Optik annons

3

START START

Linser i fokus Glädjande Branschen väljer att rivstarta att så många vågar I Branschen förra numret skissade upp en möjlig framtid Hösten för optikbuharavnuOPTIK rivstartat efterÅsa denTorndahl obligatoriska sommarstiltjen. är här tiken i sin krönika. Vissa av hennes tankar är redan realiserade i vissa butiker. An-en och det innebär högre tempo. Studenterna har påbörjat sina utbildningar i KalJämfört med andra branscher är optikbranschen inte någon jätte. Ändå är det dra idéer var av det mer visionära slaget. Huruvida någon optikbutik landet mar och kanske vid KI. Kedjorna har dragit igångmed höstsäsongen med interna inköpsmässor, bransch som ofta syns i media. Jämfört andra branscher som lever eni tillvaro redan nu också har en restaurangdel där det serveras gröna linser låter jag vara späckade med modeinspiration och kunskapspåfyllning. i det fördolda är optikbranschen synlig i både tidningar och tv. Till viss del beror det osagt. Men attsatsningen kontaktlinser ärockså ett givet inslag i de allra flesta optikbutiker avdel leverantörer passar på att lansera nya strategier – tydligasti vårt exempåEn den stora på mode. Många företag, främst bågleverantörerna, i branlånga land är ingen direkt nyhet. plifierat av satsat österrikiska som nyligen bjödmed in sina kunder/partner till Köschen har hårt påSilhouette att nå ut till allmänheten glasögon som modeprodukFörSamtidigt alla kontaktlinsoptiker våren varit Sveriges Kontaktlinsförenpenhamn. På plats i den danska huvudstaden fick gästerna inte enbart uppleva–en ter. har medierna ihar högre grad änspännande. tidigare satsat på modebevakning och ings stora samlade många vetgiriganya show med imageboostande dans musik, de verksamma fick också taoptiker del av och Silhouettes detta har Kontaktlinskongress haft positiva effekter föroch glasögonbranschen. studenter. De fick både en trevlig helg tillsammans ochreklaminvesteringarna mångalinje matnyttiga partnerskapstänkande. Nyheten med detta nog är en uttalad för vad kunskasom ska i Men främst beror den mediala närvaron påmer att skjutit per. Lanseringen av kontaktlinskatalogen LINK är en annan sak som intresserar gälla i ett partnerskap mellan optikerbutik och leverantör än tidigare. Bland annat höjden under senare år. De stora optikkedjorna konkurrerar både om kunderna och kontaktlinsoptiker. På produktsidan händer ständigt nya saker. Inte bara för koninnebär detta att Silhouette kräver och reda i omsättningen butikerna som säljer deras prime-time i tv-tablåerna med sinaordning reklamfilmer. Att inte vuxit i samtaktlinserna i sig, utan även för tillbehör som kontaktlinsvätskor och olika läkemeprodukter. Huruvida andra leverantörer följer efter blir intressant att se. ma takt avslöjar framförallt att konkurrensen i branschen blivit tuffare. del mot torra ögon. En som vi berättar i detta nummer OPTIK ärlågkonjunktur att Synologen vi blir Denannan tuffa nyhet konkurrensen märks om naturligtvis av. Inte av minst i den beMen allt är inte linser. I detta nummer gör vi också en utflykt till Köpenhamn och först i landet med att utnyttja avregleringen av apoteksmonopolet. I 96 av kedjans finner oss i sedan över ett år tillbaka. Glädjande nog finns det dock många som våDrømmesyn, samt redovisar resultatet frånerbjuder läsarundersökningen. Det är för mycket robutiker lanseras nu en shop-in-shop som kunderna produkter ögongar trotsa både konkurrenter och konjunkturer. Entreprenörer som startar nytt, utligt att ni läsare verkar tycka om tidningen. För att göra den ännu bättre tar vi på revård under namnet Ögonapoteket. kedjor lär följa. vidgar, satsar på nya nischer (som Fler miljövänliga produkter) eller återlanserar gamla daktionen tacksamt tips från er läsare. och telefonnummer finns Avregleringen av emot apoteksmonopolet är inteMejladress den enda juridiska nyheten av betyvarumärken. här nedan. delse för företag i optikbranschen. Redan nu bör framförallt fristående optiker med egen informera sig om reglerna ivikassaregisterlagen som träder i kraft den I dettabutik nummer av OPTIK rapporterar om detta och lite till. Trevlig läsning. Mycket nöje! 1 januari. För kedjeanslutna butiker gäller det också att vara på det klara med vad som gäller. MATS MATSALMEGÅRD ALMEGÅRD redaktör Slutligen hälsar vi Fredrik Thunell välkommen tillbaka i branschen efter ett knappt redaktör

4 13

MiILJÖVÄNLIGT Vill bli störst

10

Fastare konturer

19 18

ERIK TÄVLADE I LONDON

Premiär!

års frånvaro. I sin nya roll som tillförordnad vd för Optikbranschen kommer han bland annat att fortsätta lobbyarbetet gentemot Socialdepartementet. Han funderar också på olika vägar att göra optikbranschens medlemmar synligare i det allmänna mediabruset. I OPTIK återkommer vi garanterat till detta arbete.

Omslagsbild : wilhelm jaresand

REDAKTION REDAKTION REDAKTION 08-410 08-410 114 20 08-410114 11420 20 optik@radicalpr.se optik@radicalpr.se optik@radicalpr.se Mats Mats Almegård, redaktör MatsAlmegård, Almegård,redaktör redaktör Micke Jaresand Micke Jaresand Micke Jaresand Curt Curt Lundberg, AD CurtLundberg, Lundberg,AD AD ANSVARIG ANSVARIG UTGIVARE ANSVARIGUTGIVARE UTGIVARE Richard Richard Pettersson RichardPettersson Pettersson Optik 2010 Optik 2009 Optik4911 2009

MATS ALMEGÅRD redaktör

ANNONS ANNONS och DISTRIBUTION ANNONSoch ochDISTRIBUTION DISTRIBUTION Bokning och Bokning annonsförsäljning: Bokning och ochannonsförsäljning: annonsförsäljning: Monica Monica Ribbing, Gunilla Åselius, MonicaRibbing, Ribbing,Gunilla GunillaÅselius, Åselius, 070-795 46 04, 08-96 82 35 070-795 46 04, 08-96 82 35 070-795 46 04, 08-96 82 35 info@aseliusribbingmedia.se info@aseliusribbingmedia.se info@aseliusribbingmedia.se Annonsmaterial: Annonsmaterial: Annonsmaterial: Gunilla Gunilla Dagerman GunillaDagerman Dagerman 08-612 08-612 89 60 08-61289 8960 60 kansli@optikbranschen.se kansli@optikbranschen.se kansli@optikbranschen.se Prenumerationsärenden Prenumerationsärenden Prenumerationsärenden Gunilla Gunilla Dagerman GunillaDagerman Dagerman 08-612 08-612 89 60 08-61289 8960 60 kansli@optikbranschen.se kansli@optikbranschen.se kansli@optikbranschen.se

Tryck Tryck Exakta Tryck, Hässleholm 2009 TryckExakta ExaktaTryck, Tryck,Hässleholm Hässleholm2010 2009

+

22 VFA i Vilnius

Bransch i showfokus ... 8 Reklamköpen ökar ... 4 Thunell ny vd ... 24 Legendariskt märke ... 9 Kassaregistelagen Kassaregisterlagen ... 26 Jubileum i Tanzania ... 20 Branschplock ... 28 Branschplock ... 28 Vetenskap ... 33 Vetenskap ... 33 och mycket annat därimellan

4

LINSKONGRESSEN text mats almegård

En av de stora händelserna i optikbranschen varje år är Kontaktlinskongressen som arrangeras av Sveriges Kontaktlinsförening. I år ägde den rum på Djurönäset utanför Stockholm och i vanlig ordning bjöds det på matnyttiga föredrag i heta frågor, leverantörsutställning och social samvaro.

Heta frågor på linskongressen med en leverantörsutställning För sjuttionde gången i där besökarna kan informeordningen arrangerade ra sig om de senaste produkSveriges Kontaktlinsförterna på marknaden. Nästan ening Kontaktlinskongreslika viktigt är det sociala umsen 2010 under dagarna gänget. Att vi lägger kraft och 19–21 mars på Djurönäset möda på att få till en så trevi Stockholms skärgård. Nu lig kongress som möjligt har är det inte sjuttio år sedan gjort att vi har ett bra rykte SKLF bildades. När förinternationellt. De internatioeningen grundades som nella föredragshållarna vill Svensk Förening för Konkomma till oss, det vet vi, sätaktlinsteknik arrangerager Tony Pansell som är orddes två kongresser per år. Tony Pansell, nöjd kongressförande i SKLF. Under senare år har antalet general. Självklart är det inte bara kongresser minskats till en mycket möda som läggs ner på att hitta per år. Årets upplaga besöktes av cirka 300 rätt konferensanläggning, underhållning personer, vilket var något mindre än förra och mat. Den stora kraften läggs naturligtåret. vis ned på att hitta intressanta föredragsKongressen inleddes under fredagskvälhållare och ett sammanhållande tema för len med registrering och barbecuebuffé. Kontaktlinskongressen. Som exempel på Under lördagen och söndagen ersattes detta röda-tråden-tänkande nämner Tony sedan det grillade köttet med kunskaPansell sitt eget och Linda Lundströms föper, som serverades i form av föredrag av redrag ”Vår syn: med abberrationer i fosvenska och internationella forskare och kus”: verksamma optiker. Men givetvis fick besö– Vi lade vårt föredrag på en basnivå för karna sig mer till livs även under dessa två att ge en förståelse för aberrationernas inintensiva dagar. Under lördagskvällen ägde verkan på synen vilket förberedde för proårets stora festmiddag rum. Till tonerna av Riltons Vänner – som bland annat sjöng om fessor Ian Cox mer vetenskapliga och kliniska genomgång av ämnet som annars ”Banankontakt-linser” – kunde besökare, kunde ha varit lite för avancerat. Men efutställare och föreläsare mingla med varter en uppfriskning av grundkunskaperna andra under avslappnade former. var det många som verkligen uppskattade – Vi har lagt ner mycket tid och kraft på Cox föredrag. Det gäller att vara samordatt få till ett bra koncept, där vi blandar nad och försöka ge kongressen en röd tråd. kvalitativa föredrag från ledande forskare

Som programläggare handlar det om att lotsa besökarna genom kongressen. Besökarna får varje år utvärdera kongressen som helhet: föreläsare, ämnesval och så vidare. Dessa utvärderingar används sedan som skiss för nästa års kongress. – Vi försöker möta besökarnas önskemål så långt det är möjligt, för att hitta det som känns hetast inom kontaktologi och optometri. För att se vilka de intressanta trenderna är besöker SKLF:s representanter också utländska kongresser som exempelvis BCLA för att se vilka ämnen och föredragsOptik 4 2010

5

hållare som kan vara aktuella. Arbetet med Kontaktlinskongressen 2011 har redan börjat. – Vi letar redan nu föreläsare till nästa års kongress. Med tanke på att US Food and Drug Administration just nu ser över regelverket kring linsvätskor skulle jag tippa att det blir mer om vätskor nästa år. Såna händelser brukar röra om i grytan, både inom forskning och klinisk praktik. Presbyopi och kontaktlinser, droppar för torra ögon är andra ämnen som Tony Pansell tror kommer att tas upp under nästa års kongress. Datumet är redan spikat till Optik 4 2010

den 18–20 mars 2011. Platsen är dock inte bestämd än, men SKLF letar just nu efter en bra konferensanläggning i Malmö eller Göteborg. Precis som tidigare år fanns det också en leverantörsutställning på Kontaktlinskongressen. Detta år var den något större än tidigare och samarbetet med leverantörerna ser Tony som en viktig pusselbit för en lyckad kongress. – Det finns mycket kompetens i leverantörsledet. De medverkar i utställningen men de är också viktiga i den internationella relationen till olika kliniker världen över.

Självklart ställer de ut för att tjäna pengar, men de har också den bästa överblicken över nyheterna och trenderna på marknaden och det är intressant för optikerna att kunna informera sig om dem. Leverantörerna har också många värdefulla kontakter i forskarleden. Därtill har vi tillsammans kunnat erbjuda avgångsstudenterna vid utbildningarna möjligheten till att delta vid kongressen genom det så kallade Studentpaketet. Det har varit mycket uppskattat av alla parter, inte minst föreläsarna blir verkligen imponerade av vår höga studentnärvaro.

>

6

LINSKONGRESSEN referat johanna enbuske

Många myter kring barn och linser Caroline L Christie höll föredrag om “Kids and contact lenses” på Kontaktlinskongressen. Här följer Johanna Enbuskes referat av föredraget. Hur kommer det sig att vissa tillpassare är restriktiva med att rekommendera kontaktlinser till barn och ungdomar? Man vet att denna målgrupp är positiv till att bära kontaktlinser, men ändå är det mindre än 10% av de barn och ungdomar som behöver synkorrektion som bär kontaktlinser. Föreläsningen fokuserade på att ta upp några av de myter och missuppfattningar som finns gällande barn och kontaktlinser. Målet var att uppmana fler tillpassare att våga vända sig till denna målgrupp. Vilka är då skälen till att man drar sig för tillpassa kontaktlinser på barn och ungdomar? Här följer några av de vanligaste myterna och missuppfattningarna om barn och kontaktlinser: Refraktionen måste vara stabil innan man tillpassar kontaktlinser. Det finns inga vetenskapliga belägg för detta påstående. Kontaktlinsernas styrka kan justeras i takt med att refraktionen ändras. Och dessutom, i vilken ålder är refraktionen stabil? Vid 16 års ålder? Vid 25? Det tar för mycket av optikerns tid. Vissa hävdar att det tar för mycket stolstid att tillpassa kontaktlinser på barn. En studie har visat att i åldern 8-12 år tar hanteringsträningen ungefär 10 minuter längre tid än i åldern 13-17 år, men i övrigt kunde man inte se någon skillnad i tidsåtgång. Dessutom är det redan så på många ställen att hanteringsträningen delegeras till en optikerassistent. Föräldrarna tycker att det är för dyrt. Att ha kontaktlinser innebär extra kostnader, vilket är ett faktum som inte går att förneka. Men kostnaden för kontaktlinserna måste vägas mot fördelarna. Förutom

synrelaterade fördelar kan barnet uppleva både bättre självförtroende och bättre självkänsla, vinster som inte kan mätas i pengar. Fördelarna med kontaktlinser kan på så sätt berättiga den extra kostnaden. Barn har dålig compliance. Det finns studier som visar att barn i vissa fall har bättre compliance än vuxna. Det handlar om att lägga grunden för goda vanor tidigt. Ta in barnet för återbesök varje halvår och passa då på att påminna och uppdatera om hantering och skötsel, och glöm inte att involvera föräldrarna. Fokusera på de positiva effekterna av god compliance: bekvämare kontaktlinser, längre bärtid och vitare ögon. Tonåringar är något sämre än yngre barn när det gäller compliance så i dessa fall kan man gärna välja endagslinser eller ett enkelt skötselsystem som är lätt att följa. Barn är mer benägna att drabbas av mikrobiell keratit. Detta är en risk för alla kontaktlinsbärare, men man har inte sett någon ökad risk hos just barn. Man vet att risken för mikrobiell keratit ökar när man bär kontaktlinser över natten och därför är det säkrast att inte rekommendera att barnet sover med kontaktlinserna i. Barns ögon behöver mer syre. Även detta påstående saknar vetenskapliga belägg. För alla kontaktlinsbärare, oavsett ålder, bör man välja en kontaktlins med högt Dk/t för att möjliggöra bra syretillförsel. Välj också gärna en kontaktlins med UV-skydd för att filtrera bort den skadliga UV-strålningen. Idag finns en stor mängd olika kontaktlinstyper att välja mellan. Oavsett vilken kontaktlinstyp man väljer att tillpassa till en början så finns alltid möjligheten att byta när förutsättningarna förändras. Vad finns det då för argument för att tillpassa kontaktlinser på barn? Samma ar-

Caroline L Christie avlivade en del myter.

gument som för vuxna: kontaktlinser kan ge bättre visus och synfält, det är bekvämt med kontaktlinser, det ger en känsla av frihet och kan till och med ge självkänslan en skjuts. Kontaktlinser kan leda till att barnet faktiskt använder sin synkorrektion. Dock bör man vara tydlig med att kontaktlinser aldrig kan ersätta glasögon, men att de kan utgöra ett bra komplement. Vid vilken ålder ska man tillpassa: så tidigt som möjligt eller så sent som möjligt? Det är viktigt att föräldrarna är delaktiga, speciellt hos yngre barn. För att bedöma vilka barn som är lämpliga kontaktlinsbärare bör man se till barnets mognad, personlighet, livsstil och motivation. Man bör även komma ihåg att detta är faktorer som förändras över tiden, så det gäller att vara flexibel. Vissa barn kan tillpassas i unga år, medan andra inte lämpar sig för kontaktlinser förrän långt upp i tonåren. När man tillassar kontaktlinser på barn är effektiv kommunikation viktigt. Var positiv och ärlig. Involvera barnet istället för att låta föräldrarna bestämma allt. Informera tydligt om fördelar och nackdelar med kontaktlinsbärande. Vägen till framgång är att så ett frö tidigt. Passa på att rekommendera kontaktlinser redan när barnet får sina första glasögon. Optik 4 2010

AIR OPTIX® AQUA MULTIFOCAL Tydlig klar syn på alla avstånd*

TIDIgA PResbyOPeR

eTAbLeRADe PResbyOPeR

lÅG ADD ≤ +1.00D

MEDIUM ADD +1.25D tIll +2.00D

Precision Profile Lens-designen ger klar syn på alla avstånd* med jämn övergång från nära till långt håll.

Jämn övergång från begynnande till etablerade stadier av presbyopi tack vare 3 ADD systemet.

På 86% av begynnande presbyoper passar det första paret AIR OPTIX AQUA MULTIFOCAL vid tillpassning.1

Om du har frågor, kontakta din CIbA VIsION representant eller vår kundeservice.

*In emerging presbyopes. AIR OPTIX™ AQUA Multifocal (lotrafilcon B) Dk/t = 138 @ -3.00D. AIR OPTIX™ AQUA Multifocal: For daily wear or up to 6 nights extended wear for presbyopia. References: 1. CIBA VISION, data on file, 2008.

CIBA VISION Nordic AB, Tlf. 031–722 66 10, Datavägen 24, S–436 32 Askim, www.cibavision.se

HÖG ADD > +2.00D

8

L I N S KO N G RESSEN REF E R AT J O H A N N A E N B U S K E

Hur stoppar vi myopiepidemin? Earl L. Smith III höll föredrag om “The Role of Peripheral Vision in Refractive Development” på Kontaktlinskongressen. Här följer Johanna Enbuskes referat av föredraget. Prevalensen av myopi ökar idag med en sådan omfattning att man brukar tala om en myopiepidemi. Myopi påverkar ögats vävnader negativt och kan i värsta fall leda till blindhet. Närsynta löper bland annat upp till 10 gånger större risk att drabbas av idiopatisk näthinneavlossning. Flera forskargrupper frågar sig därför vad man kan göra för att begränsa myopiprogressionen. Den refraktiva utvecklingen regleras av flera, av varandra oberoende, lokala retinala mekanismer. För att emmetropiseringsprocessen ska fungera normalt krävs visuell feedback. Om ögat går miste om betydelsefull visuell feedback kan det leda till okontrollerad tillväxt av ögat, så kallad form-deprivation myopia. Vid form-deprivation myopia förändras inte de främre delarna av ögat utan det är istället den bakre delen av ögat som växer, vilket leder till att ögats axiallängd ökar. Ökad axiallängd betyder ökad myopi. Denna reglering är primitiv och man kan se den hos många olika djurarter och även hos människan. Formdeprivation myopia kräver inte att signalerna från ögat når hjärnan, vilket innebär att det handlar om mekanismer lokalt i ögat snarare än någon annanstans i synsystemet. Varför ska vi då bry oss om perifera refraktionsfel? Den foveala synen dominerar vår perception, men trots detta upptar den en mycket liten del av synfältet. Det här innebär att andelen perifera stimuli som ögat tar emot är större än andelen centrala stimuli. Eftersom att ögats upplösningsförmåga är som bäst i fovea har man

länge antagit att det är fovea som styr den refraktiva utvecklingen. Det har dock visat sig att refraktionen i fovea inte är en pålitlig indikator för hur det ser ut i periferin. Studier har visat att periferin kan ha större betydelse än fovea när det gäller refraktionsutvecklingen. Man vet nu att signaler från fovea inte är nödvändiga för emmetropiseringen eller för utvecklingen av form-deprivation myopia. När centrala och perifera stimuli motsäger varandra kan perifera stimuli komma att ha störst betydelse. Man har sett att fullkorrigerade myopa ögon har relativ hyperopi i periferin, så kallat hyperopt defokus, och att fullkorrigerade hyperopa ögon har relativ myopi i periferin, så kallat myopt defokus. I ett öga med hyperopt defokus kommer de perifera strålarna att ha ett teoretiskt fokus bakom retina och den bild som faller på perifera retina blir därmed suddig. Detta kan leda till att ögats axiala längd ökar i ett försöka att korrigera den suddiga näthinnebilden. Myopiprogressionen är snabbast i början, när myopin debuterar. För att försöka begränsa progressionen är det därför viktigt att hitta myoperna tidigt och att korrigera dem tidigt. Man vet ännu inte vad som är optimal korrektion för att bromsa myoiprogressionen. Om ett myopt öga korrigeras med en sfärisk korrektionslins så kommer det perifera bildplanet som korrektionen skapar inte att överensstämma med retina, och man skapar på så sätt ett hyperopt defokus. Detta medför att perifera strålar har ett teoretiskt fokus bakom retina vilket kan orsaka en tillväxt av ögat. Studier har visat att både underkorrigering och överkorrigering av myopa ögon påskyndar myopiprogressionen. Ett flertal studier har hittills genomförts där man försökt hitta det bästa korrektionsalternativet men man har hittills inte

