7 minute read

Optikerkarriär i teknikens framkant

Anita Robertsson träffar Anders Odby, en optiker som varit i teknikens framkant sedan han började jobba. Här kommer hans historia och lite råd och dåd till yngre kollegor.

Optiker Anders Odby

Advertisement

– en karriär i teknikens framkant

text anita robertson efter den förra artikeln om ”En alldeles vanlig optiker” kanske ni förstår att titeln är vald med en viss ironi. För vad är ”en vanlig optiker?” Både Gustav Brinkby som har en internationell master och Anders Odby som har tillpassat dygnet-runt-linser innan det fanns silikon-hydrogel-material, tillpassat speciallinser och varit med och gjort studier med några av de stora i kontaktlinsvärlden och arbetat inom två av våra kedjor på marknaden är ju ”vanliga” optiker? Här kommer nästa berättelse om en optikerkarriär.

Hur kom det sig att du kom in i optikeryrket?

– Min far var optiker och min farfar hade affärer i Karlskoga, Degerfors, Kristinehamn och Gävle. Jag började som lärling 1971. Sedan gick jag optikerutbildningen och legitimationskurs i Borensberg. Jag har också gått den så kallade kombikursen, kontaktlinskurs och arbetsmedicinkurs på Institutet för Optometri i Stockholm.

Varför flyttade du till Göteborg?

– Jag ville lära mig kontaktlinser och visste att Contacta var störst i Norden på kontaktlinser. Contacta drevs då av Klas Nilsson. Vår försäljning var till 80 procent kontaktlinser och 20 procent glasögon, alltså tvärtom den mix som många butiker hade på 80- och 90-talet. – Contacta tillpassade mycket mjuka dygnet-runt-linser. Vi använde S-75 från Scanlens. En förklaring till att det fungerade bra trots för lågt Dk/t-värde i linsmaterialet var att vi tillpassade linserna flata och med liten diameter; 8,5 / 13,3 så att de rörde sig mycket på ögat och hade stor så kallad pumpeffekt. Fast efter några svåra ögon-infektioner (psedomonas) slutade vi rekommendera ständigt dygnet-runt-bruk. Dygnet-runt rekommenderades istället mer för sporadiskt bruk. – Vi optiker på Contacta var delaktiga i flera undersökningar. En av dem var med Brian Holden och Debbie Sweeney. Där tittades bland annat på hornhinnans tjockleksökning vid dygnet-runt-bruk. – Vi hade också keratokonus-kunder från hela västra Sverige och jag fick arbeta mycket med formfasta corneala kontaktlinser och var med om att göra två studier med Roy Rengstorff; The Boston Lens Clinical Study som publicerades i International Contact lens Clinic 1985 och Adaption To Paraperm extended wear lenses publicerad i Journal Of The American Optometric Association 1986. Jag var också med i Avancerad tillpassning vid Keratoconus och Transplantat publicerad i Aktuell Optik och Optometri 2000.

Du har ju drivit butiker både inom Synsam och Specsavers. Vad är bra med att tillhöra en kedja?

– Om du ständigt vill bli bättre är stödet från en kedja jätteviktigt, tycker jag. Det är svårt att vara både optiker och klara sig ensam som affärsman med inköp, upphandlingar och marknadsföring. – 1986 fick jag möjlighet att köpa två Synsam butiker i Karlstad och jag valde därför att flytta tillbaka till Värmland. När jag valde Synsam var de mycket starka och framgångsrika under ’80 och’90-talet och de hade inte mycket konkurrens. Sedan fick jag tillfälle att arbeta med Specsavers och jag tyckte att de var duktiga på stordrift och erbjöd kunderna bra kvalitet till lågt pris. När Specsavers startade 2004 fick jag möjlighet att köpa en butik i Karlstad. Jag trodde på Specsavers-konceptet. – I mina butiker fortsatte jag arbeta mycket med speciallinser. Att tillpassa kontaktlinser med piggy-back; en mjuk lins under en formfast var en metod som jag använde. Min fallbeskrivning handlar om en kund med piggy-back-linser. Britt har keratokonus och jag träffade henne 1999. Läs hennes historia på sidan 18.

Vilka kunder fick linskombinationen piggy-back?

– Det var mest kunder med keratokonus som inte klarade av att vänja sig vid en formfast corneal kontaktlins. De som var röda och irriterade i ögonen blev mindre rödögda, den formfasta kontaktlinsen centrerade bättre utanpå den mjuka linsen och synskärpan blev mer stabil. Det var också mindre risk att de tappade de formfasta linserna.

Vad tycker du då kan vara nackdelen med att tillhöra kedjor?

– Du måste följa deras koncept. För min del innebar det

bland annat att Specsavers satsade mindre på kontaktlinser än vad jag var van vid. 2019 sålde jag Specsavers-butiken i Karlstad och arbetar nu som konsult i min gamla butik.

Du har arbetat mycket med multifokala mjuka kontaktlinser också. Har du några tips för att lyckas och få nöjda linsbärare?

