VETENSKAP # 12–2016 www.optikbranschen.se
Ett spännande år har gått ...
T
iden springer iväg och nu är det snart jul och nyårshelg med lite extra ledighet för alla hoppas jag. Under året som gått har lagen till slut ändrats så att optiker med godkänd vidareutbildning får använda diagnostiska droppar. Att det ännu inte är godkänt att vidröra ögat trots att bedövning kan ges är en sak som måste till och det är ett prioriterat arbete. Ett nytt år är snart här och med det kommer det säkert nyheter inom vår bransch, det är alltid lika spännande. I detta nummer finns ett examensarbete från KI samt en artikel som länk. Gemensamt för båda är pupillerna och vad vi kan se vid undersökning av pupillresponsen. Att utföra denna är en självklarhet och tillhör de preliminära testerna, det är mycket som kan komma fram vid denna undersökning. Den första artikeln handlar om pupillförändring när man ljuger eller talar sanning. Det kanske inte är det som vi i första hand letar efter vid kontroll av pupillen. Men visst är det spännande om pupillen påverkas av detta. Tur att inte barnen kan se det nu i dessa tomtetider. Den andra artikeln handlar om pupillens reaktion vid olika påverkan, allt från auditiva som emotionella
uppgifter. Pupillen påverkas alltså av betydligt fler saken än endast ljus och mörker. Under hösten har arbete skett med SOFEP-kurserna som förbundet erbjuder. Vissa förändringar och nyheter kommer att märkas under nästa år. En ny kurs som kommer att erbjudas är inom ämnet primärvård. Vad kan vi som optiker själva utföra inom primärvården och hur hanterar vi det? Vad ska skickas med till allmänläkare? Det är lite av innehållet i denna kurs. Har ni önskemål om ämnen till kurser så maila undertecknad, vi tar gärna emot förslag från er. Hoppas att ni har anmält er till Optometridagarna i Malmö, om inte är det dags nu och att vi ses där i februari 2017. Håll er uppdaterade på de olika kurserna som erbjuds. De finns på Optikerförbundets hemsida. SOFEP-kurser kommer till efterhand, minst en ny kurs ges under våren samt en del kurser som gått på andra orter tidigare. Frågor finns som vanligt på förbundets hemsida och artiklarna och länk på Optikbranschens sida. Trevlig läsning, God Jul och Gott Nytt År! CATARINA ERICSON
n Artikel 1: Pupillrespons när man ljuger kontra talar sanning
2
n Artikel 2: Utformning av en mätmetod för händelserelaterad pupillrespons
7
Catarina Ericson är OPTIK:s vetenskapsredaktör. Hon är MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. e-post: catarina@c-optik.se
2 OPTIK VETENSKAP # 12–2016 n
Redaktörens kommentar: Introduktionsdelen ger en bra genomgång av pupillens funktion. Resultatdelen är intressant men först ska metoddelen läsas för veta hur undersökningarna är gjorda.