Earl L Smith gillar frisk luft.

fått entydiga svar på vad som ger bäst och mest pålitliga resultat. Finns svaret i ögats periferi? Är framgångsreceptet att eliminera det hyperopa defokuset? Detta kan vara rätt väg att gå, men det är fortfarande något osäkert. Man håller på att utveckla korrektionsalternativ som ger optimal avståndssynskärpa i fovea samtidigt som det perifera defokuset korrigeras. De alternativ man jobbar med är specialdesignade kontaktlinser och glasögonglas, kontaktlinser för orthokeratologi samt refraktiv kirurgi. På frågan om vad man som optiker kan göra med dagens teknik svarar Earl Smith att man har sett försiktigt positiva effekter av progressiva glas och multifokala kontaktlinser. Men, avslutar han, det bästa man kan göra är att skicka ut barnen i friska luften. Man har sett att det kan ha en bromsande effekt på myopiprogressionen. Optik 4 2010

9 LINK ska ge snabba svar Sveriges Kontaktlinsförening lanserade under Kontaktlinskongressen 2010 ett nytt nätbaserat verktyg för yrkesverksamma optiker och ögonläkare. LINK är namnet på den sökbara katalog i vilken det också är möjligt att jämföra olika linser med varandra. te x t MATS ALMEGÅRD

För närvarande är LINK på betastadiet. Det innebär att databasen fungerar, men att den fortfarande genomgår tester. Vidare är LINK för närvarande åtkomlig för alla som vill prova på sökfunktionerna, medan det så småningom kommer att behövas inloggningsuppgifter för att kunna använda verktyget. – Just nu är det öppet så att alla kan testa LINK, men tanken är att detta ska vara en betaltjänst som kräver någon form av inloggning, säger Tony Pansell, ordförande i SKLF. Efterfrågan på en tjänst som LINK har varit stor enligt Tony Pansell. Leverantörerna har velat nå ut till sina kunder. Yrkesverksamma optiker och ögonläkare har efterfrågat ett verktyg där det går att jämföra de olika leverantörernas linser. – Optiker och ögonläkare som har en fråga eller fundering kring vilken kontaktlins som kan passa en särskild patient ska gå hit. LINK är ett bra verktyg för att få en snabb överblick över det urval som finns. Tanken har alltså varit att skapa ett verktyg som hjälper användaren att hitta bästa möjliga produkt för sin kund. Användaren Optik 4 2010

anger olika kriterier och får upp en träfflista på linser som motsvarar specifikationen. Det är också möjligt att jämföra linser från olika leverantörer. LINK har byggts kring ISO-standardiseringen för kontaktlinser. I sökfunktionen väljs en eller flera av egenskaperna material, optik, bytesfrekvens, sfär, cylinder, addition och så vidare. – Det ger en enorm möjlighet att snabbt se vilka linser som uppfyller användarens kriterier. Vår vision är att detta blir sajten man går till om man söker information om kontaktlinser och kontaktlinstillbehör. Ytterligare ett steg tas snart, då SKLF:s nya hemsida tas i bruk. På den kommer det att finnas medicinska artiklar, FAQ-avdelning och blankettcentral. Information om SKLF:s kursverksamhet kommer också att finnas där samt ett forum och en medlemsmatrikel. Framöver kommer LINK alltså att bli en betalsida, där det krävs inloggning för de kunder som vill använda tjänsten. – Kedjorna har visat stort intresse för LINK. I nuläget ser det ut som att vi kommer erbjuda inloggning per butik. Vi har i sak inget vinstintresse i föreningen så det handlar inte om att vi ska bli rika på LINK, men det har kostat en del att ta fram och vi är mycket måna om att sajten ska fungera tekniskt och vara innehållsmässigt uppdaterad framöver. Ur vår synvinkel så gör SKLF en långsiktig satsning och vi känner att vi har hela leverantörsledet i ryggen i detta arbete. Samtidigt vill jag understry-

ka att denna sajt ska vara attraktiv för alla: oavsett kedjetillhörighet eller om man är fristående optiker. Förutom finansieringsfrågan, finns det fler anledningar till att LINK endast ska kunna gå att nå om man har inloggningsuppgifter? – Sidan är för professionella användare. Tanken är inte att vem som helst ska sitta och kolla vilka linser han eller hon kan ha och beställa via internet. Kommer leverantörerna att betala för att deras produkter ska ingå i databasen? – Vi ska se över hur vi kan ta betalt för detta. Alla är mycket intresserade av verktyget och förutsättningen för oss har varit det stora intresset. Om inte alla deltar ger ju en katalog av detta slag inte så mycket. Har leverantörerna deltagit i utvecklingen av LINK? – SKLF har skissat grundutseendet, därefter har vi anlitat tekniker som byggt sidan. Leverantörerna har fått ge feedback på vad de önskar för funktioner. De har bäst kompetens i Sverige i den frågan så det var givet att de skulle få tycka till. De sköter också inmatningen av uppgifter om sina produkter. Det har fungerat bra. Uppslutningen från leverantörsledet är hundraprocentig. Vad blir nästa steg för LINK? – Just nu sitter jag i möten med kontaktlinsvätsketillverkare och diskuterar hur man kan utvidga databasen med kontaktlinstillbehör och vätskor. Vi diskuterar också vilka kriterier som ska gå att söka på. Länk: http://link.sklf.se

10

KO N S U M E NT

Ålderssynthet drabbar alla som är över 40. Under senare år har kontaktlinserna utvecklats och är nu ett bra alternativ till progressiva glasögon eller läsglasögon.

Ålderssynhet kan korrigeras med linser I 40-årsåldern börjar många märka att ”armarna inte räcker till” när de läser tidningen. Synen har förändrats och det är svårt att se bra på nära håll. På fackspråk kallas detta helt normala tillstånd för ”presbyopi”. I vardagligt tal använder vi begreppet ålderssynthet. Det som händer rent fysiskt är att linsen i ögat blir hårdare ju äldre vi blir och därmed har den en mindre förmåga att ändra sin form. Detta gör att ögats förmåga till närinställning avtar, något som optikern kallar för att ackommodationen avtar. Vanliga åtgärder för att komma åt problemet är läsglasögon som endast används för närseendet: vid läsning av tidningen eller menyn på restaurangen. Andra skaffar progressiva glasögon, där glasen är slipade på ett sätt som gör att man ser bra på avstånd i en viss zon av glaset (förenklat sagt: den övre delen av glaset), medan andra områden är bra för närseendet (nedre delen). Många kunder känner inte till att det också går att skaffa linser för att komma åt problemet. Under senare år har många tillverkare satsat mycket resurser på att utveckla så kallade multifokala linser som gör det möjligt att se tillfredställande på både nära och långt håll. För kontaktlinsbärarna gäller dock att inte ha alltför för höga krav på helt perfekt syn på alla avstånd. – Det vanligaste är att det blir lite suddigt på långt håll. Har man fler styrkor i en och samma lins handlar det om en slags kom-

promiss. Men är kunden bara medveten om det brukar det bli bra, säger Anna Lindskoog Pettersson, som är ansvarig för kontaktlinskurserna för Optikerstudenter på Karolinska institutet (KI) i Stockholm. Till skillnad från progressiva glasögon, där styrkorna slipas in i glaset i olika zoner som är åtskilda från varandra med avståndszonen överst och närzonen underst är multifokala kontaktlinser uppbyggda på ett annorlunda sätt. – Oftast ligger zonen för närseende mitt i de flesta linser, eller i alla fall ganska centralt. När man tittar på långt avstånd är pupillen stor och då ser man ”förbi” närzonen. När ögat sedan zoomar in för att se på nära håll hamnar pupillen mitt i zonen för närseende, säger Anna. För kontaktlinsbärare som inte är vana vid flera olika styrkor i samma lins, eller för de som tidigare inte burit linser kan detta vara något störande, i alla fall inledningsvis. – Men det är som ett stenskott i vindrutan på bilen. Efter en stund selekterar hjärnan bort det och då märker man det knappt. Hjärnan får helt enkelt en suddig och en skarp signal från ögat – samtidigt. Snart lär den sig dock välja bort den störande bilden och fokuserar på ”rätt” avstånd. – Den som bär multifokala kontaktlinser använder ett simultant seende, som både ger bra syn på avstånd och på nära håll. Att detta sker samtidigt är en kompromiss och

Räcker inte armarna till?

därför kan synskärpan inte bli helt hundraprocentig. Men progressiva glasögon är ju också en kompromiss där bäraren måste lära sig att titta i rätt zon av glaset. Ofta är kunder som vill ha linser mycket motiverade. Alternativet är glasögon och för en del människor kan det vara svårt att vänja sig vid dem. Ett aktivt, idrottande liv gör kanske också att kunden inte kan bära glasögon. För dessa kunder kan multifokala linser, trots en del små nackdelar, vara det absolut bästa synkorrigeringshjälpmedlet. – Kundens motivation är ofta stor och en duktig linstillpassande optiker som har goda kunskaper om produkterna ligger på över 80 procent lyckade tillpassningar och nöjda kunder. Som kund får man helt enkelt fundera på vad som är bäst för en själv och vad man själv vill. Optikern ställer alltid upp med sina yrkeskunskaper och hjälper en att hitta det bästa alternativet. Optik 4 2010

12

LINSSPECIAL text mats almegård

Torra och trötta ögon – allt fler blir drabbade Torra och trötta ögon börjar bli en folksjukdom. Kontaktlinsanvändande, torrt klimat och våra moderna arbetsplatser framför datorskärmen är några av anledningarna. Kortfattat kan man säga att det finns två kategorier av läkemedel mot torra ögon: de som skrivs ut av ögonläkare på recept och de som säljs receptfritt. Men det är bara en teknikalitet. Alla läkemedel för torra ögon kan säljas utan recept, medan alla inte kan säljas på recept – något som gör att en del av dem blir väldigt kostsamma för patienten. I och med avregleringen av Apoteket finns det nu fler kanaler för läkemedelsföretagen att nå ut till slutkonsumenterna. – Jag kan tänka mig att det kommer att resultera i ett bredare produktsortiment, säger ögonläkare Bo Hedqvist. Bo Hedqvist driver ögonläkarmottagningen Ögonspegeln i Kungälv. Tidigare har han arbetat som ögonläkare på sjukhus i Varberg, Göteborg och Borås. Bo tar emot många patienter med torra ögon och skrev 1999 Socialstyrelsens State of the Art-dokument rörande just ”torra ögon”. – För några år sedan bestämdes det att man skulle ta tag i centrala sjukdomspanoraman och skriva state of the art-dokument där beprövade kunskaper inom ett visst område sammanfattades. Socialstyrelsen har idag inget med detta att göra. Mitt dokument finns nu att läsa på Svenska Ögonläkarföreningens hemsida. Själv tvekar han trots detta till att kalla sig specialist, eftersom han inte bedriver någon forskning inom området. Men han möter dagligen patienter som har symptomet torra ögon. – Jag tar emot allt ifrån patienter med ögonsjukdomar, till de som arbetar i en miljö som är påfrestande för ögonen men

att ett så stort antal som 20–30 procent av respondenterna har problem när de sitter vid datorn på jobbet. Luften är också ofta torr på ett kontor. Särskilt på vintern. – Människosläktet är egentligen anpassat för ett subtropiskt klimat. Det gör att många har besvär främst på vinterhalvåret, då luftfuktigheten är låg. Belastas detta ytterligare med kontaktlinser, som gör att ögats tårvätska avdunstar snabbare än vanligt, kan det bli problem.

-Ögontorrhet är bra mycket vanligare än man tror, säger Bo Hedqvist.

som egentligen inte har något sjukdomstillstånd. De svårare fallen kan vara Sjögrens syndrom som är namnet på en autoimmun bindvävssjukdom som ger inflammatoriska förändringar i kroppens sekretoriska körtlar, vilket bland annat innefattar torra ögon. Hur vanligt är egentligen ögontorrhet? – Ögontorrhet är bra mycket vanligare än man tror. På bipacksedlar på medicin står det ofta listat att muntorrhet är en av läkemedlets biverkningar, men det är sällan det står att det ger ögontorrhet. Dock är det så att alla mediciner som kan ge muntorrhet även kan resultera i ögontorrhet. Epidemologiska studier, där populationer av kontorsanställda har undersökts, visar

Torra ögon är vanligare bland kvinnor än män. Forskarna tror att det beror på att det manliga könshormonet skyddar slemhinnorna mot uttorkning. För kvinnor som genomgått klimakteriet avstannar produktionen av manligt könshormon helt, varför problem med torra slemhinnor – däribland ögon – kan uppstå. Vilken produkt som passar till vilken patient är individuellt. – Jag brukar säga till mina patienter att de ska prova sig fram. Grovt kan man dela in produkterna i mer rinnande, droppvätskor, och mer geléaktiga. Dessa går ju också att kombinera så man använder mer geléformat på kvällen, så att ögonen får ordentlig smörjning under natten. Finns det några biverkningar? – Vissa patienter tycker att vissa produkter svider. Då ska man självklart byta. Andra klagar på en stunds dimsyn, men det är ett snabbt övergående stadium som försvinner när man blinkat några gånger. Vilka produkter är på gång nu? Några nyheter? – Det har kommit en del produkter som har goda viskositetsegenskaper. I äldre produkter fanns det ibland konserveringsmedel som kunde irritera ögat. Jag rekommenderar mina kunder att använda engångspipetter, utan konserveringsmedel eller moderna preparat. Optik 4 2010

13 ABBOTT

14

L I N SS P E C I AL TE XT M AT S A L M E GÅ R D

Säkert och effektivt

– ledord för kontaktlinsvätskor Rätt vätska till rätt linsmaterial? En fråga som finns med i kontaktlinsvätskesammanhang ända sedan sjuttiotalet. Den är fortfarande aktuell. Givetvis skräddarsys vätskor för kontaktlinser – och just skräddarsydda vätskor är ett av de ämnen som diskuteras flitigt i kontaktlinssammanhang. – Många producenter erbjuder både vätskor och kontaktlinser, men det finns också exempel på tillverkare som enbart producerar vätskor. Oavsett vilket konsumenten väljer gäller det att välja rätt linsvätska till rätt linsmaterial. Det krävs kunskap om de specifika linserna och vilka vätskor som är lämpliga till den för att ögat ska må bra, säger Anna Lindskoog Pettersson, som är kursansvarig för kontaktlinskurserna på Optikerprogrammet på KI. I slutet av 1970-talet när det inte fanns så många kontaktlinser på marknaden angavs det på kontaktlinsvätskan vilka linser just den vätskan var kompatibel med. – Men snart fick alla namn inte plats på etiketterna, eftersom det kommit så många nya linser, säger Jan Johnsson, vd på Consol. Lösningen blev att strukturera kontaktlinserna i grupper efter vilken typ av material de var tillverkade av. Men med de nyare silikonhydrogellinserna har denna indelning i grupp efter material ännu inte skett. Därför är det viktigt att ha god kunskap om vilka vätskor som passar till vilka linser. – Marknadsföring kan ofta bli rätt ensidig. Som optiker bör man särskilt beakta oberoende instituts analyser, eller rådfråga förteckningar som KLASS eller LINK där det indikeras vilka linsmaterialtyper som passar med vilka skötselprodukter. Den som tillverkar en produkt är också ansvarig för egenskaperna – om vi tillverkare säger att en skötselprodukt fungerar för olika

material och linstyper måste påståendet stämma. Ansvaret ligger hos oss att visa det, säger Jan. Jan Johnsson har lång erfarenhet av skötselprodukter till kontaktlinser. Han är kemist och mikrobiolog och började arbeta med kontaktlinser och kontaktlinstillbehör på bakteriologiska laboratoriet på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg redan 1976. Där bedrev han forskningsarbete fram till 1984, då han anställdes som produktutvecklare av Bausch & Lomb. Jan ingick i ett produktutvecklingsteam i USA för skötselprodukter i cirka 5 år, innan han startade eget med Consol. – Man kan tro att det hänt mycket när man ser hur produkter lanseras med nya koncept. Men i grund och botten är det samma frågeställningar som är aktuella idag som när jag började en gång i tiden. Det handlar egentligen om två saker, oavsett produkt: den ska vara säker och effektiv. Det är grundläggande. För att säkerställa det krävs det en lång rad undersökningar både i laboratorium och kliniskt, säger Jan. Den stora revolutionen inom branschen har inte skett på produktutvecklingssidan, utan på det juridiska området. Sedan EU år 1993 beslutade om en gemensam lagstiftning för medicintekniska produkter (där kontaktlinser och skötselprodukter ingår) och efter övergångsperioden på fem år då varje lands lagstiftning fasades ut som absolut gällande, har det hänt mycket på vätskeområdet. – Den 14 juni 1998 togs denna lag i kraft inom hela EU. Den styr och påverkar hela

Jan Johnsson brottas med två frågor: säkerhet och effektivitet.

kontaktlinsbranschen i mycket större omfattning än vad de flesta är medvetna om. Lagstiftningen inom EU är inspirerad av US Food and Drug Administrations lagstiftning. I det amerikanska dokumentet finns en mängd olika krav: laboratorietester och kliniska prövningar som ska vara uppfyllda. Konkret har den amerikanska lagstiftningen betytt att två produkter tagits bort från marknaden, år 2006 och 2007. Dessa nya förutsättningar måste vi producenter rätta oss efter. Vi står under samma typ av kontroll som läkemedelsföretagen. Har det förändrat produkterna också? – Produkttekniskt sett brottas man fortfarande med den stora problematiken och det är infektionsrisken. Alla producenter försöker fortfarande hålla infektionsrisken så låg som möjligt. Så var det på sjuttiotalet, när de mjuka linserna kom, så är det idag. Produktutvecklingen tar sina steg i olika riktningar, gnuggning är tillbaka och avdödning av akantamöba kan bli ett krav i kommande standards. Över en lång tidsperiod har säkerheten och effektiviteten förbättrats, anser Jan Johnsson. Optik 4 2010

        





        



 



DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

En jämförelse av fysiska egenskaper hos allt-i-en-vätskor Susan E Burke, Ph.D. Principal Scientist. Global Vision Care Research & Development, Bausch & Lomb, Rochester, NY. Hälsosamma tårar Tårfilmen är den första optiska ytan som möter ljuset när det bryter in i ögat. En hälsosamt balanserad tårfilm behövs för att ”jämna ut” subtila defekter i de ytliga cellerna av epitelet, vilket i sin tur förbättrar kvaliteten på den retinala avbildningen1. Den ger också näring till den yttre korneala strukturen, så väl som smörjning och skydd av epitelet. Tårfilmen är den väsentliga ”skärmtvätten” för ögat, den spolar bort skräp och står emot attacker från skadliga mikroorganismer på ögat

Sammansättning Tårfilmen består av tre väsentliga lager – det yttre lipidlagret, ett vätskelager (vilket består av viktiga salter, proteiner, biopolymerer, mineraler och andra osmolyter) och det innersta lagret, som är ett mucinlager, som innehåller slem2. Flera biologiska faktorer påverkar sammansättningen hos tårfilmen, såsom pH, vilket i sin tur påverkar tårfilmens försvarsmekanism. Rubbning av balansen i tårfilmen kan medföra att ögat inte behåller sin naturliga jämvikt.3,4

Skötselprodukter och den naturliga tårfilmen Den främsta funktionen hos allt-i-en-vätskor (MPS) är att rengöra och desinficera kontaktlinser. Vätskan måste vara kompatibel med ögat för att minimera störningar på den okulära ytan när man sätter in en lins, som har legat i vätskan över natten. Vätskans sammansättning är framtagen för att vara kompatibel med ögat, för att minimera fysiologisk påverkan på tårfilmen och ögats vävnader. En av de faktorer som påverkar biokompatibiliteten hos en allt-i-en-vätska är dess fysiologiska egenskaper.5,6 Specifika

egenskaper hos en allt-i-en-vätska kan mätas med hänsyn till dess biokompatibilitet med fysiologiska tårar – pH, osmolalitet, viskositet och ytspänning: a. pH - pH hos fysiologiska tårar varierar beroende på individuell okulär fysiologi och ligger mellan pH 7.30 till pH 7.703 b. osmolalitet - Detta är ett mått för vikten av koncentrationen av komponenterna som löses i tårarna c. viskositet - Detta är ett mått på hur lätt tårfilmen rör sig i termen “flöde” – en faktor som påverkas av dess “tjocklek”

interagerar med luft och vätskeytan agerar som ett tunt elastiskt skikt En studie genomfördes nyligen för att mäta dessa 4 fysiska egenskaper hos 7 allt-i-envätskor7 MPS A: B&L novel MPS (borsyra / poloxamin) MPS B: borsyra / citrat / poloxamin MPS C: borsyra / citrat / poloxamin MPS D: trometamin / fosfat / poloxamer MPS E: borsyra / poloxamin MPS F: borsyra / poloxamin MPS G: fosfat / poloxamer

d. ytspänning - Ett mått på hur vätskan Figur 2: Egenskaper hos allt-i-en-vätskor jämfört med hälsosam tårfilm

Testvätska

pH ± SD

Osmolalitet, mOsm/ kg ±SD

Viscositet, cP ± SD

Ytspänning, Mn/m ±SD

Hälsosamma tårar

7.3-7.70a

244-344b

1-10c

42-46d

MPS A

7.50±0.02

285±1

1.15±0.02

44.4±0.2

MPS B

7.82±0.02

220±1

1.13±0.03

39.9±0.6

MPS C

7.83±0.01

272±2

1.29±0.01

39.2±0.2

MPS D

7.21±0.01

310±1

1.50±0.01

45.5±0.5

MPS E

7.30±0.01

281±1

1.56±0.02

45.8±0.1

MPS F

7.30±0.02

283±1

1.23±0.01

45.3±0.2

MPS G

7.19±0.01

292±1

1.20±0.02

49.8±0.3

cP= centipoise; mN=millinewton; mOsm=milliosmole; SD=standard deviation. a Moses RA, Hart WMJ. Adler’s Physiology of the Eye, Clinical Application. St. Louis, MO: The C.V. Mosby Company; 1981. b Benjamin WJ, Hill RM. Br J Ophthalmol. 1989;73(8):624-627. c Tiffany JM. Eye. 2003;17(8):923-926. d Nagyova B, Tiffany JM. Curr Eye Res. 1999;19(1):4-11. Burke SE et al. Presented at: Annual Meeting of the American Academy of Optometry; November 11-14, 2009; Orlando, FL.

