Optik 1 2013

Ett magasin från optikbranschen

Stort UVtema Stefan Löfgren

”Viktigt skydda ögonen i så tidig ålder som möjligt”

Anders Wedin talar för branschen i UV-frågor

Så påverkas våra ögon av UV-strålningen

Ytbehandlingen och linserna som skyddar bäst

NR 1.13

IF 1154

25 YEARS OF GREAT DANISH DESIGN

START

Glöm inte skyddet

O

xveckorna brukar de kallas. De till synes lite längre, lite jobbigare och lite mörkare veckorna efter jul och nyår då det är långt till nästa ledighet. Egentligen är de ju inte längre än vilken annan vecka som helst. För även om tiden är relativ är en vecka ändå en vecka. Tidsrymden är densamma, även om det känns som att den går lite långsammare så här i slutet av januari och början av februari.

Mörkret är dock ett faktum så här års. Solen står lågt på himlen och soltimmarna är begränsade. Men precis som med tiden så är det nog faktiskt så att mörkret upplevs mörkare än vad det egentligen är. Många bär exempelvis inte solglasögon på vintern eftersom ”solstrålarna är så svaga”. Det är just den typen av resonemang som det gäller att bemöta med fakta och kunskap.

Ni som arbetar ute i optikbutikerna har ett ansvar att upplysa era kunder om UV-strålningens negativa inverkan på ögonen. För även om det är färre soltimmar så här års, står solen lågt på himlen. Det gör att UV-strålningen når våra ögon mer direkt (utan att exempelvis ögonbrynen filtrerar). Det är kort sagt mycket viktigt att skydda ögonen, året runt.

I ännu högre grad gäller detta för de som åker skidor under vintern. Snö reflekterar mycket av ljuset och ställer höga krav på den skyddsutrustning som används (solglasögon, vanliga glasögon, kontaktlinser och kepsar). Detsamma gäller sandstränder och vattenytor. Nuförtiden är ju en Thailandsemester lika vanlig som en tur till fjällen så här års.

Detta nummer av Optik handlar om UV. Delar av tidningen kommer också som en bilaga som är tänkt att användas i mötet med era kunder. Ge dem matnyttig information om vikten av att skydda sig. För det mesta känner de till allt om solkrämer och hur viktigt det är att skydda huden, men tyvärr har de inte lika mycket kunskap om ögonen och UV. Detta kan ni ändra på!

I detta nummer av Optik blickar vi också fram emot Optometridagarna samt levererar den sista rapporten från den spännande optikbranschen i Japan. Denna gång med ett unikt besök hos en av landets lyxigaste optikkedjor: Washin Optical.

MATS A L ME GÅ R D redaktör mats@radicalpr.se

ANNONS och DISTRIBUTION

REDAKTION

08-410 114 20 optik@radicalpr.se Mats Almegård, redaktör Micke Jaresand Wilhelm Jaresand Curt Lundberg, AD ANSVARIG UTGIVARE

Fredrik Thunell

optik 1-2013

Bokning och annonsförsäljning: Renée Lindén 08-601 25 20 info@conmedia.se Annonsmaterial: Gunilla Dagerman 08-612 89 60 kansli@optikbranschen.se Prenumerationsärenden Gunilla Dagerman 08-612 89 60 kansli@optikbranschen.se Tryck: Exaktaprinting AB, Malmö 2013

3

4–12

tema: uv-strålning

26 29

en doktor gnuggas

optiklegend hyllas

... och mer ur innehållet:

• Exklusivt i Japan • Statistik visar väderläget • Optometridagarna lockar • Vision for all i Kenya • SOLF-mässan är tillbaka • Branschplock • Solbrillor = rappare • Vetenskap

14 18 20 22 25 28 30 33

4

UV-STRĂ…LNING

Vackert vackert

optik 1-2013

foto curt lundberg

5 Stort UVtema

men farligt farligt Vi vet alla hur skadlig UV-strålningen kan vara för huden, inte minst sedan den stora uppmärksamheten kring hålen i ozonlagret för några år sedan. Därför skyddar vi oss med solkrämer när vi ligger på stranden. Att vi också skyddar våra ögon borde vara en självklarhet.

optik 1-2013

Ögonen skadas av UV-strålningen och till skillnad från huden, där en viss UVstrålning är nyttig, finns det inget nyttigt med att få UV-strålar in i ögonen. Det är bara skadligt. Så se till att använda de skydd som finns: året runt. Även under vintern är det viktigt att skydda sig. ,

6

UV-STRÅLNING Text Mats Almegård | Foto W il helm Jaresand | illustrati o n gunilla elam

Anders Wedin är optikern som brinner för vidareutbildning och fördjupade kunskaper. Sedan en tid tillbaka är han optikbranschens talesperson i UV-frågor.

Viktigt skydda ögonen Sedan 1 mars 2010 är Anders Wedin och hans sambo Kajsa Söderberg ägare till en optikbutik i Hammarby Sjöstad i Stockholm. Drömmen om att starta eget hade funnits länge och efter att de båda mötts under en fördjupande Magisterutbildning i Klinisk Optometri vid Karolinska Institutet gjorde de slag i saken.

Anders hade då under många år arbetat i många olika optikbutiker runt om i Sverige. Nu är han och Kajsa franchisetagare i KlarSynt-kedjan.

– Jag tog min leg optiker-examen 2000 och jobbade sedan som optiker i Hässleholm, Göteborg och Stockholm. När den nya vidareutbildningen lanserades på Karolinska Institutet visste jag att jag ville utbilda mig vidare. Jag är mycket intresserad av att ständigt lära mer om ögat och allt som har med mitt yrke att göra. Med en egen butik visste jag att mitt fokus skulle ligga tydligt och klart mot det kliniska, säger Anders Wedin.

Så är det idag. Butiken som Anders och Kajsa driver har tydlig inriktning mot det kliniska och vetenskapliga delarna av optikeryrket. Det är också därför de har investerat i avancerad utrustning som synfältsmätare, funduskamera, kamera på mikroskop, topograf och tryckmätare. Ofta gör de grundläggande och stora synundersökningar på sina kunder.

Sedan en tid tillbaka är också Anders optikbranschens expert i UV-frågor.

– Jag blev tillfrågad av Optikbranschens vd Fredrik Thunell, och tyckte självklart att det var både smickrande och roligt. Mitt fysikintresse är stort, så jag är mycket motiverad för uppgiften att prata UV. Att vara branschens kontaktperson innebär att det är till Anders Wedin som media och allmänhet kan höra av sig om de har frågor om UV och ögon. Dessutom kommer Anders att hålla ett föredrag vid Optometridagarna, som är Optikerförbundets årliga konferens och vidareutbildningsdagar.

– Mitt föredrag under Optometridagarna kommer att handla om vad UV är; vilka källor som ger upphov till UVstrålning, samt vad som händer i ögat beroende på kontakt med UV-strålning och vad man kan göra för att skydda sig.

Kortfattat kan man säga att jag ska ta ett helhetsgrepp på UV. Förutom solen som är den mest uppenbara källan till UVstrålning, och också den som har kraftigast UV-strålning,

finns det också en viss mängd UV i spotlights och lysrör.

– Huruvida det är skadligt med sådant ljus får jag återkomma till i mitt föredrag på Optometridagarna i februari.

Det är tveksamt. Än så länge har jag inte sett belägg för att det skulle vara så. Men solarier och svetsaggregat, särskilt elsvetsar, är skadliga för ögonen.

Anders berättar att kunderna gärna ställer frågor om UV, men att detta beteende är väldigt säsongsbetonat.

– När det är dags att skaffa solglasögon i april och maj

Anders pratar gärna UV med sina kunder.

, optik 1-2013

Osynlig strålning farlig för ögat Lätt molnighet släpper igenom upp till 90%

7

Vi utsätts för 60% av den dagliga UV-strålningen mellan klockan 10 och 14

Snö reflekterar upp till 80%

Näthinna Hornhinna Lins UVB 280-320 nm Den mest energirika UV-strålningen.

Det mesta fångas dock upp av Ozonlagret.

UVA 320-400 nm Den UV-strålning som i högst omfattning når jorden.

Synligt ljus 400-700 nm Grå starr (katarakt) Förändringar i gula fläcken (makuladegeneration)

Torr sand reflekterar upp till 20%

Havsvågor reflekterar upp till 30%

optik 1-2013

UV-strålning kommer från solen tillsammans med ljus och värme. UV-strålarna är inte synliga för ögat men kan orsaka skador på både hud och ögon. Våglängden på UV-strålning mäts i nanometer, ju kortare våglängd ju farligare strålning.

Med hjälp av särskilda filter som byggs in i glasögonglas och solglasögon kan man skydda ögonen från de farliga strålarna.

8

UV-STRÅLNING Text Mats Almegård | Foto W il helm Jaresand

Anders Wedin delar på Optometridagarna med sig av sina kunskaper om UV-strålningens påverkan på våra ögon.

brukar det vara många som kommer in och frågar om vilka solglasögon som är bäst UV-skydd. Resterande del av året är det ganska lugnt på den fronten. Det är väl om någon kund ska åka på solsemester under vintern.

Borde Sveriges optiker informera om UV resten av året också?

– Ja, jag tycker att man ska informera om UV året runt.

Dessutom är det viktigt att skydda sig mot solljuset på vintern eftersom solen står så lågt. På sommaren när solen står högt skyddar ögonbrynen mycket. Det gör de inte på vintern i samma utsträckning. Det är också viktigt att tänka på reflexer i snön.

Hur många av dina kunder efterfrågar UV-skydd till sina barn?

– Alldeles för få. Det ser man ju också på stan: mamma och pappa har solglasögon, men inte barnen. Då ska man veta att barnens ögon är sämre skyddade eftersom deras lins i ögat är mer genomsläpplig. Därför tränger ljuset längre in. Barnens pupiller är även generellt sett större vilket ökar mängden ljus som kommer in i ögat.

Både barn och vuxna borde därför skydda sig. Och bästa sättet att göra det är att bära solglasögon. Beroende på passform skyddar solglasögon olika mycket.

– Bäst är sportigare glasögon som täcker mer på sidorna och har kupigare form. Då kommer det inte in så mycket UV-strålning uppifrån eller från sidorna.

– Vill man vara riktigt säker ska man kombinera solglasögon och UV-skyddande kontaktlinser. Men vanliga glasögon har också relativt bra UV-skydd.

Hur är det med fotokromatiska glasögon, såna som blir mörka utomhus?

– De har 100 procent UV-skydd. De blir inte lika mörka som solglasögon, men de skyddar mycket bra. Även här med viss brasklapp för att det läcker in ljus från sidorna. Men rakt

”Bäst är sportigare glasögon som täcker mer på sidorna och har kupigare form.” ”Vill man vara riktigt säker ska man kombinera solglasögon och UV-skyddande kontaktlinser.

Men vanliga glasögon har också relativt bra UV-skydd.”

framifrån är det 100 procents skydd. Glasögon av denna typ är ju också pedagogiska eftersom de blir mörka av UV-strålarna.

Hur då pedagogiska menar du?

– De blir ju mörka även en molnig dag, vilket tydligt visar att UV-strålning också förekommer då vi inte utsätts för direkt solljus.

Vad händer i ögat när det utsätts för UV-strålning?

– Om vi börjar längst fram i ögat så kan UV leda till förändringar på slemhinnorna och till ett tillstånd som vi kallar pterygium. Det är en kärlförande vävnad som växer in från kanten på hornhinnan. Det för med sig en rad obehag som sveda och ögontrötthet och om det får fortgå synstörningar.

– Längre bak i ögat kan UV-strålning ge upphov till grå starr i linsen: katarakt. Ytterligare längre bak finns också risk för makuladegeneration. Det som många känner under namnet gula fläcken-sjukan.

Att vi alla är olika skyddade mot solens strålar genom

våra pigment i huden är allmänt känt. Men att vi även har pigment i ögat känner färre till.

– Iris är pigmenterad. Dessutom har vi pigment inne i ögat som täcker insidan så att ljuset inte ska studsa. Så var även äldre tiders kameror med film konstruerade: de var alltid svarta på insidan, för att ljuset inte skulle fladdra runt inne i dem och förstöra exponeringen. Men på ögats slemhinna finns inga pigment. En förändring på slemhinnan får man alltså oavsett pigment. Är UV ett stort problem i samband med ögon?

– Ja, det är det. Katarakt, eller grå starr, drabbar väldigt många. Om vi kan skydda oss mot solen och minska antalet förekomster skulle vi inte enbart bespara patienterna mycket lidande, utan också samhället rent ekonomiskt. Alla operationer kostar mycket pengar.

optik 1-2013

9 Docent Stefan Löfgren disputerade 2001 i ämnet ultraviolett strålning (UVS) och katarakt (grå starr).

Han är fortfarande verksam inom detta forskningsområde.

Forskning fördjupar kunskaperna Stefan Löfgren arbetar som barnögonläkare vid S:t Eriks ögonsjukhus och Karolinska Sjukhuset i Huddinge.

Under sin tid som forskare har han publicerat över 30 forskningsrapporter i internationella tidskrifter, främst inom fältet UV-strålningsskador i ögonen. Bara för några veckor sedan publicerades den senaste studien, som beskriver en skademekanism för UV-strålning i ögonlinsen.

– Jag ägnar mig idag åt cell- och djurexperimentell forskning. Det innebär att jag bland annat bestrålar celler och djurögon med UV-strålning för att se vilka skade- respektive reparationsmekanismer som finns, säger Stefan Löfgren när OPTIK besöker honom på barnögonmottagningen på Karolinska Sjukhuset i Huddinge.

Stefan berättar om potentiellt ögonskyddande antioxidanter. Forskargruppen har visat att till exempel koffein och vitamin E har linsskyddande egenskaper vid UV-exponering.

Så vi ska dricka mer kaffe?

– Kanske det, säger Stefan och skrattar. Det är lite tidigt att säga. Det vi vet är att koffein är en antioxidant och det innebär att den har sina fördelar, precis som vitamin E som också är en antioxidant. Båda dessa skyddar därmed mot oxidationsprocesser. Men för att det ska fungera måste det finnas en bra balans. För mycket av en antioxidant kan leda till andra sjukdomar i kroppen, till exempel tumörer.

Tillsammans med ett forskarlag i Uppsala och ett an-

nat i USA forskar Stefan Löfgren alltså vidare om UV-strålning, även om han idag breddat sin forskning så att den även rymmer andra områden.

Forskas det mycket inom UV och grå starr?

– Nej, linsforskning är inte så populärt nuförtiden. Det beror på att behovet av forskning för grå starr anses vara litet eftersom vi idag har en bra behandlingsmetod. Vid grå starr opererar vi bort linsen i ögat och ersätter den med en plastlins. Det fungerar bra för oss här i västvärlden.

Varför bara här?

– De fattiga länderna har inte råd, vilket blir tydligt när man ser till statistiken: hälften av alla blinda i världen är det på grund av grå starr. De drabbade finns främst i Asien och Afrika, där sjukvården inte har samma ekonomiska möjligheter som i västvärlden. Grå starr är ett globalt problem och jag tycker det är olyckligt att det inte forskas mer kring detta.

UV-strålning och synligt ljus ger upphov till fria radikaler optik 1-2013

som angriper kroppens vävnader i form av de tidigare nämnda oxidationsprocesserna. Hornhinnan fångar upp det mesta av UV-strålningen och linsen tar hand om resten. I alla fall hos hos vuxna. En del av den långvågiga UV-A-strålningen når hos barn även näthinnan.

Stefan Löfgren

,

10

U V - S T R ÅLN I N G Text M ats A lmegård | Foto W il h elm Jaresand

”På huden vill vi ha en liten dos för D-vitaminproduktionen men för ögonen finns ingen känd nytta med UVstrålning. Den skyndar bara på åldrandet. Ju tidigare man börjar med solglasögon desto bättre.”

– UVS-B når inte till näthinnan, utan stoppas i det främre segmentet. Vi betalar dock detta med för tidigt linsåldrande.

UVS-A gör att linsen blir gulare och därmed stoppar mer av solens skadliga blå ljus. Blått ljus och UV-strålning ger upphov till olika sjukdomstillstånd.

– Barns ögonlinser släpper alltså igenom en del skadlig långvågig UV-strålning till näthinnan. Därför är det extra viktigt att skydda barns ögon mot solens strålar.

Men lite UV-strålar vill vi väl ha för att få lite färg?

– På huden vill vi ha en dos för D-vitaminproduktionen men för ögonen finns ingen känd nytta med UV-strålning.

Den skyndar bara på åldrandet. Ju tidigare man börjar med solglasögon desto bättre.

Som förälder är det därför viktigt att se till att barnen får

UV-skydd för både hud och ögon.

– Många föräldrar känner inte till farorna. De flesta vuxna har solglasögon för att det är skönt eller snyggt. Men solglasögon är också ett skydd. Det är alldeles för många familjer som går ute i solen där man ser mamma och pappa med solglasögon men inte barnen.

Det är inte heller bara det direkta solljuset som är skadligt.

På ställen med hög bakgrundsreflektion som vid vatten, på stranden eller i snön är det viktigt med ögonskydd.

– Har barnen solhatt är det bra. Den skyddar hud och ögon från direkt solstrålning. Men tyvärr gör den inget åt reflektionen från omgivningen. På sand kan upp till 25 procent av ljuset komma från reflexer. I snö kan det bli över 90 procent. Därför måste barn också ha solglasögon.

