerar vid varje ord, skiljde från Pc, Ipad, Kindle och bokläsning. Skillnaden visades mellan Pc och Ipad och mellan Pc och Kindle men inte mellan Kindle och Ipad till bokläsning. Fixationen visades vara längre vid läsning på Pc än vid resten av lästesterna. En teori för detta är att Pc:n är den ända skärmapparaturen utav dessa som personen ej håller i sin hand och läser vilket ger en mindre ”normal” läsupplevelse.
3 n
Figur 1. Uppställning av instrument i undersökningsrummet på Marianne Bernadotte Centrum.
Det finns många faktorer som skulle kunna påverka läsupplevelsen och inlärningen vid läsning på skärm såsom störande ljus och flimmer, kontrast, avstånd och sättet instrumentet används på. Tanken med denna studie är att det ska vara tillåtet att ändra vissa utav läsförhållandena som man vill. T.ex. zooma in och ändra avstånd till och från skärm/papper. Allt för att studien ska reflektera en så normal situation som möjligt över hur instrumenten används i vardagslivet. Ljusstyrkan kommer förbli konstant för alla deltagarna för att resultaten verkligen ska kunna jämföras korrekt. Resultatet från denna studie kan förhoppningsvis bredda synen på den höga användningen av skärmar och ge mer förståelse för vilka konsekvenser det kan ge. METOD OCH GENOMFÖRANDE I studien användes 4 olika tester: Surfplatta, datorskärm, Kindle och vanligt utskrivet papper. För att förhindra uppkomsten utav trötthet på samma test varje gång
varierades ordningen på testerna. I studien varierades även vilken text som lästes på vilket instrument. För att balansera detta på 4 test användes 16 testpersoner. Testerna utfördes i ett rum på Marianne Bernadotte Centrum, Karolinska institutet, S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm. Rummet var upptänt med lysrör och fönstret var täckt med mörkläggningsgardin för att det skulle ge samma ljusförhållande för alla 16 deltagare oavsett ljusmängden utomhus. Deltagarna var i åldrarna 21-32 år, medelåldern var 25,5 år. 9 stycken var kvinnor och 7 stycken var män. Personerna var alla optikerstudenter på S:t Eriks ögonsjukhus. Kriterier för deltagande var att vara frisk, ha normal läskapacitet (ej dyslexi) och vara någorlunda van vid tekniska apparater. Innan testet utfördes kontrollerades även närvisus på vardera deltagare. Närvisusen fick vara som lägst 5 punkter för att utesluta lässvårigheter p.g.a. dålig syn. I rummet riggades följande apparaturer upp; en datorskärm i form av en bärbar dator (modell: Dell
4 OPTIK VETENSKAP # 6/7–2016 n
Precision M4600, 15,6 tum), en läsplatta (modell: Kindle Paperwhite 3, 6 tum), en surfplatta (modell: Ipad 2, 9,2 tum) och ett häfte med papperskopior (Vitt papper med svart text i textstorlek 14), Figur 1. Testpersonerna blev från början informerade om vad testet gick ut på. Innan testet utfördes fick testpersonerna skriva under att de tagit del av informationen om studien och fylla i ett papper med kontaktuppgifter. Deltagaren blev informerad om vilken ordning texterna skulle läsas. Vardera text tog ca: 10 minuter att läsa och bestod av ca: 3000 ord, typsnittet var Times new roman och textstorleken var 14. Texterna var utdrag ur skönlitterära böcker med jämförbar svårighetsgrad. Detta var tidigare framtestat utav forskarna på MBC. Till varje text hörde 5 stycken förståelsefrågor om det man just läst. Frågorna till varje text skulle besvaras direkt efter att texten var läst innan man började på nästa text. Till var och en av texterna hörde även 15 stycken frågor om synupplevelsen, 8 stycken frågor om läsupplevelsen