Resultaten ovan visar sambandet mellan de fysiska egenskaperna hos flera testade allt-i-en-vätskor. Endast 3 av 7, ( MPS A,E och F), testade vätskor visade att alla fyra fysiska egenskaper var inom det område som rapporterades för fysiologiska tårar. Rubbningar i sammansätttningen av tårfilmen påverkar ögats arbete att återställa den önskade balansen och ytterligare kliniska studier behövs för att kvantifiera den kliniska signifikansen av dessa mätningar. Kanske skötselprodukter som mer är i linje med tårfilmens egenskaper skulle kunna optimera relationen mellan tårfilm, kontaktlins och skötselsystem.

Reference: 1 Tutt R, Bradley A, Begley C, Thibos LN. Optical and visual impact of tear break-up in human eyes. Invest Ophthalmol Vis Sci 2000; 41: 4117-4123. 2 The Tear Film-structure, function and clinical Examination, Korb, D.R., Craig, J., Doughty, M., Guillon, J.-P., Smith, G. Tomlinson, A.;

Butterworth-Heinemann: London, 2002. 3 Adler’s Physiology of the Eye, 7th Edition. R.A. Moses and W.M. Hart eds. Mosby: St Louis, 1987, pp15-35 4 Carney, L.G,; Hill, R.M. J. Am. Optom. Asoc. 1979,(50),351. 5 Dalton, K.; Subbaraman, L. N.; Rogers, R.; Jones, L.Optom. Vis.Sc.

2008,(85),122. 6 Tang,I.; Wong, D.M.; Bliss, G. Current Eye Res. 1989(8)507 7 Physical properties of a multipurpose contact lens care solution. Burke,S., Fridman, K,. Scheuer, M.S,.Barniak, B,B,. Poster at Americam Academy of Optometry Florida Nov.2009.

www.academyofvisioncare.com

17 Genom att sova med orto-keratologi-linser i ögonen kan myopi korrigeras hos patienter som inte kan eller vill använda andra synhjälpmedel under dagen. T e xt: M ats A lmegård

Orto-k-linser ett alternativ Idag finns det en uppsjö av olika orto-keratologi-linser, eller orto-k-linser som de vanligtvis kallas. Trots det är det en relativt ovanlig behandlingsmetod i Sverige. Möjligen beror det på att patienter tidigare har klagat på problem i inledningen av behandlingen: halofenomen och andra synstörningar. – Ofta försvinner problem av det slaget efter en kort period, men det kan kräva en del återbesök för patienten, säger Peter Åström på Nordiska Lins AB. Nordiska Lins är ett av de företag som tillverkar orto-k-linser. DreamLite heter deras produkt och Nordiska Lins samarbetar idag med ett fyrtiotal optiker runt om i Sverige. Av dem uppskattar Peter att det rör sig om ett tjugotal som är riktigt aktiva och tillpassar orto-k-linser till sina patienter, totalt kanske 600 patienter i hela landet. – Det är många optiker som tycker att orto-k-linser är intressanta. Men vi känner att det är svårt att nå ut till gemene man för att berätta om detta alternativ, säger Peter. Anna Lindskoog Pettersson är kursansvarig på kontaktlinskurserna på KI:s optikerprogram. Hon menar att den rådande inställningen bland Sveriges optiker är att stabila linser är lite för komplicerat: – Vi har jobbat för lite med stabila linser Optik 4 2010

och har fått för stor respekt för dem. Jag tror att många är rädda för att det tar längre tid vid tillpassningen jämfört med mjukare linser. Men tvärtemot vad många tror kan faktiskt patienterna uppleva att de blir väl omhändertagna om de måste återkomma flera gånger för tillpassning och undersökningar i samband med denna. Orto-K-linser ger en tillfällig, reversibel formändring av det yttersta lagret på hornhinnan. När behandlingen avslutas återgår hornhinnan till sin ursprungliga form. Peter Åström menar att tillpassningen inte är särskilt komplicerad. Skillnaden mot en ”vanlig” tillpassning är att det tar lite extra tid. – Optikern tar en topografbild som han eller hon mejlar till oss. Vi svarvar en unik lins utifrån denna bild och efter styrkorna. Behandlingen utförs på friska ögon med närsynthet upp till -4,5 dioptrier och med astigmatism (-1,5 till -2,5) beroende på axelläget. För närsynta personer, över 40 år, som behöver tillägg för läsning går det att utföra så kallad monovision. Efter att linsen tillverkats får patienten lära sig att hantera denna av optikern i sin butik. Därefter är det dags att gå hem och sova med linserna i ögonen. Morgonen där-

på kommer patienten tillbaka med linserna i ögonen. Optikern kontrollerar då att allt ser bra ut. Linserna tas sedan ut och en ny bild tas med topografen, för att säkerställa linsernas position under natten. Linsen omformar alltså det yttersta lagret på hornhinnan. Förutsättningen är att patienten sover med linserna regelbundet. – Hur ofta patienten måste sova med orto-k-linserna i ögonen varierar. Det har med synfelet och hornhinnans formbarhet att göra. Vissa sover med dem två gånger per vecka, andra måste ha dem varje natt, säger Anna. Orto-k-linser är särskilt attraktiva för patienter som utövar sport, eller för de som arbetar i torr, smutsig eller dammig miljö, där det är problematiskt att bära kontaktlinser under dagen. – 90 procent av orto-k-lins-tillpassningarna är lyckade. Det som är mycket intressant är att det i vissa fall går att bromsa myopi hos barn och ungdomar. Jag önskar självklart att fler skulle upptäcka att det inte är så krångligt att tillpassa orto-k-linser och att de är ett bra alternativ till ”vanliga” kontaktlinser. Orto-K är nämligen ett utmärkt alternativ för de patienter med ”marginal dry eyes” som vid slutet av dagen besväras av konventionella linser, säger Peter.

18

LINSSPECIAL text mats almegård

Virtuella kurser blir allt fler Möjligheterna att vidareutbilda sig på nätet blir fler. Tidigare i år lanserade både Bausch & Lomb och CIBA svenska hemsidor som erbjuder vidareutbildande kurser. Bausch & Lombs Academy of Vision Care rapporterade OPTIK om i nummer 1, 2010. Ungefär samtidigt som den lanserades kom också CIBA Vision med sin CIBA Vision Academy for Eyecare Excellence. Strukturen på de båda sajterna påminner om varandra, men det finns självklart också skillnader. B&L erbjuder My Academy som en privat loggbok för användaren. CIBA satsar starkare på mobiliteten och låter användarna genomföra kurserna varhelst de befinner sig. Förutsatt att användarna har en iPhone. – Med vår iPhone-applikation är det enkelt att ta del av en kurs, var man än befinner sig: på bussen, tåget, eller var man vill, säger Anita Robertsson som är Senior Professional Affairs Manager på CIBA Vision Nordic AB. På CIBA:s nätakademi finns kurser som riktar sig till olika yrkeskategorier inom optikbranschen: butikspersonal, assistenter och optiker. Det finns också en kurskategori som är avsedd för studenter. – Exempel på detta är kurser om ögats anatomi eller hur man undersöker med

spaltlampa. Studenterna får naturligtvis inga vidareutbildningspoäng, men våra kurser är bra som repetition eller som en väg att lära mer. Alla kurser för optiker ger heller inte vidareutbildningspoäng. De som faktiskt gör det, genom ett avtal mellan Optikerförbundet och CIBA, kräver att användaren först loggar in på Optikerförbundets hemsida och anmäler sig till kursen där. – Vi lägger upp all nödvändig information om kurserna där. Vi ser också till att poängen registreras. För poänggivande kurser gäller att de är generiska. Med det menas att CIBA inte fokuserar på de egna produkterna, utan håller utbildningen mer allmän: exempelvis kring en linstyp. – Då använder vi bara produkterna som exempel. Det är viktigt att optikern håller sig uppdaterad, för det händer så mycket inom kontaktlinssektorn och vi måste hänga med hela tiden. De onlineutbildningar som ger poäng avslutas med ett flervalstest som det gäller att ha minst 70–80 procent godkända svar på. Lyckas man inte första gången går det bra att göra om kursen igen. Användaren har ett år på sig att klara av testet från det

att han eller hon anmält sig. Men alla kurser på CIBA Vision Academy for Eyecare Excellence är inte enbart av det slag att man ser filmklipp, läser och gör ett avslutande test på egen hand. Det finns också möjlighet att boka kurser där CIBA:s representanter möter kursdeltagarna ”IRL” – i verkliga livet – eller att kursen hålls över nätet, men leds av någon på CIBA. – Webbmöten går ofta till så att jag presenterar ett ämnesområde med hjälp av powerpoint och en webbkamera. De som deltar i kursen kan också ställa frågor över nätet. Den stora fördelen med dessa kurser är naturligtvis att det går att gå en kurs utan att behöva resa iväg någonstans. De är dessutom kostnadsfria. Utbudet av kurser växer ständigt och av den anledningen har CIBA valt engelska som kursspråk. – Detta är en internationell tjänst och utbudet utökas ständigt. Det är viktigt att materialet alltid kan förnyas och då blir översättningar omständligt. Hittills har vi inte fått några klagomål på att materialet inte är på svenska. Ser man på kurslitteraturen på universitetet är det ju mycket av den som är på engelska också. Länk: www.cibavisionacademy.com

”Kunskapsmässigt ger det nästan lika mycket” I januari introducerade Bausch & Lomb sin Academy of Vision Care i Sverige. Tre månader senare är det något tidigt att utvärdera, men hittills går allt enligt plan: – Målet för registreringen under dessa månader är uppnått. Vi har sett att användarna har hämtat resursmaterial och börjat göra testerna på sajten, säger Anita Hermelin, ansvarig för Professional Relations på Bausch & Lomb Nordic AB. En av de som provat på Academy of Vi-

sion Care är leg optiker Ingela Roubert, ägare till LjungbyOptikern AB: – Jag tycker det är en bra möjlighet att lyssna på bra föredrag, läsa handouts och tester. Det är bra att kunna fortbilda sig utan att behöva resa bort. Visst är det en annan sak att sitta och lyssna på föredrag på BCLA, men kunskapsmässigt ger det här nästan lika mycket eftersom man kan gå tillbaka och repetera mycket.

På LjungbyOptikern arbetar ytterligare tre optiker och två assistenter. Ingela försöker uppmuntra sina anställda så mycket som möjligt att vidareutbilda sig, men säger att det ibland är en svår avvägning hur mycket man som arbetsgivare kan kräva att de anställda gör på fritiden. – Under arbetstid finns det inte mycket tid till fortbildning. Jag tycker dock att arbetsgivare och arbetstagare har delat ansvar för vidareutbildningen. Länk: www.academyofvisioncare.com Optik 4 2010

AlconOFR Optik X.indd 1

10-04-18 18.16.05

Kontaktlinser för alla åldrar Proclear 1 Day Proclear Biofinity Avaira

Proclear Multifocal

Biofinity Toric Proclear EP

Proclear Multifocal Toric

CooperVision växer med dig!

www.coopervision.com Optik 4 2010

20

LÄSEKRETSEN TEXT M I C K E JA R E S A N D

Tidningen Optik är uppskattad och omtyckt av sina läsare. Både det redaktionella innehållet och annonserna får höga betyg i en färsk läsarundersökning. Tidningen läses i hög grad av prenumeranterna, 97 procent av de tillfrågade läsarna läser hela eller delar av tidningen. 9 av 10 ägnar mer än 15 minuter åt varje nummer.

Optik i ny läsarundersökning

Värdefull tidning för branschen I undersökningen som genomfördes av det oberoende undersökningsföretaget Axánd Konsult under vintern 2009 och 2010 tillfrågades 302 personer. Drygt hälften av dem fick svara på frågor i ett webbformulär och med de övriga genomfördes telefonintervjuer. Den övervägande delen yrken som representeras i undersökningen är leg.optiker och butiksassistenter. Även studenter, butiksägare och leverantörer har deltagit i undersökningen. Sammansättningen av svarsgruppen skiljer sig något från den förra läsarundersökningen som genomfördes 2008. Då deltog en betydligt större andel studenter och färre butiksassistenter. Den förändrade

sammansättningen gör att resultaten mellan de båda undersökningarna inte är helt och hållet jämförbara. –Det förändrade respondentunderlaget ger mer rättvisande svar för branschens åsikt, men påverkar jämförbarheten med tidigare undersökning, något vi var medvetna om när förändringen genomfördes, säger Fredrik Thunell, vd för Optikbranschen. Artiklar om företag i branschen är de mest lästa i tidningen. Personporträtt och intervjuer väcker också intresse, liksom reportage om mode och trender. Även nyheter om forskning lockar många av läsarna. Enligt undersökningen finner läsarna artiklarna intressanta. På en skala från 1-6,

där 1 är lägst och 6 är högst får till exempel artiklar om mode och trender 4,5 i betyg och reportage om företag i branschen 4,3. –Intresset för artiklar om vetenskap och forskning har sjunkit något jämfört med undersökningen 2008, vilket sannolikt beror på att det är färre studenter som deltagit i årets undersökning, säger Fredrik Thunell. Både det redaktionella innehållet och annonserna får generellt sett ett gott betyg. Informativ, intressant och trovärdig är de starkaste värdeorden, enligt undersökningen. I praktiken innebär det att man uppleOptik 4 2010

21

Läsning av olika delar

Läsning av hela tidningen

Företag i branschen

8%

Jag läser hela OPTIK Jag läser några reportage noga och skummar resten

69% 20%

Jag läser inte OPTIK

20%

40%

60%

Mode och trender

76%

Mer än 30 minuter

22 %

48%

Vetenskapliga delen

47% 0%

2008

0% 1%

40%

60%

4,0

Personporträtt och intervjuer

3,6

82% 81% 76% 76%

Intressant 65% 53%

69%

50%

2009-2010 2008

20%

40%

60%

4,8

4,8

3,3 3,3 2,9 3,0

Ledare 2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

Varje nummer av OPTIK innehåller någon information som är relevant för mitt arbete

4,4

De vetenskapliga artiklarna i OPTIK håller en god vetenskaplig nivå

4,4

Jag har diskuterat en artikel från OPTIK med någon annan

4,3

Jag kan genom artiklarna i OPTIK följa med i de senaste rönen inom optik och optometri

4,3

OPTIK ger mig information som jag inte kan få någon annanstans

3,6

1

ver tidningen som värdefull i yrkesrollen. Leg.optiker och butiksägare ger betyget 4,1 av 6 möjliga i hur värdefull de upplever Optik i sitt jobb. I undersökningen fick de tillfrågade också tillfälle att föra fram synpunkter på vilka ämnen de skulle vilja läsa mer om i tidningen. De flesta tycker det är bra som det är men sju procent, skulle vilja ha mer om vetenskap och forskning medan sex procent skulle vilja läsa mer om mode och trender. –På den vetenskapliga sidan efterfrågas i första hand artiklar av en större dignitet; internationella artiklar vilka med fördel kan sammanfattas i kortare referat med hänOptik 4 2010

73%

43%

0%

2009-2010 2008

3,9

3 ,7

Vetenskapliga delen Krönikor

80%

4,5

Uppfattning om OPTIK

Informativ

Lättläst/lättöverskådlig

100%

4,3 4,2

Värdeord - OPTIK

Trovärdig

80%

4,2

1,0

Underhållande

60%

Forskningsnyheter

2009-2010

31%

40%

Företag i branschen

21%

Värdefull

20%

Mode och trender

61% 56%

20%

53%

Intresse för olika typer av artiklar

29%

15-30 minuter 9%

65%

Ledare

80%

Tid ägnad åt OPTIK

0%

77%

Krönikor

4%

0%

Ingen tid alls

Personporträtt och intervjuer

Forskningsnyheter

Jag skummar hela OPTIK

Under 15 minuter

85%

80%

2

3

4

5

6

100%

visning till källan för de som önskar. Vidare efterfrågas enklare ”populärvetenskapliga” artiklar som vänder sig till assistenterna. Vad gäller mode och trender efterfrågas dels internationella reportage dels reportage med en mer lokal förankring, säger Fredrik Thunell. Personerna som deltog i undersökningen gavs också tillfälle att komma med konkreta tips och idéer och artiklar. –Mycket av det som läsarna föreslår är redan planerat för kommande nummer, säger Fredrik Thunell. Det indikerar att redaktionen är i fas med läsarnas önskemål. Det sammanfattande betyget för tidning-

en Optik blir 4,3 på en sexgradig skala. – Tidningen får fortsatt genomgående goda omdömen av läsarna – framför allt uppfattar man Optik som informativ, intressant och trovärdig. I jämförelse med 2008 års resultat märks även en positiv förändring gällande tidningens lättlästhet och värdet av tidningen. – Läsarna uppfattar dessutom att det finns något i varje nummer som är relevant för deras yrkesutövning och de vetenskapliga artiklarna anses hålla en god vetenskaplig nivå, säger Maria Nettersand, projektledare på undersökningsföretaget Axánd.

www.transitions.com

Transitions och swirl är registrerade varumärken tillhörande Transitions Optical, Inc. och Healthy sight in every light är ett varumärke tillhörande Transitions Optical, Inc., © 2008 Transitions Optical Inc. Transitions och swirl är registrerade varumärken tillhörande Transitions Optical, Inc. och Adaptive Lenses är ett varumärke tillhörande Transitions Optical, Inc., © 2010 Transitions Optical Inc.

23 För sjunde gången i ordningen arrangerades den familjära optikmässan Drømmesyn i centrala Köpenhamn, där 39 utställare visade upp sina produkter för 1500 besökare från Danmark och Sverige. te x t och foto mats almegård

Familjärt på Drømmesyn Förr i tiden användes Øksnehallen som uppställningshall för nötkreatur på väg till slakt. Øksne betyder näsring och hallen var en av de centrala byggnaderna i det gamla slakthusområde som ligger ett stenkast från Köpenhamns centralstation. Idag märker man dock inte mycket av byggnadens historik. Den gamla tegelbyggnaden ser förvisso rätt industriell ut på utsidan, men inuti är det rena, ljusa mässhallar som möter besökarna. – Arkitekturen här är enastående. Det är

Øksnehallen – tidigare en del av slakthusområdet. Idag snygg mässhall.

Optik 4 2010

ett fantastiskt ljus i dessa lokaler och målet har varit överskådlighet och öppenhet, säger Jan Wenzel som tillsammans med Henrik Ørgreen är mässgeneral för Drømmesyn. När Drømmesyn startade 2002 var tanken att mässan skulle byta lokaler (i Köpenhamn) varje gång. Men efter att ha arrangerat Drømmesyn i Øksnehallen det femte året bestämde arrangörerna sig för att det var rätt plats. Att hallen ligger 3 minuters gångväg från centralstationen var givetvis också en avgörande anledning.