Många känner till att solens skadliga UV-strålning är som

starkast mitt på dagen. Mindre känt är att ögonen faktiskt kan få farliga nivåer av UV-strålning även på för- och eftermiddag när solen står lägre, vilket ger ett mer horisontellt ljus. Då ökar direktstrålningen mot ögonen. Är solglasögon bästa skyddet?

– Ja, solglasögon är bästa skyddet. Men det beror på hur de ser ut. Stora och kupiga är att föredra så att de inte släpper in så mycket ljus från sidorna. Allra bäst är att kombinera solglasögon med solhatt eller keps. De som använder kontaktlinser bör byta till UV-skyddande linser.

Sand, vatten och snö ger mycket reflexer av UVstrålningen. Där är det extra viktigt med skyddet.

Stefan Löfgren uppmanar också att man ska se till att de solglasögon man använder är CE-märkta. CE står för Conformité Européenne och ska garantera att produkten uppfyller krav på säkerhet, hälsa och miljö. En svaghet är att tillverkarna köper CE-märkningsrätten genom att skicka in dokument som styrker att deras produkt följer reglerna.

– Några stickprover förekommer inte, så vitt jag vet.

Men är det inte en tandlös märkning då?

– Det kan man tycka. Men samtidigt är det faktiskt så att de CE-märkta solglasögon som jag mätt upp i mitt labb alla har haft utmärkt UV-skydd. Det gäller både dyrare och billigare solglasögon. Så CE-märkningen är viktig.

Solglasögon klassificeras också i 5 filterkategorier av tillverkarna. Stefan berättar att detta inte har något alls att göra med UV-skyddet.

– Nej, filterindelningen har enbart att göra med hur mycket synligt ljus de släpper igenom, alltså hur mörka de är. Det är vanligt att detta förväxlas med UV-skydd. Men det ska man alltså inte göra. optik 1-2013

11 illustration anna ödlund

Under senare år har det blivit vanligare med kontaktlinser med UV-skydd. Både forskare och leverantörer understryker att det handlar om ett komplement i solen.

UV-skyddande kontaktlinser välkomnas Att kontaktlinser också skyddar mot UV-strålning är

relativt nytt. Under senare år har fler och fler tillverkare börjat erbjuda UV-skydd i kontaktlinserna. Experterna välkomnar detta: – Vi exponeras hela tiden för hög UV-strålning och ju fler sätt vi skyddar oss på, desto bättre. Ett varningens finger måste dock höjas: kontaktlinser skyddar endast hornhinnan och några millimeter utanför den. Det är bra att använda UV-skyddande kontaktlinser, men det räcker inte att bära dessa enbart, säger Anna Lindskoog Pettersson, med dr och ordförande i Sveriges Kontaktlinsförening.

Olika solglasögon ger olika bra skydd. Det beror främst på materialet i glasen. Samma sak gäller för kontaktlinser. Även här finns det produkter som skyddar bättre än andra.

Standarder för hur man mäter upp UV-skydd i kontaktlinser och hur dessa ska klassificeras finns utarbetat. Kontaktlinser som blockerar UV-strålning klassificeras antingen som UV-block ”Klass I” eller ”Klass II” enligt ANSI (American National Standards Institute). Klass 1 ska blockera minst 99 procent av UVB och 90 procent av UVA medan ANSI Klass 2 ska blockera minst 95 procent av UVB och 70 procent av UVA. – Klass 1 erbjuder alltså det högsta skyddet. Det är externa laboratorier som mäter upp vilken klass av UV-skydd kontaktlinsen har. Det får inte tillverkarna själva göra, säger Tony Pansell, docent vid Karolinska Institutet i Stockholm.

Första tillverkaren som bestämde sig för att satsa på UVskydd i kontaktlinser var Johnson & Johnson och de har optik 1-2013

också profilerat sig hårdast mot UV-skyddssegmentet inom kontaktlinser.

– Vi har klassificerat UV-skydd i klass 1 eller 2 i alla våra produkter. Optiker är ju en del av hälso- och sjukvårdsområdet och det är för oss självklart att arbeta för bättre synhälsa i våra produkter, säger Kristina Stenhammar, Professional Affairs Manager Nordic, Johnson & Johnson.

Anna Lindskoog Pettersson

Tony Pansell

Kristina Stenhammar

Kristina menar att det finns en relativt låg medvetenhet hos allmänheten om att UV-strålning påverkar ögat negativt.

I våras gjorde Danska optikerföreningen en undersökning som visar att 45 procent av danskarna inte är medvetna om att ögonen kan ta skada av UV-strålning om de inte skyddas.

– Många vet att UV är skadligt för huden. Enligt den danska studien är det dock väldigt få som använder solglasögon för att skydda ögonen mot UV-strålning. 70 procent av de tillfrågade visste inte att solglasögon skyddar mot UV. Istället angav de anledningar som att de inte vill bli bländade eller att de ville se snygga ut till varför de bär solglasögon. Även Kristina poängterar vikten av att inte enbart ha UVskyddande kontaktlinser.

– Bästa skyddet är solhatt, solglasögon som täcker en stor del av ansiktet och ett par kontaktlinser som skyddar mot UV. Ett plus med UV-skyddande linser är att de skyddar även molniga dagar då upp till 90 procent av strålningen kan tränga genom skyarna. Att använda solglasögon eller solhatt dessa dagar är ju inte lika självklart. Ta hjälp av din optiker är mitt tips!

12

U V - S T R Å LN I N G

SCRATCH-RESIS NEW

Text M ats A lmegård | Foto W il h elm Jaresand

ANTI-REF BROAD

DUST RE

SMUD

Solglasögon och vanliga glasögon ger ett bra skydd mot den skadliga UV-strålningen. I alla fall den som kommer rakt framifrån. Problemet är att mycket strålning FRONT också når ögonen från sidorna. En ny ytbehandling försöker komma tillrätta SMUDGE & WATER RESISTANT LAYER med problemet.

DUST REPELLENT LAYER ANTI-REFLECTIVE LAYERS SCRATCH-RESISTANT LAYERS

BACK

LENS

Ytbehandling skyddar mot UV-reflektioner UV-strålarna kommer från solen. De är inte synliga för

Hugo Schunnesson

ögat, men kan orsaka skador på både hud och ögon. Att skydda sig mot UV-strålarna är en självklarhet idag. I alla fall när det gäller huden. Det är nog inte många som inte smörjer in sin hud med sollotion när det ska solas på stranden.

Med skyddet för ögonen är det lite mindre välbeställt. Många som slarvar inser inte hur skadligt UV-ljuset är för ögonen. Tyvärr är det ännu vanligare att föräldrar slarvar med sina barns ögon. Det är dubbelt olyckligt eftersom linsen i barnens ögon släpper igenom mer ljus och därmed når mer skadligt ljus näthinnan.

I optikbranschen är givetvis medvetenheten om UV-strålarnas skadliga påverkan på ögonen välkänd. Solglasögontillverkare och glasproducenter har länge arbetat på att skapa bättre och bättre skydd mot UV-strålningen.

– Medvetenheten i branschen är stor och jag tycker den har ökat även hos slutkonsumenter, säger Hugo Schunnesson, som är produktchef på Essilor i Sverige.

Ett problem med solglasögon och glasögon är dock att

all strålning som når ögat inte filtreras av glaset. Beroende på hur stora solglasögonen, de fotokromatiska glasögonen

(som har glas som blir mörka när UV-strålarna träffar dem) eller de vanliga glasögonen (som faktiskt också skyddar mot UV-strålning) är, skyddar de olika bra eller dåligt. Det säger sig nästan självt att ett par små runda ”John Lennon-brillor” inte skyddar lika bra som ett par rejält tilltagna och kupigt formade sportglasögon som ligger runt ögat och som också skyddar mot ljus från sidan.

Solen reflekteras olika starkt beroende på omgivning, men reflexer förekommer alltid. I sand, snö och på vatten är det extra mycket ljus och UV-strålning som reflekteras. Dessa UV-strålar träffar alltså inte rakt på. UV-strålar läcker alltid in från sidorna, ovanifrån eller nedifrån på (sol-)glasögonen.

Dessa strålar har studsat mot baksidan av glaset på (sol-) glasögonen och därefter letat sig in i ögat.

Nu har dock glastillverkaren Essilor kommit med en

innovation som gör att dessa UV-reflexer minskar radikalt.

– Vi uppgraderar från 1 januari 2013 alla våra ytbehandlingar med ett skikt på baksidan som eliminerar UV-reflektionen. Alla våra Crizal behandlingar får då tillägget UV. Man brukar räkna med att cirka 40 procent av UV-strålningen kommer bakifrån, eller från sidan. Så att ta bort reflektionerna är viktigt.

– För att göra det enklare för konsumenterna att förstå introducerar vi också E-SPF, som står för ”Eye Sun Protection Factor”. Det är vårt sätt att göra detta enklare, genom att jämföra detta med hudkrämernas skyddsfaktor.