Pupillrespons när man ljuger Fö r fatta re: OLIVE R H E DBERG, A NKE DO HIN DI OCH SH U N S UZUKA
BAKGRUND Dilatation av pupillen sker med hjälp av en muskel i iris som heter musculus dilator pupillae, och att musculus sphinkter pupillae slappnar av. Vid sympatiskt påslag i kroppen vidgas pupillen och musculus ciliaris kontraherar. Vid parasympatiskt påslag sker en minskning av pupillen (Harper, 2005). Att pupillen påverkas av lögn har diskuterats i tidigare studier (Heilveil, 1976). I den studien finns teorier om att det är svårare att dölja ickeverbala signaler än verbala, detta har även tagits upp av kända vetenskapsmän som Darwin och Freud. Herb et al. (1968) visade på korrelation mellan lögn, kognitivitet och pupillrespons. Walczyk et al. (2012) har dock inte fått någon signifikant skillnad mellan lögn och pupillstorlek. Denna studie ska därför undersöka om det kan få något resultat som styrker någon av dessa teorier. I en studie som fått positivt resultat (Herb et al., 1968) visades att dilatation uppkommer då man använder mera intensiv mental aktivitet. I en annan studie (Wang et al., 2010) testades pupilldiameter och look-up mönster, vilket är vad försökspersonerna fokuserar blicken på. Där visades att när en avsändare skickade lögnaktiga meddelanden blev pupillen större och även ännu större om meddelanden innehöll mer och värre lögner. I en annan studie (Webb et al., 2009) där syftet var att ta reda på om pupillstorlek kan användas som ett lögndetektorstest, hittades att pupillstorlek varierade beroende på vilken typ av frågor som ställdes till försökspersoner. Slutsatsen av den studien var då att pupillstorlek kan vara ett bra medel för att reda på om någon ljuger eller talar sanning, och kan till och med ersätta eller komplettera det traditionella sättet att mäta lögntendenser med t.ex. blodtryckspolygraf. En annan studie visade också
på att pupillstorlek ökade när någon ljög och att pupillstorleken ökade med ökad kognitiv bearbetningsprocess (Dionisio et al., 2001). Det finns forskning inom den neurologiska aspekten av lögn. Enligt en studie (Abe, 2011) visades att prefrontala cortex spelade en viktig roll vid lögn. Lögn påverkas av olika regioner i hjärnan (Spence, 2004) men det är fortfarande oklart hur dessa regioner fungerar när någon ljuger. SYFTET OCH FRÅGESTÄLLNING Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på om pupillstorleken påverkas av lögn. Dessutom är en frågeställning om pupillstorleken eventuellt ändras pga. kognitiva belastningen av att lösa ett lite svårare problem. METOD OCH GENOMFÖRANDE Metod Vid en experimentell studie observerades pupillstorlek på 25 försökspersoner där samtliga fullföljde experimentet. Av dessa var 16 kvinnor och 9 var män. Medelålder var 24,92 år (± 4,54 SD). Fem olika frågor skapades och anpassades för att kunna besvaras snabbt men ändå inte med ett ja eller nej. Frågorna ställdes likadant och i samma ordning för alla försökspersonerna för att få lika förutsättningar för alla i testet. Försökspersonerna skulle sedan under mätningen svara på frågorna där de blev tillsagda att de skulle ljuga på två av frågorna och tala sanning på de andra två och till sist räkna ut ett matematiskt tal. Innan en fråga ställdes instruerades försökspersonen att svara med lögn respektive sanning. Frågorna utformades på så sätt att försökspersonen var tvungna att tänka fram ett svar och svara snabbt
3 n
kontra talar sanning