Jan Wenzel är arkitekt och är ansvarig för det visuella och det praktiska arrangemanget i utställningslokalerna. Det är hans idé att sätta en dj i mitten av mässan och skapa ett ”torg” där besökarna kan umgås. – Tanken var att skapa en samlingspunkt i mitten och att alla montrar ska ligga lika nära och centralt till denna punkt. Det får inte bli långa mässgångar där man känner att man kommit avsides. När antalet utställare går upp blir det givetvis svårt att behålla den känslan, men vi gör vad vi kan för att det ska vara så, säger Jan. Förra året gjorde det skakiga ekono-

24

DRØMMESYN

miska läget i världen att arrangörerna lät Drømmesyn vila. Men med stor efterfrågan från leverantörer som ville ställa ut, beslutade sig Henrik och Jan för att åter arrangera mässa. – Årets besökarantal blev cirka 1500, vilket är något mer än 2008. Vi är generellt sett nöjda med årets mässa, men skulle givetvis vilja ha mer besökare nästa gång. Till Drømmesyn 2011 kommer vi att anstränga oss hårdare för att få fler besökare både från Norden och resten av Nordeuropa, säger Jan. Totalt ställde 39 utställare ut på årets mässa. De representerade tillsammans cirka 140 olika varumärken, främst inom glasögonbågar. Men det fanns också några maskin- och glasleverantörer på plats, eftersom besökarna under tidigare år efterfrågat det. – Det är bra att kunna kombinera och vi tror att det är bra att erbjuda mer än bara glasögonbågar, säger Henrik Ørgreen. Jan har varit ansvarig för utställningsrummet. Henrik Ørgreen har kontakterna i optikbranschen och varit den som bjudit in kollegor och fyllt mässhallarna med utställande företag. – Vi har valt internationellt ansedda utställare som arbetar med innovativ design och bra kvalitet. På Drømmesyn vill vi inte ha några billiga produkter. Utställarna ska inte behöva vara rädda för att någon springer runt och fotograferar produkterna med uppsåtet att tillverka kopior. Så är det dessvärre på många av de stora internationella mässorna, säger Henrik. Givetvis var det många danska optikföretag som ställde ut på Drømmesyn. Att ställa ut på ”hemmaplan”, nära kunderna är viktigt för många av dem. Många nämnde också tidpunkten som en av fördelarna. Drømmesyn ägde rum helgen efter Mido, så leverantörerna hade med sig de allra senaste kollektionerna, som i vissa fall premiärvisats endast en vecka tidigare. – Mässorna ligger tätt under våren, men de som inte åker till Milano kanske kom-

Rikke Levinsen på Bellinger tycker det är viktigt att ställa ut i Danmark.

mer hit. Vi hoppas ju det. Det är viktigt för oss att våra danska kunder kan hitta oss här, eftersom Danmark är en oerhört viktig marknad för oss, säger Rikke Levinsen, Marketing Manager på Bellinger. Att det lilla landet Danmark är så starka

inom glasögondesign är inget som längre förvånar. Hela tiden dyker det upp nya varumärken med spännande designprodukter. – Vår designfilosofi är att det ska vara rent, enkelt och skandinaviskt. Danmark är en stark designnation och har varit länge. Optik 4 2010

25 ”Vi har valt internationellt ansedda utställare som arbetar med innovativ design och bra kvalitet. På Drømmesyn vill vi inte ha några billiga produkter. Utställarna ska inte behöva vara rädda för att någon springer runt och fotograferar produkterna med uppsåtet att tillverka kopior.” Tänk bara på våra möbler, industridesign och så vidare, säger Tue Strange, vd för Danish Eyewear. Men det var inte enbart danskt på Drømmesyn. En del svenska företag hade letat sig dit, liksom en del från andra platser. Brittiska Kirk Originals var ett exempel. Deras färgstarka, assymetriska bågar drog till sig en hel del besökare. – Drømmesyn erbjuder kvalitativa partnerutställare och intressant design. För oss känns det rätt, särskilt eftersom vi har en ny kollektion med större modeller så vi känner oss mogna att försöka ta oss in på den skandinaviska marknaden nu, säger Yann Cahue, international sales manager på Kirk Originals. Svenska Sceye hade också letat sig till Köpenhamn. Bröderna Björn och Håkan Starrén fanns på plats i montern. – Drømmesyn är ett positivt arrangemang och det är roligt att komma hit. Frågan är om det går att driva en mässa i Norden med tanke på hur små marknaderna är, men vi tror att det är viktigt med mäs�sor så att våra kunder får komma och möta oss och se våra nyheter. Mässan pågick under två dagar (13–14 mars). Under lördagskvällen arrangerades också en middag för utställarna på Det Kongelige Teater Skuespilhuset. Över trerättersmiddagen och en fantastisk utsikt över hamnen kunde utställarna dela med sig av branschsnack. Efter middagen öppnades dörrarna för Drømmesynbesökarna för barhäng och dans till pumpande musik. Henrik Ørgreen och Jan Wenzel tycker det är nästan lika viktigt att ha trevligt på kvällen som att mässan fungerar bra. – Det är viktigt att branschen träffas och diskuterar, skrattar och drar rövarhistorier för varandra. Vår tanke är också att utställare och besökare ska känna sig ”royal treated” och därför har vi valt Skuespilhuset. Målet är att besökare och utställare känner att de måste komma tillbaka för att Drømmesyn är så bra. Vi hoppas att de kände så, säger Henrik. Optik 4 2010

Festivalgeneralerna: Jan Wenzel och Henrik Ørgreen.

Sceyebröderna tycker mässor är viktigt.

Tue Strange, vd för Danish Eyewear, är stolt över den danska designtraditionen.

I Noxes monter kunde man få håret klippt.

Yann Cahue försöker etablera Kirk Originals i Skandinavien.

26

V I S I O N FO R ALL Text och foto Jessica Rönnlund

1 443 glasögon delades ut I början av januari mötte jag mina kollegor på flygplatsen i Lima, Peru, för att tillsammans jobba för Vision For All i två veckor. För halva gänget väntade ett helt nytt sätt att jobba på, med portabla provrum och kollektioner av färdiga glasögon. Resten hade både väskor fyllda med glasögon och erfarenhet från flera VfA-resor med sig. Förberedelserna för resan börjar cirka sex månader innan avresa. Då bestäms vilka byar som ska besökas och vem som ska arrangera mötet när VfA kommer dit. Resan finansieras av deltagarna själva eller med hjälp av sponsorer. Glasögonen tvättas och mäts upp av frivilliga på VfA:s arbetsdagar. Efter många timmars resande och en tidsskillnad på sex timmar var vi trötta och intog med glädje sängarna på Gerorges Hostel i Pueblo Libre, efter en kort välkomstdrink. För egen del somnade jag med ett leende på läpparna för att den här dagen äntligen hade kommit. Jag var väldigt förväntansfull inför de kommande veckorna. Första dagen arbetade vi på ett kloster. Vi möttes av en kö på ett hundratal människor som hade väntat på vår ankomst för att få sin syn testad. John Godoy informerade de som köade hur undersökningarna skulle gå till och om de glasögon som vi skulle dela ut: att de är begagnade och att vi gör vårt bästa för att hitta styrkor så nära behovet som möjligt. På plats fanns två optiker, Anna S Eriksson och John Godoy, samt fyra assistenter: Lena Stigsdotter, Marie Levert, Gert Rönnlund och Jessica Rönnlund. Målet är att göra cirka 150 synundersökningar per dag, men redan under första dagen hade vi utfört 173 undersökningar. Vi jobbade två dagar i Lima och fick även möjlighet att utforska staden, innan vi flög till Tarapoto. Därifrån var det åtta timmars

bilfärd till bergsbyn San Jeronimo. Det var en av de vackraste bilfärderna vi alla varit med om: genom djungel och berg med varierande vegetation. I en by byttes bilen ut mot en med 4-hjulsdrift, vilket är ett måste för att komma upp till San Jeronimo. Det var minst sagt en skumpig biltur i lera uppför i en halvtimme. Väl framme möttes vi av leenden, applåder och levande musik. Det var ett rörande välkomnande och vi hade svårt att hålla tillbaka tårarna. De flesta byborna och människor från byar runtom, som gått många timmar för att träffa oss, hade aldrig tidigare besökt en optiker. Under två dagar delade vi ut totalt 344 par glasögon till 59 procent kvinnor och 41 procent män. Det största behovet var glasögon för nära håll, något som var genomgående för alla platser vi besökte. Ibland hade vi tolk som hjälpte till med översättningen då de flesta i vår grupp saknar kunskaper i spanska. Kommunikationen med patienterna gick ändå bra, med kroppsspråk och enstaka ord, då vi inte

hade tillgång till tolk. Glädjen hos de som fått ett par glasögon var svår att misstolka. Efter att ha tagit oss ner från San Jeronimo till fots tillsammans med en mula som bar bagaget, åkte vi till Trujillo i västra Peru. Där hade Lions ordnat allt för oss. Vi fick ett varmt välkomnande och ett fullspäckat schema. Under fyra dagar besökte vi de fattigaste områdena runt om Trujillo och undersökte totalt 737 patienter (70 procent kvinnor och 30 procent män). Majoriteten av de som var över 36 år fick antingen två par glasögon eller ett par multifokala för deras behov att se på nära håll och på avstånd. Trötta efter en tidig morgonbuss till Chimbote var vi inne på den sista av nio arbetsdagar. Vi var uppfyllda av den tacksamhet vi mött och som utan tvekan gjort resan värd att genomföra. Totalt under resan gjorde två optiker 1801 undersökningar. Av dem var 37 procent män och 63 procent kvinnor. Vi delade ut 1 443 glasögon varav endast nio procent för långt håll och resten för nära håll. Optik 4 2010

Ute efter enkel och flexibel retinal/corneal bildbehandling?

Topcon retinalkameror & digitala fotospaltlampor Från Topcon kommer några av världens bästa retinalkameror och digitala fotospaltlampor, med en kvalitet som ligger i det absoluta toppskiktet. Att alla våra kameraenheter dessutom använder sig av samma bildbehandlingsprogram gör det så mycket lättare för dig som användare. Du kan om du vill t.ex placera retinalkameran intill den digitala spaltlampan på växelbordet på ditt instrumentstand och ansluta dem båda

till ImageNet I-base. Sen är det bara att sätta igång. Alla bilder, oavsett kamera, lagras på samma patient i patientregistret och kan också skickas vidare i krypterad form för bedömning av ögonläkare. Att de flesta ögonläkare väljer våra retinalkameror och tillhörande programvaror underlättar också, eftersom bildöverföring & kryptering då lättare kan synkroniseras.

Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal • Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 • www.topcon.se

28

BRANSCHNYTT Tex t: Mats A lmegård

Optomap breddar utbildning En ny Optomap har invigits på KI/St Eriks ögonsjukhus med högtidlig klippning av band. Introduktionsföredraget stod optometrist Kevin Lewis från London för. För drygt ett år sedan inledde Göran Börjesson på Optos diskussionerna med KI om att placera en Optomap till KI så att KIstudenterna ska få kunskap om denna, för Sverige, nya teknik. – Jag träffade då de flesta lärarna och märkte att det fanns ett stort intresse ibland dem. Sedan har jag varit där och instruerat hur maskinen fungerar och lärt lärarna att ta bilder med maskinen. Jag kommer också på något sätt att vara involverad i elevernas utbildning. Laserscanning av näthinnan kommer att ingå som ett moment i grundkursen på KI. Göran Börjesson berättar också om ett forskningsprojekt som är på gång och som kommer att inrikta sig på komplikationer vid diabetes. KI kommer att disponera sin Optomap som undervisningsutrustning. – Utbildningen måste följa med i förändringarna i optikvärlden, där fler och fler optiker alltmer närmar sig det kliniska tänkandet. De blivande optikerna behöver bli bekanta med den teknologi som finns på marknaden eftersom de kommer att behövas ännu mer framöver. Ögonsjukvården har idag problem med långa köer, budgetåtstramningar och många ögonläkare går i pension inom några år. Det ger ett ökat behov av att någon annan utför friskvårdande insatser – så att sjukvården kan koncentrera sig på de sjuka ögonen. All teknologi som optiker kan använda för att kunna förse ögonläkare med en väl underbyggd remiss är intressanta och Optomap är väldigt bra till detta. För er är det väl också en investering att ”skola in” de nyutexaminerade optikerna på just er teknik? – Den tekniska utvecklingen sker snabbt och därför känns det speciellt bra att kun-

na erbjuda Optomap till kommande optiker. Alla strävar efter att ha så bra kunskap som möjligt kring det område man skall arbeta med framöver. Kan man sedan kombinera kunskapen med ett undersökningsinstrument som ger en avsevärt större ”kartbild” över hur näthinnan ser ut så är man bättre rustad inför det man kommer att träffa på efter utbildningens slut. Om de diagnostiska dropparna blir verklighet, finns det ett behov för Optomap då? – Absolut. Innan Optomap kom på marknaden användes mer av diagnostiska droppar, om man ser det i ett internationellt perspektiv. Idag finns det inte lika stort behov längre. Skillnaden är inte så stor mellan att droppa eller ta en Optomapbild. Dropparna är inget hot mot Optomap, snarare är det ett komplement för dem som har små pupiller (under två mm). En Optomap och diagnostiska droppar i kombi-

nation ger optikern flera verktyg att arbeta med. Rune Brautaset på KI är mycket nöjd över att KI nu får tillgång till en Optomap. – Optomap ger oss möjlighet att betrakta perifera delar av näthinnan på ett helt nytt sätt. Detta konkurrerar inte med användandet av droppar. Med droppar får man möjlighet att med båda ögonen genom spaltlampan, och därigenom med stereoseende, betrakta näthinnans centrala och perifera delar. Dock är det på detta sätt svårt dokumentera det man ser på ett bra sätt, samtidigt som det är svårt komma lika lång ut i periferin som Optomap gör. Att man med Optomap kan dokumentera på ett så bra sätt och komma ”hela vägen ut” gör maskinen unik. Att visa för studenterna att denna möjligheten finns tycker jag är viktigt. Samtidigt kommer vi ha stor nytta av instrumentet i även i vår anatomiundervisning. Med tanke på den svåra ekonomiska sits vi utbildningsanordnare har så är jag mycket tacksam för att Optos ger oss möjlighet att låna maskinen.

Jan Bergmansson, Rune Brautaset och Göran Börjesson inviger Optomapen på KI genom att klippa det blågula bandet. Optik 4 2010

en Nu äv med g för dim atism g i ast

LACREON -teknologin för fukt som aldrig tar slut % kumulativt kvarvarande vätande ämne i linsen (ug/lens)

TM

100

Förändringar av linsens egenskaper under

Det fuktrika ämnet simulerar mucinskiktets

80

användning bidrar i hög grad till försämrad

naturliga vätande egenskaper. Det frisätts

60

komfort i slutet av dagen.

inte under användning och bidrar till att

40

Ingen förlust av vätande ämne under användning

20 0

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

Med Lacreon -teknologin bäddas ett ™

fuktbevarande ämne in i linsmaterialet och

bevara tårfilmens stabilitet och linsens hydrofila egenskaper, vilket avsevärt

det stannar kvar i linsen under hela dagen . förbättrar komforten i slutet av dagen. 1

Tid (timmar)

Komfort som varar från morgon till sen kväll 1. Sheraton H et al. Chemical Characterisation of 1•DAY ACUVUE® MOIST® and 1•DAY ACUVUE® Contact Lenses. ARVO. 2006. UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte solglasögon eftersom de inte helt täcker ögat och det omkringliggande området. ACUVUE®, 1•DAY ACUVUE® MOIST®, 1•DAY ACUVUE® MOIST® for ASTIGMATISM och LACREON™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2010.

Safilo Nordic – Tel: 020 32 89 60 – Fax: 08-630 38 70 – Mail: call.scandinavia@safilo.com – www.safilo.com

mod. GLAM 65

Optik 4 2010

31

Tillbaka till Beirut För femte gången har George Kafa åkt till Beirut med väskorna fulla av glasögon. I samarbete med ett sjukhus och en kyrka har de delats ut till behövande som George Kafa har undersökt. Till hösten väntar ännu en resa.

är att mina föräldrar bor där, så jag har någonstans att bo. Jag har också kontakter med folk och pratar språket. Med sig i bagaget hade George både läsglasögon och vanliga glasögon med slipade glas. Glasögonen har han fått från leverantörer som han vanligtvis köper bågar och glas av till sin butik. – Polaroid har ställt upp med läsglasögon. Scandinavian Eyewear, Opo och Ricardo har bidragit med glasögonbågar, Zeiss och BBGR med glas.

Leg optiker George Kafa driver Kafa Optik i Motala. Fritiden ägnas åt att slipa in glas i glasögonbågar för distribution till behövande i Beirut, Libanon. Under mars månad var det dags för femte resan. – Jag kommer ursprungligen därifrån och det bara blev så att jag valde att åka till Libanon för att dela ut glasögon. Fördelen

Det är alltså nya glasögon som George tar med sig. Men utgående modeller, som blivit över. Glasen slipar han och hans personal in själva innan avresan – i varierande styrkor. På plats i Libanon samarbetar han med en kyrka och ett sjukhus. – Kyrkan har hjälpt till med affischering. De behövande, fattiga och handikappade,

AlconULTRA Optik.indd 1

har fått anmäla sig där för att få tid för undersökning. Sjukhuset ställer upp och lånar ut ett undersökningsrum med rätt utrustning till mig. Under tre intensiva dagar gjorde George 250 synundersökningar och delade ut glasögon till alla som behövde. Glasögonen är gratis för patienterna. – Företagen som ställer upp med produkter är de som betalar. Jag står för min resa och Kafa Optik står för inslipningen av glas. Det finns många fattiga, handikappade och behövande i Beirut och deras tacksamhet är stor. Den glädje de visar är långt viktigare än pengar. Det känns stort i hjärtat när man ser hur lyckliga de blir. Till hösten reser jag tillbaka igen. Om det är någon som vill följa med är det bara att kontakta mig. Länk: www.kafaoptik.se

10-04-18 18.14.58

32

BRANSCHPLOCK REDA K TÖ R M AT S A L M E GÅ R D , o p t i k @ ra d i ca l p r. s e • I L LU S T R AT I O N E R A N N A Ö D LU N D

Madonna designar. Premiär för designsamarbete mellan Domenico Dolce, Stefano Gabbana och självaste Madonna. Popikonen Madonna har själv medverkat i designprocessen istället för att, som många andra stjärnor, bara vara ett dyrt namn avsett för marknadsföringen. Namnet på denna exklusiva kollektion är Dolce & Gabbana MDG Capsule Collection. Totalt handlar det om sex olika modeller och sträcker sig från stort, mjukt och plastigt till smala, hårda skalmar i metall. Den gemensamma nämnaren är den lyxbetonade MDG-loggan, där M:et består av små gnistrande stjärnor.

Utflyttat.

Under en vecka flyttade delar av verksamheten i Synoptiks butiker på Slöjdgatan och Drottninggatan i Stockholm in på varuhuset PUB. Centralt beläget vid varuhusets entré erbjöd Synoptik kunderna bra priser på solglasögon och en undersökning med autorefraktor. – Vi har haft mellan 50 och 100 kunder per dag. För oss är det ett bra sätt att nå nya kunder och vi är väldigt nöjda med evenemanget, säger Håkan Broman, butikschef på Synoptik, Slöjdgatan i Stockholm.

Bekvämt. Senaste lanseringen från BioLens är endagslinsen Morning-Q som har en elliptisk frontyta och som är framtagen med hjälp av vågfrontsteknik. Linsen är tillverkad i 58% hioxifilcon A och ligger i en Hyaluronsyra, vilket enligt Linus på BioLens ger oslagbar komfort: – Hioxilificonmaterialet i kombination med hyaluronsyran gör denna lins oerhört bekväm för de med tor�rare ögon. Hioxilificon binder vätska väldigt bra, så linsen blir inte torr i samma utsträckning som andra linser. Hyaluron är ett smörjande material som börjar komma inom linstillverkningen. – Morning-Q blockerar mot UV-strålning och är asfärisk, vilken gör den lämplig till prepresbyopa kunder, eller de som gränsar till astigmatism.

Fler appar. Optikbranschen har på allvar hittat in i Apples digitala utbud av applikationer. Den här gången är det Specsavers som lanserar en iPhone-app som ska förenkla vardagen för de som vill söka upp en (Specsavers)optiker. Med hjälp av iPhonens inbyggda GPS-funktion ska kunden via applikationen lätt kunna hitta närmaste Specsaversbutik. Via applikationen går det också att boka tid för en synundersökning. Själva säger Specsavers att tanken med applikationen är att upprätthålla sin image som ett progressivt företag, en annan att nå ut till den medvetna målgrupp som iPhone-användarna utgör. Detta säger Specsavers marknadschef, Anders Zanton, i ett pressmeddelande.

Optik 4 2010

33

Trendig tidning. Stockholm Ey-

ewear är namnet på den nya tidning som just lanserats av en rad optikbutiker i Stockholm – oberoende av eventuell kedjetillhörighet. Utgångspunkten är glasögonens roll som ”modeattribut och uttrycksmedel”. Med snygga bilder och korta texter vill tidningen skapa intresse för glasögonens givna plats i den modemedvetnes garderob. – De tio butiker som ingår är inte konkurrenter, de är kollegor. De särskiljer sig från andra i branschen genom en satsning på premiumprodukter med hög modegrad, istället för att syssla med prisdumpning, säger Staffan Lind, kreativt ansvarig på Decennium AB som producerar tidningen. – Ska man lyfta fram mode måste man göra det på ett bra sätt. Det har man inte lyckats med tidigare i optikbranschen. I vår tidning är det livsstilsfokus, där brillor är en del av en moderiktig livsstil. I Stockholm finns ett coolt och urbant uttryck som de butiker som är med och även tiningen vill förmedla.

Nyanställd kvalitet. MichaBågar & Glas två butiker deltar i samarbetet kring tidningen. – Vi fick en fråga om att vara delaktiga och tyckte det kunde funka eftersom man valt butiker som är välskötta, ägarledda, och har något mer utbudstänkande utöver det vanliga. Svensk press i övrigt är inte så bra på glasögonrapportering och att lyfta fram annorlunda och mindre varumärken så vi kände att en tidning av detta slag saknades, säger Pelle Skoglund, leg optiker och ägare Bågar & Glas, Stockholm. Det ursprungliga initiativet kom från Ringdahls optik som har ett nära samarbete med Decennium sedan tidigare. – Målet var att lyfta fram det trendiga inom optikbranschen för att skapa en snygg tidning som vi kan ge kunderna i vår butik. Vi är mycket nöjda med resultatet, säger Petra Lind som är leg optiker och delägare i Ringdahls optik.

ela Nemes-Dorsell började sin anställning på Optikbranschen i mitten av april. Hennes uppdrag som kvalitetssamordnare blir att uppdatera kvalitetscertifieringen, hålla utbildningar, certifiera butiker och administrera. På sikt kommer hon också arbeta med revisioner. Michaela är utbildad till optometrist vid City University i London. Efter nio år som verksam optometrist i England återvände hon till Sverige där hon arbetat som optiker och butikschef hos Specsavers samt varit anställd på en ögonklinik i Sverige. För närvarande arbetar hon också med ett examensarbete för masternivå på City University i London. På Optikbranschen har hon en halvtidstjänst. – Detta är en rolig utmaning. I England är optikeryrket mer kliniskt och jag tycker det är roligt att vara med och arbeta för att höja nivån på arbetet här i Sverige också. Bättre kvalitet på ögonvården gynnar alla, säger Michaela.

