Issuu

Ett magasin från optikbranschen

tema butiken i fokus:

Hélène bestämmer var skåpet ska stå

Sverige tar klivet in på optometrins världsscen

Smarteyes slår ett slag för glasögonmodet

Vetenskap: Glöm inte bort hornhinnan

NR 5.13

Att se under ytan...

031-710 92 00 â€˘ www.topcon.se

Maestro har anlänt! En av våra mest spektakulära nyheter någonsin anländer till Sverige i sommar. Topcon 3D OCT-1 Maestro är ett helt nyutvecklat och innovativt instrument utvecklat för bruk på såväl sjukhus & kliniker som i optikbutiker. Med sin vridbara skärm ansluter den designmässigt och ergonomiskt till våra övriga nyheter på refraktor- och tonometersidan. Placeras med fördel mot en vägg eller i ett hörn, då skärmens roterbarhet gör att operatören kan stå bredvid eller bakom patienten. Maestro är extremt enkel att använda, du placerar bara din patient i hakstödet, justerar in höjd och avstånd samt trycker på pekskärmens fyra alternativa val av mätningar. Maestro är givetvis en kombination av OCTscan och fundusfotografering, precis som våra övriga modeller. Allt i en enda liten enhet.

• 50000 A-scans/SD OCT • Full autoinställning, fokusering – OCT-scan och färgfundusfotografering • Platsbesparande unik design • 12x9mm OCT-scan innebär mätning av både papill och macula samtidigt

Välkommen till

Optikmässan

29-31 augusti 2013 på Kistamässan

3 Trendseminarium med Lotta Ahlvar, Moderådet 3 Workshops 3 Mingel/After Work fredag kl 18.30. Under kvällen har du möjlighet att vinna en mässresa till New York, Paris eller Milano” – Vi lottar ut ett presentkort på 15.000:- på en resebyrå!

På www.solf.nu hittar du all info om mässan och hur du registrerar dig!

Kontakt: Eva Seifter, eva.seifter@branschkansliet.se

START

Butiken är varumärkets ansikte

änslan när man kommer in i en butik kan väldigt olika. I en del affärer känner man sig hemma direkt medan andra kan upplevas som mindre välkomnande, förvirrande eller till och med fientliga. Ibland kanske det har att göra med vem man är, att man inte tillhör målgruppen, eller att man har släpats in i en affär av någon annan och inte är där av eget intresse. Men lika ofta beror det nog på att butikerna slarvat, tänkt fel eller saknar insikt om vilka signaler deras butik skickar ut. Att butiken är – eller borde vara – något mer än att förvara produkter som förhoppningsvis ska säljas är nog de flesta medvetna om. En optiker bör ju ha en både kommersiellt intressant och medicinskt förtroendegivande touch på butiken. I det här numret har vi tittat lite närmare på butiken som bärare av varumärket och hur man kan jobba med att förstärka de intryck man vill att kunderna ska få. Under förra månaden hölls en stor internationell optikerkonferens i Malaga i Spanien. Som förste svensk valdes optikerförbundets ordförande Paul Folkesson in i den beslutande styrelsens för världsoptikerorganisationen, WCO. Vi gratulerar förstås Paul till utnämningen, men vi kan också glädjas åt att detta positionerar svensk optometri på ett sätt som inte tidigare varit inom räckhåll. Förhoppningsvis kan detta ge ytterligare en skjuts framåt på den gynnsamma utveckling som optikeryrket har haft i Sverige det senaste åtta–tio åren. I dagens globala samhälle är många frågeställningar desamma i stora delar av världen och med en plats i WCO kan svenska optiker få en bra dialog med kollegor i andra länder.

6–13

Nyrustad i butiken

allt under ett tak

Slutligen vill jag, inte minst med tanke på detta nummers tema, påminna om möjligheten för Optiks läsare att vara med och utse Årets Butik i optikbranschen. Läs mer om hur det går till inne i tidningen.

MICKE JARESAND redaktör micke@radicalpr.se

ANNONS och DISTRIBUTION

REDAKTION

08-410 283 34 optik@radicalpr.se Micke Jaresand, redaktör Wilhelm Jaresand Curt Lundberg, AD ANSVARIG UTGIVARE

Fredrik Thunell

optik 5-2013

Bokning och annonsförsäljning: Renée Lindén 08-601 25 20 info@conmedia.se Annonsmaterial: Gunilla Dagerman 08-612 89 60 kansli@optikbranschen.se Prenumerationsärenden Gunilla Dagerman 08-612 89 60 kansli@optikbranschen.se Tryck: Exaktaprinting AB, Malmö 2013

branschplock

... och mer ur innehållet:

• Sverige i internationell elit • Mässintresset stiger • Stabilt första kvartal • Viktan av att vara påläst • Branschplock • Vetenskap

18 19 22 28 24 33

BUTIKSMILJÖ text mick e jar e s and | foto w il he lm ja r e s a n d

Butiken är en central punkt för all detaljhandel som inte sker över nätet. För optikern är butiken kanske extra viktigt eftersom den dessutom är platsen där kunden också är patient. Man brukar säga butiken är själva koncentratet av en detaljists varumärke. I det här numret har vi tittat lite närmare på vad som styr hur en butik faktiskt ser ut.

optik 5-2013

7 Av de stora kedjorna är Synsam den som var först och som längst drivit mode och stil som en viktig del av optikerns identitet gentemot kunderna. I annonser och annan marknadsföring har man under flera år använt likande retorik som kläder och annat mode. Hur butiken ser ut blir en naturlig sammanfattning av de budskap man vill nå ut med till kunderna.

Hélène Sommerfelt, Synsam

Inredningen får inte stjäla uppmärksamhet från produkter Sedan några år tillbaka är Hélène Sommerfelt merchandiser på Synsam. Enligt Ordbok för affärsfolk innebär titeln: ”Person som sysslar med försäljning och marknadsföring, framförallt på butiksnivå.” Det är ju en ganska bred beskrivning som kan omfatta många ansvarsområden. I Hélènes fall handlar det dock i huvudsak om ansvar för butikernas inredning, känsla och stil. Eftersom butiken är detaljhandelns viktigaste ansikte och varumärkesbärare är det inget lite ansvar Hélène har. Hur lär man sig jobbet och hur skaffar man sig den nödvändiga erfarenheten? – Jag har gått den riktigt långa vägen. Började som praktikant och blev så småningom dekoratör. Jag har stor nytta av att ha lärt mig hur man jobbar med butiksinredning och skyltning från grunden, säger Hélène. Vad ska man ha för personlighet för att bli en bra merchandiser? Ska man vara konstnärligt lagd? – Nja, inte riktigt, tror jag. Konstnärer tänker nog för mycket på enbart det konstnärliga. För att jobba med butiksinredning måste man förstås vara intresserad av stil och design, men kommunikation och försäljning är ju minst lika viktiga ingredienser. Synsam har 160 butiker i Sverige. Från början var Synsam en frivillig fackhandelskedja där butikerna ägdes privat av den lokala optikern. Variationerna på butikernas inredning optik 5-2013

och utseende kunde vara ganska stor, beroende på ägarens egen smak och preferenser. Idag är Synsam en kapitalägd kedja med ett antal franchisebutiker. Processen att ”få ihop” en enhetlig stil och inredning pågick redan under tiden som frivillig fackhandelskedja men intensifierades sedan alla butiker fick en ägare. – Kunderna ska känna igen sig. Man ska kunna se och uppleva att det är en Synsambutik utan att behöva titta på logotypen. Men det kan förstås vara en utmaning ibland, säger Hélène. Själva lokalerna skiljer sig mycket åt. En ny butik i en galleria är oftast långsmal medan en äldre lokal i en citykärna kan se ut i princip hur som helst. Samtidigt är det ju den typen av utmaningar som gör jobbet roligt. Att inreda och ställa i ordning en helt ny butik är en

sak. Lokalen är tom och ingen verksamhet pågår, det är med andra ord relativt lättjobbat, även om man arbetar mot en deadline för när butiken ska öppnas. Att bygga om och modernisera en äldre, inarbetad butik ställer helt andra krav på logistik och planering. Skylten ”Stängt för ombyggnad” är ingenting för Hélène. När en Synsambutik byggs om håller den hela tiden öppet för kunderna. – Det är lite pyssel och logistik för att få det att fungera, säger Hélène. Men det är viktigt att inte behöva stänga butiken och då får vi hitta lösningar på det. En liten butik, till

BUTIKSMILJÖ

”... det gäller att ha en ganska neutral grund, sedan kan man förstärka med och förändra med mattor, stolar, bilder och andra saker ...”

ytan, är förstås knepigare än en stor. Processen när en butik ska byggas om innehåller många moment. Först behövs det en noggrann analys utifrån butikens specifika utseende. – Särskilt äldre butiker är ju väldigt olika sinsemellan när det gäller planlösning och andra förutsättningar, så vi måste börja med att titta på förutsättningarna för just den butik vi ska bygga om, säger Hélène. Kassadiskens placering är central. Runt den samlas kun-

der, här görs beställningar och avslut. – Det är ofta kassadisken vi utgår ifrån. När vi väl bestämt placering av den gör vi ritningar utifrån var disken hamnar. Vi ritar in montrar, undersökningsrum, kuber etc. Sedan kollas ritningsförslaget av mot butikschefen och distriktschefen. När ritningen är godkänd görs alla beställningar av belysning, diskar, montrar, ställ etc, säger Hélène. Sammanlagt tar det cirka åtta veckor från färdig ritning till ombyggd butik. Men själva ombyggnaden görs på bara fem dagar. – Vi börjar på måndagen och river ut den gamla inredningen, ibland måste vi också riva ut golvet. På fredagen samma vecka är det i princip klart. Det är inte många som tror att det ska gå att hinna klart i tid när de ser hur det ser ut i början av ombyggnaden, säger Hélène. Men vi jobbar långa dagar och följer en noggrann plan, så det funkar. Ambitionen att hålla butikerna öppna under ombyggnaden bottnar i två saker. Dels vill man upprätthålla servicen för kunderna, men lika viktigt är att man inte vill tappa för-

säljning. Och även om butikerna är en viktig bärare av varumärket så är det ju i grund och botten försäljning det handlar om. Hélène tvekar inte med svaret på frågan om varför det är viktigt med butiksinredning. – För att kunna framhäva det man vill sälja. Våra butiker har en ganska vit inredning med svarta inslag. Glasögon är ju inte särskilt stora och de framhävs bra mot en svart och vit bakgrund, säger hon. Det gäller att hitta en balans mellan en tilltalande miljö och möjligheten till effektiv exponering. – Inredningen får inte stjäla uppmärksamhet från produkterna, så det gäller att ha en ganska neutral grund, sedan kan man förstärka med och förändra med mattor, stolar, bilder och andra saker, anpassat till vad man vill visa vid ett visst givet tillfälle, säger Hélène. Synsams produktbas är ett antal varumärken som man

säljer med exklusivitet. De flesta bågar i en Synsambutik kan kunderna inte hitta hos någon annan optiker. Är det vanligt att leverantörerna och varumärkesägarna kräver någon speciell inredning för deras produkter? – Nej det händer faktiskt inte. I andra branscher är det ju ganska vanligt att varumärkena kräver någon form av ”shop in shop”-lösning med egen inredning och miljö, men inom optikbranschen har jag inte varit med om det, säger Hélène. Sedan kan det ju vara så att man under en kampanjperiod för ett visst varumärke förstärker miljön med färger och accessoarer som förknippas med de produkterna, men det är ju inte permanent. optik 5-2013

”... ju mer en produkt kosta, ju ensammare behöver den vara i butiken ...”

optik 5-2013

Men systemet i en Synsambutik är ändå uppbyggt kring varumärken. – Vi delar upp exponeringsytorna efter varumärken. De har ofta en särpräglad stil och kännetecken, så det är ett sätt att få en sammanhängande skyltning, säger Hélène. Man måste ju dela upp produkterna på något sätt och vi tycker det här både enkelt och bra. Det är också vanligt att kunderna söker efter modeller från ett visst varumärke, så på så vis blir det också överblickbart för dem. Man kan inte heller behandla alla varumärken på samma sätt. Ett riktigt exklusivt märke kräver sin speciella hantering medan ett varumärke i ett lägre prissegment kan hanteras på ett annat sätt. – Generellt kan man säga att ju mer en produkt kostar, ju ensammare behöver den vara i butiken. Det ska synas att man vårdar och tar hand om produkten, att man behandlar den med den respekt den förtjänar, säger Hélène. Så det gäller att ha koll på vad de olika varumärkena står för. Kedjorna brukar säga att det är viktigt att kunderna känner igen sig oavsett var i landet de besöker en butik, men hur viktigt är det med förnyelse av butiksinredningen? – Där gäller det verkligen att hitta balansen. Vi är en sällanköpsbransch, vilket innebär att det kan gå ganska lång tid mellan att kunderna besöker oss. För att behålla igenkänningsfaktorn bör man inte vara för otålig och hattig. Men samtidigt måste man hänga med i trender och inte blir för statisk. På Synsam jobbar vi med ett långsiktigt butikskoncept som är möjligt att förändra över tid utan att riva ut och göra om alltihop. På så vis kan vi följa trender och framhäva nyheter utan att kunderna känner sig vilsna, säger Hélène.

BUTIKSMILJÖ

KONTRAPUNKT Hur viktigt är det att lägga tid på butikens utseende och inriktning och hur påverkas kunderna av det? Månadens tre frågor till Kontrapunktspanelen handlar om butiken.

”Se till att ha en enhetlig stil. Tänk igenom allt från logga till trycksaker som påsar, visitkort och skapa en röd tråd.”

”Låt inte leverantörerna bestämma över hur din butik ska se ut”

Åsa Jarnesten, Hultins Optik, Stockholm

Gustav Levin, Levins optik, Västerås

Hur mycket tid/engagemang lägger ni på inredning/design i er butik? – Om du frågar mina kollegor så är nog svaret väldigt mycket... Jag tycker att det är väldigt viktigt hur det ser ut i butiken och tror att det påverkar känslan hos kunden. En skön och avslappnad känsla gör att folk vill stanna längre och tar lättare bra beslut.

Hur mycket tid/engagemang lägger ni på inredning/design i er butik? – Tidsåtgången är svår att uppskatta då det pågår ett ständigt arbete för att få anställda och kunder att trivas.

På vilket sätt tror du att kunderna påverkas av butikens inredning? – Precis som att mat smakar bättre när den är vackert upplagd snarare en slafsigt presenterad så tror jag att det gäller allt vi ser. – Om du känner dig bekväm och produkterna är presenterade på ett sätt som gör att du blir inspirerad så påverkar det självklart din vilja att köpa något. – Det är ju också ett sätt att visa vilken nisch man tillhör. En klinisk butik ska ju kännas mer som en läkarmottagning medan vår butik som ligger i konstnärskvarteren i Stockholm har en lite mer Retro stil med knallröd inredning och fransk musik i högtalarna.

På vilket sätt tror du att kunderna påverkas av butikens inredning? – Butikens inredning behöver stämma överens med butikens strategi. Kunderna behöver känna att de hamnat rätt. Kan du ge några tips på vad man kan göra eller absolut inte bör göra för att få en bra känsla i butiken? – Sluta aldrig att utveckla det du tror på. Skapa en känsla som speglar det butiken säljer. – Låt inte leverantörerna bestämma över hur din butik skall se ut.

Kan du ge några tips på vad man kan göra eller absolut inte bör göra för att få en bra känsla i butiken? – Se till att ha en enhetlig stil. Tänk igenom allt från logga till trycksaker som påsar, visitkort osv och skapa en röd tråd. Följ denna tråd sedan i inredning till skyltfönster. Vår bransch är generellt sett dåliga på att skylta och man ser ofta fönster med lite bågar blandat med vätskor eller linser och en skylt från någon leverantör. – Jag tror de flesta kunder förstår vad vi säljer, men det är vårt jobb att inspirera dem till att vilja ha de senaste bågarna, solglasögon, etc Det bästa tipset är dock att ha nöjd personal som möter kunderna med ett leende...

optik 5-2013

11 Världens största privatägda optikerkedja, Specsavers har ett uttalat mål att bli störst i Sverige. En viktig pusselbit för att nå målet är att ha fräscha och ändamålsenliga butiker. Känslan när kunden kliver in i butiken bidrar till hur varumärket uppfattas och påverkar beslutet om kunden vill komma tillbaka.

Allan Goddon, landchef i Sverige, vill ha tydliga nycklar i kundrelationen.

Specsavers butiker ska vara välkomnande och proffsiga Specsavers butiksinredningar baseras på en genom-

tänkt global standard där ambitionen är att kunden ska uppleva Specsavers paroll: Value for money. –Vi bygger inga palats, där kunden kan känna sig ovälkommen eller vilsen. Men det får inte heller se för ”billigt” ut. Vi är ett professionellt företag som vill vara tydliga med att du som kund får ett professionellt bemötande, säger Alan Goddon, Specsavers landschef i Sverige. Allt i butiken är viktigt. Till och med utrustningen i synundersökningsrummet spelar en roll i hur varumärket uppfattas. – Självklart ska våra maskiner vara fräscha och uppdaterade. Det får inte se slitet ut, det ger ett oseriöst och oprofessionellt intryck, säger Alan Goddon. Men även om det är viktigt med fräscha undersökningsrum är förstås det allra viktigaste exponeringen av bågarna. – Kunden ska få en tydlig uppfattning om vad vi säljer och vilka erbjudanden vi har, säger Alan Goddon. Exponeringen av bågarna är en viktig nyckel i kundupplevelsen. Det måste vara både överblickbart och lockande. Strategin bakom Specsavers butiksinredningar utarbetas av arkitekter, designers och andra experter som finns internt i företaget. Liksom inom de flesta områden litar Specsavers i första hand till sin egen förmåga, särskilt när det gäller att tolka och uttrycka varumärkets kärna. Översyn och investeringar i butikernas layout och inred-

ning är en ständigt pågående process. – Vi gör årliga genomgångar av vilka butiker som behöver byggas om eller kanske till och med flyttas, säger Alan Goddon. Just nu är vi inne i en väldigt intensiv period och i år är det 40–45 av butikerna i Sverige som vi jobbar med. Ungefär vart femte år gör kedjan en mer genomgripande analys, på global nivå, av vad som behöver ändras och hur man kan modernisera butikerna. Det gäller att hitta rätt balans mellan behovet av förnyelse och kundernas önskan att , känna igen sig. optik 5-2013

Före

Farstabutiken före och efter upprustningen.

efter

B U T I K S M I L JÖ

”Ljus, proffsigt, förtroendeingivande och välkomnande” ,

Före

Igenkännandet är också en betydelsefull ingrediens i varumärket. –Det är viktigt att kunderna känner samma sak när de kommer in i någon av våra butiker. Det ska inte spela någon roll om det är i Luleå eller Malmö. Vi är ett varumärke och vill bli uppfattade på samma sätt oavsett var i landet kunden bor, säger Alan Goddon. Om du skulle välja några ord som beskriver vilka signaler ni vill att era butiker ska ge kunderna, vad skulle det vara för ord? – Ljust, proffsigt, förtroendegivande och välkomnande, säger Alan Goddon utan att tveka. Vi är en detaljhandel. Det ska vara lätt att hitta och man ska intuitivt känna att vi säljer bra produkter. Kundupplevelsen börjar så fort kunden tar första steget in i butiken.

efter

Specsavers butik i Motala före och efter upprustningen.

Uppstickaren Smart Smarteyes, uppstickare i optikbranschen, tar ny position och närmar sig de kedjor som vill identifiera sig med modebranschen. Till sin hjälp tar de sångerskan Pernilla Andersson som förekommer både i TV-reklam och tidningsannonser.

Nideks hela sortiment och mycket mer därtill! Ring oss gärna på 031-97 79 40, så berättar vi mer.

EssMed AB

Metallvägen 20 435 33 Mölnlycke Tel: 031-97 79 40 www.essmed.se info@essmed.se

Med över 1 000 olika bågar och svensk design vill Smarteyes göra glasögon till något mer än ett synhjälpmedel, till en viktig del av en personlig och varierad stil för olika tillfällen. –Vi ser inte Vintage collection. glasögon som bara ett synhjälpmedel, utan även som en del av en personlig stil, något som man väljer efter kläder och tillfälle. Varför har många tio par skor men bara ett par glasögon? Det är den insikten vi utgår från och vill förändra. Vi anser själva att vi har det bästa erbjudandet på marknaden och är den enda aktören som verkligen kan förändra synen på glasögon. Med vår bredd och vårt prisläge har du råd att ha flera par glasögon, oavsett synfel. Det känner många inte optik 5-2013

Vilken blir årets butik 2013? Posttidning B

Nu är det dags att utse Sveriges bästa optikbutik 2013. Tidningen Optik lanserar en helt ny tävling, där vem som helst i branschen kan nominera en butik som man tycker förtjänar utmärkelsen. Vinnaren utses av en jury och presenteras på SOLF:s optikmässa i Stockholm i augusti.

