VETENSKAP # 4/2015 www.optikbranschen.se
Ljusare tider kan ge irriration N u är våren här och det är äntligen ljust när man kommer hem från jobbet på kvällarna. Men lika skön som våren kan vara, lika besvärligt har en del det med pollen som kan ge klåda och annan irritation i ögonen. Många av dessa patienter kommer till oss optiker och uppger problem som irritation i ögonen eller att linserna inte fungerar, men även andra bekymmer kan upplevas. Då ska vi vara beredda att ta hand om dem på bästa sätt. För även om det är vår är pollen och allergier inte alltid orsaken till problemen. Att veta skillnaderna på symtomen och utseende mellan olika besvär och komplikationer är viktigt och att alla på ett företag bedömer lika och är en nödvändighet. Användning av graderingsskalor är bra och det är lämpligt att stämma av med jämna mellanrum så att alla på företaget bedömer lika, det ger säkrare journalföring och högre patientsäkerhet. Den första artikeln som är ett examensarbete från LNU har titeln - Hur smink påverkar ögat och kontaktlinsen – en pilotstudie, - här finns bra genomgånget om olika graderingsskalor. Olika typer av komplikationer och symtom på främre öga och ögonlock finns också med. Innehållet i denna är alltså högaktuellt nu.
Den andra artikeln kommer från Stockholms syncentral och handlar om att effektivisera omhändertagandet av patienter genom samarbete och förberedande information innan första besöket. Här visar de att möjligheten att minska antalet besök är möjligt om patienten har fått mer information tidigare. Detta kan sättas in i arbetet i butiker och kliniker i många delar. Om patienten redan vid tidbokning eller därefter får information om vad de bör ta med till exempel medicinlista eller ta med specifik sak som ger problem kan detta minimera återbesöken, det kan uttryckas effektivisera genom att informera. Artiklarna i sin helhet finns på Optikbranschens hemsida och frågor kopplade till artiklarna finns som vanlig på Optikerförbundets hemsida. När du är där, passa på att se över dina uppgifter, det är många optiker som inte är kopplade till något företag. De flesta ansökningsdatum för utbildningar till hösten är förbi men det finns fortfarande möjlighet att anmäla sig till kursen Diagnostisk Optometri på KI där sista anmälningsdatum är 1 juni, men först till kvarn gäller. Ha en trevlig läsning och njut i solen. CATARINA ERICSON
n Artikel 1: Hur smink påverkar ögat och kontaktlinsen – en pilotstudie
2
n Artikel 2: Effektivisering - Hur samarbetet mellan optiker och datapedagog kan förbättra rehabliteringsinsatser
11
Catarina Ericson är OPTIK:s vetenskapsredaktör. Hon är MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. e-post: catarina@c-optik.se
2 OPTIK VETENSKAP # 4-2015 n
Redaktörens kommentar:
Introduktionen ger en bra genomgång på komplikationer i ögats främre delar. Resultatet är som alltid intressant och spännande.
En pilotstudie
Hur smink påverkar ögat och kontaktlinsen Författare: IDA GUSTAVSSON Linnéuniversitetet Nivå:Grundnivå
1 INLEDNING För att förstå hur kroppsfrämmande ämnen som smink påverkar ögat behövs kunskap om smink och dess innehåll. Det krävs också förståelse för hur ögat är uppbyggt, hur det reagerar vid olika tillstånd och hur dessa tillstånd uppkommer. En annan del som även bör ses över är hur smink fungerar när en mjuk kontaktlins sitter på ögat. En noggrann undersökning görs av ögats vävnader inför en linstillpassning. I undersökningen ingår det att mäta upp ögats medier för att kunna hitta en lins som ska sitta bra (Young, 2010) och även kontrollera att ögat och främst ögats främre segment är friskt (Jones & Srinivasan, 2010). Information angående hygien med linser, linsetui, smink samt hantering av linser och linsetui bör tas upp både skriftligt och muntligt för patienten. Det är även bra att påminna om detta vid återbesöken då studier har visat på dålig compliance gällande hygien och hantering (Hickson-Curran, Chalmers, Riley, 2011). 1.1 Ögats främre segment Ögat består av flera strukturer och brukar delas in i främre och bakre segmentet. En del har en direkt koppling till synsystemet, andra är mer till för att skydda, ge stabilitet och näring till ögat och vissa gör båda delar. Det främre segmentet, de delar som observeras vid bland annat kontaktlinstillpassning, innefattar kornea, bulbära konjunktiva, sclera, iris, ögonlock och ögonlockskanter (Bruce, 2010). Figur 1.1 visar delarna i ögats främre segment. Delar som skyddar ögat är bland annat kornea, som även har att göra med synsystemet, sclera, ögonlocken och ögonfransarna (Forrest, Dick, McMenamin & Lee, 2002).
Figur 1.1 Bilden visar delarna i ögats främre segment. Det rödmarkerade illustrerar bulbära och palpebrala konjunktiva (egenproducerad bild efter Lawrenson, 2010, s. 21).
1.1.1 Ögonlock och ögonfransar Ögonlockets uppgifter är att skydda för starkt ljus, skräp och våld som kan komma mot ögat. De sprider även tårfilmen över kornea och konjunktiva vid varje blinkning. Ögonlocken består av två skinnflärpar som rör sig med hjälp av flera muskler: ögats ringmuskel, övre palpebrala levartorn (lyfter det övre ögonlocket och håller det öppet), övre tarsala musklen (hjälper som stöd för övre palpebrala levartorn) och nedre tarsala musklen (sitter i nedre ögonlocket) (Lawrenson, 2010). I nasala delen av ögonlockskanterna sitter små hål, ett i övre övre och ett i nedre ögonlockskanten, så kallade punctum. De fungerar som ett slags utflöde
3 n
för tårvätskan. Punktum leder vätskan genom tårkanalen som slutligen mynnar ut i näsan (Craig, Tomlinson & McCann, 2011). I ögonlockets tarsalplatta, en tunn broskplatta som ger ögonlocket dess stadga och form, sitter meiboms körtlar. De ligger vertikalt med mynningarna ut mot ögonlockskanterna, innanför ögonfransarna. Körtlarna är cirka 3040 stycken i övre ögonlocket och cirka 20-30 stycken i det undre. De producerar lipider till tårfilmen som hjälper till att hålla vätskan jämn och stabil över ögats yta. Det motverkar i sin tur att tårfilmen rinner bort från ögat vilket annars kan leda till torra ögon (Millar, Mudgil, & Khanal, 2011). Ögonfransarna sitter längs med övre och undre ögonlockskanterna och är uppskattningsvis 150 stycken på det övre ögonlocket och 75 stycken på det undre (Tsai, Denniston, Murray, Huang & Aldad, 2010) De hjälper till att hålla damm och främmande partiklar undan från ögats yta. Ögonfransarna är väldigt känsliga tack vare rik inervation vilket ger en snabb reaktionstid så att ögonlocket blinkar (Lawrenson, 2010). 1.1.2 Kornea och limbus Kornea, även kallad hornhinna, är en cirka 0,55 millimeter tjock, genomskinlig, avaskulär struktur som står för 2/3 av ögats brytkraft och agerar även som en skyddande barriär för ögats inre delar. Att kornea är avaskulär är ett måste för att den ska kunna vara genomsläpplig för ljuset som kommer in mot ögat. Syre behövs dock för att kornea ska fungera och når organet via tre andra vägar: kärlen i limbus, via tårfilmen och via främre kammaren (Lawrenson, 2010). Kornea består av flera lager: epitel, Bowmans membran, stroma, Descemets membran och endotel. Epitelet är det yttersta lagret och endotelet är det innersta. För att kornea ska vara transparent, vilket är en förutsättning för bra synskärpa, krävs det att epitelet är intakt och jämt. Då epitelet sitter längst ut på korneas yta är det mest utsatt och det krävs att det har en snabb återbildning vid skador (Lawrenson, 2010). Mindre skador i epitelet kan läka ut på cirka tre timmar (Gasson & Morris, 2010). Längst ut på epitelet finns upphöjningar som kallas microvilli och microplicae som hjälper till att stabilisera tårfilmen som ligger utanpå. Tårfilmen har bland annat som uppgift att hålla ögat fuktigt och göra så att ögonlocken glider lätt över ögongloben (Forrester, Dick, McMenamin & Lee, 2002). Bowmans lager agerar som en del i korneas komplexa pussel för att fortsätta vara genomskinligt men ändå starkt, och det fäster epitelet vid stromat. Stromat står i sin tur för 90% av korneas tjocklek och innehåller collagena delar som bidrar till korneas starka skydd mot yttre faktorer. Descemets membran agerar som ett slags underliggande basalmembran för endotelet och endotelet utgör det innersta lagret i kornea. Celler som skadas i endotelet kan inte återbildas (Lawrenson 2010). Övergången mellan kornea och sclera kallas limbus och har flera uppgifter, så som att ge näring till kornea och läka korneala skador (Forrester at el, 2002). Detta är en viktig
del att granska vid kontaktlinstillpassning då linskanten ofta ligger precis i närheten och vid sämre tillpassningar kan glida över limbus (Efron, 2010). 1.1.3 Konjunktiva Konjunktiva är en tunn, högvaskulär hinna som övergår från korneas epitel ut över sklera. Den delas in i två lager, stroma och epitel, där epitelet sitter ytterst. I epitelet finns gobletceller som producerar mucoproteiner vilka återfinns i tårfilmen (Lawrenson, 2010). Mucoproteinerna har en smörjande verkan (Lawrenson, 2010) men ger även ett skydd mot infektioner (Forrester at el, 2002). Stormat står för konjunktivas tjocklek och innehåller strukturens alla blodkärl och nerver (Lawerenson, 2010). Konjunktifa delas in i en bulbär och en palpebral del. Bulbära konjunktiva täcker främre delen av bulben och palpebrala konjuktiva täcker insidan av det övre och det under ögonlocket (Gasson & Morris, 2010), se figur 1.1. Konjunktiva bildar även en slags säck innanför nedre ögonlocket som agerar som en förvaring för tårvätska. Vissa delar av konjuntiva ligger mer lösa mot bulben, medan fästet är starkare vid andra ställen, som in mot limbus till exempel (Lawrenson, 2010). Konjunktivan, som är en slemhinna, spelar också en roll i kroppens skydd mot mikroorganismer (Knop & Knop, 2005). 1.2 Undersökning av ögats främre segment Alla ögats strukturer kan drabbas av olika komplikationer eller sjukliga tillstånd och det är då viktigt att veta orsaken för att kunna ge en korrekt behandling. Att regelbundet göra en noggrann undersökning av ögats vävnader är viktigt, dels inför en kontaktlinstillpassning för att ögat är friskt så att det är möjligt att sätta dit en lins, och dels för att så tidigt som möjligt kunna upptäcka förändringar. Det är även viktigt att patienten får en uppfattning om när någonting inte står rätt till. För att kunna se ögats alla detaljer används oftast ett biomikroskop. Vanligtvis kontrolleras alla medier som är synliga utåt, så som ögonlock, ögonfransar, bulb och kornea, iris, främre kammare och ögats lins. De vävnader man koncentrerar sig mest på vid kontaktlinstillpassningar och återbesök är kornea, konjunktiva och ögonlock då det är de strukturer som kontaktlinsen har direkt kontakt med. Andra verktyg som används är flourescein som gör det möjligt att detektera små epitelskador och graderingskalor för att kunna göra en så jämn och säker bedömning av ögats medier som möjligt för varje patient (Szczotka-Flynn & Efron, 2010). 1.2.1 Fluorescein Flourescein är ett färgämne som används inom olika områden, bland annat vid undersökning av ögat. Det används dels för att undersöka förekomsten av mindre sår eller skador i epitelet på kornea och konjunktiva (Bruce, 2010), men även vid linstillpassning av stabila linser hos patienter med till exempel keratokonus (Zadnik & Barr, 2010). Fluorescein är mycket effektiv vid undersökning av ögat
4 OPTIK VETENSKAP # 4-2015 n
då det visar tydliga spår av till exempel skador i epitelet, med mycket små mängder (Morgan & MaldonadoCodina, 2009). Det tränger in genom membranet i skadade celler eller fyller hålrum där celler fattas (Sweeney, du Toit, Keay, Jalbert, Sankaridurg, Stern, Skotnitsky, Stephensen, Covey, Holden & Rao, 2004). När fluoresceinet blir belyst med koboltblått ljus absorberas vissa våglängder av ljuset vilket gör att de ställen som har mer av färgämnet utmärker sig mer i form av en mer intensiv grön färg (Efron, 2010). Oftast används endosbehållare eller pappersremsor som är impregnerade med fluorescein för att undvika kontamination. Fluoresceinet kan även missfärga mjuka kontaktlinser så dessa ska avlägsnas innan färgämnet sätts på ögat (Morgan & Maldonado-Codina, 2009). 1.2.2 Graderingsskalor Graderingskalor är ett system som gör det möjligt för undersökare att göra en likvärdig bedömning mellan varje patient. Skalorna gör det också lättare att tolka bedömningar som andra kliniker har gjort. Det går även att avgöra om något tillstånd har försämrats från föregående undersökningar. Två vanliga gradingskalor som används är Efron Grading Scales for Contact Lens Complications och Cornea and Contact Lens Research Unit, CCLRU. Efrons skala baseras på tecknade bilder medan CCLRU utgrår från fotografier, som illustrerar olika grader av ögonkomplikationer i ögats främre segment. Efrons skala graderar från 0-4 där 0 är normalt tillstånd och 4 är mycket allvarligt. Graderingen bör ske i 0,5 steg eller 0,1 steg för att ge så hög precision som möjligt. CCLRU graderar mellan 1-4 där 1 visar svaga tecken på komplikationer och 4 är mycket allvarligt. Enligt både CCLRU och Efrons skala är grad två eller mer och en ändring av minst 1 grad (ex kompikation bedöms till 0,5 på graderingskalan dag 1 och bedöms till 1,5 dag 10), så är fyndet kliniskt signifikant och åtgärd bör tilltas. Detta gäller för samtliga tillstånd, förutom korneala sår som bör uppmärksammas direkt vid förekomst. Inte heller för blebs, förstorade celler i endotelet, gäller detta. Blebs kräver inte någon åtgärd ens vid grad 4. Tillstånd som graderingsskalorna tar upp och som bedöms är bland annat blefarit, meibomian gland dysfunction, bulbär och limbal rodnad, korneal och konjunktival staining samt palpebral och konjunktival rodnad och konjunktival ojämnhet (Efron, 2010). Via CCLRU kan även stainingens typ, djup och lokalisation bedömas. 1.3 KOMPLIKATIONER 1.3.1 Meibomian gland dysfunction (MGD) MGD uppkommer oftast av en eller flera anledningar så som svullnad av ögonlocken, igentäppta körtelöppningar eller överdriven kärlinväxt i meiboms körtlar (Millar, Mudgil, & Khanal, 2010). Vid normalt tillstånd ska lipidsekretet som produceras av meiboms körtlar vara klar och lättflytande, men vid MGD, som till exempel kan vara kontaklinsinducerad, blir sekretet gulaktig och trögflytande. I fall där tillståndet är väldigt långt gånget kan körtelmynning-
arna vara totalt ingenblockerade (Efron, 2010). Resultatet blir minskad kvalitet och/eller kvantitet av det sekretet som meiboms körtlar producerar vilket kan leda till en irriterad känsla i ögonen (Nelson, Shimazaki, Benitez-del-Castillo, Craig, McCulley, Den & Foulks, 2011). Även symptom så som oklar syn, oljiga linser och en obekväm känsla vid bärande av kontaktlinser kan uppstå (Efron, 2010). Det är möjligt att behandla MGD men tillstånde går inte bota då det är kroniskt (Nelson et al, 2011) och det har visat sig att kombination av flera metoder ger det bästa resultatet. Till exempel kan problemen avhjälpas med att det trögflytande lipidsekretet som blockerar körtlarna trycks ut, regelbunden rengöring av ögonlocken, medicinering för att minska infektion eller inflammation eller lägga på varma kompresser på ögonen för att mjukgöra oljan i körtlarna för att sedan försiktigt massera ur det (Bartlett, 2012). Det har även visats att användning av tårsubstitut, intag av Omega-3 och särskilda linsrengöringsvätskor kan ge en positiv effekt mot MGD (Efron, 2010). 1.3.2 Blefariter Blefarit är ett ovanligt, sjukligt tillstånd som kan drabba ögonfransarna och utsidan av ögonlocket, det kallas då främre blefarit, och uppkommer på grund av infektioner vid ögonfransarnas rötter. (Efron, 2010). Bakre blefarit drabbar ögonlocket bakom ögonlockskanten men bör inte förväxlas med Meibomian gland dysfunction (MGD). MGD kan däremot vara en orsak till blefariters uppkomst (Nelson et al, 2011). Personer som drabbats av blefarit kan uppleva en irriterad, brännande känsla och torrhet i ögonen samt ljuskänslighet (Efron, 2010). Den mest effektiva behandlingen för främre blefarit är antibiotika då orsaken ofta är bakterier (Efron, 2010). 1.3.3 Bulbär och limbal rodnad Röda ögon kan ha många olika orsaker och visa sig i olika hög grad. Det är viktigt att skilja på om problemet är sammankopplat med kornea eller konjunktiva. Vid konjunktivala problem är oftast konjunktiva röd men limbus är inte drabbat. Vid konjunktival rodnad uppträder ofta ingen smärta hos patienten. Är däremot även limbus irriterad och patienten upplever smärta, tyder det på att kornea är involverad i problemet (Efron, 2010). Faktorer som kan påverka bulbär och limbal rodnad är allergi, sömnbrist, skadade och/eller smutsiga kontaktlinser, dåligt tillpassade linser, dålig compliance gällande hygien och/eller bärtid av kontaktlinser eller infektion (Phillips & Speedwell, 2006). Compliance betyder att patienten följer den behandlingen eller de råd som optiken har givit. För att kunna ge rätt behandling krävs att orsaken utreds och att den avlägsnas eller behandlas, uppkomsten av rött öga på grund av till exempel dålig linspassform avhjälps med en bättre tillpassning (Phillips & Speedwell, 2006). Det kan ta lång tid innan felet utreds och olika lösningar och behandlingar kan behövas innan problemet är helt uppklarat (Efron, 2010).
5 n
1.3.4 Staining Fenomentet staining är inte ett sjukligt tillstånd i sig, utan en indikation på att något inte står rätt till. Staining kan drabba kornea och konjuktiva (Efron, 2010) och syns när flourescein appliceras och blir belyst av koboltblått ljus i ett biomikroskop (Sweeney at el, 2004). Staining drabbar det korneala och konjuktivala epitelet när celler är skadade eller fattas. Staining beskrivs utifrån lokalisation, typ och djup. De får då olika benämningar som beskriver vart de finns, om det är diffusa eller skarpt avgränsade punkter eller om det är en gruppering av punkter (Morgan & Maldonado-Codina, 2009). Orsaker till korneal staining i epitelet kan vara främmande kropp, skador eller beläggningar på kontaktlins, problem med tårfilmen eller en toxisk reaktion på en linsvätska (Phillips & Speedwell, 2007). För att eliminera stainingen avlägsnas orsaken om möjligt och läkningstiden går fortare om kontaktlinser inte används under läkningsperioden (Efron, 2010). Konjunktival staining kan bero på att linskanten trycker på hinnan och lämnar märken i form av staining när linsen avlägsnas (Efron, 2010). 1.3.5 Palpebral ojämnhet och rodnad Palpebrala konjunktiva beskådas via evertering av ögonlocket och kan visa tecken på om det finns allergiska reaktioner eller infektioner i ögat (Forrester at el, 2002). Palpebral ojämnhet innebär förekomst av svullna papiller, vaskulära bulor på palpebrala konjuktiva. De förekommer framför allt på övre ögonlocket, men kan även påträffas på det under (Efron, 2010). Övre ögonlockets insida kan endast observeras vid evertering av ögonlocket, alltså att undersidan vänds ut och kan beskådas. Hos linsbärare är det normalt med lite mer rodnand och ojämnhet än hos ickekontaktlinsbärare (Sweeney at el, 2004). Kontaktlinsinducerad papillär konjunktivit, CLPC, är ett inflammatoriskt tillstånd i palpebrala konjunktiva och kännetecknas via förstorade, oregelbundna papiller och rodnad under övre ögonlocket, samt slem från ögat. Symptom som kan uppstå är obehag, irritation, slemutsöndring, kontaktlinsen rör sig mycket och synen blir försämrad på grund av ökad beläggning på linsen. Patienter som visar tecken på CLPC ska omgånende sluta använda linserna (Sweeney at el, 2004). Anledningen till att palpebral konjunktival ojämnhet och rodnad vid CLPC uppstår kan bero på mekanisk irritation, att kontaktlinsen skaver mot insidan av ögonlocket eller att det sker en allergisk reaktion. För att minska symptomen finns en rad olika alternativ så som att ändra linssort, minska bärtiden av linserna, förbättra skötseln och/eller se över hygienen (Efron, 2010). 1.4 KONTAKTLINSER OCH BELÄGGNINGAR 1.4.1 Kontaktlinser, kontaktlinsmaterial och kontaktlinsetui Mjuka kontaktlinser kan bestå av olika material och därmed besitta olika egenskaper. Kontaktlinser och många
andra medicinska verktyg som kommer i kontakt med kroppen är av biokompatibla material vilket betyder att de ska fungera ihop med levande vävnader och inte påverka dessa (Maldonado-Codina, 2010). Vid tillverkning av mjuka kontaktlinser finns det viktiga riktlinjer: ögat ska bibehålla en stabil och kvalitativ tårfilm när linsen bärs, linsen ska släppa igenom syre så att kornea kan fungera normalt. Linsen ska dessutom ge bra synkvalitet samt vara bekväma att bära. Dagens mjuka kontaktlinser består av hydrogel och siliconhydrogell. Hydrogelmaterial är mycket vätbara men har lägre syregenomsläpplighet än siliconhydrogelmaterial. Silicon är hydrofobt, alltså vattenavstötande, därför blandas det med hydrogelmaterial. Fördelen med siliconhydrogelmaterial i kontaktlinser är den höga syregenomsläppligheten (Maldona-Codina, 2010). Smutsiga linsetuier ökar risken för att bakterier ska börja växa vilka kan ge infektioner och irritaion i ögonen. Därför behövs linsetuiet även rengöras regelbundet och även bytas ut till ett nytt varje månad (Williams & Stapleton, 2007). Kuzman, Kutija, Juri, Jandroković, Skegro, Olujić, Kordić och Cerovski (2013) visade i en studie att hos patienter med hög compliance som följde rekommendationerna för linshantering och hygien minskade risken att få kontamination i sina linsetuier. 1.4.2 Beläggningar och skador på lins Beläggningar kan uppkomma på alla sorters linser, men 1-dags linser, som kastat direkt efter användning, brukar inte få tillräckligt mycket beläggningar att det kan orsaka skador på ögat (Williams & Stapleton, 2007). Det finns olika typer av beläggningar på linser: proteiner (vanligast), jellybumps (en samling av proteiner, muciner och lipider från tårfilmen), järn och kalcium (Efron, 2010). De kan till exempel komma från tårfilmen eller vara luftburna främmande kroppar (Williams & Stapleton, 2007). Joniska linser med högre vattenhalt drar till sig mer proteinbeläggningar än icke-joniska med lägre vattenhalt (Brennan & Coles, 2000). Rengöring och hantering är viktigt för att undvika beläggningar och bakterier. Linser rengörs oftast med en vätska speciellt framtagen för linsförvaring och rengöring. Dagens linsvätskor har ofta flera egenskaper, Multiple solutions, och ska bland annat reducera mängden smittoämnen som kan komma till ögat via linsen, vara biokompatibla och reducera beläggningar och smuts på linserna (Gasson & Morris, 2010). En studie gjord av Zhu, Bandara, Vijay, Masoudi, Wu och Willcox (2011) visade att den mest effektiva metoden för att få bort beläggningar är att gnugga linserna noga mellan fingret och handflatan på båda sidor och sedan skölja av linsen, istället för att enbart skölja linsen. Enligt en studie gjord av Cheung, Cho, Chan, Choy och Ng (2007) fanns ingen klinisk signifikant skillnad i hur stor del av linsen som var drabbad av beläggningar mellan siliconhydrogel-linser och hydrogel-linser som burits dagligen. Mängden av lipid-beläggningar tenderade dock att vara större på siliconhydrogel-linser.
6 OPTIK VETENSKAP # 4-2015 n 1.5 SMINK Smink har länge använts för att framhäva ansiktets olika strukturer, inte minst ögonen. En av de vanligaste produkterna är mascara som kan användas för att ge volym och längd till ögonfransarna. När man använder smink och mjuka kontaktlinser är det viktigt att vara noggrann med hygienen för att minimera riskerna för skador och komplikationer (Tlachac, 1994). 1.5.1 Sminkhantering vid mjuka kontaktlinser Association of Contact Lens Manufactures (2009) har tagit fram riktlinjer vid hantering av smink för kontaktlinsbärare: linserna ska sättas i innan smink appliceras, ögonen ska vara slutna vid applicering av löst puder för att detta inte ska komma in i ögonen, undvik oljiga produkter som kan lämna beläggningar på linsen, unvik mascara med förlängande fibrer som kan komma in i ögat under dagen och lägga inte smink så som eyeliner på insidan av ögonlockskanten då det kan fastna på linsen och irritera ögat och påverka synen. Smink som appliceras på insidan av ögonfransarna kan även störa tårfilmen och orsaka torra ögon-symptom (Guillon & Godfrey, 2007). 1.5.2 Sminkinnehåll och kontamination av sminkprodukter Rekommendationer finns även att mascara och appliceringsverktyg ska bytas ut minst var tredje månad då det annars kan börja växa bakterier i behållare och borstar (Association of contact lens manufactures, 2009). Det finns riktlinjer vid sminktillverkning så som att allergener och irriterbara ämnen ska minimeras eller allra helst elimineras, ämnen som kan tränga in i huden ska undvikas och det ska användas rena, högkvalitativa ingridienser. Det är viktigt att vara kritiskt till innehållet i sminket då allt som appliceras i ansiktet kan komma i kontakt med ögonen (Draelos, 2001). En studie med syfte att undersöka förekomsten av mikrobakteriell kontamination i mascarabehållare, visade på att 36,4 % av behållarna från 33 medverkande hade förekomst av bakterier eller svamp efter tre månader (Pack, Wickham, Enloe & Hill, 2008). Bakterier i sminkprodukter kan föras över till ögat vid appliceringen. De kan då fastnar på kontaktlinsen och orsaka infektioner och irritation i ögat (McMonnies & Lowe, 2007). I en annan studie av Ng, Evans, North och Purslow (2012) undersöktes hur komforten upplevdes vid bärande av smink. I studien, som utfördes med ett frågeformulär, deltog 1360 kvinnor varav 86 % använde smink regelbundet. 64 % av de som använde smink sporadiskt upplevde minskad komfort vid sminkbärande och omkring hälften av de som använde smink mer frekvent upplevde minskad komfort vid sminkbärande. 2 SYFTE Syftet med den här studien var att undersöka hur smink påverkar kontaktlinsen och ögats främre segment vid bärande av mjuka korttidslinser. Nollhypotes: Användning av smink vid korttidslinsbäran-
de påverkar inte kontaktlinsen eller ögats främre segment. 3 MATERIAL OCH METODER 3.1 Medverkande 12 vana kontaktlinsbärare medverkade i studien. Deltagarna fick inte ha några kontraindikationer till kontaktlinsbärande så som blefariter, MGD, konjunktival palpebral ojämnhet eller rodnad > grad 2 enligt Efron graderingsskala (Efron 2010). Medverkande som bedömdes ha korneal eller konjunktival staining > grad 0,5 fick avvakta att påbörja studien tills stainingen försvunnit. Sminkallergiker och personer med ögonsjukdomar fick inte medverka i studien. 3.2 MATERIAL De medverkande blev tilldelad ett nytt par linser av den sort varje individ sedan tidigare använde och ett nytt linsetui inför varje ny testperiod. Biomikroskopet Topcon samt Efron och CCLRU graderingskalor användes för en objektiv bedömning av ögats främre segment med och utan infärgning. För infärgning av kornea och konjunktiva användes BioGlo™ Fluorescein Strips 1 mg. De medverkande använde eget smink och fick instruktioner om att använda ögonsmink, så som mascara, ögonskugga och eyeliner, samt smink kring ögonen, så som foundation och puder, enbart under veckan de skulle bära smink. 3.3 METODER Inför det första besöket fick testpersonerna information om att vara utan linser från och med kvällen innan för att eventuella mindre epitelskador i cornea och konjuktiva skulle hinna läka ut. De medverkande fick skriva under ett samtycke som innehöll information om studien samt instruktioner om mätningarna. En kort anamnes utfördes där testpersonerna fick ange eventuella allergier, ögonsjukdomar och linshistorik. På de medverkande undersöktes och graderades i biomikroskopet blefariter, bulbär rodnad, limbal rodnad och MGD med hjälp av biomikroskopet och graderingsskalan Efron i 0,1 steg. Därefter färgades personernas ögon in med BioGlo™ Fluorescein Strips 1 mg och korneal och konjuntival staining undersöktes och graderades med hjälp av Efron graderingsskala i 0,1 steg. Dess typ, djup och utbredning graderades med hjälp av CCLRU. Ögonlocken everterades för att gradera palpebral konjuntival rodnad och ojmänhet och CCLRU graderingskala användes med 0,1 steg. Personerna blev tilldelade ett nytt par linser av den sort de sedan tidigare använt och ett nytt linsetui för att minimera kontaminationsrisken för smuts och bakterier. Vilken vecka som skulle vara smink-period slumpades för första testpersonen, därefter fick varannan deltagare börja med smink under en vecka och varannan börja utan smink under en vecka.
7 n
Inga instruktioner angående rengöring och hygien gavs, utan de medverkande fick använda den information de fått av sina respektive optiker tidigare. De medverkade fick information att bärtiden av linserna skulle vara lika under de båda perioderna som studien pågick och att linserna skulle användas minst 32 timmar/vecka. Efter sju dagar kallades försökspersonerna tillbaka på ett återbesök där de informerades att komma med kontaktlinserna i. Samma bedömning som vid första besöket av ögats främre segment gjordes. Linsens kvalitet i form av eventuella skador och beläggningar antecknades. Eventuell smuts och partiklar mellan lins och öga noterades. Beläggningar på kontaktlinsen noterades med utbredningsgrad med hjälp av en tidigare studies graderingsystem (Cheung, S., Cho, P., Chan, B., Choy, C. & Ng, V., 2007), se tabell 3.1. GRADERING 0 1 2 3 4
Ingen synlig beläggning 1-25% av linsen har beläggningar 26-50% av linsen har beläggningar 51-75% av linsen har beläggningar 76-100% av linsen har beläggningar
Tabell 3.1 Tabellen visar hur beläggningar på linsen graderades. Ju högre gradering, desto mer av linsen är drabbad.
Infärgning med BioGlo™ Fluorescein Strips 1 mg utfördes efter att testpersonerna tagit ur sina linser. Linserna slängdes och de medverkande fick använda sina glasögon resten av dasgen för att ögonen skulle få samma förutsättning som vid första perioden, alltså att mindre epitelskador skulle få tid att läka. Testpersonerna fick med sig ett par nya linser av samma sort och ombads att börja med det nya linsparet först nästa morgon. Återbesök efter yttligare sju dagar bokades. Testpersonen informerades om att använda linserna lika mycket som föregående vecka, för att testperioderna skulle bli likvärdiga. De blev informerade om ifall de skulle vara med eller utan smink den kommande veckan, beroende på om de varit med eller utan föregående testperiod. Vid sista besöket gjordes samma procedur som vid första återbesöket gällande undersökningen. 3.4 Statistisk analys För den statistiska analysen användes Microsoft Excell 2010. I programmet räknades medelvärden och standardavvikelsen ut. T-test användes för att kotrollera statistisk signifikans. 4 RESULTAT I studien deltog 12 personer där medelåldern var 22 år ±2,74 år. 15 personer påbörjade studien men 3 fick avbryta studien på grund av olika anledningar så 12 stycken deltog i undersökningen. De medverkandes kontaktlinser var av sorterna Biofinity, Biofinity toric, Pure Vision 2HD, Pure Vision 2HD toric, Air Optix® Night & Day™
Aqua, Air Optix® Aqua och Proclear. En person hade linser av hydrogel-material och övriga hade linser av siliconhydrogel. Fyra personer sov med linserna och tog inte ut linserna alls eller bara korta perioder under testperioderna, resterande tog ut linserna varje kväll. Fem av deltagarna gnuggade sina linser, resterande sköljde bara av linserna innan de lades i linsetuierna. Samtliga medverkande tog ur linserna innan sminket togs bort och satte i linserna innan smink applicerades på morgonen. Tre av deltagarna använde sig enbart av mascara under sminkveckan, en använde sig av mascara och ögonskugga, övriga använde sig av mascara och eyeliner. Medelvärdet för bulbär rodnad efter en vecka utan smink blev 0,6±0,4 och efter en vecka med smink 0,8±0,3. Resultaten visar ingen statistiskt signifikant skillnad mellan testperioderna (t-test, p=0,144) Efter en vecka utan smink blev medelvärdet för limbal rodnad 0,3±0,3 och efter en vecka med smink 0,5±0,4 vilket inte heller visar någon statistisk signifikant skillnad (ttest, p=0,418) 12 olika ögon visade sig ha korneal staining efter en vecka utan smink och 16 ögon hade korneal staining efter en vecka med smink. Medelvärdet för mängden staining på kornea var efter en vecka utan smink 0,6±0,6 och efter en vecka med smink 0,7±0,6 vilket inte visar en statistisk signifikant skillnad (t-test, p=0,418). Vid bedömningen av konjunktival staining blev medelvärdet efter en vecka utan smink 0,3±0,4 och efter en vecka med smink 0,3±0,5 vilket inte visar någon statistisk signifikant skillnad (t-test, p=0,22). Medelvärdet vid bedömning av palpebral rodnad blev efter en vecka utan smink 0,0±0,2 och efter en vecka med smink 0,2±0,4 vilket inte visar en statistisk signifikant skillnad (t-test, p=0,16). För palpebral ojämnhet efter en vecka utan smink blev medelvärdet 0,0±0,2 och efter en vecka med smink 0,4±0,7 vilket visar en statistisk signifikant skillnad (t-test, p=0,029). I vissa fall efter sminkperioden graderades tillståndet till >2 enligt Efrons skala vilket är kliniskt signifikant. Vid gradering av blefarit och meiboms gland disfunction blev bedömningen 0 enligt Efrons graderingsskala för samtliga deltagande vid båda tillfällena. Det påträffades inte heller några partiklar mellan linsen och ögat på någon deltagare efter någon av testperioderna. Sammanfattningsvis så visar endast palpebral ojämnhet en statistisk signifikant skillnad mellan testperioderna, övriga tillstånd visar ingen skillnad. Samtliga medelvärden för varje tillstånd visas i figur 4.1. Medelvärdet för beläggningar, se figur 4.2, blev efter en vecka utan smink 0,33±0,56 och efter en vecka med smink 0,5±0,7 och visar inte någon statistisk signifikant skillnad (t-test, p=0,25). Skador på linserna i form av repor observerades på 1 lins efter en vecka utan smink och på 1 lins för en annan deltagare efter en vecka med smink.
8 OPTIK VETENSKAP # 4-2015 n
Figur 4.1 Diagrammet visar medelvärdena för varje tillstånd under sminkfria perioden och under sminkperioden.
Figur 4.2 Diagrammet visar medelvärdena för beläggningar under sminkfria perioden och under sminkperioden.
5 DISKUSSION Resultatet visar inget tydligt samband mellan användning av smink och komplikationerna blefarit, MGD, bulbär konjunktival eller limbal rodnad, korneal eller konjunktival staining eller palpebral rodnad efter en veckas sminkanvändning. Det fanns inte heller något tydligt samband mellan beläggningar och smink efter testperioderna. Studien visar att en vecka med smink inte påverkar ögat negativt efter en veckas användning i kombination med kontaktlinsanvändning. Det kan betyda att sminkhantering och hygien sköttes enligt rekommendationerna och inget smink kom in i ögonen och orsakade någon skada. Resultatet kan även ha sin förklaring i att sminkprodukterna, appliceringsverktygen och annat som kom i kontakt med ögonen var rena och inte kontaminerade med smuts, bakterier eller svamp. Att inte smink påverkade kontaktlinsen negativ efter en
vecka skulle kunna bero på att sminket inte innehöll oljiga ämnen som annars kan fastna och lämna beläggningar på linsen, eller att inget smink lade sig direkt på linsen (Guillon & Godfrey, 2007). Samtliga av deltagarna uppgav i anamnesen att de tog ut linserna före de tvättade av sminket och satte i linserna innan sminket applicerades. Denna procedur kan vara en anledning till att kontaktlinserna ej skadades då det är en av rekommendationerna för smink och kontaktlinser (Association of Contact Lens Manufactures, 2009). Ingen garanti kan däremot ges på att alla medverkande svarade sanningsenligt. Efter en vecka med smink hinner inga allvarliga komplikationer uppstå, förutom konjunktival, palpebral ojämnhet, men det finns tecken på en ökning för nästan samtliga tillstånd och en större studie skulle ge ett mer tillförlitligt resultat. Även förekomsten av beläggningar visar tecken på att det är mer efter sminkperioden, yttligare studier kan styrka detta resultatt. Deltagarna använde olika rengöringssystem, vissa gnuggade sin linser medan andra enbart sköljde av sina linser innan de lade dem i linsetuiet. De som bar linser dygnet runt gnuggade inte linserna, utan sköljde endast av dem ifall de togs ur. Ingen notis togs angående vilken linsvätska varje deltagare använde, eller hur gammal vätskan var. Olika kontaklinsvätskor har varierande rekommendationer angående hur ofta den ska bytas ut för att förhindra kontamination. Om någon vätska var drabbad av bakterier och sedan byttes ut mot en ny under andra testperioden kan det ha påverkat resultatet. Anledningen till att graderingen av palpebral ojämnhet hade ökat efter sminkperioden kan bero på brister i sminkhanteringen. Till exempel använde många deltagare eyeliner vilket kan ge beläggningar på linsen och irritera ögat om den appliceras på insidan av ögonlockskanten. Vissa typer av mascaror kan flagna efter applicering och hamna i ögat vilket kan ge komplikationer (Association of Contact Lens Manufactures, 2009). Innehållet i sminkprodukterna kan påverka, till exempel kan oljiga ämnen lämna spår på kontaktlinsen (Guillon, J. & Godfrey A., 2007). Faktorer som kan ha påverkat resultatet i den här studien är till exempel sminksorter och sminkmärken då de kan innehålla olika ämnen. Vissa deltagare kan ha haft mindre kvalitativa sminkprodukter där innehållet inte är tillräckligt kritiskt granskat. En del deltagare kan ha använt mer smink och oftare än andra deltagare vilket kan ha haft inverkan på resultatet. Ingen kontroll gjordes angående hur gamla deltagarnas sminkprodukter var vilket kan ha påverkat resultatet. Pack at el (2008) visar i sin studie att efter tre månader är risken stor att mascaratuber som används dagligen är kontaminerade med bakterier eller svamp och därför rekommenderar de att mascaran byts ut max efter denna tidsperiod. Om de medverkandes produkter var olika gamla kan det ha påverkat resultatet då de kan vara olika mängd smuts och bakterier i sminket. Det kan dessutom vara så att själva appliceringen och appliceringsverktyget kan skada ögat och ge små sår, som i sin tur
9 n
kan infekteras med bakterier (Wilson & Ahern, 1977). Varje deltagare borde även ha tillpassats samma linssort och använt samma linsvätska för mer jämförligt resultat. Testperioderna var korta och det skulle vara mer relevant att efter en längre tid se hur det utvecklas. Månadslinser, som användes i den här studien, bärs oftast längre tid än bara en vecka, upp till 30 dagar, innan de byts ut. Det vore intressant att ha en längre testperiod, förslagsvis 30 dagar. Även framtida studier på dygnet-runt linser i kombination med sminkanvändning hade varit intressant, då linserna mer sällan eller inte alls tas ut och rengörs under bärtiden. Antalet deltagare var lågt och trots att varje öga jämfördes var för sig hade ett större medverkarantal varit att föredra. Minimumkravet för bärtiden var 32 timmar under var vecka, och även om var person informerades om att tiden skulle vara den samma för var testperiod, kan det ha skiljt sig på grund av missar från de medverkande vilket kan ge variationer i resultaten. Även rengöringsprocessen av sminkborttagningen under sminkperioden togs ej upp som en faktor i den här studien men kan ha inverkat på det slutliga resultatet. Sminkrengöringsvätskor kan lämna oljiga beläggningar på kontaktlinsen om linsen tas ut efter rengöringen. Även slarv med rengöring av händerna kan drabba linsen negativt (Association of Contact Lens Manufactures, 2009), då de medverkande inte fick information om hur händer ska rengöras innan hantering av kontaktlinser. Faktorer så som linssort, bärtid, kontaktlinshantering och kontaktlinsetui borde inte ha påverkat resultatet eftersom de medverkande fick instruktioner att dessa delar inte skulle skilja mellan de två testperioderna. Bristande compliance kan ha spelat roll. Till exempel så kan deltagarna ha använt smink någon gång under den sminkfria perioden. Anledningen till att studien gjordes var att det inte finns många nyligen gjorda studier inom detta område. Dock är väldigt viktigt för vår kunskap om hur ögat ska tas omhand om gällande påverkan av yttre faktorer. Flera studier bör göras inom smink, hygien och kontaktlinser. Ett frågeformulär skulle kunna kombineras med en liknande studie för att se om det finns något samband mellan okomfort i ögonen och komplikationer vid bärande av smink, då smink har visat sig kunna ge försämrad komfort i ögonen (Ng, Evans, North och Purslow, 2012). En annan intressant aspekt som bör utforskas är dygnet runt linser, då denna typ av bärande utsätter ögonen för en ökad risk för komplikationer så som bakteriekontimination (Szczota-Flynn, Bajaksouzian, Jacobs & Rimm, 2009). Att sedan använda smink och rengöringsprodukter tillsammans med dessa kan ha en negativ påverkan. Denna studie gick bara in på ytan inom det här ämnet men kan vara ett bra underlag för framtida undersökningar inom samma område. 6 SLUTSATS Studien visar att efter en veckas sminkanvändning påverkas inte kontaktlinsen eller ögats hälsa, förutom palpebrala konjunktiva, negativt.
REFERENSER Assosiation of Contact Lens Manufactures, ACLM (2009). Lens and Makeup Care. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.aclm.org.uk/index.php?url=03_Contact_ Lens_Guides/06_Makeup_Care/def ault.php [2014-04-26] Bartlett, J. D. (2012) New developments in the pharmacologic management of MGD. Review of Optometry, vol. 149, ss. 28-31 Brennan, N. A., & Coles, C. M-L. (2000) Deposits and symptomatology with soft contact lens wear. International Contact Lens Clinic, vol. 27, ss. 75-100 Bruce, A. S. (2010) Preliminary examination. I Efron, N. (Red.) Contact lens practice (2:a upplagan). Brisbane: Butterworth Heinemann elsevier Cheung, S., Cho, P., Chan, B., Choy, C. & Ng, V. (2007) A comparative study of biweekly disposable contact lenses: silicone hydrogel versus hydrogel. Clinical and Experimental Optometry, vol. 90, ss. 124-131 Craig, J. P., Tomlinson, A. & McCann, L. (2011) Tear film. I Dartt, D. A., Bex, P., D’Amore, P. (Red.) Ocular Periphery and Disorder,. Saint Louis: Academic Press Draelos, Z. D. (2001) Special considerations in eye cosmetics. Clinics in Dermatology, vol. 19, ss. 424-430 Efron, N. (2010) Complications. I Efron, N. (Red.) Contact lens practice (2:a upplagan). Brisbane: Butterworth Heinemann elsevier Forrester, J., Dick, A., McMenamin, P. & Lee, W. (2002) The eye: Basic sciences in practice (2:a upplagan). Edinburgh: W. B. Saunders Gasson, A. & Morris J. (2010) Contact lens manual: A practical guide to fitting (4:e upplagan). St. Louis: Butterworth-Heinemann Guillon, J. & Godfrey A. (2007) Tears and contact lenses. I Phillips, A.J. & Speedwell, L. (Red.) Contact Lenses (5:e upplagan) Edinburgh: Butterworth-Heinemann Hickson-Curran, S., Chalmers, R. L. & Riley, C. (2011) Patient attitudes and behavior regarding hygiene and replacement of soft contact lenses and storage cases. Contact Lens & Anterior Eye, Vol. 34, ss. 207-15 Jones, L. W. Srinivasan, S. (2010) Clinical instruments. I Efron, N. (Red.) Contact lens practice (2:a upplagan). Brisbane: Butterworth Heinemann elsevier Knop, E. & Knop, N., (2005) The role of eye-associated lymphoid tissue in corneal immune protection. Journal of Anatomy, vol 206, ss. 271-285 Kuzman, T., Kutija, M. B., Juri, J., Jandroković, S., Skegro, I., Olujić, S. M., Kordić, R. & Cerovski, B. (2013) Lens wearers non-compliance—Is there an association with lens case contamination? Contact Lens & Anterior Eye, vol. 37, ss. 99-105 Lawrenson, J. G. (2010) The anterior eye. I Efron, N. (Red.) Contact lens practice (2:a upplagan). Brisbane: Butterworth Heinemann elsevier Maldonado-Codina, C. (2010) Soft lens materials. I Efron, N. (Red.) Contact lens practice (2:a upplagan). Brisbane: Butterworth-Heinemann Elsevier
10 OPTIK VETENSKAP # 4-2015 n 
Morgan, P. B. & Maldonado-Codina, C. (2009) Corneal staining: Do we really understand what we are seeing? Contact Lens & Anterior Eye, vol. 32 ss. 48-54 McMonnies, C. & Lowe, R. (2007) After-care. I Phillips, A. J. & Speedwell, L. (Red.) Contact Lenses (5:e upplagan) Edinburgh: Butterworth-Heinemann Millar, T. J., Mudgil, P. & Khanal, S. (2011) Meibomian glands and lipid layer. I Dartt, D. A., Bex, P. & D’Amore, P. (Red.) Ocular Periphery and Disorders. Saint Louis: Academic Press Nelson, D. J., Shimazaki, J., Benitez-del-Castillo, J. M., Craig, J. P., McCulley, J. P., Den, S. & Foulks, G. N. (2011) The international workshop on meibomian gland dysfunction: Report of the definition and classification subcommittee. Invest Ophthalmol Visual Science, vol. 52, ss. 1930-1937 Ng, A., Evans, K., North, R. & Purslow, C. (2012) Eye cosmetic usage and associated ocular comfort. Ophthalmic and Physiological Optics, vol 32, ss. 501-507 Pack, L. D., Wickham, M. G., Enloe, R. A. & Hill, D. N. (2008) Microbial contamination associated with mascara use. Optometry, vol. 79, ss. 587-593 Phillips, A. J. & Speedwell, L. (2006) Contact Lenses (5:e upplagan). Oxford: Butterworth-Heinemann Elsevier Sweeney, D., Holden, B., Rao, G., du Toit, R., Keay, L., Jalbert, I., Sankaridurg, P., Stern, J., Skotnitsky, C., Stephensen, A. & Covey, M. (2004) Clinical performance of silicone hydrogel lenses. I Sweeney, D. F. (Red.) Silicone hydrogels: Continuous-wear contact lenses (2:a upplagan). Edinburgh: Butterworth-Heinemann
Szczotka-Flynn, L. B. & Efron, N. (2010) Aftercare. I Efron, N. (Red.) Contact lens practice (2:a upplagan). Brisbane: Butterworth-Heinemann Elsevier Szczotka-Flynn, L. B., Bajaksouzian, S., Jacobs, M. R. & Rimm, A. (2009) Risk factors for contact lens bacterial contamination during continuous wear. Optomertry and Vision Science, vol 86, ss. 1216-26 Tlachac, C. A. (1994) Cosmetics and contact lenses. Optometry clinics, vol 4, ss. 35-45 Tsai, J., Denniston, A., Murray, P., Huang, J. & Aldad, T. (2010) Oxford American Handbook of Ophthalmology. Cary: Oxford University Press Williams, L. & Stapleton, F. (2007) Microbiology, lens care and maintenance. I Phillips, A. J. & Speedwell, L. (Red.) Contact Lenses (5:e upplagan) Edinburgh: ButterworthHeinemann Wilson, L. A. & Ahern, D. G. (1977) Pseudomonas-induced corneal ulcer associated with contaminated eye mascaras. American Journal of Ophthalmology, vol 84, ss. 11219 Young, G. (2010) Soft lens design and fitting. I Efron, N. (Red.) Contact lens practice (2:a upplagan). Brisbane: Butterworth Heinemann elsevier Zadnik, K. & Barr, J. T. (2010) Keratoconus. I Efron, N. (Red.) Contact lens practice (2:a upplagan). Brisbane: Butterworth Heinemann elsevier Zhu, H., Bandara, M. B., Vijay, A. K., Masoudi, S., Wu, D. & Willcox, M. D. (2011) Importance of rub and rinse in use of multipurpose contact lens solution. Optomertry and Vision Science, vol 8, ss. 967-72
11 n
Redaktörens kommentar:
Inledningen beskriver hur samarbetet över yrkesgränserna ökade. Där ges också en inblick i de olika behoven vid synnedsättningar.
Hur samarbetet mellan optiker och datapedagog kan förbättra rehabiliteringsinsatsen för våra patienter på Stockholms Syncentral FÖRFATTARE: JEANETT PALMÉR, optiker, HINNI HREINSSON, datapedagog, Stockholms Syncentral
INLEDNING Förra året satt vi och diskuterade samarbetet mellan olika yrkeskategorier på arbetet. Vi tyckte att det saknades samarbete mellan optiker och datapedagoger vid nybesök på Syncentralen. Vi upptäckte att patienter fick vänta väldigt länge efter att de fått datorglasögon till dess att de fick träffa datapedagog för att göra en utredning av datorhjälpmedelsbehov (kartläggning). Dessutom har det framkommit från SRF att väntetiden inom ögonvård redan är orimlig. Även om den kritik som SRF framför riktas mot ögonvården som helhet så ställer Syncentralen krav på sin egen verksamhet att sträva efter förbättring och effektivisering av sina tjänster/insatser samt att målinriktat planera arbetet. Med hänsyn till detta utvecklades vår diskussion till vad vinsten av samarbetet mellan optiker och datapedagog skulle kunna bli. Denna kartläggningsmetod handlar bara om de personer som hör till vuxenteamet på Syncentral Stockholm i dagsläget. Detta med anledning av att vi båda två jobbar i eller tillsammans med vuxenteamet. Vi tyckte därför det var lämpligt att påbörja metodutvecklingen där. Innan vi började samarbetet fick patienten ofta datorglasögon innan det var bestämt vilket hjälpmedel och/eller anpassningar på datorn som skulle göras eller användas. Detta var ingen bra lösning eftersom det är bättre att använda förstoring från glasögonen om det räcker. Genom att göra vissa anpassningar i operativsystemets miljö och lägga till speciella datorglasögon slipper patienten att använda specifika datorhjälpmedel. Sådan anpassning kombinerat med datorglasögon är därför en klar vinst för både Syncentralen och patienten, men om det inte räcker till – då måste bästa möjliga datorhjälpmedel väljas. För att kunna erbjuda bästa enklaste lösningen måste optikern medverka i bedömningen. Viktigt att tänka på är att det inte är lämpligt att tillverka
glasögon förrän man vet förutsättningarna man tillverkar dem för! Den huvudsakliga frågeställningen är: Räcker det med att använda datorns inbyggda anpassningsinställningar i kombination med datorglasögon eller krävs det förskrivning av specifika datorhjälpmedel? Med dessa tankar och funderingar i bagaget bestämde vi oss för att starta ett projekt där vi skulle träffa vissa patienter tillsammans och göra en gemensam utredning av hjälpmedelsbehovet. De patienter vi beslöt att träffa tillsammans skulle höra till någon av följande målgrupper: Nybesök: Där patienten inte har träffat varken optiker eller datapedagog tidigare och där det kan förväntas att frågor om tekniska apparater t.ex datorer, smarta telefoner och surfplattor kommer dyka upp. Återbesök: Där patienten inte har träffat sin optiker under de senaste 12 månaderna samt har frågor angående datoranpassningar/datorhjälpmedel som har uppkommit efter den senaste kontakten med Syncentralen. Vi beslutade att vi skulle utvärdera projektet efter 6 månader och undersöka om teambesöket kan: Förbättra tjänsten som Syncentralen erbjuder sina patienter2. Denna förbättring innebär att patienten får bedömning om datorglasögon behövs redan vid första besöket på Syncentralen (istället för många veckor/månader senare). Eventuellt spara in ett eller flera besök genom att dessa patienter tillsammans med kallelsen till besöket även får information om att de gärna får ta med sin egna bärbara dator, telefon och/eller surfplatta. De kan då få anpassningar gjorda på plats vid besöket. Eftersom det ofta handlar om visuella anpassningar av apparaten så kan detta göras direkt under besöket och kräver därför inte ytterli-
12 OPTIK VETENSKAP # 4-2015 n
