optik_2_26

Hållbarhetsfrågan forfarande viktig – men skiftar fokus

Optiker fortsatt efterfrågat yrke på arbetsmarknaden

Optometriforskning på frammarsch

Bågen blir skulptur

Sommarens solglas tar nya former

Enklare tillpassning. Bättre komfort. Samma pris.

UPPGRADERA TILL

clariti® 1 day multifocal 3 Add – designad för att göra tillpassningen snabbare, enklare och mer precis.¹

1.

Bättre syn

100 % av patienterna upplevde bättre syn.*³

2.

Ny kantdesign

Ny optimerad Comfort Edge™ för bättre komfort.4

3.

Lyckad tillpassning

100 % av användarna fick sin slutliga styrka med två par linser eller färre.5

LYCKAS MED TILLPASSNINGEN

* Förbättrad syn på nära håll och på avstånd mätt efter daglig användning i 2 veckor. Avståndsseende logMAR-synskärpa -0,05 jämfört med -0,02 (p < 0,01), närseende synskärpa 0,06 jämfört med 0,11 (p = 0,02) för BPS respektive 2 ADD.

† Plasten som används i inkluderade mjuka kontaktlinsprodukter från CooperVision beräknas utifrån vikten på den plast som finns i blisterförpackning, lins och sekundärförpackning, inklusive laminat, lim och övrigt (t.ex. bläck). Beräkningen omfattar inte plast som används under tillverkningsprocessen för dessa produkter och deras förpackningar.

1. CVI data on file, 2022. Verve Online Brand Survey with ECPs who recommend somofilcon A for new wearers in US, Spain, Italy, UK & Korea. n=249 (88% strongly agree/agree). 2. CVI data on file 2021. Prospective, double-masked, bilateral, one-week dispensing study with clariti® 1 day multifocal 3 add; n=90 habitual MFCL wearers] 3. CVI data on file, 2024. CVI data on file, 2022. Prospective, crossover, bilateral, subject masked, daily wear, dispensing study (4 clinical sites in U.S.) (n=58 habitual soft MFCL wearers). 4. CVI data on file 2021. Prospective, double-masked, bilateral, one-week dispensing study with clariti® 1 day multifocal 3 add with a rating of 88 out of 100; n=90 habitual MFCL wearers. 5. CVI data on file 2021. Prospective, double-masked, bilateral, one-week dispensing study with clariti® 1 day multifocal 3 add; n=90 habitual MFCL wearers]

Kliniskt centra invigt

8

OPTIKERLIV

Tydliga roller och hög arbetsmoral

MER UR INNEHÅLLET

HÅLLBARHET

Nya krav ställs på optikbranschen

ARBETSMARKNAD

20

Framtiden ljus för nyexade optiker

MODE

Sommarens bågar allt mer skulpturala

Snabb utveckling inom forskning 9

AI – hjälp för att hitta diabetes 24

Svenska optiker i Nairobi 26

Resursbrist stoppar operationer 28

KRÖNIKA Att glasa om ... eller inte? 30

Optometridagar med vårdfokus 31

BRANSCHNYTT 32

VETENSKAP

37

Omslag: ETNIA BARCELONA inspireras av Ibizas natur och nattliv.

REDAKTION optik@radicalpr.se

Micke Jaresand, redaktör

Wilhelm Jaresand Curt Lundberg, AD

ANSVARIG UTGIVARE Fredrik Thunell

Annonsförsäljning: Susanne Simic 072-900 10 02 susanne.simic@ conmedia.se

Annonsmaterial: Pia Bengtsson 08-400 246 60 kansli@optikbranschen.se

Skolbarn och synfel – vi kan göra skillnad

Finns det barn med obehandlade synfel i grundskolan? Och om så: hur påverkar det deras upplevelse av skolan och möjligheter att ta till sig undervisningen? De här frågorna väcktes i Optikbranschens medlemsmöte i vintras. Vi var överens om att det låter sannolikt men för att göra något åt det behövs mer än tyckande, vi måste kunna peka på hårda, oberoende fakta. Vi valde därför att be KI om hjälp, och i slutet av mars kunde Marika Wahlberg Ramsay presentera en litteraturstudie som gav tydliga svar. I sammanfattningens första stycke kunde vi läsa att forskningen pekar tydligt på att refraktionsfel och binokulära dysfunktioner är vanliga, ofta oupptäckta och i hög grad behandlingsbara. Trots detta upptäcks många synproblem inte genom dagens synscreening, då traditionella metoder som enbart mäter avståndsvisus ofta missar hyperopi, astigmatism och ackommodations- samt vergensproblem. Detta innebär att ett betydande antal barn riskerar att gå miste om den synkorrektion eller behandling som krävs för att kunna arbeta uthålligt och effektivt på nära håll

16

”Sjukhusen hittar på en orsak till varför de inte opererar, men sällan handlar det om vårdbehovet utan det är resurserna som står i vägen.”

Mario Economou, ögonläkare och kirurg på Sophiahemmet på sidan 28.

Prenumerationsärenden

Pia Bengtsson 08-400 246 60 kansli@optikbranschen.se

Tryck: Multiply Stockholm 2026

vd, Optikbranschen 4

här har branschen en viktig roll att spela, men för att göra skillnad krävs det också att politiken tar sitt ansvar. Vi i Optikbranschen menar att alla barn ska få en ordentlig synundersökning i årskurs tre, utförd av optiker med rätt kunskap och instrument. Skolhälsovården, som för närvarande saknar både utbildning och utrustning för dessa undersökningar, kan inte garantera samma grundliga undersökningar. Argumenten för detta är många. En systematisk synkontroll kan hjälpa skolan att tidigare skilja på synrelaterade hinder som kanske påverkar läs- och skrivförmågan och andra behov av stöd. Naturligtvis ska barn inte heller behöva vara beroende av att en vuxen i hemmet misstänker synproblem eller har råd att boka en undersökning. Genom att införa en synkontroll i årskurs tre kan vi stärka barns rätt till likvärdiga förutsättningar i skolan, oavsett bakgrund. En synkontroll är en enkel, konkret åtgärd som kan upptäcka hinder som annars kan misstolkas som koncentrationssvårigheter, lässvårigheter eller bristande studiemotivation. Det handlar om att ge varje barn möjlighet att nå sin fulla potential, och här kan vi som bransch verkligen göra skillnad.

Vi är medvetna om att det alltid är en utmaning att övertyga politiken om nödvändigheten av förändringar. Men i valtider, då barn- och skolfrågor oftast står högt i kurs, har vi en unik möjlighet att sätta frågan på den politiska dagordningen. Tillsammans kan vi se till att ge fler barn bästa möjliga förutsättningar i skolan – och det är något vi alla tjänar på i längden.

fredrik thunell

En ny internationell rapport om glasögonmarknaden pekar på en bransch i snabb omställning, där digital teknik, förändrade konsumentbeteenden och ökade hållbarhetskrav påverkar både produktutveckling och affärsmodeller.

text micke jaresand

Nya möjligheter med nya krav på branschen

Ett nytt initiativ med fokus på hållbarhet i glasögonbranschen har etablerats under namnet Frame the Future. Plattformen beskriver sig som en global allians med syfte att samla aktörer i branschen kring gemensamma hållbarhetsfrågor.

Bakom initiativet står tre personer från den internationella optikbranschen: Xenia Glutz von Blotzheim, hållbarhetsstrateg på Mykita. Johanna Skans, grundare av Skans Eyewear och Andrew Clark, grundare av Net Zero Eyecare.

arbetsplattformen Frame the Future, drivs utvecklingen i hög grad av stigande förväntningar på synlösningar. Digitala verktyg som virtuella provningar, onlinebaserad receptkontroll och funktioner i smarta glasögon bidrar till att förändra kundresan. Samtidigt ökar innovationstakten och produktlivscyklerna blir kortare. Teknikbaserade upplevelser beskrivs som en ny standard, snarare än ett tillval. Det innebär att både tillverkare och optiker behöver förhålla sig till en mer digitalt orienterad kund, där integrationen mellan fysisk butik och digitala tjänster blir allt viktigare.

hållbarhet lyfts fram som ett växande men komplext område. Intresset för hållbara material ökar globalt, men pris och kvalitet är fortfarande de avgörande faktorerna vid köpbeslut. I Europa och Australien finns en tydligare preferens för biobaserade och återvunna material, medan hållbarhet i andra regioner oftare vägs mot kostnad och design.

Samtidigt är branschens mognad inom hållbarhet ojämn. Rapporten beskriver ett fragmenterat landskap med enstaka initiativ och certifieringar, men få aktörer som integrerar hållbarhet genom hela värdekedjan. För att stärka trovärdigheten lyfts olika certifieringssystem fram, bland annat kopplade till material, miljö och produktstandarder. Ett område som särskilt belyses är hanteringen av glasögon i slutet av livscykeln. Trots tekniska möjligheter att återvinna material är de största hindren organisatoriska och ekonomiska snarare än tekniska. Insamling, sortering och demontering av bågar är resurskrävande, och bristen på effektiva insamlingssystem begränsar skalbarheten.

studier visar att upp till hälften av insamlade plastmaterial från glasögon redan i dag skulle kunna återvinnas, men att infrastrukturen är otillräcklig. Samtidigt uppskattas över 400 miljoner par läsglasögon slängas varje år enbart i Nordamerika. De system som finns i dag bygger främst på donation och återanvändning, medan materialåtervinning fortfarande spelar en mindre roll. Rapporten pekar också på att design och konstruktion påverkar möjligheterna till cirkularitet. Glasögon består ofta av flera material, vilket försvårar återvinning. Förslag som lyfts är ökad användning av designprinciper som möjliggör enklare demontering samt utveckling av insamlingssystem via optikbutiker.

Sammantaget visar analysen att optikbranschen befinner sig i ett skede där teknisk innovation och hållbarhetskrav går hand i hand, men där implementeringen fortfarande är ojämn. För optiker innebär utvecklingen både nya möjligheter och ökade krav, inte minst när det gäller att möta kundernas förväntningar på både funktion, upplevelse och ansvarstagande.

” ”

Där hållbarhetsarbete tidigare ofta kopplades till varumärkesbyggande och konsumenttryck, handlar det i dag i större utsträckning om riskhantering, regelefterlevnad och tillgång till kapital.

Hållbarhet tappar profil – men inte betydelse

Hållbarhetsfrågor har under de senaste åren haft en framträdande roll i många företags kommunikation. Men flera analyser som Optik tagit del av pekar nu på att utvecklingen gått in i en ny fas, där hållbarhet i mindre grad används som profilfråga och i stället integreras i den löpande verksamheten.

Begreppet ESG – som står för Environmental, Social and Governance (miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning) – har varit centralt i denna utveckling. Under perioden cirka 2019 till 2022 ökade fokus kraftigt, både från investerare och i företagens marknadsföring. Därefter har utvecklingen planat ut, och i vissa fall minskat i synlighet. En förklaring är att hållbarhet i dag i högre grad betraktas som en grundförutsättning

snarare än ett konkurrensmedel. Företag förväntas arbeta med frågor som klimatpåverkan, materialval och leverantörsled, oavsett om det kommuniceras aktivt eller inte. Därmed minskar behovet av att lyfta fram hållbarhet som en särskiljande egenskap.

Samtidigt har drivkrafterna förändrats. Där hållbarhetsarbete tidigare ofta kopplades till varumärkesbyggande och konsumenttryck, handlar det i dag i större utsträckning om riskhantering, regelefterlevnad och tillgång till kapital. Banker, investerare och större kunder ställer fortsatt krav på rapportering och transparens, vilket gör att frågan förblir affärskritisk.

Utvecklingen har också präglats av en viss motreaktion, särskilt i USA, där ESG-begreppet blivit politiserat. Det har lett till att vissa företag tonar ned sin ex-

terna kommunikation kring hållbarhet, ett fenomen som ibland beskrivs som “greenhushing”.

För optikbranschen innebär förändringen att hållbarhet sannolikt blir mindre av ett marknadsföringsargument och mer av en integrerad del av erbjudandet. Materialval, produktlivslängd och hantering av uttjänta glasögon är exempel på områden där kraven ökar, även om de inte alltid lyfts fram i kommunikationen mot kund.

Sammantaget tyder utvecklingen på att hållbarhet inte förlorar i betydelse, men att dess roll förändras. Från att ha varit en profileringsfråga blir den i stället en förutsättning för att uppfattas som en relevant aktör på marknaden.

Källor: Rippler, Aspia, SAP, Nordea, Företagarna med flera.

Branschen navigerar i ett förändrat landskap

I Sverige arbetar Optikbranschen med hållbarhetsfrågor anpassade för optikindustrin, men förutsättningarna har förändrats påtagligt de senaste åren. Enligt branschorganisationen har både det politiska läget i EU och externa faktorer som kriget i Ukraina bidragit till en förskjutning av fokus – från omfattande reformambitioner till ökad betoning på resiliens och försörjningstrygghet.

arbetet tog fart i samband med EU:s gröna giv 2019, då en rad nya regelverk började ta form. För organisationens medlemmar innebar det ett växande behov av att tolka och hantera kommande krav. Uppdraget att samla och samordna hållbarhetsfrågorna landade därför hos Optikbranschen.