Vad kännetecknar en bra optikbutik? Förmodligen finns det lika många svar som det finns butiker, eller åtminstone butiksägare. Nu har du som arbetar i branschen chansen att ge din syn på saken. Självklart kan du nominera butiken du själv jobbar i, eller äger. Men du kan förstås nominera vilken butik du vill. Juryn som består av Optikbranschens vd, Fredrik Thunell, SOLFs ordförande, Lennart Uhlmann, tidningen Optiks redaktör Micke Jaresand och Lotta Ahlvar, vd för Moderådet,

Tidningen Optik Västra Trädg årdsgatan 15 111 53 Stock holm

kommer att bedöma butikerna/nomineringar utifrån ett förutbestämt antal kriterier. –Vi tittar på graden av nytänkande, hur skyltningen är gjord, hur produkterna exponeras, hur inredning och miljön är och vilket bemötande kunderna får, säger Fredrik Thunell. Det är viktigt att du som nominerar beskriver butikens fördelar utifrån dessa kriterier. Den eller de som nominerar den vinnande butiken får ett presentkort till ett värde av 1 000 kronor på Liveit. Av de butiker som nominerats kommer tre finalister att presenteras på SOLF:s optikmässa. En av dessa tre utses till vinnare och får ta emot pris och berömmelse under mässdagarna. –Vi tror det här kan blir riktigt roligt och jag hoppas vi får många nomineringar och att juryn ges ett digert jobb, säger Fredrik Thunell.

JOBBAR DU

ARETS

OPTIKBUTIK

2013?

Har ni en exc eptionellt bra skyltning? Tycker du att ni ger bransc hens bästa Eller har ni service? kanske helt enkelt den butiken i lan snyggaste det? Passa då på att Då har ni cha visa kollegorna detta . nsen plocka inteckninge hem den för n utnämning. i branschens mest pre sta stigefyllda

Tidningen OPT IK utser för Ni läsare skic första gången kar in förslag ÅRETS OPT vinnaren kor IKB och tre bidr as på mässan ag går till fina UTIK. bedömer de den 30 aug l där usti. En obe tävlande utif roende jury rån kriterie • Nytänkand rna: e/innovatio n • Skyltning – entré & sky ltfönster • Exponering & utbud • Inredning & miljö • Bemötande & service. Nominering sker på ww w.optikbra senast den nschen.se 25/6 2013.

Juryn består av Fredrik Thunell Lotta Ahlvar, VD för Moderå det, Lennart inte överklag , Optikbranschen samt Uhlmann, SOLF, Micke Jaresan as. Endast fullstän d, OPTIK. Juryns digt ifyllda beslut kan nomineringar bedöms. För insänt materia l ansvaras ej.

Senast den 25 juni ska din nominering vara inlämnad. Läs mer på www.optikbranschen.se.

Musiker är ofta de som först tar till sig nya modetrender.

Så även när det gäller glasögon. Därför har Smarteyes valt att engagera kända musiker med personlig stil. Först ut är artisten Pernilla Andersson. – Jag har alltid gillat Smarteyes koncept med snygga bågar och fasta, riktigt bra priser. Som musiker vet jag hur viktigt det är att kunna variera sin stil. Som glasögonbärare har man optik 5-2013

till idag, säger Thomas Kusoffsky, marknadschef på Smarteyes.

Sångerskan Pernilla Andersson, först ut i en personlig stil.

en unik möjlighet att snabbt och enkelt förändra sin look genom att byta glasögon. Smarteyes synsätt på glasögon är därför helrätt för alla som tycker att det är kul att själv välja vilken stil man vill ha vid varje tillfälle, säger artisten Pernilla Andersson. I maj gick Smarteyes ut i nationell TV med Pernilla Andersson som talesperson och kampanjen kommer att pågå i olika kanaler under våren. – Vi tycker att vi skapat ett spännande koncept där vi nu i steg ett tydligt etablerar vår idé på marknaden och ska öka kännedomen om Smarteyes. Pernilla är en respektfull och stark personlighet, helt enkelt perfekt för oss och den målgrupp vi vill nå. Dessutom har vi flera riktigt roliga och intressanta samarbetsformer på gång, men med vem eller vilka vill vi inte avslöja i nuläget, säger Thomas Kusoffsky. Med över 1 000 olika glasögonbågar i 40 butiker i Sverige kan alla hitta glasögon som passar sin personlighet, oavsett ålder och kön. Smarteyes säljer inga varumärken utan designar alla sina bågar själva. Det tillsammans med en snabb produktion utan mellanhänder gör att vi alltid kan säkerställa design, kvalitet och ett unikt brett sortiment för alla smaker, säger Thomas Kusoffsky.

w .m le D ax ve in ab .s in ran e o t op m ö r tik

teyes drar sig mot modevärlden

BRANSCHNYTT Text oc h foto w il he lm JARE S AND

Nu har dörrarna slagits upp för den nya Ögonkliniken i Kista. Det är en klinik i privat regi som främst kommer syssla med refraktiv kirurgi, men också operera patienter med gråstarr och bedriva mer grundläggande ögonmottagningsverksamhet. Både för patienter som kommer direkt till kliniken, och för de som kommer på remiss via landstinget.

Din Syn delägare i ny ögonklinik

Refraktiv kirurgi och traditionell mottagning under ett och samma tak – Vi vill att patienter ska kunna komma till oss vare sig

de vill operera sig för att slippa glasögon, lider av ögonsjukdomar eller vill göra en körkortsundersökning. En renodlad ögonklinik som sysslar med ögonkirurgi och fungerar som medicinsk mottagning. Vi gör ögonundersökningar hur små de än må vara, men vi skriver inte ut glasögon, säger Anders Granberg, grundare och ägare av Ögonkliniken i Kista. Kliniken drivs av Anders Granberg, och delägs till 40 procent av Din Syn Group. DSG startades för tio år sedan och har lika många optiker knutna till sig som år på nacken. De såg ett behov av att utvidga sin verksamhet med refraktiv kirurgi, och kontaktade Anders. – Vi spånade på ett samarbete som till slut mynnade ut i den här ögonkliniken. I januari fick vi lokalerna och efter några veckors målande, möblerande och intrimning av utrustningen så tog vi emot våra första patienter och gjorde de första operationerna, säger Anders. Certifieringen för att landstinget ska kunna skicka pa-

tienter som ska opereras för gråstarr är redan klar. Nu återstår bara samma godkännande för den vanliga ögonmottagningsverksamheten.

– Vi förväntar oss att det blir klart kort efter sommaren. Och så fort det händer hamnar vi på den lista över behandlingsställen som landstingets patienter väljer i från. För Anders är den här kliniken en naturlig utveckling av karriären. Han blev färdig läkare år 1994 när han examinerades från Karolinska Institutet i Stockholm, och vidareutbildade sig till ögonspecialist år 2000. Efter det var han överläkare i landstinget i fyra år innan han började jobba i privat verksamhet år 2004. Sedan dess har han jobbat som ögonkirurg i Sverige, Danmark, Norge och England. – Många har som dröm att få styra lite själva. Det svåra är att hitta bra människor att jobba med. Men nu när vi verkligen har lyckats med det, både på personal- och delägarsidan, känns det otroligt bra, säger Anders. – Ett annat stort plus är småskaligheten. Besluten är aldrig mer än något telefonsamtal bort till skillnad från större verksamheter där allt måste okejas och godkännas i så många olika led. Och här träffar man samma doktor, sköterska och optiker vilket är viktigt för patienten. Den första som patienten träffar på Ögonkliniken i Kista är Katharina Kallonen i receptionen. Hon är klinikens koordinator vilket innebär att hon sköter allt det administraoptik 5-2013

15 Anders Granberg-Lejre har tillsammans med Din Syn group startat Ögonkliniken i Kista. Kliniken tog emot sina första patienter i februari. På öppningsminglet var det många nyfikna besökare som visades runt i undersökningsrummen och operationssalen. Katharina Kallonen, t.h. är koordinator på kliniken,

optik 5-2013

BRANSCHNYTT

tiva och all logistik. ”Ser till så att allt rullar och att alla har vad de behöver, hon är spindeln i nätet” som Anders beskrev hennes roll. Hon är även klinikens ansikte utåt. – Jag började min karriär som undersköterska på S:t Eriks ögonsjukhus. Jag var först där som patient, men det kändes så naturligt att vistas i den miljön att nästa gång jag kom dit var det som anställd, säger Katharina. Men till slut tröttnade Katharina på stordriften och den inflexibilitet som den innebar. När hon slutade hörde Anders hörde av sig och berättade att han hade något på gång. Någon vecka senare var hon ombord. När Katharina skrivit in patienten i systemet skickas den

vidare till Malin Wester. Hon är anställd som optiker och gör alla förundersökningar. Det är hon som tar reda på om patienten kan hjälpas och hur, med hjälp av en slutgiltig bedömning från ögonläkaren. Malin har jobbat i butik sedan år 2005, och tog examen från Karolinska Institutet år 2007. Efter tre år i butiken hop-

pade hon på magisterutbildningen och har sedan dess velat tillämpa det mer kliniskt inriktade hon lärde sig där. När möjligheten att vara med och starta upp en ny ögonklinik uppenbarade sig kunde hon inte tacka nej. – Jag var lite orolig att jag skulle sakna butiksjobbet och bågarna, men om jag inte tog den här chansen hade jag ångrat mig resten av livet. Dessutom innebär det mycket mer kliniskt arbete, vilket är jättekul, säger hon.

Malin Wester är optiker och gör alla förundersökningar på patienterna.

När Malin är klar med patienten bestäms ett datum för operation. Då träffar patienten Anders Granberg som ska utföra operationen, och hans fru Therese Granberg-Lejre som är klinikens ögonsjuksköterska. Hon specialistutbildade sig till ögonsjuksköterska efter att ha jobbat med plastikkirurgi under flera år, och har nu verkat inom ögon- och laserkirurgi i över fem år. Efter en och en halv timme är besöket, inklusive operationen, över och de allra flesta går till jobbet som vanligt dagen efter. optik 5-2013

Ögonblicket din personliga stil hamnar i någon annans fokus. ZEISS färgade glas.

// TinTed Lenses made by zeiss

Ge dina kunder ett personligt och moderiktigt uttryck med det nya sortimentet av färgade glas från ZEISS: Ę Helfärg, gradalfärg och bicolor i alla tänkbara nyanser Ę Nya absorptionsnivåer och index Ę Alla färger levereras i index 1.50, 1.60 och 1.67 www.zeiss.se/vision

I N T ERNAT I ONELLT text mic k e jar e s and

Sverige tar plats i internationella optikereliten I mitten av april hölls årets stora internationella optikermöten i Malaga i Spanien. De tre dominerande organisationerna i världen samordnade sina möten till en och samma helg. För första gången får Sverige en central roll inom världsoptometrin i och med att Optikerförbundets ordförande Paul Folkesson tar plats i i beslutande styrelsen för World Council of Optometry, WCO.

– ECOO har det senaste två åren genomgått ganska stora förändringar, säger Paul. Vi har sedan två år kontor i Bryssel och är på så sätt mycket närmare de beslutande organen i EU. Många av våra frågor kräver intensiv lobbying och då är Bryssel rätt plats att vara på om man vill påverka på en europeisk nivå. I centrum för ECOO:s arbete står frågor som handlar om optikeryrkets yrkesinnehåll, en gemensam syn på patientsäkerhet, utbildning och körkortsfrågan, hur vi ska hantera olika materialtillsatser i glasögonbågar, momsfrågan och mycket annat. Paul sitter som representant för Europa Men den kanske viktigaste frågan på en av tre mandat för ECOO:s räkjust nu handlar om fluoresceinstrips ning. Samtliga världsdelar är representesom används vid tillpassning av konrade. Styrelsen träffas minst två gånger taktlinser. årligen och arbetar däremellan genom Det finns krafter i EU som verkar för mail, telefonmöten och enskilt i projektatt fluoresceinstrips ska klassas som läform. Kontoret för WCO ligger i LonPaul Folkesson, kemedel, vilket skulle resultera i att opdon. central på den internationella are- tikerna kan få problem med att använda WCO:s verksamhetsidé är att främja sig av dessa vid exempelvis kontaktutvecklingen av optometri i världen och nan. linstillpassning. att stödja optiker i att arbeta för bra seende och – Det är en orimlig situation om det skulle bli ögonhälsa som en mänsklig rättighet genom stöd, så, säger Paul. Vi har lagt mycket krut på att förutbildning, utveckling av policies och humanihindra att så blir fallet. tär tillgänglighet. På styrelsen fördelas kommitProfessor Brian Holden berättade om Under mötet valde ECOO också en ny genetéuppdrag. Paul valdes till kommittén för ”public möjligheterna att använda modern tekralskreterare, Fabienne Eckert som efterträder Ulhealth” . nologi för att utjämna skillnader i ögonrich Adam. Redan i november förra året utnämndes Paul hälsovård mellan rika och fattiga länder. – Det här kommer att bli väldigt bra, säger Folkesson till vice president i ECCO, den euroPaul. Det är ordning och reda inom ECOO och peiska optikerorganisationen och med det som vi kommer fullt ut att kunna fokusera på de vikplattform tar han nu steget in på världsscenen. tiga frågorna. Samtidigt som WCO och ECOO höll sina kongresser hade den europeiska utbildningsorganisationen EAOO sin årliga konferens. Över 300 optiker från 40 länder deltog i mötet som innehöll en mängd vetenskapliga föredrag och workshops. Över 30 internationellt meriterade föreläsare delgav mötesdeltagarna sina erfarenheter och kunskap. Över 100 posters fanns utställda under konferensen. En av huvudtalarna var professor Brian Holden från Australien som föreläste om hur man kan använda sig av ny teknologi för att jämna ut skillnaderna i ögonhälsovärd mellan rika och fatPlenisalen var alltid välbesökt under de många och intressant föredragen. tiga länder. optik 5-2013

K använ an das m ed konta k och m tlinser akeup

Intresset stiger för SOLF-mässan Intresset för SOLF:s comebackande Optikmässa den 29 till 31 augusti ökar vecka för vecka. I mitten av maj var när 50 utställare anmälda. Återkomsten är efterlängtad och mässan, är snart fullbokad. I nummer 1 av Optik kunde vi avslöja att SOLF beslutat att väcka liv i sin optikmässa som haft paus under ett par år. Mässan kommer att hållas på Kistamässan i norra Stockholm och pågå under tre dagar. Förutom utställning av glas, bågar, mätutrustning och andra produkter kommer det att hållas workshops inom en mängd antal områden, bland annat bjuder Moderådets Lotta Ahlvar på en trendspaning. Det kan säkert vara till stor hjälp för inköpsbesluten av vinterns kollektioner. Nu börjar också detaljerna kring den traditionella mingelfesten på fredagskvällen klarna. Bland annat kommer det under festen att lottas ut ett presentkort på 15. 000 kronor som kan användas för att besöka någon av optikmässorna i Paris, Milano eller New York. Kistamässan ligger cirka 15 minuters resa med pendeltåg

från Stockholms central. Det går också att åka tunnelbana. Flygbussarna från både Bromma och Arlanda stannar dessutom vid Kistamässan. – Kommunikationerna är minst lika bra som dem som är till Stockholmsmässan, där Optikmässan tidigare hållits, säger Eva Seifter. Under Optikmässan kommer hela mässområdet ”ägas” av SOLF. Tanken är att kunna skapa en intimare stämning utan störande inslag från andra mässor. – På Älvsjömässan har vi alltid delat utställning med någon annan mässa och det blir lite splittrat. Denna gång är det bara vi och det är bra, säger Eva. Mässytan är på 1 900 kvadratmeter, vilket är lite mindre än tidigare år, men Eva Seifter säger att man kommer göra sitt bästa för att alla ska få plats. – Det blir lite mindre montrar och något mer avskalat, men det viktigaste är att leverantörerna får träffa sina kunder, säger hon. Information om hotellavtal och annan praktisk information finns på SOLF:s hemsida. Håll utkik på www.solf.nu för uppdateringar och nyheter. Besökare kan registrera sig redan nu. Mejla eva.seifter@branschkansliet.se för länk till anmälningssidan.

optik 5-2013

Ett enkelt sätt att behandla torra ögon tearsagain ögonspray lindrar torra och irriterade ögon som kan orsakas av kontaktlinser, luftkonditionering, sjukdom eller arbete framför dataskärmen. tearsagain innehåller liposomer, små fettpartiklar, som finns naturligt i tårfilmen. Spraya på stängt öga, öppna ögat och tårfilmen är stabiliserad. boka information på pharma@abigo.se beställ tearsagain på order@abigo.se

blunda och spraya Abigo Medical Ab Askim

•

031-748 49 50

•

www.abigo.se

I N S ÄN T

Är det inte läge för lite civil olydnad?

ar billig ”synundersökning” blivit ett konkurrensmedel i den optiska branschen? Det verkar så då man ofta matas i press och media med diverse lockerbjudanden och där kostnaden för denna tydligen skall vara så låg som möjligt. Ofta är arvodet dessutom villkorat av att någon produkt måste köpas för att kunna erhålla det låga priset för ”synundersökningen”. Elever på optikerskolan som efter år av studier kommer ut på arbetsmarknaden upptäcker överraskande att de faktiskt inte kan leva på sin profession. En målare som går ut sin målarutbildning och får jobb kan självklart leva på sitt arbete, men inte optikern. Jag antar att målaren inte nödvändigtvis måste sälja färgen för att få jobbet att gå ihop. Hur kan det komma sig frågar man sig? Ett medicinalyrke där nära nog alla medborgare i vårt land behöver oss och ändå går det inte att debitera rimliga arvoden. Vi kan knappast

skylla på kunden/patienten. Vilket ansvar har vi optiker för denna ”utveckling”? Så länge optikern accepterar rådande läge kommer detta att fortgå. De större kedjorna drivs av icke optiskt utbildade personer och de har givetvis ingen som helst känsla för yrket. De kan lika gärna sälja bildäck som tvål eller tandkräm. Utvecklingen med detta är inte alls till gagn för konsumenten. Det har drivit branschen till mera av ”lågpris” men vad detta innebär är ju bara att det säljs sämre produkter. Om gällande instruktion för synundersökning skall uppfyllas går det inte att utföra denna på ett korrekt sätt på några minuter. Lågprisföretagens ”synundersökningar” är enbart till för att fortast möjligt få fram en acceptabel korrektion och omedelbart därefter välja båge. Givetvis är bågen tillverkad i Kina med arbetsförhållanden som säkert skulle få Janne Josefsson på Uppdrag Granskning att gå i taket. Ingen oftalmoskopi eller tonometri utförs

sannolikt heller och i många fall har man heller inga instrument till att utföra dessa undersökningar. Skall många av landets optiker verkligen gå i ledband hos optikerföretag vars intresse enbart är business på bekostnad av seriositeten? Är det inte läge för lite civil olydnad mot

dessa aktörers sätt att bedriva optikverksamhet? Jag har under årens lopp skrivit otaliga artiklar i ämnet och inte någon gång har jag replikerats av någon ansvarig lågprisaktör. Det borde som sagt till en revolt mot detta evinnerliga tjat om ”billigt och lågpris” då alla vet att alla kan leverera ”billiga” produkter om kunden så önskar. En önskedröm vore förstås om ägarna till lågprisföretagen som aldrig ens varit i närheten av att utföra en synundersökning kunde återgå till bildäcksförsäljning m m, men det är väl bara en önskedröm.

Lars Salmonson Contacta Eyewear, Järfälla

INSPIRERANDE STIMULERANDE

INNOVATIV Följ mig

ffekten

ANNONS

Komfort och blinkaktiverad fuktteknik DAILIES® AquaComfort Plus® innehåller tre fuktgivande ämnen som tillsammans håller kontaktlinserna fräscha hela dagen och ger fördelar ifråga om komfort och tårfilmsstabilitet. Detta är av avgörande betydelse för en lyckad linsupplevelse.

ögat samt avlägsna skräp från ögats yta4. Om tårfilmen bryts ned mellan blinkningarna går dessa egenskaper förlorade, vilket leder till försämrad synkvalitet, sämre komfort samt att skräp inte avlägsnas från ögats yta.

• H PMC ger en komfortdroppseffekt vid applicering. HPMC förekommer ofta i komfortdroppar och ger, när den tillsätts vätskan i blisterförpackningen, en extra dämpande effekt vid användning1,2. • PEG är ett hydrofilt vätmedel som diffunderar in i kontaktlinsmatrisen. Om linsmaterialet innehåller PVA fungerar PEG som bindemedel för förbättrad komfort. • P VA är en beståndsdel i materialet Nelfilcon A och frigörs från kontaktlinserna i samband med ögats naturliga blinkrörelser och smörjer ögat kontinuerligt under dagen – upp till 14 000 gånger per dag. En kombination av de här tre vätmedlen resulterar i en överlägsen tårfilmsstabilitet3. Varför är det viktigt med tårfilmsstabilitet? Tårfilmens funktion är att ge en jämn, refraktiv yta över hornhinnan, att smörja

Icke-invasiv tårfilmsstabilitet före linsen (sekunder)

20s.