– Jag använder alltid autorefraktor direkt efter att jag har satt in en multifokal mjuk provlins. Om autorefraktorn visar för mycket restastigmatism provar jag ett annat linsmärke eller kombinerar en multifokal på det ena ögat och en torisk lins på det andra. – Jag brukar välja ögat med bäst visus som avståndsöga. Det är inte lika viktigt med det dominanta ögat som avståndsöga, tycker jag. Vissa linser ”äter” plusstyrka. Ge mycket plus på avstånd och välj så låg addition som möjligt. För kunder som har stora krav på bra synskärpa kan det vara ett alternativ att vid tex. bilkörning komplettera med glasögon som korrigerar restastigmatismen. Det är en fördel om de multifokala kontaktlinserna finns både som månadslins och endagslins. Många växlar mellan månads- och endagslinser.

Anders Odby har vigt sin optikerkarriär åt att tillpassa kontaktlinser.

Du har arbetat som optiker i 50 år, har du några råd till en ny optiker?

– Jag får positiv energi av kontakten med kunden. Jag tycker fortfarande att det är roligt att arbeta. Det är viktigt att vara öppen och erbjuda kunderna olika lösningar för deras behov av synkorrektion. Vi kan inte välja åt

kunden och vi kan inte gissa vad de skulle vilja ha om de inte talar om det för oss. Du får ut mer av ditt arbete om du har en positiv nyfikenhet. Det gör arbetet mer lustfyllt. – När det gäller kontaktlinser så är enligt min erfarenhet kundens ålder inte alltid avgörande för om de kan bära kontaktlinser. Jag har många 80- till 90-åringar som har kontaktlinser och det fungerar utmärkt. Fråga gärna fler kunder om de vill ha kontaktlinser. – Det är nödvändigt att ha ett samarbete men ögonläkare när du arbetar med special-linser.

I Göteborg hade vi två ögonläkare som kom till oss i butiken och tre andra ögonläkare som vi samarbetade med. I Karlstad arbetade jag mest med ögonläkare Sonia Grönqvist.

Vilka personer i optikvärlden tycker du har varit extra viktiga för dig?

– Min mentor på Contacta Klas Nilsson och Thomas Persson. De delade på chefsrollen på Contacta. Ulf Brunlöf, Ulrik Bengtsson, Siv Eriksson och Sonia Grönqvist.

Vad gör du när du inte arbetar som optiker-konsult?

– Jag gillar att måla i olja och att åka skidor.

Fallbeskrivning Britt 77 år. Haft keratokonus i 55 år.

HÖ: corneal-transplantat 1995. Kort tid därefter får hon ansiktsförlamning på höger sida som ej ger med sig. Hon kan ej blinka och hennes vanliga corneala formfasta kontaktlins fastnar nedtill på ögat. K-värden: 7,0 - 9,96 efter transplantationen. Britt bar formfasta corneala kontaktlinser men 1999 får hon mer besvär med linserna. De blir grumliga och visus försämras. Hennes K-värden är cirka 6,0.

Vi provar piggy-back på HÖ; en mjuk lins med en formfast corneal kontaktlins ovanpå. Den mjuka linsen är en månadslins; Focus 8,6 - 14,0 + 3,75 och den formfasta corneala kontaktlinsen har parametrarna; 7,7 - 9,6 -0,50. Linserna rör sig sämre än de bör på grund av ansiktsförlamningen, men hon har heldags bärtid och bra komfort.

När man tillpassar en formfast lins utanpå en mjuk måste man göra en formfast linsen ca 0,2 flatare. Båda linserna ska röra sig individuellt på ögat vid blinkning. Visus HÖ: 0,8.

Hösten 1995 provar vi en skleral lins på höger öga men hon trivs ej med den. Ögat ser förstorat ut tycker hon. Hon växlar mellan den sklerala linsen och en corneal lins.

Den sklerala linsen fungerar bra vid golfspel och ger bra visus; 0,8.

På vänster öga görs också en corneal transplantation men med dåligt resultat. Vi provar kontaktlinser även på vänster öga men visus blir ínte bra och 1998 slutar hon bära linsen. 1999 görs en Eximerlaser-operation på vänster öga i Linköping. Resultatet blev dåligt varpå man försöker med Lasik.

2007 provar vi ut Rose K2 PG utanpå de mjuka kontaktlinserna HÖ: 7,5 - 1,00 10,4 visus 0,9 VÄ: 7,5 - 4,00 10,4 visus 0,6

2020 har synen ändrat sig lite: RoseK2 PG utanpå de mjuka kontaktlinserna HÖ: 7,5 + 0,75 10,4 visus 0,8 VÄ: 7,6 - 1,00 10,8 visus 0,4 (lite monovision för bättre närseende)

Idag bär Britt piggyback-linser på båda ögonen och det fungerar ganska bra. Hon använder Aosept till både de mjuka och de formfasta corneala eftersom hon har lite allergier.

När började du få besvär med synen?

–1963 utbildade jag mig till karttekniker och glasögon hjälpte inte för att korrigera mitt synfel. Jag fick åka till Göteborg och träffa optiker Klas Nilsson och ögonläkare Sölve Stenström. Då fick jag mina första hårda kontaktlinser. Kontaktlinserna gjorde att jag kunde se igen.

1985 publicerades studien.

Har dina synbesvär påverkat dig mycket på fritiden och i arbetslivet?

– Det har fungerat bra med mina kontaktlinser. Vi har haft eget företag och jag spelar mycket golf (och vinner tävlingar).

Minns du dina operationer?

– Jag har opererats hos professor Fagerholm i Linköping flera gånger. Nu ska jag dit igen i maj för uppföljning. Det har också varit bra att träffa samma optiker under såpass lång tid.

This article is from: