Optik 3 2013

Ett magasin från optikbranschen

MIDO

Mode, människor och mingel!

Expansiva planer när Direkt Optik sålts till holländare

Vetenskap special: Diagnostiska droppar framtiden

Krönikan: Brobygge mellan vård och optiker

NR 3.13

INTRODUCERAR

HADLEY från ZEAL Optics

VI ÄR STOLTA ÖVER AT T VARA DET ENDA FÖRETAGET M E D H E L A S O L G L A S Ö G O N K O L L E K T I O N E N T I L LV E R K A D AV VÄXTBASERAD OL JA

Finns även som Digital Rx

En del av Maui Jim familjen.

EXPLORE MORE ⚒ ZEALOPTICS.COM

PERFEKTA FÖR VARANDRA 1,2,3**

Upptäck hur den innovativa yttekniken hos ® AIRDiscover OPTIX® how kontaktlinser och OPTI-FREE the innovative surface technologies of ® ® desinficerande allt-i-ett-linsvätska ® PureMoist AIR OPTIX AQUA contact lenses and OPTI-FREE PureMoist ® 1,2,3** fungerar perfekt tillsammans Multi-Purpose Disinfecting Solution work perfectly together1,2,3** *AIR OPTIX® AQUA och AIR OPTIX® AQUA MULTIFOCAL Dk/t=138 vid -3,00 D. AIR OPTIX® NIGHT & DAY® AQUA Dk/t=175 vid -3,00D. AIR OPTIX® for ASTIGMATISM Dk/t=108 vid -3,00D. Andra faktorer kan påverka ögonhälsan. **Alcon, data on file.

Referenser: 1. Data on file, Alcon Research Ltd, 2011. 2. Lally J, Ketelson H, Borazjani R, et al. A new lens care solution provides moisture and comfort with today’s CLs. Optician 4/1/2011, Vol 241 nr 6296, 42-46. 3. Garofalo R, Lemp J. Clinical trial experience with OPTI-FREE ® PureMoist® MPDS. Contact Lens Spectrum Special Edition; september 2011 : 44-48. © 2012 Novartis 2012-008-11426

CV/HW/AIRG/SA/130220/SE 91013215

5

START

Ny tid – nya möjligheter

M

ido brukar signalera vår. Men när detta skrivs är det kallt som i en frysbox och man längtar efter lite ”global warming”, i alla fall lokalt över Sverige... Förhoppningsvis har det tinat upp lite när tidningen hamnat i din brevlåda och du läser detta.

Vår eller inte, årets Mido försvarade sin position som den kanske viktigaste optikmässan i världen. Det är ganska fascinerande hur italienarna år efter år lyckas upprätthålla vitaliteten i denna supergigantiska mässa. Familjen Marcolin har styrt med järnhand de senaste åren, men gör det med den äran. Leverantörer, designers, teknikföretag, optiker, butiksägare, skådespelare, supermodeller, ja alla lockas att vara med.

Som vanligt laddar vi detta nummer med massor av Mido. Ska man sammanfatta Mats Almegårds trendspaning är det att retrotrenden (äntligen) verkar vara på tillbakagång. Det blir lite tröttsamt med allt grävande i gamla kappsäckar och nostalgi för skapa mode. För oss som är födda på femtio-talet eller tidigare är det ju dessutom rent löjeväckande att kalla 70- och 80-talen för retro, det var ju alldeles nyss...

Nej, öppna åter dörrarna till framtiden, eller åtminstone nutiden. Det känns mer fräscht och hoppfullt och – framåt.

Något helt annat men som verkligen är framåt är ett forskningsprojekt som pågår i Västerås och Falun. Jörgen Bergström, specialistutbildad leg. optiker, till vardags på Synsam i Fagersta, deltar just nu i en studie var syfte är att undersöka i vilken grad optiker skulle kunna avlasta hälso- och sjukvården inom vissa områden. Ett mycket spännande projekt, inte minst med tanke på att frågan om optikerns roll i hälso- och sjukvården blir allt mer aktuell. Även Vetenskapssidorna i detta nummer berör frågan.

Hur mycket ansvar är optikern beredd att ta för att kunna spela en roll i den moderna sjukvården? Vi får också ta del av en fallbeskrivning som sannolikt sett annorlunda ut om den undersökande optikern kunnat använda sig av diagnostiska droppar.

Mycket nöje med läsningen. Vi hörs om en månad, och då är det förhoppningsvis vår på riktigt.

6–16

mido ökar blygsamt

18

optiker i ny roll

MIC K E JA R E S AND redaktör micke@radicalpr.se Omslagsbilden: Brittiska designern Claire Goldsmith på Mido. Foto: MATS ALMEGÅRD

ANNONS och DISTRIBUTION

REDAKTION

08-410 283 34 optik@radicalpr.se Micke Jaresand, redaktör Mats Almegård Wilhelm Jaresand Curt Lundberg, AD ANSVARIG UTGIVARE

Fredrik Thunell

optik 2-2013

Bokning och annonsförsäljning: Renée Lindén 08-601 25 20 info@conmedia.se Annonsmaterial: Gunilla Dagerman 08-612 89 60 kansli@optikbranschen.se Prenumerationsärenden Gunilla Dagerman 08-612 89 60 kansli@optikbranschen.se Tryck: Exaktaprinting AB, Malmö 2013

30

branschplock

... och mer ur innehållet:

• Svensk seger i Force 22 • Optik ordnar frukostseminarie 23 • Holländare tar över kedja 24 • Sverige halkar efter 28 • Branschplock 30 • Krönika: Broarna stärks 32 • Försäljningsplus i januari 34 • Vetenskap 35

6

MIDO te xt och foto mats almegård

MIDO är ett givet datum i den internationella optikbranschens agenda. Årets mässa ökade något jämfört med tidigare år. Möjligen berodde det på nya dagar, chartrade tåg eller på att det börjar lossna i branschen runt om i världen.

Försiktigt uppåt på största optikmässan Dagarna hade ändrats sedan förra gången. MIDO 2013

ägde rum från lördag till måndag. Detta för att fånga upp så många som möjligt av de inhemska italienska optikerna som har ledig dag på måndagar. En annan insats som var till för att plocka in de italienska optikerna var ett chartrat tåg som var gratis för besökare. De kunde ta tåget till Milano och MIDO på morgonen och hem igen på kvällen om de så ville.

Eller så kunde de stanna alla tre dagarna, och det behövs!

I alla fall om man ska få någon överblick som helst.

MIDO är stort. Förmodligen världens största optikmässa.

Bara den asiatiska paviljongen är enorm. Där dominerar jättarna från Kina. I paviljong 13 var det istället monterfäktning mellan de europeiska och amerikanska giganterna. Vad monterkostnaderna för dessa små fotbollsplaner kostar vågar man knappt tänka på.

MIDO är kort sagt en gigantisk apparat där alla som har

något litet intresse i branschen har mycket att se och göra.

Totalt blev det cirka 43 000 besökare under årets version av MIDO, vilket är blygsamma tre procents ökning jämfört med förra året. Men ändå: en ökning. Bland utställare och besökare hördes positiva kommentarer om att det kanske ändå släpper ekonomiskt nu, att kunderna återvänder och att hjulen börjar snurra. Några benhårda fakta finns dock inte, bara en allmän känsla för att det kanske blir bättre. Även om många åtgärder gjordes för att attrahera den inhemska optikerkåren, är det faktiskt de internationella besökarna som ökar mest på MIDO. 60 procent av alla besökare kommer från andra länder än Italien. Över 60 nationer fanns representerade på mässan. Svenska företag som ställde ut var Polaris Eyewear AB med Staffan Preutz i spetsen. De höll till i paviljong 24 och MIDO Lab. I paviljong 13 ställde Scandinavian Eyewear (med produktchef Maria Boozer) ut Skaga i anslutning till Marchons jättemonter i ena änden av paviljongen. I den andra änden stod Anna-Karin Karlsson med två assistenter i en betydligt mindre, men välbesökt monter.

Det var också rätt gott om svenska besökare på mässan. Synsams inköpare skymtade förbi, liksom Synologens. En lång rad svenska optiker var också på plats för att handla in det allra senaste från sina leverantörer.

Det var det fyrtiotredje MIDO och i vanlig ordning fanns nyheter från alla områden på plats. Glädjande nog kunde det konstateras att miljömedvetandet börjar bli en allt vanligare aspekt, åtminstone på glasögonsidan. Senast i raden av miljövänliga koncept är amerikanska ZEAL som producerar sina glas på en miljövänlig oljebas, närmare bestämt på castorolja. Glaset kallar de E-llume lens och som namnet antyder behöver bäraren inte vara orolig att glaset skulle vara mindre transparent på grund av materialet.

– Vi är mycket stolta över att lansera detta nya glas här under MIDO, säger Joe Prebich, som är marknadsföringsansvarig på ZEAL. Vi behöver se över hur vi arbetar med material i hela branschen. Detta är ett första steg, vi hoppas kunna ta flera snart.

Andra leverantörer har nu växlat över till det biologiskt nedbrytbara acetat som Mazzuchelli tillhandahåller. Företaget MODO med sitt varumärke ECO som vi uppmärksammade nyligen i OPTIK hade trångt med kundbesök i montern. Det verkar alltså som att det äntligen blåser gröna vindar i optikbranschen.

Att det går att modifiera och uppdatera acetat bevisar också Mad in Italy ständigt. Denna gång hade chefsdesigner Claudio dalla Longa satsat på färgglada glasögon, där acetatet smälts samman med bilder och mönster utklippta ur tidningar.

– Vi behöver mer färger! Det är så dystert med alla ekonomiska rapporter som pekar nedåt. Jag vill introducera färgen igen, säger Claudio dalla Longa.

Det är ett uttalande som fångar ganska mycket av MIDO 2013: försiktig optimism mot bakgrund av en oklar ekonomisk situation.

Lyxigt, oväntat och överdådigt. Anna-Karin Karlsson avviker från den svenska minimalismen.

optik 3-2013

7

Scandinavian Eyewears Maria Boozer tillsammans med en kollega i Marchonmontern. optik 3-2013

Antti Iso-Herttua och Ingela Engdahl spanar in senaste kollektionen fr책n Dita.

Staffan Preutz och hans Polaris missar inte en m채ssa.

8

MIDO Text och foto Mats A lmegård

Midos president Cirillo Marcolin har mycket att göra under mässdagarna. Hans allvar beror dock inte bara på stress: han hoppas på politisk och ekonomisk förändring.

Hektiska dagar för allvarlig general Något försenad anländer mässans kanske mest upptagne man: mässgeneralen Cirillo Marcolin. Vid sin sida har han två pressekreterare som håller ordning på agendan. Snabbt drar de något på italienska, jag snappar upp något om ”Suecia” och inser att de ger en snabb presentation av mig. Vant drar han upp två visitkort och ger mig båda: på det ena står det President of Mido, på det andra Consigliere di Amministrazione. Det sistnämnda kommer från familjeföretaget Marcolin. Han nickar ständigt åt folk som passerar montern där vi sitter, eller kommer fram för att skaka hand. Mitt i hans stress tänker jag skoja lite med honom, så min första fråga blir lite skämtsam: Hur många telefonsamtal har du haft den här veckan och särskilt denna första mässdag?

– Vad är meningen med den frågan?

Han stirrar oförstående och irriterat på mig. Som om jag gjort något riktigt korkat.

Med den frågan menar jag: exakt hur stressigt är ditt schema?

– Min telefon har inte ringt så mycket för vi jobbar med Mido året runt och är väl förberedda när mässan väl lanseras, säger Cirillo Marcolin och stirrar strängt på mig.

Så även om han inte ville, besvarade han ändå den första frågan. Sedan går han vidare och säger att visst, det är mycket att göra och många personer att träffa. Men det är en del av hans jobb och runt omkring sig har han ett bra team.

– Det viktigaste för oss är att lyssna på de som ställer ut hos oss och vara lyhörda för deras önskningar. Vi skruvar lite på mässans utförande varje år och det är för att svara på utställarnas krav. Självklart går det inte att täcka allt: detta är en mässa som huserar både bågleverantörer, solglasögontillverkare, teknik- och glasföretag. Årets justering som kanske märks mest är att mässan nu äger rum lördag till måndag. Enligt Mido-presidenten beror detta på att måndagar är bästa dagen i veckan om man vill få italienska optiker att resa någonstans. De är nämligen lediga då. En annan innovation är det tåg som Mido chartrat och som tar optiker från Rom, Florens och Bologna. De italienska optikerna behöver bara anmäla sig och ta plats ombord.

– Det är en service som vi erbjuder våra besökare. Efterfrågan har varit så stor att vi fick fördubbla antalet vagnar till 600 stycken.

Ett smart sätt att få hit optiker som annars hade stannat hemma?

– Italien är ett land i en svår ekonomisk situation. Det gäller för oss att se till att hålla industrin rullande och kan vi bidra till att våra optiker på så sätt har råd och tid att besöka oss, så ja.

Det var nyligen val här i Italien. Hur mycket påverkar det en mässa som Mido?

– Vi hoppas få en regering som fungerar och som är regeringsduglig. Jag hoppas vi får en regering som ser till att den italienska ekonomin ordnas upp och att det italienska folket får en chans att komma på fötter. Förra året ökade italienska optikbranschen, men det gjorde den enbart på grund av exporten. Den interna försäljningen gick ned med 4,5 procent och så kan det inte fortsätta.

Cirillo Marcolin, en lyhörd och sträng general.

optik 3-2013

Mindre arbete för antipiratbyrån Sedan 1995 har MIDO erbjudit sina utställare ett juridiskt skydd mot plagiat och kopior. Det blev ett tjugotal anmälningar under årets upplaga av optikmässan, men det är färre än hur det var när anti-förfalskningsbyrån började för snart 20 år sedan.

hov till tvister är dock glasögonmodeller som kopierats. Jag frågar om det ibland inte kan vara svårt att avgöra vad som är en självständig variant eller en kopia av en annan modell, men det tycker inte Edris.

– Nej, det är rätt lätt att se faktiskt. Vi behöver sällan kalla in experter för att avgöra just det.

Edris Junta är en av totalt fem advokater som sitter längst in i paviljong 13. Där, mitt bland storföretagens supermontrar, finns Il Servizio Anticontraffazione in Fiera. Här kan utställare anmäla varumärkesintrång, patentmissbruk, kopior och förfalskningar av design.

Detta är en tjänst till de företag som ställer ut – och den syftar givetvis till att få bort kopior och brottsliga Edris Junta produkter från MIDO. – Det är en stor mässa och självklart är det svårt att hålla koll på allt hela tiden, men vi uppmanar ju de utställare som själva känner att de blivit kopierade att komma hit och prata med oss, säger Edris Junta.

De produkter som lämnas in kontrolleras i en databas för att utröna vem som äger patentet och har rätt till formen eller den tekniska lösningen ifråga. Tidigare var varumärkesintrång relativt vanligt förekommande, alltså att en tillverkare stämplade in ett annat företags namn i sina produkter.

– Men sådant ser vi inte så ofta längre. Det blev mycket mindre så snart vi startade vår verksamhet, säger Edris.

Det som fortfarande ger upp-

De fem advokaterna som arbetar på mässan står i ständig kontakt med polisen i Milano.

Behövs det ringer de och polisen kommer för att göra tillslag.

– Vi själva får ju egentligen inte gå och hämta produkter i montrarna, men vi börjar alltid med att försöka göra det och det är ytterst få som stoppar oss. Självklart får de tillbaka sina produkter, men då kanske även med en böteslapp och en stämning från den leverantör på vars patent man inkräktat.

Kan ett företag ställa ut nästa år om det blivit bevisat att de säljer förfalskade produkter?

– Första gången det sker får de böta, andra gången bannlyser vi dem från mässan. Så har man upptäckts två gånger är man inte längre välkommen att ställa ut på MIDO. Har antalet juridiska tvistemål blivit fler eller färre sedan ni startade 1995?

– Helt klart färre. Självklart förekommer kopiering och plagiering fortfarande, men vi har fått betydligt bättre bukt med det än tidigare. Precis som i år ligger antalet anmälningar runt de 20 på en hel mässa totalt. Det var betydligt fler när vi startade.

optik 3-2013

10

MIDO Text Mats A lmegård | Foto mats almegård , p eter lindbergh

Två ikoner i ny kampanj Österrikiska Silhouette är tillbaka igen på allvar.

Företagets vd medger att det var tufft när retromodet härjade som värst. Men nu är det fokus på minimalistisk design igen. Dessutom lanserade företaget en utomordentligt stark kampanj.

Det tisslades och tasslades på Silhouettes kundevenemang som ägde rum i anslutning till MIDO. Skulle han vara på plats? Under mässdagen hade kunderna kunnat ta del av det nya kampanjmaterialet från Silhouette, där en avslappnad Patrick Dempsey jonglerar på kontoret iförd ett par Titan Minimal Art Icon båge.

Festens gäster verkade dock inte riktigt tro att Silhouette hade fått ”Dr Derek Shepherd” över Atlanten. Det är nu ingen mindre än Patrick Dempseys mest kända rollfigur; från tv-serien Grey’s Anatomy. Men jodå, visst var han där.

Det gick ett sus - till största delen från den kvinnliga delen av publiken – när bröderna Schmied från Silhouette introducerade de två ikonerna: Dempsey och hans Titan Minimal Art Icon-båge.

Lyckliga vinnare i kvällens lotteri vann en fotosession med Hollywood-stjärnan som såg avslappnad ut i sina Silhouetteglasögon.

– Det har gått 14 år och 9 miljoner sålda par sedan vi introducerade Titan Minimal Art för första gången. Vi har uppdaterat och moderniserat kollektionen och ville ha en

bra ikon som kunde bära glasögonen i en kampanj. Vi är mycket nöjda över att ha inlett detta samarbete med Patrick Dempsey. Han är jordnära, enkel och bra att ha att göra med, säger Silhouettes vd Arnold Schmied.

Fotografen Peter Lindbergh har plåtat kampanjen som nu rullas ut stort över hela världen. Om resten av världen reagerar lika positivt som publiken på eventet nere i Milano kommer det att bli en succé.

– I höst följer vi upp med ett nytt ansikte i denna kampanj. Då blir det en kvinnlig ikon som bär våra bågar. Vi märker att det finns en efterfrågan efter minimalistisk design igen och det känns naturligtvis skönt. Det har varit några tuffa år när alla ville ha retro och acetat.

Inför uppdateringen av Titan Minimal Art Icon kollektionen har Silhouette jobbat mycket med ljudet av glasögonen. Du läste rätt: ljudtester har varit bland de viktigaste inför uppdateringen.

– När den gamla modellen av glasögonen togs av fjädrade skalmarna mot varandra med ett plåtigt ljud. Vi har nu lagt till en skalmtopp som förutom att vara komfortabel för bäraren också förhindrar detta plåtljud. Vi tänker hela tiden på kvalitet och då ingår även hur bäraren upplever glasögonen när de tas av, säger Arnold Schmied. Är det fler saker som förnyats?

– Vi har sett över alla detaljer och uppdaterat dem. På detta sätt vill vi också visa att en designikon kan utvecklas.

Urvalet när det gäller former på glas och skalmar har blivit större. Våra kunder ska kunna bära exakt den modell de själva vill. Vi kallar det My Silhouette.

optik 3-2013

Ett sista retrovarv?

11

Glasögontrender rör sig i cykler om tre till fyra år brukar det heta. Men frågan är om inte retrotrenden varit vid liv längre än så nu. Visserligen är den inte alls lika stark som tidigare. Vissa företag har till och med börjat prata om framtiden, men ännu är det förvånansvärt många som dukar upp en historia om att originalskisserna hittades på mormors vind eller något liknande. Ska det vara retro ska det dock se annorlunda ut mot hur det gjorde för några år sedan. Då var just vintageaspekten viktig: att det såg genuint gammalt ut. Nu är det snarare så att vissa historiska designer fångas upp och körs genom nutidsmaskinen. Ut på andra sidan kommer något som är influerat av dåtid, men som ändå känns väldigt mycket nu. Möjligen är detta retrons sista andetag.

Nästa år kanske alla gör futuristiska glasögon.

Cutler and Gross Fortfarande ledande inom uppdaterad retro. Cutler and Gross står för kvalitet, fingertoppskänsla och är det givna märket för alla anglofiler. För årets kollektion har designen influerats av landmärken som ”The Gherkin” i London. Detta märks inte minst i strukturerna i glasögonbågarna.

Hapter Italienska Hapter har definitivt kastat en snabb blick i backspegeln men de har fokus på vägen längre fram. Detta märke lanserades på årets MIDO och är en spännande stilövning i militärinfluenser. Materialval känns andra världskrig, designen andas mycket nu.

l.a. eyeworks Riddarna av det nördigaste glasögonmodet lanserade ytterligare en stark kollektion under MIDO. Pilotmodellen återintroducerades - och det med besked. Den lilla ”BSA” (döpt efter den klassiska brittiska motorcykeln) är petit. Inte alls som andra blaffigt stora piloter, utan liten och därmed en utmärkt twist på denna gamla trotjänare.

Masunaga Frågan är om man kan prata om retro och Masunaga. Det japanska företaget har tillverkat högklassiga glasögonbågar sedan 1905. Tillverkningen sker än idag i Fukui i norra Japan, där några av världens mest kvalitativa glasögon tillverkas.

Denna båge är lika lekfull som elegant.

Superdry Japan är långt mer än Fukui. Ett av de riktigt stora varumärkena inom streetwear är Superdry. När de lanserar glasögon är det givetvis helt trendriktigt i form av en båge som blandar acetat och trä.

, optik 3-2013

12

MIDO Text och foto Mats A lmegård

För hand – utan krusiduller I början av nittiotalet doktorerade Wolf Schnuchel i kemi. Tanken var att gå vidare, antingen inom akademin eller inom kemisk produktion. Men det blev inte riktigt så.

När Wolf Schnuchel skrev klart sin avhandling återstod det några veckor till det var dags för disputation. Istället för att läsa på inför disputationen en extra gång, eller bara ta välförtjänt ledighet hjälpte Wolf sin svärfar att konstruera ett par handgjorda glasögon.

– Svärfar har premiumoptikbutiker i Hamburg, Berlin och New York. Han ville erbjuda kunderna ett personligt varumärke och jag kunde ju rita i CAD. Så jag började designa och sen slutade jag aldrig, säger Wolf Schnuchel och skrattar. År 1994 startade han sitt eget företag, kort och gott kallat Schnuchel. Ursprungsidén lever än idag. Det handlar

om exklusiva glasögon i acetat, tillverkade för hand i Hetlingen utanför Hamburg. En stor del av kunderna vill ha ”skräddarsytt”.

– Vi levererar till hela världen inom några dagar. Då får man exakt den färg och form man vill ha och för de som vill graverar vi in namnet på skalmarnas insida.

Det är stark tillströmning i montern på MIDO. När jag undrar om jag ska komma tillbaka senare säger Wolf att det inte spelar någon roll.

– Det är alltid så här. Men det är lugnt. Jag pratar med dig nu. Det får kunderna ta. En del av Schnuchels filosofi är att vi inte lägger upp bilder på nätet, vi har inga externa säljare som reser till butikerna och vi har ingen katalog som kunderna kan ta med sig hem. Vi gör bra glasögon och erbjuder utmärkt service, inget annat.

Det låter rätt kaxigt.

– Ja, kanske det. För oss är det bara det naturliga sättet att jobba på.

Hundraårsjubilerande Eschenbach Under MIDO passade tyska Eschenbach på att arrangera välbesökt presskonferens. Anledningen: företaget fyller imponerande hundra år i år.

Det är långt ifrån bara glasögon som kommit från tyska Eschenbach genom åren: instrument, verktyg, tillbehör och inte minst kikare (fem miljoner sålda under de senaste 30 åren) har varit några av paradprodukterna. När vd Wolfgang Rebstock och marknadschef Peter Schwind hälsade den internationella fackpressen välkomna var det för att göra ett bokslut över de 100 år som gått, men också

för att se framåt och peka ut vägen in i framtiden.

– Att fylla 100 är inget att bli nostalgisk över. Det går inte att gå framåt genom att se bakåt, det ha ingen lyckats med. Vi satsar vidare på våra 17 egna varumärken och de 7 licensvarumärken som vi har i portföljen, säger Wolfgang Rebstock.

– Vi är såklart stolta. Företaget har gått bra genom krisen och det går inte riktigt att förklara. Men vi jobbar ödmjukt och målmedvetet vidare för att uppnå nya mål, säger Peter Schwind.

Företagets mest kända glasögonmärke är Brendel, tätt följt av Marc o´ Polo. optik 3-2013

an er

d

on ek

tak

tlinser

UV -b

lo

ck

Dina kunder skyddar sin hud.

Hjälp dem skydda ögonen också:

med de här

...och de här

Det finns en ökad medvetenhet om problemen med UV-strålning och behovet av skydd mot UV-strålarna.

Precis som på huden ackumuleras UV-skadorna i ögat1,2 och det är dessa skador du kan hjälpa dina kunder att förhindra.

Rekommendera ACUVUE® kontaktlinser – det enda stora linsmärket som blockerar över 98 % av UVB-strålarna och 85 % av UVA-strålarna som standard för hela sortimentet.3

Alla ACUVUE® kontaktlinser har UV-blockering klass 1 eller klass 2 som hjälper till att skydda mot att skadlig UV-strålning tränger in i hornhinnan och in i ögat.

UV-absorberande kontaktlinser ersätter INTE UV-absorberande ögonskydd som till exempel UV-absorberande skyddsglasögon eller solglasögon eftersom de inte täcker hela ögat och området omkring ögat. UV-strålning mätt med en -1,00 D-lins.

1. A Special Issue: Ultraviolet Radiation and Its Effects on the Eye. Eye & Contact Lens (2011); 37(4): 167 – 272. 2. UV Consumer Insights Survey, November 2011, online questionnaire with 18-45 year-old soft CL wearers (Poland, n=300) and CL considerers (Poland, n=302). 3. JJVC Data on file 2012.

ACUVUE®, 1-DAY ACUVUE® TruEye®, 1-DAY ACUVUE® MOIST®, ACUVUE® OASYS®, ACUVUE® ADVANCE®, LACREON®, HYDRACLEAR® och SEE WHAT COULD BE® är registrerade varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. © JJVC 2013.

14

MIDO Text och foto Mats A lmegård

Våga välja och satsa stort Hon växte upp i en av Storbritanniens mest kända optikfamiljer. Idag har Claire Goldsmith ett eget trendigt varumärke, men hon är inte helt nöjd med hur marknaden utvecklats på senare år.

Det är sjätte MIDO för Claire Goldsmith. Hon säger att det fortfarande är kul att ställa ut, men att det ekonomiska läget i Europa ger en lite väl pirrig känsla i magen. Att det innebär färre kunder är inte helt sant, men kundernas köpbeteende har definitivt förändrats.

– När vi började fanns det mer pengar. Då köpte våra kunder hela kollektioner och visade dem i sina butiker. Då kan man ägna sig åt storytelling och verkligen lyfta fram ett varumärke som det är tänkt. Men så är det inte längre. Nu har våra kunder blivit ängsligare, vilket vi förstår. Men tyvärr köper de då några få modeller från massor av leverantörer. De vill täcka allt i sina butiker, men det går inte. Det blir bara splittrat för deras kunder som ska handla där, säger Claire Goldsmith.

Hur ska man göra då?

– Jag tycker ju att man ska välja Claire Goldsmith och så köper man in allt vi har, säger Claire och brister ut i ett gapskratt.

– Skämt åsido, välj ett mindre antal leverantörer: se till att de kompletterar varandra i ert utbud och jobba hårt med dem och deras sortiment. Att försöka ha en eller två modeller av alla varumärken är bara dumt.

Claire Goldsmith lanserade tio nya modeller under

MIDO. I fokus stod som vanligt högsta kvalitet och yttersta modegrad, men denna gång även med eko-tänkande.

– Vi har köpt in eco-acetatet som Mazzuchelli nu erbjuder. Det är återvinningsbart och en väldigt bra innovation.

Vi försöker alltid tänka på att minimera resor och liknande.

Vi vill vara lyxiga, men samtidigt miljövänliga.

Claire Goldsmith vill vara lyxig och miljövänlig.

MIDO, tack och farväl!

P

å planet ner räknar jag ut att det är sjätte gången jag besöker MIDO för OPTIK:s räkning.

De första två gångerna var jag hyperirriterad för att inget fungerade som de skulle: vakter vid entréerna som lojt pekar åt ett

annat håll, utan förklaring; en icke-fungerande tunnelbana och taxiköer från helvetet. Eller biljettautomaten som är reserverad för press som aldrig fungerar.

Tredje gången jag var på MIDO beslutade jag mig för att ”gilla läget”. Det gick inte

optik 3-2013

15

Italienarna Sergio Eusebi och Livio Graziottin är idag verksamma i Berlin.

Tysk-italienska drömmar växer fram När Kuboraum ställer ut på MIDO för andra gången har företaget vuxit till sig rejält.

Förra året stod Sergio Eusebi ensam i en liten monter. Bland alla stora, tunga, svarta glasögonbågar stod smått handfallna monterbesökare och visste inte riktigt hur de skulle reagera. Kuboraums glasögonbågar är inte något för blyga violer direkt. De är snarare bland det mest extrema man kan bära.

– Vi kallar dem inte för bågar. Termen vi använder är ”masker” för det ger en mer rätt-

snabbare för att jag tjurar ur och på svenskt vis pekar på en tidtabell och säger ”den skulle gå nu”. Istället är det bara att ta den tid det tar, gå en extra sväng när en vakt säger åt en och räkna med att det tar minst en timme att registrera sig. När allt det praktiska är gjort är det bara att njuta av världens fräckaste glasögonnyheter. Fjärde och femte gången började jag älska MIDO. Jag nickade åt vakten som jag kände igen, jag svor bara lite över press-

optik 3-2013

visande bild av hur våra glasögon fungerar, säger Sergio.

Designern som skapat, eller (som det heter i Kuboraumsammanhang) ”drömt fram” maskerna heter Livio Graziottin. Tidigare var han verksam som modedesigner i Italien, nu hör han och företaget hemma i Berlin. I årets Kuboraummonter, som kanske är fyra gånger så stor som förra årets, sitter han bakom ett metallbord och pratar med nyfikna kunder.

– Livios design har gjort att Kuboraum är helt unikt. Vi har liksom inga konkurrenter och nu börjar kunderna förstå vår stil. Du ser ju

automaten som skulle logga in mig och jag gick på fler presskonferenser än någonsin.

För under dessa år har MIDO kommit på att det kanske finns behov av engelskspråkiga föredrag också.

Mitt sjätte MIDO blir också mitt sista. Så

årets känsla är kanske vemod. För sista gången försöker jag logga in som press (det funkar inte), för sista gången släpper inte vakter-

själv, det är betydligt större än när vi sågs förra året, säger Sergio och slår ut med armarna.

Det kanske mest spektakulära i montern i år är den begränsade serien som kallas LTD Silver Burnt. I de stora, tjocka acetatbågarna har handtillverkade silversmycken bränts in acetatet. Det smälta materialet ger en oborstad och avantgardistisk känsla.

– Jag ville skapa masker som kändes som när framtiden möter forntiden. Dessutom tycker jag om att bränna saker och behandla ytor med eld. Det blir väldigt suggestivt, säger Livio Graziottin.

na... jo, bara för det vinkar vakterna igenom mig. Som att de visste att ”den där reportern stör oss inte nästa år”. För sista gången ser jag alla spännande nyheter.

Det har efter många år i OPTIK blivit dags att gå vidare. När jag kom till branschen visste jag inte mycket om den. Nu känner jag de flesta av er. Det har varit roliga år. Tack till alla läsare. Hoppas att vakterna släpper fram er på MIDO 2014.

16

MIDO Text och foto Mats A lmegård

Mark Craig förklarar fördelarna för en kund på MIDO.

Anthony Codispoti visar stolt upp de dubbla skalmarna.

Aktivt – utan avkall på stil För cirka tre år sedan startade Anthony Codispoti och Mark Craig det lilla glasögonföretaget Activist Eyewear. Som namnet antyder är den tänkta kunden någon som gärna är utomhus i naturen och lever ett aktivt liv.

– Samtidigt vill kunden inte göra avkall på utseendet, säger Anthony Codispoti. För oss är det en viktig distinktion. Vi gör inte enbart glasögon för aktiva människor. Vi gör glasögon för aktiva människor som också är intresserade av mode och stil. År 2010 startade Mark och Anthony med denna övertygelse som en av hörnstenarna i företagets filosofi. En annan hörnsten var att arbeta med råvaror av allra högsta kvalitet.

– Efter att ha gjort vår research var det enkelt att se att vi skulle tillverka i Japan. Det är där världens bästa acetatglasögon tillverkas. Så är det bara, säger Mark Craig.

Alla företagets glasögon är därför designade i Brooklyn, där Activists huvudkontor ligger, och tillverkade i Japan.

– Vi använder endast betatitan, kirurgiskt stål och acetat av högsta klass. Materialen är a och o.

Just denna kvalitetssträvan skiljer inte Activist Eyewear från många andra utställare på MIDO Design Lab. I salen samlas de mest innovativa inom glasögondesign. Många av dem är också kvalitetsnördar. Det som däremot skiljer Activist rejält från andra är designen. Varje glasögonmodell

har en tudelad skalm som är skapad för att hålla glasögonen bättre på plats samtidigt som bäraren klättrar i berg, vandrar, snowboardar eller vad det nu är de aktiva glasögonbärarna föredrar att göra.

– De dubbla skalmarna gör också att glasögonen sitter skönare en vanlig dag. Trycket bakom örat fördelas på fler punkter och glasögonen sitter verkligen stilla, säger Anthony.

optik 3-2013

optik 3-2013

18

FORSKNING Text och foto w il helm jaresand

Ivar Mårtensson tycker det vore enklare att göra undersökningarna hos en optiker.

– Det går antagligen snabbare, och så slipper man träffa allt folk i väntrummet. Det hade varit skönt, säger han.

optik 3-2013

19 Optikerns roll i den framtida sjuk- och hälsovården är en fråga som mer och mer sätts i fokus. I Västerås och Falun pågår just nu en studie som i konkreta former syftar till att ta reda på i vilken omfattning optikern kan avlasta en ögonklinik.

Kan en specialistutbildad optiker avlasta sjukvården?

Forskningsprojekt hoppas flytta fram positionerna Sedan Edith Andersson behandlades med Lucentis för våt maculadegeneration har hon varit på Västerås Centrallasarett sju gånger. När kallelsen trillar ner i brevlådan tar hon sig de tre milen från hemmet kommunalt eller med lånad bil. Väl här blir det minst en timme i väntrummet innan hon får träffa läkaren, ofta längre.

Undersökningen som sedan görs är som en lite noggrannare synundersökning.

– Jag förstår inte riktigt varför en optiker inte kan göra det här, de måste väl vara minst lika duktiga? För mig hade det varit så skönt, det ligger nämligen en runt hörnet från där jag bor. Jag tror dessutom det hade gått fortare, väntetiderna här är så tröttsamma. Om inte annat skulle jag slippa sjukhusmiljön, säger Edith.

Efter en stund i väntrummet ropas hon in till undersökning. Jörgen Bergström tar emot och tar tre bilder av Ediths ögonbotten. Undersökningen är klar på ett par minuter.

Edith är en av cirka 50 personer i studien LucUpp som Jörgen Bergström utför på uppdrag av Novartis under ledning av doktor Bengt Svensson på landstingets ögonkliniker i Västerås och Falun. Han vill titta på om en optiker skulle kunna göra det som idag kräver ett sjukhusbesök.

Enligt Jörgen Bergström skulle det avlasta vårdens hårt prövade ögonmottagningar och frigöra sjukhuspersonal till andra mer krävande uppgifter. Dessutom menar han att det skulle vara bekvämare för patienterna i och med det slopade sjukhusbesöket.

Jörgen genomför studien på Centrallasarettet i Västerås och Falu lasarett. Patienterna som är med undersöks av Jörgen under ett års tid. Sedan jämförs hans resultat med de från standardbehandlingen (Standard of Care), där underoptik 3-2013

sökningen görs av en ögonsjuksköterska vars resultat senare granskas av ögonläkare som bedömer ETDRS-visusen och OCT-bilderna. Resultat av studien kommer att visa om optikernas undersökning och standardbehandlingen är likvärdiga.

Det hänger alltså på att Jörgen gör bra ifrån sig.

– Istället för att bli nervös över det, blir jag taggad. Det ligger lite på mina axlar och då vill jag visa att vi optiker klarar av det här utan problem.

För att underlätta undersökningen bör patienten behandlas med diagnostiska droppar som vidgar pupillerna. I dagsläget får inte optiker använda sig av dessa droppar, något som skulle ändras för snart fyra år sedan.