och 6 stycken frågor om belastningen. Frågorna om synupplevelsen besvarades i form av 5 stycken alternativsvar, från ”aldrig” till ”ständigt”. Frågorna om läsupplevelsen besvarades i form av skalor där ”0” var ”låg” och ”100” var ”hög”. På samma sätt besvarades frågorna om belastningen. Frågorna omfattade, lätthet, effektivitet, läsförståelse, stimulans, inlevelse, bekvämlighet, naturlighet, koncentration, mental belastning (Hur mycket mental och perceptuell aktivitet som krävdes), fysisk belastning (Hur mycket fysisk aktivitet som krävdes), temporal belastning (Hur mycket tidspress i förhållande till hastigheten uppgiften utfördes i), prestation (Hur väl det kändes som att målet lyckades utföras), ansträngning, frustration (Hur osäker, frustrerad och stressad man kände sig i motsats till säker och nöjd) och synbesvär. När alla texter var lästa och alla frågor besvarade rangordnades vilken typ utav läsningsinstrument som föredrogs från ”mest” till ”minst”, där 1 var det som ansågs bäst och 4 var det som ansågs sämst. I rummet ställdes det även in en kamera för att kunna kontrollera att deltagaren gjorde som det var sagt utan att behöva ha någon som hängde över axeln inne i rummet. Detta p.g.a. att slippa så mycket störningsmoment som möjligt. Tack vare kameran var det även möjligt att räkna ut en ungefärlig läshastighet genom att se när personen började respektive slutade läsa varje text och när de bytte blad. Ingen tidsgräns fanns utan varje deltagare fick läsa varje text i sin takt från början till slut. Men när väl frågorna börjat besvarats fick personen inte gå tillbaka och titta i texten. Som tack för deltagande i studien bjöds det på fika efteråt. Resultatet analyserades med hjälp av repeterande ANOVA-test i statistikprogrammet InStat.
RESULTAT Läshastighet Totala läshastigheten visade ingen signifikant skillnad mellan de olika instrumenten och papper (P: 0,6554). Inte heller läshastighet sett till ord i texten (P: > 0,05). Läsförståelse Förståelsen visade ingen signifikant skillnad. De flesta utav testpersonerna svarade rätt på 5/5 eller 4/5, se Figur 2. Belastning Belastning visade totalt en signifikant skillnad (P: 0,0003) där en skillnad visades mellan datorskärm/ papper, Ipad/papper och datorskärm/Kindle. Där datorskärmen ansågs sämst, sedan Kindle och sist papper, se Figur 3. Belastningen var uppdelad i 6 olika faktorer. Mental Belastning: Ingen signifikant skillnad (P: 0,4205) Fysisk belastning: Ingen signifikant skillnad (P: 0,0588) Temporal belastning: Visade signifikant skillnad (P: 0,0130) med skillnad mellan datorskärm och Ipad. Där Ipad var bättre än datorskärm. Prestation: Visade signifikans (P: 0,0125) mellan datorskärm och papper, där papper var bäst. Ansträngning: Var signifikant (P: 0,0499) mellan Ipad och papper där papper var bäst Frustration: (P: <0,05) med skillnad mellan Ipad och papper där papper var bäst. Synbesvär Synbesvär visade totalt en signifikant skillnad (P: 0,0084) mellan datorskärm och papper, Ipad och papper där papper ansågs ge minst synbesvär, se Figur 4.
Figur 2. Diagram av medelpoängen för läsförståelsefrågor.
5 n
Läsupplevelse Läsupplevelse visade totalt en signifikant skillnad (P: <0,0001) mellan datorskärm och Kindle, datorskärm och papper och Ipad och papper, där papper och Kindle ansågs ge bäst upplevelse vid läsning, se Figur 5.
Figur 3. Diagram av medelpoängen för belastningen. Skala 0-100.
Figur 4. Diagram av medelpoängen för synbesvär. Skala 0-100.
Figur 5. Diagram av medelpoängen för upplevelse. Skala 0-100.
Läsupplevelsen var indelad i 8 olika kategorier: Svårighetsgrad: Visade ingen signifikant skillnaden (P: > 0,05) Effektivitet: Var signifikant (P: 0,0007) med skillnad mellan datorskärm och Kindle och stor signifikant skillnad mellan datorskärm och papper (P:<0,001) där Kindle och papper var mest effektivt att läsa på. Subjektiv läsförståelse: Ej signifikant (P:>0,05) Stimulans: Visade signifikant skillnad (P: 0,0123) med en skillnad mellan datorskärm och papper där papper gav bäst stimulans vid läsning. Inlevelse: Signifikant (P: 0,0024) med skillnad mellan datorskärm och papper, och Ipad och papper där papper gav bäst inlevelse. Bekvämlighet: Signifikant (P:<0,05), med skillnad mellan datorskärm och papper, datorskärm och Kindle, Ipad och papper. Naturlighet: Visade en stor signifikant skillnad (P: <0,0001) datorskärm och Kindle, datorskärm och papper, Ipad och Kindle, Ipad och papper där Kindle och papper var det som gav bäst naturlighet av läsningen. Koncentration: Signifikant (P: 0,0,0034) med skillnad mellan datorskärm och papper där papper gav bäst koncentration vid läsning. Rangordning: Vid rangordningen av det som föredrogs fanns en stor signifikans (P: 0,0006) med en skillnad mellan datorskärm/Kindle, datorskärm/papper och Ipad/papper. 6 procent föredrog datorskärm framför de andra instrumenten och 63 procent tyckte att dator var sämst att läsa på. 44 procent tyckte att papper var bäst att läsa på och 0 procent tyckte papper var sämst. 19 procent föredrog Ipad och 25 procent tyckte Ipad var sämst. 31 procent föredrog Kindle och 13 procent tyckte den var sämst att läsa på. Papper visades vara det som de flesta tyckte var det de föredrog om de skulle läsa en längre text. Datorskärm visades vara det som de flesta tyckte var sämst att läsa en längre text på. Kindle visades vara näst bäst och Ipad näst sämst att läsa på. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Resultatet av studien visar tydligt att överlag finns en skillnad i läsning mellan skärmar och papper. Syftet med studien var att studera huruvida inlärning, astenopiska besvär och lästid skiljer sig mellan att läsa på 4 olika instrument inklusive vanligt papper. Sedan tidigare studier vet man att människor i de flesta fall föredrar att läsa längre texter på utskrivet papper och
6 OPTIK VETENSKAP # 6/7–2016 n
i böcker framför att läsa på en skärm. Till skillnad från studien (Mangen et; al., 2013 ) fick vi i denna studie ingen signifikant skillnad i förståelsen utav en text. Orsaken till detta kan vara att i den studien jämfört med denna studie har man betydligt fler testpersoner, 72 stycken jämfört med denna där vi hade 16 stycken. Man gjorde även studien på ett annat sätt genom att dela gruppen i 2 grupper där vardera grupp läste varsin text jämfört med i detta fall där alla läste samma texter. Den studien hade även 12-20 stycken frågor jämfört med denna studie, där endast 5 stycken frågor användes. I deras texter ingick dessutom bilder vilket det ej gjorde i denna studie. Testpersonerna fick i den studien även gå tillbaka i texten efter att de börjat svara på frågorna vilket denna studie inte tillät. Att det skulle uppstå skillnader i astenopiska besvär kunde man av erfarenhet och tidigare gjorda studier räkna med. Exempelvis som studien (Chu et. al., 2014) visar att vi gör fler ofullständiga blinkningar vid läsning på skärm. Detta är en stor bidragande faktor för komforten vid läsning då ögonen blir torra av att blinka färre gånger. Detta bidrar i sin tur till ökad trötthet och grusighet i ögonen. Precis som i denna studie fick man fram i studien (Christina et; al., 2010) att komforten skiljer sig mellan att läsa på datorskärm och papper. Man fick exempelvis suddigare syn vid läsning på datorskärm. Utifrån resultatet kan man se att det framförallt var skillnad från datorskärm till Kindle och datorskärm till papper och från Ipad till Kindle och Ipad