– Det kom många initiativ parallellt från EU, och våra medlemmar efterfrågade stöd för att få en samlad bild, säger Patrik Maltborg, ansvarig för hållbarhetsfrågorna på Optikbranschen.

Sedan dess har regelverken fortsatt att utvecklas, men också blivit mer komplexa. Flera av de centrala lagstiftningarna, som CSRD och olika delar av ekodesignkraven, landar i de flesta fall på koncernnivå. För svenska aktörer innebär det att ansvaret ofta ligger hos internationella ägare, samtidigt som lokala initiativ behöver samordnas.

Optikbranschen konstaterar att optik inte tillhör de högst prioriterade sektorerna i EU:s hållbarhetsarbete. Fokus ligger i stället på områden med större klimatpåverkan, där potentialen till utsläppsminskningar bedöms vara större. Det innebär att branschen i hög grad behöver tolka och tillämpa generella regelverk snarare än att förhålla sig till specifik lagstiftning för glasögon.

en konkret utmaning i branschen handlar om material och återvinning. Glasögonbågar består ofta av en kombination av olika plasttyper, färgämnen och metaller. Att separera dessa material är tidskrävande och kostsamt, vilket försvårar effektiv återvinning. Dessutom innebär blandningen av färgade plaster att det återvunna materialet ofta får en mörk, gråsvart ton med begränsade användningsområden. I och med att glasögon är medicintekniska produkter så omfattas de av särskilda krav bland annat noggrann kontroll på vad materialet innehåller, vilket kan vara en utmaning för återbruk. Det gör

att materialet sällan kan återföras till nya produkter med samma kvalitets- eller designkrav i stor skala, utan snarare används i enklare tillämpningar.

Ytterligare en omständighet som påverkar takten och angelägenhetsgraden i EU är förstås den geopolitiska utvecklingen i världen.

– EU-valet 2024 innebar en högersväng i parlamentet. Samtidigt har världen blivit alltmer osäker med kriget i Ukraina och ett mer konfrontatoriskt USA. Det här upplevs – rätt eller fel – som mer omedelbara problem och fokus har därför flyttat från hållbarhet till frågor om säkerhet, försörjningstrygghet och resiliens, säger Fredrik Thunell, vd för Optikbranschen.

optikbranschen har tillsatt en arbetsgrupp med representanter från medlemsföretagen för att hantera utvecklingen. Syftet är att dela kunskap, följa lagstiftning och identifiera vilka frågor som kan samordnas.

– Resurserna finns i branschen, men de är utspridda. Vår roll är att samla kompetens och skapa en gemensam lägesbild, säger Patrik Maltborg.

En annan utmaning gäller efterfrågan från konsumentledet. Hållbarhet har hittills inte varit en avgörande faktor vid val av glasögon, där funktion, design och utseende väger tyngre. Samtidigt finns en utbredd generell förväntan på att företag ska agera hållbart, även om detta inte alltid påverkar köpbeteendet direkt.

parallellt skärps reglerna för hur hållbarhet får kommuniceras. EU:s kommande lagstiftning mot så kalllad greenwashing innebär ökade legala risker för företag som marknadsför sina produkter som hållbara utan tydlig grund. Samtidigt är tillämpningen av regelverken ännu inte fullt ut klargjord.

– Det finns en inbyggd tröghet i EU-arbetet, där länderna har en viss tid på sig att förbereda implementering av lagar som fattas. Det medför att flera av EU-besluten som fattades för några år sedan först nu ska införas i svensk lagstiftning. Här kan man lätt uppleva att vi går lite i otakt med upplevelsen av ”det omedelbara hotet”. Att EU-parlamentet dessutom nu börjat se över och omarbeta redan beslutade hållbarhetsregler leder också till en viss eftertänksamhet kring hållbarhetsarbetet, vilket ytterligare bidrar till känslan av otakt, säger Fredrik Thunell.

Sammantaget beskriver Optikbranschen ett område i rörelse, där ambitionsnivån i EUs politik består men där genomförandet justeras.

– Inriktningen ligger fast, men tempot och prioriteringarna har förändrats. För vår del handlar det om att följa utvecklingen och hjälpa våra medlemmar att göra rätt, säger Patrik Maltborg. n

text micke jaresand

Patrik Maltborg

Betalningsviljan för hållbarhet i kraftig nedgång

Under ett decennium har bilden av den unga, värderingsstyrda konsumenten setts som självklar: Generation Z vill förbättra världen och använder sin konsumtion för att gör det. Den bilden håller på att spricka, men det som träder fram i dess ställe är mer komplext än en enkel reträtt.

Kairos Futures långtidsundersökning ”Svenskarna, samtiden och framtiden” visar att andelen unga svenskar (16-29 år) som säger att de föredrar att handla från miljövänliga och etiskt ansvarsfulla företag, även om varorna kostar mer, sjunkit från 54 procent år 2021 till 35 procent år 2026. Betalningsviljan för hållbarhet är med andra ord i kraftig nedgång.

Parallellt syns ett djupare skifte i ungas allra mest grundläggande värderingar: andelen som tycker att lycka aldrig kan köpas för

pengar har fallit från 72 procent år 2007 till 49 procent år 2026. Andelen hade dessförinnan legat stabilt vid samtliga mättillfällen ända sedan 1970-talet. Har unga gått från att vara historiskt samhällsmedvetna till historiskt konsumtionsdrivna på bara några år? Och avfärdar de därmed allt som har med hållbarhet att göra?

Nja, tittar man närmare på beteende snarare än attityd framträder en annan rörelse. Andelen unga som säger att de försöker köpa second hand så ofta de kan har ökat från 28 procent till 36 procent sedan 2016, samtidigt som andelen som tycker att äga saker mest är till besvär har nästan fördubblats, från nio procent till 17 procent. Hållbara beteenden verkar alltså vara på uppgång, trots att de uttalat hållbara värderingarna är på nedgång.

Paradoxen förklarar sig när man tittar på infrastrukturen. I takt med att mark-

nadsplatser som Vinted och Sellpy och delningsplattformar som Bolt och Kinto vuxit fram är det lättare att agera hållbart utan att betala extra. Unga köper inte second hand för att rädda planeten, utan för att de får mer för pengarna. De väljer att äga mindre inte av omsorg om överkonsumtion, utan för att det är billigare eller smidigare.

för optikbranschen är distinktionen viktig. En konsument som drivs av prislogik och friktionsfrihet ställer andra krav på erbjudandet än en som söker ett moraliskt argument. Hållbarhet som enskild kommunikationsstrategi förlorar bärkraft. Vill man få unga att agera hållbart får det helt enkelt inte kosta extra.

david andreasson Kairos Future

Vi söker optiker!

På Smarteyes jobbar vi för att förändra synen på människor. Som optiker hos oss blir du en viktig del i en modern organisation där vi arbetar värderingsstyrt med affärsidén: We make great design and professional eye care affordable. Vi tycker att god design ska vara för alla och att bra syn aldrig får vara en klassfråga.

Därför erbjuder vi ett brett sortiment av moderna glas med högteknologisk optik samt bågar med starkt designfokus och tydligt hållbarhetsarbete. Dessutom till ett pris opåverkat av styrka. Detta gör att vi med stolthet kan säga att vi designar glasögon för alla – oavsett plånbok och behov. Som optiker på Smarteyes gör du stor skillnad för de som behöver det som mest.

Låter detta intressant? Kontakta oss via mejl på

Nu öppnas Sveriges första kliniska forskningscentrum helt inriktat på syn- och ögonforskning.

Forskningscentret ligger i S:t Eriks ögonsjukhus och drivs i nära samarbete med Karolinska institutet.

text och foto wilhelm jaresand

Första kliniska centret är invigt

på forskningscentret samlas erfarna forskare, avancerad bilddiagnostik och den senaste utrustningen för att kunna genomföra så kallade first-in-human fas 1-studier, alltså där läkemedel och avancerade terapier för första gången prövas på människor.

– Målet är att bli en nationell nod för kliniska studier och läkemedelsprövningar inom ögonsjukvård. På det området har vi inte riktigt varit på bana i Sverige, och det vill vi ändra på, säger Sten Kjellström, direktör för S:t Eriks ögonsjukhus.

Johan Franck, medicinsk forskningsdirektör på Region Stockholm, fyller i:

– Sverige har tappat i konkurrenskraft när det kommer till att locka hit större studier och det här centret ökar möjligheterna för oss att ta tillbaka tappad mark.

Varför är det viktigt?

– För att om man gör studier här kommer behandlingarna också snabbare till patienter lokalt. Man kan helt enkelt korta ned väntetiden för patienterna vilket är jätteviktigt i många svåra sjukdomar, säger Johan Franck.

Totalt kommer forskningscentret kunna hantera 700 patienter och enligt sjukhusdirektören Sten Kjellström ska forskningen inte drivas vid sidan av vården, utan tillsammans med den.

– Det betyder att vi kan vara med tidigt i utvecklingen av nya behandlingar.

avancerad forskning har bedrivits på S:t Eriks ögonsjukhus tidigare, men enligt Kjellström har arbetet lidit till följd av själva strukturen.

– Det har gjorts massa bra saker där, men det har blivit fragmenterat. En sak här och en annan där. Nu kan vi samla allt det här under ett och samma tak vilket kommer göra stor skillnad.

Gauti Jóhoannesson, chefläkare och forskningschef på S:t Eriks ögonsjukhus, leder vägen genom lokalerna. Han visar moderna undersökningsrum och välutrustade forskningslaboratorier.

– Vi har en ögonbank, basforskning och klinisk forskning, och så translationell forskning där de här sammankopplas. Vi vill inte att basforskningen fastnar i

labbet utan den ska ut till folk och patienter, säger Gauti Jóhoannesson.

Vilken roll kommer optiker spela här? – De är jätteviktiga för oss. Vi har anställt 35 optiker som både arbetar kliniskt och i forskningen. De har kompetenser som läkare inte har och tvärtom så vi behöver det samarbetet. Tillsammans är vi starka.

Gauti Jóhoannesson, forskningschef, Sten Kjellström, sjukhusdirektör och Johan Franch, forskningsdirektör vid Region Stockholm presenterade det nya centret.

Forskningschefen på S:t Eriks ögonsjukhus, Gauti Jóhoannesson ser stora fördelar med att kunna samla den kliniska forskningen under ett och samma tak.

Snabb utveckling inom optometrisk forskning

Forskningen inom optometri och närliggande områden rör sig i snabb takt mot mer kliniskt tillämpbara lösningar. Här är en översikt av aktuella projekt och forskningsspår som på olika sätt kan bidra till förbättrad ögonhälsa, med fokus på syfte, status och aktörer.

text micke jaresand

Underlaget bygger på en genomgång av pågående kliniska studier, vetenskapliga publikationer samt forskningsprojekt vid universitet och forskningsmiljöer i Europa, Australien och Nordamerika.

Flera av projekten befinner sig i ett skede där resultaten kan få direkt betydelse för klinisk optometri. Särskilt tydligt är utveck-

lingen inom AI-baserad diagnostik, där tekniken snabbt rör sig från forskningsmiljö till praktisk användning. Samtidigt fortsätter myopikontroll att vara ett prioriterat område, nu med fokus på jämförelser mellan etablerade behandlingsmetoder.

Parallellt pågår en förskjutning mot mer strukturerad hantering av torra ögon och ögonytesjukdomar, medan forskning kring neuroprotektion vid glaukom och tekniska hjälpmedel för lågvision pekar mot mer långsiktiga förändringar.

Tillsammans visar projekten hur optometrin i allt högre grad integreras i en bredare medicinsk och teknologisk utveckling, där diagnostik, behandling och uppföljning blir mer datadriven och individualiserad.

Jämförande myopikontroll: atropin vs specialglas

Aktörer: Internationella forskningsgrupper, bland annat i Asien.

Syfte: Att jämföra effekten av lågdos-atropin med specialdesignade glas (till exempel DIMS/HAL).

Status: Pågående randomiserad klinisk studie i sen fas.

Studien adresserar en central klinisk fråga: vilken behandlingsmetod som ger bäst effekt vid myopikontroll hos barn.

Optimering av lågdos-atropin

Aktörer: Multicenterstudier globalt.

Syfte: Att fastställa optimal koncentration och behandlingsregim.

Status: Fas II–III

FORSKNING

Ger en antistatisk varaktig klar och skinande glasyta

Klassiska och populära Optinett finns både som våtservett och spray. Löser upp och rengör alla typer av glas utan att lämna några rester eller feta hinnor

På vår hemsida cpac.se beställer du enkelt alla våra produkter.

Fokus ligger på balans mellan effekt och biverkningar samt praktisk användning i klinik.

Ljusinterventioner vid myopi

Aktörer: Universitet i Storbritannien och Asien.

Syfte: Att undersöka om dagsljus eller violett ljus kan bromsa myopiutveckling. Status: Pågående interventionsstudier Projektet prövar ljus som aktiv behandlingsstrategi, inte bara som livsstilsfaktor.