gare besök. (Dessa tekniska apparater kan ej förskrivas av Syncentral Stockholm utan räknas som egenvård. Ytterligare information om hjälpmedel som kan förskrivas.) Spara in några besök till förmån för telefonsamtal/mail som oftast blir betydligt mindre omfattande då många patienter idag har goda datorkunskaper och kan tillgodogöra sig hjälp och råd via telefon/mail. Visuell navigering kontra tangentbordsnavigering Innan vi går vidare är det viktigt att definiera skillnaden mellan de två begreppen Visuell navigering och tangentbordsnavigering. Visuell navigering: Patienten använder både synen och datormusen för att interagera med datorn t.ex öppna program, navigera i menyer eller klicka på knappar/ikoner. Även om patienten behöver förstoringsprogram i datorn så är det musen som huvudsakligen används för att navigera. Tangentbordsnavigering: Patienten använder bara tangentbordet för att navigera i datorn tillsammans med skärmläsare och talsyntes. Oftast används en blandning av dessa två metoder utom i de fall då patienten inte kan använda synen för att navigera. I dessa fall används ett skärmläsarprogram t.ex. Supernova Screen Reader eller JAWS Standard/Professional. METOD Besöket börjar med att patienten träffar optikern. En fullständig synundersökning görs inklusive filtertest. Det är även viktigt att bedömma eventuell kontrastnedsättning. För att testa kontraster används KM-chart (datorbaserad synprövningstavla) kontrasttest för avstånd. Även på nära håll behöver man testa kontrastkänsligheten. Detta görs med KM närtesttavla. (iPad baserat närtest) Efter synundersökningen fortsätter besöket tillsammans med datapedagogen. Innan detta har datapedagogen uppdaterat sig om patientens diagnos och eventuella uppgifter från tidigare besök hos optiker. Ofta framgår inte av bokningen vad patienten har för dator och/eller önskemål om hjälp med denna. Det kan därför vara bra att ringa patienten innan första besöket till Syncentralen för att ta reda på vad för dator patienten använder samt vilka prestanda den har. Om patienten ej vet detta så kan datapedagogen ta reda på det om bärbar dator tas med till besöket. Vid stationära datorer kan det bli tal om hembesök. Vid utprovningen på Syncentralen används en dator med skärm monterad på en arm. Detta sker i ett rum där det går att justera ljusstyrkan och bordshöjd. Man börjar alltid med att kontrollera aktuellt behov av textstorlek på skärmen. Oavsett vilken storlek av datorskärm patienten själv har så kommer alltid en fast minsta storlek av texthöjd att gälla. Denna höjd mäts i centimeter och både små och stora bokstäver mäts. Anledningen till detta är att vi vill införa en standardisering av mätförfarandet för att undvika missförstånd mellan olika vårdinrättningar. Vi mäter även upp avståndet från ögat fram till skärmen samt om specifika färgändringar upplevs förbättrande. Det kan finnas andra faktorer som också räknas in i behovsbedömningen.
Det kan t.ex. vara en specifik diagnos som ändrar förutsättningarna för bedömningen. Ett exempel på detta är nystagmus. Ögonrörelserna får bokstäverna att röra sig och det blir svårt att läsa varför skärmläsare kan bli aktuell trots att det egentligen inte behövs så stor förstoring. På grund av att alla bedömningar är individuella så kan man inte påstå att en viss textstorlek är förknippat med ett visst datorhjälpmedel. Som riktlinje kan behovet beskrivas enligt följande. Om patienten behöver: 6 mm eller mindre texthöjd för versaler Här räcker det oftast att göra visuella anpassningar i operativsystemet om det är möjligt. Visuell navigering används ofta. 6 mm - 15 mm texthöjd för versaler Här behöver patienten vanligtvis förstoring och även skärmläsning i vissa lägen. Beroende på vilket operativsystem som används ser möjligheterna olika ut. Ofta blir det en blandning mellan visuell navigering och tangentbordsnavigering. Här blir det av större betydelse att patienten lär sig lita på tangentbordsnavigering om det är möjligt. 15 mm och större texthöjd för versaler Patienten kommer att behöva skärmläsare för att kunna använda datorn effektivt. Skärmförstoringsprogram används ofta. Både visuell navigering och tangentbordsnavigering används. Värt att nämna är att majoriteten av patienter som behöver 6 mm eller mindre texthöjd för stor bokstav upplever att det blir bättre att försöka anpassa den visuella miljön genom inställningar i operativsystemet istället för att använda förstoringsprogram. Flertalet vill gärna undvika användning av förstoringsprogram för att få en bättre överblick av det som visas på skärmen samt att inte behöva lära sig att använda ett nytt program. Oavsett om förstoringsprogram behövs eller inte så är det alltid bra att göra visuella anpassningar för att ge användaren möjligheten att använda mindre förstoring i sitt hjälpmedel för att få en bättre överblick. Det kan t.ex vara justering av teckensnitt i e-post klientprogrammet eftersom inte alla program automatiskt får de ändringar som har ställts in i operativsystemet. Som exempel kan nämnas att Microsoft Outlook inte tar hänsyn till de justeringar som har gjorts i Windows. Man kan däremot ställa in i Outlook vilket teckensnitt och teckenstorlek som ska används för mappar och mail-listor. Det är viktigt att åter igen understryka att ovanstående siffror endast ska ses som en vägledning och inte kan användas för att bestämma alla patienters behov av datorhjälpmedel och/eller anpassningar. Efter denna utprovning av datapedagogen är det optikerns tur att prova ut datorglasögon med hänsyn till: • Avståndet mellan öga och skärm. • Storlek på text • Filterfärgbehov. Vanligast är det med gulfilterfärg 400,
13 n
450 eller 511 men även andra färger/våglängder kan ibland föredras. Ibland kan en kombination med polfilter eller lätt färg behövas. Allt beroende av vilka anpassningar som gjorts i datorn. Därefter fortsätter datapedagogen tillsammans med patienten att bestämma nästa steg. Om ärendet handlar om visuella anpassningar av en bärbar dator som patienten har med sig tar datapedagogen hand om detta med en gång. Det kan också behövas anpassningar i mobiltelefonen, surfplattan eller liknande. Även detta tar datapedagogen hand om med en gång och därmed kan ytterligare ett besök sparas in utan att det blir extra väntetid eftersom det går snabbt att utföra dessa inställningar. Tidigare var det vanligt med ett återbesök endast för hjälp med inställning/anpassning av tekniska apparater. Datapedagogen informerar vidare patienten om vilka tjänster Syncentralens datateam kan erbjuda, vilka kurser som finns hos Syncentralen, vilken typ av träning som skulle passa bra. T.ex tangentbordsträning. Som tidigare har nämnts är alla besök unika och individanpassade. Människor har olika behov och erfarenheter och därför kan besöken se väldigt olika ut. UTVÄRDERING Sammanfattningsvis kan vi hittills konstatera att samarbetet har resulterat i att vi först och främst kan ge snabbare hjälp
till patienter vad gäller tekniska apparater. Det nya arbetssättet innebär att man kan fortsätta sitt arbete och dagliga liv redan efter det första besöket på Syncentralen istället för att som tidigare behöva vänta i kanske månader på hjälp. Konklusionen är att samtidigt som patienterna får bibehållen eller ökad livskvalitet sparar vi in hembesök och återbesök vilket både är en tidsbesparing och en effektivare rehabilitering. I dagsläget ser vi att möjligheten är stor att vi i framtiden kan implementera denna metod i alla åldersgrupper. Referenslista Optik: för alla i optikbranchen, 201408 Socialstyrelsen (25 januari 2012)Rehabilitering för vuxna med syn- eller hörselnedsättning Hjälpmedel Stockholm. 2 jan 2015. Kloka hjälpmedelslistor Hjälpmedel Stockholm. (den 2 Januari 2015). Kloka Hjälpmedelslistor. http://www.slso.sll.se/SLPOtemplates/ SLPOPage1____13218.aspx. Riksförbund, S. (Augusti 2014). Optik: för alla i optikbranchen. Socialstyrelsen. (den 25 Januari 2012). Rehabilitering för vuxna med syn- eller hörselnedsättning.