– Jag gick ut magisterutbildningen 2009, och redan då

,

Jörgen Bergström. Optiker i framkant av utvecklingen.

20

FORSKNING

skulle lagändringen vara på gång. Men Socialdepartementet har skjutit upp det gång på gång av olika anledningar, säger Jörgen.

I den pågående studien får dock Jörgen använda dropparna på delegering från Bengt Svensson.

Om lagförslaget går igenom och det blir möjligt för optiker att använda pupillutvidgande droppar kommer det krävas att man går en ett- eller tvåårig vidareutbildning.

– Självklart behöver man en större medicinsk kunskap, men grunderna är desamma: refraktioner, visusundersökningar, addition för läsning. Twisten är dropparna och OCT:n. Där går man ur optikerrollen lite, men det är samma principer som gäller. Även med maskinerna; två punkter som ska mötas, sen PANG; smäll av en bild, säger Jörgen och slår ihop händerna med en ljudlig klapp.

Den första patienten undersökte Jörgen här i Västerås i april 2012, och snart har det gått ett år. Det innebär att de inom en månad kan börja sammanställa statistiken från studiens första fall.

– Det är tack och lov inte min roll, utan görs av folk från Novartis som sponsrar studien, säger Jörgen och skrattar.

Men än är det långt kvar. Studien ska avslutas och utvärderas när sista patienten gjort sitt sjätte besök vilket enligt Jörgen kommer inträffa under våren eller sommaren 2014, och sedan ska den förankras i landstingen.

– Socialstyrelsen måste även få kolla på sina papper. Det här är alltså bara början.

Runt 50 patienter deltar i studien LucUpp. Två dagar i veckan tar Jörgen Bergström emot på ögonklinikerna i Falun och Västerås. I vanliga fall arbetar Jörgen på Synsam i Fagersta.

Se även Vetenskapssidorna som i detta nummer tar upp frågan om optikeryrkets utveckling mot det medicinska hållet. optik 3-2013

*

C H A M P I O N

C A r r e r Aw O r l d . C O M

22

B R AN S C H N Y T T Text Mats A lmegård | foto: coo p er v ision

Svensk seger i nordisk FORCE-final Konkurrensen var hård. Till sist utsågs svenska Lovisa Pettersson till segrare i den nordiska delfinalen av nystartade FORCE. Arrangerande CooperVision, juryn och de tävlande studenterna var alla mycket nöjda med första upplagan av FORCE. Förkortningen FORCE står för Future Ocular Research Creativity Event. I denna tävling möts oftalmologi- och optometristudenter från lärosäten runt om i Europa med presentationer av sina vetenskapliga arbeten. I den nordiska delfinalen deltog fem av sju lärosäten. Initiativtagaren Harald Angström på CooperVision tror att det blir fler nästa år.

– Intresset är mycket stort och att några uteblev i år berodde enbart på tidsbrist, säger Harald Angström, Professional Service Marketing Director EMEA på CooperVision.

Kontaktlinsföretaget CooperVision står bakom tävlingen. Tidigare har företaget arrangerat liknande tävlingar i England. Harald Angström tyckte det var dags att ta konceptet till europanivå.

– För CooperVision är det oerhört viktigt att möta morgondagens kunder och samarbetspartners. Dessa studenter kommer att tillhöra framtidens tongivande optiker, säger Charlotte Antmarker, Marketing Manager Nordic, CooperVision.

– Jag kallar det en win-win-win-situation, lägger Harald Angström till. Studenterna knyter viktiga kontakter, universitet och högskolor får en chans till nätverkande och samarbete och vi vinner på att knyta kontakter men även att synas i dessa sammanhang med vårt budskap om kontaktlinser.

Denna första upplaga av FORCE hölls lördagen den 23 februari på St Eriks Ögonsjukhus vid Karolinska Institutet i Stockholm.

Med. dr Anna Lindskoog Pettersson som är lärare och forskare vid Karolinska Institutet bekräftar att intresset från akademin är stort för FORCE: – Det är en mycket bra möjlighet för våra studenter att visa upp sig och berätta vad de kommit fram till i sina arbeten. För oss lärare är det viktigt att träffa kollegor och studenter från andra lärosäten. CooperVisions koncept är mycket bra, säger Anna.

egentligen värda att vinna, säger med dr Fredrik Källmark som ingick i juryn.

Studenternas arbeten och presentationer bedömdes med hänsyn till originalitet, relevans, kvalitet och genomskådlighet.

Efter en timmas juryöverläggningar stod det klart att Karolinska Institutet-studenten Lovisa Pettersson kunde utses till nordisk segrare för sitt arbete ”Difference in the Anterior Chamber Angles of the Four Meridians” som hon presenterade säkert och elegant.

– Branschens språk är engelska, därför är det tävlingsspråket för alla studenter runt om i Europa. Det var bara en av många saker som Lovisa behärskade utmärkt, säger Martin Iversen.

Egentligen var alla deltagare i nordenfinalen vinnare eftersom de, förutom en helg i Stockholm, fick motta en check på Lovisa Pettersson från Karolinska Institutet vann, och gratu1000 brittiska pund från Coolerades med en check av Martin Iversen på Cooper Vision. perVision. Men den riktiga vinnaren var Lovisa Pettersson. Hennes check var Totalt var det fem tävlande i den nordiska dubbelt så stor. delfinalen. Efter att den norska finalisten fått – Den kom mycket lägligt. Jag kommer anlämna återbud på grund av sjukdom återstod vända pengarna för att resa till BCLA:s kontvå svenska, ett finskt och ett danskt tävlingstaktlinskonferens i Manchester i juni. bidrag. Enligt stadgarna kan studenterna tävla ensamma eller i par. Karolinska Institutets Lovisa Pettersson och Linnéuniversitetets Johan Först ska Lovisa Pettersson resa till Nice Hedström tävlade individuellt. Danmark reden 23 mars för att representera Norden i den presenterades av Mette Østergaard och Chrisstora europafinalen i CooperVisions tävling tina Søndergaard från Köpenhamn. Det finska FORCE. bidraget stod Tiina Törmänen och Jenni-Ma– FORCE är ett mycket bra sätt att lära mer ria Keränen från Uleåborg för. och få en inblick i vad som händer vid andra universitet runt om i Europa. Det ska bli jättekul att träffa de andra studenterna.

Efter en kort introduktion från Martin För den student som tar hem priset i Nice Iversen, Nordic Professional Service Manager väntar inte bara utmärkelsen ”CooperVision på CooperVision, tog studenternas handledaFORCE European Student of the Year” utan re plats vid jurybordet. Därefter följde studenäven en resa till Seattle i USA och deltagande ternas presentationer på max 15 minuter och i American Academy of Optometry:s kliniska en efterföljande frågestund som fick vara lika konferens med resa, boende och anmälningslång. Spänningen låg i luften, men alla tävlandes bidrag höll hög nivå och erbjöd mycket in- avgift betalt.

Andra upplagan av FORCE:s europafinal tressant och tänkvärt att lyssna till. äger rum i Barcelona i april 2014.

– Juryarbetet var tufft. Alla studenter var optik 3-2013

23 Tidningen Optik arrangerar frukostseminarium om UV-strålning Nu börjar högsäsongen för glasögonförsäljningen. Design och mode är

givna inslag i samtalen med kunderna. Men en lika viktig del är solglasögonens funktion som skydd mot farlig UV-strålning.

Under Optometridagarna i Uppsala höll Optikbranschens talesperson i UV-frågor, Anders Wedin ett mycket uppskattat föredrag om UV-strålning och vad optikern kan göra för att hjälpa sina kunder.

Tidningen Optik kan nu erbjuda sin läsare möjligheten att lyssna till Anders Wedins föredrag och diskutera UV-frågan med honom och kollegor.

– Det här kunskapsseminariet är tänkt som det första i en serie seminarier som tidningen Optik avser att arrangera, säger Fredrik Thunell, VD för Optikbranschen och ansvarig utgivare för Optik. Vi kör ett nu i vår och ett under hösten. Får vi bra gensvar kommer vi att fortsätta.

Seminarierna inleds med en frukost och kommer att vara öppna för alla i branschen, man behöver med andra ord inte vara optiker för att ha glädje och nytta av att delta.

– Tidningen Optik är väldigt uppskattad och mycket läst. Genom det här hoppas vi göra den ännu viktigare för alla som jobbar i optikbranschen, säger Fredrik Thunell.

Tema: Det farliga UV-ljuset – ta chansen att på nytt höra Anders Wedins uppskattade föredrag från Optometridagarna 2013 Plats: Ingenjörshuset, Malmskillnadsgatan 46 Tid: 08.30-09.30. Frukost serveras från 08.00 Kostnad: 300 kr/person Anmälan via optikbranschen.se senast 9/4

Snart dags för tredje Upgrade-dagen Den 14 april arrangerar Johnson & Johnson Vision Care Upgrade-dagen för tredje året i rad. Arrangemanget vänder sig till alla som arbetar med kontaktlinser och har varit mycket uppskattat.

Första året deltog över 100 optiker och andra året fördubblades deltagarantalet. Årets tema är ”Raising the bar higher” och syftet är att bjuda in till diskussion samt hjälpa optikerna att uppgradera sin kliniska kunskapsnivå och ge dem verktyg att använda i det dagliga arbetet för att få fler och nöjdare kunder.

– Deltagarna kommer att uppleva en dag full av inspiration, mingel samt intressanta föreläsningar med många internationella talare som dessutom ger CET-poäng. På agendan finns bland annat föredrag med Caroline Christie som ökar deltagarnas förståelse kring de krav som ställs på kontaktlinser i dagens samhälle och strategier som förbättrar kontaktlinskomforten, skriver Johnson & Johnson i ett pressmeddelande.

Dessutom tas ett grepp kring begreppet ögonhälsa och ges konkreta tips på vad som krävs för att skapa en framgångsrik kontaktlinsklinik. Dagen avslutas med en motivationsföreläsning med Henrik Fexeus, en välkänd talare och författare inom ämnet omedveten kommunikation, som kommer föreläsa om hur man blir mer kreativ och får andra att älska en på 60 minuter.

För aktuell information och registrering besöker man www.jnjvisioncare. se. optik 3-2013

KUNGÖRELSE ANSÖKAN OM STIPENDIUM

FRÅN STIFTELSEN KARL SIMSONS FOND Fondens ändamål är att skapa en allmän bred professionalism inom kåren, att stimulera unga optikers utveckling till goda yrkesmänniskor och att främja forskning inom optikerområdet. För år 2013 finns det 50.000 kronor att utdelas till en eller flera sökande.

Som upplysning kan nämnas att inga stipendier utdelas för grund- eller påbyggnadsutbildning inom optikeryrket.

Detta innebär att inga stipendier utdelas för utbildning till legitimerad optiker eller kontaktlinsbehörighet.

Stipendierna lämnas bl.a. för att vidga stipendiaternas vyer inom det yrkesmässiga området för optiker, såsom kundpsykologi, organisation, administration m.m. Det är därför möjligt att få stipendium inte enbart för redovisning och företagsekonomi utan även för kurser i muntlig och scenisk framställning, språkstudier, yrkespraktik utomlands m.m.

Ansökningsblankett kan hämtas på fondens webbplats, alternativt rekvireras ansökningsblankett från: Stiftelsen Karl Simsons Fond c/o Optimax Götgatan 83A 116 62 STOCKHOLM Tel: 08-642 34 07, fax: 08-644 89 00 Internet: www.simsonfond.se Ansökan oss tillhanda senast 2013-04-15 Ev. ytterligare upplysningar kan erhållas från nedanstående styrelseledamöter.

Stockholm i februari 2013 Karl Simson, 08-642 34 07, Manfred Brunnenkant, 08-648 46 79, Mikael Simson, 08-649 89 15, Tommy Glückman, 08-679 56 60, Ingalill Thunholm, 08-531 778 20, Fredrik Källmark, 08-87 80 17

24

B R AN S C H N Y T T TEXT MIC K E JAR E S AND

Så här ser Hans Anders butiker i Holland ut. Koncernchefen Jan de Groot har stor förhoppningar på köpet av Direkt Optik.

”Fem till sju nya butiker per år”

Holländsk kedja köper Direkt Optik Direkt Optik har köpts av den holländska optikkedjan Hans Anders. Ytterligare 35 svenska optikbutiker får därmed en kapitalstark och expansiv utländsk ägare. Hans Anders har stora planer för etableringen i Sverige och räknar med att växa med fem till sju butiker per år. Målet är att bli en kedja på 80-90 butiker.

Hans Anders är ingen liten kedja. Sammanlagt driver man cirka 400 butiker med 1 300 anställda i tre länder, Holland, Belgien och Frankrike. I Holland är man marknadsledande med sina 250 butiker, om man räknar antalet sålda bågar. En av tre bågar som säljs i Holland säljs i en Hans Anders-butik. Räknat i omsättning är man inte lika stor utan har mellan elva och tolv procent av marknaden i Holland. Detta förhållande ger också en klar bild av vilket prissegment Hans Anders finns i.

– Vi är en ”value for money-kedja”, säger koncernchefen Jan de Groot till Optik.

Hans Anders grundades i Rotterdam 1982 och var från början bara en butik. Tillväxten till dagens nivå har skett organiskt, det vill säga att man har öppnat nya butiker istället för

att köpa befintliga. Samtliga butiker i Holland och Belgien, där man har 95 butiker, är helägda. I Frankrike där man driver 46 butiker är ett mindre antal franchiseföretag.

–Frankrike är ett stort land och tillväxten går fortare om vi erbjuder franchiseavtal, säger Jan de Groot.

Etableringen i Sverige är ytterligare ett steg i ambitionen att växa i hela Europa. En noggrann analys av marknadsförutsättningarna ligger bakom köpet av Direkt-Optik och potentialen är hög, enligt Jan de Groot.

–Förvärvet av Direkt Optik vilar på tre ben, säger han. Direkt Optik är lönsamt, det finns goda tillväxtmöjligheter och vi har en hel del professionalism att tillföra, dels administrativt men framför allt på marknadssidan.

Planen är att behålla Direkt-Optiks affärskoncept, köp tre – betala för en, men att utveckla produktsidan en del, bland annat inom kontaktlinser och solglasögon.

I Holland säljer Hans Anders flest bågar av sitt eget varumärke, men man har även ett utbud av starka varumärken som Tommy Hillfiger, Kenzo, DKNY med flera. Hur sortimentet i Direkt Optik kommer att påverkas är det

ännu för tidigt att säga något om, enligt Jan de Groot.

I april öppnar Direkt Optik sin första butik efter uppköpet, det blir i Mora. Strategin för expansionen är redan klar: Förvärv av butiker som inte tillhör någon av de etablerade kedjorna.

– Att växa organiskt tar för lång tid, säger Jan de Groot.

I Holland är Specsavers en av de tydligaste konkurrenterna till Hans Anders. I Sverige vill Jan de Groot inte peka ut någon särskild kedja som ”huvudmotståndare”.

– Specsavers som satsar mycket i Holland och Synoptik, som ju har holländska ägare, kände vi till sedan tidigare. Smarteyes är en ny bekantskap för oss. Men det viktiga för oss är att satsa på det koncept som gäller för Direkt Optik, vad konkurrenterna gör kan vi inte påverka, säger Jan de Groot.

Om Hans Anders når målet med 80–90 butiker blir man definitivt en kedja att räkna med på den svenska marknaden. Om Synsam säljs blir det sannolikt till en utländsk ägare.

Det skulle i så fall innebära att fyra av de större kedjorna och en bra bit över hälften av marknaden kontrolleras av ägare utanför Sverige. optik 3-2013

Ögonblicket din personliga stil hamnar i någon annans fokus.

ZEISS färgade glas.

// TinTed Lenses made by zeiss

Ge dina kunder ett personligt och moderiktigt uttryck med det nya sortimentet av färgade glas från ZEISS: Ę Helfärg, gradalfärg och bicolor i alla tänkbara nyanser Ę Nya absorptionsnivåer och index Ę Alla färger levereras i index 1.50, 1.60 och 1.67 www.zeiss.se/vision

26

BRANSCHNYTT te xt MIC K E JAR E S AND

KONTRAPUNKT Under rubriken Kontrapunkt möter OPTIK-läsarna två optiker som säger vad de tycker i en aktuell fråga. Kom gärna med förslag på frågor till optik@radicalpr.se Gustav Levin, Levins optik, Västerås Holländska Hans Anders har köpt Direkt Optik och planerar en expansion i Sverige. Planen är att köpa upp butiker som inte tillhör någon kedja. Är det bra eller dåligt att de oberoende optikerna blir färre?

– Jag tror att det är bra att det finns olika sorters aktörer på en marknad med tydliga skillnader mellan vad de står för.

Om antalet kedjor ökar tror jag att det är dåligt för branschen. Se hur det ser ut inom hemelektronik.

– Många kedjor med, som det ser ut idag, inriktning på pris gör kunderna otrogna och vana att aldrig betala det som varan ”borde” kostat. Kampanj på kampanj leder till misstänksamhet om oskäliga påslag och överpriser.

– En viss prispress är dock bra och gör så att konsumenterna gynnas genom att många traditionella optiker har behövt vässa sina erbjudanden av tjänster och produkter. Pressade erbjudande och slimmade organisationer leder dock ofta till tidspress och minskat utbud i butikerna.

Hur påverkas kunderna av att fler och fler butiker drivs som del av en kedja?

– Jag tror att många kunder i framtiden kommer att föredra fri optikers unikitet samtidigt som många vill ha kedjornas trygghet och struktur.

Inom några år kontrolleras kanske betydligt mer än hälften av den svenska optikmarknaden av utländska ägare. Har det någon betydelse var ägarna finns?

– Jag tror och hoppas att kunderna kommer att välja svenskägda företag inom alla branscher framför utländskt ägda företag. Inte för att vi är bättre än andra utan för att jag anser att pengarna kunderna bidrar med bör stanna och göra nytta i Sverige.

Läs om affären med Direkt Optik på sidan 24!

Åsa Jarnesten, Hultins Optik, Stockholm Holländska Hans Anders har köpt Direkt Optik och planerar en expansion i Sverige.

Planen är att köpa upp butiker som inte tillhör någon kedja. Är det bra eller dåligt att de oberoende optikerna blir färre?

– Det råder ju helt klart ett tuffare klimat i vår bransch och de senaste åren har branschen varit med om flera omvälvande förändringar.