till papper men ingen signifikans från datorskärm till Ipad eller från Kindle till papper. Bidragande faktor till detta är förmodligen till stor del att Kindeln är konstruerad så att den ska återspegla känslan av att läsa på ett riktigt papper i den mån det går. Anledningen till att den i slutändan hamnade som tvåa i rangordningen av vad man främst föredrog kan bero på att den var betydligt mörkare än pappret och inte hade samma kontrast. Textstorleken blev också något mindre på Kindeln då det var svårt att få upp storleken utan att det påverkade hur många sidor texten blev på. Detta kan nog ha påverkat det resultatet till viss del. Studien (Zambarbieri & Carniglia, 2012) visar en skillnad i ögonrörelser framförallt vid läsning på datorskärm. Att fixera längre på ord vid läsning kan också bidra till trötthet och torrhet. I denna studie framkom ingen signifikant skillnad i läshastighet mellan de olika instrumenten till skillnad från tidigare gjord studie (Kurniawan & Zaphiris, 2001) där man kunde se en skillnad på 10-30procent långsammare läsning online än på papper. I vår studie hade resultatet av läshastighet kanske skiljt sig om studien hade varit fokuserad på att enbart testa läshastigheten
och därför inte haft frågor om förståelse och annat med som störde själva läsningen. Kanske hade det skiljt sig om man enbart jämförde två texter lästa på antingen datorskärm eller papper som i studien från 2001. I studien krånglade även utrustningen vilket resulterade i att alla deltagares data inte kom med. I studien (Gill et; al., 2013) där de testade läshastigheten på AMD patienter visade sig skärmar vara det som gav högst läshastighet jämfört med att läsa på papper. Detta beror förmodligen på att AMD patienter har så pass låg visus att ljuset från en skärm hjälper dem att se bättre. På en skärm finns även bra möjligheter till att zooma in ord vilket är positivt för någon med låg visus då orden blir större. I en studie som (Kretzschmar et; al., 2013) gjort, visas att den subjektiva känslan och kognitiva inlärningen inte återspeglar varandra. I den studien visades ingen skillnad i inlärning från att läsa på papper eller skärmar. Trots detta visar denna studie precis som vår att testpersonerna ändå föredrar att läsa på papper mot att läsa på en skärm. Intressant nog visar den studien att de äldre personerna läste något långsammare på papper och e-böcker än på datorskärmen. Medan de yngre personerna inte visade någon skillnad. Precis som i studien med AMD-patienterna kan detta bero på att i högre ålder avtar kontrastseendet vilket gör att skärmar med högt ljus är lättare att läsa på. För vidare forskning kanske studier där man tittar på vad som är bäst för respektive åldersgrupp vore något att se närmre på. Av erfarenhet från vår studie bör man vid senare forskning använda sig utav fler testpersoner och även ha längre texter med fler frågor för att möjligtvis kunna visa på någon signifikans. Svårigheten med detta är att hitta kandidater som kan tänka sig ställa upp i en så pass tidskrävande studie. Kanske bör man dela upp testerna över fler dagar för att inte trötta ut testpersonerna. I en annan tidigare gjord studie (Tveit & Mangen, 2014) visar man att vad man föredrar att läsa på har ett samband med kön och tidigare läsvanor. Tips för vidare utveckling av vår typ utav studie skulle vara att även ta hänsyn till dessa faktorer. Slutsatsen av denna studie är att det är tydligt hur viktigt vidare forskning på detta är och hur aktuellt i vårt samhälle och vår tid dessa studier är. Det visar hur viktigt det är att bredda synen på teknik och för vilka målgrupper som vad kommer att fungera bäst. Att utveckla detta kommer ge en större förståelse för hur vi lär oss på bästa sätt. Det kan även ge bra underlag för hur vi kan förhindra mycket utav utvecklingen av torra ögon och andra astenopiska besvär som är en ökande trend i vår del utav världen.
7 n
REFERENSER Sarah E Andersson, Christina D Economos, Aviva Must. Active play and screen time in US children aged 4 to 11 years in relation to sociodemographic and weight status characteristics: a nationally representative crosssectional analysis. BMC Public Health 2008; 8:366. Christina A Chu, Mark Rosenfield, Joan K Portello. Blink patterns: Reading from a computer screen versus hard copy. Optometry and vision science 2014; 91:297–302. K Gill, A Mao, AM Powell, T Sheindow. Digital reader vs print media: the role of digital technology in reading accuracy in age-related macular degeneration. Eye 2013; 5:639–643. N Buzzetto-More, R Sweat-Guy, M Elobaid. Reading in a digital age: E-books: Are students ready for this learning object? Interdisciplinary Journal of knowledge and learning objects 2007; 3:239-250. Kolbjorn Bronnick, Anne Mangen, Bente R. Walgermo. Reading linear texts on paper versus computer screen: Effects on reading comprehension. International journal of educational research 2013; 58:883-355.
Daniela Zambarbieri & Elena Camiglia, Eye movement analysis of reading from computer displays, eReaders and printed books. Ophtalmic & physiological optics 2012; 32:390-396. JA Benzoni, Christina Chu, JD Collier, J Portello, M Rosenfield. A comparision of symptoms after viewing text on a computer screen and hard copy. Ophtalmic & physiologcal optics 2010; 31:29-32. Sri H. Kurniawan and Panayiotis Zaphiris, Reading online or on paper: Which is faster? 2001; 9. Ina Bornkessel-Schlesewsky, Stephan Fussel, Jana Hosemann, Franziska Kretzschmar, Dominique Pleimling, Matthias Schlesewsky. Subjective Impressions Do Not Mirror Online Reading Effort: Concurrent EEGEyetracking Evidence from the Reading of Books and Digital Media. 2013; 10:1371. Åse Kristine Tveit & Anne Mangen. A Joker in the class: Teenage readers attitudes and preferences to reading on different devices. Library and information science research. 2014; 11:36.
8 OPTIK VETENSKAP # 6/7–2016 n
Redaktörens kommentar:
Introduktionsdelen ger en bra bakgrund och förståelse till vergensfunktionen. Resultat och diskussionsdelen är också mycket intressant.
Disparity vergence responses before versus after repetitive vergence therapy in binocularly normal controls Respons av vergensdispariteten före och efter upprepad konvergensträning hos personer med normalt binokulärseende.
1
Journal of Vision (2016) 16(1):7, 1–19
Disparity vergence responses before versus after repetitive vergence therapy in binocularly normal controls Department of Biomedical Engineering, New Jersey Institute of Technology, Newark, NJ, USA
$
Pennsylvania College of Optometry, Salus University, Philadelphia, PA, USA
$
Xiaobo Li
Department of Biomedical Engineering, New Jersey Institute of Technology, Newark, NJ, USA
$
Tara L. Alvarez
Department of Biomedical Engineering, New Jersey Institute of Technology, Newark, NJ, USA
# $
Författare: Henry Talasan, Mitchell Scheiman, Xiaobo Li, Tara l. Alvarez, USA
Henry Talasan
Sammanfattning av Catarina Ericson
Mitchell Scheiman
Denna studie syftade till att avgöra om betydande förändringar skulle observeras mellan konvergenta ögonrörelser före och efter 12 timmar av repetitiva konvergens övningar (1 tim per dag) hos patienter med normalt binokulärseende jämfört med en kontrollgrupp. 23 patienter studerades och olika parametrar kvantifierades. Följande resultat observerades när man jämför resultaten efter konvergensövningar med baslinjemätningar: (a) konvergensnärpunkten och närdissocierad fori ingen signifikant förändring, (p 0,15). (B) latens, inställningstid m.m. minskade signifikant (p 0,01?); och (c) noggrannheten förbättrades avsevärt (p, 0,01). Resultaten stödjer att konvergensen är beroende av patientens närdissocierade fori. Vissa egenskaper av ögats konvergensrörelse hos personer med normalt binokulärseendet kan förbättras efter konvergensövningar. Dessa metoder kan användas inom framtida studier för att kvantitativt bedöma konvergens träningsmetoder för patienter med binokulärdysfunktion.