18.3

I en klinisk studie på kontaktlinsbärare som upplevde ögonbesvär vid pollenallergi, rapporterade de som bar DAILIES® AquaComfort Plus® kontaktlinser färre fall av sveda, rödögdhet och rinnande ögon än de som bar sina vanliga kontaktlinser5. Som optiker bör vi fråga ut våra kontaktlinsbärare om deras hälsa och allergier – mer än 30% av befolkningen påverkas av ögonallergier. Och ögonallergierna gör att de upplever en högre grad av obehag när de bär kontaktlinser vilket är den drivande faktorn till varför de slutar bära kontaktlinser6. Det kan vara frestande att tro att pollenallergi bara påverkar folk under sommarmånaderna då hösnuvan härjar som värst, men olika växter släpper ut pollen under olika perioder – från våren till hösten. Andra vanliga allergener är damm och mjäll från husdjur. Beroende på vad din kund är allergisk mot kan hans eller hennes säsong alltså infalla när som helst under året.

17.2 15s.

16.3

14.4 14.1

13.4

13.1

15.5 13.4

30% 70%

28% 72%

DAILIES® AquaComfort Plus® Focus® DAILIES® All Day ComfortTM

Genom att ge alla kontaktlinsbärare bästa möjliga kontaktlinsupplevelse från första tillpassningen och fram till slutet av dagen minskar risken för att de ska sluta bära kontaktlinser. Obehag är ett stort bekymmer för kontaktlinsbärare3. Tillpassning av en kontaktlins med tre fuktgivande ämnen, blinkaktiverad fuktfrisättning och överlägsen tårfilmsstabilitet under en 16-timmarsdag är ett sätt att tag i dessa frågor.

Blinkaktiverad fuktteknik för en bekväm kontaktlinsupplevelse genom: • Blinkaktiverad fuktteknik för en bekväm kontaktlinsupplevelse • Minskad förekomst av ögonbesvär vid pollenallergi jämfört med bärarens vanliga kontaktlinser6

5s.

8h.

12h.

16h.

Tid sedan senaste isättning (timmar) Focus® DAILIES® All Day ComfortTM – blink activated moisture release

Komfort vid dagens slut*# n=59 p=0,005

• Överlägsen tårfilmsstabilitet3

12.4 11.5

10s.

0s.

Preferens totalt*# n=59 p=0,007

DAILIES® AquaComfort Plus® ger:

15.4

Signifikant preferens bland kontaktlinsbärare för DAILIES® AquaComfort Plus®, särskilt i slutet av dagen.7

1 DAY ACUVUE® MOIST® – embedded moisturising agent

Soflens® – moisturiser added to saline solution

DAILIES® AquaComfort Plus® – enhanced timed moisture release through blink activation

Kliniskt har DAILIES® AquaComfort Plus® en liknande tillpassning7 som All Day Comfort, så det kunde inte vara enklare att förbättra upplevelsen för dina kontaktlinsbärare!

Referenser: 1. Alcon data on file 2010. Bland marknadsledande endagslinser. 2. Alcon data on file 2010. I en randomiserad, klinisk studie med parallella grupper bestående av 291 nya kontaktlinsbärare på 26 platser; signifikans påvisad vid 0,05-nivån. 3. Wolffsohn J, Hunt O, Chowdhury A (2010) Objective performance of ‘comfort enhanced’ daily disposable soft contact lenses. 4. The Eye in Contact Lens Wear 2nd Edition Larke JR 1997 Butterworth-Heineman Oxford. 5. Steigmeier MJ Fahmy M, Thomas M Beating back SAC Optometric Management 2008;43(9):84-85. 6. Lemp M Contact lenses and allergy Current Opinion in Allergy and Immunology 2008;8:457-460. 7. Alcon data on file 2007. * av de användare som hade en preferens. # Statistisk skillnad. © 2013 Novartis AG. DAILIES AquaComfort Plus, logotypen DAILIES AquaComfort Plus, Focus DAILIES All Day Comfort, logotypen CIBA VISION samt Alcon-logotypen är varumärken som tillhör Novartis AG. CIBA VISION® är nu en del av Alcon, som är en division inom Novartis AG. 2013-048-16606

BRANSCHNYTT

Stabilt första kvartal i optikbranschen Försäljningen inom optikbranschen är stabil. Jämfört med många andra sällanköpsbranscher klarar sig optikerna relativt bra och undviker än så länge några djupa nedgångar. Totalt sett var försäljningen i mars 2013 bara något lägre än samma månad föregående år. – En förklaring till nedgången kan vara att påsken inföll under mars i år, säger Lennart Uhlmann, SOLF:s ordförande. Flera av kedjorna har också drivit ganska omfattande kampanjer med rabatter av olika slag vilket påverkar omsättningen. Det mest utmärkande för mars månad är annars att det är då försäljningen av solglasögon ökar markant. 25 000 par solglas såldes under månaden, vilket är ungefär i samma nivå som förra året, men betydligt fler än under februari. – Det är så det brukar se ut, säger Lennart Uhlmann. Under april och maj kommer det att öka ännu mer. Det ska bli intressant att se hur de månaderna kommer att vara i förhållande till 2012. När nu statistiken för mars är redovisad kan man sammanfatta det första kvartalet med att försäljningen är stabil. Inga kraftiga uppgång-

Kristina projektleder kontaktlinskongress Sveriges kontaktlinsförening har inför Kontaktlinskongressen 2013 anlitat Kristina Gudmundson till att projektleda kongressen som i år äger rum den 11–13 oktober på Best Western Arken i Göteborg. Har du inte redan fått en inbjudan så kontakta Kristina på kristina@bedt.se, så sänder hon en till dig. Rättelse Ingvill Houmb-Sjölin tillträder som Managing Director Nordic för Silhouette den 1 augusti 2013 och inget annat.

Försäljningen av solglasögon ökade markant i mars, en väntad utveckling. ar men heller inga djupa fall, som man ser i andra sällanköpsbranscher. Försäljningsmätningarna görs på uppdrag av branschorganisationen Optikbranschen av undersökningsföretaget GfK som samlar in statistik från kedjor, inköpsgrupper, internethandlare, och fristående butiker i optikbranschen.

GfK:s trendrapport mäter den faktiska försäljningen från återförsäljare tills slutkonsument på panelmarknaden i Sverige. Panelmarknaden för optiker motsvarar cirka 900 butiker och täcker de kedjor, grupperingar och kanaler som är av betydelse för optikmarknaden. Statistikinhämtningen har pågått i tre år.

Kalendarium 2013 6–9 juni

BCLA Conference, Manchester, Storbritannien. www.bcla.org.uk

12 juni

Kvalitetsseminarium, Stockholm. www.optikerforbundet.se

25 juni

Sista dag att nominera Årets Butik. www.optikbranschen.se

29–31 aug SOLFs Optikmässa, Kistamässan Stockholm 4 sep

Diagnostisk optometri HT2013 30 hp, Stockholm + distans

4 sep

Magister i Klinisk Optometri, Stockholm

11–13 okt Kontaktlinskongressen, Göteborg. www.sklf.se

1 nov

MSc i Klinisk Optometri 2013, Skandinavisk kurs för PCO, US, Malmö och Philadephia, USA

Har du ett evenemang på gång? Eller känner du till någon annan som har det? Tipsa gärna Optik om kommande händelser! optik@ radicalpr.se utses av

tidning

ARETS en optik

OPTIK B UTIK 2013

utses av

Sista dag för nominer ingar: 25 juni!

optik 5-2013

tidning

en optik

Framgång med nöjda ACUVUE® kontaktlinsbärare 9 av 10 kunder är nöjda med ACUVUE® kontaktlinser1

Viktigt med nöjda kunder

• För var fjärde ny kontaktlinsbärare i Sverige slutar en att använda linser varje år – oftast under de första månaderna efter nytillpassningen.2

ACUVUE® kontaktlinsbärare är nöjda kunder

• Som optiker kan du hjälpa till att göra dina kunder nöjda redan vid nytillpassningen genom att rekommendera ACUVUE® kontaktlinser.

• 9 av 10 ACUVUE

kontaktlinsbärare är nöjda

med sina linser.1

• Nöjda kunder minskar risken för drop-outs. Nöjda kunder är trogna kunder

• ACUVUE

ger inte bara nöjda kunder, utan även trogna kunder, varav de flesta fortsätter med ACUVUE® kontaktlinser och återvänder till samma butik för att köpa mer.1

Nöjda ACUVUE® kontaktlinsbärare ger framgång På Johnson & Johnson Vision Care strävar vi efter att ta fram unika och innovativa teknologier som stödjer ett hälsosamt kontaktlinsbärande, ger enastående komfort, bättre syn och enkel hantering. Det hjälper Også for dig att få nöjda kunder skjeve – nyckeln till din hornhinner framgång. NO

Også for

bygningsfejl SE

• De främsta anledningarna till drop-outs är

obehag, torra ögon och besvärlig hantering.3 Problem som enkelt går att undvika genom att rekommendera kontaktlinser av bättre kvalitet.

Även för

astigmatiker

1. Independent market research survey, 2012, 14 markets across Europe and Russia via online questionnaire with ACUVUE® wearers from each market, data on file; Current ACUVUE® Brand Contact Lenses wearers n=2762, data on file. 93% satisfied with their lenses overall and 85% usually return to the same practice. 2. Internal Analysis using data from independent market research survey, 2012, via online questionnaire. Study with a representative sample of the Swedish population aged 15-39. JJVC data on file. 3. Ruston D et al. Contemporary insights to increase contact lens penetration. BCLA poster presentation 2012; U&A Survey, January to August 2011, 9 markets via online questionnaire with 16-54 year old contact lens wearers, considerers and drop-outs (n=5,078) in UK, France, Germany, Italy, Spain, Sweden, Poland, Russia & Saudi Arabia. ACUVUE®, INNOVATION FOR HEALTHY VISION™, ACUVUE® OASYS®, 1-DAY ACUVUE® MOIST®, 1-DAY ACUVUE® TruEye®, LACREON® och HYDRACLEAR® är registrerade varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. © JJVC 2013

BRANSCHPLOCK REDAK TÖR MIC K E JAR E S AND, o pti k @ ra d i ca l p r.s e • I LLUST RAT I O N E R A N N A Ö D LUN D

Dags att planera in höstens Parisresa 26-29 september slår Silmo upp portarna till den traditionel-

la höstmässan i Paris. Mässan äger rum på 80 000 m2 i två hallar på mässområdet Paris-Nord Villepinte, mellan centrala Paris och Charles-de-Gaulle flygplats. 950 utställare från hela världen, med 1 350 varumärken, visar de senaste kollektionerna och varumärkena på mässan. Ny design och innovationer uppmärksammas på mässans Trend Forum. Som vanligt kommer det också att delas ut ett antal Silmo d’or (Silmo guld), den kanske mest prestigefyllda utmärkelsen inom den internationella optikbranschen. 34 696 personer besökte mässan 2012: 54 procent från andra länder än Frankrike, varav 70 procent var beslutsfattare vad gäller produktinköp och upphandlingar. Enligt uppgifter från arrangören kommer 82 procent av besökarna att återbesöka mässan i år.

Silmo, en plats för många möten, mode och affärer.

Förutom utställning av bågar och glas kommer det också hållas en mängd workshops och seminarier för ökade yrkeskunskaper, bland annat vetenskapliga symposier inom Silmo Academy, tekniska workshops, Lab Tech och varuexponerings workshop. Mässområdet i Paris Nord Villepinte är lättillgängligt med bland annat informationsdiskar på stationer och f lygplatser, gratis busstransfer varje dag kl. 8 .00 till 19.00 (CDG flygplats-Paris Nord Villepinte och Porte MaillotParis Nord Villepinte). Mer information finns på www.silmoparis.com.

Optikmannen! en serie för optik av JONAS UPPHAGEN

optik 5-2013

Filmglamour bakom nya modeller Danska glasögondesignern Ørgreen hämtar

inspiration från filmens värld när deras nya bågmodeller lanseras. Bågarna är i titan och finns tillgängliga sedan början av maj. Brigitte Bardot, stor fransk filmstjärna på 60och 70-talet har fått stå som stilmodell för bågen med just namnet Bardot. Ørgreen säger sig ha försökt återskapa Brigitte Bardots nonchalanta stil och sköna attityd som ”beachgirl” på den

franska Rivieran. Inte riktigt i linje med dagens värderingar, men kanske lockande för en och annan. För männen har man valt en mer teknisk inspirationskälla, James Bonds finurlige tekniknörd, Q. Vem vet, kanske det döljer sig mer än ett par glasögon i bågarna. Tryck på rätt knapp och du har en fallskärm, kortvågsradio eller ett snabbskjutande automatgevär i dina händer.

Centrumchef tog pengarna Före detta chefen för köpcentru-

Två nya Synsambutiker Karlskrona och Hornstull på Södermalm i Stockholm har begåvats med varsin ny Synsambutik.

Butiken vid Hornstull ligger i den alldeles nyöppnade gallerian som byggt i anslutning till tunnelbanestationen. – Med vår nya butik i Hornstull stärker vi vår position på Söder. Äntligen kan ännu fler Hornstullsbor ta del av vårt breda utbud, säger Maria Broberg Jonsson, etableringschef på Synsam. Butiken i Karlskrona är också belägen i en galleria, den centralt placerade Kronan. Den nya butiken har en yta på 150 kvadratmeter med två synundersökningsrum. I sortimentet finns kända märken som Synsam är ensamma om – till exempel Efva Attling, Ralph Lauren, Dolce & Gabbana och Cheap Monday – och är specialanpassat för Karlskronas invånare. – Vi har vi tagit in flera märken som vi tror passar Karlskronaborna perfekt, exempelvis Tom Ford, Oakley och Silhouette, säger Jessica Holst, produktchef Synsam. Synsam har expanderat med flera nya butiker under senaste halvåret. optik 5-2013

met Allum utanför Göteborg åtalas för att ha förskingrat närmare två miljoner kronor ur centrumets kassa. I Allum köpcentrum har både Specsavers och Synsam butiker. Förskingringen upptäcktes 2011 och chefen avskedades och polisanmäldes. Nu åtalas han för grov trolöshet mot huvudman vid Göteborgs tingsrätt. Bland lät den före detta chefen centrumet betala renoveringen av sin villa för över 200 000 kronor. Enligt polisförhören hävdar den förre chefen att han inte hade brist på pengar utan agerade på möjligheter som dök upp. – Det var ren dumhet, säger han.

BRANSCHPLOCK REDA K TÖR MIC K E JAR E S AND, o pti k @ ra d i ca l p r.s e • I LLUST RAT I O N E R A N N A Ö D LUN D

Specsavers på synundersökningsturné Om inte berget kommer till Mu-

hammed får Muhammed komma till berget. Specsavers har tagit del av en undersökning som visar att cirka 65 procent av befolkningen skulle behöva någon form av synkorrigering. Men så många besök har ju inte optikerna. Så nu har Specsavers gett sig ut på en riksomfattande turné för att hitta alla dem som borde undersöka sina ögon men av någon anledning inte har gjort det. – Att göra ett syntest på vår På Stanturné är gratis och tar knappt två minuter. Den som vill kan också få sina befintliga glasögon kollade för att se om styrkan är den rätta, säger Claudia Nilsson, PR-chef på Specsavers. Två team jobbar parallellt och sammanlagt kommer det att genomföras 160 erbjudande om syntester i 75 städer. Turnén startade i april och kommer att pågå hela våren, sommaren och hösten.

Tack för en bra utbildning Tack vill jag säga till en berikande erfarenhet angående er utmärkta utbildning på S:t Eriks Optikerutbildning vilken jag har haft förmånen att ta del av. Jag har lärt mig åtskilligt, känt mig stark i min profession och fått nya tankar och verktyg inom mitt ämnesområde. Tack! Aziz Fezolhbegi Diagnostisk Optometri

Givetvis ligger det ett marknadsföringstänk bakom turnén. – På Stan-turnén är ett fantastiskt sätt att möta konsumenterna i nya miljöer och vi tror att det är ett bra komplement till vår traditionella marknadsföring, säger Claudia Nilsson.

Surfplattan bäst på nätet Smarta mobiltelefoner är än så länge inte något alterna-

tiv för konsumenter som handlar på nätet. Enligt en internationell undersökning som presenteras i tidningen Market är det betydligt fler konsumenter som använder surfplattan för sina inköp. Undersökningen bygger på statistik från mer än 150 miljarder besök på över 1 500 sajter i USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Japan och Kina under januari 2012 till februari 2013. Resultaten visar att konsumenternas användning av surfplattor till stor del är lik den av en pc, via plattan jämför man produkter och genomför köp. Smartphones används i större utsträckning för snabba kontroller av priser eller var butiker ligger. Konsumenterna besöker samtidigt 70 procent fler sajter via en platta jämfört med en smartphone, skriver tidningen Market.

Synsam i topp i kundbemötande Synsam hamnar i topp av optikkedjorna när analysföretaget Daymaker undersökt kundbemötandet i 93 butikskedjor i Sverige och som presenteras i tidningen Market. Synsam skuggas av Synologen, som dock tappar mark jämfört med föregående års mätning. Specsavers är den stora raketen som förbättrar sin rankning med 22 procent. Av 93 undersökta kedjor delar Synsam femteplatsen med Po-

larn O. Pyret. Undersökningen har genomförts varje år sedan 2009 av Daymaker via så kalld mystery shopping. Årets undersökning genomfördes sen höst 2012 och omfattar sammanlagt 93 butikskedjor fördelade på 15 olika branscher i den svenska detaljhandeln. Daymakers observatör har utifrån fördefinierade frågor och svarsalternativ rapporterat sin upplevelse av kundbemötandet

i ett score card och i fritextsvar. Varje butikskedja har fått fem besök. Svaren är angivna i procent av maxpoäng, det vill säga högsta möjliga måluppfyllelse. Så här hamnade optikerked-

jorna som omfattades av undersökningen: Synsam 79 procent (5:e plats) Synologen 76 procent (12) Specsavers 72 procent (17) Synoptik 63 procent (50) Klarsynt 56 procent (67) optik 5-2013

PERFEKTA FÖR VARANDRA 1,2,3**

Upptäck hur den innovativa yttekniken hos ® AIRDiscover OPTIX® how kontaktlinser och OPTI-FREE the innovative surface technologies of ® ® desinficerande allt-i-ett-linsvätska ® PureMoist AIR OPTIX AQUA contact lenses and OPTI-FREE PureMoist ® 1,2,3** fungerar perfekt tillsammans Multi-Purpose Disinfecting Solution work perfectly together1,2,3** *AIR OPTIX® AQUA och AIR OPTIX® AQUA MULTIFOCAL Dk/t=138 vid -3,00 D. AIR OPTIX® NIGHT & DAY® AQUA Dk/t=175 vid -3,00D. AIR OPTIX® for ASTIGMATISM Dk/t=108 vid -3,00D. Andra faktorer kan påverka ögonhälsan. **Alcon, data on file. Referenser: 1. Data on file, Alcon Research Ltd, 2011. 2. Lally J, Ketelson H, Borazjani R, et al. A new lens care solution provides moisture and comfort with today’s CLs. Optician 4/1/2011, Vol 241 nr 6296, 42-46. 3. Garofalo R, Lemp J. Clinical trial experience with OPTI-FREE ® PureMoist® MPDS. Contact Lens Spectrum Special Edition; september 2011 : 44-48. © 2012 Novartis 2012-008-11426

CV/HW/AIRG/SA/130220/SE 91013215

KRÖNIKA TEXT ulrika birkeldh

Vikten av att vara påläst

ust nu är jag inne i en skrivperiod i jobbet och störst fokus ligger på torr AMD och makulapigment. Det är ett oerhört spännande ämne, som jag bara vill lära mig mer och mer om. Det är fortfarande mycket som är oklart kring utvecklingen av AMD och det behövs ytterligare forskning om makulapigmentets roll på synfunktionen. Det finns flera studier som visar att kosttillskott som innehåller vissa antioxidanter kan öka densiteten av viktigt pigment i fovea. Kosttillskott är något som tycks kunna väcka starka reaktioner hos många, både optiker och läkare. Jag tror att det i många fall bottnar i att man är lite dåligt uppdaterad och egentligen inte särskilt insatt i ämnet. Innan jag började läsa in mig på ämnet ordentligt så hade jag själv en negativ bild av ”ögonkosttillskott” och tänkte att alla dessa preparat med blåbär bara var något oseriöst som man sålde till stackars desperata AMD patienter. En ögonsjuksköterska på Sankt Eriks sa nyligen till mig att hon alltid tyckt varit svårt att jobba med patienter med torr AMD. Det är en patientgrupp som fått veta att det inte finns något hopp och att det bara går åt ett håll. Dessa patienter brukar helt enkelt ha svårt att acceptera sin situation och ringer ofta till mottagningen för att få komma på extra undersökningar.