– Det krävs mer av oss som oberoende optiker nu än vad det gjorde för 10 år sedan. De stora kedjorna kan kostnadseffektivisera på ett annat sätt än vi och styra inköpen centralt. Effekten av detta blir att optikerna blir mer styrda i sina val av produkter snarare än det som är bäst för kunden. I en stor organisation är du som anställd endast ett nummer som är utbytbar. Detta skapar missnöjda anställda med en rad ”lillchefer” som ska slicka uppåt och sparka neråt.

Hur påverkas kunderna av att fler och fler butiker drivs som del av en kedja?

– Det finns självklart variationer mellan olika butiker. Men om jag ska se på det generellt så tror jag att kunderna upplever att personalen är mer stressad och att det blir mer ”löpande band” istället för någon som tar sig tid och lyssnar till kundens behov.

– En annan aspekt är att sortimentet blir liknande i alla butiker. Vi går ju lite i samma riktning som klädbranschen där det är stora kedjor som H&M, Lindex, osv som dominerar marknaden. Med centrala inköp tas heller ingen hänsyn till vart i landet butiken ligger.

Inom några år kontrolleras kanske betydligt mer än hälften av den svenska optikmarknaden av utländska ägare. Har det någon betydelse var ägarna finns?

– Problemet är att marknaden ser olika ut i olika länder och att det skapas ett koncept som ska fungera överallt men som inte fungerar riktigt bra någonstans... optik 3-2013

27

Vision for All i Peru förra året. Se även Optik nummer 5 2012.

foto: wilhelm jaresand

16 000 svenska glasögon ska hjälpa Nicaragua att se klart

w .m le D ax ve in ab .s in ran e o op m tö r tik

optik 3-2013

I början av mars reste en grupp med optiker och assistenter till Nicaragua för att prova ut insamlade glasögon. På plats jobbar man nära lokala kyrkor, skolor, kvinnokooperativ och andra organisationer. Man räknar med att genomföra cirka 2500 synundersökningar under resans gång. Omkring 70 procent av de som hjälps på plats är kvinnor, många har aldrig haft korrekta synhjälpmedel tidigare.

Glasögon har samlats in i hela Sverige och med på volontärresan finns optiker från de orter där lokalborna varit mest engagerade i insamlingen: Helsingborg (403 insamlade), Karlstad (1792), Norrköping (180), Stockholm (649) och Östersund (1100).

– Det hade varit enkelt för oss som företag att skänka en slant till välgörenhet, men vi vill hjälpa till på det sätt som ligger oss närmast

hjärtat, med vår kunskap och passion för optik. För många i tredje världen kan en synundersökning och ett par glasögon vara skillnaden mellan ett liv i fortsatt fattigdom eller att kunna försörja sig och sin familj själv, säger Lottie Funck Ekelund, marknadsdirektör på Synoptik.

Med på resan finns även glasögon skänkta av artisterna och skådespelarna Magnus Härenstam, Lars-Åke ”Babsan” Wilhelmsson och Janne Schaffer. Dessutom har den svenska bloggvärlden samlat in hundratals glasögon.

w

För tredje året i rad har ”Optiker utan gränser” som är ett samarbete med optikkedjan Synoptik och biståndsorganisationen Vision for All, samlat in begagnade glasögon i Sverige för att skänka till behövande i tredje världen. Årets insamling är större än någonsin tidigare, svenska folket har under hösten plockat fram hela 16 000 par glasögon ur sina gömmor.

Glasögon som nu tvättats och mätts upp för

att lämnas över till behövande på andra sidan jordklotet.

w

Med 16 000 begagnade svenska glasögon i bagaget reser nu en grupp svenska optiker till Nicaragua för att hjälpa behövande med glasögon och synundersökningar. Det är tredje året i rad som ”Optiker utan gränser” använder kunskap och insamlade glasögon för att hjälpa människor i tredje världen att se klart för första gången i sina liv.

28

BRANSCHNYTT

Glöm inte patientsäkerhetsberättelsen Detta är en påminnelse om att upprätta den så kallade patientsäkerhetsberättelsen.

Alla verksamheter inom hälso- och sjukvården är enligt lag skyldiga att upprätta en sådan berättelse.

Patientsäkerhetslagen 2010:659 10 § Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå: 1. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår.

2. Vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten.

3. Vilka resultat som har uppnåtts.

Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den Berättelsen är alltså ett bokslut för föregående år med avseende på kvalitetsarbetet. Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits. Olika intressenter som till exempel patienter, myndigheter, kollegor, revisorer med flera ska kunna ta till sig innehållet. Den behöver inte lämnas in till någon instans om den inte har efterfrågats. Socialstyrelsen kan i sin tillsyn av hälso- och sjukvård begära att se den.

Ur berättelse ska det bland annat framgå de viktigaste åtgärderna under föregående år, hur man genom egenkontroll (till exempel avvikelserapportering) följt upp sin patientsäkerhet och hur man jobbat med att identifiera och hantera risker.

I Optikbranschens Kvalitetsnorm och på optikbranschens hemsida finns en bilaga samt ett exempel för att hjälpa er komma igång.

Nya körkortsdirektivet: Sverige halkar efter EU-regler VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, höll i mars en konferens angående bilkörning i samband med synfältsbortfall. I och med EU:s körkortsdirektiv som antogs 2009 har möjligheten till dispens för de som drabbas blivit större. Men Sverige ligger fortfarande efter med tillämpningen av de nya reglerna.

– För att testa om personer med synfältsbortfall klarar av att köra bil krävs stora simulatorer som tidigare inte funnits i Sverige, säger Björn Peters, en av de ansvariga forskarna på VTI. För att få dispens måste personen visa att denne kan kompensera för sitt synfältsbortfall. Men för att ens prövas måste man först bli av med körkortet och överklaga beslutet för att på så sätt få till en rättslig process.

– Transportstyrelsen saknar i dag en fungerande rutin för dispensärenden vid synfältsbortfall. Vi vill utveckla en metod och en rutin för att enkelt kunna testa de här ärendena, något som är möjligt eftersom vi nu har egna simulatorer, säger han.

VTI skulle kunna ha en metod och rutin redo inom ett år, men hur lång tid det tar innan metoden blir praxis är enligt Björn svårare att säga.

– Allra först måste någon betala för kalaset.

På konferensen som hölls på Lindholmen Science Center i Göteborg pratade fyra internationella experter. En av dem var Bart Melis-Dankers från Holland som berättade att det där är förbjudet för läkare att rapportera om en person är lämplig att köra bil eller inte. I Sverige har läkarna anmälningsplikt, och en anmälan slutar vanligen med indraget körkort. Istället är det upp till de holländare som drabbas av synfältsbortfall att få träning i att köra med sin synskada.

– Jag vet inte varför de har gjort så, och jag vet heller inte om vi borde införa obligatoriska tester i Sverige eller inte. Det får politikerna avgöra, säger Björn Peters.

I Finland hade man obligatoriska kontroller på äldre personer, men i en utvärdering kunde ingen skillnad i olycksstatistiken utrönas. Så på svenskt håll beslöt man att det inte var ”nationalekonomiskt försvarbart” att införa ett liknande system.

W I LHELM JAR ESAND

En av tio bilförare ser för dåligt Enligt en undersökning av Trygg Hansa har nästan en tredjedel av Sveriges bilförare svårt att läsa vad som står på trafikskyltarna, och fler än var tionde förare sätter sig bakom ratten trots vetskapen att de har en så dålig syn att de inte borde.

Det skriver Jonas Frid, ansvarig för motorförsäkringar på Trygg Hansa, i en debattartikel i Göteborgsposten. Han menar att det finns ett stort behov av regelbundna synkontroller på bilförare.

Läkare är sedan 1 februari 2012 skyldiga att anmäla patienter med otillräcklig syn för bilkörning, ett tillgrepp som enligt Transportstyrelsen lett till 3 821 indragna körkort under årets sex första månader.

Catrin Tidström, kansliråd vid Näringsdepar-

tementet, säger till TT att det inte finns planer på att ställa nya krav på syntest av bilförare. Enligt henne är det upp till bilförarna själva att meddela när synen försämras. Ett ansvar som Trygg Hansas undersökning visar att många inte tar.

OPTIK har tidigare tagit upp ämnet, och då som nu rekommenderar Optikerförbundet att personer över 40 år ska göra en synundersökning vartannat år, och de över 65 år bör göra det årligen. ”Det är konstigt att det inte anses lika allvarligt att sätta sig i bilen med nedsatt syn som att köra berusad. Synfel begränsar också förarnas reaktionsförmåga och gör dem till en fara för sig själva och andra i trafiken. Att göra en synundersökning i samband med förnyelse av körkortet borde vara lagstadgat.” skriver Jonas Frid.

W I LHELM JAR ESAND

Direktkanalen till landets optiker. annonsera! optik 3-2013

Topcon retinalkameror och 3D OCT-2000 ® SD-OCT with Non-Mydriatic, Color Fundus Camera

digitala fotospaltlampor

Från Topcon kommer några (12.3MP) av världens » Integreted, high resoultion

bästacamera funduskameror och spaltlampor med fundus kvalitet i yppersta toppklass.

» FastMap™ softwarehar formycket dynamic Funduskamerorna högt anse-

viewing of 3D and fundus images ende och används sedan lång tid av en majoritet inom ögonsjukvården.

» Embedded touch-screen for quick

Även våra spaltlampor förses allt oftare and easy navigation

»

med digitalkamera för att möjliggöra Automated image dokumentation ochacquisition underlätta remittering.

Med dessa kameror kan du både spela in process (auto-focus, auto-shoot) rörlig video och ta stillbilder.

» Import, analyze and view OCT-1000 Alla våra kameraenheter använder sig

and Stratus® data av samma bildbehandlingsprogramvara, Topcon IMAGEnet ibase, vilket gör att » Seamless integration with EyeRoute® samtliga bilder, från både främre och

Image Management system bakre segment, lagras på samma kund i samma databas.

Hanteringen kunde inte vara enklare, något som ett stort antal av våra kunder redan upptäckt. Är du också intresserad av att tillsammans med oss utveckla din verksamhet?

031-710 92 00 • www.topcon.se

30

BRANSCHPLOCK REDAK TÖR MIC K E JAR E S AND, o pti k @ ra d i ca l p r.s e • I LLUST RAT I O N E R A N N A Ö D LUN D

Lyckad kampanj för hjälp till Japan Under Opti-mässan i München avslutade Charmant Group

sin speciella insamling till hjälp för barn i Japan som drabbats av tsunamin 2011. Samtidigt som det japanska företaget firade 25-årsjubileum som aktör på den europeiska glasögonmarknaden påbörjades insamlingen under Opti-mässan 2012.

Insamlingen gick till på så sätt att Charmant Europes anställda, vänner och familjer tillverkade vackra saker i origami.

Dessa såldes till företagets partners och kunder för en euro styck. Målet var att samla in 25 000 euro. När man ett år senare avslutade insamlingen kunde man konstatera att den blivit en succé. En check på 25 000 euro överlämnades till den tyska Barnhjälpsfonden som ska använda pengarna till att återuppbygga ett daghem i den japanska staden Kamaishi.

Fler Synoptikbutiker 2013 I februari öppnade Synoptik en helt ny butik i Kista Gal-

leria. Det är Synoptiks 106:e butik och är ett led i en större satsning i hela Sverige. Under 2013 kommer minst fem nya butiker att öppnas runt om i landet.

Kista Galleria är strategiskt viktig för Synoptik. Det är en av de största galleriorna i Stockholm och den är både framgångsrik och välbesökt. Butikschef blir Ann-Sofie Neckman som tidigare bland annat varit butikschef för Synoptiks butik i Regeringspassagen.

– Storstadsområdena är viktiga för oss och i och med denna etablering stärker vi vår position i Storstockholm, där vi sedan tidigare har 22 butiker. Vi räknar med att investera ca 2,5 miljoner kr i nya lokaler och marknadsstöd för satsningen i Kista Galleria under 2013, säger vd Roland Olsson.

Koala med komfortskalmar Nu släpps en ny färgglad kol-

lektion solglasögon från italienska CentroStyle under namnet Koala. Bågarna har skalmar tillverkade i Grimalid TR 90. Enligt Maxab, som marknadsför Koala i Sverige är detta ett nylonmaterial med många bra egenskaper. Det är starkt, flexibelt, motståndskraftigt och har dessutom en låg vikt.

Flexen i material gör att de sitter skönt oberoende av huvudform. Skalmarna är extra långa, 155 mm. De gör att de ”sluter om” huvudet på ett bekvämt sätt och går att hänga runt halsen om du, till exempel, går in i en butik. Detta skalmkoncept har gjort succé i Europa på CentroStyles läsglasögon.

Spegelglasen är polariserande med anti-reflexbehandling på glasens insida. De har 100% procent UVA-UVB skydd. CE Filterkategori 3. Bågarna finns både i matta och blanka färger.

Nytt inslag i Optik: Optikmannen!

Optikerns vardag kan skildras på många sätt. Även i serieform. Nu presenterar vi för första gången optiker Jonas Upphagens serie, Optikmannen. Så här berättar Jonas om sig själv:

”Jag heter Jonas Upphagen och har jobbat som optiker i fem år. Jag jobbar på Smarteyes på Kungsgatan i Stockholm där jag i mitt vardagliga jobb hittar inspirationen till mina serier. Jag började rita serier för att jag gillar

serier och saknade detta inslag i vår branschtidning. Dessutom är serier ett kul verktyg för att förmedla lustiga situationer som kan uppstå i arbetslivet.”

optik 2-2013

31 Lagerfeld och Hilfiger till Specsavers Karl Lagerfeld och Tommy Hilfiger är två av världens främsta och mest stilsäkra modeikoner. Nu lanserar optikkedjan Specsavers designernas solglasögonkollektioner.

Kollektionen från Karl Lagerfeld kombinerar klassisk twist med urban glamour. Solglasögonen har innovativa funktionella metalldetaljer, rika färger och man känner igen de karaktäristiska funktionerna från varumärkets övriga kollektioner.

–Vi är oerhört stolta över att kunna presentera denna fina kollektion från ett av världens största modehus. Karl Lagefeld vänder sig fram för allt till den modemedvetna publiken som söker efter högkvalitativa bågar, berättar Åsa Bogestrand, produktansvarig på Specsavers.

Tommy Hilfigers står för flera olika stilar så som klassiskt preppy, sportigt och roligare business wear. Färgerna rött, vitt och blått är genomgående i kollektionen vilket kan passa till vårens och sommarens soliga dagar.

–Vi har samarbetat med Tommy Hilfiger i flera år. Denna kollektion består av 15 fräscha, opretentiösa, lite lekfulla solglasögon, säger Åsa Bogestrand.

Glasögon skyddar integriteten En baksida av den teknologiska utvecklingen är – enligt vissa – att den personliga integriteten blir allt svagare.

Myndigheter, företag och andra kan dels följa de elektroniska spår de flesta människor lämnar efter sig, men det har också utvecklats teknologi för att registrera och identifiera människor med så kallade biometriska data, till exempel genom ansiktsigenkänning. Det har inte slagit igenom i vardagslivet ännu men vi har bland annat sett det i ett antal så kallade actionthrillers.

Den japanske professorn Isao Echizen vid Tokyo National Institutet of Informatics oroas över utvecklingen

och har ägnat avsevärd forskartid åt att få fram ett motmedel.

Nu har han lyckats. Professor Echizen har skapat ett par glasögon som med hjälp av infrarött LED-ljus blockerar all mjukvara som används för att identifiera personer via deras utseende.

Enligt rapporter är dock utseendet på själva glasögonen än så länge av sådan art att de har långt kvar innan de kan släppas till försäljning på den öppna marknaden. Men intresset finns och enligt forskarteamet står flera större teknikföretag på kö för att köpa licenser på teknologin.

Fynd i bergen blev solglasögon Inspiration till design går att få på många olika sätt. Ett sätt

som kanske inte är så vanligt är att hitta ett par militära goggles från andra världskriget och bygga design och material kring fyndet.

Men det var precis så det gick till när italienska Hapters kom på idéen till en annorlunda solglasögonkollektion.

Efter att man hittat gogglesen i bergskedjan Dolomiterna 2009 sökte man sig bakåt i militärarkiven för att få en känsla för material och design i den militära historien. Det tog några år, men resultatet blev kollektionen txt001 som nu är färdig.

Materialet är en blandning av textil och avancerade metallegeringar, i nära samarbete mellan konst och industriell högteknologi.

Kollektionen tilldelades det prestigefyllda iF Product Design Award redan innan solglasögonen kommit ut på marknaden. optik 3-2013

32

KRÖNIKA TEXT ÅSA TORNDAHL

Broarna förstärks

E

Åsa Torndahl är bosatt i Annecy i östra Frankrike.

För närvarande arbetar hon som optiker i grannlandet Schweiz.

fter sex månader kan jag bekräfta att arbetet som optiker på ögonkliniken är både roligt, utvecklande, intressant och framförallt oerhört varierande.

Som på cirkus jonglerar jag mellan två olika poster, varav det ena är som optiker och det andra är som representant.

Det senare innebär arbete med kommunikationen kring kliniken både mot privatpersoner, till exempel i form av informationsseminarier, och professionellt riktad information mot potentiella remisskrivare. Utan att blinka blev siktet för min första målgrupp den jag känner bäst till: optikerna.

Med egen erfarenhet i bagaget gällande det glappan-

de samarbete mellan optiker och ögonläkare i det för övrigt nära perfekta Schweiz, fick jag plötsligt ett guldläge till att påverka detta. En början fick bli att introducera remissblanketten. I schweizisk stylistisk anda skapade jag en klockren blankett för optiker med svarsformulär från ögonläkaren tillbaka till optiker.

Det fick bli första pålen i starten till brobygget för bättre samarbete och utbyte.

OK, jag erkänner att jag knyckte hela det svenska systemet på ett bräde. Förlåt… men Sverige är föredömligt på många plan.

Att nu sprida ut konceptet och existensen av blanketten är en annan femma…

Vilket slit det är att vara representant. Har känslan att vara en myra som drar ett barr i taget på väg uppför Matterhorn.

Jag Zer matt ut…

En efter en besöker jag alla optiker i Genève, berättar om kliniken och presenterar remissidéen och vilka positiva ringar på vattnet det för med sig för alla parter i ”synbanan”. Handlingen är, som väl är, positivt mottagen och att broarna mellan ögonläkare och optiker byggs starkare är uppskattat.

”Vilket slit det är att vara representant. Har känslan av att vara en myra som drar ett barr i taget på väg uppför Matterhorn.” patienter som inte hann få plats blev väntelistor också snabbt ifyllda.