This study sought to determine whether significant changes would be observed between vergence eye movements before and after 12 hr of repetitive vergence therapy (1 hr per day on different days) in subjects with normal binocular vision compared to controls. Disparity vergence responses from 23 subjects were studied. An assessment protocol that minimized the influence of the near dissociated phoria on the disparity vergence system was designed. The following parameters were quantified for the responses: latency, time to peak velocity, settling time, peak velocity, and accuracy (difference between the response and stimulus amplitudes). The following outcomes were observed when comparing the results after vergence therapy to the baseline measurements: (a) near point of convergence and near dissociated phoria did not significantly change (p . 0.15); (b) latency, time to peak velocity, and settling time significantly decreased (p 0.01); and (c) accuracy significantly improved (p , 0.01). Results support that vergence peak velocity is dependent on the subject’s near dissociated phoria. The accuracy and temporal properties of vergence eye movement responses from subjects with normal binocular vision can be improved after vergence therapy. These methods can be utilized within future studies to quantitatively assess vergence therapy techniques for patients with binocular dysfunction.
Introduction Symmetrical vergence eye movements are rarely performed in our daily activities. However, symmetrical
vergence stimuli (visual targets presented on the midsagittal plane) are the core of many vision therapy protocols (also called orthoptics, vergence therapy, or oculomotor rehabilitation). Randomized clinical trials have demonstrated that office-based vergence and accommodative therapy (OBVAT) with home reinforcement leads to a sustained reduction in vision symptoms and improved clinical findings for those with the binocular dysfunction called convergence insufficiency (CI; Convergence Insufficiency Treatment Trial [CITT], 2008; Scheiman, Cotter, et al., 2005; Scheiman, Mitchell, Cotter, Cooper, et al., 2005; Scheiman, Mitchell, Cotter, Kulp, et al., 2005). The reduction of visual symptoms after therapy may lead to an improvement in activities of daily living, such as reading and computer-, tablet-, and smartphonerelated activities. Because these randomized clinical trials were investigating vergence therapy for patients with binocular vision disorders, they did not include subjects with normal binocular vision. There are limited available data about the effect of repetitive vergence therapy with binocularly normal subjects (van Leeuwen, Westen, van der Steen, de Faber, & Collewijn, 1999). However, this topical area is important because our society is becoming more dependent on small, handheld devices, such as smartphones and tablets (Lodin, Forsman, & Richter, 2012). It is not surprising that literature is emerging from eye care professionals and laboratory studies supporting a relationship between sustained near vision (i.e., computer use) and an increase in visual symptoms and discomfort even for those with normal
vergence responses before versus after repetitive Citation: Talasan, H., Scheiman, M., Li, X., & Alvarez, T. L. (2016). Disparity 1–19, doi:10.1167/16.1.7. vergence therapy in binocularly normal controls. Journal of Vision, 16(1):7, doi: 10 .116 7 /1 6. 1. 7
Received May 2, 2015; published January 13, 2016
ISSN 1534-7362
4.0 International License. This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives ournals/JOV/934836/ on 06/03/2016 Downloaded From: http://jov.arvojournals.org/pdfaccess.ashx?url=/data/J
http://jov.arvojournals.org/article.aspx?articleid=2481460&resultClick=1