Ögonsjuksköterskan jobbar numera på mottagningen för främre segment och där är patienterna i regel klart mer hoppfulla. I och med att patienter med torr AMD känner en hopplöshet kring sin diagnos så är min erfarenhet hittills att det inte är svårt att rekrytera dessa till en studie där kosttillskott utvärderas. I princip alla tillfrågade har sagt att de vill göra allt de kan för att försöka bromsa förändringarna och att börja äta en kapsel om dagen med antioxidanter upplevs som att de faktiskt behandlar sin sjukdom. Jag har följt ett antal patienter med torr AMD regelbundet sedan början av förra året för att utvärdera deras syn, både subjektivt och objektivt, efter att ha ätit ”ögonkosttillskott”. Det är en studie som sträcker sig över lång tid och det är i nuläget för tidigt att dra några slutsatser. En av patienterna som jag träffat i ett år berättade för mig förra veckan att hon nyligen hade blivit kallad till sin årliga undersökning på ögonmottagningen i sin stad. Där hade både sköterskan och läkaren konstaterat att hon såg bättre än för ett år sedan, vilket är något som hon själv upplever. Då berättade hon glatt för läkaren om studien som hon är med i och att det kanske var antioxidanternas förtjänst att hon numera med samma korrektion ser något bättre när hon ska läsa. Då hade

läkaren bestämt sagt att det där med blåbär är inget att tro på och att det inte finns några färska studier som tyder på att det skulle ha någon effekt överhuvudtaget. Sedan tog han bort henne från kallelselistan och nu får hon ringa själv om hon vill ha en undersökning. Självklart har läkaren rätt till att vara skeptisk mot kosttillskott, men jag undrar om han ens har läst några publicerade artiklar om ämnet som är skrivna de senaste åren när han dömer ut detta på en gång. Många optiker säljer dessa preparat av lite olika märken, men vet sällan hur man ska sälja in dessa till kunden och istället står bara askarna på hyllan och samlar damm. Läs vetenskapliga artiklar i ämnet och försök bilda dig en egen uppfattning är mitt råd. Patienter med torr AMD är som sagt en tacksam patientgrupp som tar emot alla råd de kan få. Ulrika Birkeldh arbetar vid Sankt Eriks akutmottagning och forskar vid Karolinska Institutet.

optik 5-2013

VETENSKAP

Hornhinnan får inte glömmas bort

Catarina Ericson är OPTIK:s vetenskapsredaktör. Hon är MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. Catarina driver egen synklinik, sitter i Optikerförbundets styrelse och har hand om SOFEP-utbildningarna som förbundet erbjuder.

ycket av tankarna på vårt yrkes utveckling ligger i att bedöma papill, macula, och övriga delar av ögonbotten. Men för det får man inte glömma resten av ögat, allt måste fungera bra för en tillfredställande syn. Om inte hornhinnan fungerar som den ska blir inte synen bra, även om näthinnan är frisk. Artiklarna i detta nummer handlar därför om hornhinnan. Vad kan göras för patienter med keratokonus, det är en fallbeskrivning från Salus Universitys Master program. Här följs ett fall som använt klacklinser som sedan blir omtillpassad med sclerallinser. Den andra artikeln handlar om Crosslinking, men i detta fall inte på keratokonus utan som ett alternativ för behandling av bakteriella keratiter. Det är kanske inte keratiter vi tänker på i första hand när Crosslinking är på tal. Därför är detta arbete riktigt spännande för att få kunskap om en ny behandlingsmetod. Utvecklingen av den får vi följa i framtiden. Keratiter är som tur är inte så vanligt att se om linserna som används är rätt tillpassade. Men det är inte omöjligt att de kommer öka då kontaktlinser ibland börjar användas av personer utan att en tillpassning är gjord. Att patienter med hög astigmatism kommer till optikern är vanligare. Då gäller det att veta om det finns en sjuklig orsak till denna. Att tillpassa linser som klacklinser, stabil – och scleral linser är ett alter-

nativ. Men vi ska också i rätt tid kunna remitera när det är dags att eventuellt utföra en Crosslinking- eller annan åtgärd. Synskärpan kan vara bra i ett tidigt stadium av keratokonus. Om inte hornhinnan är ordentligt undersökt, vet du inte om keratokonus finns. I en ögonhälsoundersökning måste alltså även hornhinnan och ögats övriga delar undersökas. Att endast se på ögonbotten, synfält och synskärpa för att bedöma ögat som friskt är inte överrensstämmande med vetenskap och beprövad erfarenhet, som vi arbetar efter. Det gäller att följa med i utvecklingen och optikerns befogenheter kommer att öka. Tänk efter: söker du alltid efter kärlnybildning i iris hos en diabetespatient? Det ska göras, det är en av orsakerna till sekundärt glaucom hos diabetiker, mer om detta i kommande nummer av tidningen. Ett bra sätt att öka på kunskaperna inom ögonhälsoundersökningar att gå en av vidareutbildningarna, Mastern vid Salus University ansökan är fortfarande öppen för start i höst. Magisterutbildningen vid KI sista ansökningsdag 15 april och Diagnostisk Optometri vid KI sista anmälan 1 juni. Efter det har du möjlighet att utföra ögonhälsoundersökningar, det vill säga undersöka ögats olika delar. Ha en skön läsning i en värmande vårsol. Catarina Ericson

Vetenskap i detta nummer: Keratokonus med akut hydrops

sidan 30

Keratitbehandling, antibiotika versus corneal collagen crosslinking (CXL) genom riboflavin och UVA

sidan 34

optik 5-2012 optik 5-2013

VETENSKAP AV ANITA ROBERTSON

Redaktörens kommentar: Läs tabell 1 ordentligt, där finns alla olika linser som har tillpassats och synskärpor under åren. Det visar på utvecklingen av keratokonus. Diskussionen ger en bra inblick i vad keratokonus är men också hur kunskapen om sjukdomen har ökat. Diskussionen om fynden ger bra inblick i tanken vid val av lins och de symtom som har uppstått.

Keratokonus med akut hydrops ABSTRAKT Manlig patient med keratokonus med akut hydrops på HÖ i september 2003. Han använde klack-linser på HÖ och VÄ. I april 2004 re-tillpassades sklerala, rigida, gaspermeabla (RGP) linser på HÖ och VÄ. I november 2007 fick patietnen akut hydrops på VÄ. I juni 2008 gjordes en djup, anterior, lamellär keratoplastik (DALK) på HÖ. 2009 gjordes en DALK på VÄ. Idag bär han corneala, stabila RGP-linser. Historik En manlig patient, född 1970, fick diagnosen keratokonus 1996. I september 2003 kom han på ett akutbesök till kontaktlinsmottagningen på S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm. Han var bekymrad för sitt högra öga. Klacklinsen han bar hade besvärat honom en tid. Den skavde och ville ramla ut och han kunde inte använda den mer än ett par timmar per dag. Förutom det hade han inga särskilda problem. Nu såg han plötsligt alldeles suddigt med HÖ öga så han bar endast klacklinsen på vänster öga. Höger öga var rött och han hade ont, var ljuskänslig och ögat tårades. Patienten hade inte haft några problem med ögonen tidigare, inte heller skador eller infektioner och han var för övrigt frisk. Han hade inga kända allergier och han hade inte varit hos en allmänläkare på många år. Han tog inga mediciner. Han rökte inte och använde inga droger. Det fanns ingen historik av allmänna sjukdomar eller ögonsjukdomar i hans familj och han tror inte att någon annan i hans familj har fått diagnosen keratokonus.

Undersökning av det främre segmented Spaltlampeundersökning i september 2003 visade akut hydrops på HÖ öga. Bulben och conjunctiva på HÖ såg röda ut, grad 3 CCLRU. Cornea hade en central nedåt/utåt decentrerad opacitet med cirka 7 mm diameter, blåsor i stromat och veck i Descemet´s membran. Ingen färgtagning med fluorescein noteras. Patienten var ljuskänslig och hade kraftigt tårflöde. Cornea i VÄ öga hade några centrala corneala striae men inga opaciteter. Fluoresceininfärning visar staining centralt på cornea förmodligen orsakade av den centrala, tjocka delen på den hydrogela klacklinsen patienten burit. Ingen neovascularisation noteras på HÖ eller VÄ öga. Bulben och conjunctiva på VÄ öga var bleka. Irisfärgen var blågrön och lika på HÖ och VÄ. Kristallina linsen, vitreus och främre kammaren såg klara ut utan tecken på ljusväg i HÖ eller VÄ öga. Kontaktlinskontroll Anteckningar i patientens journal avslöjar att man vid en kontaktlinskontroll i maj 2003 beställde en ny, 0,1 mm flatare klacklins till HÖ öga eftersom den klacklins patienten bar satt för hårt och rörde sig för lite. Patienten sa att han stördes av den högra kontaktlinsen och bara kunde bära den ett par timmar per dag. Den vänstra klacklinsen var bra, så en ny lins beställdes till VÄ öga med samma parametrar som föregående lins. Kontaktlinserna användes för dagbruk. Patienten kom till kliniken på regelbundna kontaklinskontroller varje halvår (figur 1). Stenopeiskt hål gav ingen förbättrad visus med de sklerala linserna vid kontroll 2004. De stabila, sklerala kontaktlinserna hade

Figur1. Skiss på en klacklins i genomskärning.

limbal och corneal clearence på HÖ och VÄ öga. Linserna var rena och centrerade adekvat utan white-out under den haptiska bärzonen (figurer 2,3,4,5). En liten corneal opacitet ses på HÖ (figur 2) men man kan inte se de kvarstående vecken i DM på den här bilden. Opaciteter i VÄ cornea kan ses framför pupillen under den sklerala linsen (figur 3). Andra relevanta undersökningar Orbscanmätningar från 2008 visar tunn, central cornea med irreguljär topografi och med normal cornealdiameter på HÖ och VÄ öga. Främre kammaren var relativt djup på HÖ och VÄ med öppna kammarvinklar kontrollerade enligt van Herrick, 2004 (tabell 3).

På HÖ 2004 noteras IOP 25 mm Hg med Goldman; resultaten påverkas av det varierande corneala ödemet efter hydrops i september 2003. IOP på VÄ 2007; 13 mm Hg med Goldman. Båda mätningarna gjordes av en sköterska på kliniken. Rapporter från ögonläkare Ögonläkare diagnosticerade akut hydrops på HÖ 2003 och på VÄ 2007. Patienten går på optik 5-2013

31 Tabell 1 visar korrigerad visus med glas och kontaktlinser på HÖ och VÄ öga. Okorrigerad visus hade ej uppmätts på HÖ och VÄ. Patienten fortsatte att bära klacklinsen på VÄ öga och hade ingen korrektion på HÖ öga förrän jag tillpassade sklerala linser i april 2004.

regelbundna kontroller hos ögonläkare på S:t Eriks Ögonsjukhus. DISKUSSION Keratoconus är en relativt vanlig cornealsjukdom med okänd etiologi med en estimerad prevalens på 53/100.000 (RomeroJiménez et al. 2010). Sjukdomer drabbar alla raser och båda könen lika (Krachmer et al.1984). Patologin involverar det corneala epitelet, främre basalmembranet och stromat. Epitelets basalmembran kan bli tjockare, centrala, främre gränsmembranet kan bli tunnare eller gå förlorat. I en histopatologisk undersökning på ögon med keratokonus från University of Houston College of Optometry i Texas fann man ett ökat antal celler och avlagringar i vävnaden i de främre delarna av stromat. Denna undersökning visade också uttunning av både centrala och perifera cornea (Matthew et al. 2011). Cornealtjockleken varierar mellan individer och normal, central cornealtjocklek i friska ögon är i genomsnitt 540 µm och tjockare utåt periferin (Kanski, 2011). Keratokonus debuterar vanligtvis i tonåren och progredierar till 30- eller 40-årsåldern. Uttunning av centrala och paracentrala cornea och förskjutning utåt/nedåt av apex följt av oregelbunden astigmatism är de första tecknen på keratokonus. Keratometri visar kupigare och alltmer oregelbundna cornealradier. Cornealtopografi är den bästa metoden för att upptäcka tidig keratokonus (Kanski, 2011). Genetiska, biomekaniska och biokemiska orsaker kan spela en roll vid keratokonus (Romero-Jiménez et al. 2010). Hereditet har fastställts för 6–10 % av patienter med keratokonus (Hutchings et al, 2005). Abnoroptik 5-2013

Figur 2. HÖ med skleral lins.

Figur 3. VÄ med skeral lins. FOTON; MAUD LEINDAHL, S: T ERIK S ÖGONSJUKHUS, 2006

Figur 4. Skleral lins i profil på HÖ.

Figur 5. Skleral lins i profil på VÄ. FOTO: MAUD LEINDAHL, S: T ERIK S ÖGONSJUKHUS, 2006

Tabell 3 visar corneal diameter, central cornealtjocklek, corneala styrkor, kammarvinklar och främre kammarens djup på HÖ och VÄ öga.

VETENSKAP

mal gnuggning av ögonen kan också relateras till keratokonus (McMonnies, 2007) och corneala ärrbildningar kan förekomma innan man har börjat bära kontaktlinser hos patienter med en kronisk vana att gnugga ögonen. Gnuggning av ögonen kan leda till en ökning av corneas temperatur, uttunning av epitelet och en ökad koncentration av inflammatoriska celler i tårfilmen såväl som tillfälligt förhöjt IOP eller andra mekaniska trauma (McMonnies 2010). Keratokonus har historiskt beskrivits som en icke-inflammatorisk, corneal sjukdom (Hutchings et al. 2005) (Espandar et al. 2010)(Rabei et al 2012) men senare undersökningar antyder att inflammatoriska ämnen i tårfilmen i ögon med keratokonus spelar en roll i sjukdomsbilden (Pannebaker et al, 2010). Keratokonus kan associeras till systemiska sjukdomar som Down’s, Turner’s, Ehler Danlos’ och Marfan’s syndrom och till atopiska sjukdomar, osteogenesis imperfecta och mental retardation. Associationer till andra ögonsjukdomar inkluderar vernal conjunctivit, blå sclera, aniridi, ectopia lentis och Leber congenital amauros. Keratokonus tros kunna uppkomma sekundärt till kronisk gnuggning av ögonen vid vernal keratoconjunctivit och vid atopisk keratoconjunctivit. Keratokonus är ovanligt vid retinitis pigmentosa (Kanski, 2011). Vid tidig keratokonus kan synfelet korrigeras med glasögon eller mjuka kontaktlinser. Graderad med keratometri är ett tidigt stadie <48D/7,0 mm,(Kanksi, 2001). Moderat keratokonus kräver korrektion med stabila corneala eller sclerala kontaktlinser för att korrigera den oregelbundna astigmatismen. Moderat keratokonus bedöms ligga mellan 48D/7mm och 54D/6,25 mm (Kanksi, 2011). Framskriden keratokonus kan kräva keratoplastik (Romero-Jiménez et al. 2010). Keratometervärden för framskridna stadier ligger på >54D/6,25 mm (Kanski, 2011). Trots att utvecklingen av kontaktlinsers design och material har ökat antalet patienter med keratokonus som kan bära kontaktlinser är den främsta orsaken till keratoplastik att bäraren inte kan tolerera kontaktlinser eller att visus inte är bra nog med kontaktlinser trots att de är väl tillpassade (Kanski, 2011) (Lim et al, 2002). Corneal collagen cross-linking med riboflavin A och UVA-strålning kan stabilisera keratokonus (Wollensak et al 2003).

I moderata stadier av keratokonus kan corneala RGP linser, piggyback linser eller specialdesignade kontaktlinser tillpassas. I framskriden keratokonus eller post hydrops, där cornealytan är för oregelbunden för att få en acceptabel passform och komfort med corneala kontaktlinser kan sklerala linser vara ett bättre alternativ. Collaborate Longitudinal Evaluation of Keratoconus (CLEK) studien undersökte corneal ärrbildning, corneal kurvatur, visus och livskvalitet hos patienter med keratokonus och kontaktlinser (Szczotka, 2001). Ett resultat av undersökningen var att, av 1 209 patienter med moderat till framskriden keratokonus, bar 65 % av patienterna i undersökningen corneala RGP-linser och 75 % av dem rapporterade att deras kontaktlinser var komfortabla trots att majoriteten av linserna (88 %) var tillpassade med central anliggning. 53 % hade corneala ärrbildningar på ett eller båda ögonen. Undersökningen visade att corneala ärr var associerade med nedsatt kontrastkänslighet. Faktorer som kan öka oddsen för corneal ärrbildning är kontaktlinsbruk, Fleischer´s ring, kupigare cornealradier och ökad ålder. Andra riskfaktorer för corneal ärrbildning kan vara infärgning av cornea vid undersökningen, dåligt tillpassade kontaktlinser och patienter som är dåliga på att hantera sina kontaktinser (Barr et al, 2000). En kontaktlins på ögat utgör en barriär för syretillförseln till cornea. Corneal hypoxi kan leda till conjunctival rodnad, endothelial polymegethism, uttunning av epitel och stroma, ödem i epitel och stroma, limbal rodnad, neovascularization och steril keratit. Hypoxi ökar risken för ögoninfektioner (Efron 2004) och är därför viktigt att minimera. Corneal collagen cross-linking med riboflavin A och UVA-strålning med våglängd 370 nm kan stabilisera keratokonus. För att skydda cornealendotelet bör cornea ha en tjocklek på minst 400 µm. Cross-linking kan ge förbättrad, korrigerad visus och stoppa progressionen av keratokonus (Wollensak et al 2003). När visus inte kan förbättras med kontaktlinser kan kirurgiska ingrepp som penetrerande keratoplastik (PK) eller DALK utföras. En undersökning av peer-reviewed litteratur jämförde resultaten efter DALK på 481 ögon med resultaten av PK på 501 ögon. Det fanns ingen signifikant skillnad i kor-

rigerad visus med glasögon, refraktion och astigmatism efter ingreppen, mellan de två grupperna. Det fanns stora variationer av astigmatism efter kirurgi i båda grupperna. Endotelial cell densitet (ECD) var högre post-op i DALK-gruppen och skillnaden var signifikant mellan PK och DALK gruppen vid alla efterkontroller i alla undersökningarna. Avstötning orsakad av endotelets immunreaktion förekommer inte post DALK (Reinhart et al. 2011). En fransk undersökning, publicerad 2012, jämförde resultaten av DALK på 142 ögon med PK på 142 ögon och visade att transplantatets överlevnad och ECD är högre efter DALK än efter PK (Borderie et al. 2012). Akut hydrops är en ovanlig, plötslig utveckling av ett ödem i corneala stromat orsakat av ett akut brott i Descemet´s membran. Brottet läker och ödemet försvinner inom några veckor till månader men ärr och veck i stromat kvarstår och de påverkar synskärpan i varierande grad. Läkningen av hydrops kan ge förbättrad synskärpa på grund av ärrbildning och utflatning av konen (Kanski, 2011). Ett antal rapporter från Wills Eye Hospital i Philadelphia med 22 patienter visar att akut hydrops kan uppstå hos patienter med keratokonus, pellucid marginal degeneration och keratoglobus. Viktiga riskfaktorer är allergier och intensiv gnuggning av ögonen (Grewal et al, 1999). Behandlingen av akut hydrops inkluderar medicinsk behandling med hypertona ögondroppar, antibiotika och corticosteroider. Rapporterna visade att tiden för läkning kan variera mellan 5 till 36 veckor. Efter hydrops hade fyra av åtta patienter bättre visus utan kirurgi och två av åtta med kirurgi. Tuft et al. (1994) vid Moorfieldsjukhuset i London kontrollerade 147 ögon på 124 patienter med keratokonus och akut hydrops. De exkluderade patienter med pellucid marginal degeneration och keratoglobus. Deras undersökning visade att patienter med akut hydrops vanligen var yngre män med framskriden corneal ektasi och dålig visus redan när de diagnosticerades med keratokonus. De fann också att akut hydrops var vanligare förekommande hos patienter med allergiska ögonsjukdomar. Vid slutet av deras undersökning hade 87 av 147 ögon genomgått PK för att förbättra synskärpan och 46 av 60 icke opererade ögon hade retillpassats med kontaktlinser. optik 5-2013

33 Förbättrad visus post hydrops noterades. De rapporterade att PK ofta krävs för att förbättra visus post hydrops, men en minoritet av patienterna kunde uppnå fungerande visus med kontaktlinser efter att hydrops hade läkt. De fann också att avstötning efter PK var vanligare efter hydrops jämfört med ögon som inte hade haft hydrops. Brott på Descemets membran post hydrops kan vara en kontraindikation för DALK (Kanksi 2011). Diskussion av fynd Patienten bar hydrogela klacklinser för dagbruk sedan 1996 ; HÖ 7.70 14.30 – 4.00 och VÄ; 7.60 14.30 – 3.00. När han fick hydrops på HÖ 2003 hade han burit liknande kontaktlinser i sju år. Vätskehalten i linsmaterialen var 65% med Dk 30 eller 72 % med Dk 45. Kritiska nivåer av syretransmission genom kontaktlinser har beräknats genom att observera corneal svullnad. Syretransmissionen genom kontaktlinser beskrivs som Dk/t (Holden et al.1984;Harvitt et al.1999) eller oxygen flux (Brennan et al.2005). Klacklinserna som tillpassades 2003 hade specialbeställts med en extra tjock central del på 0,8 mm för att förbättra visus genom ökat tryck på och utflatning av cornea. Patienten hade inga ögonallergier och han gnuggade inte ögonen så möjligen kan de extra tjocka klacklinserna har påverkat utveckling av hydrops. Centrala, corneala striae och opaciteter, vilka är typiska förändringar i corneae med keratokonus, observerades och noterades i båda ögonen vid undersökningen i maj 2003. Det finns inga uppgifter om central cornealtjocklek före Orbscanmätningarna 2008. Sklerala RGP-linser bör fyllas med okonserverad koksaltlösning och tillpassas utan corneal och limbal anliggning. Vätskereservoaren mellan den sklerala linsen och cornea syresätts kontinuerligt med sklerala RGP-linser med högt Dk (Pullum et al. 1997). Dk värdet för materialet i patientens linser var 92. Enligt Michaud et al (2012) bör sklerala RGP-linser ha en central tjocklek på max 250 µm, högsta möjliga Dk (>150) och tillpassas med högst 200 µm corneal clearance. Efter DALK på VÄ öga 2007 tillpassades patienten med corneala RGP-linser. Efter keratoplastik kan kontaktlinser tillpassas så snart läkningsprocessen tillåter, ofta inom 3 månader post-op, för att förbättra visus och optik 5-2013

patientens livskvalitet. Medicinering med ögondroppar kan fortsätta och RGP-linser med högt Dk ökar inte risken för avstötning (Geerards et al. 2006). SAMMANFATTNING Hydrops verkar ha uppstått på en patient som inte hade någon ögonallergi och inte heller gnuggade ögonen. Klacklinserna patienten bar var beställda med en extra tjock, central del vilket gav reducerad syretransmission och också orsakade extra tryck på centrala cornea. Detta kan ha bidragit till utvecklingen av hydrops. DALK på HÖ och VÄ öga var en framgångsrik behandling trots hydrops. Patienten bär stabila kontaktlinser Fluoroperm 30 (Dk 30) med parametrarna HÖ; 7.60 11.50 – 1.00 11/11 och VÄ; 7.50 11.50 – 3.00 11/11 för att korrigera oregelbunden astigmatism. Han går på regelbundna kontaktlinskontroller en gång per år. Visus är bättre på VÄ; 0,7- än på HÖ; 0,4. De relativt kupiga radierna och den speciella designen med väldigt litet kantlyft på linserna patienten bär idag indikerar att den corneala kurvaturen fortfarande är kupig. Referenser Barr JT, Zadnik K, Wilson BS, Edrington TB, Everett DF, Fink BA, Shovlin JP, Weissman BA, Siegmund K, Gordon Mo. Factors associated with corneal scarring in the Collaborative Longitudinal Evaluation of Keratoconus (CLEK) Study. Cornea 2000; 19(4):501-7. Brennan NA. Beyond flux: total corneal oxygen consumption as an index of corneal oxygenation during contact lens wear. Optom Vis Sci. 2005; 82:467-472. Borderie VM, Sandali O, Bulet J, Gaujoux T, Touzeau O, Laroche J. Long-term results of deep anterior lamellar versus penetrating keratoplasy. Ophthalmology 2012; 119(2):249-55. Efron N. Contac Lens Complications, 2nd edition, Elsevier Limited 2004. Geerards AJ, Vreugdenhil W, Khazen A. Incidence of rigid gas-permeable contact lens wear after keratoplasty for keratoconus. Eye Contact Lens. 2006; 32(4):207-10. Grewal S, Laibson RR, Cohen EJ, Rapuano CJ. Acute hydrops in the corneal ectasia: Associated factors and outcome. Trans Am Ophthalmol Soc. 1999; 97:187-98. Harvitt DM, Bonnano JA. Re-evaluation of the oxygen diffusion model for predicting minimum contact lens Dk/t values needed to avoid corneal anoxia. Optom Vis Sci. 1999:76(10):712-9.