och kort för att få distinkta tidpunkter att mäta pupillen vid som senare skulle analyseras med ett ANOVA-test. Frågorna som ställdes var: Fråga 1 (försökspersonen uppmanades att tala sanning) I vilken världsdel ligger Sverige? Fråga 2 (försökspersonen uppmandes att ljuga) Vilken stad är vi i nu? Fråga 3 (försökspersonen uppmanades att tala sanning) Vilken skola går du i? Fråga 4 (försökspersonen uppmandes att ljuga) Varför träffade du president Obama i går kväll? Fråga 5 (matematik) Beräkna 3 x 24. I studien med (Dionisio et al., 2001) användes samma metod som i denna studie på det sättet att försökspersonen skulle svara på fem frågor med liknande metod som denna studie, medan de spelade in pupillrespons på en pupillometer. Inklusionskriterier i studien var att försökspersonerna skulle vara över 18 för att utesluta behovet av målsmans medgivande och under 40 år, för att utesluta
presbyopi och åldersrelaterade synproblem. Det fick inte förekomma några ögonsjukdomar eller systemiska sjukdomar. Försökspersoner med korrektion fick ta av sig sina glasögon för att förhindra reflektion av glaset vid mätning. Försökspersonerna som hade så stor ametropi att de inte kunde fokusera på Multichannel systems powerrefractorkamera skulle exkluderades. Inga försökspersoner exkluderades i studien. När försökpersonerna svarade på frågorna togs bilder på pupillen med en Multi-channel systems Powerrefraktor under hela frågeförloppet, från att frågan började ställas till en stund efter att försökpersonerna svarat på frågan. Sedan jämfördes eventuella skillnader mellan då försökpersonerna talade sanning och ljög. Ett t-test utfördes som dataanalys så att ett p-värde kunde tas fram för att se om resultatet var signifikant eller inte. Värden mättes vid dessa tidpunkter: • 3 sekunder innan första frågan, som normal pupillstorlek. Detta för att få ett startvärde som ger en uppfattning
Personen på bilden har ej deltagit i undersökningen. Foto: Image Libary
4 OPTIK VETENSKAP # 12–2016 n
om pupillens storlek en stund innan frågorna. • 1,5 sekunder innan frågan var slutställd. Då försökspersonerna har börjat förstå vad frågan handlar om och kan börja processa detta. • Hela tankestunden innan svaret Då man antar att detta är den perioden då försökspersonen i huvudsak funderar ut ett svar. • Under hela svarsperioden • 1,5 sek efter svar Då försökspersonerna tog olika tid på sig för att besvara och betänka frågorna, tog undersökningen olika lång tid för alla försökspersonerna. Genomsnittligen tog ett frågeförhör ca 2 min. Power Refraktor Powerrefraktorn är en produkt av Multi channel systems. Powerrefraktorn mäter refraktion av ett öga på 1,14 m avstånd. Enligt Multi channel systems manual har kameran infraröd LED som ljuskälla, och mätningsprocessen är därför icke märkbar för testtagare och ingen pupillsammandragning sker. Kameran består av tre delar med CCD-kamera, objektiv samt infraröd LED. Det infraröda ljuset som kommer från LED fokuseras tillbaka på ljuskällan av ögonens optik efter reflektion från retinan. Bilderna av en digital video visas direkt på dataskärmen med en upplösning av 752 x 400 pixel med 256 grå färg. Realtidsmätning med video frekvens av 25 Hz: Standard deviationen för pupillmätningar är 0,1 mm. Standarddeviationen för direktionen av ögonblick mätning är 0,5 grader. Ljusintensiteten i ett undersökningsrum måste vara mindre än 200 lux för att utföra mätningen. Ljusintensiviteten i undersökningsrummet var 100 lux vilket kontrollerades med en luxmätare (Hagner digital Luxmeter, Screenmaster). Mätningarna tog plats på S:t Eriks ögonsjukhus i en av optikerprogrammets lokaler under höst 2015. Experimentet har godkänts av handledaren i skolan på Karolinska Institutet, optikerprogrammet. Försökspersonerna blev informerade om att de kunde avsluta sitt deltagande när som helst utan att ange någon orsak. RESULTAT Datan överfördes till Excel och medelvärden vid olika tidpunkter i frågeprocessen räknades ut. Tiderna som medelvärden räknades på var: • Under 3 sekunder innan frågeprocessen påbörjades mättes normal pupillstorlek för att få en referens att jämföra de andra värdena i processen med. • 1,5 sekund innan frågan var klarställd • Tiden efter varje fråga var slutställd tills det att försökspersonen svarade • Hela svarsprocessen • 1,5 sekund efter svaret