AI-screening för diabetisk retinopati

Aktörer: Universitet och företag, bl.a. i USA och Europa.

Syfte: Att utveckla AI-baserad screening i primärvård.

Status: Sen klinisk validering.

Kan möjliggöra att screening flyttas närmare förstalinjen, inklusive optiker.

AI för tidig AMD-detektion

Aktörer: Internationella forskningskonsortier.

Syfte: Att identifiera tidig makuladegeneration via bildanalys.

Status: Klinisk testning.

Utvecklas med sikte på användning i optometrimiljö och primärvård.

AIDAK – AI för Acanthamoeba keratit

Aktörer: Linnéuniversitetet och Linköpings universitet.

Syfte: Att utveckla AI-stöd för diagnostik baserat på konfokalmikroskopi.

Status: Metodutveckling klar, vidare klinisk tillämpning pågår.

Projektet bygger på omfattande bilddatabaser från klinisk verksamhet.

AI-analys av kornealnerver (IVCM)

Aktörer: Linnéuniversitetet

Syfte: Automatisk kvantifiering av nervtäthet och inflammation.

Status: Publicerade resultat, fortsatt utveckling..

Kan ge mer objektiv diagnostik vid torra ögon och neuropatiska tillstånd.

Myopi hos nordiska barn – kohortstudie

Aktörer: Helsingfors universitet

Syfte: Att kartlägga riskfaktorer och progression i en nordisk population

Status: Pågående (2024–2028).

Ger regionalt relevanta data som kan påverka screening och behandling.

Torra ögon och MGD – behandlingsstudier

Aktörer: Bland annat University of New South Wales.

Syfte: Att utvärdera behandlingar vid torra ögon och meibomian gland dysfunction.

Status: Flera parallella kliniska studier Fältet rör sig mot mer standardiserade behandlingsprotokoll.

Neuroprotektion vid glaukom

Aktörer: Karolinska Institutet

Syfte: Att undersöka metabol påverkan (t ex NAD) på retinala ganglieceller.

Status: Preklinisk och tidig klinisk fas. Kan på sikt komplettera trycksänkande behandling.

Smarta glasögon för lågvision

Aktörer: Internationella samarbeten, inklusive Meta.

Syfte: Att utvärdera AI-baserade glasögon som hjälpmedel.

Status: Pilotstudier

Tekniken testas som komplement till traditionella hjälpmedel.

Biomarkörer i tårfilm och kontaktlinsanvändning

Aktörer: Akademi och industri globalt.

Syfte: Att identifiera biomarkörer för komfort och inflammation.

Status: Pågående

Kan bidra till mer individualiserad kontaktlinsanpassning.

Digital ögonbelastning

Aktörer: Europeiska och asiatiska universitet.

Syfte: Att studera effekter av skärmanvändning på syn och ögonyta.

Status: Sen observations- och interventionsfas.

Har direkt klinisk relevans i takt med ökad skärmtid.

AI-baserad keratokonusdetektion

Aktörer: Internationella forskningsgrupper

Syfte: Tidig upptäckt via topografi och bildanalys.

Status: Valideringsstudier

Kan förbättra screening inför kontaktlinsanpassning och kirurgi.

Individanpassade glas med AI-stöd

Aktörer: Industri i samarbete med akademi.

Syfte: Att optimera glasdesign utifrån visuell profil och användarbeteende.

Status: Nära marknadsintroduktion. Representerar en direkt koppling mellan forskning och kommersiell tillämpning.

Fyra ägare – en butik

City Optik är den prisbelönta butiken på Drottninggatan i Stockholm. En lördag före öppning tog Åsa Vikström emot OPTIK för att berätta om bland annat City Optiks senaste kapitel i framgångssagan, webbshopen Care of eyes som efter fem år omsätter 5,5 miljoner kronor.

TEXT OCH FOTO KATARINA EK

Hur hittade ni fyra delägare varandra?

– Sedan 2013 äger jag, Maria Löfqvist, Aime Mölder och Jenny Söderlind City Optik men vi jobbade ju här tillsammans under lång tid innan vi tog över. Jag, Aime och Maria har jobbat här sen 1990 och på den tiden var det Björn Levin som ägde butiken. Maria som är optikerassistent hittade oss i en sån där minimal annons i Dagens Nyheter. Och Dagens Nyheter var ju jättestor på den tiden, alltså stor i formatet, den täckte ett helt köksbord. Och så var det en liten, liten annons typ tre gånger en centimeter där det stod ”Personal sökes”. Då samma dag tog hon bara bilen in, pratade med Björn och så var det klart, hon

började dagen efter. Och sen efter några år började Jenny, och 2013 fick vi tillsammans möjlighet att köpa butiken av Björn.

Var det självklart i förväg att det var ni som skulle ta över?

– Nej, det var det inte. Det var mer att några av oss hade fått erbjudande om att köpa in oss i Björns firma. Men då formulerade vi istället frågan till honom om han kunde tänka sig att sälja hela rasket till oss fyra, och det ville han.

Ni verkar vara bra på olika saker. Har ni tydliga ansvarsområden?

– Ja, det utkristalliserade sig ganska tidigt. Jag är strategen som tar hand om kom- ➔

Optikerstudenten Cecilia Hammarberg och optikern Britta Persson står redo att ta emot dagens kunder.

Tydliga roller med hög arbetsmoral

munikation och ständigt klurar på vad som är nästa steg. Maria är visualisten och vår dekoratör, hon vet hur allt ska se ut. Jenny har personalansvaret och sköter det mesta av vår administration. Aime är vår klippa när det gäller den dagliga driften och hon tar hand om schemaläggning. Jenny, Maria och Aime utgör dessutom tillsammans vår verkstadspersonal. Idag känns det lite coolt att vi faktiskt har folk som stått i närmare 40 år och slipat varje dag när så många andra verksamheter tappat bort hantverket helt. Vi pratar ibland om att vi kanske ska byta lite och tassa in på varandras områden men nej, hittills har alla varit nöjda som det är.

Vem är det som väljer vad ni ska sälja?

–Det gör vi tillsammans, alla som är intresserade får tycka till. Det är ju ett arbete som aldrig tar slut och det kan gå lite i perioder hur mycket man orkar engagera sig i det, men vi hjälps åt. Yttersta ansvaret för bågsortimentet har dock Amanda som är optikerassistent. Hon är en av våra yngre anställda som är så otroligt duktig, både på att hitta bågar till våra kunder men också på att hitta lite svårare bågar bland leverantörerna som samtidigt har hög säljbarhet.

Det känns som att er verksamhet har varit tålig inför lågkonjunkturer, pandemin och så vidare. Är det kundstocken som är väldigt lojal eller vad tror du att det beror på?

–Det stämmer att vi har klarat oss bra och jag tror att det beror på några olika saker. Men absolut att vi har en lojal grundkundstock. Sen kan ju en liten verksamhet som vår vara väldigt agil, vi är snabbfotade här. Vi har korta beslutsvägar som gör att vi snabbt kan ställa om och komma in på den här banan som är bra just nu. Och en trygghet med att vara flera delägare är ju att om pengarna skulle sina, ja då kan alla fyra minska lön lite grann till exempel och det gör stor skillnad. Vi har aldrig behövt göra det men det är en trygghet att känna att ingen måste avstå helt från lön om det blir kris utan det skulle räcka långt ifall alla bara kapade litegrann.

Tror du att ni lägger större tyngd vid fashiondelen än andra optikbutiker?

–Ja, det tror jag att vi gör. Alla som arbetar här är intresserade av fashion och måna om att vårt sortiment ska vara riktigt snyggt, och riktigt modernt. Vi strävar alltid efter att vara bland de bästa inom glasögon-fashion, samtidigt som vårt sortiment i viss mån är anpassat till att vi befinner oss på Drottninggatan som ju är en ganska folklig gata.

Är det något som är viktigt för er? Att det ska kännas lätt att gå in här?

–Ja. Vi har som en oskriven regel att alla ska känna sig

Åsa Vikström trivs bra bland kunderna på golvet i den fint inredda butiken som hon ofta refererar till som «pärlan».

bekväma här. Alla som arbetar här är snälla, och vi vill vara snälla. Vi vill ha en lite familjär känsla och det är viktigt för oss att ingen ska känna sig dum när de kommer till oss och till exempel har frågor om ögon eller glasögon. Det är samma sak med priset. Vi har absolut förståelse och respekt för att alla har ju verkligen inte råd med det vi säljer. Vi säljer riktigt dyra och fina saker, och vi är medvetna om att det inte passar alla. Vi har valt att formulera det som att vi är experter på den allra yppersta kvalitén. Vi har annat också, men där är sortimentet mer begränsat. Vi utger oss inte för att vara experter på lågpris.

Har ni många företagsavtal?

–Nej.

Varför inte?

–Vi orkar inte riktigt hålla på med det.Vi pratar ibland om att vi ska bättra oss genom att vända oss till mindre företag som vill ge sina anställda lyxiga glasögon och tala om för dem att vi är duktiga på optik. Men det blir lätt så prispressat så fort det blir tal om ett avtal och det är inte roligt. Även om den anställde som sen kommer vet och förstår att urvalet är begränsat, så är det ju inget kul att stå där och försöka trolla med det där trista sortimentet. Och det tar på krafterna att förklara hur mycket de behö-

ver betala för att uppgradera. Vi ser inte heller att det är jätteofta man köper privata glasögon i samma veva, även om man ger avtalskunder rabatt på privata glasögon.

Hur mycket energi lägger ni på att analysera verksamhetens lönsamhet?

–Alltså det här kommer ju inte att låta riktigt klokt, men vi lägger väldigt lite tid på det. Vi får månadsrapporter och vår revisor bifogar alltid kommentarer som vi läser. Men vi går liksom in på allabolag.se när vi vill kolla hur det egentligen gått för oss, det är inget vi tänker på dagligen. Jag tror att vi tänker lite mer som man gör med sin egen plånbok; vi måste få in pengar för att kunna betala våra räkningar. Och för att få in pengar så är det bästa att komma till jobbet och göra sina arbetsuppgifter så gott man kan. Hade vi varit tvungna så hade vi såklart satt oss ner med våra siffror istället för att ta hand om kunder, men det har aldrig känts nödvändigt.

Umgås ni fyra på fritiden?

–Nej, det har vi aldrig gjort. Vi tycker oss ha definierat några nycklar till varför vår verksamhet funkar så bra. En av dem är att vi fyra enbart umgås tillsammans eller inte alls. En annan nyckel är att alla fyra har extremt hög arbetsmoral och vi jobbar exakt så mycket som är sagt. Alla

tar sin del. Och det är underförstått att om jag har gjort väldigt mycket idag, då är det någon annan som reser sig nästa gång det plingar i dörren eller telefonen ringer. Vi fyra jobbar exakt lika många timmar och vi tar ut exakt lika mycket semester och lika mycket lön. Och något som gäller hela personalstyrkan är att vi pratar inte om någon i teamet som inte är på plats.

Hur föddes idén om Care of Eyes?

– Care of eyes är ett dotterbolag till City Optik och en satsning som fallit väldigt väl ut. Den första tanken var egentligen inte att Care of eyes skulle stå på egna ben utan mest bara finnas som en service till våra befintliga kunder, men idag står Care of eyes för en betydande del av vår totala omsättning. Idén kom vi på under pandemin. Dels att vi då började tänka att vi borde ha en internetverksamhet, det kommer ju inte hit nån till butiken. Och så hade vi under många år haft ganska många kunder med torra ögon som gjort att vi har varit intresserade av det området. Och då kom idén att vi kanske ska starta en rådgivningssajt om torra ögon där vi tillhandahåller både rådgivning och produkter.

– Numera finns många av dessa produkter tillgängliga på nätapoteken, men då var apotekens sortiment ofta bristfälligt. Ögonmasker och hylo-droppar har till exempel inte alltid gått att köpa på apotek, det är ganska nytt. Så vi tänkte att det kan ju vara fiffigt att göra så att många får tillgång till de produkter som kan vara svårt att hitta på ett vanligt apotek eller hos en optiker. Och så erbjuder vi rådgivning och det är knappast någon rocket science för det är ofta ungefär samma behandling som hjälper de allra flesta; rengöring och värmemassage.

Känner du att det är en stor del av Care of Eyes framgång, peppningen?

–Ja. Och vi får hela tiden jättemycket respons på mejlen och även i sociala medier från människor som är glada och tacksamma över att få svar på de här små och ganska enkla frågorna om hur en produkt ska användas till exempel. Hos oss får man hjälp med att hitta en produkt som passar.

Hur väljer ni ut sortimentet på Care of eyes?

– Här känns det bra att vi har en väldigt stor så kallad beprövad erfarenhet. Vi arbetar ju kliniskt varje dag och vet vilka produkter som funkar för de flesta, vilka droppar som funkar bäst med kontaktlinser och så vidare. Vi får också löpande rapporter både skriftligt och muntligt från våra kunder som vi tar fasta på, vad som funkar mer och mindre bra.