Holden BA, Mertz GW. Critical oxygen levels to avoid corneal edema for daily and extended wear contact lenses. Invest Ophthalmol Vis Sci 1984; 25(10):116-7. Hutchings H, Ginistry H, Le Gallo M, Levy D, Stoesser F, Pouland JF, Arné JL, Lalaux MH, Calvas P, Roth MP, Hovnanian A, Malecaze F. Identification of a new locus for isolated familial keratoconus at 2p24. J Med Genet. 2005; 42:88-94. Kanski J. Clinical ophthalmology – A systemic approach, 7th edition. Elsevier Limited, 2011. Krachmer JH, Feder RS, Belin MW. Keratoconus and related noninflammatory corneal thinning disorders. Surv Ophthalmol. 1984; 28:293322. Espandar L, Meyer J. Keratoconus: Overview and Update on Treatment. Middle East Afr J Ophthalmol. 2010; 17(1):15-20. Lim N, Vogt U. Characteristics and functional outcomes of 130 patients with keratoconus attending a specialist contact lens clinic. Eye (Lond) 2002; 16(1):54-9 Matthew JH, Goosey JD, Bergmanson JP. Quantified histopathology of keratoconic cornea. Optom Vis Sci. 2011; 88(8):988-97. Michaud L, van der Worp E, Brazeau D, Warde R, Giasson CJ. Predicting estimates of oxygen transmissibility for sclera lenses. CLAO Journal 2012;35: 266-271. McMonnies. Abnormal rubbing and keratectasia. Eye Cont Lens. 2007; 33:265-71. McMonnies. Mechanisms of rubbing-related corneal trauma in keratoconus. Cornea 2009;28(6):607-15. Pannebaker C, Chandler HL, Nichols JJ. Tear protemics in keratocous, Molecular Vision 2010; 16:1949-1957. Pullum K, Stapleton FJ. Scleral lens induced corneal swelling; What is the effect of varying Dk and lens Substance? CLAO Journal 1997; 11. Rabei HM, Shojaei A, Aslani M. Concurrent Macular Corneal Dystrophy and keratokonus. Middle East Afr J Ophthalmol. 2012; 19(2):251263. Reinhart WJ, Musch DC, Jacobs DS, Lee WB, Kaufman SC, Shtein RM. Deep anterior lamellar keratoplasty as an alternative to penetrating keratoplasty a report by the academy of ophthalmology. Ophthalmology 2011; 118(1):209-18. Romero-Jiménez M, Santodomingo-Rubido J, Wolffsohn JS. Keratoconus; a review. Cont Lens Anterior Eye. 2010; 33(4):157-66. Szczotka LB, Barr JT, Zadnik K. A summary of the findings from the Collaborative Longitudinal Evaluation of Keratoconus (CLEK) Study. CLEK Study Group. Optometry 2001; 72(9):574-84. Tuft SJ, Gregory WM, Buckley RJ. Acute corneal hydrops in keratoconus. Ophthalmology 1994; 101(10):1783-44. Wollensak G, Spoerl E, Seiler T. Riboflavin/ ultraviolet-a-induced collagen crosslinking for the treatment of keratoconus. Am J Ophthalmol 2003a; 125:620-5.

VETENSKAP AV J OS E FINE L IDE B E R G Exa m e ns ar b e te i Op to m e t r i

Redaktörens kommentar: I introduktionen finns en bra förklaring till vad crossliniking är, hur behandlingen går till och effekten av den. Här finns även en bra genomgång av de olika bakterierna som kan orsaka keratiter. I denna studie gjordes en laborativ del. Hur den utfördes finns vid 3.2 som ska läsas innan resultatet av den laborativa delen 4.2. Att hålla hornhinnan hel och frisk är viktigt.

Keratitbehandling, antibiotika versus corneal collagen crosslinking (CXL) genom riboflavin och UVA 1 INTRODUKTION 1.1 Keratit Keratit är en infektion i cornea som kan leda till inflammation och förstöra den corneala vävnaden (Huang, Wichiensin & Yang, 2005). Tillståndet är allvarligt och synhotande (Schaefer, Bruttin, Zografos & Guex-Crosier, 2001). Denna infektion kan orsakas av olika patogener såsom bakterier, svamp, virus eller parasiter (Coster & Badenoch, 1987; Socialstyrelsen, 2002). Den corneala vävnaden består av fem lager (figur 1) och är ungefär 0,5 mm tjock. Det yttersta lagret, epitelet, är cirka 50 ìm (Kanski, 2007) och utgör en av de första försvarsbarriärerna mot invaderande bakterier (Alarcon, Tam, Mun, LeDue, Ecans & Fleiszig, 2011). 1.1.1 Bakteriell keratit Förekomsten av bakteriell keratit i fullt friska ögon är väldigt ovanlig (Kanski, 2007). Risken att drabbas av bakteriell keratit ökar då ögats naturliga skydd är nedsatt eller ögats epitel (figur 1) är skadat till följd av exempelvis trauma, kontaktlinsbärande eller någon epitelpåverkande sjukdom (Coster & Badenoch, 1987; Kanski, 2007; Neumann & Sjöstrand, 1992; Schaefer, et al., 2001). Förekomsten av bakteriell keratit varierar mellan fattiga och rika länder. Det finns inga exakta siffror för prevalensen av mikrobiell keratit i Sverige. För att uppskatta prevalensen i Sverige har Socialstyrelsen (2002) räknat om amerikansk och brittisk data till

Figur 1. Ögats främre segment. Förstoringen visar corneas fem lager: epitel, Bowmans lager, stroma, Descemets membran och endotelet. (Figur av S. Lideberg, efter förlaga av Klemm, 2004).

optik 5-2013

35 svensk population. Vid denna omräkning uppskattas prevalensen av mikrobiella keratiter till cirka 950 fall per år. Vidare har Socialstyrelsen även gjort jämförelse med en annan studie, där uppskattningen istället skulle bli 250 fall per år. 1.1.2 Orsakande bakterier Vilka organismer som orsakar keratit varierar i olika delar av världen och är bland annat beroende av klimatet och levnadsstandarden. De vanligaste bakterierna som orsakar keratiter i USA är Staphylococker och Pseudomonas, i fattiga länder är det däremot vanligare med Streptococker (Huang, Wichiensin & Yang, 2005). I Sverige finns det studier som visar att Staphylococcus aureus (S. aureus) och Staphylococcus epidermis (S. epidermis) är de vanligaste grampositiva bakterierna som orsakar keratit, dessa två står för ca 50 procent av alla fallen. Pseudomonas är vanligast bland de gramnegativa bakterier som orsakar keratit (Neumann & Sjöstrand, 1992; Smittskyddsinstitutet, u.å.a). Gramnegativa bakterier är oftast den vanligaste orsaken vid kontaktlinsrelaterade keratitier och Pseudomonas aeruginosa (P. aeruginosa) den patogen som är starkast förknippad med detta, vilket har visats i ett flertal studier (Huang, Wichiensin & Yang, 2005; Lingel & Casser, 2001; Tabbara, ElSheikh & Aabed, 2000; Willcox, 2007). Det finns också studier som inte kunnat koppla P. aeruginosa som den mest dominanta patogen bland kontaktlinsrelaterade keratitier (Neumann & Sjöstrand, 1992). S. aureus är en koagulaspositiv grampositiv kockbakterie (Salyers & Whitt, 2002). Denna bakterie hittas vanligtvis i nässporrarna hos människor men också på huden (Murray, Rosenthal & Pfaller, 2005; Salyers & Whitt, 2002). S. aureus kan orsaka till exempel matförgiftning, hudinfektion såsom svinkoppor, optik 5-2013

septisk ledinflammation (Murray, Rosenthal & Pfaller, 2005) och ögoninfektion (Neumann & Sjöstrand, 1992; Schaefer, et al., 2001). De virulensfaktorer som finns hos S. aureus innefattar både ytstrukturen, toxiner och enzymer (Murray, Rosenthal & Pfaller, 2005). S. epidermis är en koagulasnegativ, grampostiv, stafylokockbakterie och den ingår i normalfloran hos människor (Salyers & Whitt, 2002). Förutom ögoninfektioner kan denna bakterie också orsaka bland annat urinvägsinfektion och hjärthinneinflammation (Murray, Rosenthal & Pfaller, 2005). Att S. epidermis är biofilmsbildande tros vara en viktig orsak till dess virulens (Salyers & Whitt, 2002). Streptococcus pneumoniae (S. pneumoniae) är en grampositiv streptokock som ofta är organiserad i par eller kortare kedjor (Murray, Rosenthal & Pfaller, 2005). Bakterien håller till i mun och hals hos människor (Salyers & Whitt, 2002). S. pneumoniae kan orsaka keratit samt infektion i lunga, hjärnhinna, bihåla och öra samt orsaka blodförgiftning. Virulensfaktorer hos bakterien är bland annat polysackaridkapsel, adhesiner och cytotoxiner (Murray, Rosenthal & Pfaller, 2005). P. aeruginosa är en vanligt förekommande gramnegativ stavbakterie (Salyers & Whitt, 2002). Denna bakterie går bland annat att finna i jord, förmultnande organiskt material, vegetation och vatten samt i fuktiga miljöer på sjukhus såsom toaletter, golvmoppar, respirator- och dialysutrustning och till och med i desinfektionsvätskor (Murray, Rosenthal & Pfaller, 2005). Bakterien är också vanligt förekommande i badbassänger (Lutz & Lee, 2011). P. aeruginosa kan orsaka infektioner i hud, öga, öra, urinvägar, blod och lunga (Murray, Rosenthal & Pfaller, 2005; Salyers & Whitt, 2002) och är den vanligaste orsaken till kontaktlinsrelaterad keratit (Bourcier, Thomas, Borderie, Chaumeil, & Laroche,

2003). P. aeruginosa har ett flertal olika virulensfaktorer, som till exempel adhesiner, lipopolysackarider (LPS), olika toxiner och dessutom är den biofilmsbildande (Salyers & Whitt, 2002). P. aeruginosa anses vara en relativt farlig patogen, vilket bland annat beror på dess höga antibiotikaresistens (Murray, Rosenthal & Pfaller, 2005). 1.1.3 Infektionsförlopp Den bakteriella invasionen av cornea börjar då en bakterie tar sig förbi ögats naturliga skydd och får fäste i epitelet. När bakterien väl fått fäste sköljas den inte bort av tårfilmen vid blinkning. Bakterien har möjlighet att fästa i epitelet tack vare adhesiner som finns på bakteriecellens yta. Dessa adhesiner binder till glykoproteinreceptorer på ögats yta. Om bakterien är biofilmsbildande eller har pili på sin cellyta ökar dess möjlighet att angripa ögat. När bakterien fått fäste i epitelet påbörjar den sin förökning om inte antibiotika eller andra bakteriedödande/bakteriehämmande medel ges i detta stadium. Om epitelskadan är djup kan bakterien ta sig in och fästa i basalmembranet eller stromat och direkt påbörjar den stromala invasionen. I de fall då bakterierna däremot behöver penetrera epitelet för att komma in till stromat använder de sig av sina egna cellers ytprotein (invasin). Invasiner interagerar med epitelcellernas ytprotein (integrin) vilket bidrar till att en inflammation uppstår. Bakterierna använder sig även av proteaser för att penetrera ett intakt epitel (Huang, Wichiensin & Yang, 2005). De koloniserade bakterierna fäster till stromala lameller och påbörjar en produktion av proteolytiska enzym. Dessa enzymer förstör den stromala matrisen och de collagena fibrerna. Om bakterierna får fortsätta att föröka sig helt okontrollerat i stromat resulterar detta i att den centrala infektionen växer och breder ut sig till omgivande delar ,

VETENSKAP

av cornean (Huang, Wichiensin & Yang, 2005). Corneas svar på infektionen blir en inflammation. Inflammatoriska celler och lösliga ämnen, såsom cytokiner, tillströmmar till det infekterade området redan några timmar efter att bakterierna har börjat angripa (Huang, Wichiensin & Yang, 2005). Vita blodkroppar rekryteras för fagocytos av bakterier. En omfattande rekrytering av vita blodkroppar i den corneala vävnaden leder till nedbrytning av corneala celler och vävnad (Willcox, 2007). Hur snabbt förloppet blir beror av vilken bakterie som har orsakat infektionen och dess virulensfaktorer samt ögats ursprungliga hälsa (Socialstyrelsen, 2002), för virulenta bakterier kan vävnaden förstöras inom 24 timmar (Huang, Wichiensin & Yang, 2005). 1.1.4 Riskfaktorer Att kontaktlinsbärande är en av de största riskerna för att drabbas av keratit är flera oberoende studier överens om (Bourcier, et al., 2003; Neumann & Sjöstrand, 1992; Schaefer, et al., 2001) men exakt hur stor andel av keratiterna som kan kopplas till kontaktlinser varierar från studie till studie. Bourcier, et al. (2003) visar i sin studie att 50 procent av fallen orsakades av kontaktlinser, bland dessa associerades de allra flesta till bärande av mjuka linser. Liknande statistik går att finna i andra studier (Neumann & Sjöstrand, 1992; Schaefer, et al., 2001). Anledningen till att kontaktlinsanvändande är en vanlig orsak till keratit kan bero på att bakterier får fäste i linsmaterialet vid hanteringen. Sätts sedan en kontaminerad lins på ögat har de goda chanser att angripa ögat. Vidare kan linser påverka den friska cornean negativt till exempel genom att linserna skaver, epitelet skadas vid i- och urtagning av linserna eller cornealt ödem uppstår, vilket också är faktorer som underlättar för bakteriella angrepp (Huang, Wichiensin & Yang, 2005). Trauma är en annan stor riskfaktor för keratit (Kanski, 2007; Lingel & Casser, 2001; Schaefer, et al., 2001). I fattiga länder är trauma i form av skador inom jordbruket den vanligaste orsaken till keratit (Kanski, 2007). I urbaniserade delar av världen kan trauma till exempel innebära refraktiv kirurgi och lösa suturer (Kanski, 2007). Begreppet ”ocular surface disease” (ögonsjukdomar med epitelpåverkan), innefattar till exempel torra ögon, tidigare herpeskeratit, abnormala ögonlock, bullös keratopati (Bouricer, et al., 2003),

ögonlockspåverkande sjukdomstillstånd, och kronisk blefarit (Schaefer, et al., 2001). Även detta är en riskfaktor för keratit. Övriga riskfaktorer kan vara systemsjukdomar som diabetes eller användning av immunosupprimerande preparat (Kanski, 2007), undernäring och alkohol (Huang, Wichiensin & Yang, 2005). 1.1.5 Symptombild och diagnos Symptomen vid keratit varierar och beror bland annat på bakteriens virulensfaktorer samt hur länge infektionen har pågått (Huang, Wichiensin & Yang, 2005). Symptomen som den drabbade individen upplever kan innefatta smärta, fotofobi, dimsyn, ökat tårflöde samt rött öga (Huang, Wichiensin & Yang, 2005; Kanski, 2007; Socialstyrelsen, 2002). De kliniska fynd som kan göras vid en bakteriell keratit är epiteldefekt, infiltrat, stromalt ödem, hypopion, pågående sårbildning, sclerit (Kanski, 2007), varigt sekret, inflammation i ögonlock och konjunktivan (Lingel & Casser, 2001), ljusväg (Socialstyrelsen, 2002). Att enbart med hjälp av kliniska fynd ställa diagnos på vilken patogen som orsakat infektionen går inte. En bakterieodling krävs för att bestämma vilken bakterie som har orsakat keratiten och hur denna ska behandlas. Provtagning för odling börjar med att en odling från konjunktivan tas. En bomullspinne fuktas och rullas över palpebrala konjunktivan samt fornix. Därefter placeras pinnen i ett rör som innehåller ett transportmedium (”Stuart”-medium). När konjunktivalodlingen är tagen görs även cornealskrap av det infekterade området på cornea. Utstryk görs på olika odlingsplattor. För att mikropsi eventuellt ska kunna utföras inokuleras dessutom 2-3 objektsglas. Odlingsmaterialet transporteras sedan till laboratoriet inom några få timmar (Socialstyrelsen, 2002). Plattorna inkuberas därefter i 2 dygn och rören i 10 dygn (Smittskyddsinstitutet, u.å.b). 1.1.6 Behandling och prognos Behandling mot keratit bör sättas in redan innan odlingssvaren har kommit för att hindra progressen (Kanski, 2007). Initialt ges vanligtvis behandling med bredspektrumantibiotika, i form av ögondroppar, för att täcka både grampositiva och gramnegativa bakterier (Socialstyrelsen, 2002). Det finns två möjliga tillvägagångssätt för denna behandling, varav den ena är att ge fortified

antibiotics (förstärkt bredspektrumantibiotika). Vid denna behandling ges två olika droppar (oftast en kombination av cefalosporin och aminoglykosid) för att täcka de flesta av de grampositiva och gramnegativa bakterierna. Det andra alternativet är att ge fluorokinolon (ciprofloxacin eller ofloxacin), ett bredspektrumantibiotikum, behandlingen blir då endast med en typ av droppar (Kanski, 2007). Utifrån odlingssvar och resistensbestämning finns det möjlighet för insättande av en mer specificerad behandling (Neumann & Sjöstrand, 1992; Socialstyrelsen, 2002). Vid lättare fall av keratit används endast bredspektrumantibiotika, till skillnad från svåra fall där ett mer specifikt antibiotikum ges efter att resistensbestämning gjorts. Cykloplegika är ett preparat som kan tillsättas vid fall av allvarligare keratiter för att reducera risken för synerchier och ciliär spasm (Huang, Wichiensin & Yang, 2005). Allvarliga bakteriella keratiter kan leda till ärrbildning och oregelbunden astigmatism med nedsatt visus som följd, men även förtunning samt perforation av cornea. Svåra komplikationer kan kräva transplantation av cornean (Schaefer, et al., 2001). Vissa fall av keratit är så svåra att enukleation av ögat till och med kan komma att bli nödvändig (Bourcier, et al., 2003; Coster & Badenoch, 1987). Enligt amerikanska data är ungefär 0,5 – 1 procent av alla infektiösa keratiter så allvarliga att de kräver operation och transplantation (Huang, Wichiensin & Yang, 2005). Katarakt kan även uppkomma sekundärt efter en allvarlig inflammation (Kanski, 2007). 1.2 Antibiotika och antibiotikaresistens 1.2.1 Antibiotika Antibiotika är en substans som hämmar eller dödar bakterier och kan därför användas vid behandling av infektioner. Antibiotika behöver vara selektivt toxiska och endast angripa baktericeller men inte värdceller. Det finns olika typer av antibiotika som har varierande angreppspunkter. Bakteriocidala antibiotika dödar bakterien, bakteriolytiska antibiotika inhiberar cellväggstillväxten och leder därmed till att bakterien dör. Bakteriostatiska antibiotika hämmar bakteriens tillväxt och förökning (Simonsen, Aarbakke & Hasselström, 2004). 1.2.2 Antibiotikaresistens Antibiotikaresistensen är ett världsomspännande fenomen (Struelens, 2003) och inneoptik 5-2013