Figur 1. Diagram för medelvärde av pupillerna i de olika tidpunkterna av experimentet. Den blåa linjen visar medelvärdena för hela gruppen och den röda visar en av försökpersonerna som ett
1: 3s mätning Normal pupillstorlek innan första fråga 2: 1,5s före fråga 1 3: tänkperiod efter fråga 1 4: svar fråga 1 5: 1,5s efter svar fråga 1 6: 1,5s före fråga 2 7: tänkperiod efter fråga 2 8: svar fråga 2 9: 1,5s efter svar fråga 2 10: 1,5s före fråga 3 11: tänkperiod efter fråga 3 12: svar fråga 3 13: 1,5s efter svar fråga 3 14: 1,5s före fråga 4 15: tänkperiod efter fråga 4 16: svar fråga 4 17: 1,5s E svar fråga 4 18: 1,5 före fråga 5 19: tänkperiod efter fråga 5 20: svar fråga 5 21: 1,5 E svar fråga 5
Pupillstorlek jämförelse
P-värde
Normal vs. Tänka innan <0,001 svar (Alla frågor)
Signifikans Ja
Normal vs. när försöks- personerna svarade (Alla frågor)
<0,001-<0,01 Ja
Normal vs. när försöks- personerna tänkte innan fråga 3 (sanning)
<0,01
Ja
Normal vs. svar på fråga 3 (sanning)
>0,05
Nej
Efter frågorna ställdes >0,05 tills försökspersonerna svarar vs. svar på alla frågorna (Alla frågor)
Nej
Resultaten var signifikant med p-värde >0,0001 mellan alla olika tider i frågeprocessen. Därefter utfördes Tukey-Kramer Multiple Comparisons Test som gav mer noggrant resultat efter att p-värdet fåtts fram och det visades enligt tabeller 1 och 2. Tabell 1. Olika p-värde och signifikans vid olika tillfällen i frågeprocessen. Detta är jämförelserna mellan normala pupillstorleken och olika tidpunkter i frågeprocessen.
5 n
Tidpunkter Medel SD Avvikelse från Median medelvärdet 3s Normal 3,597 0,4491 0,08981 3,464 Fråga 1 (sanning) I vilken världsdel ligger Sverige? 1,5s före f1 3,692 0,4196 0,08391 tänk efter f1 3,854 0,4077 0,08154 Svar f1 3,799 0,4160 0,08320 1,5s E Svar f1 3,725 0,4182 0,08364
3,613 3,768 3,654 3,521
Fråga 2 (lögn) Vilken stad är vi i nu? 1,5s före f2 3,692 0,4184 tänk efter f2 3,901 0,4026 svar f2 3,839 0,4632 1,5s E svar f2 3,739 0,4606
0,08368 0,08051 0,09265 0,09212
3,608 4,024 3,784 3,624
Fråga 3 (sanning) Vilken skola går du i? 1,5s före F3 3,630 0,3977 tänk efter f3 3,809 0,4106 svar f3 3,721 0,4249 1,5s E svar f3 3,626 0,4247
0,07953 0,08212 0,08498 0,08495
3,670 3,778 3,545 3,508
Fråga 4 (lögn) Varför träffade du president Obama igår kväll? 1,5s före F4 3,717 0,4012 0,08023 3,639 tänk efter f4 3,840 0,4266 0,08532 3,874 svar f4 3,813 0,4733 0,09465 3,801 1,5s E svar f4 3,744 0,4868 0,09737 3,741 Fråga 5 (matematik) Beräkna 3 x 24 1,5 före f5 3,621 0,4473 tänk efter f5 3,904 0,4460 svar f5 3,935 0,5260 1,5 E svar f5 3,904 0,4782
0,08946 0,08921 0,1052 0,09563
3,578 3,890 4,021 3,930
Tabell 2 Alla genomsnittliga värdena av pupillstorlek och dess avvikelser
Resultatet var att pupilldilatationen ökade när försökspersonen tänkte ut ett svar och speciellt vid lögn som sen minskade efter svaret. Pupillstorleken påverkades mest av den sista frågan som var ett mattetal. Diskussion och slutsatser Resultatdiskussion Syftet med den här studien är att ta reda på om pupillstorleken påverkas av lögn. Dessutom är en frågeställning om pupillstorleken eventuellt ändras pga. kognitiva belastningen av att lösa ett lite svårare problem. Studien visade en statistisk signifikant skillnad att när man ljuger så blir pupillen störst i genomsnitt med cirka 0,269 mm och det är 6,4 % av normal pupillstorlek (3,597). Detta går i linje med tidigare studier (Heilveil, 1976; Webb et al., 2009; Wang et al., 2010).
Vidare visade studien att när det sker en mer kognitiv svårare uppgift, i detta fall en räkneuppgift, kan man se en statistisk signifikant i pupillstorlek. Detta har även Dionisio et al. (2001) visat att kognitiv krävande uppgift ger mer stimulans och pupillrespons. I den studien kunde man se att pupillen ökade med 6,7 % vid svaret vilket var nästan det samma som denna studie. Resultaten visade att kognitivt mer krävande uppgifter vidgar pupillen mera vilket även Herb et al. (1968) hittat. Detta innefattar dessutom lögn då detta kräver att personen i fråga ”hittar på” ett svar och då behöver använda sin fantasi och improvisera i stunden. Dionisio et al. (2001) visade att pupillstorleken påverkas av kognitiv belastning och detta uppkommer i samband med lögn då det oftast är nödvändigt att tänka efter före ett svar. Det visades också i (Dionisios et al., 2001) studiens liknande frågeprocess ökade pupillstorleken mellan att frågorna ställdes och att försökspersonen svarade. Detta är något som även visades i den här studien. Forskare har noterat att emotion och pupillrespons korrelerar med varandra, och att större emotionella känslor ger större pupill (Cook et al., 2012). Skillnader mellan Dionisio et al. (2001) studie och denna studie var också att de använde sig av semantiska frågor (kunskap och minnen från långtidsminnet.) och episodiska frågor (nyligen inlärd information från scenarios och allmänt) både vid lögn och vid sanning. Detta togs inte i beaktande i denna studie, utan det var flest semantiska frågor. Dessutom användes ett matematiskt tal. I studien hade pupillresponsen mätts med ett annat mätinstrument och dessutom ljuset i rummet var starkare vilket kunde leda till ett annat resultat på pupillstorleken. Metoddiskussion Eftersom att testet utfördes på ett liknande sätt för alla försökspersoner så är grundförutsättningarna lika, dock finns många faktorer som kan påverka resultatet. Exempelvis att powerrefraktorn ibland tappade fokus på pupillen och det blev små luckor i mätningarna. När tidpunkterna för mätningarna i frågeprocessen skulle sättas kunde dessa bli något felaktigt placerade, vilket då gett en aning missvisning av resultaten. En positiv aspekt med metoden var att den snabbt kunde genomföras och därav inte var stor påfrestning på försökspersonerna. Det hade varit intressant att ha flera frågor och flera försökspersoner för att se om resultaten fortfarande hade varit lika signifikanta. SLUTSATS Det är uppenbart att pupillen vidgas vid lögn och vid tankekrävande uppgifter. Det kan därför antas att pupillen vidgas vid lögn pga. att lögn är tankekrävande vilket tidigare studier visa (Wang, Herb et al., 1968). Den sista frågan som var att räkna ett mattetal blev mest signifi-
6 OPTIK VETENSKAP # 12–2016 n
kant på grund av att försökspersonerna fick tänka lite mer än andra frågorna och det var som en överraskning för försökspersonerna. Detta kunde väcka mera starka känslor som aktiverade det sympatiska systemet och även orsaka ökad hjärnaktivitet som kunde påverka pupillstorleken vilket Dionisio et al.( 2001) även tar upp. Denna studie kan inte användas som grund för lögndetektortest bland annat för att det finns många olika variabler som kan påverka pupillstorlek och det är inte säkert heller om resultatet är tillförlitligt när det gäller förhör av riktiga brott. Förbättring av denna studie kan vara att ha flera frågor när det gäller att tala sanning, ljuga och speciellt frågor där man får tänka mycket för att se mer om hur pupillen påverkas av kognitivt tänkande. En annan sak är att ha flera försökspersoner för ett mer omfattande resultat. Mätningarna kan förbättras genom att sättas mera noggrant där de är menade att befinna sig i tidsspannet.