Vi har riggat upp ett specialundersökningsrum med adekvat utrustning, och i ett gediget samarbete mellan oss optiker, ögonläkare och sekreterare på kliniken är succén stor.

Resultatet blir inte bara tacksamma patienter, det är också en bra känsla att kunna vara med att göra en god gärning. Redan efter två dagar har flera fall av ovetandes glaukom upptäckts.

Vid frågan om patienten vet vad glaukom är har jag fått många intressanta förslag !

Vad sägs till exempel om en bit hud som fastnar ovanpå pupillen… Eller att det är en blodpropp som satt sej inuti ögonbulben. Många olika sjukdomar finns det, men i fantasins värld om vad som kan drabba oss finns en vild variant av ännu fler.

Huvudsaken är väl att hamna i rätt händer om något händer.

asatorndahl@gmail.com

En vision är att remisserna en dag finns och används på

de tre språk som Schweiz representerar.

För patienten borde allt rulla som på räls. Den kan ju heta Synbanan. En turné med screeningar på syntåget på synbanan vore kanske ett evenemang att testa.

Idén med att sätta ett gäng ögonläkare och optiker tillsammans på en tåg genom landet kunde passa under just veckan den 11–15 mars då det ju är ”Världsveckan i glaukom”. På kliniken erbjuder vi som på många ställen i hela världen under hela veckan gratis glaukomscreening.

Alla fem dagarna fulltecknades på ett kick och för arga optik 2-2013

Tel: 011 105 000 - www.eschenbach-optik.se - magnus.sandberg@eschenbach-optik.com

34

BRANSCHNYTT

Oväntat försäljningsplus präglar januarisiffrorna Hade ni ovanligt mycket att göra i butiken i januari? I alla fall verkar det så när man tittat på försäljningsstatistiken för årets första månad. Totalt sett ökade försäljningen med drygt sex procent jämfört med januari 2012.

Omsättningen slutade på 541 miljoner kronor.

Den produkt som går allra bäst är glas.

176 000 glas såldes i januari, i antal räknat är det en ökning med hela 26 procent. Omsättningen ökade med tio procent. Skillnaden mellan ökningen på volym och omsättning beror sannolikt på att många butiker haft kam-

panjer där man med olika erbjudanden rabatterat priset på glasen.

– Det visar ju att kampanjerna fungerar, säger Lennart Uhlmann, vd för Sveriges Optikleverantörer, SOLF. Även antalet synundersökningar ökade.

– Det kan finnas ett uppdämt behov av synundersökningar, men även här tror jag att kampanjerna har haft en avgörande inverkan, säger Lennart Uhlmann.

Försäljningen av bågar (3,6 procent) och kontaktlinser (3,0 procent) ökade medan solglasögon ligger på ungefär samma nivå som 2012. Januari är en mellanmånad när det gäller försäljningsvolymer. Topparna är i mars, maj

EAOO konfererar i Malaga Den 18-21 april kallar European Academy of Optome-

try, EAOO till stor konferens i Malaga i Spanien. Mötet är som ett europeiskt Optometridagarna med deltagare från 35 länder. Föredragshållare och worskshopledare kommer från i stort sett hela världen. Över 40 talare kommer att hålla föredrag, ett stort antal workshops genomföras och mer än 100 posters kommer att presenteras.

– Jag är mycket nöjd med det program som vi har satt ihop, säger EAOOs president, professor Roger Crelier.

Kvaliteten på föredragshållarna och vidden på de ämnen som kommer att tas upp är av toppklass.

Deltagandet i konferensen kommer att ge poäng i de nationella fortbildningsprogrammen.

Hela programmet och information om hur man anmäler sig finns på websidan www.malaga2013.info.

och oktober då omsättningen brukar ligga över 600 miljoner kronor.

Försäljningsmätningarna görs på uppdrag av branschorganisationen Optikbranschen av undersökningsföretaget GfK som samlar in statistik från kedjor, inköpsgrupper, internethandlare, och fristående butiker i optikbranschen.

GfK:s trendrapport mäter den faktiska försäljningen från återförsäljare tills slutkonsument på panelmarknaden i Sverige. Panelmarknaden för optiker motsvarar cirka 900 butiker och täcker de kedjor, grupperingar och kanaler som är av betydelse för optikmarknaden.

Kalendarium 2013 APRIL 5

11

12

14

18–21

18

19

Ögontorrhet – evidensbaserad hjälp, Jönköping. www.efterutbildning.se OPTIK-seminarium om UV-strålning, Stockholm.

www.optikbranschen.se Ögontorrhet – evidensbaserad hjälp, Lund. www.efterutbildning.se UPGRADE: ”Raising the Bar Higher”. Stockholm, www.jnjvisioncare.se European Academy of Optometry and Optics årskonferens, Malaga, Spanien: www.malaga2013.info Kvalitetsseminarium, Stockholm. www.optikbranschen.se Näthinnan – grundkurs, Stockholm. www.efterutbildning.se

MAJ 3 Näthinnan – grundkurs,

Malmö. www.efterutbildning.se 17 Ögontorrhet – evidensbaserad

hjälp, Stockholm.

www.efterutbildning.se JUNI 6–9 BCLA Conference, Manchester,

Storbritannien.

www.bcla.org.uk AUGUSTI 29–31 SOLF:s Optikmässa,

Kistamässan OKTOBER 11–13 Kontaktlinskongressen,

Göteborg. www.sklf.se Har du ett evenemang på gång?

Eller känner du till någon annan som har det? Tipsa gärna Optik om kommande händelser! optik@radicalpr.se

optik 3-2013

VETENSKAP

35

Hur ska DU hantera detta?

Y

rket har ändringar att vänta: Hur ska DU hanterad detta?

Detta är faktiskt en del av den sista meningen i examensarbetet som presenteras här och den tanken är mycket relevant nu på våren i ansökningstider.

Alla är säkert i full gång med sitt arbete och utför mängder av undersökningar varje dag. Men har ni full kontroll på de undersökningar som ni har gjort? Har ni haft en myop som kanske berättar att det är jobbigt med mörkerkörning att de då inte ser lika bra längre? Styrkan på glasögonen eller linserna behövde ökas lite, så sedan blir det säkert bättre, eller hur? Men hur var synfältet och hur såg ögonbotten ut? Var de invändningsfria?

Catarina Ericson är OPTIK:s vetenskapsredaktör. Hon är MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. Catarina driver egen synklinik, sitter i Optikerförbundets styrelse och har hand om SOFEP-utbildningarna som förbundet erbjuder.

I detta nummer presenteras för första gången ett Case som är gjort under Masterutbildningen vid PCO USA, numera Salus University. Det handlar just om de frågor som du nyss läste. Fast denna patient uppmärksammade att något nog inte stämde, tack vare sitt arbete. Det gick att upptäcka även utan att dilatera pupillen. Men det skulle kanske ha upptäckts tidigare om optikern redan då hade haft möjlighet att dilatera.

Examensarbetet i detta nummer har titeln ”Synen på diagnostiska droppar bland Sveriges optiker” och är en enkätstudie som gjordes 2011. Det ska förtydligas att den Masterutbildning som nämns där från Kongsberg Norge är Mastern vid Salus Uni-

versity USA och inte den som idag ges i Kongsberg Norge.

Det är lite oroväckande att det finns optiker som inte vill gå utbildningen för att slippa ”ökat ansvar” eller ”inte tycker det behövs i det dagliga arbetet”. Ansvaret för att undersöka och göra bedömning samt åtgärd ökar inte för att du har behörighet att använda droppar, det ansvaret har du redan idag. Däremot får du bättre kunskap och har ett bättre underlag för att göra rätt bedömningar efter en utbildning till Master, Magister eller inom Diagnostisk Optometri.

Det är nu på våren som anmälningar och ansökningar ska in för KI:s utbildningar (Magister och Diagnostisk Optometri). Till hösten planeras en ny Masterkurs vid Salus University Philadelphia USA, den kommer att ges i Malmö Sverige. Till den ska ansökan vara inne under september, datum kommer. Nytt för den är att det nu krävs en Bachelorexamen för att ha behörighet dit.

Salus kommer att erbjuda en kompletteringskurs till Bachelor för de som behöver, likväl som KI gör detta.

Beslutet ska fattas hur DU ska hantera framtidens förändringar och vilken kurs du vill gå. När rättigheterna att använda diagnostiska droppar vid undersökningar finns, måste man också ha kunskapen att veta vad det är man ser. Ju mer du kan desto större nytta har du av att använda diagnostiska droppar. Trevlig läsning nu i vårsolen.

Catarina Ericson

Vetenskap i detta nummer:

Case Retinitis Pigmentosa Synen på diagnostiska droppar bland Sveriges Optiker optik 5-2012 optik 3-2013

sidan 36 sidan 38

36

VETENSKAP av catarina ericson, Pe nns y lva n i a C ol leg e of O p tom etr y , P h i l a d el p h i a 2005

Redaktörens kommentar: Detta Case tar upp dels fördelarna för patienten om vi optiker har möjlighet att använda diagnostiska droppar vilket leder till tidigare upptäckt. Under delen från ögonkliniken visar det också hur synfältsundersökningar kan variera i resultat och hur viktigt det är att inte fatta ett beslut på bara en eller två synfältsundersökningar.

Case: Retinitis Pigmentosa Prolog Patient M.K. 41 år, vit, kvinna, byggarbetare.

Myop, använder linser och glasögon, mesta tiden kontaktlinser. Var hos ögonläkare 1991 för glaskroppsavlossning, hon hade då haft grumlingar som rörde sig i synfältet. Hon blev då instruerad att vara uppmärksam på blixtrar och andra ovanliga symtom. Har varit glasögonbärare sedan 1991 och använt kontaktlinser sedan 1994. Synskärpan har alltid varit lite under full synskärpa berättar hon vid första besöket hos mig 1998, men det är inte några ögonproblem, inte heller i familjen. Hon har dock reagerat med klåda i ögonen av vissa linsvätskor. Men använder dem inte längre och sköljer linserna med NaCl innan isättning så det fungerar bra.

Anamnes 200101 Kommer för undersökning för fortsatt kontaktlinsbärande, uppger även att hon misstänker något fel i synfältet, mer till vänster än till höger. Hon hade arbetat på 5te våningen på utsidan av ett hus och såg då inte hela räcket vid blick till vänster. Uppger även att mörkerseendet är sämre senaste månaderna, men det brukar det bli när styrkorna behöver ändras konstaterar hon.

Hereditet: Moster har fått Glaucom. Mamma har fått förändringar på näthinnan kanske AMD har inte fått reda på allt.

Befintliga Kontaktlinser Melodic UV H 8,6 14,2 Sf -2,5 Visus 0,8-1 V 8,6 14,2 Sf -2,0 Visus 0,8-1 BV 0,8 Biomikroskopi främre: Cornea, Conjuntiva klar OU Palpebrala conj 0,5 (enligt Efron) OU Ögonlock bleka irritationsfria OU Refraktion: H -3,0 -0,5 25 Visus 0,9 V -2,5 -0,5 155 Visus 0,9

BV 0,9+2 Ordination: Kontaktlinser Melodic UV H 8,6 14,2 Sf -2,75 Visus 0,8+1 V 8,6 14,2 Sf -2,50 Visus 0,8+1

BV 0,9-1 Oftalmoskopi och biomikroskopi med 90D lins.

Fynd: Pigmentering i fundus periferi OU mer i vä öga. Bleka papiller och smala artärer OU. Synfält horisontal missar 70 gr åt vänster.

0 Sjukdomar 0 Mediciner Allergier ev. mot vissa linsvätskor i övrigt ingen vetskap om något.

Bedömning: 1 Myopi 2 Retinits Pigmentosa (RP)

Åtgärd: 1 Fortsätta använda glasögon och kontaktlinser, kallas åter om 6 månader 2 Remitterar till ögonläkare för undersökning och bedömning av ev. RP. Remitterar till ögonläkare.

Orsak: Misstanke Retinitis Pigmentosa.

Fynd: Pigmentering i fundus periferi OU mest vänster öga.

Blek papill och smala artärer.

Horisontellt synfält missar 70 grader år vänster.

Patienten har upplevt tilltagande svårighet med mörkerseende och även uppmärksammat synfältsbortfall. Arbetar som byggarbetare även på hög höjd, där störs hon av synfältsdefekten mer.

Refraktion: H -3,0 -0,5 25 Visus 0,9 V -2,5 -0,5 155 Visus 0,9

BV 0,9+2 Ordination: Kontaktlinser H 8,6 14,2 Sf -2,75 V 8,6 14,2 Sf -2,50

Melodic UV Visus 0,8+1 Visus 0,8+1 BV 0,9-1

Ögonklinik 200102 Första besöket på ögonkliniken, där konstateras visus enligt remiss samt bedömning höger och vänster: retningsfritt på in och utsida. Cornea klar. Fundus: Dilaterade pupiller. Bilateral bakre polcataract med optik 3-2013

37

mycket små ekrar, bra insyn. Små distinkta grumlingar i höger ögas vitreus. Papiller utan kommentarer. I mittperiferin av retina bilateralt noteras lite pigmentkorpuskler.

Smala artärer.

Bedömning och åtgärd: Troligtvis retinis pigmentosa, beställer ett Goldmansynfält med fråga om ringskotom.

Diskuterar även elektrofysilogisk analys, avvaktar med detta till efter synfältsundersökning.

Patienten ska ta reda på mamma och mosters personnummer och återkomma med dessa för kontroll av diagnos.

Därefter utförs Goldman perimetri som är patologiskt på både höger och vänster öga.

Visus nu något sämre och i visus i mörker är H <0,5 och V 0,5. Får besked att inte köra bil i mörker samt att Elektrofysiologisk undersökning ska utföras. Efter denna ställs diagnos och diskuterar även Vitamin-A behandling.

Mamma och moster har choriodal atrofi.

Kontakt knyts med syncentral för att få den hjälp som kommer att behövas i framtiden. Åter om 6 månader för ny Goldman synfält och undersökning. Sedan följer regelbundna undersökningar med fundus och perimetri. Resultaten från perimetrin varierar vid tillfällena och några gånger blir resultatet så dåligt att körkortsyn ej uppfylls, då görs en ny undersökning inom kort tid och då uppfylls kraven igen. På detta sätt varierar resultaten på synfältsundersökoptik 3-2013

ningarna under drygt tre år. Innan tillslut inte något är godkänt för bilkörning och körkortet återkallas. Då diskuteras vitamin- A behandling igen och hon ska fundera och utvärdera detta på grund av biverkningarna som finns.

Under denna tid var gjordes kontinuerliga synundersökningar för kontaktlinsbärande också. Ingen förändring i styrka gjordes under tiden på även visus varierade lite från gång till gång utan att någon styrkeändring hade effekt.

Sedan startas Vitamin- A behandling våren 2005.

Diskussion När hon kom till mig första gången 1998 och berättade att visus alltid har varit lite lågt och hon dessutom var undersökt av ögonläkare 1991 så verkade detta normalt för henne. Glaskroppsavlossningen som var vid den tiden kan ha en koppling till RP, även den bakre polcataracten kan associeras till RP. Under åren som gick kunde inte jag se några förändringar i fundus, artärerna hade bedömts som likvärdiga med tidigare. Patienten hade själv inte märkt något förutom problem med mörkerkörning, vilket hon märkt av vid varje tillfälle tidigare då styrkor behövs ändras. Det är en relativt vanlig kommentar för de med myopi. Men nu reagerade hon på att hon inte såg hela räcket. Troligtvis hade jag sett pigmenteringen tidigare om jag hade haft möjlighet att dilatera pupillerna.

Hon gjorde en mängd olika synfälts under-

sökningar vissa var bättre och andra sämre.

Det krävs ofta att man har gjort ett antal synfältsundersökningar innan ett resultat är helt trovärdigt. I dessa fall var det ofta så att när ett varit dåligt och pressen fanns att prestera ett ”bra” resultat så gick det att hålla koncentrationen till det. Hon startade med Vitamin- A behandling trots biverkningar som torr hud, värk och ömhet i benen, papillödem, avmagring, irritation och blödningar.

Bästa resultatet med Vitamin- A behandling för att stoppa progressionen är vanligtvis att starta i ett tidigt skede. Hon vet idag att synfältet kommer att försämras över tiden och är beredd att prova allt för att stoppa eller hämma utvecklingen av sjukdomen. Hon arbetar idag inte som byggnadsarbetare utan är arbetsledare istället, vilket fungerar bra även med ett synfält som inte är helt intakt.

Diffrentialdiagnos: Slutstadiet av Chloroquin retinopati uppvisar likande symtom och fynd dock med avsaknad av de benformade pigment corpusklerna. I vä öga var pigmenteringen som i en skolbok för RP. Det dåliga mörkerseendet gör att Retinitis punctat albescens kan misstänkas. Men det fanns inte några vitaktiga fläckar i fundus dessutom har dessa patienterna ofta en bra visus upp till 50 års ålder.

38

VETENSKAP AV D ominika Drab, E xam e ns ar b ete O p tom etr i , 15 h p , Li n n éu n i vers i tetet

Redaktörens kommentar: I introduktionen finns information om de olika typerna av diagnostiska droppar som är aktuella för optiker att använda. I resultatdelen kan du läsa om inställning som optiker har till vidareutbildning och ökade möjligheter, se figur 8, 9 och10.

Synen på diagnostiska droppar bland Sveriges optiker 1.0 Introduktion Optiker är ett yrke under ständig utveckling både vad gäller nya produkter, lagar och utbildning. Nyligen tog Sveriges regering beslutet att avreglera kontaktlinsförsäljningen.

Detta innebär att vem som helst kan tillhandahålla och lämna ut kontaktlinser till patienter.

I april år 2009 tillsattes en särskild utredning, vars uppgift var att se över behörighetsregleringen inom hälso- och sjukvården. Behörighetsutredningen omfattar bland annat huruvida legitimerade svenska optiker skall få behörigheten att använda diagnostika i sitt dagliga arbete eller ej. Eftersom allt tyder på att de slutgiltiga svaren från de berörda instanserna är på ingång, är det intressant att se hur svenska optiker ställer sig till de nya möjligheterna och det utökade ansvaret, vilket är syftet med denna studie.

1.1 Behörighetsutredning Utredningens mål var bland annat att se över legitimerade optikers arbetsuppgifter.

Under processens gång har flera parter deltagit, bland annat Optikbranschen, Optikerförbundet och Sveriges Kontaktlinsförening. Även Socialstyrelsen, Sveriges ögonläkarförening och Läkemedelsverket har bidragit med sina åsikter gällande ämnet (SOU 2010:65).

För att ta reda på om de legitimerade optiker som finns i Sverige idag bör få utökade arbetsuppgifter har man utgått ifrån att ”… hälso- och sjukvården ska vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen” (SOU

2010:65, s.214). De berörda parterna, det vill säga legitimerade optiker, uttryckte behov av diagnostiska droppar för utförande av vissa typer av synundersökningar. Diagnostika skulle underlätta vid huvudsakligen två typer av undersökningar; på barn över åtta år, för att säkerställa att de redan från början får rätt typ av korrektion, samt på äldre, för att lättare kunna bedöma tillståndet i ögats bakre segment och på ett tidigare stadium upptäcka och behandla sjukliga förändringar.

Utredningen har visat att samtliga parter som har tillfrågats angående den eventuella ändringen har varit positiva. Läkemedelsverkets enda anmärkning var att en åldersgräns bör sättas, då dropparna inte är lämpliga för användning på väldigt unga individer.

En helhetsbedömning påvisar att optiker bör få använda diagnostika i sitt arbete, förutsatt att de genomgått en lämplig utbildning och visar på god kompetens inom området. Detta för att öka kvalitén på ögonundersökningarna, underlätta refraktionering av barn samt minska antalet felaktiga remisser (SOU 2010:65).

1.2 Diagnostiska droppar Intresset för diagnostika började för väldigt länge sedan. Pliny, född år 23 e Kr, studerade redan under sin livstid olika örters egenskaper. Skälet till detta var att få fram en substans som dilaterar, alltså utvidgar pupillen och möjliggör behandlig av olika okulära tillstånd, exempelvis katarakt (Grosvenor, 2007, s. 219).

På 1500-talet började man använda atropin och andra medel av kosmetiska skäl.

Stora, utvidgade pupiller var eftertraktade på den tiden. Inte förrän år 1811 kom Dr. William Wells fram till att atropin inte endast förstorade pupillen, utan också slappnade av ackommodationen (Grosvenor, 2007, s.219).

Idag finns det tre huvudgrupper av diagnostiska droppar som kan användas vid en ögonundersökning, det är dessa tre som efterfrågas i Behörighetsutredningen (SOU 2010:65): topikal anestesi, mydriatikum samt cykloplegikum.

1.2.1 Anestetikum Topikal anestesi används för att lokalt bedöva cornea. Det är lämpligt att använda anestesi vid tryckmätning i ögat med Goldmann tonometer eller vid avlägsnande av främmande föremål. Till en början var det verksamma ämnet kokain, men det används inte längre på grund av en rad oönskade biverkningar. (Grosvenor, 2007, s.137). Idag nyttjar man andra substanser istället. Ett exempel på en sådan är tetrakain. Effekten av denna är snabb och kortvarig, den börjar verka inom 20 sekunder och avtar helt efter ca 15 minuter. Biverkningarna är få, då medlet sällan ger systempåverkan. Produkten finns idag tillgänglig som droppar och går under namnet Tetrakain Chauvin. (Farmaceutiska specialister i Sverige (FASS) 2010) Långvarigt bruk av lokalanestetikum kan ge skador på hornhinnan. Det bedövade ögat bör skyddas från främmande kroppar för att undvika bildning av eventuella sår. (FASS optik 3-2013

39 2010) Det är också viktigt med goda patientinstruktioner för att förebygga gnuggning av bedövade ögon, vilket kan leda till skavskador på cornea. (Grosvenor, 2007, s.138) 1.2.2 Mydriatikum Mydriatikum används för att dilatera, det vill säga vidga pupillen. Detta görs bland annat för att lättare kunna bedöma ögats bakre segment med hjälp av spaltlampa, oftalmoskop eller funduskamera, då synfältet blir avsevärt större. Det finns två huvudsakliga grupper av substanser som vidgar pupillen genom att verka på olika sätt (Grosvenor, 2007, s.138). De ena, så kallade sympatiska agonister drar samman dilatator muskeln vilket resulterar i att pupillen vidgas. (Rosenfield & Logan, 2009, s.91). Dilatatormuskel är den muskel som gör att pupillen vidgas i olika situationer. (Rogers, 2011, s.28).

Den andra gruppen av substanser kallas för muskarina antagonister. Dessa verkar genom att blockera receptorer på glatt muskulatur. Resultatet av det blir att ciliarmuskler och irissfinktern paralyseras, vilket i sin tur bidrar till utvidgning av pupillen (Rosenfield & Logan, 2009, s.91). Irissfinktern består av fibrer som drar samman pupillen (PavanLangston, 2007, s.393). Cilliarmuskler är de som styr linsen då ögat ackommoderar. När muskeln är spänd får linsen en rundare och tjockare form vilket gör det möjligt att betrakta ett objekt på nära håll. När muskeln istället är avslappnad dras linsen ut och blir tunnare. Tack vare detta kan man se bra på avstånd (Pratiyogita Darpan Group, 2007, s.1486). Skillnaden mellan sympatiska agonister och muskarina antagonister är också att de förstnämnda orsakar endast mydriasis, medan de andra också har en cykloplegisk effekt (Rosenfield, Logan, 2009, s.91).

Det är av stor vikt att kontrollera att ögontrycket är normalt och att storleken på kammarvinkeln är tillräcklig innan man applicerar dropparna, då det finns risk att drabbas av akut trångvinkelglaukom (FASS 2010).

optik 3-2013

1.2.3 Cykloplegikum Cykloplegikum används för att förlama ackommodationen i ögat. Denna effekt kan uppnås med hjälp av olika substanser, bland annat atropin, cyclopentolat och tropikamid.

Cykloplegikum har även en pupillvidgande effekt.

Läkemedlet är användbart vid refraktionering av barn samt unga hyperoper med höga ackommodationsamplituder, men också vid irit och andra sjukliga tillstånd i ögat då dessa medel har en smärtstillande verkan och gör att pupillen vidgas (förhindrar sammanväxningar mellan iris och lins). Kontraindikationer är desamma som för mydriatikum. Man bör alltså vara försiktig vid misstanke om förhöjt intraokulärt tryck, och bör alltid kontrollera detta innan droppar appliceras. (FASS 2010) Efter appliceringen ser patienten suddigt på nära håll och blir ljuskänslig, vilket är viktigt att påpeka. (Elliott, 2007, s.129) 1.3 Vägen till behörigheten Behörighetsutredningen visar att legitimerade optiker bör få använda diagnostiska droppar förutsatt att en lämplig utbildning har genomgåtts (SOU 2010:65). I dagens läge finns det flera vägar för att uppnå behörighetskraven, nedan presenteras de tre vanligaste.

Sedan år 2008, har Karolinska Institutet i Stockholm anordnat en magisterutbildning för de som har en optikerexamen och är kontaktlinsbehöriga (SOU 2010:65). Utbildningen har fått namnet ”Magisterutbildning i Klinisk Optometri” (One year Master in Clinical Optometry), och ska bland annat ge deltagarna tillräckliga kunskaper för att diagnostika skall kunna användas i det kliniska arbetet. Andra ämnen som behandlas djupare är neurooftalmologi, ögats sjukdomar samt binokulärseende.

Utbildningen är ett år lång och ger alltså 60 högskolepoäng. Den schemalagda undervisningen sker huvudsakligen på plats i Stockholm, där föreläsningar blandas med kliniska övningar på S:t Eriks Ögonsjukhus.

Ingen studieavgift tas ut, och de sökande är berättigade till studiemedel från CSN (Karolinska Institutet (KI) 2011 ). Hösten 2010 sökte 27 personer till utbildningen. 23 av dessa blev antagna. Sammanlagt finns det 25 platser (Verket för högskolestudier (VHS) 2009).

Ett annat sätt att nå behörighetskraven är genom uppdragsutbildningen ”Diagnostisk Optometri”. En uppdragsutbildning är en utbildning som beställs och skräddarsys för ett visst ändamål, till exempel för att vidareutbilda sina anställda. Studerande på en sådan utbildning omfattas inte av högskolelagen och har alltså andra rättigheter och skyldigheter (VHS 2009).

Diagnostisk Optometri är en utbildning som även den ges på Karolinska Institutet i Stockholm och startade hösten 2010. Den riktar sig till legitimerade optiker med kontaktlinsbehörighet och ges på avancerad nivå. Detta innebär att man bygger på och fördjupar de kunskaper som man redan fått på en utbildning med grundnivå (VHS 2009). Även här är syftet att utöka de kliniska kunskaperna, och förbereda deltagarna inför framtiden med eventuella nya behörigheter.

Kursen ges på halvfart (30 högskolepoäng) och är huvudsakligen förlagd som distansstudier, med ett tiotal fysiska träffar på plats i Stockholm. Vid dessa tillfällen skall deltagarna erbjudas föreläsningar och kliniska övningar (KI 2011).

Till skillnad från Klinisk Optometri tas här ut en avgift. Denna är fastställd till 72 000 SEK, och kan endast köpas av företag, det vill säga inga privatpersoner. Till denna utbildning finns det idag 20 platser (KI 2011).

Den tredje, och sista vägen att uppnå behörighetskraven är genom Masterutbildningen i Klinisk Optometri i Kongsberg, Norge. Även här är kraven att man är en legitimerad optiker och innehar kontaktlinsbehörighet.

Utbildningen är förlagd på 2 år deltidsstudier (120 högskolepoäng), och äger rum i Norge, USA samt Sverige och Danmark, beroende på antalet deltagare från dessa två länder.

Den största parten av tiden ges utbildning-

,

40

VETENSKAP

en på deltid, lördagar och söndagar och de kliniska övningarna sker på heltid antingen i Kongsberg (sammanlagt 1 vecka) eller Philadelphia, USA (sammanlagt 2 veckor). Även här är syftet att öka kunskaperna vad gäller diagnostisering och behandling av okulära tillstånd. Kostnaden för denna utbildning är idag 25 000 USD (Högskolan i Buskerud (HIBU) 2011).

1. 4 Fördelar med diagnostika 1.4.1 Cykloplegikum Det är huvudsakligen två grupper av patienter som drar nytta av en cykloplegisk refraktion. Dessa två är barn och de i åldrarna 18-40.

Vid en synlig esotropi, det vill säga inåtskelning hos unga individer (Evans, 2007, s.373) är det av stor vikt att utesluta en ackommodativ faktor. Detta är endast möjligt om ackommodationen slås ut med hjälp av cykloplegika. Om resultaten av refraktioneringen enbart påvisar liten hyperopi kan man utesluta en ackommodativ påverkan, och dra slutsatsen att en ickekirurgisk behandling inte hjälper . Om hyperopin däremot är större än ca +3,00 D, är esotropin ofta orsakad av överdriven ackommodation och kan i de flesta fall behandlas med full korrektion. Även hyperopa barn utan synliga skelningar, bör refraktioneras med hjälp av cykloplegika för att tidigt upptäcka och korrigera eventuell latent hyperopi som kan orsaka problem över tid (Grosvenor, 2007, s.220).

Patienter i ålder ca 18-40 år kan ibland uppleva problem som är kopplade med synen. Dessa kan vara huvudvärk eller en upplevd trötthet vid närarbete. Är personen ifråga hyperop och en vanlig refraktion ger låga värden kan det vara av värde att utföra undersökningen med hjälp av cykloplegika. Orsaken till symptomen kan i många fall vara latent, det vill säga dold hyperopi (Grosvenor, 2007, s.220). Även andra grupper av människor kan behöva undersökas med hjälp av cykloplegika.

Indikationer på detta kan optikern få redan under anamnesen, då patienten ofta klagar på suddig syn på avstånd efter mycket närarbete. (Elliott, 2007, s.120) Wildsoet påpekar även i sin artikel ”Diag-

Bild 1 Odilaterad pupill på höger öga vs dilaterad pupill på vänster öga

nostic drugs – what are the risks” (1985) att cykloplegika underlättar refraktionering av utvecklingsstörda patienter.

Studien ”Validity of noncycloplegic refraction in the assessment of refractive errors: the Tehran Eye Study” (Fotouhi, et al 2010) visar att värden från en autorefraktor inte är särskilt pålitliga utan användande av cykloplegika. De pekar ofta i rätt riktning då ametropin är stor, men har förmågan att myopisera resultaten. Med det menas att de som endast har små mängder myopi får högre värden, och de som istället har små mängder hyperopi uppmäts till att vara emmetropa.

1.4.2 Anestetikum Vad gäller anestetikum är det främst användbart vid tryckmätning i ögat. Denna mätning bör utföras på alla över 40 år samt på patienter med ökad risk för glaukom.

Mätningen kan antingen utföras med tonometrar som inte vidrör ögat (NCT), eller med så kallad Goldmann tonometer som istället går emot cornea. Den sist nämnda proceduren anses vara pålitligast, men kräver alltså att cornea är bedövad (Elliott, 2007, s.273). Andra moment där anestetikum bör användas är gonioskopi, det vill säga mätning av storleken på kammarvinkeln samt vid tillpassning av sklerala linser (Wildsoet, 1985). I artikeln ” A comparison of four methods of tonometry: methodagreement and interobserver variability” (Tonnu, et al 2004) framkommer det att tryckmätning med Goldmann tonometer ger bättre resultat vid upprepade mätningar än vad en så kallad NCT (noncontact-tonometer) gör.

1.4.3 Mydriatikum Mydriatikum används som tidigare sagt för att dilatera, det vill säga utvidga pupillen. Detta medför att undersökaren får se en större del av näthinnan. Ögonbotten kan antingen undersökas med hjälp av ett oftalmoskop, en spaltlampa, eller en ögonbottenkamera. Vilken metod man än väljer blir resultaten betydligt lättare att tolka när mydriatikum används, då synfältet blir avsevärt större (Elliott, 2007, s.279).

Enligt artikeln ”Diagnostic drugs- what are the risks” (Wildsoet, 1985) bör mydriatikum även användas på patienter som i anamnesen uttrycker att det i familjen finns ögonsjukdomar eller systemsjukdomar som kan påverka ögonen. Det nämns också att mydriatikum kan vara till hjälp för att bedöma ändringar i andra delar av ögat än näthinna, exempelvis grumlingar i linsen.

1.5 Risker med diagnostika Med de allra flesta läkemedlen kommer oönskade biverkningar. Detta gäller även diagnostiska droppar. För att biverkningarna skall bli så få som möjligt är det av stor vikt att bedöma varje individ för sig. Man bör exempelvis tänka på vilken form läkemedlet bör ges i, hur stor koncentration behövs för att nå önskad effekt och hur stor dosen bör vara. Även patientens ålder bör vägas in, då metabolism, det vill säga kroppens förmåga att hantera läkemedel är olika i livets olika skeden (Wildsoet, 1985). Ögonen kan reagera på olika sätt då droppar applicerats. Antingen kan reaktionen visa sig på lokal nivå, det vill säga i själva optik 3-2013

41 ögat, eller nå ut till övriga kroppen och ge systempåverkan. För att undvika det sist nämnda kan man ockludera, det vill säga hålla för ingången till ögats tårsäck, via vilken läkemedlet kan spridas vidare (Wildsoet, 1985).

Allergiska reaktioner på dropparnas komponenter kan med sannolikhet uppstå efter applicering. I de allra flesta fall avstannar dock dessa reaktioner på lokal nivå och sprids alltså inte vidare till övriga kroppen.

Konjunktiva, cornea och ögonlocken är de vävnader som står i direkt kontakt med läkemedlen, därför är det mest troligt att allergiska reaktioner uppstår just där. De symtom som patienten påvisar vid sådana rektioner är ofta ödem, det vill säga svullnad i ögats främre segment samt rödhet.

Orsaken till att ögonen visar på en allergisk reaktion grundar oftast i att droppar har används vid ett flertal tillfällen, anamnesen bör därför påvisa vilka patienter som är lämpliga (Wildsoet, 1985). På FASS.se finns beskrivningar på biverkningar hos alla de läkemedel som efterfrågas i behörighetsutredningen.

Den mest omdiskuterade risken med diagnostika är dock inte allergiska reaktioner, utan möjligheten att drabbas av akut trångvinkel glaukom efter applicering av cykloplegikum eller mydriatikum. Patienter som befinner sig i riskzonen är de med trång kammarvinkel. Detta på grund av att det är tänkbart att vid en dilaterad, det vill säga utvidgad pupill kan vävnaden från iris (regnbågshinnan) stockas och blockera utflödet av kammarvätskan. Eftersom kammarvätskan då inte har någonstans att ta vägen ökar trycket i ögat. Idag finns det dock metoder med hjälp av vilka undersökaren kan kontrollera storleken på kammarvinkeln innan droppar appliceras. En av dessa är Van Henrick’s metod, där man med hjälp av ett biomikroskop graderar hur pass öppen vinkeln är. Tack vare denna möjlighet har förekomsten av akut trångvinkelglaukom inducerad av mydriatikum eller cykloplegikum minskat avsevärt (Wildsoet, 1985).

Akut trångvinkelglaukom uppstår vanligast ett par timmar efter att mydriatikum eller cykloplegikum har applicerats. Ofta klagar då patienten på värk i och runt ögooptik 3-2013

nen, suddig syn samt illamående. Vid en närmare undersökning av patienten kan ett avsevärt ökat intraokulärt tryck antecknas.

Tillståndet är som namnet säger akut och behöver omgående åtgärder (Grosvenor, 2007, s.428).

Den australienska oftalmologen Hollows skrev år 1969”The important aspect of druginduced angle- closure glaucoma is not the danger of such induction but the need to be aware of its possibility”. Flera andra har sedan dess följt hans spår och menar att användande av dropparna innebär fler fördelar än nackdelar, och att risken att drabbas av akut trångvinkel glaukom är minimal (Wildsoet, 1985).

1.6 Syfte Syftet med denna studie var att ta reda på hur svenska optiker ställer sig till att diagnostika troligen snart får användas i det kliniska arbetet. Undersökningen gick ut på att få en klar bild av hur många av de tillfrågade som är positiva respektive negativa, men även hur inställningen påverkas av kön, ålder, kedjetillhörighet med mera. Även viljan att utbildas för att få behörigheten undersöktes.

2.0 Metod 2.1 Material Mätinstrumentet för denna studie har varit en enkät. Denna har skickats ut till legitimerade optiker runt om i landet. Enkäten har utformats av ansvarig för studien, tillsammans med handledaren för arbetet. Utformningen på frågorna och svarsalternativen gjordes med hjälp av boken ”Enkät och intervju inom hälso- och sjukvård”(Allebeck, Hansagi, 1994). Varje frågeställning följdes av flera svarsalternativ men också plats för egna kommentarer och reflektioner. Enkäten sändes ut i pappersform.

För att undersöka situationen i Norge där diagnostika får användas av legitimerade optiker med behörighet genomfördes en djupintervju med Maria Johansson, en svensk optiker verksam i grannlandet med behörighet att droppa.

2.2 Urval Målet med studien har varit att få en korrekt bild av vad Sveriges legitimerade optiker anser om diagnostiska droppar. Enkäten har därför skickats till både små och stora orter runt om i hela Sverige. Även kedjetillhörighet har påverkat valet av de tillfrågade butikerna.

2.3 Distribution Innan enkäterna skickades ut kontaktades ett flertal butiker för att kontrollera intresset av att delta i undersökningen. Tanken bakom att ta kontakt redan innan har varit att det skulle öka svarsfrekvensen. Det visade sig dock att många var ovilliga till att binda upp sig i förväg. På grund av detta valdes fler butiker ut utan att först kontaktas. Totalt skickades 102 enkäter ut.

Sista svarsdagen sattes till den 12:e april, vilket skulle ge de tillfrågade lite knappt två veckor för att besvara formuläret. Ett frankerat och adresserat svarskuvert skickades med för att underlätta för de svarande.

Enkäterna märktes inte på något sätt, vilket gav de svarande anonymitet.

2.4 Informationssökning För att hitta bra information har flera källor används. Dels Google Scholar, Pubmed och andra artikelbaserade webbsidor. Dels litteratur från kurser som har används under utbildningens gång. Flera personer har också kontaktats för att få tips och hjälp på vägen. Bland annat Göran Skjöld, vice ordförande på Optikerförbundet, Rune Brautaset verksam på Karolinska Institutet i Stockholm samt Tone Garaas-Maurdalen, verkställande direktör på Optikerförbundet i Norge.

3.0 Resultat Enligt de svaren som har kommit in är de allra flesta legitimerade optiker positiva till en eventuell lagändring. Kvinnor har visat sig vara mer negativa än män.

3.1 Svarsfrekvens Totalt skickades 102 enkäter ut till både stora och små orter över hela Sverige. Tre av dessa returnerades tillbaka till Linnéuniversitet av okänd anledning. Sammanlagt kom

42

VETENSKAP

det in 56 svar via post, 3 av dessa räknas inte med i studien då de svarande saknade kontaktlinsbehörighet. Svarsfrekvens hamnar på drygt 53 %.

3.2 Inställning På frågan ”Hur är din inställning till användande av diagnostiska droppar i ditt arbete?”, svarade 34 personer ”positiv”, 3 ”negativ”, 15 ”osäker” och 1 ”ingen åsikt”.

Fördelningen mellan de 4 svarsalternativen visas i figur 1.

Figur 2 Inställning till diagnostiska droppar beroende på kön

alltså lite drygt 36 % av kvinnorna som känner sig osäkra inför en eventuell lagändring, medan motsvarande siffra för män är 15 %.

Det sista alternativet, det vill säga ”ingen åsikt” väljs av en man. Detta motsvarar 5 % av alla tillfrågade män. Kvinnor verkar alltså ha en mer bestämd åsikt gällande lagändringen.

Figur 1 Fördelningen mellan de fyra svarsalternativen vad gäller inställning till diagnostiska droppar

3.4 Inställning beroende på geografiskt läge Enkäter skickades ut till olika större och mindre orter i Sveriges alla 21 län. De tillfrågade fick ange länet som geografiskt läge, vilket skulle ge de större anonymitet.

Trots detta var det hela 14 stycken som hoppade över just denna fråga, och benämns därför som ”okänt” i figur 3. Fördelningen bland de inkommande svaren har varit relativt god. Det är dock två län som fattas i undersökningen, nämligen Blekinge och Västra Götaland. Inställningen beroende på geografiskt läge redovisas i figur 3.

Denna fördelning, där lite drygt 26 % har missat eller medvetet valt att inte uppge butikens läge, gör det svårt att dra slutsatser angående vilka som är mest negativa respektive positiva till en eventuell lagändring.

De allra flesta svaren, det vill säga fyra stycken vardera har inkommit från Kalmar län och Stockholm län.

3.5 Inställning beroende på kedjetillhörighet Enkäter skickades till ett flertal olika kedjor samt butiker som bedömdes vara fristående.

Följande optikerkedjor tillfrågades att besvara frågeformuläret: Synsam, Specsavers, Direkt optik, Aktuell optik, Synoptik, Synologen, Smarteyes, KlarSynt samt Synproffsen.

De allra flesta representeras i figur 4, med undantag för Synproffsen som valde att inte besvara enkäten. Även här fanns det två personer som inte angav vilken typ av verksamhet de arbetade på, deras svar anges under namnet ”okänd” i figur 4.

Procentuellt är det alltså 64 % som är positiva, 6 % som är negativa, 28 % osäkra och 2 % har ingen åsikt angående frågan.

3.3 Könsfördelning och inställning Av de tillfrågade som besvarade enkäten var 33 personer av det kvinnliga könet och resterande 20 av det manliga. Inställningen till användande av diagnostiska droppar beroende på kön redovisas i figur 2.

Diagrammet visar att 18 av de tillfrågade kvinnorna ställer sig positivt till användande av diagnostika, medan motsvarande siffra för män är 16. Detta medför att ca 55 % av kvinnorna är positiva och vad gäller männen är siffran 80 %.

När det gäller negativ inställning återfinns den endast hos kvinnorna, då 3 av de svarande, det vill säga lite drygt 9 % ställer sig emot lagändringen. Även svarsalternativet ”osäker” överrepresenteras av kvinnor, där det väljs av 12 individer, jämfört med 3 hos män. Det är

Figur 3 Inställning till diagnostika beroende på geografiskt läge. optik 3-2013

43 jande: Specsavers besvarade sammanlagt 13 enkäter och det finns ca 100 butiker runt om i landet. Detta medför att 13 % av det sammanlagda antalet butiker representeras i studien. För Synsam är motsvarande siffra något lägre, då 10 butiker besvarade enkäten och det finns ca 150 butiker i Sverige.

Procentuellt är de alltså mindre representerade och hamnar på lite knappt 7 %. Vad gäller KlarSynt har försöket att få tag på information gällande antalet butiker i landet inte lyckats.

Smarteyes besvarade 2 enkäter på totalt 20 butiker runt om i Sverige, detta visar på positiv inställning hos 10 % av butikerna.

Kedjetillhörighet Figur 4 Inställning till diagnostika beroende på kedjetillhörighet.

Figur 5 Inställning till diagnostika beroende på ålder.

I diagrammet framgår att de kedjor som har bidragit mest genom att besvara frågeformuläret är Specsavers, Synsam samt KlarSynt. De motsvarar ca 24, 19 respektive 17 % av alla svarande, det vill säga sammanlagt 60 %. Av de legitimerade optiker som är verksamma hos kedjan Specsavers är ca 30 % positiva, medan de allra flesta, lite knappt 54 % känner sig osäkra till förslaget. De resterande 16 % fördelas mellan de två kvarstående alternativen ”negativ” samt ”ingen åsikt”. Därmed är Specsavers optik 3-2013

den kedja där alternativet ”positiv” valdes av minst antal personer procentuellt sett. När det gäller Synsam ser siffrorna annorlunda ut, där är 90 % positiva och de kvarstående 10 % uttrycker osäkerhet. Hos de arbetande på KlarSynt är meningarna delade, 22 % visar sig vara negativt inställda, 67 % är positiva och de resterande 11 % känner sig osäkra.

Om man tittar på hur stor andel de svarande i Specsavers samt Synsam utgör utslaget på hela Sverige blir resultaten föl-

3.6 Inställning beroende på ålder De flesta svarande ligger i åldersspannet 40-49 år, tätt följda av åldersgruppen 50-59 år. Sju av de tillfrågade har valt att inte uppge födelseår, deras svar anges under rubriken ”okänd” i figur 5. Inställningen till användande av diagnostika beroende på ålder redovisas i figur 5.

I åldersgruppen 20-29 år är 80 % positiva och resterande 20 % uttrycker osäkerhet.

Bland 30-39 åringarna är det hela 25 % som ställer sig negativt till förslaget, följt av 12,5 % som känner sig osäkra, resterande svarande är positiva. Lite knappt 59 % av de svarande i åldrarna 40-49 är positivt inställda, 35 % av de som är kvar är osäkra och 6 % har ingen åsikt. I 50-59 års gruppen är det lite drygt 54 % som är positiva, 8 % som är negativa och 38 % som är osäkra.

De svarande i åldrarna 60-69 år är minst till antalet, och utgör ca 7 % av alla de som uppgav sitt födelseår. De är positiva till ca 67 %.

I den gruppen där åldern är okänd är lite knappt 86 % positiva och resten känner sig osäkra.

På grund av att 13 % av de svarande inte uppgav sin ålder är det svårt att avgöra vilken grupp som faktiskt är mest positiv till en eventuell lagändring. Skulle man utgå från de siffrorna som finns är det de i åldrarna 20-29 som har kryssat i alternativet ”positiv” allra flest gånger procentuellt sett.

3.7 Inställning beroende på antal år i branschen 20 personer av de som besvarade enkäten uppgav att de har arbetat i optikbranschen i

,

44

VETENSKAP över 25 år. Därmed är de mest representerade i studien. Deras svar utför lite knappt 38 %. Därefter kommer de som arbetat mellan 21–25 år med tio personer. I figur 6 presenteras inställning beroende på antal år i branschen.

Procentuellt sett är det de som har arbetat mellan 0–5 år och 6–10 år som är mest positiva till en eventuell lagändrig. 75 % av de tillfrågade i dessa två grupper ställer sig positivt till användande av diagnostiska droppar.

De som väljer alternativet ”positiv” minst antal gånger procentuellt sett är de som har arbetat inom branschen 16-20 år.

Figur 6 Inställning till diagnostika beroende på antal år i branschen.

Figur 7 Inställning till diagnostika beroende på antal år som kontaktlinsbehörig.

3.8 Inställning beroende på antal år som kontaktlinsbehörig Tre av de som besvarade enkäten visade sig sakna behörigheten till att ordinera, tillpassa och tillhandahålla kontaktlinser, dessa svar räknas inte med. Elva personer valde att inte uppge hur länge de har haft behörigheten, men valde alternativet ja då de tillfrågades om de är behöriga. De allra flesta, det vill säga drygt 23 % av de som besvarade frågan fullständigt har varit kontaktlinsbehöriga i 11-15 år.

I figur 7 presenteras inställning beroende på antal år som kontaktlinsbehörig. Alternativet ”okänd” representerar de som har angett att de är behöriga men inte hur länge de har varit det.

Procentuellt är grupperna väldigt lika när det gäller positiv inställning. De allra flesta hamnar runt 60 %. De som är mest positiva procentuellt sett är dock de som har varit kontaktlinsbehöriga i över 25 år. Deras svar är positiva till 75 %. De som hamnar allra lägst är de som har innehaft behörigheten mellan 6-10 år med 57 % positiva svar.

3.9 Inställning till vidareutbildning vs inställning till diagnostika De allra flesta svarande, 28 stycken har valt alternativet ”inte nu” när de tillfrågades om inställning till vidareutbildning för att få behörigheten att använda diagnostika. Dessa svar utför lite knappt 53 % av alla inkomna.

Ca 24 % visade sig vara positiva, 9,5 % negativa och 11,5 % visste ännu inte om de ville läsa vidare. En av de tillfrågade hade redan behörigheten och benämns därför som ”annan” i figur 8.

Av de 34 personerna som är positivt inställda till lagändring valde 16 personer al-

Figur 8 Inställning till vidareutbildning vs inställning till diagnostika.

optik 3-2013 5-2012

45 net är det 100 % som tycker att diagnostiska droppar inte behövs i deras dagliga arbete.

De två svaranden som ingår under alternativet ”annan” har uppgett att synundersökningar kommer att ta längre tid, vilket kommer påverka butikens lönsamhet. Två av de tillfrågade har inte uppgett någon orsak.

32 % av alla de som har valt ett annat alternativ än ”positiv” när de tillfrågades om inställning till diagnostika motiverar valet med brist på motivation vad gäller fortsatta studier. De alternativen som har valts näst flest gånger är: ”vill ej få utökat ansvar” och ”tycker inte att droppar behövs i mitt dagliga arbete”.

3.11 Kunskap om diagnostiska droppar versus inställning Deltagarna ombads att bedöma sina egna kunskaper om diagnostiska droppar. Figur 10 visar inställningen beroende på den egna kunskapsnivån.

De allra flesta, det vill säga ca 47 % av alla tillfrågade bedömde att deras kunskaper om diagnostiska droppar är ” ganska bra”. I den gruppen återfinns alla 3 deltagarna som ställer sig negativt till förslaget.

De som valde alternativet ”ingen åsikt” tycker att de inte har några kunskaper alls om diagnostika. Ca 86 % av de svarande som valde alternativet ”vet ej” är positiva, motsvarande siffra för de som valde alternativet ”mycket bra” är ca 71 %. Av de som uppger att de saknar kunskap helt är ca 57 % positiva till förslaget.

Figur 9 Orsak till inställning.

Figur 10 Inställning versus kunskap om diagnostiska droppar

ternativet ”inte nu” då de tillfrågades om viljan att utbildas för att få behörigheten.

Endast 12 av de kvarstående valde alternativet ”ja”, 4 visste ännu inte om de ville utbildas vidare, 1 kryssade i alternativet ”nej” och 1 angav att han redan hade behörigheten.

De svarande tillfrågades även om medvetenhet angående att det redan idag finns möjlighet att få behörigheten genom utbildning på Karolinska Institutet i Stockholm. 13 personer visste inte om detta, medan resterande 40 visste att möjligheten fanns. optik 3-2013

3.10 Anledning till negativ inställning De tillfrågade som valde ett annat alternativ än ”positiv” vad gäller inställning till diagnostiska droppar fick även uppge en orsak till detta. Resultaten beroende på inställning visas i figur 9.

De allra flesta i gruppen där osäkerhet har uttrycks vad gäller användande av diagnostika menar att de inte är motiverade för fortsatta studier. Ca 33 % väljer detta alternativ. Två av de som visade på negativ inställning motiverar detta med ovilja att få utökat ansvar, procentuellt sett drygt 66 %. Av de som inte har någon åsikt angående äm-

3.12 Läget i Norge I Norge ser läget annorlunda ut mot Sverige.

Legitimerade optiker där har fått använda diagnostika sedan år 2004. Maria Johansson, en svensk optiker verksam i Norge har kontaktats för att ta reda på vad hon anser om diagnostika. Maria tog sin examen vid Karolinska Institutet i Stockholm. Därefter fick hon behörigheten att använda diagnostika genom att läsa Masterutbildningen i Klinisk Optometri i Kongsberg. Hon är positivt inställd till att optiker får ett utökat ansvar och anser att risker med att använda diagnostika är minimala. Det hon påpekar är att långvarigt bruk av anestetikum gör att läkningsprocessen i corneas delar tar länge tid.

Maria tycker att det är bra att svenska optiker troligen snart får använda droppar, men anmärker också att det inte bör överanvändas, utan behovet bör bedömas från

,

46

VETENSKAP

fall till fall. Maria tillfrågades vid vilka tillfällen som diagnostika är till störst hjälp och svaret var cykloplegisk refraktion samt bedövande droppar vid tryckmätning med Goldmann tonometer. Även bedömning av ögonbotten i enstaka fall har förekommit.

Hon har använt diagnostika ungefär varannan dag, och tycker att det har underlättat vid hennes arbete, inte minst för patienterna.

Vad gäller utrustning, för att få ut så mycket som möjligt av dropparna är det inga konstigheter. Det som används är Goldmann tonometer, Volk lins, foropter, spaltlampa och i vissa fall ögonbottenkamera. Man kan alltså dra slutsatsen att varje legitimerad optiker bör kunna utföra undersökningar med hjälp av diagnostika utan att kostnaderna blir för höga på grund av ny, dyr utrustning.

En annan av frågorna har varit vad som påverkat Marias val när det gäller att arbeta i Norge. Hon berättar att det var det utökade ansvaret som lockade, och att hon är mer intresserad av kliniskt arbete än att jobba i butik där försäljningen är en viktig del. Hon menar också att människor lockas till utbildningen av pratet om brist på optiker, för att sedan komma ut i verkligheten och möta dåliga löner och villkor samt ett arbete som inte är tillräckligt stimulerande.

4.0 Diskussion Studien visar att lite drygt 64 % av alla tillfrågade är positivt inställda till en eventuell lagändring. Siffran är lägre än förväntat, men även signifikant lägre än vad som framkom i studien ” Diagnostiska droppar något för svenska kontaktlinsoptiker?” som gjordes av avgångsstudenten Emma Ståhl år 2005. Enligt Ståhls uppgifter var 84,6 % positiva för fem år sedan . Då bilaga på hur enkäten utformades saknas i Ståhls arbete är det dock svårt att bedöma ifall frågorna överhuvudtaget ställdes på samma sätt och kan jämföras.

När det gäller orsak till negativ inställning är den nu också annorlunda än för fem år sedan. År 2005 valde 40 % av de som hade visat på negativ inställning motiveringen att de inte vill ha utökat ansvar, i dagens läge är den huvudsakliga orsaken bristen på motivation för fortsatta studier. Över hälften av alla svaranden har visat sig vara positiva till en eventuell lagändring.

Detta speglas dock inte i hur många som är villiga att utbilda sig för att få behörigheten.

I dagens läge valde 53 % alternativet ”inte nu”, då de tillfrågades om viljan att gå utbildningen. Av dessa 53 % var 16 personer (57 %) positiva till förslaget, men valde alltså ändå detta alternativ. Vad som är orsaken till det är svårt att avgöra. Kanske är det så att även de som är positivt inställda saknar motivation för fortsatta studier? Eller är det kanske ekonomin som spelar en avgörande roll? Det kan även vara så att medelåldern i studien har varit ganska hög, vilket kan innebära att de svarande inte känner någon mening med att läsa vidare nu.

Kvinnliga legitimerade optiker visar sig vara mer negativa idag än år 2005 då det istället var männen. Ca 88 % av kvinnorna var positiva för 5 år sedan, motsvarande siffra för män var 78 %. Detta finns det ingen rimlig förklaring till, kan det vara så att kvinnor har blivit mer försiktiga och skeptiska de senaste 5 åren? Eller är det så att kvinnorna dominerar marknaden?