Våra allra bästa vanliga glas har E-SPF 25. Bär man solglasögon som har denna ytbehandling kan man komma upp i E-SPF 50. optik 1-2013

Synens Dagar 2013 – det skadliga UV-ljuset i fokus I början av februari genomförs Synens Dagar – en ny satsning av Optikbranschen.

Temat är ”Den farliga solen”, alltså UV-ljusets skadliga inverkan på ögonen.

Syftet är att informera om denna viktiga fråga, visa att optikeryrket är viktigt i samhället samt driva försäljningen av UV-skydd.

Pressaktiviteter i början av februari består av seminarium för utvald press och riktade utskick av en serie pressreleaser.

Januarinumret av OPTIK har tema UV. De artiklar som är av allmänintresse tas också fram i sär-

tryck. 10 exemplar distribueras kostnadsfritt till butikerna. Materialet är tänkt att användas i mötet med era kunder. Ni som vill ha fler ex av detta särtryck: Meddela Optikbranschen senast 20 december 2012, så skickas det ut.

Målet med Synens Dagar: Stort medialt intresse under första halvan av februari 2013 lagom till sportlov och vårens solglasögonkollektioner.

Ta chansen att synas i samband med detta! Denna informationskampanj kommer förhoppningsvis få stort genomslag! Fundera gärna på hur ni kan hänga på lokalt!

Optikbranschen 08-612 89 60 kansli@optikbranschen.se

14

OPTIK I JAPAN Text oc h foto mats almegård

Washin Optical är med sina 250 butiker en av de stora optikkedjorna i Japan. De har också butiker i Kina och Europa, men konceptet är detsamma: exklusivt och stilrent.

Exklusivt och personligt Keito Negishi, vd och son till grundaren av Washin.

Uppståndelsen i butiken är stor. Det är inte varje dag det kommer en svensk journalist på besök i Washin Opticals flaggskeppsbutik i Tokyo. Hela personalen står uppställd och det bugas och hälsas om och om igen. Visitkorten ska överlämnas med tvåhandsfattning och det gäller att titta på det nyss överlämnade kortet en stund, så att man inte sårar givaren. Efter en hälsningsprocedur som tagit bra mycket längre än vad som skulle vara fallet i vilken svensk optikbutik som helst, sitter jag ned med Washins vd Keito Negishi (som är son till kedjans grundare) och chefsdesignern och produktutvecklaren Noriko Uchiyama.

Washin Opticals flaggskeppsbutik ligger i affärsdistriktet Ginza i centrala Tokyo. Området är lyxigt och känt för sina oerhört exklusiva butiker. Inne i Washin Optical är det också en enkel elegans som råder. Keito Negishi säger dock att detta inte är något unikt för Ginza-butiken.

– Nej, det ser likadant ut överallt där vi har butiker: Japan, Kina och Storbritannien. Enkelheten är viktig för oss, säger Keito Negishi.

Enkelheten och exklusiviteten skulle man vilja tillägga.

Möjligen är det den japanska ödmjukheten som sätter stopp optik 1-2013

15

Brittisk stil och design uppskattas av glasögonköparna i Tokyo.

för ett sånt uttalande. Men elegant är det. Fina glasmontrar och exklusiva träpaneler kantar den eleganta butiken, vars fasad är snyggt målad i lila. Det påminner en del om en juvelbutik eller rentav en bank.

– Sedan jordbävningen och tsunamin 11 mars 2011 sparar vi på el, så den dämpade belysningen beror på det, inte på något annat.

Personalen är uppklädd. Men det är naturligtvis inte synintrycket som är det viktigaste.

– Nej. Viktigast är att det ska vara bekvämt för kunderna.

Det tar cirka en timme för dem att kontrollera synen och välja ut sina bågar. Det ska vara bekvämt och bra för kunderna under den tiden.

Själva synundersökningen sker i små bås som ligger längst ini butiken. Yta är dyrt i en tätbefolkad storstad som Tokyo och undersökningsrummens storlek har minimerats så gott det går. Från stol till syntavla är det endast 120 centimeter, men en ”uppdatering” är på gång så avståndet ska bli kortare än en meter berättar Keito Negishi och säger att han personligen designat utrymmena. Undersökningsrummen , har utrustning från Nidek, men storleken skiljer sig förstås optik 1-2013

Yta är dyrt i tätbefolkade Tokyo. Undersökningsrummen har minimerats så gott det går.

16

OPTIK I JAPAN Text OCH FOTO Mats A lmegård

Noriko Uchiyama designar bågar med egna varumärken för kedjan Washin.

Glasögon har blivit mode även i Japan.

Kunderna köper ofta mer än en båge.

en hel del från vad man är van vid från Sverige. Det är heller inte avskilt på samma sätt, med en dörr som går att stänga.

Livet i Tokyo skiljer sig på många sätt från den vardag vi är vana vid.

Washin-kedjan är 62 år gammal och innehåller idag 72 helägda butiker, 18 franchisebutiker och 160 ”vänbutiker”.

Dessa vänbutikers sortiment måste bestå till minst 50 procent av Washins varumärken. Totalt arbetar mer än 600 personer i det 61 år gamla företaget.

– Vi har en lång historik och mycket erfarenhet och det är viktigt. Inte minst eftersom de senaste femton åren varit så turbulenta.

Precis som i övriga delar av världen har den japanska optikbranschen genomgått ett stålbad sedan lågprisaktörerna etablerat sig och skakat om en traditionell bransch som inte var van vid konkurrens. Washin märker definitivt av det hårdare ekonomiska klimatet.

– Det är tufft för oss nu. Vi är inriktade på premiumsegmentet så de flesta av våra kunder är trogna. Men när lågprisbutikerna dök upp runt 2001 var det många konsumenter som lockades av deras erbjudanden om tre för priset av en och liknande.

Förra året minskade Washin kvantiteten, samtidigt som omsättningen minskade. Alltså har även de tvingats sänka sina priser för att hänga med i konkurrensen. Tidigare sålde Washin glasögon till ett medelpris på 30 000 yen medelpris – nu ligger medelpriset på 20 000 yen, vilket motsvarar en

Exklusivt och personligt, två ledstjärnor för att locka in kunder i butiken.

minskning från 2 300 kronor till 1 560 kronor under de senaste åren.

– Positivt är dock att glasögon blivit en modeaccessoar så varje konsument köper nu fler glasögon. Idag utbildar vi vår personal till fashion advisors och det finns en kamera där kunden kan ta bilder på sig själv i olika glasögonbågar för att jämföra vilka som passar bäst.

Washin har en lång rad internationella varumärken bland glasögonbågarna i butiken. Men många märken är japanska och de har även egna varumärken som designas av Noriko Uchiyama.

– Det är min uppgift att designa bågarna efter koncept och varumärke, så att de passar olika segment och kunder. Vi arbetar med flera olika tillverkare som producerar glasögonen åt oss, säger Noriko Uchiyama.

Fler än 600 personer arbetar i det anrika företaget.

Ett av varumärkena heter Regent Walker och är uppkallat efter Regent District i London. Noriko berättar att hon ofta åker till Storbritannien för att få inspiration.

– Engelsk design är omtyckt här, men även skandinavisk design. Vi har ett tiotal varumärken från Skandinavien, vilket gör oss ledande i Tokyo. Precis som ni i Skandinavien tycker vi mycket om minimalistisk design här i Japan.

Vilka varumärken är de mest omtyckta?

– För 20 år sedan ville de flesta konsumenterna ha Dior.

Det var megastort då. Nu vill konsumenterna ha lite av varje.

Det är mer individuellt. Vi erbjuder därför en blandning av internationella märken och våra egna, säger Keito Negishi. optik 1-2013

17

Ödmjukhet och försiktighet – nycklarna till framgång i Japan Sedan starten för tretton år sedan har EGO Optiska AB framgångsrikt etablerat sig i Japan. Hemligheten har varit rätt medarbetare och en förmåga att anpassa sig till rådande kultur.

För tretton år sedan ställde EGO ut på optikmässan Mido i Milano. Bland de licensvarumärken som företaget arbetade med då fanns det inte helt okända ”James Bond”. Det lockade bland annat en del japanska besökare som var mycket intresserade av det välkända varumärket.

– En av dem arbetar åt oss idag som tolk och affärsrådgivare på plats i Tokyo, säger Ronald Gezang, VD för EGO. Affärsrådgivaren i Tokyo kom att bli en viktig förklaring företagets framgångar i landet i fjärran östern. Ronald Gezang och rådgivaren behöll kontakten, trots att varumärket James Bond försvann ur sortimentet.

–Jag föreslog att vi istället skulle lansera Björn Borg i Japan och på den vägen är det.

Inledningsvis reste Ronald Gezang till Japan varannan månad för att etablera kontakterna. Totalt har det blivit dryga 50 resor.

Tolken och affärsrådgivaren följer Ronald på alla möten.

Han är med när vi träffar representanter från Washin-kedjan i närheten: en kedja som man samarbetat med länge. Men det är inte den enda kedjan där företagets glasögon finns representerade i Japan.

– Vi jobbar med de flesta större kedjor. Ofta gör vi en kollektion per kedja. Många av de varumärken vi tillverkar för den japanska marknaden är unika där.

Att bara ta befintliga kollektioner och skicka över till Japan fungerar inte. Det märkte man redan vid första leveransen.

– Allt på glasögonen skulle ju ändras. Näsa, kurvor på glasen, skalmlängder och kvalitet. Vi fick modifiera hela kollektionen. Än idag designas glasögonen i Sverige och modifieras i Japan. Den japanske distributören har fem designer anställda. De gör de nödvändiga ändringarna, men vill inte ta över designen själva.

– De tycker mycket om svensk och skandinavisk design. optik 1-2013

Tokyo kan vara kontrastrikt. Mitt i folkmyllret kan man hitta helt öde gator med lugn och harmoni.

Så att glasögonen är designade i Sverige ger faktiskt väldigt mycket.

Ronald Gezang

Sedan första storordern har det gått en del år. Den japanska marknaden har förändrats under tiden. Precis som i Sverige har optikbranschen utsatts för hårdare prispress.

Men affärskulturen skiljer sig åt från den skandinaviska marknaden.

– Det gäller att visa att man är ödmjuk, vänlig och redo att göra affärer. Man får jobba hårt för att få förtroende, men när man har fått det är de mycket lojala.

18

BRANSCHNYTT

Säsongsbetonat och väderberoende Svenska folket köper långt ifrån alla sina solglasögon hos optikern. De som handlar hos optiker gör det främst mellan maj och juli månad. Det visar Optikbranschens statistik.

På uppdrag av branschgemensamma organisationen Optikbranschen samlar undersökningsföretaget GfK varje månad in statistik från kedjor, köpgrupper, internethandlare och fristående butiker i optikbranschen. GfK:s trendrapport mäter den faktiska försäljningen från återförsäljare till slutkonsument på panelmarknaden i Sverige. Panelmarknaden för optik motsvarar cirka 900 butiker och täcker de kedjor, grupperingar och kanaler som är av betydelse för optikmarknaden.

Statistikinhämtningen har pågått i cirka tre år. Under denna tid kan man utläsa att solglasögonförsäljningen i landet ligger relativt stabilt med antal sålda par på 335 000 för 2010,

300 000 för 2011 och cirka 305 000 för 2012 (december månads statistik har ännu ej inkommit, varför siffran endast är uppskattad).

– Detta är endast en del av den totala solglasögonmarknaden i landet. Konfektionsbutiker, bensinmackar och butiker i utlandet är inte med i statistiken. Det är ett stort antal solglasögon som även säljs i dessa kanaler, säger Lennart Uhlmann, som är vd för Sveriges Optikleverantörers Förening (SOLF).

Att det är cirka 35 000 färre solglasögon som såldes per år 2011 och 2012 än 2010 förklarar Lennart kort: – Det handlar om vädret. År 2010 var en bra sommar med mycket sol.

2011 var sämre och det ger direkt avtryck i försäljningen.

– Solglasögonförsäljningen i Sverige är ytterst väderberoende. Det ser annorlunda ut i Italien och Spanien och andra länder i södra Europa.

SOLF samarbetar med Optikbranschen, men

samlar också in sin egen statistik där de anslutna företagen rapporterar in hur mycket de levererar till återförsäljare. För 2010 skiljer sig SOLF:s och Optikbranschens siffror rejält.

– Leverantörerna har rapporterat in 545 000 solglasögon det året. Optikbranschen har alltså en siffra på 335 000 samma år. Det innebär att så många som en tredjedel av alla märkessolglasögon säljs av andra än optikerna.

Statistiken visar också att det är under vå-

ren och sommaren som svenskarna köper solglasögon: maj, juni och juli är de månader med mest försäljning. Men det märks lite skillnad så tidigt som i mars och ända fram till augusti.

– De optiker som inte är på hugget med solglasögon i mars är för sent ute och tappar kunder. Det behövs inte mycket vårsol för att försäljningen ska komma igång.

Sonja vill lägga krut på UV-behandlade glas Sonja Bäck är ny trade marketer på Essilor AB i Spånga. OPTIK träffar henne efter tre veckor på nya jobbet.

– Det är mycket att lära och jag har verkligen haft fullt upp, säger Sonja Bäck om de tre första veckorna på nya jobbet.

Efter tio års arbete med marknadsföring i läkemedelsbranschen kände hon att det var dags att byta bransch. När Essilor hörde av sig föll pusselbitarna på plats.

– För mig är det viktigt att arbeta med produkter jag tror på och som gör skillnad för de kunder som köper dem.

Essilors glas är verkligen sådana produkter.

Sonja Bäcks titel är trade marketer och den innebär att hon har ansvar för marknadsföringen.

– Jag är civilekonom i grunden och tycker marknadsföring är superkul. Det känns också skönt att ha Hugo Schunnesson som stöd. Han är den optiska experten. Det behöver inte jag vara,

PÅ NY TJÄNST vilket är skönt. Då kan jag ägna mig åt marknadsplaner och strategier.

Men ändå är det givetvis mycket nytt som ska läras in. Sonja säger dock att branscherna hon varit verksam i påminner mycket om varandra.

– De är strukturmässigt lika. Privata dermatologer eller optiker är kunderna. Jag känner igen sättet att jobba och tycker redan att jag har nytta av att ha jobbat med avancerade produkter även tidigare.

Vad tar du itu med nu?

– Jag vill se över kommunikationen mot konsumenterna: vad säger vi nu, vad ska vi säga? Hur ska vi göra? Det är viktiga frågor. Med min bakgrund inom hud och hudsjukdomar tycker jag UV-frågor är mycket intressanta.

Så den nya UV-behandlingen för våra glas är något jag också vill lägga mycket krut på.

Sonja Bäck

optik 1-2013

Kalendarium 2013 8 februari Workshop, Optometridagarna 2013, Uppsala. www.optikerforbundet.se 9–10 feb Optometridagarna, Uppsala. www.optikerforbundet.se 12–14 feb The Eye Show, London, Storbritannien. www.theeyeshow.com 22 feb Ögontorrhet – evidensbaserad hjälp, Umeå. www.efterutbildning.se 2–4 mars Mido, Milano, Italien. www.mido.it 3 mars UPGRADE: ”Raising the Bar Higher”. Köpenhamn, www.jnjvisioncare.se 15 mars Ögontorrhet – evidensbaserad hjälp, Göteborg. www.efterutbildning.se 17 mars UPGRADE: ”Raising the Bar Higher”. Oslo, www.jnjvisioncare.se 5 april Ögontorrhet – evidensbaserad hjälp, Jönköping. www.efterutbildning.se 12 april Ögontorrhet – evidensbaserad hjälp, Lund. www.efterutbildning.se

14 april UPGRADE: ”Raising the Bar Higher”. Stockholm www.jnjvisioncare.se 19 april Näthinnan – grundkurs, Stockholm. www.efterutbildning.se 3 maj Näthinnan – grundkurs, Malmö. www.efterutbildning.se 17 maj Ögontorrhet – evidensbaserad hjälp, Stockholm. www.efterutbildning.se 6–9 juni BCLA Conference, Manchester, Storbritannien. www.bcla.org.uk 29–31 aug SOLFs Optikmässa, Kistamässan 11–13 okt Kontaktlinskongressen, Göteborg. www.sklf.se Har du ett evenemang på gång?

Eller känner du till någon annan som har det? Tipsa gärna Optik om kommande händelser! optik@radicalpr.se

För SOFEP-kurserna under våren, se Optikerförbundets hemsida: www.optikerforbundet.se

model: 2466 KRISTINA | www.scandinavianeyewear.se | följ Skaga på facebook!

GENUINE

optik 1-2013

SC ANDINAVIAN

EYEWEAR

SINCE

1948

20

B R AN S CH N Y T T te xt mats almegård

Många besökare och ett späckat program. Optometridagarna 2013 ser ut att bli spännande. Föredrag och workshop syftar till att ge kunskaper och färdigheter som är direkt användbara i det kliniska arbetet.

Optometridagar med späckat program Med cirka 600 anmälda besökare och ett fullspäckat program ser det ut som att Optometridagarna 2013 kommer att bli en lika stor succé som tidigare års upplagor. Visserligen var det något fler anmälda besökare förra året, men Optikerförbundets ordförande Paul Folkesson, som är ansvarig för Optometridagarna, är ändå nöjd: – 2012 var ett skakigt år. Hela samhället har drabbats av konjunkturen och mångas privatekonomi har påverkats. Givetvis märker vår bransch av det också. Så med det i färskt minne är det ändå positivt att 600 optiker väljer att investera i sig själv med nya kunskaper, säger Paul.