Juniormode.

Mexx Eyes Junior Collection som tidigare varit designad för tjejer mellan åldrarna 12 och 17 inkluderar från och med senaste kollektionen även glasögon i pojktappning. Enligt pressmeddelande vill de med denna kollektion säga adjö till det banalt blommiga glasögonmodet som påtvingas barn. Målet ska uppnås med hjälp av metallbågar i olika skepnader med urfrästa detaljer i skalmarna.

On the road.

IDEA, Italian Design Eyewear Association, är namnet på den nya alliansen mellan företagen Area, Imagine Eyewear, LA, Mu & Do, Nicodesign, Pramaor. Medlemmarna i alliansen börjar en gemensamma turné, IDEA Tour, den 26 april. Genom att använda sig av Fiat MotorVillages och Alfa Romeos lokaler försöker man uppfylla turnéns mål: att på okonventionella sätt skapa sina relationer till optiker. Turnén kommer att göra fem stopp, fyra i Italien och ett i Paris.

The simple and proven contact lens� fitting system for keratokonus

Complex lens geometry, combined with the enhanced benefits of Boston materials,� makes the Rose� K lens the better fit for superior patient comfort and visual acuity Optik 4 2010

Nordiska Lins AB Box 9053 • SE-400 92 Göteborg Tel. 031-748 49 40 order@nordiska-lins.se www.nordiska-lins.se

34

KRÖNIKA TEXT emilia hedkvist

Kunderna på nätet

J

ag har en yngre kusin som är linsbärare sedan ett par år tillbaka och som numera köper linser på Internet. Vi kom under påskhelgen in på diskussionen kring den årliga linskontrollen som är ett måste, även om man köper linser på Internet. Jag är ganska övertygad om att min käre kusin inte skulle besöka en optiker en gång per år om inte hans kusin – jag – vore just en sådan. Så jag frågade honom vad som skulle få honom Emilia Hedkvist, att faktiskt göra en årlig kontroll om inte en optiker fanns 25 år, kommer i släkten. ”Inget”, fick jag till svar. ”Jo, det skulle vara om ursprungligen från Sundsvall. jag skulle se sämre då eller om linserna skulle bli obe2008 tog hon kväma.” optikerexamen. Jag luskade vidare bland kontaktlinsbärande vänner Hon läser nu på Magisterprooch bekanta. Överlag verkar synskärpan vara den avgögrammet i klirande orsaken till ett besök hos optikern, men förhållannisk optometri vid KI och jobbar devis många är faktiskt verkligen måna om sina ögons extra på City Op- hälsa. Om dessa personer modifierade sanningen en tik i Stockholm. aning i rädsla av att bli uppläxad, får förbli osagt. Jag surfade härom veckan in på några trådar om kontaktlinser på ett av Sveriges största diskussionsforum. Visst hittade jag som väntat många inlägg som uppmuntrade till non-compliance i stor grad och som fick ”Många frågor som ställdes på forumet mina stackars hornhinnor besvarades gång på gång med vettiga att darra av rädsla. Men och sunda svar från förnuftiga linsbäjag måste erkänna att jag rare. Framförallt ett svar värmde mitt nog ändå haft alldeles optikerhjärta, ett svar som imponerade för låg tilltro till Sveriges med sann fakta och kloka ord. Typiskt kontaktlinsbärare. Om jag nog visade det sig att inlägget faktiskt helt subjektivt skulle bevar skrivet av en legitimerad optiker. ” döma antalet kunniga och pålästa respektive felinformerade och vilsna linsbärare där ute på nätet så vinner nog ändå de förstnämnda. Många frågor som ställdes på forumet besvarades gång på gång med vettiga och sunda svar från förnuftiga linsbärare. Framförallt ett svar värmde mitt optikerhjärta, ett svar som imponerade med sann fakta och kloka ord. Typiskt nog visade det sig att inlägget faktiskt var skrivet av en legitimerad optiker. Nåväl, kul att optiker engagerar sig även på nätet. Vidare pekades det på forumet flertalet gånger på fördelarna med att handla sina linser hos en optiker: hjälp när en komplikation tillstött, priser som faktiskt ofta är desamma som på Internet samt möjligheten till inbyte av linser vid eventuella reklamationer eller byte av sort och styrka. Och visst blev jag extra glad när jag läste detta i flera av trådarna: kunderna där ute är nöjda med vårt arbete!

Under min knappa men omsorgsfulla research har jag nog kommit fram till att de flesta linsbärare vet riskerna med linsbärande och vikten av årliga kontroller, även om vi optiker förstås inte ska vara nöjda förrän denna andel linsbärare är 100 procent. Jag försöker fundera på var kommunikationen och informationen brister. Jag har svårt att tro att vi optiker inte uppmanar till årliga kontroller och när jag ser till mig själv och mina optikervänner vet jag att vi alla är mycket noggranna och ordentliga med att betona vikten av årlig kontroll. Och av min research att döma kan vi nog heller inte lägga hela skulden på kunderna. Det kan omöjligt bara ligga i deras ansvar att veta hur de ska hantera en kontaktlins, likväl som jag inte kan veta hur jag ska ta en antibiotikakur om jag inte fått en ordination från en läkare. Hur är det då med sajterna som säljer linser på Internet? Vad har de för ansvar i denna debatt? När jag besöker de olika sajterna kan jag inte säga att de missbrukar sin ställning på något sätt. Information om linskontroller finns det gott om. Det enda jag kan anmärka på är väl att det som bekant inte finns någon egentlig kontroll av giltiga recept. Och på den fronten vet jag tyvärr inte om det är så mycket mer som kan göras. Jag föredrar ändå den egna individens ansvar framför receptkontroll av Big Brother. Mina slutgiltiga ord blir tyvärr att jag kommit till något av en återvändsgränd. Vi optiker får helt enkelt fortsätta ha tilltro till att våra kunder sätter ögonens hälsa främst och värdesätter kompetens och service.

Optik 4 2010

Helt klara glas inomhus och kvällstid

Anpassar sig snabbt

Mörka utomhus

Optik 4 2010 Transitions och swirl är registrerade varumärken tillhörande Transitions Optical, Inc. och Adaptive Lenses är ett varumärke tillhörande Transitions Optical, Inc., © 2010 Transitions Optical Inc.

Komfortpaket. • Autorefraktor • Tonometer • Autokeratometer • Pachymeter

TRK-1P är här! Världens första helautomatiska kombination av autorefraktor/keratometer/tonometer och pachymeter. 4 instrument i ett, och du behöver bara ställa in skärpan mot det första ögat, resten sköter den själv. För första gången har också tonometern automatisk

pachymeter och mäter alltså corneas tjocklek, eftersom det har en avgörande betydelse för ögontrycket. Pachymetrifunktionen är unik och reducerar antalet felaktiga remisser, vilket sparar tid och obehag för patient och undersökare.

Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal • Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 • www.topcon.se

Optik 4 2010

37

VETENSKAP

Fortfarande tid att ansöka Ja, nu hoppas jag att våra ansträngningar med att rekrytera flera studenter till våra utbildningar har lyckats. Tillsammans har Linnéuniversitetet, Karolinska Institutet och Optikbranschen gjort flera satsningar för att försöka få fler sökande. Tack till alla er optiker som delat ut och varmt berättat om ert yrke. Sista ansökningsdagen till våra utbildningar var den 15 april och inom någon månad hoppas vi få veta hur söktrycket blivit. Vi hoppas ju även att ni optiker har sökt till några av alla de efterutbildningar som också finns. I Kalmar har ni möjlighet att läsa båda Synergonomi (arbetsmedicin) och Optometrisk rehabilitering (synsvagsteknik). Vid KI erbjuder vi möjligheten till att kom-

plettera era utbildningar till optiker från tiden innan det var högskoleutbildning. Om ni nu har missat att söka till några av dessa utbildningar innan den 15 april så bör ni snarast ta kontakt med respektive universitets antagningsavdelning med förfrågan om sen ansökan. Kursen i Diagnostisk optometri har ni dock fortfarande möjlighet att söka till. Den har sista ansökan först i slutet av maj. I den vetenskapliga delen av tidningen så ägnar vi oss helt oss kontaktlinser denna gång. På de kommande sidorna kan ni läsa originalarbeten från internationellt etablerade författare. Rune Brautaset

Linsspecial i detta nummer:

Kliniska aspekter kring Dk/t

del 1 : Har luften gått ur syret? del 2: Modulus, design, yta – mer än bara frisk luft

sidan 46

Allt-i-en-vätskors påverkan på tårfilmsprotein

sidan 50

Sverigepremiär för Morning-Q

En revolutionerande asfärisk endagslins i Hyaluronsyra. Optik 4 2010

sidan 34

UV-blockerande Säljs inte i nätbutikerna Styrkeomfång +6,00 till -10,00 Suverän för kunder med torrhetsproblem Finns bara hos BioLens

www.biolens.se info@biolens.se 031-44 00 50

38

VETENSKAP LINSSPECIAL Professor Noel Brennan är direktör för Brennan Consultants Pty i Melbourne, Australien, och adjungerad professor vid Queensland University of Technology. Dr Philip Morgan är universitetslektor i optometri och direktör för Eurolens Research vid University of Manchester

I den första delen av en artikelserie i två delar tar professor Noel Brennan och Dr Philip Morgan en titt på den senaste terminologin och de senaste teorierna när det gäller syresättning av hornhinnan genom silikonhydrogellinser. AV NOREL BRANNAN O C H P H I L I P M O R GA N

Kliniska aspekter kring Dk/t Del 1.

Har luften gått ur syret? Även om det ursprungliga målet med silikonhydrogellinser (SiH-linser) inte har uppnåtts, nämligen att lösa problemet med infektiös keratit vid kontinuerlig användning (användning av linser dygnetrunt), tillhandahåller de utan tvivel en bättre miljö än hydrogellinser genom att främja normal metabolisk aktivitet i hornhinnan. Om detta råder det samstämmighet, medan det är mer oklart hur långt vi behöver sträcka oss när det gäller syregenomsläpplighet (Dk/t) inom silikonhydrogelkategorin för att uppnå ett optimalt fysiologiskt resultat. (För enkelhetens skull utelämnas enheter på 10-⁹(cm/sek)(mlO₂/ml.mmHg) när Dk/tvärden anges i texten.) Teoretiska modeller som stöds av empiriska data baserade på EOP (Equivalent Oxygen Percentage) tyder på att det är liten skillnad mellan olika silikonhydrogellinser.1-6 Det finns dock vissa författare som hävdar att man borde kunna förvänta sig ytterligare fördelar genom att öka Dk/t inom silikonhydrogelkategorin.7-9 Det är viktigt att begrunda resultat från laboratorier och modeller, men det yttersta testet av dessa skillnader finns att finna i kliniska prestanda. Denna första artikel av två ägnar vi åt det kliniska perspektivet för att komma till slutsatsen att det i strikt fysiologiska termer finns lite att vinna med att pressa upp Dt/k-värdena ovanför värdena i den nedre delen av intervallet för silikonhydrogellinser. I den andra delen be-

Figur 1 Skattningar av pO₂ i öppet öga genom en teknik med fosforescerande färg10

Figur 2 Kombinerad graf som visar Dk/t, EOP, främre kornealt syreflöde (Flöde; µl/ cm2 h) och konsumtion (Kons; nl/cm3 sek) som en funktion av Dk/t för öppet öga beräknat enligt Brennan.2 Olika y-axelskalor finns tillgängliga för var och en av dessa variabler.

Vilken skala är bäst lämpad för att beskriva syrsättning av hornhinnan? När vi talar om syresättningen av hornhinnan vill vi egentligen veta vilken mängd energi som hornhinnan genererar för att utföra sina normala funktioner. Eftersom syreflödet är det hastighetsbegränsande steget vet vi att detta står i direkt proportion till syremetabolismens (eller konsumtionens) hastighet genom Krebs TCA-cykel och elektrontransportkedjan. Innan silikonhydrogellinserna kom var Dk/t-värdet för mjuka linser begränsat till ca 30. Vid denna låga syrsättningsnivå var Dk/t ett användbart faktiskt index eftersom sambandet mellan metabolism och Dk/t huvudsakligen är linjärt för detta lilla avsnitt av kurvan. Även om Dk/t talar om för oss exakt hur mycket syre som passerar genom en kontaktlins på laboratoriebänken, reproduceras inte detta värde när linsen sitter i ögat. Många har också använt EOP (Equivalent Oxygen Percentage), som förutsäger partialtrycket för syre vid hornhinnans främre yta. Sambandet mellan partialtryck och metabolism är i själva verket inte linjärt eftersom det följer ett samband som kallas Michaelis-Menten-kinetik. Fatt föreslog att man skulle använda syreflödet vid hornhinnans främre yta11, som också kallas för ”flux”, eftersom det anger volymen av syre som når hornhinnan. Detta är ett index som är mycket bättre än EOP och Dk/t, men det är inte ett perfekt index för metabolism, eftersom syre också kan förflytta sig genom hornhinnans bakre yta. Det vi ytterst vill ha är ett sätt att bestämma den primära intressevariabeln, vilket ”syrekonsumtionen” kan ge oss. Den är ekvivalent med nettoflödet, eller summan av flödena vid hornhinnans främre och bakre yta. Den bästa tillgängliga metoden för närvarande för att bedöma konsumtionen är Fatts diffusionsekvationsmetod.12 Figur 2 visar hur lagen om avtagande avkastning blir alltmer uppenbar allteftersom vi ökar förfiningsgraden av estimatorerna från Dk/t till EOP till flux till konsumtion.

Optik 4 2010

39 TABELL 1 Materialegenskaper för ett urval silikonhydrogel- och hydrogellinser. Högsta och lägsta Dk/t-värden härrör från olika källor, däribland data från tillverkare*, Bruce13, Efron et al14 samt våra egna opublicerade mätningar1

lyser vi viktiga prestandaskillnader inom silikonhydrogelkategorin som inte är syrebaserade och som borde vara den verkliga utgångspunkten vid val mellan olika linsmärken. Lagen om avtagande avkastning Lagen om avtagande avkastning måste til�lämpas när man studerar sambandet mellan syret som når hornhinnan och Dk/t. Låt oss anta att en kontaktlins med ett Dk/tvärde på 100 åstadkommer ett partialtryck för syre på 100 mmHg vid hornhinnans främre yta (enligt tillgängliga data är detta sannolikt lågt räknat). Under normala användningsförhållanden i öppet öga leder en fördubbling av Dk/t-värdet till 200 inte till ett partialtryck på 200 mmHg. Detta är inte möjligt, eftersom partialtrycket för atmosfäriskt syre vid havsytan är ca 159 mmHg (vid standardtemperatur och -tryck), och pO₂ vid hornhinnans yta kan aldrig överstiga detta värde. Vi kan fortsätta att fördubbla Dk/t-värdet, men det kommer aldOptik 4 2010

rig att leda till ett pO₂-värde som är högre än i atmosfären. Data från Bonanno et al i figur 1 belyser detta genom att visa att pO₂ vid den främre ytan endast ökar i långsam takt ovanför en Dk/t-nivå på ca 85.10 Figur 2 visar att allteftersom modelleringen av syresättning av hornhinnan från Dk/t till EOP till flux till konsumtion blir mer förfinad, ger en fortsatt ökning av Dk/t alltmer marginella fördelar (se ruta). Det finns alltså inget tvivel om att lagen om avtagande avkastning gäller. Den enda relevanta frågan är vid vilken punkt ökningen av Dk/t upphör att ge verkliga kliniska fördelar. Forskning om syrekonsumtion och de kliniska bevis som presenteras nedan tyder på att denna nivå ligger under det lägsta Dk/t-värde som konstaterats hos silikonhydrogellinser. Vid analys av syrets betydelse för hornhinnevävnaden är det lämpligt att referera till en uppsättning linsparametervärden. Sådan information återfinns i tabell 1. Man bör komma ihåg att det Dk/t-värde som anges för de flesta linser endast gäller för

linsens centrum. En lins med ett centralt Dk/t-värde på 20 kan mycket väl ha ett perifert Dk/t-värde på 10 eller mindre.13 De centrala och perifera Dk/t-värden som anges i tabell 1 är skattningar härledda från olika källor för värden av permeabilitet och tjocklek, till exempel data från tillverkare, Bruce, Efron et al, samt våra egna opublicerade mätningar.13,14 Uppgifter om högsta Dk/t-värde kan avvika från de värden som angetts av tillverkare, eftersom dessa vanligtvis presenteras vid -3,00 D. En vanlig klinisk tolkning är att variationer i styrka orsakar betydande förändringar av Dk/t. Sanningen är att tillverkarna är skickliga på att hålla de maximala värdena för tjocklek under ca 0,30 mm över ett stort intervall av styrkor, och denna tumregel kan vara användbar vid skattning av det sämsta tänkbara Dk/t-värdet för linser med högre styrkor. För speciallinser, exempelvis toriska linser, tycks samma maximalvärden för tjocklek kunna tillämpas, vilket inne-

>

40

VETENSKAP LINSSPECIAL

bär att de allmänna slutsatser som dras i den här artikeln för sfäriska linser som regel även gäller för speciallinser.15 Dk/t-värden som anges i diskussionen nedan avser centralt Dk/t om inget annat anges. Acuvue Advance och Purevision uppvisar de lägsta Dk/t-värdena för silikonhydrogellinser som allmänt rekommenderas för dagbruk respektive kontinuerlig användning, och dessa linser hänvisar vi till i detta sammanhang nedan. Kända syrerelaterade effekter I realiteten orsakar alla hydrogellinser hypoxi i hornhinnan. Kortvarig användning av hydrogellinser i slutet öga leder till kornealt ödem16,17, limbal hyperemi18,19 och endoteliala ”blebs”20. Efter en period av kontinuerlig användning av hydrogellinser ser man utveckling av mikrocystor och vakuoler21,22, vaskularisering av hornhinnan18,21, stromal förtunning23, endotelial polymegetism24 och myopiprogression25. Användning av hydrogellinser i öppet öga ger mindre påverkan än användning i slutet öga, men det finns belägg för att det i stort sett alltid förekommer någon grad av hypoxi någonstans i hornhinnan. Limbal hyperemi är det tydligaste symtomet, och det förekommer hos de flesta människor vid användning av hydrogellinser.26,27 Långvarigt dagbruk av hydrogellinser har också visat sig orsaka endotelial polymegetism,28 men det är oklart ifall omfattningen är konstant över intervallet för syretransmission (Dk/t) för hydrogellinser (ca 0 till 30), eftersom de studier som utförts hittills endast har beaktat de olika modaliteterna efter grupp. Hydrogellinser med lägre Dk/t (mindre än ca 20) är kända för att orsaka hornhinnesvullnad även i öppet öga.29 Linser med värden i den nedre delen av Dk/t-intervallet (perifert Dk/t på ca 10) kan också leda till vaskularisering.30-32 Det är därför troligt att linser med värden i den övre delen av Dk/t-intervallet (ett Dk/t-värde över ca 20) ger en minimal förändring av hornhinnan bortsett från limbal hyperemi. Eftersom de flesta kontaktlinsbärare världen över använder tunna mellanvätskehal-

Figur 3 Silikonhydrogellinser tycks inte alls orsaka vaskularisering (visas på bilden)

tiga hydrogellinser och ett centralt Dk/tvärde på ca 20, är det rimligt att påstå att eliminering av limbal hyperemi utgör den viktigaste orsaken, om inte den enda, för att byta från hydrogellinser vid dagbruk till silikonhydrogellinser. Ödem, striae och endoteliala veck Det finns ett starkt samband mellan hornhinnans tjocklek och dess syretillgång.33,34 Under användning i öppet öga sväller hornhinnan om kontaktlinsens Dk/t-värde ligger under ca 20.35 Hydrogeler orsakar därför i allmänhet viss hornhinnesvullnad även när ögonen är öppna. Om svullnaden överstiger ca 5 procent kan även bakre stromala striae finnas, och vid en svullnad på över ca 10 procent uppkommer endoteliala veck.36 Ingen av silikonhydrogellinserna förväntas orsaka någon hornhinnesvullnad i öppet öga, ett påstående som det finns belägg för.37 När ögonen är slutna under natten uppstår viss hornhinnesvullnad även utan kontaktlinser. Man har uppskattat att denna uppgår till mellan 0,7 och 5,5 procent.38 Värdet varierar med erfarenhet av linsanvändning. Cox et al fann 3,8 procents svullnad hos individer som inte använde kontaktlinser, 2,0 procent hos individer som adapterat till dagbruk av hydrogellinser och 0,7 procent hos individer som adapterat till kontinuerlig användning av hydrogellinser.39 Alla kontaktlinser orsakar ytterligare svull-

nad över dessa nivåer i slutet öga. Tunna mellanvätskehaltiga hydrogeler orsakar i allmänhet ca 8 procents ytterligare svullnad och hydrogellinser med lägre Dk/t än dessa orsakar högre värden.40 Silikonhydrogellinser orsakar mycket mindre ödem. Silikonhydrogellinsen med det lägsta Dk/ t-värdet som är godkänt för kontinuerlig användning, PureVision, orsakar bara ca 2 procents svullnad över baslinjevärdet.40 Silikonhydrogellinsen med det högsta Dk/t-värdet, Focus Night & Day, orsakar ca 1 procents ytterligare svullnad.41 Det är oklart om dessa låga värden på 1 till 2 procents svullnad som uppträder med silikonhydrogellinser, förutom den svullnad som uppstår utan att kontaktlinser används, är tecken på skadlig hypoxisk stress, och om de små skillnaderna mellan dessa linser har betydelse. Eftersom det saknas något känt samband mellan svullnad och korneal patologi, och med tanke på den stora proportionella skillnaden mellan silikonhydrogellinser och hydrogellinser, vill vi göra gällande att graden av svullnad som uppkommer vid silikonhydrogellinser inte har någon betydelse. Mikrocystor Holden et al konstaterade att av de olika förändringar som kontinuerlig användning av hydrogellinser kan åstadkomma ”är mikrocystor det lättast observerbara tillstånd som indikerar epitelial förändring”.42 Sweeney et al konstaterar att ”i kliniska studier används mikrocystor som den klassiska markören för hypoxi”. Hickson och Papas uppskattade incidensen av mikrocystor hos personer som inte bär kontaktlinser till 49 procent, men ingen uppvisade mer än 5 mikrocystor per hornhinna.43 Dagbruk av hydrogellinser tycks inte påverka denna incidens.42,44 Följaktligen borde dagbruk av silikonhydrogellinser inte öka förekomsten, ett antagande som baseras på det faktum att ingen har ansett det värt att mätas. Å andra sidan har det genomsnittliga antalet mikrocystor hos individer som bär hydrogellinser efter fem års kontinuerOptik 4 2010