Vad är det som har gjort att ni har lyckats där?

– Vi är inte superbilliga. Vi har bra priser men vi är inte billiga. Att kunden betalar frakten själv är också en faktor, det hade inte fungerat annars. Och så har vi hittat bra sätt att packa och få iväg produkterna. Men rent generellt så uppskattar människor att vi sätter ihop ett färdigt kit till dem baserat på deras besvär, de betalar gärna några extra kronor för den hjälpen. n

” ”

Vi säljer riktigt dyra och fina saker, och vi är medvetna om att det inte passar alla. Vi har valt att formulera det som att vi är experter på den allra yppersta kvalitén.

A LENS FOR EVERY WEARER

*May use other proprietary wetting agents or other surface treatments to improve wettability, softness and comfort. **Based on in vitro studies wherein wettability was measured using the iDDrop System (p<0.001). All lenses were tested in an identical manner, soaked in a PBS (phosphate-buffered saline solution) for 16 hours +/- 2 hours (p<0.001). Ω Based on in vitro studies wherein wettability was measured using the iDDrop System. All lenses were tested in an identical manner, soaked in a PBS (phosphate-buffered saline solution) for 16 hours +/- 2 hours (p<0.001). ≠ Based on in vitro simulated wear for 16 hours a day, measured a end of 7 days with new and advanced techniques using the OCULUS Keratograph 5M. Based on material properties. Compared to ACUVUE OASYS 2-Week, Biofinity, and Bausch & Lomb ULTRA. (p<0.05) ±Based on an in vitro study on TOTAL30, Biofinity, Ultra, ACUVUE OASYS and ACUVUE VITA sphere lenses wherein wettability was measured using the iDDrop System (p<0.05). All lenses were tested in an identical manner, soaked in a PBS (phosphate-buffered saline solution) for 16 hours plus/minus 2 hours (p<0.05) ±. Based on vitro measurements of unworn lenses. *Applies for Dailies TOTAL1 TM Spherical and Multifocal lenses Д. Applies for Dailies TOTAL1 TM Spherical and Multifocal lenses. Е. In symptomatic patients Ж. Compared to DAILIES AquaComfort Plus contact lenses. И. Dk/t -3.00D = 100 Ф. Measured after lens insertion on day 7. Ш. Trademarks are the property of their respective owners Ю. Based on subject selection (or rating or agreement) to statement “The lenses felt comfortable- even when looking at my smart phone or computer screen for an extended period of time” as measured at 16 hours on day 7 for PRECISION7 TM and day 14 for ACUVUE OASYS 2-week lenses; p=0.0353 ±. Applies to TOTAL30 TM Spherical lenses only ±. Based on in vitro studies on unworn lensesRef. 1. Thekveli S, Qui Y, Kapoor Y, et al. Structure-property relationship of delefilcon A lenses. Contact Lens Anterior Eye. 2012;35(Suppl 1):e14. 2. Based on an in vitro study on unworn DAILIES TOTAL1 TM and competitive sphere lenses (1-DAY

COMFORT BEGINS WHERE THE LENS

MEETS THE EYE: SURFACE OF THE LENS

Lens surface moisture stability with up to 2x longer surface moisture

• Nothing touches the eye but a gentle cushion of moisture β,11,12 - a contact lens that feels like nothing13,Д

• Reduced dryness symptoms**Е,14 and provide longer, comfortable wearing timeЖ,14

• 1.3x higher retention of wearers than daily spherical contact lenses average retention15

• 16 hours of comfort

• High oxygen transmissibilityИ for white, healthy-looking eyes16

• 8 out of 10 wearers prefer PRECISION1™ contact lenses over their habitual contact lenses17

• Start and end every week freshTM 18,19

• Wearers rated their vision with PRECISION7TM contact lenses 9 out of 10, even on Day 7.**Ф,20

• Superior comfort even when looking at digital devices vs. ACUVUE OASYSШ 2 weeks.*Ю,18

• The contact lens that feels like nothing even at day 3021,Ѡ*

• Unique Celligent technic helps resist the adherence of deposits and bacteria for a clean contact lensҀ,22-25

• 1.2x higher retention of wearers than daily spherical contact lenses average retention26

(Biofinity, Ultra, ACUVUE OASYS and ACUVUE VITA) using average iDDrop water break-up time (WBUT); Alcon data on file, 2021. 11. Thekveli S, Qui Y, Kapoor Y, et al. Structure-property relationship of delefilcon A lenses. Contact Lens Anterior Eye. 2012;35(Suppl 1):e14. 12. Angelini TE, Nixon RM, Dunn AC, et al. Viscoelasticity and mesh-size at the surface of hydrogels characterized with microrheology. Invest Ophthalmol Vis Sci. 2013;54: E-abstract 500 13. Dailies Total1 TM Monadic Claim Trial support. Alcon Data on file, 2024 14. Michaud L, Forcier P. Comparing two different daily disposable lenses for improving discomfort related to contact ens wear. Cont Lens Anterior Eye. 2016;39(3):203-209 15. GfK - Contact Lens Fits Italy - January 2023 - December 2023 (v1.0) - DT1 has 1.3x higher retention % that DD Sphere Total (p.1). 16. PRECISION1™ Instructions for Use 17. Grant T. et al. A Survey of Contact Lens Wearers and Eye Care Professionals on Satisfaction with a New Smart-Surface Silicone Hydrogel Daily Disposable Contact Lens Clinical Optometry 2020:12 9-15 18. In a 2-week prospective clinical study in the US; n=181; CLEAR CARE® Cleaning & Disinfecting Solution used for cleaning and disinfection; Alcon data on file, 2023. (p=0.0353). 19. Zheng Y, Dou J, Wang Y, et al. Sustained release of a polymeric wetting agent from a silicone-hydrogel contact lens material. ACS Omega. 2022;7(33):29223-29230. doi: 10.1021/acsomega.2c03310. 20. In a 2-week prospective clinical study at 15 sites in the US; n=181; Alcon data on file, 2023. 21. Shi X, Cantu-Crouch D, Sharma V, et al. Surface characterization of a silicone hydrogel contact lens having bioinspired 2-methacryloyloxyethyl phosphorylcholine polymer layer in hydrated state. Colloids Surf B: Biointerfaces. March 2021; 199:111539 22. In vitro evaluation of bacterial adherence in commercial sphere lenses: Alcon data on file, 2020. 23. In vitro evaluation of bacterial biofilm in commercial sphere lenses: Alcon data on file, 2020. 24. Ishihara K, Fukazawa K, Sharma V, Liang S, et al. Antifouling silicone hydrogel contact lenses with a bioinspired 2-methacryloyloxyethyl phosphorylcholine polymer surface. ACS Omega. 2021; 6:7058-7067. 25. In vitro evaluation of lipid deposition for lehfilcon A sphere and commercial sphere lenses using 3D confocal imaging; Alcon data on file, 2021 26. GfK - Contact Lens Fits Italy - January 2023 - December 2023 (v1.0) - TOTAL30 has 1.2x higher retention % that Reusable

Solglas som skulptur

Detta hade kunnat vara ännu en trendspaning om smala Y2K-bågar, ständigt återkommande pilotmodeller och vad de stora modehusen dikterar för säsongen. Men den här gången rör vi oss bort från det förutsägbara. Istället gör vi en resa –från Brasilien till Taiwan, vidare till Europa – där fokus ligger på något mer taktilt, mer formdrivet. Solglasögon som inte bara sitter på ansiktet, utan tar form som objekt.

text erik engelv

LAPIMA grundades 2016 av de brasilianska entreprenörerna Gisela och Gustavo Assis. Med bas i Brasilien har de byggt ett oberoende varumärke med exklusiva glasögon. I den egna ateljén i Campinas, São Paulo, skapas handgjorda bågar inspirerade av landets mångfacetterade natur, arkitektur och bildkonst.

Hos LAPIMA skulpteras varje båge – den produceras inte. Allt börjar med en linje som inspiration och resultatet är inte bara glasögon, utan objekt med karaktär: voluminösa och uttrycksfulla, exakt balanserade och med en mjuk, följsam form.Alla modeller tillverkas för hand i varumärkets ateljé och processen omfattar över trettio noggrant utförda moment – från kantbearbetning till djupgående polering – ledda av ett team specialiserade hantverkare som utbildats internt. Många av dem är kvinnor från närområdet, som idag behärskar

ett hantverk som tidigare låg utom räckhåll. Tillverkningen sker i små, beställningsbaserade serier där överproduktion undviks och varje båges eget tempo respekteras. Överblivet acetat återförs till återvinningskedjor. Och bakom varje linje finns också komfort. Bågarna är designade för att kännas lika bra som de ser ut.

Från Brasilien tar vi oss till Taiwan och det unga varumärket JUBILANT REIKI. Namnet kan översättas med “en glad och inspirerad själ” och här handlar det mindre om arv och mer om uttryck. Glasögonen ses som ett sätt att formulera något personligt – inte som en accessoar, utan som en förlängning av individen. Former och silhuetter är skulpterade, men med en mjukare, mer introspektiv ton. Kollektionerna är könsneutrala och görs i små upplagor, vilket förstärker känslan av något personligt snarare än massproducerat.

PALOCERAS är grundat i Schweiz, med kreativa rötter i Finland och Kanada. Här skapas bågar som skulpturala objekt, där innovation, materialkänsla och ett tydligt formspråk står i centrum och varje modell rör sig i gränslandet mellan design och konst. I den nya solkollektionen Nouvelle Fiction Sun kliver varumärket ut i ljuset. De mjukt voluminösa, organiska formerna möter tonade glas och en nyanserad färgpalett – från svala, transparenta blå toner till varmare jordnära och pudriga nyanser.

LAPIMA inspireras av Brasilien.

JUBILANT REIKI skapar för det personliga uttrycket.

Varje båge tillverkas i exklusiv Mazzucchelli-acetat och formas genom en specialiserad värmemodelleringsteknik. Resultatet är uppblåsta, rundade volymer som inte kan uppnås med traditionella metoder – och som ger kollektionen dess unika uttryck och känsla. Det här är glasögon som inte bara bärs, utan upplevs – som en skulptural förlängning av identiteten.

Vid Medelhavet tar ETNIA BARCELONA avstamp i Ibiza – men inte i dess mest polerade bild. Här handlar inspirationen mer om landskapet i sig – den karga naturen, ljuset som förändras över dagen och rörelsen i havet. Designen bygger på organiska, skulpturala linjer som för tankarna till klippornas former, vågornas rytm och de mjuka övergångarna i himlen vid solnedgång. Det finns en tydlig koppling

PALOCERAS unika formspråk

till något jordnära och oförfinat, där uttrycket får vara både enkelt och närvarande. I varje båge märks en vilja att fånga just den här balansen – mellan det robusta och det stillsamma. Samtidigt finns en underton av den energi som Ibiza ofta förknippas med, men i en mer nedtonad och taktil tolkning, där material och form får tala.

Vi avslutar i Paris hos CHRISTIAN LOUBOUTIN som översätter sina ikoniska skor till solglasögon. För er som kan er modehistoria börjar allt i Paris 1992. I sin ateljé arbetar monsieur Louboutin med prototypen till modellen Pensée. Silhuetten är precis så elegant som han vill ha den men den svarta sulan känns plötsligt för tung, nästan som att den bryter helheten. Blicken faller på en assistent som sitter i närhe-

ten och målar naglarna i en klar, röd nyans. I ett spontant ögonblick tar han flaskan och målar sulan, från tå till häl. Förändringen är omedelbar. Skon får liv, och en av modevärldens mest igenkännbara signaturer är född.

Den här idén – att en liten, men tydlig detalj kan bära ett helt uttryck – lever vidare i sommarens kollektion, där den röda färgen fortsätter att spela en central roll, men i en mer integrerad och subtil form. På damsidan syns den i front, skalmar och detaljer kring gångjärn, medan den i herrkollektionen kombineras med nitar och spetsiga element som ger ett mer markerat uttryck. Det handlar inte bara om att flytta över ett uttryck från skor till glasögon, utan om att behålla samma sätt att tänka kring design: att låta formen, materialen och de små besluten tillsammans skapa något med tydlig identitet. n

ETNIA BARCELONA inspireras av Ibizas natur och nattliv

CHRISTIAN LOUBOUTIN

Vem som helst kan kalla sig en fantastisk arbetsplats

Vi lät våra medarbetare

avgöra – och resultatet

talar för sig själv.

Hur ser jobbchanserna ut för nyexaminerade om fem år? Vilka får lättast jobb och var är konkurrensen som tuffast? Det är frågor som Saco ställt och besvarat i sin årliga rapport i drygt 30 år – och återigen ser framtiden ljus ut för landets blivande optiker.

texter wilhelm jaresand

Framtiden är ljus för nyexade optiker

varje år rankar saco olika yrkena efter hur stor konkurrens det är om jobben de kommande fem åren. I kolumnen för stor konkurrens, där det alltså kan vara lite svårare att få jobb, hittar vi till exempel fastighetsmäklare och inredningsarkitekter. För nyexaminerade optiker är det tvärtom liten konkurrens, både nu och på fem års sikt.

– Vi lever allt längre och jobbar allt mer digitalt framför skärmar, så ett ökat behov och en äldre befolkning med fler åldersrelaterade sjukdomar är väl grundbulten i vår analys, säger Gilbert Fontana, utredare i arbetsmarknadsfrågor på Saco och en av rapportens författare. Nyetablerade optikbutiker i många städer tros ge större valmöjligheter och öka rörligheten bland framförallt erfarna optiker, enligt rapporten. Efterfrågan på synundersökningar förväntas vara relativt stabil, men i och med att samarbetet med ögonsjukvården ökar kan även efterfrågan på optiker göra det. Rapporten pekar även på att många optikbutiker utökar sina öppettider vilket leder till fler deltidstjänster. Inte helt oväntat finns det regionala skillnader, där konkurrensen om jobben är större i storstäderna och fler lediga jobb på mindre orter.

– Behovet av optiker är helt enkelt stort, och vi har ett läge idag där det inte examineras tillräckligt många för att täcka det behovet, säger Gilbert Fontana. Det finns dock en liten osäkerhet. Utbildningsplatserna för optiker i Sverige har nyligen utökats, och även om behovet inte bedöms kunna täckas in idag kan detta komma att förändras. Allt beror på vad det blir för genomströmning på utbildningarna de kommande åren.

– Blir det en hög genomströmning så kan det påverka konkurrensen. Det kan bli ett mer balanserat arbetsmarknadsläge, men det är inte något dåligt utan det är väl egentligen dit man vill. Det innebär inte att folk inte kommer få jobb, säger Gilbert Fontana.

Hur bedömer ni att AI kommer påverka professionen?

– Jag tänker att AI kommer påverka många eller egentligen de flesta yrkena framöver och såklart även inom det medicinska området. Men här kan man tänka sig att AI

främst används som stöd i diagnostik och hjälpmedel för mer avancerad bildanalys. Mer som komplement än som ett substitut till optiker.

Vad skulle krävas för att optiker trillade ner från låg konkurrens till hög konkurrens om jobben?

– Svårt att säga såklart. Efterfrågan på optiker kommer kanske inte förändras utan det skulle i så fall handla om att vi skulle utbilda för många, men den risken syns inte idag riktigt. Behovet av optiker är stabilt och kommer vara det framöver.

Gilbert Fontana på Saco ser ljust på framtiden för optiker.

Optikeryrket spås en ljus framtid i Sacos årliga rapport. Lätt att få jobb och stabilt över den kommande femårsperioden. Enda risken Saco kan se är om utbildningarna skulle spotta ur sig för många optiker. OPTIK ringde utbildningarna för att få deras syn på saken.

Jätteroligt att yrket spås en lysande framtid

MARIKA WAHLBERG RAMSAY, programdirektör för optikerprogrammen på KI.

– Jag tänker att det är jätteroligt! Det är ett jätteroligt yrke och kul att det spås ha en stark framtid. Det håller jag med om!

Hur påverkar det här er?

– Det blir ju som en marknadsföring när vi finns med på den listan, fler som får upp ögonen för att optiker är ett spännande yrke. Men nu har vi ju redan ett rätt starkt söktryck.

Hur starkt då?

– Så som det ser ut nu så har vi ökat från 939 sökande förra året till 1108 i år. Kollar vi på förstahandsval har det gått upp från 248 till 318 på ett år. Det är en rätt ordentlig ökning. Ett ökat tryck innebär ju också ökad konkurrens om platserna vilket ofta mynnar ut i att man får studenter som verkligen vill det här vilket är positivt.

Hur många skulle ni utbilda om ni fick bestämma?

– Nu får vi ju inte bestämma, men det är svårt att svara på. Man måste ju titta på efterfrågan men än så länge så verkar det finnas utrymme för fler. Många som går i pension och fler aktörer som anställer optiker, ögonmottagningar och liknande. Optiker används på en bredare front. Enkelt uttryckt så har de som går ut hos oss inga svårigheter att få jobb.

Hur ser det ut på magistern?

– Vidareutbildningen har också fått ett jättelyft, vilket är väldigt kul. Magisterpro-

grammet har ökat från 39 till 67 förstahandssökande vilket är en stor uppgång. Det känns ju någonstans som att det är det som är framtiden. Yrket utvecklas hela tiden och det ställs högre krav på vad man ska kunna.

Utvecklas hur?

– Jag tänker att vi i framtiden borde vara en av de första instanserna man kommer till när man har problem med ögonen, och då måste ju kunskapen finnas där. Kunskapen måste förekomma framtiden, för att kunna ta nästa steg måste kunskapen redan finnas där. Därför är det extra kul att så många har sökt vidareutbildningen, då kommer yrket kunna utvecklas och professionen växa i vad vi gör och vilka ansvarsområden vi har.

Enda risken Saco ser är en möjligt överutbildning, ser ni några risker för det?

– Den biten är ju inte upp till oss utan vi får uppdrag att utbilda ett visst antal. Men det är ju viktigt att man inte utbildar fler än det finns behov för, och där kollar man på vårdköer och ser hur landet ligger för att lägga utbildningarna på en bra nivå, men det känns inte som att det är nära att bli en stor risk, nej.

Söktrycket väntas öka

år från år

OSKAR JOHANSSON, programansvarig för optikerprogrammet på Linnéuniversitetet.

– Det tycker jag märks på söktrycket som har ökat ordentligt år för år. Kollar vi på höstterminen 2022 så hade vi totalt 434 sökanden till våra platser och det här har alltså gått upp till 1143 för höstterminen 2025. Tittar vi på förstahandssökande så har det gått upp från 101 till 249. Idag har vi 19 sökande per plats jämfört med 12 för några år sedan. Det är enormt!

Det låter som att det är över förväntan?

– Jag var lite överraskad att det ökade även i år, och att det ökade även på Karolinska institutet. Det är egentligen galet, jag hoppades på att vi skulle ligga runt samma som förra året så det här är faktiskt över vår förhoppning.

Enda risken Saco kunde se var ifall det utbildades för många optiker i framtiden?

– Det är väl alltid en risk men alla som går utbildningen får jobb, och kollar man på arbetsförmedlingen ligger det alltid jobbannonser ute. Så ser det ju inte ut i alla branscher. Samtidigt tror jag inte vi är klara med pensionsavgångarna än och så har ögonhälsovården förstått lite mer vad vi optiker kan göra. Så känslan är att det ser rätt ljust ut.

Skulle man kunna utöka utbildningarna med fler platser tror du?

– I Sverige, ja. Det skulle behövas egentligen. Inte minst skulle det behövas en utbildning i norra Sverige. Där finns det definitivt ett behov.

Oskar Johansson

Marika Wahlberg Ramsay

Optikeryrkets lovande framtid med liten konkurrens om jobben de kommande fem åren innebär även en fortsättning på optikerbristen. OPTIK ringde Synoptik och Specsavers för att få deras syn på saken.

”AI kan aldrig ersätta optiker”

ERIK RYDEBERG, medicinskt ansvarig och klinisk chef på Specsavers

Optiker är ett framtidsyrke, hur märker ni av det?

– På så sätt att vi på många orter upplever en brist. Vi ser ju gärna fler fysiska optiker i butikerna än vad vi kanske har. På det sättet är det ett framtidsyrke, och höjer man blicken lite och tittar på vad för framtid vi ser framför oss så är det ingen nyhet att vi har en växande och åldrande befolkning som kommer kräva fler undersökningar och även ökande sannolikhet för andra besvär och sjukdomar.

Hur påverkar det framtidens optikerroll?

– Det ställer ökande krav på oss som optiker och vi tror att optiker kommer bli mer och mer integrerade i den allmänna vården och ögonvården. Vi ser redan idag tendenser till det med helt andra diskussioner idag än för bara fyra-fem år sedan och det ställer ju rätt höga krav på oss och gör samtidigt att sjukvården sväljer väldigt många fler optikertjänster, vilket gör att vi i detaljhandeln tappar kapacitet till sjukvården och det kommer ju bara öka.

Har ni idag ett kännbart tapp till sjukvården?

– Nej kanske inte riktigt så men när man fick se siffrorna på hur

många optiker som jobbar inom sjukvården så förstod man varför vi har en brist, och det kommer ju inte bli färre framöver. Det gör ju att som yrke så ser det väldigt bra ut, där är jag helt enig med rapporten.

Har ni svårt att rekrytera?

– På vissa orter kan det vara svårt men generellt har vi kanske haft tur eller så gör vi något rätt, för vi har faktiskt rekryterat rekordmånga under förra året vilket var väldigt roligt. Och det hoppas vi kunna fortsätta med, för vi är långt ifrån färdigrekryterade.

Står optikerbristen i vägen för ert rekryteringsarbete?

– Vi kan inte rekrytera så många som vi vill på grund av bristen på optiker. Vi hade nog kunnat absorbera en hel årskull från någon av skolorna, och frågar du Synsam så säger de nog samma sak, och även de andra kedjorna och sedan har vi alla fristående. Så vi är ganska många som slåss om ganska få personer.

En risk rapporten nämner är att det skulle kunna utbildas för många, känner ni av någon avmattning på optikerbristen?

– Nej nej inte alls, och för att det skulle bli en överproduktion av optiker så måste det till nya universitet som tar upp nya utbildningar och där är vi inte. Det finns inte ens tillräckligt med lärare för att bära en utbildning till, så den risken är obefintlig skulle jag säga.

Skulle AI kunna vara ett hot mot optikers jobb på sikt?

– AI kommer naturligtvis påverka vårat arbete men jag menar att AI är ett beslutsstöd. Det kan aldrig ersätta optiker, men det kan hjälpa optikern på många sätt. Jag ser inte AI som någon hot på något sätt, utan som ett hjälpmedel.

”Vill jobba närmare vården”

ROLAND OLSSON, vd Synoptik

Optiker är ett framtidsyrke, hur märker ni av det?

– Generellt skulle jag säga att det märks då vi har en brist på optiker. Det är inte likadant över hela landet såklart, i Stockholm är det lättare att rekrytera optiker medan det i andra delar av landet kan vara rätt svårt. Men nu kommer första gänget från utbildningen i Göteborg och vilket är positivt, så jag tror Saco har helt rätt i sin rapport.

Vad säger du om riskerna som tas upp i rapporten?

– Det händer ju saker i branschen och som du säger så pekar rapporten på AI och förändringar i arbetssätt hos framförallt kedjorna, men behovet av optiker kommer vara där oavsett för vi vill ju bredda vår verksamhet.

Bredda hur då?

– Vi vill jobba närmre vården än vad vi redan gör idag med mer omfattande ögonhälsoundersökningar. Samtidigt har vi inte tillräckligt med optiker för att kunna fokusera på det så mycket som vi vill. Så blir vi effektivare med hjälp av AI så kommer vi inte behöva färre optiker, utan optikerna kommer ha möjligheten att jobba med de här mer avancerade sakerna. Att använda sin kompetens på ett bättre sätt helt enkelt. Lite mindre tid på ”bättre/ sämre” och mer på det kvalificerade arbetet.

En av riskerna rapporten tar upp är att det skulle utbildas för många optiker, hur ser du på det – Vi upplever inte att det är för många optiker, inte ens i Stockholm. Det fortsätter öppnas butiker och både vi och andra expanderar med nya butiker och utökning av befintlig butiksyta. Så nej, det finns definitivt utrymme och potential för ganska många fler butiker och jag står helt bakom att optiker är ett framtidsyrke, speciellt om man är kliniskt intresserad och öppen för att arbetssätt kan och kommer förändras.

REAGERAR PÅ LJUS ANPASSAR SIG TILL LIVET

ColorMatic® Dark är våra mörkaste färgskiftande glasögonglas för vardagsbruk. Utomhus mörknar de kraftigt i starkt solljus för att ge ett effektivt skydd mot bländning och de återfår sin kristallklarhet så fort du går inomhus.* ColorMatic® Dark aktiveras även bakom bilens vindruta, vilket ger ökad körkomfort.

Mörknar upp till 90% utomhus

Optimerade för varmare klimat upp till 35 °C

Aktiveras bakom bilens vindruta

100 % UVA/UVB-skydd

Hjälper till att filtrera bort blåviolett ljus både inomhus och utomhus**

AI vid screening kan hjälpa vid diabetes

Artificiell intelligens kan spela en avgörande roll i att screena diabetiker med ögonbottenundersökningar för att utesluta tecken på ögonproblem.

Helse Sør-Øst regionala hälsomyndighet i Norge har börjat använda AI-produkten EyeArt för att tyda ögonbottenundersökningar hos diabetespatienter.

– Det är ögonläkaren som ställer diagnosen, men denna AI-lösning kan utesluta diabetespatienter som inte har några eller mycket små förändringar i näthinnan, säger Frederik Baastrup Hammer till Optik.

Han är grundare och partner i Human Bytes, ett danskt teknikföretag som distribuerar AI-lösningar för medicinska undersökningar i Norden, inklusive EyeArt. En AI-lösning för ögonundersökningar som de testar och som så småningom kommer att användas kliniskt hos Helse Sør-Øst, vilket nämns av bland andra Dagens Medicin.

– I Sverige för vi dialog med hälsoregionerna, och vi håller på att testa lösningen samt en nationell hälsoekonomisk analys för en möjlig introduktion, fortsätter Hammer.

Hammer säger vidare att de anpassar lösningen till den omgivande infrastrukturen, såsom journalen och datasystemet.

– AI-lösningen är CE-godkänd, så vi ändrar den inte,

betonar han och tillägger att detta är ett verktyg som uteslutande riktar sig till diabetespatienter. Eftersom diabetiker har större risk för ögonsjukdomar, särskilt diabetisk retinopati, men också mer sällsynta sjukdomar som makulaödem, glaukom och AMD, screenas diabetiker i Norden för att upptäcka förändringar i näthinnan.

i ett pressmeddelande från Helse Sør-Øst i Norge menar chefen för det regionala projektet för regelbundna ögonbottenundersökningar för diabetisk retinopati, ögonläkaren Maja Gran Erke, att alla personer med diabetes bör erbjudas regelbundna näthinneundersökningar. – Vi kan då förebygga och behandla synförlust och blindhet hos människor, eftersom vi kan se förändringar tillräckligt tidigt för att kunna vidta nödvändiga åtgärder. Med hjälp av AI-lösningen för dessa undersökningar kan vi frigöra tid så att vårdpersonal kan ägna tid åt patienter som behöver utökad undersökning och behandling, säger hon.

Det är ett problem att väntelistan för ögonundersökningar hos diabetiker är lång. Med AI-lösningen anser ledningen för Helse Sør-Øst Sydöstra att fler diabetiker kommer att kunna undersökas och att väntelistorna för ögonbottenundersökningarna kommer att minskas.

När det gäller hur EyeArt fungerar säger Hammer att ögonbottenbilderna bedöms av artificiell intelligens på en skala från noll till fyra.

– Det vill säga, från inga till allvarliga förändringar i ögat, förtydligar han.

Image EyeArt och fundus: Exempel från EyeArt (Foto: Eyenuk)

Frederik Baastrup Hammer, grundare och partner i Human Bytes som distribuerar, EyeArt, AI-lösningen som tyder ögonbottenundersökningar hos diabetespatienter. (Foto: Human Bytes)

AI-lösningen pekar ut patienter vars förändringar är noll och en. Den högre graden av förändring överförs till ögonläkaren.

Till skillnad från andra AI-lösningar kan EyeArt arbeta autonomt.

– Men inom Helse Sør-Øst används det för närvarande som beslutsstöd, säger Hammer. I början har vi testat lösningen på tidigare undersökningar. Och om vi får ett acceptabelt resultat här, kommer vi att börja testa det kliniskt. I början som beslutsstöd och så småningom kommer det att användas autonomt.

– Vi har ännu inte börjat använda den kliniskt, eftersom vi är i de sista förberedelserna innan teknisk produktion startar, informerar Erke Optik. Men vi planerar att undersökningar där det inte finns relevanta fynd inte kommer att skickas vidare för vidare bedömning eller till en ögonläkare.

i sverige används inte AI-lösningar kliniskt inom offentlig sjukvård, men en rapport publicerades nyligen av Health Technology Assessment, HTA Syd, om AI-baserad bildanalys vid screening för diabetesretinopati. Bakgrunden till rapporten var att det fanns problem på flera platser i Södra sjukvårdsregionen med att upprätthålla den rekommenderade screeningsfrekvensen för diabetespatienter med ögonbottenundersökningar. Region Halland kontaktade HTA Syd för att fråga om manuell undersökning av ögonbottenbilder kunde ersättas med AI-baserad programvara för bildtolkning hos patienter med diabetes.

Ögonläkaren på Hallands sjukhus, Anna Dahlgren, säger till Optik att hon tror AI kunde ha varit till stor hjälp vid screening för diabetisk retinopati.

– Det har funnits produkter på marknaden i flera år, påpekar hon. – Och här i Halland har vi kontaktat vår avdelning för medicinsk teknik flera gånger för att undersöka om det skulle vara möjligt att köpa en sådan AI-produkt. Men det har stannat av, och jag har uppfattat att det beror på IT-säkerhet. Så att problemet har hamnat högt upp på sjukhusledningen, men ännu inte kommit tillbaka som en lösning för oss.

Med hjälp av ett AI-program tror Dahlgren att det kan hjälpa till att screena diabetiker så att ögonläkare inte behöver undersöka alla patienter.

Anna Dahlgren, ögonläkaren på Hallands sjukhus, sakkunnig i rapporten från HTA Syd om AI-baserad bildanalys vid screening för diabetesretinopati.

– De behöver inte titta på patienter med små eller inga förändringar i ögonbotten, säger hon. Scenariot hon föreställer sig är att ha ett program som löser detta.

– Då kan läkarna titta på patienter som har många förändringar, fortsätter hon och förklarar att de i flera år har kämpat med långa köer för ögonbottenundersökningar av diabetiker. Och det kräver mycket resurser för oss.

Hon föreställer sig dock ett möjligt framtida scenario där optiker är mer involverade.

– Till exempel kan man föreställa sig ett scenario där diabetiker som inte har någon ögonsjukdom går på en undersökning hos en optiker istället för att behöva åka till sjukhuset för att göra ögonbottenundersökningar, säger hon. Och sedan, om det är tillräckligt tillförlitligt, kan AI undersöka bilderna och optiker remittera dem till sjukhus och ögonläkare vid behov. n

DIN KOMPETENS FÅR PLATS HÄR.

Som optiker hos en av våra fristående butiker arbetar du nära dina kunder med tid och utrymme att göra ett riktigt bra jobb. Varje butik väljer sitt eget sortiment och sin egen utrustning. Det är en arbetsplats där besluten fattas nära dig och där din kunskap används fullt ut, varje dag.

Hos Synologens medlemmar är kompetensutveckling en självklar del av jobbet, inte något som händer om tid fi nns.

Hitta din nya arbetsplats hos någon av våra medlemmar.

Svenskt på internationell konferens i Kenya

Reser man verkligen till Kenya för en speciallinskonferens? Ja – det gör man faktiskt. Vi var de enda nordiska representanterna på SSC i Nairobi. Anledningen till att vi reste var enkel: När arrangörer som Daddi Fadel, Jörgen Gustafsson och Rute Macedo-de-Arújo står bakom, vet man att det blir ett intressant och produktneutralt program.

Deltagarna kom från tio länder: Algeriet, Kenya, Nigeria, Norge, Spanien, Sverige, Sydafrika, Tyskland, Tanzania och Uganda. Optometrister, studenter och oftalmologer deltog i föreläsningar, diskuterade kliniska utfordringar, minglade och knöt nya kontakter.

Programmet startade med en genomgång av sklerala linser – från grundläggande principer till problemlösning – med bland andra Daddi Fadel, Rute Macedo-de-Arújo, Elisabeth Chetty och Jörgen Gustafsson

Som i många andra länder är keratokonus den vanligaste indikationen för speciallinser.

I Kenya antyder studier att förekomsten av keratokonus är så hög som 1:50. Samtidigt saknas det både kompetens, kliniker, instrument och tillgång till speciallinser.

Sheila Nangena, som undervisar vid optometriutbildningen Masinde Muliro University of Sience and Technology (MMUST) i Kenya, pratade om tillpassning av korneala linser, medan Elisabeth Chetty från Sydafrika fokuserade på hur man kan hantera lokala utmaningar. Hennes viktigaste råd var:

• Använd de instrument du har.

• Bygg nätverk för att säkra tillgång till linser.

• Anpassa utbildning till lokala förhållanden. Hon påpekade också om sådant som många tar för givet: Patienter kan ha begränsad tillgång till transport – eller rent vatten.

Murtaza Somjee presenterade erfarenheter med piggyback-lösningar, medan Daddi Fadel visade hur mjuka kontaktlinser kan användas tillsammans med sklerala för att förbättra vätbarheten på de sklerala.

Sebastian Marx höll ett tekniskt föredrag om hur man kan förbättra komforten och synskärpan med mjuka kontaktlinser.

”Tear Film and Ocular Surface Society (TFOS) DEWS III”, presenterades av Marilize Le Roux, Sydafrika.

”The triangle of success” (material, linsskötsel och uppföljning), summerades av Dina Bornman, Sydafrika.

Myopibehandling var också ett centralt tema. Rute Macedo-de-Arújo, Portugal, gick igenom teorin bakom myopiprogression och Isabel Signes sa att myopibehandling måste ta hänsyn till både föräldrarnas och barnets förmåga och önskemål.

Konferensen avslutades med en ”Free Paper Session”, där Anita Robertson fick presentera två fall med sklerala linser: – ett om corneala neurotrofiska svårläkta sår – en patient med keratokonus och bilateral hydrops.

anita robertson anne norvik jervell text och foto

Från tio länder kom deltagarna till Kenya.

Global samling med mersmak

Historien bakom Summit of Specialty Contacts, SSC börjar med Daddi Fadel, som upptäckte en tydlig skillnad mellan USA och Europa i tillpassningen och användningen av sklerala linser och myopibehandling.

I USA var sklerala linser och myopibehandling vedertaget i klinisk praxis. I Europa tillpassades fortfarande corneala linser även i de fall där sklerala linser hade varit ett bättre val. Ofta på grund av osäkerhet runt sklerala linsers säkerhet och långtidseffekterna av att bära sklerala linser – och det saknades utbildning och information om tillpassning av sklerala linser.

Daddi Fadel hade en idé om att Europa behövde mer nära utbildningar som till exempel ”Global Specialty Lens Symposium (GSLS)” i USA, ett möte där man får ta del av den senaste forskningen och kliniska erfarenheter.

2018 arrangerade Daddi Fadel det första italienska symposiet om sklerala linser. Responsen var överväldigande.

Året efter organiserade hon tillsammans med Mindy Toabe den första kontaktlinskonferensen med tema speciallinser i Rom. Det kom deltagare från 31 länder.Detta blev starten på SSC – ett globalt forum för speciallinser.

Under SSC i Rom 2024 möttes Jörgen Gustafsson och Elisabeth Chetty. Deras samtal avslöjade de stora utmaningarna i Afrika, särskilt i Kenya med:

• Begränsad tillgång till speciallinser

• Få tillpassare med kunskap om tillpassning av speciallinser

• Avsaknad av instrument

Samtidigt fanns det producenter, som ”The Contact Lens Lab of South Africa International”, som kunde tillverka och

leverera provlinsset och linser till kliniker i regionen. Problemet var inte bara tillgång –utan också kunskap. Därmed uppstod idén om SSC i Kenya: ett symposium som kunde bygga kompetens lokalt.

Det som startade som ett litet initiativ för några år sedan har vuxit till ett globalt nätverk av optiker, optometrister och ögonläkare samt tillverkare av speciallinser i samarbete med ett gemensamt mål; att förbättra våra kunskaper om hur vi kan hjälpa våra patienter till ett bättre liv med hjälp av speciallinser.

Möjligheterna för vidareutbildninig inom speciallinser är begränsad i Norden.

I Sverige ingår utbildning om kontaktlinser i grundutbildningen. I Kalmar avslutas masterkursen vid Linnéuniversitetet i år, vilket innebär att det från nästa år saknas vidareutbildning om speciallinser. Alternativet blir kurser som anordnas av leverantörer som tillverkar speciallinser.

I Norge ingår kontaktlinser i bachelorutbildningen, medan avancerade kontaktlinser är en del av första året på masterutbildningen och det europeiska diplomet. Enskilda kurser kan bli tillgängliga om det finns lediga studieplatser – men det är bara om masterkursen inte är full. Liksom i Sverige är det nog leverantörerna av speciallinser som utbildar de flesta som arbetar med speciallinser.

Nästa SSC arrangeras i Rom 21–22 november 2026, www.thesummit-ssc.com.

Önskar du facklig påfyllning, insikter i den senaste forskningen och möjligheten till att utbyta erfarenheter med kollegor från hela världen – utan att resa till USA – är detta en konferens som är värd att få med sig. Vi ses i Rom!

anita robertson anne norvik jervell

RENA GLASÖGON UTAN ATT PUTSA

2.SKÖLJ MED KALLT VATTEN

Mest skonsamma & effektiva rengöringen

HE LT RENT U TAN REPOR

Beställ nu!

info@leijma.se 0303-940 60

1.SPRAYA PÅ

Fem minuter och fem tusen kronor. Det är kostnaden för att förlänga synens livslängd hos tusentals människors. Ändå görs bara en bråkdel av de insatser som är möjliga.

– Sjukhusen hittar på en orsak till varför de inte opererar, men sällan handlar det om vårdbehovet utan det är resurserna som står i vägen, säger Mario Economou, ögonläkare och kirurg på Sophiahemmet.

text och foto wilhelm jaresand

Bristande resurser i vägen för operation

grönstarr, eller glaukom, är som de flesta vet världens vanligaste orsak till blindhet. Ofta utan symptom smyger sig sjukdomen på tills trycket i ögat ökat så pass mycket att synnerven tagit irreversibel skada. Det är inte för inte som sjukdomen fått öknamnet ”synens tysta tjuv”.

När grönstarr väl upptäcks behandlas det med olika metoder som alla har samma mål, att sänka trycket i ögat för att skjuta synskadorna på framtiden. Behandlingarna kommer i tre kategorier: Laserbehandling, trycksänkande droppar och slutligen kirurgi – och i den sistnämnda kategorin ligger Sverige efter.

– De kirurgiska metoder som fanns fram till 2015 var ganska grova och riskfyllda. När de fungerade så fungerade de bra, men det var sällan utan komplikationer, säger Mario Economou, ögonläkare och kirurg på Sophiahemmet i Stockholm.

Fram till 2020 var Mario Economou överläkare på S:t Eriks ögonsjukhus där han ledde glaukomsektionen innan han gick över till Sophiahemmet. Enligt honom har problemen med de här grövre kirurgiska ingreppen lett till att glaukomspecialister blivit tveksamma och avvaktande till kirurgi, vilket i sin tur lett till att man väntar tills patienter har ganska avancerade skador innan man till slut bestämmer sig för att operera.

– Helt enkelt tills man inte har så mycket att förlora, säger Mario.

Det här trots att det sedan 2015 finns alternativ, eller komplement, till de här ”grova och riskfyllda” metoderna. De går under samlingsnamnet MIGS, vilket står för ”minimally invasive glaucoma surgery”.

En av metoderna, Kahook Dual Blade, hade uppfunnits redan några år tidigare av Malik Kahook, en ögonläkare i Denver, och när Mario hörde om den för första

gången på en konferens kände han bara ”äntligen”. – Vi var många som hade väntat på att det skulle komma ett nytt alternativ till de tidigare sätten att operera glaukom på, det var något man hade ögonen öppna för och aktivt letade efter.

Mario kontaktade Malik Kahook och 2015 var han först i Skandinavien att använda tekniken. Till skillnad från det mer traditionella kirurgiska ingreppet, trabekulektomi, där trycket i ögat minskas genom att en ny kanal konstrueras, så går de här nyare metoderna ut på att förbättra funktionen i den befintliga kanalen.

Framför kanalen finns nämligen ett membran, trabekelverket. Det fungerar som ett filter innan kammarvattnet når Schlemms kanal, men när det filtret blir förstoppat så har vätskan svårare att lämna ögat och då ökar trycket och – voilà – grönstarr.

– Den här metoden, Kahook Dual Blade, går ut på att man med en mikrokniv skär bort ungefär hälften av filtret, och på så sätt låter en stor del av kammarvattnet nå Schlemms kanal. Då ökar man mängden vätska som lämnar ögat vilket sänker trycket.

Fördelarna är enligt Mario Economou trefaldiga: – För det första går operationen väldigt snabbt, den tar fem-tio minuter jämfört med en timme för trabekulektomi. För det andra får vi mycket färre komplikationer. För det tredje kan man om man inte får önskat resultat sedan göra en trabekulektomi, de här mindre operationerna står inte i vägen för de större.

Men jämfört med USA ligger Sverige en bit efter. På andra sidan Atlanten görs tre av fyra glaukomoperationer med MIGS. I Sverige står MIGS för ungefär hälften.

– Dels handlar det om att metoderna kommer därifrån så det är klart att de ligger steget före, men det beror också på att man i USA har en liten tendens att överanvända kirurgiska ingrepp och att vi i Sverige gärna är lite väl avvaktande. Vi är lite fega om man får säga så, och USA lite för modiga.

Över 180 vetenskapliga artiklar och flera mångåriga studier ger sitt stöd till MIGS-operationerna. Mario påpekar dock att de inte är några mirakelkurer, men en bra

Mario Economou

lösning för en patient som behöver en måttlig sänkning av ögontrycket.

– Speciellt med tanke på hur effektiv, billig och snabb Kahook Dual Blade är.

Operationen kan nämligen kombineras med en gråstarrsoperation.

– Så ska man byta lins och ligger lite över i tryck kan man göra den här operationen ovanpå den. Det lägger endast till fem minuter, och kostar 5000 kronor. Idag görs ungefär 2500 glaukomoperationer per år i Sverige. Av de 2500 är runt 1000 MIGS-operationer. Enligt Mario Economou skulle det kunna göras runt 1000 fler MIGS-operationer – bara i Stockholm.

– Problemet är att endast offentliga sjukhus får göra glaukomoperationer inom den offentliga vården. Vi på Sophiahemmet får alltså bara operera patienter som betalar själva, eller har sjukförsäkring som betalar och jag tycker att det är synd, för patienter har inte råd för det och skulle behöva denna operation.

– Samtidigt kan inte sjukhusen göra de här operationerna i den mängd som det skulle behövas eftersom de lägger sina begränsade resurser på de patienter som behöver större ingrepp, som trabekulektomi. Om vi pratar om Stockholm görs det cirka 30 000 gråstarrsoperationer per år, 27 000 av dem görs hos privata sjukhus vilket innebär att endast de 3 000 som görs på S:t Eriks ögonsjukhus har möjligheten till den här kombinationsoperationen där man med Kahook Dual Blade på fem minuter extra sänker trycket i ögat samtidigt som man byter lins.

Mario uppskattar att runt 1000 av de här 27 000 patienterna som opereras på privata sjukhus i Stockholm skulle behöva en MIGS-operation utan att ges möjligheten.

– Jag får bara göra operationen på privatbetalande patienter och de med försäkring som täcker det, och varje gång jag har en regional patient som jag skulle kunna operera måste jag skicka remiss till sjukhusen och inte sällan blir operationen aldrig av där. Bristen på resurser hos sjukhusen gör att de returnerar remissen och säger att patienten bör öka den medicinska behandlingen istället, men sällan handlar det om vårdbehovet utan det är resurserna som står i vägen vilket innebär att patienten inte alltid får den vård den behöver.

Vad får det här för konsekvenser?

Vi pratar ju inte om liv och död här, men det är ändå viktigt. Framförallt leder det här till en situation där man inte utnyttjar den medicinska utvecklingen till fullo. Man minskar inte trycket tillräckligt mycket, vilket dels gör att man inte minskar behovet av trycksänkande droppar och att de kommer sluta verka tidigare.

Hur menar du?

– Målet med glaukombehandlingar är att patienten ska hinna dö innan grönstarren leder till en stor påverkan i ens livskvalitet eller till slut blindhet. Det låter grovt, men det är sant, vi försöker hålla tillbaka grönstarren så länge vi bara kan och de här MIGS-operationerna är ett väldigt effektivt sätt att förlänga tiden människor har en fungerade syn på, och det utnyttjas helt enkelt inte till fullo. n

Att använda den nya operationsmetoden skulle spara både tid och pengar och göra det bättre för patienten.

Att glasa om eller inte glasa om ...

Idag är det så normaliserat och något som vi sällan pratar om, men egentligen är det ju jättekonstigt att vi lämnat över försäljningen av färdiga läsglasögon till lågprisaffärer och bensinmackar. Jag antar att vi helt enkelt var lite för fina för att sälja färdiga läsglasögon och vi ville bara sälja receptslipade, och sen gick det som det gick. Enligt mig så var detta något av ett misstag. Inte för att det är så roligt eller lukrativt att sälja färdiga läsglasögon, utan för att jag anser att det är vi i optikbranschen som ska tjäna pengar på att sälja glasögon och i princip ingen annan.

en annan sak som vi också generellt sett är lite för fina för är att glasa om gamla bågar. Egentligen är det absurt att den som trivs med sin båge tvingas välja en ny bara för att styrkorna förändrats efter nåt år eller två. Hade det inte varit ett så osympatiskt och miljöovänligt arbetssätt så hade jag nästan varit imponerad över att vi lyckats få med så många av patienterna på det här otidsenliga slit- och slängtåget. Oftast väljer de lydigt ut en ny båge utan knot när de får nobben på att återanvända sin gamla och det är nog därför det har gått mig förbi hur många som väljer att glasa om en gammal goding när de får ett val. Missta dock inte min ståndpunkt för missnöje, jag känner snarare tacksamhet gentemot de konkurrenter som lämnar över omglasandet helt till oss andra.

Det har spridit sig snabbt på vår ort att man inte måste köpa nytt hos oss om man inte vill. I skrivande stund så glasar vi och polerar upp gamla bågar nästan varje dag. Många har en gammal skön läsbåge eller en solbåge som känns tidlös, och att glasa om dem är en tidseffektiv och således god affär för oss eftersom varken bågvisning eller justering behövs. Har man möjligheten att slipa in glas själv eller åtminstone trejsa bågen i butik så slipper man dessutom risken att bågen kommer bort på vägen till eller från sliperiet.

däremot så kommer ju detta omglasande med ett angenämt problem – beslutsångest. Jag har vad som inte kan beskrivas som något mindre än en mängd snygga bågar i gömmorna där hemma, och jag tror inte att revisorn skulle uppskatta om jag glasade om allihop på ett bräde, till skillnad från våra vänner på Zeiss som förmodligen skulle köpa tårta till eftermiddagskaffet. Men hur väljer man?

Mina sparade favoritbågar är av så olika stilar; där finns kattiga bågar, oversize, piloter och en och annan Clubmaster i olika färger. Och när jag väl har siktat in mig på två eller max tre, vilket är vad jag tror att jag skulle komma undan med utan protest, så kommer nästa aber: vilket glas ska jag sätta i dem? Jag tänker att jag börjar

”Många har en gammal skön läsbåge eller en solbåge som känns tidlös och att glasa om dem är en tidseffektiv och således en god affär för oss eftersom varken bågvisning eller justering behövs.”

med att bestämma glastyp. Enkelslipade eller progressiva? Fullprog eller terminal? Reactions, gradal, eller reactions OCH gradal? Spegel eller utan spegel? Nej det här blev för svårt.

Jag tar ett djupt andetag och börjar om. Det blir säkert mycket enklare om jag börjar med att välja färgskala istället. Burgundy, Chillout green, Space blue? Gula glas är ju alltid snyggt men det har jag redan i flera par. Det slutar med att jag tappar tålamodet och ger upp, packar ned alla bågar igen och tänker att det klarnar säkert om jag får sova på saken och kanske fråga maken vad han tycker. Det gör det naturligtvis inte. Vilket för mig till en sista sak som vi också i stort sett slutat med i vår bransch – hemlån. Jag har dock inga invändningar mot detta. I vilken annan butik kan du låna hem varor för flera tusen kronor? Vid ett par tillfällen har jag köpt skodon på öppet köp för att ta hem och prova med olika outfits för att se om klackhöjden funkar, men att låna? Det har aldrig fallit mig in att ens fråga.

I min butik erbjuder vi hemlån och som ni säkert redan listat ut så är det inte min förtjänst. Inte för att jag är snål eller elak, utan för att bågval enligt min erfarenhet kan vara svårt nog utan att hela familjen och alla arbetskamrater får komma med synpunkter.

katarina ek

Katarina Ek tog sin optikerexamen i Kalmar 2008 och driver butik i Alvesta. Hon är helt ostörd av sin myopi och glömmer ofta att ta på sig sina glasögon, men älskar fina bågar och roliga tintar och har en pinsamt stor samling glasögon. På fritiden sjunger hon och skriver låtar i countryduon The Oaks.

Rune Brautaset på de senaste Optometridagarna. Kommande Optometridagar fokuserar på den förändring optikerrollen står inför.

Fokus på optikerns växande roll i vården

Optometri och ögonvård står inför ett skifte där nya arbetssätt, teknikutveckling och ökade kompetenskrav förändrar professionens roll. Det är utgångspunkten för Optometridagarna 2026, där programmet riktar blicken framåt mot hur optiker och optometrister kan ta ett större ansvar i vårdkedjan.

– Optometridagarna 2026 speglar den förändring som pågår i professionen. Optiker har i dag en allt viktigare roll i vårdkedjan, och konferensen fokuserar på hur klinisk kompetens, diagnostik och samverkan kan utvecklas i takt med vårdens behov, säger Optikerförbundets ordförande Rune Brautaset

Konferensen lyfter särskilt frågor som kliniska bedömningar, avancerad diagnostik, screening och tidig upptäckt – områden där optikerns roll förväntas bli mer central i takt med att ögonsjukvården står inför resursutmaningar.

programmet är uppdelat i flera teman. Inom binokulärseende behandlas bland an-

nat prismaordination och cyclodeviation, med fokus på klinisk tillämpning och patientupplevda symptom.

–Programmet är starkt förankrat i klinisk vardag. Vårt mål är att deltagarna ska få med sig kunskap som direkt kan omsättas i mötet med patienten, samtidigt som den vilar på aktuell forskning och beprövad erfarenhet, säger Rune.

Ett annat spår tar upp demografiska förändringar och konsekvenserna av en åldrande befolkning, där ökade vårdbehov ställs mot ett minskande skatteunderlag. Här diskuteras även utvecklingen i branschen ur ett skandinaviskt perspektiv.

samarbetet mellan optiker och ögonläkare är ett återkommande inslag. Ett särskilt tema belyser optikerns roll i vårdkedjan och hur remisser och samverkan kan bidra till att avlasta specialistvården.

– Samverkan mellan optiker och ögonläkare är avgörande för en hållbar ögonvård. Under Optometridagarna vill vi visa hur optikerns kompetens kan användas bättre för att bidra till tidig upptäckt, rätt remit-

tering och avlastning av specialistvården, säger Rune.

Torra ögon är ytterligare ett fokusområde, där uppdateringar kring TFOS DEWS III och dess kliniska tillämpningar presenteras.

programmet innehåller även flera pass med kliniskt fokus. Deltagarna får arbeta med fallbaserade resonemang kring exempelvis förändringar i bakre segmentet och handläggning av ”röda ögon”, med betoning på att skilja mellan ofarliga fynd och tillstånd som kräver snabb åtgärd.

Avslutningsvis behandlas synfältsundersökningar i praktiken, med genomgång av metoder, tolkning och vanliga felkällor.

Sammantaget speglar konferensen en utveckling där optikerns kliniska ansvar och betydelse i vårdkedjan fortsätter att öka.

Optometridagarna hålls i år i Göteborg den 19-20 september.

För ytterligare information och anmälan, besök Optikerförbundets hemsida. micke jaresand

Bara bågar från Europa

Tre snabba till Annica Andersson som startat upp Blåå Optikstudio i Jönköping.

Du har en strikt policy kring ditt bågsortiment, vad är det för policy?

– Jag säljer endast bågar som är tillverkade i Europa.

Hur kom du på den idén?

– Jag är en nörd kring allt som handlar om kvalitet. När jag själv köper kläder till exempel så tittar jag först och främst på lappen – vad är det för kvalitet och var är plagget tillverkat? Så dels är det lite en kvalitetsgrej, en strategi för att säkra kvalitén. Sen finns det såklart bra kvalitet som kommer från Kina också men då har jag landat i att jag inte vill köpa in bågar från en diktatur. En annan aspekt är att jag vill sticka ut. Jag tror inte på att erbjuda något för alla utan jag kände att jag måste våga profilera mig och visa vem jag är för att de kunder som har liknande prioriteringar ska ha en chans att hitta mig.

Känner du att din policy begränsar dig när du köper in bågar?

– Möjligen att det är lite svårare att hitta tillräckligt billiga bågar till terminalglasögon eftersom de helst inte ska kosta något alls. Men annars, absolut inte. Det finns verkligen hur många varumärken som helst att välja på.

katarina ek

Synoptik öppnar ny butik

Synoptik har slagit upp portarna till en helt ny butik i Liljeholmstorget Galleria i Stockholm.

Den nya butiken är inredd enligt Synoptiks butikskoncept som lanserades i början av 2024. I och med butiksöppningen etablerar sig Synoptik för första gången i Liljeholmen.

– Vi ser mycket fram emot att äntligen öppna här i Liljeholmen. Den nya lokalen ger oss möjlighet att erbjuda ett bredare sortiment och fler starka varumärken – inte minst genom vår nya Ray-Ban shopin-shop, som vi vet uppskattas av våra kunder, säger Maria Sunebäck, butikschef på Synoptik Liljeholmen.

Tredje bäst i Sverige

Specsavers är en av Sveriges tre bästa arbetsplatser 2026 enligt Great Place To Work.

Utmärkelsen bygger på världens största medarbetarundersökning där organisationer utvärderas och rankas utifrån sina medarbetares egna upplevelser av bland annat trovärdighet i ledarskapet, rättvisa, respekt, stolthet och gemenskap. Rankingen presenterades vid en gala på Berns i Stockholm i april och omfattar organisationer med över 250 anställda.

Placeringen innebär att Specsavers återigen placerar sig i toppskiktet bland Sveriges största arbetsgivare.

Synsam värvar Erling Haaland

Synsam har inlett ett samarbete med norske fotbollsstjärnan Erling Haaland. Samarbetet består av en kollektion glasögon, solglasögon och sportglasögon. Den 25-åriga norska anfallaren Erling Haaland spelar för Manchester City sedan 2022. Han är känd för sin explosiva snabbhet och exceptionella målkänsla och har bland annat Premier League-rekordet för flest mål under en och samma säsong.

– Vi är otroligt stolta över att Erling Haaland väljer Synsam för sitt allra första internationella produktpartnerskap under eget namn. Samarbetet är en stor satsning för Synsam och ett spännande steg in på en helt ny marknad - den internationella e-handeln. Det är ett unikt tillfälle för oss att prova nya försäljningskanaler i ett skarpt läge, säger Håkan Lundstedt, vd och koncernchef för Synsam Group.

Utvecklingen av Erling Haaland-kollektionen har pågått under en längre tid och huvudpersonen själv är nöjd med resultatet.

– Jag har följt Synsam länge och alltid gillat deras stil, så det kändes naturligt att arbeta tillsammans. Det har varit en bra upplevelse att vara delaktig och bidra till kollektionen. Jag är verkligen nöjd med hur det blev och ser fram emot att dela bågarna med fans, lagkamrater och Synsams kunder, säger Erling Haaland.

Håkan Lundstedt, vd Synsam, nu i samma lag som bolltrollaren Erling Haaland.

Vi förändrar liv genom bättre syn!

Vårt gemensamma mål är att göra skillnad - att hjälpa så många som möjligt till en bättre ögonhälsa

Vilken utveckling av optikers

kunskap

Examenstider är här och vi ska välkomna in nya kollegor i vår spännande bransch. Även de som gör magistereller DO-utbildningar närmar sig slutet på tiden som student. Det är dagar som varit målet under lång tid, men utvecklingen och att lära sig har bara börjat. Snart kommer nya utmaningar visa sig för att öka på kunskapen, bara man är nyfiken, öppen och mottaglig för möjligheter som erbjuds. Utvecklingen av vidareutbildade optiker började ta fart i början av 2000-talet när första svenska optikern disputerade på hemmaplan, optiker som flyttat utomlands och gått vidare i andra länder har funnits sedan tidigare. Då började också allt fler svenska optiker gå vidareutbildningar som masterutbildningar i optometri i USA och England. Därefter har det rullat på med möjlighet till magister- och DO-utbildningar i Sverige. De disputerade doktorerna har sedan utnämnts till docenter och professorer och fler doktorander kommer till hela tiden. Vilken utveckling det har varit de senaste 25 åren, och denna utveckling hoppas jag ska fortsätta. Har jag missat någon del av vidareutvecklingen på 2000-talet, låt mig veta så kompletterar jag i nästa nummer

artiklarna i detta nummer är skrivna av svenska optiker som valt att fortsätta utvecklas inom vårt yrke. Den första är skriven av en doktorand som forskar inom det perifera seendet. Det är en hel grupp med svenska optiker och forskare som är aktiva i denna studie. En intressant artikel där både barn och vuxna är med är i en jämförelse mellan emmetropa/ icke myopa och myopa personer.

Den andra artikeln är skriven av en optiker som i tidigt skede gjorde mastersutbildningen vid PCO/USA och har fortsatt att utvecklas och se nya möjligheter. Många hjälpmedel i undersökningsrummet har han introducerat i Sverige. Här handlar det om ett webbaserad stödverktyg vid bedömning och diagnostik av samsynsdysfunktioner. Denna ger också en bra insikt i de olika dysfunktionerna.

Det finns många olika vägar på hur vi ska utvecklas vidare och många gånger kan det svänga i vår yrkesbana. Men allt vi gör i yrket ger mer kunskap och breddar förståelse för olika problem.

Frågor finns som vanligt på Optikerförbundets hemsida där fem rätta svar ger ett CET poäng.

Grattis till alla nya kollegor som slutfört sina utbildningar, nu börjar det roliga. Någon vetenskaplig artikel kommer det säkert bli under sommaren för min del, att läsa nytt när man är avkopplad kan leda till många eftertankar. Önskar alla en trevlig och skön sommar med lite ledighet och avkoppling.

De vetenskapliga artiklar som sammanfattas här finns i sin helhet på optikbranschen.se

Bedömning av perifert fokus hos myopa och icke-myopa Introduktion av ”Depth-of-refraction”

Sammanfattning Catarina Ericson

Syfte: Den perifera bildkvaliteten är av hög relevans för myopiforskning, men perifer refraktion är svår att definiera på grund av aberrationer som påverkar fokusdjupet. Denna studie undersökte den perifera bildkvaliteten (±25° horisontellt fält) med hjälp av tre olika mått på bildkvalitet, med tillagda sfärisk-cylindriska vågfronter för att hitta den bästa korrektionen.

Syfte: 19 vuxna och 33 barn mättes med en dubbelvinklad vågfrontaberrometer som en del av Stockholm Myopia Study. Den optiska bildkvaliteten beräknades från vågfronterna, för 10 000 olika sfärisk-cylindriska korrektioner runt den andra ordningens Zernike-refraktion,för att hitta den bästa korrektionen samt intervallet av korrektioner med liknande bildkvalitet (”refraktionsdjup”).

Resultat: Sammantaget var det perifera bästa fokuset inte tydligt, med ett stort refraktionsdjup. Emmetroper/icke-myoper hade större perifert refraktionsdjup än myoper (medelvärden på 2,69 och 1,74 D, respektive (Strehl-förhållande-metrik)). För vissa deltagare hade detta spektrum av korrigeringar en multifokal karaktär. Förekomsten av multifokalitet berodde på bildkvalitetsmetrik men var generellt vanligare hos emmetroper/icke-myoper än hos myoper.

Slutsatser: Det perifera synfältet har inte alltid ett klart bästa fokus och kan visa multifokala egenskaper hos vissa individer, där olika korrigeringar ger liknande bildkvalitet. Eftersom emmetroper/ickemyoper hade mer multifokalitet och större refraktionsdjup än myoper, tyder detta på att inneboende perifera optiska egenskaper kan spela en roll i utvecklingen av myopi.

Webbaserat (on-line) stödverktyg för bedömning och diagnostik av samsynsdysfunktioner

Denna artikel av Göran Skjöld, Optometrist, MSc Klinisk optometri, FAAO, beskriver ett verktyg som kan användas vid bedömning av bristfälliga samsynsfunktion/-er, som kan vara orsak till synbesvär, och som har betydelse inför t ex myopibegränsande åtgärder.

I verktyget finns information som är relevant vid bedömning och analys av brisfällig samsynsfunktion.

catarina ericson OPTIKs vetenskapsredaktör

MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. e-post: catarina@c-optik.se

Verktyget kan användas även vid screening av skolbarn, för indikation av fall där det kan finnas behov av ytterligare undersökning.

Läs mer om webbverktyget i arikeln som nås här: http://optik.optikbranschen.se/wp-content/uploads/2026/05/ Webbaserat-verktyg-for-optiker.pdf

Optiker sökes

Umeå, Göteborg & Kungsbacka

På Glasögonmagasinet sätter vi alltid våra medarbetare i fokus, här ska du både trivas och utvecklas i din roll som optiker. Vi vet att vi genom bra arbetsklimat skapar nöjda kunder vilket leder fram till goda resultat! Målet är att alltid försöka leverera marknadens bästa kliniska tjänster, service och produkter Brinner du för den kliniska delen och vill hjälpa våra kunder att hitta bästa tänkbara synlösning? Är du dessutom en lagspelare som vill bidra till både din egen och arbetsplatsens utveckling? Kontakta mig för ett förutsättningslöst samtal!

Mer information om våra lediga tjänster: glasogonmagasinet.se/jobba-hos-oss/ glasögonmagasinet

Martin Åberg - martin@glasogonmagasinet.se mobil 070-624 56 88

Efter sommar kommer höst!

Hitta rätt i Optiks digitala vägnät

Tidningen Optik hittas på flera olika kanaler på Optikbranschens hemsida. Genom att välja Tidningen i den övre menyraden kan en besökare både nå pappertidningen och de digitala kanalerna, Vetenskap och Optik Digital. Där finns även tidigare utgåvor ett par år bakåt i tiden, alltså rena gulgruvan för den vetgirige. Inte längre bort än en knapptryckning!

DAGS FÖR NÄSTA STEG?

VI SÖKER DIG SOM VILL VÄXA MED OSS

För mig är Synsam ett självklart val. Det är ett företag som driver branschen framåt och vågar tänka nytt. Här finns en kultur där utveckling, innovation och kundfokus går hand i hand och där jag som optiker får vara med och göra skillnad i människors vardag.

Anna Diamandieva Leg. Optiker

GO BEYOND WITH THE MOST LENS PROGRESSIVE

Bausch+Lomb ULTRA® ONE DAY Multifocal SiHy contact lenses combine the proven 3-Zone ProgressiveTM Design with a complete system of moisture and comfort technologies.1 3-Zone ProgressiveTM Design provides effortless clarity and seamless transitions from near to far.1 Advanced MoistureSeal® and ComfortFeel Technologies are