En annan skillnad är att det inte längre är legitimerade optiker arbetande för fristående butiker som är mest negativa utan de som arbetar för Specsavers. Detta kan vara missvisande då legitimerade optiker verksamma hos Specsavers har besvarat allra flest enkäter. Vad gäller legitimerade optiker verksamma hos fristående butiker är de svaranden endast två till antalet.

Svarsfrekvensen har i år varit ca 10 % lägre än för 5 år sedan. Innan enkäten skickades ut tillfrågades utvalda butiker om viljan att delta. Detta gjordes då Ståhl uttryckte i sin studie att svarsfrekvensen var god och att det berodde på att optiker kontaktades i förväg. Responsen på det har varit blandad, dock mer åt det negativa hållet. Många har visat stor entusiasm medan de flesta har varit passiva och uttryckt ovilja till att besvara enkäten. Troligen ville de flesta inte binda upp sig och lova att de skulle svara på formuläret. Detta beror säkerligen på brist på tid och stress, alla uppgifter utöver de vanliga valdes helt enkelt bort. En annan teori beskrivs i boken ”Enkät och intervju inom hälso- och sjukvård”(Hansagi, Allebeck, 1994). Där sägs det att en studie gjord av Burgess & Tierney (1970) om brittiska läkares rökvanor påvisar att de som var ickerökare besvarade enkäten med större vilja än de som var rökare. Kanske är det så att de som känner sig negativt inställda till förslaget om lagändring inte ville lämna sina åsikter i undersökningen?

Gruppen som representeras i studien all-

ra mest är de i åldrarna 40-49 år, tätt följda av de i åldrarna 50-59 år. Det är alltså flest medelålders människor som har besvarat enkäten. Enligt studier som tidigare har gjorts av bland annat Cartwright (1988), Herzog & Rodgers (1988) och Mecera et al (1990) är det just äldre människor som är de som är minst benägna att besvara enkäter och intervjuer. Detta påstående verkar alltså inte stämma i denna studie. Det sägs också att män är mer ovilliga än kvinnor när det gäller deltagande i olika undersökningar vilket möjligtvis kan vara fallet i denna studie (Hansagi, Allebeck, 1994). En annan förklaring till varför kvinnor var fler än männen i just denna undersökning kan kanske vara att optiker börjar bli ett kvinnodominerat yrke?

Att Kalmar län och Stockholm län representeras mest i studien beror nog på att optikerutbildningen ligger just i dessa två städer. Troligen är det så att viljan att hjälpa till ökar något då man har större kontakt med studenterna på dessa två orter och förstår vikten av att delta.

De allra flesta bedömde att de har ganska bra kunskaper om diagnostiska droppar. Alla de som har valt alternativet ”negativ” då de tillfrågades om inställning återfinns i denna grupp. Man kan alltså utesluta att rädsla för något nytt och okänt är anledningen till negativ inställning. Samma sak påvisas också i den grupp där alternativet ”inga alls” valdes.

Majoriteten av dessa människor visade på positiv inställning trots bristande kunskaper.

Eftersom det idag inte finns några register över legitimerade optiker/optiker med kontaktlinsbehörighet är det svårt att säga hur stor del av alla legitimerade optiker med kontaktlinsbehörighet som representeras i denna studie. Kontakt togs med Göran Skjöld, vice ordförande på Optikerförbundet.

Enligt hans uppskattning finns det idag ca 2200 legitimerade optiker i Sverige. Av dessa är ca 1700 medlemmar i Optikerförbundet, och de allra flesta har kontaktlinsbehörighet. Beräkningar gjorda på dessa siffror säger att lite drygt 3 % av legitimerade optiker med kontaktlinsbehörighet representeras i denna studie.

Två av frågorna som ställdes i enkäten presenteras inte i resultatdelen. En av dessa handlar om deltagarnas genomförda utbildning. På grund av väldigt många kombinationer av olika alternativ är det svårt att få fram någon nyttig information. Vad gäller den andra frågan handlar den om antaganden om optik 3-2013

47 yrkets framtid. Då flera av deltagarna valde att kryssa i flera alternativ finns det inga skäl till att presentera resultaten.

4.1 Felkällor Då många av de inkomna frågeformulären inte fylldes i på ett korrekt sätt kan studiens trovärdighet ifrågasättas. Ett flertal av frågorna som ställdes besvarades inte fullständigt vilket gör det svårt att dra några slutsatser. Detta problem hade tyvärr inte uppmärksammats i studiens startskede.

Det finns naturligtvis många sätt att komma runt dessa svårigheter. Ett är att utforma en elektronisk enkät, där man själv kan bestämma hur många alternativ som får kryssas i eller huruvida enkäten får sändas in utan fullständiga svar. Detta hade varit mer önskvärt och valts som metod om studien hade fått göras om. Ansvarig för studien försökte göra en enkät som skulle gå att fylla i även elektroniskt, men misslyckades. För att detta skulle vara möjligt behövdes viss programvara och oron för att de tillfrågade personerna inte skulle ha tillgång till det gjorde att formuläret skickades ut i pappersform.

Procentuellt sett är det optiker i åldern 20-29 år och som har arbetat i branschen mellan 0-10 år som är mest positiva till förslaget. Detta stämmer dock inte då antal år med kontaktlinsbehörighet efterfrågas. Där är det de som har varit kontaktlinsbehöriga i över 25 år som är mest positiva. Just på grund av sådana jämförelser hade det varit mycket bättre om enkäten hade fyllts i fullständigt.

Ett annat problem har varit att kraven för att delta i undersökningen beskrevs bristfälligt. Enkäten riktades till legitimerade optiker med kontaktlinsbehörighet, trots detta kom det in tre svar från optiker utan kontaktlinsbehörighet. Dessa svar kunde inte räknas med i studien, vilket gav något sämre svarsfrekvens. Missförståndet kunde ha undvikits om ansvarig för studien hade varit tydligare i följebrevet som sändes ut tillsammans med enkäterna.

Det kan också vara så att syftet med studien beskrevs på ett dåligt sätt. Projektledaren borde kanske mer utförligt ha beskrivit syfte, metod och hur svaren skulle presenteras för att undvika att misstänksamhet och oro väcktes hos deltagarna.

Att de allra flesta svaranden kom från två stora kedjor, Specsavers och Synsam är förmodligen ett resultat av dåligt urval och felaktig distribution. Tanken från början var att optik 3-2013

alla tillfrågade kedjor skulle få chansen att besvara lika många enkäter. Detta följdes i början då optiker tillfrågades om viljan att delta. När det sedan visade sig att många var negativa skickades fler enkäter ut utan någon bra planering. Det är därför troligt att Specsavers och Synsam har fått allra flest enkäter, vilket påvisas tydligt i resultaten.

En annan sak när det gäller just kedjetillhörighet är att fler kedjor borde räknas upp som alternativ i frågan. Hade detta gjorts hade man förmodligen undvikit att flera personer valde alternativet ”annan” utan att ange vilken.

Vad gäller geografisk spridning har 3-5 enkäter skickats ut till varje län. Antalet har påverkats av mängden tillgängliga butiker.

Optiker på Gotland fick till exempel något färre enkäter än optiker i Stockholm.

4.2 Slutsats Studien visar att över hälften av de tillfrågade personerna känner sig positivt inställda till en eventuell lagändring där arbetsuppgifterna men även ansvaret utökas. De allra flesta som uttrycker osäkerhet, negativ inställning eller inte har någon åsikt angående ämnet motiverar detta med brist på motivation till fortsatta studier. När det gäller viljan att studera för att få behörigheten är den något låg. Frågan är därför hur många legitimerade optiker kommer att ta sig tid att faktiskt genomföra utbildningen. Yrket har ändringar att vänta, hur detta kommer att hanteras lär tiden utvisa.

Referenser Böcker och artiklar Elliott D. B. (2007) Clinical procedures in primary eye care (3:e upplagan). Edinburgh, Butterworth-Heinemann, Elsevier.

Evans B. J. W. (2007) Pickwell´s binocular vision anomalies (5:e upplagan). Butterworth-Heinemann, Elsevier.

Fotouhi A., Morgan I.G., Iribarren R., Khabazkhoob M.& Hashemi H. (2010) Validity of Noncycloplegic Refraction in the Assessment of Refractive Errors: the Teheran Eye Study, Acta Ophtalmologica, In press, E-pub 26-10-2010.

Grosvenor T. (2007) Primary Care Optometry (5:e upplagan). Butterworth-Heinemann, Elsevier.

Hansagi H & Allebeck P. (1994) Enkät och intervju inom hälso- och sjukvård, Handbok för forskning och utvecklingsarbete, Studentlitteratur, Lund.

Pavan-Langston D. (2007) Manual of Ocular Diagnosis and Therapy (6:e upplagan). Lippincott Williams & Wilkins.

Pratiyogita Darpan Group (2007) The eyes, Competition Science Vision, vol.9, ss.1486 Rogers K. (2011) The eye the physiology of human perception, Britannica Educational Publishing.

Rosenfield M & Logan N. (2009) Optometry: Science, Techniques and Clinical Management (2:a upplagan). Butterworth-Heinemann, Elsevier.

Tonnu P-A., Ho T., Sharma K., White E., Bunce C. & Garway-Heath D. (2005) A Comparison of Four Methods of Tonometry: Method Agreement and Interobserver Variablity, British Journal of Ophthalmology, vol.89, ss.847-850 Wildsoet C. (1985) Diagnostic DrugsWhat are the risks?, The Australian Journey of Optometry, 68(3),85-95.

Internet Farmaceutiska specialiteter i Sverige.

[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www. fass.se/LIF/produktfakta/sok_lakemedel. jsp?expanded=S_S01#S01 [ 2011-04-05] Högskolan i Buskerud. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.hibu.no/studietilbud/optometri/ma_klinisk_optometri/ [2011-04-16] Högskoleverket. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.hsv.se/reglerochtillsyn/reglernaikorthet/uppdragsutbildning.4.539a94911 0f3d5914ec800063126.html [2011-04-16] Karolinska Institutet. [Elektronisk].

Tillgänglig: http://ki.se/ki/jsp/polopoly. jsp?d=31448&l=sv [2011-04-16] Karolinska Institutet. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://ki.se/?d=11786&a=93625&l=s v&academicYear=11%2F12&id=3OP08&url= %2Fselma%2Fselma%2Fprogramme [201104-16] Kompetens och ansvar (2010). Statens offentliga utredningar. (2010:65). [Elektronisk]. Tillgänglig: www.regeringen.se/sb/ d/12603/a/153666 [2011-04-04] Norges optikerförbund. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.optikerne.no/kontaktoss.cfm?FuseAction=Firma&pWebprofilfun kid=11152 [2011-04-14] Optikerförbundet. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.optikerforbundet.se/index1. asp?siteid=1&pageid=5 [2011-04-14]

Har du rätt fokus?

Specsavers fortsätter växa och det är med stor glädje som vi kan konstatera att vi nu nått positionen som en av de största aktörerna på optikmarknaden i Sverige. Detta har vi kunnat uppnå genom att alltid ha fokus på professionalism, hög kvalitet och det viktigaste av allt, kundnöjdhet. Vill du driva din egen butik och bli en del av Specsavers framgång? Just nu har vi flera intressanta möjligheter från söder till norr. Du ser ett axplock av möjligheter nedan:

Vi söker medarbetare

Vi söker partners

Alingsås

Leg. optiker med/utan kontaktlinsbehörighet.

• Kalmar

Del-/heltid, med tillträde omgående.

• Kristianstad

Kontakta Perparim Ardani,

• Linköping

perparim.ardani@specsavers.se

• Marieberg

Tel: 0322- 633 790, 0763-93 62 33

• Skellefteå

Härnösand

Leg. optiker med kontaktlinsbehörighet.

Hel/deltid. Kontakta Robert Lindmark, robert.lindmark@specsavers.se.

Tel. 0611-550 650

• Örebro Som partner hos Specsavers kommer vi att förse framgångsrika kandidater med det stöd som krävs för att man ska kunna öppna sin egen butik tillsammans med oss.

Om du vill veta mer, ring Daniel Åsberg på 031-771 98 05 eller maila på rekrytering@specsavers.se Du kan läsa mer om oss på jobb.specsavers.se och på www.specsavers.se

www.specsavers.se optik 3-2013

Kom och jobba med mig.

“Det roligaste med mitt jobb är att ge mina kunder bästa möjliga service och att få dela med mig av min kunskap inom optik.” Björn, Kontaktlinsoptiker Vi växer och söker butikschefer, kotaktlinsoptiker och optikerassistenter.

Synoptik följer optikbranschens kvalitetsnorm och ger alla våra optiker möjligheten att ta sina 36 CET-poäng över en treårsperiod. Vi på Synoptik brinner för att dela med oss av vår kunskap. Vill du vara en del av oss? I så fall är du kanske vår nya medarbetare.

Läs mer om våra lediga jobb på www.synoptik.se

ALLA SKA HA RÅD MED KVALITETSOPTIK

Synoptik Sweden AB är en av Sveriges ledande aktörer inom optik med 105 butiker från Kiruna i norr till Malmö i söder. Synoptik etablerades i Sverige 1991, har cirka 600 medarbetare och omsätter 850 mkr. Synoptiks mission är att alla ska ha råd med kvalitetsoptik och företaget ägs av Synoptikfonden, en icke vinstdrivande stiftelse som verkar för att främja nordisk forskning inom optik. Varje år skänks en del av vinsten från Synoptik till forskning inom optik och oftalmologi. Synoptik är även en del av Grand Vision B.V, en världsledande aktör inom optisk detaljhandel, med drygt 4 600 butiker i fler än 40 länder.

50

EFTER TEXT

SÄLJES, SÖKES TILL SALU i Stockholm

Vi söker dig!

Väl inarbetad Optikbutik på ”Söders bästa affärsgata”

!

En av oss delägare går på mammaledighet framåt sommaren och vi söker därför efter en duktig vikarie. Vi är en fristående optikerbutik med premiumprofil. Butiken

Samma ägare i 35 år

ligger centralt på Kungsholmen i Stockholm där citylivet pulserar som bäst. Du är en

För information ring Tel: 073 923 4765

juni och 15 månader framåt. Vikariatet avser heltid men vi kan även tänka oss att

duktig legitimerad optiker med servicekänsla som vill arbeta hos oss från och med du arbetar deltid. Ring så berättar vi mer, fråga efter Petra.

(efter 18.00)

Mail: sevart.optik@tele2.se

Fleminggatan 36, Tel 08-650 19 22, www.ringdahlsoptik.se

Annonsering gör skillnad Nr Ett magasin

ranschen

Ett magasin

från optikb

ranschen

från optikb

Ett magasin

ranschen

från optikb

garna: Optometrida

skap Ovärderlig kunna för den moder optikern MIDO

Mode, människorögSoonlgmlas-ode och mingel!

TEMA

is: e Judith Morr nen avgörand Kommunikatio äldre g på barn och vid tillpassnin sohn: James Wolff n viktig Journalföringe gsresultatet för behandlin ress

I Berlins mitt de hittar man bågarna trendigaste

SKLFs kong hålls i höst i Göteborg

r Två optikjätta satsar på nytt rna i storstäde

NR 2.13 planer Expansiva Optik när Direkt ndare sålts till hollä

ial: Vetenskap spec Diagnostiska tiden droppar fram

Krönikan: an Brobygge mell er vård och optik

Så heta är en solglasögon våren 2013

3 tz NR 3.1 Staffan Preu

är verkligen n” ”Big in Japa

n ger Paul Folkesso ten patientsäkerhe sel ny tyngd i Brys

Luxottica förvärvar Alain Mikli

NR 12.12

Utgivning Tema

Bokning

4

26 april

Design

9 april

5

24 maj

Butiksmiljö

7 maj

6/7 21 juni

Utbildning

4 juni

8

23 aug

Glas

6 aug

9

20 sept

Personal

3 sept

10 23 okt

Silmo

3 okt

11 18 nov

Linser/vätskor 1 nov

12 11 dec Solglasögon 26 nov Ett nytt utgivningsår är här och nu ges nya tillfällen att nå dina kunder i optikbranschen och därmed goda möjligheter att fylla på orderböckerna. Välj alla för bästa effekt eller plocka ut de nummer och/eller BOKA NU! Ring 08-601 25 20 det tema som bäst passar din plan. eller maila renee.linden@conmedia.se optik 3-2013

DES DESTINATION

AVGÅNG

SNART GÅR TÅGET! Det är nu det händer. Sveriges snabbast växande optiker-

starkt kundfokus? Då vill vi gärna att du hör av dig. Tala

kedja går som tåget och lägger in en växel till.

om vem du är, vad du helst vill jobba med och varför, så

De närmaste åren ska vi öppna flera nya butiker över hela landet. Och vi behöver bli fler, många fler.

hör vi av oss.

Hos Smarteyes får du jobba i ett ungt och dynamiskt

Fast de vi söker är inga vanliga optiker. Istället söker vi

svenskt företag som präglas av nytänkande, närhet till

dig som, i likhet med oss, brinner för att förnya optiker-

kunden, entreprenörskap och socialt ansvarstagande. Den

branschen och ständigt finna nya vägar. Vi behöver kvali-

moderna optikern, helt enkelt.

ficerade leg. optiker såväl som assistenter, butiks-

Nu går tåget till framtiden. Vill du vara med?

chefer och butikssäljare. Är du en passionerad yrkesmänniska med inre driv och

Ansök på www.smarteyes.se/karriar

Posttidning B

Tidningen Optik Västra Trädgårdsgatan 15 111 53 Stockholm

Ny teknologi övertygar patienter Transitions® Signature™ VII glasögonglas innehåller Chromea7™, en ny exklusiv molekylär 8-färgsformula som gör glasögonglasen mer reaktiva.

Glasögonglasen testades under fler än 200 olika förhållanden ur verkliga livet för att passa användarens upplevelser. Dessutom sade 8 av 10 användare av klara glasögonglas att Transitions® Signature™ VII glasögonglas är bättre än deras nuvarande klara glasögonglas. Så nu har du fler anledningar till rekommendation.

För att få reda på mer: transitionssignature.com Transitions® och “the swirl” är registrerade varumärken och Transitions® Signature™ och Chromea7™ är varumärken som tillhör Transitions® Optical, Inc. © 2013 Transitions® Optical, Inc. Fotokromiskt färgämne reagerar på temperatur, UV-exponering och glasmaterial.