41 lig användning rapporterats uppgå till 17 ± 21, med i stort sett minst en mikrocysta på varje öga.23 Antalet mikrocystor korrelerar omvänt med Dk/t vid användning i slutet öga, och Dk/t-nivån vid vilken de sjunker till baslinjeantalet uppskattas till ca 50.23 Eftersom centralt Dk/t för PureVision är ca 90 är det ingen överraskning att mikrocystor i allmänhet inte rapporteras som ett problem med silikonhydrogellinser. Brennan et al rapporterade om användning av tre olika typer av silikonhydrogellinser och fann en incidens på 30 till 59 procent, vilket stämmer överens med Hickson-Papas baslinje, men en 9 till 17 procents högre incidens med över 10 mikrocystor.46 De studerade linserna med de högsta och lägsta Dk/tvärdena i dygnetrunt-kategorin för silikonhydrogellinser, men de fann inga belägg för något samband mellan denna viktiga markör för hypoxi och Dk/t inom den här gruppen. Vaskularisering Vaskularisering är betydelsefullt eftersom det är det enda allvarliga kontaktlinsrelaterade hotet mot synen med undantag av mikrobiell keratit (figur 3). Det kan inträffa vid både dagbruk och kontinuerlig användning av hydrogellinser. På grund av att det tar tid att utvecklas och inte är av akut karaktär är uppgifterna om incidens och relativa risker mycket skiftande. Även linser med låga perifera Dk/t-värden på omkring 10, vilket förekommer hos vissa tunna linser med hög vattenhalt, kan framkalla en viss kärltillväxt, men tycks inte orsaka någon betydande vaskularisering vid dagbruk. Det är därför högst osannolikt att någon hypoxirelaterad vaskularisering skulle kunna påträffas vid dagbruk av silikonhydrogellinser, och vi känner inte till några sådana rapporter. Dumbleton et al studerade vaskularisering under nio månaders kontinuerlig användning och fann betydande vaskularisering hos bärare av linser med lågt Dk/t-värde (perifert Dk/t ca 10) och ingen alls hos bärare av linser med höga Dk/t-värden (perifera Dk/t-värden i området 60 till 100)47, vilket bekräftar det allOptik 4 2010

männa sambandet mellan vaskularisering och Dk/t. Det har emellertid genomförts mycket få studier där en bedömning av Dk/t-värdets inverkan inom silikonhydrogelkategorin har kunnat göras. Under en period av ett års kontinuerlig användning fann Brennan et al nästan noll procents incidens av betydande vaskularisering i något av ögonen bland 212 individer som använde PureVision- och Acuvue-linser kontralateralt.48 Vid ytterligare analys av en ettårig studie av kontinuerlig användning av Purevision, Night & Day och Biofinity som rapporterades av Brennan et al46 befanns nästan hälften av deltagarna, som hade olika historik när det gällde tidigare användning, ha någon grad av vaskularisering vid början av studien. Vid efterföljande besök minskade den registrerade vaskulariseringen avsevärt men i stort sett lika mycket hos de olika linstyperna. Vid det slutliga besöket uppvisade 25 procent av deltagarna som använde PureVision fortfarande en viss vaskularisering, mot 21 procent av deltagarna som använde Night & Day. Sandomingo et al nämner inte ens vaskularisering i sin 18 månader långa jämförelse mellan PureVision och Night & Day, utan begränsar sina kommentarer helt och hållet till hyperemi.49,50 Sammanfattningsvis tycks silikonhydrogellinser ha eliminerat hypoxiinducerad vaskularisering. Det finns inte heller något belägg för skillnader inom silikonhydrogelkategorin vad beträffar benägenhet att orsaka vaskularisering. Limbal rodnad Som tidigare konstaterats är limbal rodnad det viktigaste tecknet på hypoxi vid dagbruk av tunna mellanvätskehaltiga hydrogellinser. Papas fick fram ett kritiskt perifert Dk/t-värde på 125 för undvikande av limbal rodnad vid användning i öppet öga,51 och detta förslag är ett av huvudargumenten för dem som förespråkar ett högre Dk/t-värde. Metoderna som använts för att komma fram till detta kriterium har emellertid sina brister. I linje med Holden och Mertz35 sö-

ker den matematiska metoden identifiera ett intercept mellan det som i själva verket är en asymptotisk kurva och dess asymptot, en i sig inexakt uppgift. Det föreligger också allvarliga tvivel beträffande kvaliteten på den kontroll som Papas använde. Som baslinje användes ögat utan kontaktlins. Mekanisk påverkan och temperatur vid linsanvändning kan emellertid påverka mätningarna av limbal rodnad förutom inflytandet av Dk/t. Därför har vi granskat litteraturen för att finna stöd för Papas kriterium på 125. Våra efterforskningar har identifierat sju studier som jämförde skillnaderna mellan två olika silikonhydrogellinser vad beträffar graden av inducerad limbal hyperemi vid både dagbruk och kontinuerlig användning.46,49,52-56 Eftersom de perifera Dk/t-värdena hos alla silikonhydrogellinserna är under 125 och det inte finns två värden som är lika stora, skulle vi kunna förvänta oss betydande skillnader i graden av limbal rodnad i alla dessa studier om Papas fynd är av klinisk betydelse. Inte i någon av dessa studier rapporterades en skillnad. Detta antyder inte bara att kriteriet 125 har liten relevans i den kliniska världen, utan också att siffran 37, det lägsta perifera Dk/t-värdet som har konstaterats hos silikonhydrogellinser för dagbruk, är tillräckligt för att undvika kliniskt betydande limbal rodnad i öppet öga. Endoteliala ”blebs” (blåsor) Inom några minuter efter att en kontaktlins har satts in uppstår mörka områden som kallas ”blebs” i endotelets spekulära reflektion20 (figur 4). Dessa blåsor anses inte ha någon patologisk betydelse i sig själva, men utgör ändå ett omedelbart indicium på hypoxi, där arean av endotelet där blåsorna uppstår under kontaktlinsanvändning i allmänhet är omvänt proportionell mot Dk/t-värdet för den linsen.57 Vi har emellertid nyligen testat om det fanns skillnader i blåsrespons inom silikonhydrogelkategorin. Vi undersökte blåsbildning efter 20 minuters användning av silikonhydrogellinser hos östasiatiska individer i öppet och slutet öga och vi kunde inte på-

>

42

VETENSKAP LINSSPECIAL centralt66, och den största delen av denna effekt är oberoende av Dk/t. Det finns inga belägg för att det uppstår hypoxirelaterad sar utveckling och upplösning av blåsor (blebs) på en enskild plats vid användning korneal förtunning med silikonhydrogelav hydrogellinser i slutet öga (observera linser. Figur 4

Mikrofotografier av endotelet som vi-

matchande celler mellan fotografierna). Ett nytt intressant fynd är den tydliga ök-

Myopiprogression

ningen av antalet och skärpan av centrala Små myopiförändringar har tidigare iden-

tifierats vid dagbruk och kontinuerlig användning av hydrogellinser och dessa tycks uppkomma i en högre grad än med glasöminimal blåsrespons i öppet eller slutet gon.67,68 Dessa förändringar är inte uppenbara vid användning av åtminstone ett Figur 5 märke av silikonhydrogellinser.25,69 I vilken Mikrofotografier av endotelet som visar mån myopiförändringar kan tillskrivas hynormal celldensitet och hög regelbundenhet hos 6-åring, lägre celldensitet och poxi är emellertid en öppen fråga. Det finns ingen uppenbar ökning av central krökning ökande oregelbundenhet hos 49-åring av hornhinnan associerad med hydrogeloch polymegatism hos 25-årig erfaren linsinducerad myopiförändring.70 Det finns bärare av hydrogellinser. Vi avvaktar reteorier om att perifer retinal refraktion ger sultatet av forskning för att kunna visa om silikonhydrogellinser orsakar endote- upphov till ögontillväxt.71 Användning av kontaktlinser av standarddesign kan förlial polymegatism ändra aberrationsprofilen och leda till en högre grad av optiskt stimulerad ökning av myopi än vid användning av glasögon. Denna effekt kan motverkas genom användren användare av hydrogellinser jämfört ning av silikonhydrogellinser med högre med en ung och en äldre icke-användare. elasticitetsmodulus, vilka har en tendens Utvecklandet av endotelial polymegatism att mekaniskt plana ut hornhinnans centycks vara relaterat till graden av hypoxi, trala område.72 eftersom det sker en avsevärd förändring hos bärare av PMMA-linser, vid kontinuerlig användning av hydrogellinser och i minSammanfattning dre omfattning vid dagbruk av hydrogellinDet finns lite belägg för fysiologiskt baseser.24,61,62 Det sker emellertid en minimal rad prestandavariation inom kategorin silikonhydrogellinser. Det som är känt omförändring hos bärare av silikonelastomer63 fattar små skillnader av okänd betydelse linser. Det är dock oklart vid vilken Dk/tnivå polymegetism börjar. Det återstår ock- mellan silikonhydrogellinser beträffande responsen för hornhinnesvullnad i slutet så att bestämma om silikonhydrogellinser öga samt laboratorieskillnader när det gälorsakar detta fenomen och också om ett ler limbal hyperemi som inte tycks visa sig i byte till dessa material medger återhämtkliniska rapporter varken vid dagbruk eller ning från hydrogellinsinducerad endotelial kontinuerlig användning. I den andra depolymegatism. len i den här serien kommer vi att behandla viktiga skillnader i linsprestanda mellan Korneal förtunning olika märken av silikonhydrogellinser och Både epitelial och stromal förtunning kan visa att dessa är relaterade till andra mateuppstå som respons på kontinuerlig anrialegenskaper än syregenomsläpplighet. vändning av hydrogellinser23, men en påverkan vid dagbruk är inte lika tydlig.64,65 Denna artikel publicerades ursprungDet är osäkert hur mycket av förtunningen ligen i Optician, 2009, vol. 238, nr 6209, som kan hänföras till mekaniska effekter 16–20 i motsats till hypoxiska effekter. Ortokeratologi är känt för att förtunna hornhinnan prickar precis efter att stimulus har avlägsnats. Silikonhydrogellinser orsakar

visa några skillnader mellan Dk/t-värden.58 Endotelial polymegatism De flesta studier är ense om att endotelial celldensitet inte påverkas varken av dagbruk eller kontinuerlig kontaktlinsanvändning. Distributionen av cellstorlekar och -former förändras emellertid, effekter som kallas för polymegatism respektive pleomorfism. Av de kliniska markörer som potentiellt indikerar långsiktig fysiologisk skada på hornhinnan genom kronisk hypoxi, torde endotelial polymegatism vara den mest sensitiva. Antalet mikrocystor tenderar att nå sin höjdpunkt efter flera månaders kontinuerlig användning (ej medräknat återhämtningseffekten vid avbrott av detta användningssätt), stromal och epitelial förtunning sker vanligtvis i blygsam omfattning i jämförelse med populationsvariationer, vaskularisering uppstår endast i enskilda fall och kräver i allmänhet allvarlig hypoxi, medan polymegatism tycks fortsätta att förvärras linjärt över tiden.28,59,60 Den tycks också öka med användningsintensiteten.59 Figur 5 visar endotelets utseende hos en 25-årig erfa-

Optik 4 2010

43 Referenser 1. Brennan N. Corneal oxygenation during contact lens wear: comparison of diffusion and EOP-based flux models. Clin Exp Optom 2005; 88:103-108. 2. Brennan N. Beyond flux: total corneal oxygen consumption as an index of corneal oxygenation during contact lens wear. Optom Vis Sci 2005; 82:467-472. 3. Brennan NA. A model of oxygen flux through contact lenses. Cornea 2001; 20:104-108. 4. Compan V, Lopez-Alemany A, Riande E, et al. Biological oxygen apparent transmissibility of hydrogel contact lenses with and without organosilicon moieties. Biomat 2004; 25:359-365. 5. Huang P, Zwang-Weissman J, Weissman BA. Is contact lens “T” still important? Contact Lens Ant Eye 2004; 27:9-14. 6. Radke CJ, Chhabra M. Minimum Contact Lens Oxygen Transmissibility (Dk/L) With Monod Kinetics for the Corneal Oxygen Consumption Rate. Invest. Ophthalmol. Vis. Sci. 2005; 46:904-. 7. Fonn D, Bruce A. A review of the Holden-Mertz criteria for critical oxygen transmission. Eye Contact Lens 2005; 31:247-251. 8. Fonn D, Sweeney D, Holden B, et al. Corneal oxygen deficiency. Eye Contact Lens 2005; 31:2327. 9. Holden BA, Stretton S, Lazon de la Jara P, et al. The future of contact lenses: Dk really matters. Contact Lens Spectrum 2006; 21:20-28. 10. Bonanno JA, Clark C, Pruitt J, et al. Tear oxygen tension under silicone-hydrogel lenses in human subjects. Invest Ophthalmol Vis Sci 2008; 49:E-abstract 4846. 11. Fatt I. New physiological paradigms to assess the effect of lens oxygen transmissibility on corneal health. CLAOJ 1996; 22:25-29. 12. Fatt I, Freeman RD, Lin D. Oxygen tension distributions in the cornea: a re-examination. Exp Eye Res 1974; 18:357-365. 13. Bruce AS. Local oxygen transmissibility of disposable contact lenses. Contact Lens Anterior Eye 2003; 26:189-196. 14. Efron N, Morgan PB, Cameron ID, et al. Oxygen permeability and water content of silicone hydrogel contact lens materials. Optom Vis Sci 2007; 84:328-337. 15. Brennan N. Corneal oxygen consumption beneath toric soft lenses. 2008:In preparation. 16. Leibowitz H, Laing R, Sandstrom M. Continuous wear of hydrophilic contact lenses. Arch Ophthalmol 1973; 89:306-310. 17. Sarver MD, Staroba JE. Corneal edema with contact lenses under closed-eye conditions. AmJ Optom Physiol Opt 1978; 55:739-743. 18. Binder P. Complications associated with extended wear of soft contact lenses. Ophthalmol 1979; 86:1093-1101. 19. Holden B, Sweeney D, Swarbrick H, et al. The

Optik 4 2010

vascular response to long-term extended contact lens wear. Clin Exp Optom 1986; 69:112-119. 20. Zantos S, Holden B. Transient endothelial changes soon after wearing soft contact lenses. Am J Optom Physiol Opt 1977; 54:856-858. 21. Zantos S, Holden B. Ocular changes associated with continuous wear of contact lenses. Aust J Optom 1978; 61:418-426. 22. Zantos S. Cystic formations in the corneal epithelium during extended wear of contact lenses. Int Contact Lens Clin 1983; 10:128-146. 23. Holden B, Sweeney D, Vannas A, et al. Effects of long-term extended contact lens wear on the human cornea. Invest Ophthalmol Vis Sci 1985; 26:1489-1501. 24. Schoessler J. Corneal endothelial polymegathism associated with extended wear. Int Contact Lens Clin 1983; 10:148-156. 25. Dumbleton KA, Chalmers RL, Richter DB, et al. Changes in myopic refractive error with nine months’ extended wear of hydrogel lenses with high and low oxygen permeability. Optom Vis Sci 1999; 76:845-849. 26. Ruben M, Brown N, Lobascher D, et al. Clinical manifestations secondary to soft contact lens wear. Br J Ophthalmol 1976; 60:529-531. 27. McM nnies CW, Chapman-Davies A, Holden BA. The vascular response to contact lens wear. Am J Optom Physiol Opt 1982; 59:795-799. 28. MacRae S, Matsuda M, Shelland S, et al. The effects of hard and soft contact lenses on the endothelium. Am J Ophthalmol 1986; 102:50-57. 29. Farris R, Donn A. Corneal respiration with soft contact lenses. J Am Optom Assoc 1972; 43:292294. 30. Roth HW. The etiology of ocular irritation in soft lens wearers: distribution in a large clinical sample. Contact Intraoc Lens Med J 1978; 4:38. 31. McMonnies C. Contact lens-induced corneal vascularization. Int Contact Lens Clin 1983; 10:1221. 32. Efron N. Vascular response of the cornea to contact lens wear. J Am Optom Assoc 1987; 58:836-846. 33. Holden B, Sweeney D, Sanderson G. The minimum precorneal oxygen tension to avoid corneal oedema. Invest Ophthalmol Vis Sci 1984; 25:476-480. 34. Polse K, Mandell R. Critical oxygen tension at the corneal surface. Arch Ophthalmol 1971; 84:505-508. 35. Holden B, Mertz G. Critical oxygen levels to avoid corneal edema for daily and extended wear contact lenses. Invest Ophthalmol Vis Sci 1984; 25:1161-1167. 36. La Hood D, Grant T. Striae and folds as indicators of corneal oedema. Optom Vis Sci 1990; 67 (suppl.):196. 37. Morgan PB, Maldonado-Codina C, Quhill W, et al. Central and peripheral oxygen transmissibility thresholds to avoid corneal swelling during open eye soft contact lens wear.J Biomed Mat Res 2008:Submitted for publication.

38. Brennan NA, Fonn D, Corneal hypoxia, in Siliconehydrogels: continuous wear contact lenses, D.F. Sweeney, Editor. 2004, Butterworth-Heinemann: London. 39. Cox I, Zantos S, Orsborn G. The overnight corneal swelling response of non-wear, daily wear, and extended wear soft lens patients. Int Contact Lens Clin 1990; 17:134-137. 40. Brennan NA, Coles M-LC, Continuous wear, in Contact Lens Practice, N. Efron, Editor. 2002, Butterworrth-Heinemann: Oxford. p. 275-294. 41. Fonn D, du Toit R, Simpson TL, et al. Sympathetic swelling response of the control eye to soft lenses in the other eye. Invest Ophthalmol Vis Sci 1999; 40:3116-3121. 42. Holden BA, Grant T, Kotow M, et al. Epithelial microcysts with daily and extended wear of hydrogel and rigid gas permeable contact lenses. . Invest Ophthalmol Vis Sci 1987; 28(Suppl):372. 43. Hickson S, Papas E. Prevalence of idiopathic corneal anomalies in a non contact lens-wearing population. Optom Vis Sci 1997; 74:293-297. 44. Holden BA, Sweeney DF. The significance of the microcyst response: a review. Optom Vis Sci 1991; 68:703-707. 45. Sweeney DF, Keay L, Jalbert I, et al., Clinical performance of silicone hydrogel lenses, in Silicone hydrogels: the rebirth of continuous wear contact lenses, D.F. Sweeney, Editor. 2000, Butterworth-Heinemann: This article was originally published in Optician, 2009, Vol 238, No 6218, 26-30. Contact Lens Monthly Oxford. p. 90-149. 46. Brennan NA, Coles ML, Connor HR, et al. A 12-month prospective clinical trial of comfilcon A silicone-hydrogel contact lenses worn on a 30-day continuous wear basis. Cont Lens Anterior Eye 2007; 30:108-118. 47. Dumbleton KA, Chalmers RL, Richter DB, et al. Vascular response to extended wear of hydrogel lenses with high and low oxygen permeability. Optom Vis Sci 2001; 78:147-151. 48. Brennan NA, Coles M-LC, Levy B, et al. OneYear Prospective Clinical Trial of balafilcon A (PureVision) Silicone-hydrogel Contact Lenses Used on a 30-Day Continuous Wear Schedule. Ophthalmol 2002; 109:1172-1177. 49. Santodomingo-Rubido J, Wolffsohn JS, Gilmartin B. Changes in ocular physiology, tear film characteristics, and symptomatology with 18 months silicone hydrogel contact lens wear. Optom Vis Sci 2006; 83:73-81. 50. Santodomingo-Rubido J, Wolffsohn JS, Gilmartin B. Adverse events and discontinuations during 18 months of silicone hydrogel contact lens wear. Eye Contact Lens 2007; 33:288-292. 51. Papas E. On the relationship between soft contact lens oxygen transmissibility and induced limbal hyperaemia. Exp Eye Res 1998; 67:125-131. 52. Brennan NA, Coles ML, Ang JH. An evaluation of silicone-hydrogel lenses worn on a daily wear basis. Clin Exp Optom 2006; 89:18-25. 53. Guillon M, Maissa C. The effect of optimising

44

VETENSKAP LINSSPECIAL

silicone hydrogels key physical properties on extended wear clinical performance. Invest Ophthalmol Vis Sci 2006; 49:ARVO E-abstract 2382. 54. Maldonado-Codina C, Morgan PB, Schnider CM, et al. Short-term physiological response in neophyte subjects fitted with hydrogel and silicone-hydrogel contact lenses. Optom Vis Sci 2004; 81:911-921. 55. Morgan PB, Efron N. Comparative clinical performance of two silicone hydrogel contact lenses for continuous wear. Clin Exp Optom 2002; 85:183-192. 56. Papas E, Willcox MDP. Reducing the consequences of hypoxia: the ocular redness response. Contact Lens Spectrum 2006; 21 (suppl.):32-37. 57. Inagaki Y, Akahori A, Sugimoto K, et al. Comparison of corneal endothelial bleb formation and disappearance processes between rigid gas-permeable and soft contact lenses in three classes of dk/l. Eye Contact Lens 2003; 29:234-237. 58. Brennan NA, Coles M-LC, Connor RM, et al. Shortterm corneal endothelial response to wear of siliconehydrogel contact lenses in east asian eyes. Eye Contact Lens 2008; 34:317-321. 59. Chang SW, Hu FR, Lin LL. Effects of contact

lenses on corneal endothelium -a morphological and functional study. Ophthalmologica 2001; 215:197-203. 60. Yamauchi K, Hirst LW, Enger C, et al. Specular microscopy of hard contact lens wearers II. Ophthalmology 1989; 96:1176-1179. 61. Carlson KH, Bourne WM. Endothelial morphologic features and function after long-term extended wear of contact lenses. Arch Ophthalmol 1988; 106:1677-1679. 62. Stocker EG, Schoessler JP. Corneal endothelial polymegathism induced by PMMA contact lens wear. Invest Ophthalmol Vis Sci 1985; 26:857-863. 63. Schoessler JP, Barr JT, Freson DR. Corneal endothelial observations of silicone elastomer contact lens wearers. Int Contact Lens Clin 1984; 11:337. 64. Liu Z, Pflugfelder SC. The effects of long-term contact lens wear on corneal thickness, curvature, and surface regularity. Ophthalmology 2000; 107:105-111. 65. Myrowitz EH, Melia M, O’Brien TP. The relationship between long-term contact lens wear and corneal thickness. Clao J 2002; 28:217-220. 66. Alharbi A, Swarbrick HA. The effects of over-

night orthokeratology lens wear on corneal thickness. Invest Ophthalmol Vis Sci 2003; 44:25182523. 67. Binder P. Myopic extended wear with the Hydrocurve II soft contact lens. Ophthalmol 1983; 90:623-626. 68. Harris MG, Sarver MD, Polse KA. Corneal curvature and refractive error changes associated with wearing hydrogel contact lenses. Am J Optom Physiol Opt 1975; 52:313-319. 69. Fonn D, MacDonald KE, Richter D, et al. The ocular response to extended wear of a high Dk silicone hydrogel contact lens. Clin Exp Optom 2002; 85:176-182. 70. Patel S. Changes in myopic refractive error with nine months’ extended wear of hydrogel lenses with high and low oxygen permeability. Optom Vis Sci 2000; 77:285. 71. Smith EL, Greeman P, Ho A, et al. Methods and apparatuses for altering relative curvature of field and positions of peripheral off-axis focal positions. US patent 7025460 2006. 72. Szczotka-Flynn LB. Unintended Ortho-k Effects From Silicone Hydrogel Lenses. Contact Lens Spectrum 2004; 19(8):19-20.

Kurs i diagnostisk optometri Välkommen till kurs i Diagnostisk optometri 30 hp, avancerad nivå Kursen vänder sig till Legitimerade optiker med kontaktlinsbehörighet Detta är kursen för dig som vill vara framtidens optiker! Myndigheterna, Ögonläkarföreningen och Optikerförbundet arbetar för att optiker inom en snar framtid ska få tillgång till diagnostiska farmaka. Denna kurs, tillsammans med KIs magisterutbildning, kommer att ligga till grund för den nya behörigheten. KURSENS SYFTE Utbildningen har en stark förankring i den kliniska verksamheten som syftar till att ge utökade kliniska färdigheter samtidigt som den ger en fördjupning i områdena neurooptometri, okulär farmakologi, ögats sjukdomar och binokulärseende. KURSMÅL Efter utbildningen kan optikern självständigt tolka och bedöma undersökningsresultaten från en hälsokontroll samt ta beslut om lämplig åtgärd. KURSUPPLÄGG Kursen ges på halvfart och baseras på distansundervisning varvat med fysiska träffar. Totalt planeras ett tiotal träffar under kursens gång, vid vilka föreläsningar och övning i kliniska undersökningsmetoder erbjuds.

Anmälan görs direkt på: www.karolinskaeducation.ki.se

KURSEN ÄR DELAD I FYRA MOMENT • Neurooptometri • Okulär farmakologi och diagnostisk undersökningsmetodik • Ögats sjukdomar och diagnostik • Binokulärseende och behandling TID OCH PLATS Kursstart september 2010 och aktuella kursdagar återkommer vi med. Kursen bedrivs vid Enheten för optometris lokaler vid St Eriks Ögonsjukhus, Stockholm. PRIS OCH ANMÄLAN 72 000 SEK exkl. moms Kristina Mittag-Leffler, projektkoordinator, avd. för uppdragsutbildning Tel: 08 524 846 02 • E-post: Kristina.Mittag-Leffler@ki.se SISTA ANMÄLNINGSDAG 2010-05-28 www.karolinskaeducation.ki.se Kontaktperson på Karolinska Institutet Maria Nilsson, kursansvarig, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Enheten för optometri • Tel: 08- 672 30 36, E-post: marn@ste.ki.se

Erbjud dina kunder vår skönaste endagslins – med blinkaktiverad komfort! Traditionella endagslinser lm Tårefi

1

Tårfilmen är mindre stabil över linsens yta.

2

Linser behandlas med fuktgivande medel som håller kvar fukten inuti linsen och effekten minskar därav snabbt under dagens lopp.

Linse

Øje

DAILIES® AquaComfort Plus™ lm Tårefi

Linse

Øje

1

Hydrering av linsens yta sker hela dagen med hjälp av frigörning av ett blinkaktiverat fuktämne från linsen.

2

Fukten hålls kvar inuti linsen men är inte irreversibelt bunden.

3

Fukt frigörs till linsens yta med olika hastighet. De små PEGmolekylerna frigörs snabbare, medan de längre PVA-kedjorna avges mot slutet av dagen.

Unika Triple Action Moisture™ system smörjer, återfuktar och fräschar upp vid varje blinkning!

46

VETENSKAP LINSSPECIAL

I den andra delen i en artikelserie i två delar tittar professor Noel Brennan och Dr Philip Morgan närmare på det kliniska beteendet hos silikonhydrogellinser med utgångspunkt från andra egenskaper än syreprestanda AV NOREL BRANNAN O C H P H I L I P M O R GA N

Kliniska aspekter kring Dk/t Del 2 Modulus, design, yta – mer än bara frisk luft I den första artikeln behandlades skillnaderna mellan silikonhydrogellinser (SiHlinser) beträffande deras inverkan på okulära parametrar kända för att påverkas av syrenivåer. Skillnader i syretransmission (Dk/t) mellan linser i den här kategorin tycks ha en liten inverkan på sådana kliniska utfall. Här kommer vi att behandla kliniska prestandaattribut som är kända för att variera mellan olika linstyper, och vi kommer att belysa de egenskaper som verkligen är viktiga att ta hänsyn till för att uppnå en optimal klinisk upplevelse vid linsanvändning. Icke syrerelaterade effekter Följande är en förteckning över negativa förändringar som kan uppstå vid användning av kontaktlinser, men som antingen har visat sig vara oberoende av syresättning eller ha ett omvänt samband med Dk/t i silikonhydrogellinser. Infektion Silikonhydrogelkontaktlinser med dess höga syretillförsel lanserades med förhoppning om att kunna minska risken för allvarlig keratit, som oftast är associerad med mikrobiell infektion, till nivåer associerade med dagbruk av hydrogellinser. Linserna höll tyvärr inte vad de lovade.1-4 Enligt nyligen genomförda epidemiologiska

studier fortsätter användning i slutet öga att vara den största riskfaktorn för infektion, tillsammans med andra identifierade riskfaktorer, bl.a. kontaktlinstyp, heltidsanvändning, korrektion för hypermetropi eller att ändra ögonfärg, köp av kontaktlinser på internet, underlåtenhet att tvätta händerna före rengöring, dålig hygien av linsdosan, yngre åldersgrupp, manligt kön, rökning, årstid, klimatförhållanden, mindre än sex månaders erfarenhet av att använda linser samt högre socioekonomisk klass.3-6 Det finns hypoteser om att allvarlighetsgraden av keratit och risken för synförlust är knutna till Dk/t1-3,7, men det finns förvisso inga belägg för påverkan inom silikonhydrogellinskategorin, man hittade även skillnader mellan linsmärken inom olika modaliter.4 Inflammation Icke-infektiös infiltrativ keratit är ett viktigt inflammatoriskt tillstånd som kan leda till dålig komfort, ärrbildning och linsintolerans. Det finns inget som tyder på att ökande syregenomsläpplighet leder till en minskad risk för infiltrativ keratit. Det finns faktiskt indicier som tyder på att kontinuerlig användning av silikonhydrogellinser är associerat med lika stor, om inte större, risk för infiltrat än hydrogellinser.1,8 Det är inte troligt att detta har samband med Dk/t

i sig utan kan ha ett närmare samband med kontaktlinsanvändningens duration, materialets ytegenskaper eller andra aspekter av metodologin i studien som rapporterar om fyndet. Slutsatsen beträffande ämnet för den här artikeln är att det finns andra viktiga faktorer än Dk/t att ta hänsyn till, exempelvis med avseende på material eller andra predisponerande faktorer. Korneal färgtagning Korneal färgtagning (staining) uppkommer vid användning av både hydrogel- och silikonhydrogellinser. Det har nyligen varit ett starkt intresse för korneal färtagning vid använding av silikonhydrogellinser relaterad till skötselssytem och linsvätskor.9 Sambandet mellan färgtagningen och Dk/t är i bästa fall svagt. Definitivt leder sex timmars anoxi inte till korneal färgtagning.10 Papillär konjunktivit Kontaktlinsrelaterad papillär konjunktivit är en huvudorsak till kontaktlinsintolerans, särskilt i samband med kontinuerlig användning.11,12 Även om mekanismen är svår att förstå tror man att de viktigaste involverade faktorerna är en mekanisk skada i det övre ögonlockets bindehinna samt immunologiska och inflammatoriska mekanismer.11 De kontaktlinsrelaterade orsaksfaktorerna som sådana innefattar materialets Optik 4 2010

47 kroppar i hornhinneepitelet.16 Vid sidan av patientfaktorer som påverkar deras utveckling tycks linsens modulus, design och ytegenskaper vara de huvudsakliga etiologiska faktorerna.17 Refraktiva fel Oönskade effekter av ortokeratologi har observerats vid användning av silikonhydrogellinser, särskilt med hög styrka.18 Linser med högre modulus och en flatare radie än hornhinnan riskerar att leda till denna effekt genom att pressa samman och därmed plana ut den centrala hornhinnan. Detta kan få en motsatt effekt mot den myopiprogression som rapporterats med hydrogellinser.

modulus, linsens ytegenskaper och linsdesignen. Konjunktivala splits Lofstrom och Kruse hittade nyligen nya fynd till följd av användningen av silikonhydrogellinser.13 Hos vissa patienter har konjunktivala splits och fransar observerats i närheten av kontaktlinsens kant. I de flesta fall förefaller individerna vara symtomfria och det tycks inte finnas några allvarliga komplikationer. Mekaniska effekter är den troligaste orsaken, eftersom kontinuerlig användning ger större påverkan än dagbruk.14 De involverade linsrelaterade orsaksfaktorerna är materialets modulus och linsdesignen. SEAL SEAL (Superior Epithelial Arcuate Lesions) Optik 4 2010

är en sällan förekommande konsekvens av linsanvändning som ger anledning till oro, eftersom det leder till en jämn öppning i hornhinneepitelets yta. Det uppkommer oftare med silikonhydrogellinser. För närvarande tror man att SEAL uppkommer genom mekanisk retning som ett resultat av att det övre ögonlocket trycks inåt, i ett område där den perifera hornhinnetopografin och linsens design, styvhet och ytegenskaper tillsammans utövar ett överdrivet ”friktionstryck” och skär in i epitelets yta.15 Mucinbollar Mucinbollar är små sfäriska strukturer som är synliga under ytan av en kontaktlins och tycks uppkomma oftare med silikonhydrogellinser vid kontinuerlig användning. I allmänhet anses de ha begränsad klinisk betydelse, men de kan bli till inklusions-

Dålig komfort Av de faktorer som bestämmer om kontaktlinsanvändningen blir lyckad är komfort den allra viktigaste.19,20 Nyligen har ett antal artiklar publicerats som antyder att användning av silikonhydrogellinser leder till högre komfort än vad som kan uppnås med hydrogellinser.21-24 Trots att studierna tycks stämma överens kan ståndpunkten diskuteras. Den typiska utformningen av dessa studier har varit att låta hydrogellinsanvändare byta till silikonhydrogellinser. Avsaknaden av en maskerad kontrollgrupp innebär emellertid att rapporterna om ökad komfort kan härröra från ett antal tänkbara orsaker. Viktigt är att ingen av dessa avhandlingar framhåller ett slutgiltigt samband med syrenivåerna under kontaktlinsen, och ett sådant samband är högst osannolikt. Sanningen är att det kan uppstå en falsk känsla av komfort vid låga syrenivåer, eftersom hypoxi har visat sig orsaka korneal hypoestesi.25 Vår forskning antyder att vissa hydrogellinser är bekvämare än vissa silikonhydrogellinser.26 Materialets modulus, linsdesignen och ytegenskaper såsom smörjande förmåga är de huvudsakliga determinanterna för komfort, och det finns skillnader i komfortnivåer mellan silikonhydrogellinser på samma sätt som

48

VETENSKAP LINSSPECIAL

Figur 1 Serie av mikrofotografier av en rad kommersiellt till-

Figur 2 Friktionskoefficienter hos utvalda silikonhydrogel- och hydrogellin-

gängliga linser som uppvisar mycket stora skillnader i kant-

ser, återgivna från Ross et al28

designfilosofi

mellan hydrogellinser. Alla tänkbara samband mellan komfort och syrenivåer uppvägs mer än väl av dessa andra linsegenskaper. Negativa effekter av högre Dk/t I tabell 1 jämförs skillnaderna mellan hydrogel- och silikonhydrogellinser och inom silikonhydrogelgruppen, med avseende på en rad syrerelaterade och icke syrerelaterade prestandaattribut från kliniska studier och rådande ståndpunkter. Förutom avsaknaden av effekter inom silikonhydrogelgruppen när det gäller syrerelaterade egenskaper, finns det en rad tänkbara negativa effekter associerade med högre Dk/ t-värden. Det är viktigt att betona att dessa inte är direkta effekter av högre syrsättning utan en konsekvens av de materialegenskaper som är nödvändiga för att uppnå högt Dk. Materialets Dk är vanligtvis en funktion av proportionerna mellan silikon, vatten och syretäta komponenter. Silikonets proportion tenderar i sin tur att vara proportionell till materialets modulus. Från början trodde man att högre modulus skulle medföra välgörande effekter på grund av större tårutbyte, men det har visat sig vara associerat med ett flertal negativa konsekvenser. Enligt ovanstående förteckning verkar det som om ett högre Dk/t genom dess samband med högre modulus för linsen kan associeras med en ökad frekvens av CLPC, konjunktivala splits, SEAL, föränd-

ringar av refraktiva fel och sämre komfort. Viktiga skillnader mellan silikonhydrogellinser som inte är relaterade till Dk/t Som diskussionen ovan visar finns det många linsparametrar som påverkar kliniska prestanda hos en kontaktlins. Förutom modulus tycks linsens design spela en viktig roll vid utveckling av CLPC, konjunktivala splits, SEAL och dålig komfort. Figur 1 visar en uppsättning kommersiellt tillgängliga linskantprofiler. Tunnare linskanter kan göra att linserna blir bekvämare, men kan även resultera i mindre rörlighet och konjunktival färgtagning. Mejselformade kanter kan tillsammans med linsens modulus vara en delorsak till effekter såsom konjunktivala splits och dålig komfort.13 Linsytans kvalitet är också involverad vid många negativa förändringar med silikonhydrogellinser. Ackumulering av material vid ytan kan leda till infektioner och få immunologiska konsekvenser.27 En hög friktionskoefficient kan associeras med dålig komfort och effekter av mekanisk art, t.ex. papillär konjunktivit och SEAL. Linsfabrikatdär Hydraclear-teknologin används tycks ha lägst friktionskoefficient, vilket antas ge linserna en glatt yta och högre komfort (figur 2).28 Vissa författare rapporterar att denna fördel kan vara kortvarig,29 men när lämpliga analysmetoder används är kliniskt och statistiskt signifikanta fördelar uppenbara vad gäller komfort vid dagens

slut över användningens duration.30 Ytterligare exempel på skillnader mellan linser är vätskehalt, hur lätt de dehydrerar och UV-blockerande egenskaper. I det stora laboratoriet som är verkligheten tycks det finnas ett praktiskt erkännande av punkterna som tagits upp i den här artikeln. För det första är linsen med lägst Dk/t av tillgängliga silikonhydrogelmaterial ett av de silikonhydrogelmärken som säljer bäst i hela världen. Det finns inga rapporter som vi känner till som tyder på att denna lins medför hypoxiska problem. För det andra är den silikonhydrogellins som först lanserades på marknaden fortfarande den lins som har högst Dk/t. Tillverkare har inte funnit det lämpligt att gå vidare med linser med högre Dk/t, förmodligen på grund av att hypoxiska problem inte förekommer med linser med lägre Dk/t-värden och för att undvika oönskade problem som uppstår av den högre silikonhalt som krävs. Slutsats Den första delen i denna serie visade att det inte finns något behov av att sträva efter det högsta möjliga Dk/t-värdet vid ordination av silikonhydrogellinser. Däremot finns det faktiskt anledning att välja material med lägre Dk/t inom silikonhydrogelkategorin, eftersom materialets modulus, som i allmänhet är proportionell till Dk/t, antas vara associerad med CLPC, konjunktivala splits, komfort, oönskad ortokeratologi, SEAL och utveckling av mucinbolOptik 4 2010

49 lar. Andra märkesberoende linsegenskaper som till övervägande del inte relateras till Dk/t, såsom ytegenskaper och linsdesign, påverkar också korneal färgtagning, CLPC, konjunktivala splits, komfort, SEAL och utveckling av mucinbollar. Teoretiskt sett är ordination av kontaktlinser med högsta möjliga Dk/t ett bra koncept, men bara när andra aspekter av linsens beteende är samstämmiga. I realiteten beter sig olika linsmärken helt olika. I praktiken uppnås den största kliniska framgången med silikonhydrogellinser genom att noga beakta de olika parametrarna för tillgängliga linser och basera valet på allt utom Dk/t. Denna artikel publicerades ursprungligen i Optician, 2009, vol. 238, nr 6218, 26-30

Referenser

1. Morgan PB, Efron N, Hill EA, et al. Incidence of keratitis of varying severity among contact lens wearers. Br J Ophthalmol 2005; 89:430-436. 2. Schein OD, McNally JJ, Katz J, et al. The incidence of microbial keratitis among wearers of a 30-day silicone hydrogel extended-wear contact lens. Ophthalmology 2005; 112:2172-217 3. Stapleton F, Keay L, Edwards K, et al. The Incidence of contact lens-related microbial keratitis in Australia. Ophthalmology 2008; 115:1655-1662. 4. Dart JK, Radford CF, Minassian D, et al. Risk factors for microbial keratitis with contemporary contact lenses: a case-control study. Ophthalmology 2008; 115:1647-1654. 5. Morgan PB, Efron N, Brennan NA, et al. Risk factors for the development of corneal infiltrative events associated with contact lens wear. Invest Ophthalmol Vis Sci 2005; 46:31363143. 6. Stapleton F, Keay LJ, Sanfilippo PG, et al. Relationship between climate, disease severity, and causative organism for contact lens-associated microbial keratitis in Australia. AmJ Ophthalmol 2007; 144:690-698. 7. Keay L, Edwards K, Naduvilath T, et al. Factors affecting the morbidity of contact lens-related microbial keratitis: a population study. Invest Ophthalmol Vis Sci 2006; 47:4302-4308. 8. Szczotka-Flynn L, Diaz M. Risk of corneal inflammatory events with silicone hydrogel and low dk hydrogel extended contact lens wear: a metaanalysis. Optom Vis Sci 2007; 84:247-256. 9. Andrasko G, Ryen K. Corneal staining and comfort observed with traditional and silicone hydrogel lenses and multipurpose solution combinations. Optometry 2008; 79:444-454. 10. O’Leary DJ, Wilson G, Henson DB. The effect of anoxia on the human corneal epithelium. Am J Optom Physiol Opt 1981; 58:472-476. 11. Skotnitsky CC, Naduvilath TJ, Sweeney DF, et al. Two presentations of contact lens-induced papillary conjunctivitis (CLPC) in hydrogel lens wear: local and general. Optom Vis Sci 2006; 83:27-36. Optik 4 2010

12. Spring TF. Reaction to hydrophilic lenses. Med J Aust 1974; 1:449-450. 13. Lofstrom T, Kruse A. A Conjunctival Response to Silicone Hydrogel Lens Wear: A new finding reveals how silicone hydrogel lenses may affect the conjunctival epithelium. Contact Lens Spectrum 2005; 20(9):42-45. 14. Santodomingo-Rubido J, Wolffsohn J, Gilmartin B. Conjunctival epithelial flaps with 18 months of silicone hydrogel contact lens wear. Eye Contact Lens 2008; 34:35-38. 15. Holden BA, Stephenson A, Stretton S, et al. Superior epithelial arcuate lesions with soft contact lens wear. Optom Vis Sci 2001; 78:9-12. 16. Pritchard N, Jones L, Dumbleton K, et al. Epithelial inclusions in association with mucin ball development in high-oxygen permeability hydrogel lenses. Optom Vis Sci 2000; 77:68-72. 17. Tan J, Keay L, Jalbert I, et al. Mucin balls with wear of conventional and silicone hydrogel contact lenses. Optom Vis Sci 2003; 80:291-297. 18. Szczotka-Flynn LB. Unintended Ortho-k Effects From Silicone Hydrogel Lenses. Contact Lens Spectrum 2004; 19(8):19-20. 19. Pritchard N, Fonn D, Brazeau D. Discontinuation of contact lens wear: a survey. Int Contact Lens Clin 1999; 26:157-162. 20. Young G, Veys J, Pritchard N, et al. A multi-centre study of lapsed contact lens wearers. Ophthalmic Physiol Opt 2002; 22:516-527. 21. Dillehay SM, Miller MB. Performance of Lotrafilcon B silicone hydrogel contact lenses in experienced low-Dk/t daily lens wearers. Eye Contact Lens 2007; 33:272-277. 22. Dumbleton K, Keir N, Moezzi A, et al. Objective and subjective responses in patients refitted to daily-wear silicone hydrogel contact lenses. Optom Vis Sci 2006; 83:758-768. 23. Long B, McNally J. The clinical performance of a silicone hydrogel lens for daily wear in an Asian population. Eye Contact Lens 2006; 32:65-71. 24. Riley C, Young G, Chalmers R. Prevalence of ocular surface symptoms, signs, and uncomfortable hours of wear in contact lens wearers: the effect of refitting with dailywear silicone hydrogel lenses (senofilcon a). Eye Contact Lens 2006; 32:281-286. 25. Millodot M, O’Leary DJ. Effect of oxygen deprivation on corneal sensitivity. Acta Ophthalmol (Copenh) 1980; 58:434-439. 26. Brennan NA, Coles M-LC, Connor HR, et al. Silicone hydrogel contact lens comfort. Optom Vis Sci 2007; 84:e-abstract 070037. 27. Brennan NA, Coles M-LC. Deposits and symptomatology with soft contact lens wear. Int Contact Lens Clin 2000; 27:75-100. 28. Ross G, Nasso M, Franklin V, et al. Silicone hydrogels: Trends in products and properties. Ophthalmic Res 2005; 2005:27&162. 29. Dumbleton KA, Woods CA, Jones LW, et al. Comfort and adaptation to silicone hydrogel lenses for daily wear. Eye Contact Lens 2008; 34:215223. 30. Brennan NA, Coles M-LC, Connor HRM, et al. Silicone hydrgel contact lens comfort. Optom Vis Sci 2007; 84:E-abstract 070037. Reprinted from | Optician | 2009

Nyhet Hög komfort och hög syregenomtränglighet

Vision Care introducerar nu iwish, en ny endagslins i silicone hydrogelmaterial. Utmärkande för iwish är: -att den släpper igenom mer än dubbelt så mycket syre till ögat, i förhållande till vanliga endagslinser. · Låg modulus · Hög initial komfort · Hög ”end of day” komfort · + 8.00/-10.00 Önskar ni ytterligare information, kontakta oss gärna på: Tlf: 020 79 50 45 (utan kostnad) Info@visioncare.dk · www.hydrolens.se

HYDROLENS

50

OPTIK av Dr. Susan E Burke, Principal Scientist, Global Vision Care Research Development, Bausch + Lomb, Rochester NY.

Allt-i-en-vätskors påverkan på tårfilmsprotein Under årtionden har man utforskat effekterna av tårfilmsproteiners vidhäftning till olika ytor och kontaktlinser. Proteiner från tårfilmen kan avlagras på en mjuk kontaktlins inom ett par timmar1. Den kliniska effekten är försämrad visus2, komfort 3,4, vätförmåga5 och ökad risk för inflammatoriska komplikationer, såsom papillär konjunktivit 6,7 och akut rött öga8. Tårfilmsproteinernas roll är att försvara ögat mot bakterier (mot exempelvis streptokocker och stafylokocker) och bidra till ytspänningen hos tårfilmen, vilket påverkar den naturliga vätförmågan hos ögats vävnader. Forskarna tittar idag på sätt att bibehålla proteinerna i sin naturliga form i ögat och endast ta bort de oönskade “förändrade” eller “denaturerade” proteinerna som fäster på kontaktlinsen. Över 400 olika proteiner i tårfilmen Fram till nu har över 400 olika proteiner i tårfilmen identifierats. Av dessa har fyra viktiga proteiner visat sig står för signifikanta koncentrationer, nämligen: • Lysozym • Lipokalin • Laktoferrin • Sekretoriskt IgA Dessa proteiner produceras i tårkörteln9 och blandas i tårfilmen. Forskning har visat att bakterier fäster olika på oanvända linser och linser som suttit på ögon, där använda linser uppvisar mindre antal livskraftiga bakterier10. Med tanke på tårfilmens antimikrobiella egenskaper genom att naturligt producera protein kan det tänkas vara önskvärt att ha dessa proteiner kvar på eller i en kontaktlins. De viktigaste proteinerna Lysozym Lysozym attackerar bakteriens externa struktur kemiskt vilket gör att bakterien

dör. Lysozym är ett relativt litet protein som är kraftigt positivt laddat, och detta är orsaken till varför lysozym snabbt avlagras på vissa kontaktlinsmaterial som har en negativ laddning (joniska linsmaterial, FDA Group IV). Lipokalin Lipokalin förstärker lysozymets kapacitet och bidrar till tårarnas ytspänning11. Tårfilmen innehåller fettsyror, vilka kan avaktivera lysozym. Lipokalinet binder snabbt till fettsyror för att bibehålla lysozymets antimikrobiella aktivitet12. Laktoferrin Bakterier behöver järn för att växa i antal, och laktoferrin binder till fritt järn i tårfilmen för att minska dess tillgänglighet för bakterier, och därmed förhindra tillväxt. Laktoferrin i sig binder till cellmembranet hos speciella typer av bakterier, t.ex. streptokocker, stafylokocker och Pseudomonas, vilket förhindrar tillväxt. I samverkan med lysozym, har det visat sig att laktoferrin är aktivt gentemot Staphylococcus Epidermis13 vilket pekar på synergieffekter mellan dessa två proteiner. Sekretoriskt IgA Medan produktion av lysozym, lipokalin och laktoferrin är förenat med produktion av vatten i tårkörteln, är mekanismen för frigörande av sekretoriskt IgA annorlunda. När vätskekomponenterna i tårflmen minskar under natten, minskar koncentrationen av övriga proteiner, medan sekretoriskt IgA fortsätter att produceras. Sekretoriskt IgA som skyddar ögat genom att hindra bakterierna att fästa till ögats vävnader, lägger sig som en ”coating” och stöter bort bakterier som drar till sig och förstör vita blodkroppar i tårfilmen.

Proteiner har 3-D struktur Proteiner är långa kedjor av aminosyremolekyler — framställda från grundämnena kol, väte, kväve, syre och svavel. Proteinernas karaktär bestäms inte bara av ordningen av molekylerna i en linje, utan också hur dessa kedjor sedan binds tillsammans och arrangeras i en 3-D struktur. 3-D strukturen definieras av proteinets omgivning. I ”vatten” vänds den hydrofoba andelen proteiner inåt och den hydrofila andelen finns på utsidan av 3-D strukturen. När proteiner fäster till den hydrofoba ytan hos en kontaktlins, ändras molekylordningen hos proteinet, dvs. det denaturerar. Andra faktorer påverkar också dess naturliga tillstånd, såsom pH, värme och salter. Bibehålla en “naturlig” tårfilm Den naturliga biologin hos tårfilmens 3-D proteiner, som lysozym, fungerar som ett skydd för ögat mot mikroorganismer. Det har visat sig att denaturering av lysozym påverkar dess naturliga 3-D form vilket minskar dess bakteriedödande effekt. Eftersom lysozymet står för cirka 20 till 40 procent av tårfilmens totala proteinmängd, kan åtgärder som begränsar denatureringsprocessen vara välkomna när man vill bibehålla dess skyddande funktion. Proteinets komplexa molekylära struktur måste bevaras om proteinet ska fortsätta att ha en optimal antibakteriell funktion. Det är viktigt att förstå interaktionen mellan alla ingredienser hos allt-i-envätskor (Multipurpose Solution, MPS) och komponenterna i tårfilmen. Ingredienserna i vätskan kommer i kontakt med ögat då linsens sätt in eftersom den har rengjorts, desinficerats och förvarats i vätskan. Allt-i-en-vätskan kan påverka tårfilmskomponenterna genom dess inverkan på proteinets denatureringsprocess och efterOptik 4 2010

51 Referenser:

följande beläggning på kontaktlinsen. En nyligen genomförd studie jämförde möjligheterna hos en ny allt-i-en-vätska under utveckling av B+L med fyra kommersiellt tillgängliga allt-i-en-vätskor med hänsyn till att stabilisera protein, främst lysozym från denaturering.15 Resultaten visade en signifikant skillnad i möjligheterna att bibehålla lysozymet i sitt naturliga tillstånd. Det är uppenbart att sammansättningen och de fysiska egenskaperna hos en allt-i-en-vätska kan påverka interaktionen med lysozym. Testvätskor: Fem MPS (en ny, och fyra kommersiellt tillgängliga) undersöktes. MPS A: B+L ny MPS (borsyra/poloxamin) MPS B: borsyra/citrat/poloxamin MPS C: borsyra/citrat/poloxamin MPS D: trometamin/fosfat/poloxamer MPS E: fosfat/poloxamer Hur proteinet kan tas bort Så snart proteinet har denaturerat på linsyOptik 4 2010

tan vill man snabbt ta bort det för att slippa försämrad synskärpa och komfort. Men nu finns det sätt att bevara dess positiva, naturliga antibakteriella förmåga, genom att välja ingredienser som har utvecklats för att ta bort denaturerat protein samt hjälpa till att bevara balansen av naturligt protein på linsen. Denna kemiska proteinborttagning utnyttjar både joniskt laddade molekyler och Van de Waals krafter för att lyfta bort löst bundet denaturerat protein liksom en skonsam magnet. Påverkan på komfort och tillfredsställelse med sitt linsbärande Komfort är viktigt för linsbäraren, och det är en av de mest betydande faktorer för ett framgångsrikt linsbärande på lång sikt. Skötselprodukterna ska se till att känslan av en fräsch lins behålls under tid. Ögats naturliga miljö, har gett inspiration till nya tankesätt kring linsskötsel.

1. Jones, L. et al. An in vivo comparison of the kinetics of protein and lipid deposition on group II and group IV frequent-replacement contact lenses. Optometry and vision science : official publication of the American Academy of Optometry 2000; 77: 503-510. 2. Gellatly KW, Brennan NA, Efron N. Visual decrement with deposit accumulation of HEMA contact lenses. Am J Optom Physiol Opt 1988;65:937–41. 3. Nilsson SE, Andersson L. Contact lens wear in dry environments. Acta Ophthalmol (Copenh) 1986;64:221–5. 4. Pritchard N, Fonn D, Weed K. Ocular and subjective responses to frequent replacement of daily wear soft contact lenses. CLAO J 1996; 22:53–9. 5. Bleshoy H, Guillon M, Shah D. Influence of contact lens material surface characteristics on replacement frequency. ICLC 1994;21: 82–93. 6. Grant T, Holden BA, Rechneberger J, Chong MS. Contact lens related papillary conjunctivitis (CLPC): influence of protein accumulation and replacement frequency. Invest Ophthalmol Vis Sci 1989; 30(suppl.):166. 7. Porazinski AD, Donshik PC. Giant papillary conjunctivitis in frequent replacement contact lens wearers: a retrospective study. CLAO J 1999;25:142–7. 8. Kotow M, Holden BA, Grant T. The value of regular replacement of low water content contact lenses for extended wear. J Am Optom Assoc 1987;58:461–4. 9. Tiffany, J. The normal tear film. Developments in Ophthalmology 2008; 41: 1-20. 10. Williams, T. J., Schneider, R. P. & Willcox, M. D. P. The effect of protein-coated contact lenses on the adhesion and viability of gram negative bacteria. Curr Eye Res 2003; 27: 227-235. 11. Nagyova,B., Tiffany,J.M,, Components responsible for the surface tension of human tears.Current Eye Research 1999, Vol. 19, No. 1, Pages 4-11 12. Gasymov, O. K., Abduragimov, A. R., Yusifov, T. N. & Glasgow, B. J. Interaction of tear lipocalin with lysozyme and lactoferrin. Biochemical and Biophysical Research Communications 1999; 265: 322-325. 13. Flanagan, J. L. & Willcox, M. D. P. Role of lactoferrin in the tear film. Biochimie 2009; 91: 35-43. 14. Masschalck, B., Van Houdt, R., Van Haver, E. G. & Michiels, C. W. Inactivation of gram-negative bacteria by lysozyme, denatured lysozyme, and lysozyme-derived peptides under high hydrostatic pressure. Appl Environ Microbiol 2001; 67: 339344. 15. Barniak,V.,Burke,S.,Venkatesh,S., Presented at Annual Meeting of the American Academy of Optometry , November 11-14, 2009:Orlando,FL

54

EFTERTEXT

Optikerbutiker till salu!

BUTIK I CENTRALA LUND SÄLJES!

Tre optikerbutiker med ett gemensamt varumärke säljes. Bra affärslägen med potential i Stockholm. För mer information: Sten Johansson, 070-888 98 80 sten.johansson@swedbankff.se

Företagsförmedling

MEMIRA SÖKER OPTIKER Memira är Nordens ledande kedja inom refraktiv kirurgi med 34 kliniker i Norden varav 18 i Sverige. I koncernen ingår även CityLasik med 8 kliniker i Tyskland. Memira är en sammanslagning av svenska Opticare, Norsk Synskirurgi och Dansk Synskirurgi och med Investor Growth Capital som partner och delägare. Vi växer och söker ständigt efter nya medarbetare och samarbetspartners. Nu söker vi legitimerade optiker med kontaktlinsbehörighet, med ambitiösa framtidsplaner. Memira erbjuder optiker ett mycket stimulerande arbete i att för- och efterundersöka inom refraktiv kirurgi. Tjänsten inleds med ett utbildningspaket för att ge dig grundlig klinisk kompetens inom området refraktiv kirurgi. Vi söker dig som är kliniskt intresserad och tycker om att ta hand om kunden med personlighet och professionalism. Du skall vara öppen för att periodvis vara på resande fot tillsammans med det övriga teamet. Vi söker i första hand optiker till Karlstad och Gävle men ser gärna sökande till andra orter i Sverige. Läs mer om oss på www.memira.se Ansökan skickas till rekrytering@memira.se Optik 4 2010

Minns du varför du så gärna ville bli optiker? Vi glömmer det aldrig! Synsam söker fler optiker med kontaktlinsbehörighet till våra butiker i bland annat Eskilstuna, Falun, Gävle, Göteborg, Hedemora, Ludvika, Luleå, Mora, Stockholm (Regeringsgatan), Södertälje och Uppsala. Optikerassistenter/butikssäljare sökes till Göteborg, Uppsala och Västerås. Butikschefer sökes till Ludvika och Mjölby. Läs mer på www.synsam.se

!

Synsam är Nordens största optikerkedja med ca 400 butiker varav 150 i Sverige. Som marknadsledare har vi en samlad kunskap och erfarenhet kring optikeryrket som ingen annan kan visa upp. Vi arbetar i en butiksmiljö med modern utrustning, interiör och IT-kommunikation. Synsambutiken är vanligtvis det ledande optikerföretaget på sin ort. Marknadsföringen är branschens mest progressiva och innehåller starka varumärken så som Calvin Klein, MaxMara, Efva Attling, Fendi, Diesel m.fl. Optik 4 2010

Vi expanderar och söker personal till: linköping: Butikschef Vi söker dig som: • Har förmågan att motivera och entusiasmera andra • Har erfarenhet från detaljhandeln • Har dokumenterad ledarerfarenhet • Vill vara med att utveckla och driva ett vinnande team Tjänsten är heltid och tillsvidare med tillträde snarast.

Optiker Vi söker dig som: • Är legitimerad optiker • Har några års erfarenhet • Vill arbeta i branschens modernaste system och miljö • Meriterande är om du har linsbehörighet Vi söker heltids- och deltidsoptiker med tillträde snarast.

Optikerassistenter Vi söker dig som: • Har erfarenhet från detaljhandeln • Är kommunikativ • Gillar att arbeta med människor • Har ambition att vidareutveckla dig • Är serviceminded, positiv och har social kompetens Vi söker heltids- och deltidsassistenter med tillträde snarast. Är du intresserad, ansök på www.smarteyes.se. För mer information kontakta Per Stommel på 0708-20 19 19.

göteborg: Bågdesigner Smarteyes växer och vi behöver utöka vår designavdelning med ytterligare en glasögonbågsdesigner. Vi söker dig som har några års erfarenhet av design och det är meriterande om du tidigare har arbetat med glasögondesign. Vi ser gärna att du även har erfarenhet inom inköp och logistik samt är en strukturerad person. Vi erbjuder dig heltidsanställning med placering i Göteborg. Vill du arbeta med det senaste inom glasögondesign i ett högt tempo och med stor frihet, ansök på www.smarteyes.se. För mer information kontakta Fredrik Wistrand på 0707-23 27 27.

Borås | Göteborg | Helsingborg | Jönköping | Karlstad | Kristianstad | Lund | Malmö | Norrköping | Skärholmen | Stockholm | Västerås | Örebro

Vill du sälja? – Vi vill köpa! Vi har medvind och växer, 2009 var ett fantastiskt år för oss; • Vi ökade vår försäljning • Vi tog marknadsandelar • Vi öppnade 15 nya butiker Vi har bestämt oss för att fortsätta vår succé med målet att bli ännu större. Vi ska fi nnas på fler orter och fler lägen i Sverige. Vi vill nu förvärva butiker, av olika storlekar, i attraktiva lägen över hela Sverige. Butiken ska vara väl inarbetad och ha ett stabilt och brett kundunderlag med utvecklingspotential. Synoptik är en av Sveriges ledande optikkedjor med 102 butiker – från Kiruna i norr till Malmö i söder. Vi är en del av HAL/Pearle Europe, världens största operatör inom optisk detaljhandel med butiker i 39 länder. I Sverige har Synoptik cirka 600 medarbetare och omsätter ca 850 mkr. Dags att varva ner? Kontakta Veronica Brenckert på telefon 08-626 19 15

”Jag och min fru stod inför ett vägskäl där vi antingen skulle göra en nyinvestering eller bjuda ut butiken till försäljning. Vi hade några kriterier som en köpare skulle möta; – vi ville båda ha möjligheten att arbeta kvar i butiken efter försäljning – vi ville ge våra medarbetare en trygg framtid – vi ville att våra gamla kunder skulle känna igen sig i service och kvalitet – vi ville ha en köpare som kunde förädla vår verksamhet vidare Vi valde att sälja till Synoptik, och övertagandet gick både smidigt och enkelt. Jag och hustrun jobbar kvar och nu kan vi koncentrera oss på kunderna i stället för på allt runt omkring. Dessutom har vi tid att vara lediga! Det känns så klart en smula ovant att jobba i en kedja efter att i så många år varit sin egen, men både hustrun och jag trivs bra. Dessutom är butiken full av kunder. Jättekul!” Björn Alengård, Ikanohuset, Linköping

Vi söker nya medarbetare: Butikschef • Örebro

Vi ser gärna att du som söker är optiker

• Linköping Vi ser gärna att du som söker är optiker

• Vikariat Solna

Legitimerade optiker med kontaktlinsbehörighet • Enköping • Örebro • Katrineholm • Karlstad • Skövde • Uddevalla

Din ansökan mailar du till Frida Fahlgren på ffa@synoptik.se Din ansökan vill vi ha senast den 23/5-10.

Optik 4 2010

58

EFTER TEXT

söker

Leg. Optiker

Nyutexaminerad eller redan etablerad Leg. optiker med kontaktlinsbehörighet är välkommen att söka tjänsten. Tjänsten är heltid. Fast lön.

A Optik 2 sp x 100

För mer information samt ansökan vänligen kontakta: Sarah eller Ida på telefon 042-20 25 92 eller e-post: vala@klarsynt.se VÄLKOMMEN MED DIN ANSÖKAN!

Optikern på Väla Väla köpcentrum 260 36 ÖDÅKRA

Väletablerat AB i mellansverige med AAA+ läge God lönsamhet Omsättning cirka 6 milj.

Optikbutik

Leg. optiker med kontaktlinsbehörighet

pga sjukdom

Vi söker dig som är en glad, utåtriktad och positiv leg. optiker med kontaktlinsbehörighet till vår butik i Växjö. Tjänsten är heltid 100 % och tills vidare med tillträde snarast. Arbetsuppgifterna är synundersökningar, kundkontakt och butikstjänstgörning.

till salu

Samma ägare i 23 år. rozens.optik@telia.com tel. 08-59093232

Skriftligt svar till drivatryggt@hotmail.com

söker

i norra Stockholm

Välkommen med din ansökan till: Johan Wass Växjö Syncentrum AB Västergatan 10, 352 31 VÄXJÖ 0470–22120 vaxjo.syncentrum@telia.com

Optik 4 2010