Dionisio DP, Granholm E, Hillix WA, Perrine WF. Differentiation of deception using pupillary respons as an index of cognitive processing. Psychophysiology. 2001 38:205-211 Harper RA. 2005. Basic Ophthalmology. 8. uppl. American Academy of Ophthalmology. Heilveil I. Deception and pupil size. J. Clin Phycol. 1976 Jul; 32:675-6. Herb MS, Paivio A. Effects on pupil size of manual and verbal indicators of cognitive task fulfillment. Perception & Pshychophysics. 1968 May; Vol 3, Issue 3:185-190 Spence SA. 2004. The deceptive brain. J R Soc Med 97:6–9. Wang JT, Spezio M, Camerer CF. Pinocchio’s Pupil: Using Eyetracking and Pupil Dilation To Understand Truth-telling and Deception in Games. American Economic Review. 2010 June; 100(3): 984-1007
REFERENSER Abe N. How the Brain Shapes Deception: An Integrated Review of the Literature. Neuroscientist. 2011 Oct; 17:560-74.
Walczyk JJ, Igou FP, Dixon AP, Tcholakian T. Lie detection by inducing cognitive load - Eye Movements and Other Cues to the False Abswers of ”Witnesses” to Crimes. 2012 July; 39(7):887–909
Cook AE, Hacker DJ, Webb AK, Osher D, Kristjansson SD. Lyin’ Eyes: Ocular-motor measures of reading reveal deception. Journal of experimental psychology. 2012 Sep; Vol 18, 3:301-313
Webb AK, Honts CR, Kircher JC, Bernhardt P, Cook AE . Effectiveness of pupil diameter in a probable-lie comparison question test for deception. Legal and Criminological Psychology 2009 August; 14(2):279–292.
7 n
Redaktörens kommentar: I introduktionen finns mycket intressant fakta om vad som kan påverka pupillens reaktion. Både metod och resultatet ger spännande kunskaper i området, missa inte slutsatsen den binder samman mycket.
Utformning av en mätmetod för händelserelaterad pupillrespons Pupillens storlek används ofta för att beteckna centrala processer som uppmärksamhet, minne och känslor. Ny forskning har fokuserat på dess förhållande till olika beteendevariabler som beslutstagande till neurala variabler såsom Locus coeruleus aktivitet och kortikala svängningar. Än så länge saknas en enhetlig och principiell modell för att analysera pupillens respons. Här försöker man att etablera en formell, kvantitativ, framtida modell för pupillresponsen genom att beskriva den med ett linjärt tidsfast system. Illuminans – och nonilluminans relaterade ingångar till pupillsystemet antas dela en gemensam slutlig väg, bestående av muskler och nervändar. Därför kan denna belysningsbaserade modell nyttjas för att uppskatta tidsåtgången för neural input vid en auditiv-kuf uppgift, en visuell detekteringsuppgift och en uppgift med emotionella ord. Denna matematiska beskrivning av pupillens respons kan fungera som en förutsättning för att förfina relationen till hjärnans register för beteendemässiga och kognitiva processer. Sammanfattning: Catarina Ericson
Journal of Vision (2016) 16(3): 28, 1–16 1
A solid frame for the wi related pupil responses ndow on cognition: Modeling eventChristoph W. Korn
Dominik R. Bach
Department of Psychiat ry, Psychotherapy, and Psyc University of Zurich, Zuri hosomatics, ch, Switzerland Neuroscience Center Zuri ch, University of Zurich, Zurich, Switzerland Department of Psychiat ry, Psychotherapy, and Psyc University of Zurich, Zuri hosomatics, ch, Switzerland Neuroscience Center Zuri ch, University of Zurich, Zurich, Switzerland Wellcome Trust Centre for Neuroimaging, University College London, London, United Kingdom