37 bär att bakterier utvecklar motstånd mot antibiotika. Detta är inte enbart ett hot mot behandling av bakteriella infektioner utan också mot cancerbehandlingar, transplantationer och operationer där antibiotika har en viktig roll (Sköld, 2006). Den stora användningen av antibiotika inom medicin, djuruppfödning och växtodling har gjort att väldiga mängder antibiotika har spritts i naturen. Bakterier, både opportunistiska och mer patogena, har för sin överlevnads skull behövt utveckla ett skydd mot detta och där av har antibiotikaresistensen utvecklats (Sköld, 2006). De mekanismer som en bakterie kan använda för att undvika ett antibiotikum är till exempel enzymatisk nedbrytning av antibiotikan innan den tar sig igenom bakteriecellväggen, förändring av bakteriens cellvägg så att den blir mindre genomtränglig för antibiotikan eller modifiering av målet så att antibiotikan får svårare att binda in (Struelens, 2003). Eftersom bakterier förökar sig snabbt kan antibiotikaresistenta gener fort spridas vidare inom

en bakteriestam (Sköld, 2006).Det finns flera orsaker till att antibiotikaresistensutvecklingen har ökat. Utvecklingen beror bland annat på att antibiotika skrivits ut utan någon diagnos på bakteriell infektion (Sköld, 2006) samt att stor spridning av resistenta bakterier sker vid dålig hygien inom sjukhus och daghem (Norrby & Cars, 2003). 1.3 Riboflavin Riboflavin, vitamin B2, är en vattenlöslig vitamin och en grundläggande beståndsdel i levande celler. Riboflavin ingår i koenzymerna flavinmononukleotid och adenindinukleotid som har en viktig roll i metabolismen för fett, proteiner och kolhydrater (Hovakimyan, Guthoff & Stachs, 2012). Riboflavin har en viktig roll i corneal collagen crosslinking där vitaminen agerar som fotomediator (Wollensak, Spoerl & Seiler, 2003a). 1.4 Corneal collagen crosslinking (CXL) 1.4.1 Behandling (treatment protocol) Croneal collagen crosslinking är en metod

som används för att stabilisera vävnad och har utvecklats främst för att förhindra progressen av keratokonus. Standardprotokollet för CXL utformades av Wollensak, Spoerl och Seiler (2003a). Behandlingen utförs sterilt under lokalanestesi. Epitelet skrapas bort över behandlingsområdet. Därpå ges ögondroppar med 0,1 procent riboflavin i intervaller, minst en gång var femte minut. Droppningen påbörjas senast fem minuter före strålningen och varar under hela behandlingen. Ögat bestrålas under 30 minuter med UVA-ljus av 370 nm våglängd på 1 cm avstånd med strålningen 3 mW/cm2, vilket motsvarar en effekt på 5,4 J/cm2 (Wollensak, Spoerl & Seiler, 2003a). Efter behandlingen kan topikal antibiotika ges och en bandagelins tillpassas. Användandet av bandagelinsen upphör då epitelet har läkt (Dhawan, Rao & Natrajan, 2011). CXL-behandling bör inte utföras om stromat är tunnare än 400 μm eftersom det då finns en risk att effekten går ner till endotelet där den har en cytotoxisk effekt (Wollensak,

Till dig som är leg. optiker

Fyll i på w din med le ww.s rat.s msansö e ka

Här får du ett erbjudande som du inte kan motstå!

n dir ekt

För 225 kronor/månad får du allt det här: • Medlemskap i Svensk Optiker• Vi företräder dig i olika situationer förening.

•

Ett unikt trygghetspaket: SRAT Inkomstförsäkring samt SRAT HälsoSkydd – en sjukinkomstförsäkring med hälsoombud.

•

Möjlighet att bli medlem i Akademikernas erkända arbetslöshetskassa, AEA (kostar f.n. 90 kr/månad).

•

Möjlighet att omfattas av kollektivavtal.

Svensk Optikerförening är en facklig yrkesförening för legitimerade optiker och optikerstudenter. Föreningen är en del av Sacoförbundet SRAT.

optik 5-2013

som kan uppstå med din arbetsgivare.

•

Marknadens bästa lönestatistik. Vi ger råd vid löneförhandlingen.

•

Karriärstöd; karriärsamtal och CVgranskning.

• •

SRAT-informationen och Brännpunkt. Tillgång till förmånliga försäkringar med flera förmåner.

Svensk Optikerförening – Din yrkes- och fackförening En del av SRAT 08-442 44 60 | kansli@srat.se | www.srat.se

VETENSKAP

Spoerl, Wilsch & Seiler, 2003). Preoperativa pakymetrimätningar är därför nödvändiga för att undvika skador på endotel, lins och retina (Wollensak, 2006). Övriga kontraindikationer för behandlingen kan till exempel vara patienter med en historia av herpeskeratit, cornealt ärr, svår ögontorrhet, pågående graviditet, amning eller tidigare kirurgi i det främre segmentet,detta för att nämna några (Gkika, Labiris & Kozobolis, 2011). 1.4.2 Behandlingens effekt Resultatet av behandlingen är att det corneala stromat genomgår tvärbindningsreaktioner som stärker vävnaden. Det är ännu inte helt klargjort på molekylär nivå vilka mekanismer som är inblandade i reaktionen. Det troliga är att de kollagena molekylerna tvärbinds av histidine, hydroxyproline, hydroxylysine, tyrosine och threonine genom de reaktiva syreföreningar som bildas när riboflavin fotoaktiveras av UVA-strålningen (McCall, Kraft, Edelhauser, Kidder, Lundquist, Bradshaw, Dedeic, Dionne, Clement & Conrad, 2010). CXL-behandling har i laborativa studier visat sig ha biomekaniska, biokemiska, termomekaniska och morfologiska effekter på cornean samt påverka keratocyterna (Wollensak, 2006). Den biomekaniska påverkan, efter behandling enligt standardprotokollet, yttrar sig genom vävnadsstyvoch stelhet (Lanchares, Angeles del Buy, Cristóbal, Lavilla & Calvo, 2011; Spoerl, Huhle & Seiler, 1998; Wollensak, Spoerl & Seiler, 2003b). Cornean har visat sig bli 300 procent stelare efter CXL-behandling (Wollensak, Spoerl & Seiler, 2003b). Den biokemiska påverkan märks genom att en resistens mot kollagennedbrytande enzymer uppstår (Spoerl, Wollensak & Seiler, 2004). Termomekaniska effekter efter behandlingen har visats i en studie där den hydrotermiska krympningstemperaturen jämfördes mellan behandlade delar (75°C) och mindre behandlade delar (70°C) av grisögon (Spoerl, Wollensak, Dittert & Seiler, 2004). Att den kollagena fiberdiametern ökar markant är en morfologisk effekt som CXL-behandlingen har. En studie visar att fiberdiametern ökar med hela 12 procent i den främre delen av stromat efter behandlingen (Wollensak, et al., 2004a). De kollagena fibrerna blir också mycket välorganiserade (Mencucci, Marini, Paladini, Sarchielli, Sgambati, Menchini & Vannelli, 2010). Apoptos av keratocyter blir också en följd av behandlingen, vilket

visualiseras genom att ett tillfälligt cornealt ödem uppstår efter strålningen (Wollensak, et al., 2004b). En repopulation av keratocyter har observerats sex månader efter behandlingen (Mencucci, et al., 2010). Effekten av behandlingen verkar vara begränsad till den främre delen av stromat (Spoerl, Huhle & Seiler, 1998; Spoerl, Wollensak & Seiler, 2004; Wollensak, Spoerl & Seiler, 2003b). Att behandlingen är begränsad till de främre delarna av cornean är en stor fördel eftersom den cytotoxiska effekten som riboflavin/ UVA har på endotelet då undviks (Wollensak, 2006; Wollensak, et al., 2003). En anledning till att behandlingen inte påverkar hela cornean är att UVA-absorptionen ökar genom närvaro av riboflvin vilket ger en hastig reducering av den UVA-strålning som tar sig igenom hela cornea (Spoerl, et al., 2004). Under normal behandling absorberar cornean hela 90-95 procent av UVA-strålningen. Den strålning linsen då utsätt för är 0,65 J/cm2, vilket är långt under gränsen för att utveckla katarakt (Wollensak, 2006). 1.4.3 Antimikrobiella effekter av fotoaktiverat riboflavin Fotoaktivering av riboflavin har visat sig vara en användbar metod för att rena blod från olika patogener (Ruane, Edrich, Gampp, Keil, Leonard & Goodrich, 2004) och är en bland många andra metoder för pato geninaktivering (Pelletier, Transue & Snyder, 2006). Det finns flera verkningsmekanismer bakom de antimikrobiella egenskaperna. En av dessa är den nedbrytande effekt som UV-ljuset har på patogenernas nukleinsyror (Kumar, Lockerbie, Keil, Ruane, Piatz, Martin, Ravanat, Cadet & Goodrich, 2004). Studier har även visat att det sker en nedbrytning hos mikroorganismers DNA och RNA genom de fria syreradikaler som bildas då ribolfavinet fotoaktiveras (Pelletier, Transue & Snyder, 2006). Riboflavinmolekylen kan också binda in mellan basparen i patogenernas DNA eller RNA. När molekylen sedan utsätts för UV-ljus oxideras nukleinsyran och på så vis förhindras replikation (Corbin, 2002). Ett antal mikroorganismer har i olika studier visat sig bli inaktiverade av UVA i kombination med riboflavin (Makdoumi, Bäckman & Mortensen, 2010; Martins, Combs, Noguera, Camacho, Wittmann, Walther, Cano, Dick & Behrens, 2008). Denna patogeninaktivering gör CXL-behandling till ett möjligt redskap att använda mot keratiter. En sådan användning har testats kliniskt och visat sig ha

god effekt (Iseli, Thiel, Hafezi, Kampmeier, & Seiler, 2008; Makdoumi, Mortensen, Sorkhabi, Malmvall & Crafoord, 2012). 2 SYFTE Syftet med denna studie är att jämföra antibiotikabehandling med corneal collage crosslinking (CXL)-behandling genom fotoaktivering av riboflavin vid bakteriell keratit. Att experimentellt undersöka om en viss stam av Pseudomonas aeruginosa kan infektera cornealt epitel är också en del av studien. 3 MATERIAL OCH METODER 3.1 Litteratursökning Den litteratur som använts i arbetet är hämtad ifrån originalartiklar, översiktsartiklar och böcker. Publikationer från Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet har också använts, främst för att ta del av statistik som är relevant för Sverige. Artikelsökningar har gjorts via Linnéuniversitetets sökmotorer Pubmed och Google schoolar. De sökord som har använts är ”bacterial keratitis”, ”microbial keratitis”, ”riboflavin”, ”corneal collagen crosslinking”, ”pseudomonas aeruginosa”, ”antibiotics” och ”treatment” samt kombinationer av dessa. Referenslistan ifrån olika artiklar har i vissa fall använts för vidare sökning samt databasernas funktioner som visar relaterade artiklar. De böcker som använts har hittats genom att gå tillbaka till tidigare kurs- eller referenslitteratur med inriktning mot ögats fysiologi, ögats sjukdomar, mikrobiologi och böcker som berör farmakologi. Vissa böcker har även sökts fram vid Universitetsbiblioteket i Kalmar genom sökningar i bibliotekskatalogen samt genom att leta i hyllorna under ämnena optometri och medicinsk mikrobiologi. Endast litteratur på engelska och svenska har använts. Begränsningar gjordes till bakteriella keratiter med fokus på de som är vanligast förekommande i Sverige. 3.2 Laborativ studie 3.2.1 Material och metod De laborativa experimenten är modifierade från Zaidi, Reidy, D’Ortona, Fichorova, Pier & Gadjeva (2001) och från Yamamoto, Yamamoto, Petroll, Cavanagh & Jester (2004). Från en övernattkultur av P. aeruginosa (kliniskt isolat från Kalmar sjukhus, vänligen mottaget från Britt-Inger Marklund, Linnéuniversitetet, optik 5-2013

39 Kalmar) överfördes 5 mL till en E-kolv med 10 mL Luria Broth medium (Difco, England). P. aeruginosa-bakterierna tilläts därefter tillväxa under omrörning i 1-2 timmar vid 37°C. Vid optisk täthet på cirka 0,2-0,3 vid 600 nm motsvarade bakterietillväxten, efter spädning i fosfatbuffert (FBS; Medicago AB, Uppsala, Sverige), 1*108 koloniformande enheter (cfu)/ mL. Färska grisögon hämtades på Kalmar slakteri (KLS Ugglarps) och lades direkt i CO2- oberoende medium (Gibco→ Life Technologies , Carlsbad, CA, USA). Ögonen finputsades från muskler och vävnad, placerades därefter, med cornea uppåt, i en odlingsskål och 7,5 mL cellodlingsmedium tillsattes, bestående av Minimun Essential Medium (MEM (1X); Gibco→ Life Technologies , Carlsbad, CA, USA). Dailies AquaComfort Plus, mjuk endagslins, BC:8,7 DIA:14,0 styrka: -3,00 (CIBA VISION Corp., Duluth, GA, USA) fylldes därpå med 50-100 μL av den bakteriesuspension som var spädd till 1*108 cfu/mL och sattes därefter på grisögonen. I försöket ingick ett kontrollöga (utan lins och bakterie), ett öga med enbart lins, ett öga med bakteriesuspensionen i linsen. Därtill utgjorde ett öga en experimentellt skadad cornea, där en kanyl 0,60 gauge x 25 mm (B. Braun, Meslungen AG, Tyskland) tilläts rispa rakt över cornea innan lins med tillsatt bakteriesuspension lades över cornea. Därpå gjordes en kontroll varvid eventuella luftbubblor mellan lins och öga togs bort genom att försiktigt tycka lite på linsen. Ögonen inkuberades i 37°C under tre timmar. För att hålla ögon och lins fuktiga droppades det, var femte minut, några droppar FBS på varje öga. Efter infektion av P. aeruginosa togs linsen försiktigt bort, ögonen tvättades i MEM. För att avdöda eventuella extracellulära bakterier tilläts ögonen bada i MEM, tillsatt det cellimpermeabla antibiotikumet gentamicin 200 μg/mL, under två timmar. Därefter fixerades ögonvävnaden i 4% paraformaldehyd, pH 7,4 (Apoteket, Göteborg, Sverige) och frysskyddades. Cornea skars sedan upp i 10 ìm tjocka snitt och lades på objektsglas. För att detektera bakterier i vävnaden gramfärgades snitten. Snitten fotograferades därefter med hjälp av ett Nikon ljusmikroskop utrustad med en digitalkamera och Nis-Elements F 3,0 mjukvara (Nikon DSU1, Goletta, GA, USA). Bilderna processades i Adobe Photoshop (CS4 version 11.0.2, Adobe, San José, CA, USA).

optik 5-2013

4 RESULTAT 4.1 Litteraturstudie Efter granskning och jämförelse av flera studier som berör keratit och dess behandling går det härmed att konstatera att behandlingarna inte är helt jämförbara. Antibiotikabehandling är för närvarande den vanligaste behandlingen och ses som förstahandsalternativ. CXL är ännu ingen vedertagen behandlingsmetod, men studier har visat att den går att använda antingen i kombination med antibiotika eller för sig självt. Nedan redogörs kortfattat för de tre olika metoderna. 4.1.1 Antibiotika Antibiotika är den vedertagna behandlingsmetoden för att hantera bakteriella keratiter. Behandlingen inleds med ett bredspektrumantibiotikum. Ger behandlingen ett önskat resultat finns det ingen anledning till att byta antibiotikum, men om patogenen uppvisar resistens mot behandlingen och infektionsprogressen fortskrider bör andra alternativ till behandling övervägas (Kanski, 2007). Antibiotikaresistenta bakterier har upptäckts bland flera isolat från keratiter (Schaefer, et al., 2001; Tuft & Matheson, 2000; Willcox, 2011). 4.1.2 Kombinerad CXLoch antibiotikabehandling Corneal collagen crosslinkning (CXL) är fortfarande en behandling som är under forskningsoch utvärderingsstadie, därför är detta ännu inte är en vedertagen behandlingsmetod för keratit. Behandlingen sker ofta som ett komplement vid svåra keratiter där antibiotikabehandling inte haft någon effekt och för att undvika akut penetrerande keratoplastik (PKP) (Al-Sabai, Koppen & Tassignon, 2010; Anwar, El-Danasoury & Hashem, 2011; Iseli, et al., 2008; Makdoumi, Mortensen & Crafoord, 2010). Al-Sabai, Koppen och Tassignon (2010) beskriver ett fall av keratit orsakad av P. aeruginosa där risk för corneal perforation uppstod trots intensiv behandling genom förstärkt antibiotiotika. De beslutade att behandla sin patient med CXL, för att stoppa den corneala smältningen och undvika akut keratoplastik. Efter CXL-behandling fortsatte de med antibiotikabehandling. Den kombinerade behandlingen resulterade i att keratiten läkte, dock med en totalt ärrbildad cornea samt kärlinväxt, men en akut keratoplastik kunde

undvikas. Anwar, El-Danasoury och Hashem (2011) presenterar en fallrapport av två keratiter, varav den ena var bakteriell, som behandlats med CXL i kombination med antibiotika. Fallet med bakteriell keratit var allvarligt och svarade ej på antiotikabehandlingen. CXL-behandlingen följdes av fortsatt antibiotikabehandling och behandlingskombinationen resulterade här i snabb läkning. Visus blev dock något nedsatt på grund av ett cornealt ärr men patienten undvek corneal perforation. 2008 rapporterade Iseli, et al. fem fall av keratit, varav tre var bakteriella, där CXL sattes in som behandling då antibiotikabehandling inte gav något resultat. Efter CXL-behandingen fick patienterna även antibiotikabehandling. I samtliga fall stannade den corneala smältningen upp och akut keratoplastik var ej nödvändig. Ytterligare en studie redogör för CXL som använts i kombination med antibiotika för behandling av keratit (Makdoumi, Mortensen & Crafoord, 2010). I denna studie rapporterar de att den corneala smältningen avstannade i samtliga fall och att någon akut keratoplastik inte behövde utföras. 4.1.3 CXL-behandling Makdoumi, et al. (2012) har i sin studie använt CXL som första behandling på patienter med diagnosen bakteriell keratit. Behandlingen resulterade i att de corneala såren läkte utan ytterligare åtgärder i 14 av fallen. Den första patienten som behövde ytterligare behandling var en patient som led av diabetes typ 1 och fick en bandagelins på grund utav långsam epitelläkning. Vid uppföljning av denna patient uppmärksammades ett nytt sår och antibiotikabehandling sattes då in. Den andra patienten som krävde ytterligare behandling hade utöver sin keratit en påtaglig främre uveit som inte läkte genom CXL-behandlingen och därför erhölls antibiotika som komplement till behandlingen. 4.2 Laborativ studie Försöket gjordes två gånger, varav ett av försöken gav resultat. Försöket visar att det inte fanns några synbara skillnader mellan kontrollvävnaden (figur 2A) och ögat med endast lins (figur 2B) eller ögat med lins och P. aerugniosa (figur 2C). Däremot gick det att se att P. aeruginosa kunde ta sig in det experimentellt skadade epitelet (vit pil). Av figur 2D samt infogad ruta, framgår en bit av

VETENSKAP

Figur 2. Gramfärgning av Pseudomonas aeruginosa (P-A) och corneavävnaden. (A)Obehandlad kontroll. (B) Kontroll med lins. (C) P-A med lins. (D) Experimentellt skadad cornea med P-A (vit pil) och lins, Infogad ruta förstoring över invaderande P-A (svart pil). Storleksmarkör 10 ìm.

ett skadat epitel och strax där under invaderande bakterier. Det corneala epitelet i den experimentellt skadade vävnaden såg även svullet och skadat ut. 5 DISKUSSION 5.1 Litteraturstudie Största risken att drabbas av keratit är kontaktlinsanvändande (Bouricer, et al., 2003; Schaefer, et al., 2001) och oftast är då Pseudomonas aeruginosa den angripande bakterien (Dutta, Cole & Willcox, 2007). Andra bakterier som är vanliga vid keratiter i Sverige är Stafylococcus aureus, Stafylococcus epidermis och Streptococcus pneumoniae (Socialstyrelsen, 2002). För att förhindra progressen av sjukdomen ges initialt bredspektrumantibiotika, vilket är den behandling som i princip alltid används vid bakteriella keratiter. Tidig behandling är av stor betydelse för sjukdomsförloppet (Huang, Wichiensin & Yang, 2005). Då bestämning av angripande bakterie och dess resistensbestämning tar minst två dygn behöver en så bredtäckande behandling som möjligt ges i början (Neumann & Sjöstrand, 1992). De

finns olika för- och nackdelar med de olika antibiotikavarianterna som går att använda. Fördelen med förstärkt antibiotika är att det är en bred behandling som täcker många olika bakterier. En utav nackdelarna med denna form av bredspektrumantibiotika är den begränsade tillgängligheten. Förstärkt antibiotika är inte kommersiellt tillgänglig och kräver särskild beredning, detta leder till en ökad kostnad och risk för kontaminering. Dessutom har förstärkt antibiotika en kort hållbarhetstid, 4-5 dagar, därtill kommer behov av nedfrysning (Huang, Wichiensin & Yang, 2005). Utöver detta kan en frekvent droppning med dessa antibiotika ge toxiska effekter med konjunktival nekros och vita corneala precipitat som följd, vilket i sin tur leder till långsammare epitelläkning (Kanski, 2007). Fluorokinolonernas fördel är att endast en typ av droppar används. De är också kommersiellt tillgängliga och behöver inte speciell tillredning vilket reducerar kostnaden (Kanski, 2007). Ytterligare en fördel med detta antibiotikum är att det inte ger upphov till lika mycket obehag som förstärkt antibiotikum vid applicering (Huang, Wichiensin & Yang, 2005). En av nackdelarna

med fluorokinoloner är att en ökad resistens mot detta antibiotikum har rapporterats ifrån USA och Indien (Kanski, 2007), i motsatts till detta har en studie från London inte kunnat påvisa någon ökad resistent utan där tycks fortfarande detta antibiotikum ha effekt (Tuft & Matheson, 2000). En varningssignal för användandet av flourokinoloner är att större risk för perforation har rapporterats efter användning av detta antibiotikum (Huang, Wichiensin & Yang, 2005). Det går också att diskutera hur stor lönsamhet det finns i att göra odlingar ifrån keratiterna, 63-86 procent av odlingarna har gett ett positivt odlingssvar (Bourcier, et al., 2003; Neumann & Sjöstrand, 1992; Schaefer, et al., 2001). Generellt sett sägs att ett positivt odlingssvar erhålls i 60 procent av fallen (Huang, Wichiensin & Yang, 2005). Om odlingarna är negativa och det ändå inte går att göra en resistensbestämning kan det tyckas onödigt att lägga resurser på detta. Å andra sidan är överanvändandet av bredspektrumantibiotika en bidragande orsak till antibiotikaresistensen och därav är resistensbestämningen ett oerhört viktigt redskap för att kunna göra en modifiering av behandlingen till ett smalspektrumantibiotikum. En intressant och viktig fråga är hur ofta behandlingen byts ut och modifieras när en resistensbestämning tillhandahålls. Eftersom antibiotikaanvändningen bör trappas ner är det hög tid att se över alternativa behandlingsformer, även när det gäller ögoninfektioner. Om antibiotikabehandlingen inte hjälper, antingen på grund av fel val av antibiotikum eller antibiotikaresistens kan detta leda till corneal perforation. För högvirulenta bakterier, såsom P. aeruginosa, kan penetrering av cornean ske inom 24 timmar (Huang, Wichiensin & Yang, 2005). Det har visat sig att risken att keratit följs av penetrerande keratoplastik ökar bland annat med stigande ålder, behandling med kortisondroppar, tidigare ögonkirurgi, nedsatt syn redan vid starten av sjukdomsförloppet och fördröjt vårdsökande (Miedziak, Miller, Rapuano, Laibson, & Cohen, 1999). Vid klinisk uppföljning av keratiter som behandlats med antibiotika har en studie visat att behandlingen gav ”very poor outcome” (fyra eller fler raders förlust i visus, penetrerande keratoplastik eller en stor komplikation tillstötte) i 5 procent av fallen (Bourcier, et al., 2003). Schaefer, et optik 5-2012 5-2013

an er

n ko de

tak

tlinser

UV -b

Dina kunder skyddar sin hud. Hjälp dem skydda ögonen också:

med de här

...och de här

Det finns en ökad medvetenhet om problemen med UV-strålning och behovet av skydd mot UV-strålarna. Precis som på huden ackumuleras UV-skadorna i ögat1,2 och det är dessa skador du kan hjälpa dina kunder att förhindra. Rekommendera ACUVUE® kontaktlinser – det enda stora linsmärket som blockerar över 98 % av UVB-strålarna och 85 % av UVA-strålarna som standard för hela sortimentet.3

Alla ACUVUE® kontaktlinser har UV-blockering klass 1 eller klass 2 som hjälper till att skydda mot att skadlig UV-strålning tränger in i hornhinnan och in i ögat. UV-absorberande kontaktlinser ersätter INTE UV-absorberande ögonskydd som till exempel UV-absorberande skyddsglasögon eller solglasögon eftersom de inte täcker hela ögat och området omkring ögat. UV-strålning mätt med en -1,00 D-lins. 1. A Special Issue: Ultraviolet Radiation and Its Effects on the Eye. Eye & Contact Lens (2011); 37(4): 167 – 272. 2. UV Consumer Insights Survey, November 2011, online questionnaire with 18-45 year-old soft CL wearers (Poland, n=300) and CL considerers (Poland, n=302). 3. JJVC Data on file 2012. ACUVUE®, 1-DAY ACUVUE® TruEye®, 1-DAY ACUVUE® MOIST®, ACUVUE® OASYS®, ACUVUE® ADVANCE®, LACREON®, HYDRACLEAR® och SEE WHAT COULD BE® är registrerade varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. © JJVC 2013.

VETENSKAP

al. (2001) visar i sin studie att 5,8 procent av patienterna hade ”poor clinical outcome” (här definierad som visusförlust av en rad eller mer). Om CXL-behandling sätts in direkt vid upptäckten av att antibiotikabehandlingen ej har effekt skulle eventuellt risken för svåra komplikationer och akuta transplantationer reduceras. Detta konstaterar Iseli, et al. (2008) i sin studie där de kunde stoppa den corneala smältningen för samtliga fall i studien och skjuta upp keratoplastiken till ett senare tillfälle. Därigenom undvek de ett akut ingrepp, vilket alltid innebär risker, under pågående infektion. Komplikationer som kan uppkomma vid penetrerande keratoplastik är permanent epiteldefekt, läckage, glaukom, ökad infektionsrisk och avstötning av den nya vävnaden, för att nämna några (Kanski, 2007). Flera studier har visat goda resultat då CXL har använts som komplement vid antibiotikabehandling (Al-Sabai, Koppen & Tassignon, 2010; Anwar, El-Danasoury & Hashem, 2011; Makdoumi, Mortensen & Crafoord, 2010). Behandlingen har även visat sig vara effektiv mot svampinfektioner (Anwar, El-Danasoury & Hashem, 2011; Iseli, 2008) och keratiter orsakade av Acanthamoeba (GarduñoVieryra, Gonzalez-Sanchez & Hernandez-Da Mota, 2011). Fotoaktiveringen av riboflavin har en direkt antimikrobiell effekt på bakterierna (Kumar, et al., 2004). I tillägg till detta har Spoerl, Wollensak och Seiler (2004) visat att en större motståndskraft mot kollagennedbrytande enzymer uppkommer vid CXL-behandling. När bakterier infekterar stromat kan de producera dessa kollagennedbrytande enzymer (Huang, Wichiensin & Yang, 2005). Det är detta som gör CXL till en potentiell behandlingsmetod vid keratit. Ytterligare fördelar med att använda CXL som behandling är att dess antimikrobiella verkan också gäller antibiotikaresistenta bakterier (Martins, et al., 2008). Behandlingen har också visat sig ha en snabb effekt (Anwar, Al-Danasoury & Hashem, 2011). En snabb läkning medför kortare sjukhusvistelse som i sin tur leder till lägre kostnader för samhället. Svåra keratiter som behandlas med antibiotikum en gång i timmen den första tiden kräver sjukhusvistelse. Antalet dygn på sjukhus vid behandling varierar från 3 till 60 dagar, med ett genomsnitt på 9 dagar (Bourcier, et al., 2003). Epitelläkningen efter CXL-behandling tar vanligtvis 1-15 dagar (Anwar, El-Danasoury & Hashem, 2011; Iseli, et al., 2008; Makdoumi, et al., 2012) men

även fall av betydligt långsammare läkning, på 6 veckor samt 3 månader, har påvisats (Makdoumi, Mortensen & Crafoord, 2010). En kontraindikation för att använda CXL som behandling av keratit är då patienten lider av diabetes. Diabetespatienter har en långsam epitelläkning (O’Donell, 2010) och risken för nya infektioner är därmed högre vid CXL-behandling av dessa. En bandagelins och antibiotika kan vara ett viktigt komplement innan epitelet läkt (Makdoumi, et al., 2012). Effekten av CXL-behandling håller sig till den främre delen av cornean, vid corneor tunnare 400 μm kan behandlingen ge skada (Wollensak, et al., 2003). Detta är viktigt att ha i åtanke vid djupa cornealsår. Om såren är mycket djupa eller infektionen har orsakat en förtunning av cornean skulle behandlingen kunna ha en cytoxisk effekt istället för en läkande. Sekundära infektioner kan uppstå i samband med keratit, eftersom CXLbehandlingen är begränsad till den främre delen av cornean har den inte någon effekt på sådana infektioner. Ett exempel på detta har visat sig i en studie där en patient hade en främre uveit som en följd av keratiten och genomgick CXL-behandling. Läkning av epitelet och full tillbakagång av hypopion observerades hos denna patient redan två dagar efter behandlingen. Trots detta kvarstod den sekundära inflammationen i främre kammaren och antiinflammatorisk behandling påbörjades (Makdoumi, et al., 2012). Eftersom behandling av keratit bör sättas in redan innan odlingssvar har kommit, kan det hända att CXL-behandling utförs även då odlingssvaren i efterhand visat sig vara negativa. Sådana scenarier inträffade fyra gånger i den pilotstudie som Makdoumi, et al. (2012) presenterat. Det kan tyckas vara olämpligt att behandla ett öga med CXL då det inte är nödvändigt. Det angripna ögat hade å andra sidan ändå behandlats med antibiotika. Vidare är överanvändningen av antibiotika en av orsakerna till antibiotikaresistens (Sköld, 2006). Samtidigt går det inte att vara säker på att keratiten inte är orsakad av en patogen, även om odlingssvaret är negativt. Sammanfattningsvis går det att konstatera att antibiotika idag är den vedertagna behandlingsmetoden. CXL används främst som ett komplement vid allvarliga keratiter och då oftast i kombination med antibiotika. Fortsättningsvis borde behandling med CXL kunna övervägas innan akut PKP utförs. Ytterligare forskning inom området krävs för att CXL ska klassas som en

vedertagen behandlingsmetod. Utifrån hittills publicerade studier kan CXL vara ett bra behandlingsalternativ vid keratit, särskilt med tanke på antibiotikaresistens. 5.2 Laborativ studie Det experimentella försöket med P. aeruginosa utfördes endast vid två tillfällen och enbart ett försök visade resultat. Till följd av detta måste fler försök göras för att få ett tillförlitligt resultat. Vid det första försöket torkade ögonen in eftersom ögonen behövde hållas fuktiga under försökets gång i värmeskåpet (37°C). Resultatet antyder att P. aerugniosa endast kan penetrera det skadade epitelet vilket tyder på att denna stam av P. aerugniosa troligen inte har virulensfaktorer för penetrering. Detta är en trolig förklaring till varför det inte var någon synlig infektion i det oskadade epitelet. Tidigare studie har visat liknande resultat (Alarcon, et al., 2011). En annan tänkbar orsak till varför inga bakterier lyckades penetrera epitelet kan vara att linsen inte var specifikt tillpassade för ögat, men det borde inte vara fallet då bakterier ändå kan binda till linsmaterialet (McLaughlin-Borlace, Stapleton, Matheson & Dart, 1998). Infektionstiden kan också vara en tänkbar orsak till att någon infektion i det oskadade epitelet inte syns, men det bör ej vara fallet då en tidigare studie (Yamamoto, et al., 2005) använt 30 minuter för inkubering med P. aeruginosa. I det skadade epitelet finns det en öppning för bakterierna att ta sig in, vilket underlättar infektionsangreppet. En indikation på detta ses i figur 2D och infogad ruta, där bakterier är synliga precis under epitelskadan. Morfologiskt var det också synligt att den experimentellt skadade cornean var svullen och deformerad, troligen åsamkat av den bakteriella infektionen. Ett in vitro försök innebär att experimentet inte utförs på en levande varelse utan att experiment utförs på död vävnad. Detta medför att försöket inte ger en direkt återspegling av verkliga keratitfall. I det laborativa experimentet finns inte ögats naturliga skyddsmekanismer kvar, det vill säga ögonlock, tårfilm, känsel eller inflammation. Om experimentet skulle utföras igen hade det gått att göra vissa modifieringar. Exempelvis skulle det gå att förvara linserna i bakterielösning så att bakterierna hade haft större chans att fästa till linsmaterialet. Alternativt skulle bakterielösning kunna droppas i linsetui där linserna förvaras samt låta dessa bakterier få chans optik 5-2013

43 att tillväxa och kontaminera linserna och att därefter applicera linserna på ögat (Dutta, Cole & Willcox, 2012; McLaughlin-Borlace, et al., 1998). En sådan metod skulle eventuellt ge bakterierna en bättre chans att fästa, jämfört med att endast droppa bakterielösning i linsen innan den sätts på ögat. 6 SLUTSATS Resultatet av denna studie pekar på att corneal collagen crosslinking skulle kunna vara ett bra behandlingsalternativ vid keratit, särskilt med tanke på den stora överanvändningen av antibiotika och antibiotikaresistens i vårt samhälle. Idag fungerar CXL främst som ett komplement till antibiotika, på experimentell nivå, vid svåra och allvarliga infektioner. Därmed behövs det flera studier där CXL används som den initiala behandlingen utan att kombineras med antibiotika, detta för att utvärdera denna metod. Stammen av P.aeruginosa som undersöktes experimentellt verkar inte ha virulensfaktorer för att ta sig in i ett oskadat epitel, bakterien tycks dock kunna invadera ett skadat epitel. Dock måste fler försök göras för att fastställa resultatet. REFERENSER Alarcon, I., Tam, C., Mun, J. J., LeDue, J., Evans, D. J. & Fleiszig, S. M. J. (2011) Factors impacting corneal epithelial barrier function against Pseudomonas aeruginosa traversal. Investigative Ophthalmology & Visual Science, 52, 1386-1377. Al-Sabai, N., Koppen, C. & Tassignon, M. J. (2010) UVA/riboflavin crosslinking as treatment for corneal melting. Bulletin de la Société belge d’Ophtalmologie, 315, 13-17. Anwar, H. M., El-Danasoury, A. M. & Hashem, A. N. (2011) Corneal collagen crosslinking in the treatment of infectious keratitis. Clinical Ophthalmology, 5, 1277-1280. Bourcier, T., Thomas, F., Borderie, V., Chaumeil, C. & Laroche, L. (2003) Bacterial keratitis: predisposing factors, clinical and microbiological rewiew of 300 cases. British Journal of Ophthalmology, 87, 834-838. Corbin, F. 3rd. (2002) Pathogen inactivation of blood components: current status and introduction of an approach using riboflavin as a photosensitizer. International Journal of Hematology, 76, 253-357. Coster, D. J. & Badenoch, P. R. (1987) Host, microbial, and pharmacological factors affecting the outcome of suppurative optik 5-2012

keratitis. British Journal of Ophthalmology, 71, 96-101. Dhawan, S., Rao, K. & Natrajan, S. (2011) Complications of corneal collagen crosslinking. Journal of Ophthalmology, 2011, 869015-869019. Dutta, D., Cole, N & Willcox, M. (2012) Factors influencing bacterial adhesion to contact lenses. Molecular Vision, 18, 14-21. Garduño-Vieyra, L., Gonzalez-Sanchez, C. R. & Hernandez-Da Mota, S. E. (2011) Ultraviolet-A light and riboflavin therapy for acanthamoeba keratitis: a case report. Case Reports in Ophthalmology, 2, 291295. Gkika, M., Labiris, G. & Kozobolis, V. (2011) Corneal collagen cross-linking using riboflavin and ultraviolet-A irradiation: a review of clinical and experimental studies. International Ophthalmology, 31, 309-319. Hovakimyan, M., Guthoff, R. F. & Stachs, O. (2012) Collagen cross-linking: current status and future directions. Journal of Ophthalmology, 2012, 406850-406861. Huang, A. J. W., Wichiensin, P. & Yang, M-C. (2005) Bacterial Keratitis. I: Krachmer, J. H., Mannis, M. J. & Holland, E. J. (red:er), Cornea, vol. 1, fundamentals, diagnosis and management (2:a upplagan), (s.1005-1033). Philadelphia: Mosby. Iseli, H. P., Thiel, M. A., Hafezi, F., Kampmeier, J. & Seiler, T. (2008) Ultraviolet A/riboflavin corneal collagen cross-linking for infectious keratitis associated with corneal melts. Cornea, 27, 590-594. Kanski, J. J. (2007) Clinical ophthalmology: a systematic approach (6:e upplagan), (s. 254-260). Amsterdam: Elsevier ButterworthHeinemann. Klemm, D (2004) Anatomi cornea. Tillgänglig på Internet: http://medicomedisch. files.wordpress.com/2011/11/anatomicornea. jpg [Hämtad 12.05.18]. Kumar, V., Lockerbie, O., Keil, S. D., Ruane, P. H., Piatz, M. S., Martin, C. B., Ravanat, J-L., Cadet, J. & Goodrich, R. P. (2004) Riboflavin and UV-light based pathogen reduction: extent and consequence of DNA damage at the molecular level. Photochemistry and Photobiology, 80, 15-21. Lanchares, E., Angeles del Buy, M., Cristóbal, J. A., Lavilla, L. & Calvo, B. (2011) Biomechanical property analysis after corneal collagen cross-linking in relation to ultraviolet A irradiation time. Graefe’s Archive for Clinical and Experimental Ophthalmology, 249, 1223-1227.

Lingel, N. J. & Casser, L. (2001) Diseases of the Cornea. I: Bartlett, J. D. & Jaanus, S. D. (red:er), Clinical Ocular Pharmacology (4:e uplagan), (s. 626-632). Boston: Butterworth-Heinemann. Lutz, J. & Lee, J. (2011) Prevalence and antimicrobial-resistance of Pseudomonas aeruginosa in swimming pools and hot tubs. International Journal of Environmental Research and Public Health, 8, 554-564. Makdoumi, K., Bäckman, A & Mortensen, J. (2010) Evaluation of antibacterial efficacy of photo-activated riboflavin using ultraviolet light (UVA). Graefe’s Archive for Clinical and Experimental Ophthalmology, 248, 207-212. Makdoumi, K., Mortensen, J. & Crafoord, S. (2010) Infectious keratitis treated with corneal crosslinking. Cornea, 29, 1353-1357. Makdoumi, K., Mortensen, J., Sorkhabi, O., Malmvall, B-O. & Crafoord, S. (2012) UVAriboflavin photochemical therapy of bacterial keratitis: a pilot study. Graefe’s Archive for Clinical and Experimental Ophthalmology, 250, 95-102. Martins, S. A. R., Combs, J. C., Noguera, G., Camacho, W., Wittmann, P., Walther, R., Cano, M., Dick, J. & Behrens, A. (2008) Antimicrobial efficacy of riboflavin/UVA combination (365nm) in vitro for bacterial and fungal isolates: a potential new treatment for infectious keratitis. Investigative Ophthalmology & Visual Science, 49, 3402-3408. McCall, A. S., Kraft, S., Edelhauser, H. F., Kidder, G. W., Lundquist, R. R., Bradshaw, H. E., Dedeic, Z., Dionne, M. J. C., Clement, E. M. & Conrad, G. W. (2010) Mechanisms of corneal tissue cross-linking in response to treatment with topical riboflavin and longwavelength ultraviolet radiation (UVA). Investigative Ophthalmology & Visual Sience, 51, 129-138. McLaughlin-Borlace, L., Stapleton, F., Matheson, M. & Dart, J. K. G. (1998) Bacterial biofilm on contact lenses and lens storage cases in wearers with microbial keratitis. Journal of applied microbiology, 84, 827-838. Mencucci, R., Marini, M., Paladini, I., Sarchielli, E., Sgambati, E., Menchini, U. & Vannelli, G. B. (2010) Effects of riboflavin/UVA corneal cross-linking on keratocytes and collagen fibres in human cornea. Clinical & Experimental Ophthalmology, 38, 49-56. Miedziak, A. I., Miller, M. R., Rapuano, C. J., Laibson, P. R. & Cohen, E. J. (1999) Risk factors in microbial keratitis leading to penetrating keratoplasty. Ophthalmology, 106, 1166-1171.

VETENSKAP

Murray, P. R., Rosenthal, K. S. & Pfaller, M. A. (2005) Medical microbiology (5:e upplagan). Philadelphia: Elsevier, Mosby. Neumann, M. & Sjöstrand, J. (1992) Central microbial keratitis in a Swedish city population. Acta Ophthalmologica, 70, 160-164. Norrby, R. & Cars, O. (2003) Antibiotikaoch kemoterapi: behandling av infektioner i öppen vård (8:e upplagan). Stockholm: Liber. O’Donnell, C. (2010) Diabetes. I: Efron, N. (red), Contact lens practice (2:a upplagan), (s.339-344). Oxford: Butterworth-Heinemann/Elsevier. Pelletier, J. P. R., Transue, S. & Snyder, E. L. (2006) Pathogen inactivation techniques. Baillière’s best practice & research. Clinical Haematology, 19(1), 205-242. Ruane, P. H., Edrich, R., Gampp, D., Keil, S. D., Leonard, R. L. & Goodrich, R. P. (2004) Photochemical inactivation of selected viruses and bacteria in platelet concentrates using riboflavin and light. Transfusion, 44, 877-885. Salyers, A. A. & Whitt, D. D. (2002) Bacterial pathogenesis a molecular approach (2:a upplagan). Washington D.C: ASM Press. Schaefer, F., Bruttin, O., Zografos, L. & Guex-Crosier, Y. (2001) Bacterial keratitis: a prospective clinical microbiological study. British Journal of Ophthalmology, 85, 842847. Simonsen, T., Aarbakke, J. & Hasselström, J. (2004) Illustrerad farmakologi 2, sjukdomar och behandling (2:a upplagan). Stockholm: Natur och kultur. Sköld, O. (2006) Antibiotika och antibiotikaresistens. Lund: Studentlitteratur. Smittskyddsinstitutet (u.å.a) Tabellariska översikter av ögoninfektioner och deras etiologi. Tillgänglig på Internet: http:// www.referensmetodik.smi.se/wiki/index. php?oldid=4948 [Hämtad 12.04.24]. Smittskyddsinstitutet (u.å.b) Provtagning och transport till laboratoriet (ögoninfektioner). Tillgänglig på Internet: http:// www.referensmetodik.smi.se/wiki/index. php?oldid=6100 [Hämtad 12.04.24]. Socialstyrelsen (2002) Infektiös keratit orsakad av bakterier, svamp eller protozoer – State of the Art. Tillgänglig på Internet: http://swedeye.org/wp content/uploads/2001-123- 70.PDF [Hämtad 12.01.26]. Spoerl, E., Huhle, M. & Seiler, T. (1998) Induction of cross-links in corneal tissue. Experimental Eye Research, 66, 97-103. Spoerl, E., Wollensak, G. & Seiler, T.

(2004) Increased resistance of crosslinked cornea against enzymatic digestion. Current Eye Research, 29, 35-40. Spoerl, E., Wollensak, G., Dittert, D-D. & Seiler, T. (2004) Thermomechanical behavior of collagen-cross-linked porcine cornea. Ophthalmologica, 218, 136-140. Struelens, M. J. (2003) 3. The problem of resistance. I: Finch, R. G., Greenwood, D., Norrby, S. R. & Whitley, R. J. (red:er), Antibiotic and chemotherapy anti-infective agents and their use in terapy (8:e upplagan), (s. 25-47). New York: Churchill Livingstone. Tabbara, K. F., El-Sheikh, H. & Aabed, B. (2000) Extended wear contact lens related bacterial keratitis. British Journal of Ophthalmology, 84, 327-328. Tuft, S. J. & Matheson, M. (2000) In vitro antibiotic resistance in bacterial keratitis in London. British Journal of Ophthalmology, 84, 687-691. Willcox, M. D. P. (2007) Pseudomonas aeruginosa infection and inflammation during contact lens wear: a review. Optometry and Vision Science, 84, 273-278. Willcox, M. D. P. (2011) Review of resistance of ocular isolates of Pseudomonas aeruginosa and staphylococci from keratitis to ciprofloxacin, gentamicin and cephalosporins. Clinical and Experimental Optometry, 94, 161-168. Wollensak, G., Spoerl, E. & Seiler, T. (2003a) Riboflavin/ultraviolet-A-induced collagen crosslinking for the treatment of keratoconus. American Journal of Ophthalmology, 135, 620-627. Wollensak, G., Spoerl, E. & Seiler, T. (2003b) Stress-strain measurements of human and porcine corneas after riboflavin-ultraviolet-A-induced cross-linking. Journal of Cataract and Refractive Surgery, 29, 17801785. Wollensak, G., Spoerl, E., Wilsch, M. & Seiler, T. (2003) Endothelial cell damage after riboflavin-ultraviolet-A treatment in the rabbit. Journal of Cataract and Refractive Surgery, 29, 1786-1790. Wollensak, G., Wilsch, M., Spoerl, E. & Seiler, T. (2004a) Collagen fibre diameter in the rabbit cornea after collagen crosslinking by riboflavin/UVA. Cornea, 23, 503-507. Wollensak, G., Spoerl, E., Wilsch, M. & Seiler, T. (2004b) Keratocyte apoptosis after corneal collagen cross-linking using riboflavin/UVA treatment. Cornea, 23, 43-49.

Wollensak, G. (2006) Crosslinking treatment of progressive keratoconus: new hope. Current Opinion in Ophthalmology, 17, 356360. Yamamoto, N., Yamamoto, N., Petroll, M. W., Cavanagh, H. D. & Jester, J. V. (2005) Internalization of Pseudomonas aerugniosa is mediated by lipid rafts in contact lenswearing rabbit and cultured human corneal epithelial cells. Investigative Ophthalmology & Visual Science, 46, 1348-1355. Zaidi, T., Reidy, T., D’Ortona, S., Fichorova, R., Pier, G. & Gadjeva, M. (2011) CD74 deficiency ameliorates Pseudomonas aeruginosa-induced ocular infection. Scientific Reports, 1, 58-64.

optik 5-2012

Kom och jobba med mig.

“Synoptik är en arbetsgivare som ger sina anställda möjligheten att utvecklas. Vill man så finns det alla möjligheter att gå vidare inom företaget.” Sina, Regionchef Vi växer och söker butikschefer, kontaktlinsoptiker och optikerassistenter. Synoptik följer optikbranschens kvalitetsnorm och ger alla våra optiker möjligheten att ta sina 36 CET-poäng över en treårsperiod. Vi på Synoptik brinner för att dela med oss av vår kunskap. Vill du vara en del av oss? I så fall är du kanske vår nya medarbetare. Läs mer om våra lediga jobb på www.synoptik.se

ALLA SKA HA RÅD MED KVALITETSOPTIK

Synoptik Sweden AB är en av Sveriges ledande aktörer inom optik med 105 butiker från Kiruna i norr till Malmö i söder. Synoptik etablerades i Sverige 1991, har cirka 600 medarbetare och omsätter 850 mkr. Synoptiks mission är att alla ska ha råd med kvalitetsoptik och företaget ägs av Synoptikfonden, en icke vinstdrivande stiftelse som verkar för att främja nordisk forskning inom optik. Varje år skänks en del av vinsten från Synoptik till forskning inom optik och oftalmologi. Synoptik är även en del av Grand Vision B.V, en världsledande aktör inom optisk detaljhandel, med drygt 4 600 butiker i fler än 40 länder. optik 4-2013

EFTER TEXT

SÄLJES, SÖKES, KÖPES

OPTIKBUTIK TILL SALU Belägen vid norska gränsen med attraktiv gränshandel. Vi har en trogen kundkrets. Modern utrustning med egen inslipning. Butiken ligger i centrum. Bra hyra i nyrenoverade lokaler. Stora utvecklingsmöjligheter. Ingår ej i kedja. Säljes på grund av pensionering.

Aoptik Rekryterar Aoptik är en av landets privatägda och mest expansiva optik kedjor. Från starten 2009 med 2 butiker har vi växt till 21 butiker under 2013. Vi arbetar med högkvalitativa produkter som glas från BBGR och ett brett utbud av kvalitetbågar från bl.a. Luxottica, Ego, Ricardo Nordica mfl. Vår målsättning är att vara ett glatt gäng som jobbar med modern utrustning i en positiv atmosfär mot gemensamt högt uppsatta mål.

Nu är det dags igen att förstärka vår organisation och söker därför

Optiker

med kontkatlinsbehörighet och till

Säljare

Kinna, Ljungby, Gislaved, Olofström, Ystad, Husqvarna & Ronneby. Vi söker dig som vill vara en del av ett team som alltid har kundens bästa för ögonen. Är social, kunnig, ansvarsfull och inspireras av att jobba självständigt under eget ansvar. Gärna med några års yrkeserfarenhet i bagaget. Aoptik uppmuntrar och supporterar utbildning. Tjänsterna tillsätts löpande så hör av er direkt så pratar vi om lösningar och möjligheter! Johan Olofsson, 070-777 53 55 , per.johan.olofsson@telia.com

Vår ide´:

Hög kvalitet till lågt pris!

möjligheter kvar att nå optikbranschen i år. Välj alla eller plocka ut de nummer eller det tema som bäst passar din plan.

Svar till bagen.optik@telia.com

Nu säljer vi Linsen! Stor lojal kundkrets. Hemsida med hög omsättning.

Info: elisabeth.h.engvall@gmail.com alt svante.korlof@gmail.com

Linsen AB (556219-0792) Norrlandsgatan 22 Box 7551 103 93 Stockholm www.linsen.se

Se Optiks utgivning på sidan 50 optik 5-2013

Synoptik Norge AS, representert med kjedene Brilleland og Interoptik er en ledende aktør i optikerbransjen. Selskapet har 136 butikker over hele landet, mer enn 1000 ansatte og en omsetning på over 1 milliard kroner. Synoptik Norge AS er et offensivt og vekstorientert selskap i kontinuerlig endring. Selskapet eies av Grand Vision, Europas største innen optisk detaljhandel. Våre to optiske kjeder gjør oss til den største aktøren i det norske markedet.

vi behøver deg i nOrge! Om å jObbe hOs Oss Våre optikeres hovedoppgave er å gjennomføre synsundersøkelser og kundeoppfølging etter offentlig pålagte helsemessige standarder og gjeldende retningslinjer i kjeden. Sammen jobber vi for å beholde et høyt faglig fokus og en meget profesjonell kundebehandling. I våre kjeder er kundene viktigst og målet er at alle blir sett og får en god opplevelse i våre butikker. Alle våre optikere oppdateres på faget med kontinuerlige kurs og fagseminarer. hvem søker vi? Er du en svensk optiker med godkjent autorisasjon (legitimering) som vil oppleve noe nytt? Da vil vi treffe deg! AutOrisAsjOn i OptOmetri? For å kunne være optiker i Norge må du ha autorisasjon som optiker. Svenske optikere får dette enkelt godkjent i Norge, men alle må søke via Statens Autorisasjonskontor for Helsepersonell. www.sak.no. Etter at du har søkt, kan du starte i jobb imens din søknad behandles. Din svenske autorisasjon må selvsagt være gyldig i Sverige for at den skal bli godkjent i Norge. Flytte til nOrge eller jObbe hOs Oss en periOde? Om du kan tenke deg å flytte permanent, jobbe her ett år eller kanskje kan du ønsker å pendle imens du bor her? Vi hjelper deg med alt det praktiske rundt dette. Reise, flytting, bolig, skatt etc. Alt slikt avtaler vi når vi blir enige om de generelle betingelsene og hvor du skal jobbe. hvOr i nOrge skAl jeg jObbe? Det er for tiden flere muligheter i hele landet. Ta kontakt med oss for å finne ut mer om hvor det kan være aktuelt for deg å starte i ny jobb. “WhAt`s in it FOr me?” Våre optikere har meget gode betingelser med konkurransedyktig lønn, overtidsbetalt og med gode muligheter for bonus. Det første året kan vi blant annet bidra økonomisk med støtte til bolig. Vi kan også dekke transport av møbler og annet du ønsker å ha med deg til Norge da vi vet at slikt kan være kostbart. Lønn for nyutdannede optikere med linsekompetanse og diagnostika (inkludert i den norske utdannelsen) ligger på ca NOK 31.500 per måned uten tillegg. intervju? vi betAler din Flybillett! Kontakt oss i dag og sjekk ut DINE muligheter hos oss her i Norge. Send en e-mail med ditt CV til oss, så tar vi en samtale om dine muligheter hos Synoptik Norge i en av våre to kjeder. send oss en e-mail i dag: hr@synoptik.no synoptik norge As - Eyvind Lyches vei 19 A - Pb. 77 - 1300 Sandvika - Norge - Tel: +47 67 55 28 00 - www.synoptik.no

Har du rätt fokus? Specsavers fortsätter växa och det är med stor glädje som vi kan konstatera att vi nu nått positionen som en av de största aktörerna på optikmarknaden i Sverige. Detta har vi kunnat uppnå genom att alltid ha fokus på professionalism, hög kvalitet och det viktigaste av allt, kundnöjdhet. Vill du driva din egen butik och bli en del av Specsavers framgång? Just nu har vi flera intressanta möjligheter från söder till norr. Du ser ett axplock av möjligheter nedan:

Vi söker medarbetare

Vi söker partners

Halmstad

Leg. optiker med kontaktlinsbehörighet. Kontakta Annette Blackwell annette.blackwell@specsavers.se Tel: 0703-066985

• Kalmar

Leg. optiker med kontaktlinsbehörighet. Hel/deltid. Kontakta Robert Lindmark, robert.lindmark@specsavers.se Tel. 0611-550 650

• Skellefteå

Härnösand

Mjölby

Stenungsund

Leg. optiker med kontaktlinsbehörighet. Hel/deltid. Kontakta Marie eller Ewa, marie.blomquist@specsavers.se ewa.hockert@specsavers.se Tel: 0142-15 325 Leg. optiker med kontaktlinsbehörighet. Kontakta Kristina Eriksson, kristina.eriksson@specsavers.se Tel: 0737-03 03 48

Trollhättan

Vi söker en leg. optiker. Kontakta Thomas Edvardsson, thomas.edvardsson@specsavers.se Tel: 0702-51 48 23

Uppsala

Leg. optiker med kontaktlinsbehörighet. Hel/deltid. Kontakta Hans Aretun, hans.aretun@specsavers.se Tel: 0708-78 02 70

• Kristianstad • Linköping • Marieberg • Örebro Som partner hos Specsavers kommer vi att förse framgångsrika kandidater med det stöd som krävs för att man ska kunna öppna sin egen butik tillsammans med oss. Om du vill veta mer, ring Daniel Åsberg på 031-771 98 05 eller maila på rekrytering@specsavers.se Du kan läsa mer om oss på jobb.specsavers.se och på www.specsavers.se

DAGS ATT VAKNA!

Det är nu det händer. Sveriges snabbast växande optiker

att du hör av dig. Tala om vem du är, vad du helst vill

kedja går som tåget och lägger in en växel till.

jobba med och varför, så hör vi av oss.

De närmaste åren ska vi öppna flera nya butiker över hela landet. Och vi behöver bli fler, många fler.

Hos Smarteyes får du jobba i ett ungt och dynamiskt svenskt företag där vi gör det enkelt för kunden, tror på

Fast de vi söker är inga vanliga optiker. Istället söker vi

förändring och visar omtanke. Den moderna optikern,

dig som, i likhet med oss, brinner för att förnya optiker

helt enkelt. Och inte minst – du får jobba ihop med

branschen och ständigt finna nya vägar. Vi behöver

kollegor som är så hett eftertraktade att vissa av våra

kvalificerade leg. optiker såväl som assistenter, butiks

konkurrenter inte drar sig för några metoder att värva dem.

chefer och butikssäljare.

Nu går tåget till framtiden. Vill du vara med?

Är du en passionerad yrkesmänniska med inre driv, starkt kundfokus och känsla för mode? Då vill vi gärna

Ansök på www.smarteyes.se/karriar

EFTER TEXT

SÄLJES, SÖKES Örns ur Optik startades 1961 och är ett privatägt företag. Vår speciella nisch är att vi säljer glasögon, klockor, väskor med varierande kvalitet till bra priser, vilket gör att vi har en mycket nöjd kundkrets som sprider vidare att vi finns. Hos oss är det mycket blandade uppgifter med kunden i centrum. Vi vill ge våra kunder den bästa servicen. Det är viktigt att du är säljinriktad och tycker om att arbeta med människor i en informell & positiv arbetsmiljö.

Göteborg Leg Optiker med kontaktlinsbehörighet

Kvinnlig Leg Optiker Vi söker en kvinnlig Leg Optiker med erfarenhet på deltid som : • Har förmåga att ge kunden bra bemötande och personlig service. • Bidrar till en trevlig stämning i butiken och uppskattar att jobba både självständigt och i team. • Noggrann, ansvarsfull. • Förstår vikten av god service.

• Snabb och effektiv • Har hög arbetsmoral • Glad och positiv • Är en social person som tycker om att skapa kundrelationer. • Hantera verkstadsjobb • Kunna skifta från optiker till säljare.

Enbart synundersökningar /kontroller. Du får gärna arbeta deltid. Kontakt: erik.edman@favoptic.com 08 -753 09 99

Örn & company AB (örn & strazz) Fruängsgången 5 12907 Hägersten Box 6114, Tel 08-88 42 52. Info@strazzshop.net

Ett magasin

anschen från optikbr

Ett magasin

ranschen

från optikb

Släpapsen loss solgl är vår! – det

Nr Utgivning Tema Bokning

s: ken i foku tema buti

ämmer Hélène best stå a var skåpet sk

sätter Alan Goddon er nöjda kund dan en högst på ag

Innovativa ger optiker läg llan glasen på hy

Krönikan: dier – Sociala me fönster ditt nya skylt

klivet Sverige tar etrins in på optom världsscen

6/7 21 juni Utbildning

4 juni

23 aug

6 aug

20 sept Personal

Glas

10 23 okt Silmo

3 sept 3 okt

11 18 nov Linser/vätskor 1 nov 12 11 dec Solglasögon

NR 4.13 slår Smarteyes ett slag för odet glasögonm

Annonsera i OPTIK och nå en hel bransch

Vetenskap: rt Glöm inte bo hornhinnan

26 nov

NR 5.13 BOKA NU! Ring 08-601 25 20 eller maila renee.linden@conmedia.se

optik 5-2013

SÖKES

Optiker som tröttnat på centralstyrda kedjor… … eller fristående optiker som vill få nätverkets stordriftsfördelar!

FINNES Sveriges största butiksägda optikerkedja med stor gemenskap och en stor mix av centralt stöd. Hos oss får du alla fördelar som en privat butiksägare har samtidigt som du kan dra nyttan av att vara flera och på så sätt bli en starkare aktör: Självbestämmande Du äger själv din butik och bestämmer bl a över profilering och vilka tjänster och produkter du vill erbjuda. Vårt främsta krav är att du erbjuder dina kunder kompetens, valfrihet och omtanke. Rikstäckande gemenskap Det finns en stor fördel att vara en bland flera. Att få stöd och gemenskap från övriga 136 butiks medlemmar i KlarSynt, som du träffar på mässor och events, eller via vårt intranät. Centralt stöd Vi arbetar hela tiden med att bygga ut våra tjänster till KlarSynts medlemmar. Givetvis ingår här bra inköpsavtal från starka leverantörer, marknadsföringsmaterial, och en aktiv affärsutveckling av våra koncept SynTrygg, LinsBoxen och BrilliantKund m m. Kompetensutveckling Att främja och stödja vidareutbildning för optiker är en självklarhet för oss. Det gör vi bland annat genom satsning på interna seminarier och utbildningar samt ekonomiskt stöd vid externa utbildningar. IT-support Vi kan erbjuda dig ett av branschens absolut bästa och mest kompletta affärs och optiksystem – ServeIT. Nordiskt samarbete Genom Nordic Optical Alliance samverkar vi i över 400 optikerbutiker i Norge, Danmark och Sverige.

Ring eller maila oss, så berättar vi mer…! Lasse Folt, VD, 07021 39 100, lasse@klarsynt.se Johanna Näyhä, butiksutvecklare 0760995 970, johanna@klarsynt.se

Hos oss får du kompetens, valfrihet och omtanke. www.klarsynt.se

Posttidning B

Tidningen Optik Västra Trädgårdsgatan 15 111 53 Stockholm

JOBBAR DU I

ARETS OPTIKBUTIK

2013? Har ni en exceptionellt bra skyltning? Tycker du att ni ger branschens bästa service? Eller har ni kanske helt enkelt den snyggaste butiken i landet? Passa då på att visa kollegorna detta. Då har ni chansen plocka hem den första inteckningen i branschens mest prestigefyllda utnämning. Tidningen OPTIK utser för första gången ÅRETS OPTIKBUTIK. Ni läsare skickar in förslag och tre bidrag går till final där vinnaren koras på mässan den 30 augusti. En oberoende jury bedömer de tävlande utifrån kriterierna: • Nytänkande/innovation • Skyltning – entré & skyltfönster • Exponering & utbud • Inredning & miljö • Bemötande & service. Nominering sker på www.optikbranschen.se senast den 25/6 2013.

Juryn består av Lotta Ahlvar, VD för Moderådet, Lennart Uhlmann, SOLF, Fredrik Thunell, Optikbranschen samt Micke Jaresand, OPTIK. Juryns beslut kan inte överklagas. Endast fullständigt ifyllda nomineringar bedöms. För insänt material ansvaras ej.