Programmet är fullmatat. Det kommer garanterat att finnas mycket att lära för de närvarande.

– Definitivt. Det kommer att vara en rejäl kick att lyssna till alla föredrag. Programmet är också anpassat så att det ska vara kunskaper som är direkt användbara i den kliniska verksamheten. Redan veckan efter Optometridagarna kommer de som deltar att ha nytta av sina kunskaper i praktiken.

Optometridagarna smygstartar redan

under fredagen den 8 februari med workshops. Uppdelat på tre grupper om vardera trettio personer kommer nittio deltagare att få veta det mesta om stabillinstillpassning, glaukom och ögonbottenrelaterade frågor samt moderna instrument.

– Det är inte så många svenska optiker som tillpassar stabila linser, men vi tror att många kontaktlinsanvändare med vissa synfel skulle även ha nytta av stabila linser. Roger Andersons föredrag är också mycket hands-on.

Han kommer prata om hur man bäst ska undersöka och bedöma ögonbotten. Det kommer bli mycket praktiskt för deltagarna. Instrumenten presenteras av instrumentleverantörerna

själva. Där finns det goda möjligheter att skruva och känna på instrumenten själv.

Lördagen och söndagen som är de ”riktiga”

Optometridagarna är späckade med intressanta föredrag.

– Roger Anderson fortsätter på temat ”Man vs. Machine” där han pratar om hur vi bör kunna bedöma glaukom utan maskiner. Maskinellt uppmätta värden bör valideras i helheten i bedömning av gjorda fynd.

Judith Morris fortsätter på temat kontaktlinser, men här gäller det inte längre stabillinser, utan linstillpassning på medelålders och äldre kontaktlinsbärare.

– Många vill använda kontaktlinser upp i åldrarna. Men ögonen är inte desamma som när man är 20. Tårvätska och andra parametrar ändras genom livet.

Efter detta pratar Stephan Degle om närastigmatism och det faktum att astigmatismen faktiskt kan vara olika på olika avstånd.

– Det här är ytterligare en sak som optikerna ska känna till. Hur ska man reagera när man får olika astigmatismvärden på olika håll vid undersökningar.

Fredrik Källmark kommer sedan att prata

om torra ögon och utvärdera huruvida tårsubstituten håller måttet. Holländske Pieter Litjens talar därefter om olika undersökningsmetoder. Han jämför olika mätmetoder och möjligheter och ger publiken tänkvärda nyttigheter att ta med hem.

Lördagens föredrag avslutas med James Wolffsohns om vikten av journalföring i kontaktlinshanteringen.

– En särskilt viktig fråga för oss i Sverige då försäljningen av kontaktlinser avreglerats i och med Patientsäkerhetslagen.

Söndagsförmiddagen inleds av Roger Anderson som tar upp de olika fallgropar som finns i undersökningen av synfält. Därefter går större delen av söndagen i UV-strålningens tecken.

– Vi samarbetar kring UV-frågor med Optikbranschens och Synens dagar. Det blir ett intressant block med föredrag i ett viktigt ämne.

James Wolffsohn inleder med att prata om kontaktlinser med UV-skydd. Optikbranschens talesperson i UV-frågor, Anders Wedin, tar sedan vid med ett föredrag där han ställer frågan: hur hanterar vi skadlig UV-strålning?

Slutligen presenterar Patrick Malmberg, Nordic Sales Manager på Maui Jim, de möjligheter som finns för filtrering av synligt ljus.

PROGRAM OCH FÖRELÄSARE lördag 09 februari

08.00–08.50 Registrering 08.50–09.00 Inledning Optometridagarna. Paul Folkesson.

09.00–09.45 Assessment of glaucomatous discs by UK optometrists – anything for the Swedish profession? Roger Andersson.

09.55–10.40 Contact Lens fitting for age 45+ – challenge and opportunity. Judith Morris.

10.40–11.30 Poster– och leverantörsutställning 11.30–12.15 Accommodation and divergent near astigmatism– do they match? Stephan Degle.

13.15–14.15 Årsmöte Optikerförbundet.

14.15–14.45 Vår roll i modern hälsovård – diskussion. Paul Folkesson.

14.45–15.15 Leverantörsutställning.

15.15–16.00 Tårosmolaritet – gör våra tårsubstitut sitt jobb? Fredrik Källmark.

16.10–16.55 Scientific and practical comparison in primary care.

17.05–17.50 Clinical Record keeping in contact lens practice. James Wolffsohn.

18.15–20.30 Mingel med final Optometriqiuz.

söndag 10 februari

09.00–09.45 Perimetry Pearls and Pitfalls – let the good example teach. Roger Andersson.

09.55–10.40 Skadlig UV–strålning – hur hanterar vi det? Anders Wedin.

10.50–11.35 Poster– och leverantörsutställning.

11.35–12.20 Filtrering av synligt ljus – vilka möjligheter finns? Patrick Malmberg.

13.20–14.05 UV blocking contact lenses – ocular sunscreen. James Wolffsohn.

14.15–15.00 Contact lenses for children and teenagers – do’s and don’ts in modern

health care. Judith Morris.

15.00–15.20 Avslutning

Optometridagarna 2013 avslutas sedan med att Judith Morris

tar ett nytt grepp på kontaktlinser.

Denna gång gäller det kontaktlinstillpassning till ungdomar. Ytterligare en fråga som är högaktuell efter det att kontaktlinsförsäljningen avreglerats i Patientsäkerhetslagen.

– Denna fråga är ytterst viktig.

Runt Halloween ser man särskilt hur partybutikerna går ut med annonser för partylinser. Ingen talar om hur viktigt det är att kontrollera att man över huvud taget kan ha linser på ögonen. Det måste vi optiker göra, säger Paul.

optik 1-2013

Instinktivt seende

EN REVOLUTION INOM GLASTEKNOLOGIN Nanoptix™ -teknologin reducerar upp till 90% av gungeffekten*

EN REVOLUTION INOM GLASDESIGN SynchronEyes™ -teknologin ger 50% större synfält* *Jämfört med andra funktionsglas

Varilux S-serien anpassas genom anvancerade digitala 3D mätningar i Visioffice™

EN REVOLUTION INOM INDIVUDUELL ANpASSNING 4D TECHNOLOGY™ tar för första gången hänsyn till det dominanta ögat vid beräkningen. Bäraren upplever en helt ny känsla av ett naturligt - instinktivt seende.

www.variluxsseries.se ESSILOR AB, BOX 8169, 163 08 SPÅNGA, TEL: 08-621 26 00, INFO@ESSILOR.SE

22

V I S I O N FO R A LL Tex t oc h foto: K arin S il fwerb rand o c h Lo uise Sandell

Under resan delades 1 694 glasögon ut och 1 575 synundersökningar gjordes.

Stefan Landberg, Louise Sandell, Göran Almkvist, Karin Silfwerbrand, Anna-Kajsa Schippens, Karin Jansdotter, okänd, Lucy, David.

En resa att alltid minnas

I

mitten av september lämnade vi ett kallt och regnigt Sverige och landade cirka 13 timmar senare i Kenya. Ett helt annat klimat och en ny kultur väntade oss. Vi var fyra optiker och två assistenter från Vision for all och två assistenter från studieförbundet vuxenskolan som skulle arbeta tillsammans under två veckor.

På flygplatsen möttes vi upp av Henry och våra chaufförer från Sportsmen´s safaris. De körde oss till vårt hotell som ligger mitt i Nairobi. Nästa morgon lämnade vi hotellet efter en tidig frukost för att bege oss till vårt första mål, en katolsk kyrka i Ngong strax utanför Nairobi. Här arbetade vi de första två dagarna. Vi började med att ställa i ordning våra ”undersökningsrum”: fyra optiker på rad med syntavlorna upptejpade på väggen framför oss. Vi sorterade även glasögonen så det skulle vara smidigt att hitta rätt styrka. De första undersökningarna gick lite trögt, men efter att man släppt på kvalitetsnormerna flöt det på bra. Människorna var väldigt ivriga och rusade fram när en undersökningsstol blev ledig.

Viljan att få ett par glasögon var stor och

många försökte få oss att tro att de hade dålig syn. Från att läsa 0,1 okorrigerat till att se 1,0 med +1,00D och ännu bättre blev det med ytterligare ett glas, -1,00D! Någon frågade om man kunde se i mörker med glasögon och en annan trodde han skulle kunna läsa med sina läsglasögon fast han inte kunde bokstäverna.

Men vilken känsla det var när man såg deras ansiktsuttryck med glas +2,50D framför läsprovet och fick höra ”God bless you!”.

Dag tre begav vi oss till Pehucci som också ligger utanför Nairobi, det var söndag och betydligt lugnare i trafiken. I Pehucci besökte vi ett barnhem som drivs ideellt av Lucy och David. Detta var en ny plats som VFA tidigare inte har besökt. David visade oss runt och vi fick träffa alla barnen som hade en ledig dag.