Pupil size is often used to infer central processe s, including attention, mem ory, and emotion. Rece nt research has spotlighted its variables from decision-m relation to behavioral aking models and to neur variables such as locus al coer oscillations. As yet, a unifi uleus activity and cortical ed and principled approach analyzing pupil response s is lacking. Here we seek for establish a formal, quan to titative forward model for pupil responses by describing them with linear time-inva systems. Based on emp riant irica participants, we show that l data from human a combination of two linea time-invariant systems r can parsimoniously expl ain approximately all variance evoked by illuminance changes. Notably, the mod el makes a counterintuiti prediction that pupil cons ve trict responses to darkness flash ion dominates the es, as in previous empirica reports. This prediction l was quantitatively conf irmed for responses to light and darkness flashes in an independent group of part icipants. Crucially, illuminance- and nonillum inance-related inputs to pupillary system are pres the umed to share a common pathway, composed of final muscles and nerve term inals. Hence, we can harness our illuminance-based mod estimate the temporal el to evolution of this neural input for an auditory-oddball task , an visual-detection task. Onse emotional-words task, and a t and peak latencies of estimated neural inputs the furn the complexity of the unde ish plausible hypotheses for rlying neural circuit. To conclude, this mathema tical description of pupi l responses serves as a prer equisite to refining their relation to behavioral and brain indices of cognitive processes. Citation: Korn, C. W., & Bach
# $
# $
Introduction Measures of pupil size have long been used to enlighten the understan ding of diverse psycholo gical processes (Granholm & Steinhauer, 2004), inclu ding attention (Binda, Pereverz eva, & Murray, 2013; Wan & Munoz, 2015; Wierda, g van Rijn, Taatgen, & Martens, 2012), perceptio n (Einh¨auser, Stout, Koc Carter, 2008; Kloosterm h, & an (Goldinger & Papesh, 2012 et al., 2015), memory ; Kafkas & Montaldi, 2011 Qin, Hermans, van Mar ; le, & Fernandez, 2012), and emotion (Bradley, Miccoli, Escrig, & Lang, 2008; Preh et al., 2013; Preller et al., n 2014). Recent research has spotlighted the relations hip behavioral variables deriv between pupil size and ed from formal decision making models (Brownin g, Behrens, Jocham, Reil ly, & Bishop, 2015; Nassar et al., 2012; Preuschoff, ’t Hart, & Einha¨ user, 2011) and with neural variables such as locus coeruleus–noradr energic system in humans the (Aston-Jones & Cohen, 2005 ; Eldar, Cohen, & Niv, 2013; Gilzenrat, Nieuwenhuis , Jepma, & Cohen, 2010 ) or cortical activity in rode nts (McGinley, David, & McCormick, 2015; Reim er (Yellin, Berkovich-Ohana, et al., 2014) and humans & Malach, 2015; Zekv eld, Heslenfeld, Johnsrude, Versfeld, & Kramer, 2014 ). The analysis approaches of pupil measurements curr ently used in the literature are rather diverse and lack formal specifications. This is in contrast to the formal biophysical models used for neuroimaging analysis (Friston, 2005) and to the recent development of principled approaches for psychophysiological model-
,
D. R. (2016). A solid fram Journal of Vision, 16(3):2 e for the window on cogn 8, 1–16, doi:10.1167/16 ition: Modeling event-rela .3.28. ted pupil responses. doi: 10 .116 7 /1 6. 3. 2 8 Received November 3, 2015; published February 19, 2016 ISSN 1534-7362 This
Downloaded From: http:/
work /jov.arvojournals.org/pd is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 faccess.ashx?url=/data/ Journals/JOV/934914/ International License. on 11/27/2016
Länk till artikeln:
http://jov.arvojournals.org/article.aspx?articleid=2496281&resultClick=1