De var mycket intresserade av oss och av våra kameror och ville gärna bli fotograferade.

Vi gjorde bland annat en synundersökning på en masaikvinna, tyvärr kunde vi inte hjälpa henne med glasögon då hon hade maturkatarakt och knappt klarade fingerräkning på 30cm. Vi träffade även en 2-årig pojke med helt opak kornea på båda ögonen som vi i alla fall kunde hjälpa med ett par solglasögon.

När det var dags att åka hem samlades alla barnen och sjöng och dansade för oss. Thomas, en av optikerna, blev uppbjuden till en dans, vilket fick barnen att lägga sig på marken av skratt, underbart!

På måndagen hade vi en ledig dag som var fullproppad av utflykter. Vi från VFA följde med gruppen från studieförbundet vuxenskolan som kom ner till Kenya några dagar efter oss. Första besöket var på en konferensanläggning där vi åkte upp 27 våningar med hiss och fick se Nairobi från ovan. Guiden som följde med oss var ivrig att peka ut alla byggnader som vi såg. Om sikten varit bättre så hade vi kunnat se Kilimajaro åt ena håller och Mount Kenya åt det andra hållet.

Vi åkte sedan vidare till ett” elefanthem” där moderlösa elefantungar togs omhand för att först vid 3-års ålder kunna släppas ut på sa-

vannen igen. Elefanter är väldigt sociala vilket innebär att varje elefantunge hade varsin skötare som agerade mamma under deras första levnadsår, de hade till och med en sängplats i elefanternas spilta. Här fick vi se och till och med klappa elefanterna som matades med stora nappflaskor och rastades av sina skötare. Efter elefantuppvisningen besökte vi Kazuri, en smycketillverkning som startats för att ge ensamstående mödrar arbetstillfälle och möjlighet till försörjning. Här tillverkade de smycken i alla former och färger.

Den 18 september var det dags att lämna Nairobi och det bar av till Kitale i västra Kenya, en åtta timmars lång bussresa med två poliskontroller och två punkteringar. På vägen passerade vi ekvatorn och stannade givetvis för fotografering. I Kitale checkade vi in på ett golfhotell, där vi fick sova under myggnät då risken för malariamygg är större i dessa trakter.

Dagen efter var vi laddade för en ny arbetsdag på St. Raphael´s läkardipensär. Det hade blivit en missuppfattning angående vilka dagar vi skulle komma hit. Så denna dag kom endast 63 personer för undersökning och glasögon, men i gengäld hann vi med att sortera alla glasögon.

Andra och tredje dagen på mottagningen fick vi betydligt mer att göra och vi jobbade mestadels alla fyra optiker och kunde därmed i princip hjälpa alla. Dessa två dagar gjorde vi sammanlagt 767 undersökningar. Två av patienterna var barn med albinism vilket gjorde att de hade dålig syn pga. nystagmus och dåligt pigmenterad iris. De fick solglasögon för sin optik 1-2013

25 YEARS OF GREAT DANISH DESIGN

Karin Jansdotter och Karin Silfwerbrand samtalar med patienter.

ljuskänslighet och den äldre flickan fick glasögon med styrkan -8,00D och kunde med dessa i alla fall nå visus 0,1.

Att få sin syn undersökt av oss kostade normalt 100 kenyanska shilling (7-8 sek) men även de som inte kunde betala fick hjälp. Visade synkontrollen att det fanns behov av glasögon så tilldelades den undersökta ett eller två par. 100 kenyanska shilling kan tyckas vara en liten summa men är en vanlig dagslön för många kenyaner.

Dag fyra i Kitale åkte vi till byn Bungoma. Vägarna dit var av varierat skick och på ett ställe var det översvämning. Men vi gjorde ändå ett försök att ta oss över, vilket slutade med att bussen körde fast i den röda afrikanska leran. Vi kunde ta oss upp med hjälp av en bogserlina och ett gäng frivilliga bybor, och kunde skumpa vidare till Martins bibliotek i Bungoma.

Vi gjorde 163 synundersökningar i stekhet sol med syn-

Resan avslutades med några dagar i Nationalparken Maa-

sai Mara där vi åkte på safari och besökte en masaiby. En underbar och oförglömlig resa! optik 1-2013

IF 1163

tavlorna tejpade på bussen. Många av våra patienter under resan kunde engelska. Vid undersökning av de som enbart pratade swahili fick vi oftast tolkhjälp av någon anhörig.

Denna arbetsdag fick ett abrupt slut då moln snabbt drog in på den tidigare så klarblåa himlen. De ofta leriga vägarna blir sliriga vid regn och därför blev vi tvungna att hinna tillbaka till asfalterad väg innan regnet kom.

Nästa dag lämnade vi Kitale och begav oss söderut mot Kisumu. På vägen dit i Webuye stannade vi för vår sista arbetsdag. Totalt under resan gjorde vi 1575 synundersökningar och delade ut 1694 par glasögon. Av patienterna var 61 procent kvinnor och de flesta glasögonen vi lämnade ut var i styrkorna +1,00D till +2,25D. Glasögonen i dessa styrkor samt solglasögon blev en bristvara i slutet av resan. 23 procent av de utdelade glasögonen var minusglas, vilket var en klar ökning jämfört med tidigare resor.

24

B R AN S CH N Y T T TEXT MATS A L ME GÅ R D

KONTRAPUNKT Under rubriken Kontrapunkt möter OPTIK-läsarna två optiker som säger vad de tycker i en aktuell fråga. Kom gärna med förslag på frågor till optik@radicalpr.se Gustav Levin, Levins optik, Västerås Hur arbetar ni med UV-frågor i butiken?

– Vi diskuterar kontinuerligt aktuella ämnen och byter erfarenheter med varandra, leverantörer och läkarvetenskapen. UV-frågor är komplicerade och åsikterna om hur viktigt UV-skydd är går isär. Man kan konstatera att det aldrig är fel att ha bra UV-skydd för sina ögon, gärna upp till 400 nm. Gärna bågar som sluter tätt och samtidigt skyddar den känsliga huden runt ögonen. En vik-

mod. Disco est. 1988 made in Japan

En klassiker, lika aktuell nu som då.

Storlekar 41, 43, 45, 47, 49 med hak- eller ridskalm.

tig aspekt gällande ljus är bländningsproblematik. Behagliga glas som minskar bländning kan vara en av de största vinsterna med solglasögon vilket ökar säkerheten i trafik och många arbetssituationer.

Är det många kunder som efterfrågar UV-skydd?

– Inte i relation till de som vill ha ett par snygga sköna solglasögon.

Hur ser medvetenheten om UV-relaterade ögonproblem ut?

– Låg hos oss alla tror jag.

Åsa Jarnesten, Hultins Optik, Stockholm Hur arbetar ni med UV-frågor i butiken?

– Vi har senaste året börjat jobba mer aktivt med UV-skydd i både linser och glasögon men kan bli ännu bättre på det. Eftersom solen står så lågt i Norden så utsätts vi ju för mer UV-strålning än vi tror. Nu finns det dessutom fler produkter på marknaden som erbjuder skydd.

Är det många kunder som efterfrågar UVskydd?

– Jag tror de flesta förknippar UV-skydd med solglasögon och många blir förvånade när de får information om detta i samband med glasögon/ linstillpassning. Vi har nog varit väldigt dåliga på att marknadsföra UVskydd och många förstår inte skillnaden på olika grader av UV-skydd.

Det vore enklare om det fanns ett system som påminde om solkrämernas faktorer.

Hur ser medvetenheten om UV-relaterade ögonproblem ut?

– Många vet att det är bra att skydda ögonen, men vet nog inte varför. Återigen vore det mer lättförståeligt om man kunde relatera till andra solskydd såsom solkräm. Då skulle nog folk förstå att de inte bara ska smörja in huden i ansiktet utan även skydda ögonen i samma utsträckning.

www.nordlys.se vx. 08-545 622 40 optik 1-2013

25 Glädjande besked från SOLF: Optikmässa!

Efter några års frånvaro återvänder SOLF:s Optikmässa i år. Saknaden i branschen har varit stor och arrangörerna hoppas på stor uppslutning.

– Det här känns väldigt kul. Jag har fått många frågor om när mässan kommer tillbaka och det känns skönt att kunna meddela att det blir en mässa i år, säger Eva Seifter, ansvarig för SOLF:s optikmässa.

Optikmässan 2013 äger rum på Kistamässan den 29 till 31 augusti. Under de tre dagarna bjuds det också in till workshops bland annat med Moderådet som deltar med en trendspaning signerad Lotta Ahlvar.

– Och det blir givetvis en mingelfest, säger Eva. Det blir ett utmärkt tillfälle att återknyta kontakter med kollegor i branschen.

Kistamässan ligger i norra Stockholm.

Det tar cirka 15 minuter med pendeltåg från Stockholms central och det går även att åka tunnelbana. Dessutom stannar flygbussarna från både Bromma och Arlanda vid mässan.

– Kommunikationerna är utmärkta och minst lika bra som kommunikationerna till Älvsjömässan i södra Stockholm.

Den relativt nybyggda Kistamässan har tillgång till många konferensrum där utställare kan hyra in sig för workshops. En stor

fördel med årets mässa är också att hela Kistamässan består av Optikmässan under de dagar den äger rum.

– Att vi äger hela mässområdet gör att mässan blir intimare. På Älvsjö har vi alltid delat utställningslokaler med någon annan mässa och det blir lite splittrat. Denna gång är det vi och det är bra.

På 2 500 kvadratmeter kommer nu SOLF-medlemmar och övriga intresserade optikleverantörer att ställa ut sina produkter.

– De utställare som är intresserade ska få plats. Ytan är mindre än tidigare år, men vi tänker oss att det blir mindre montrar och något mer avskalat. Det viktigaste är att leverantörerna får träffa sina kunder.

KlarSynt kör kickoff på SOLF-mässan, vilket innebär att KlarSynts avtalsleverantörer också ställer ut.

– Så är det. Men det är fritt fram för andra kedjor och fristående optiker att besöka mässan såklart. Vi välkomnar så många från branschen som möjligt och hoppas att mässan åter ska bli ett tungt branschevenemang.

I april kommer en mer formell kundinbjudan. I den ingår information om hotellavtal och annan praktisk information.

Dessutom uppmanar Eva att intresserade utställare och besökare ska hålla uppsikt på SOLF:s hemsida för uppdatering: www. solf.nu

Kistamässan i Stockholm med en av Sveriges mest uppmärksammade byggnader.

Till medlemmar i Svensk Förening för Företagsoptiker

Kallelse till årsmöte för Svensk Förening för Företagsoptiker Tid: Lördagen den 9/2 2012, kl. 12.15 (Direkt efter avslutad föreläsning på Optometridagarna) Plats: Lokal:

Uppsala Konsert & Kongress, Vaksala Torg 1, Uppsala Samma som Optometridagen

Förslag till dagordning:

1. Godkännande av röstlängd 2. Val av mötesordförande 3. Val av mötessekreterare 4. Val av två justeringsmän tillika rösträknare 5. Fråga om årsmötet utlysts stadgeenligt 6. Godkännande av styrelsens årsberättelse, samt fastställande av resultat- och balansräkning

optik 1-2013

7. Revisorernas berättelse 8. Fråga om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen 9. Behandling av övriga förslag från styrelsen 10. Behandling av inkomna motioner 11. Beslut om förändring och beslut om upplösning av SFF Välkomna!

Styrelsen Önskemål: Maila din motion och mailadress till kansli@optikbranschen.se.

Därmed kan vi lättare nå Dig för snabbare information.

26

UTBILDNING te xt oc h foto mats almegård

Det perifera stod i centrum Torsdagen den 20 december försvarade Karthikeyan Baskaran sin avhandling ”Optimal Use of Peripheral Vision” vid Linnéuniversitetet i Kalmar med stor framgång. Nu blickar denne nybakade filosofie doktor framåt.

Karthikeyan Baskaran kan pusta ut efter fyra års arbete med sin avhandling.

Stämningen var (som sig bör) lika delar förväntansfull, spänd och upprymd. Den dag som Karthikeyan Baskaran har sett fram emot med blandade känslor hade äntligen kommit. Dags att försvara avhandlingen i en disputation.

– Jag har jobbat med avhandlingen i fyra år.

Skönt vara klar, säger Karthikeyan Baskaran.

I detta forskningsprojekt har Optiker/Docent Jörgen Gustafsson (LNU) varit huvudhandledare och Docent Peter Unsbo (KTH) biträdande handledare. Som betygsnämnd vid disputationen fungerade Professor Rigmor Barås, Docent Tony Pansell och Dr Sverker Norrby.

Prick klockan 10 hälsade Peter Gierow välkommen i Hörsal N2007. Något skämtsamt tillade han att hans enda uppgift var att se till att opponent och respondent inte får bli för uppslukade av ämnet och fortsätta prata i evigheter.

– Om det behövs bryter jag och säger att vi får återkomma och fortsätta imorgon, sa Peter Gierow med ett leende.

Men det var aldrig nödvändigt. Både Opponenten fil dr Michael Crossland och respondenten Karthikeyan Baskaran var effektiva. Michael Crossland från Institute of Ophthalmology vid University College London inledde med att kartlägga problem- och i viss mån forskningsområdet. Med hjälp av filmer och mycket bilder gjorde han forskningsområdet tydligt och han lade till att det enda han tidigare visste om Sverige var hämtat från Mankells böcker om Wallander – men att han nu läst något helt annat. Därefter berömde han Karthikeyan Baskarans avhandling för dess tydliga, logiska uppbyggnad och det intressanta innehållet.

Efter en halvtimme är det sedan dags för Karthikeyan Baskaran att själv under 30 minuter presentera sin avhandling, som är uppbyggd kring fem artiklar. Han börjar med att gå igenom området low vision och vad som orsakar det. Karthikeyan redogör för hur personer med sjukdomar i ögats gula fläck, makula, löper risk att förlora all syn i det centrala seendet. För de som gör det

Save the Date

Optikmässa

29-31 augusti 2013 på Kistamässan Inbjudan skickas ut under april månad!

www.solf.nu optik 1-2013

blir det kvarvarande perifera seendet oerhört viktigt eftersom det är detta seende som dessa personer är hänvisade till. Det perifera seendet har lägre upplösningsförmåga i näthinnan och optiska fel som uppstår i ögat vid excentrisk fixation (när man måste använda seendet utanför makula).

Sedan går Karthikeyan igenom målen med avhandlingen. Han berättar att syftet varit att försöka förbättra avbildningen i det perifera seendet med hjälp av optiska korrektioner.

– Det är också ett budskap jag vill ge alla optiker runt om i landet, säger Karthikeyan. Om de möter patienter med absolut centralt bortfall i synfältet och en invand bästa näthinneplats utanför makula är det viktigt att inte bara göra en autorefraktion i centrum, utan också att göra refraktion på den invanda näthinneplatsen och basera korrektionen på denna.

Men för att kunna förstå de optiska felens inverkan på det perifera seendet, har Karthikeyan i sin forskning också utfört mätningar av dessa optiska felteckningar på normalseende ögon. Till sin hjälp har han haft en avancerad aberrometer som bygger på vågfrontsteknik. Denna aberrometer har ett öppet synfält, vilket gör det möjligt att mäta i stora delar av synfältet.

Karthikeyan hoppas se denna typ av aberrometer ute på syncentraler och kliniker i en nära framtid.

Efter Karthikeyans framställning var det dags för själva ”grillningen”. Men Michael Crossland var en relativt snäll opponent som inte ställde alltför besvärliga frågor och efter dryga tjugo minuter var hans frågestund redan slut.

Då var det dags för betygsnämnden att ställa frågor – och de var betydligt knivigare än opponentens. Karthikeyan fick det stundtals riktigt hett om öronen.

– Det är svårt att förutsäga vilka frågor man ska få och en del var rätt svåra. Men jag tycker nog jag klarade det ganska bra, säger Karthikeyan efter disputationen.

Efter en halvtimmes frågor från betygsnämnd och publik drog sig betygsnämnden tillbaka för överläggningar. Medan besökarna minglade med ett glas cider och lite snacks berättade Karthikeyan att han nu kommer att stanna i Kalmar till juni och arbeta som lärare på Linnéuniversitetet.

Några skälvande minutrar senare återvände betygsnämnden med professor Rigmor C Barås från Høgskolen i Buskerud i spetsen.

Hon tillkännagav glatt att Karthikeyan Baskarans avhandling och hans försvar av denna har befunnits godkänt av betygsnämnden och att han nu är doktor i optometri.

Lättnaden var stor och sedan började tack- och hyllningstalen som sedan pågick hela kvällen under den fest som tillägnades den nybakade doktorn. OPTIK säger Grattis Karthikeyan Baskaran! optik 1-2013

K använ an d konta as med ktlins er och m akeup

Ett nytt och enkelt sätt att behandla torra ögon tearsagain ögonspray lindrar torra ögon som kan orsakas av kontaktlinser, luftkonditionering, sjukdom eller arbete framför dataskärmen. tearsagain innehåller liposomer, små fettpartiklar, som finns naturligt i tårfilmen. Spraya på stängt öga, öppna ögat och tårfilmen är stabiliserad. boka information på pharma@abigo.se beställ tearsagain på order@abigo.se

blunda och spraya Abigo Medical Ab Askim

•

031-748 49 50

•

www.abigo.se

28

BRANSCHPLOCK R E DAK TÖR MATS A L ME GÅ R D, op ti k @ ra d i ca l p r.s e • I LLUST RAT I O N E R A N N A Ö D LUN D

66 – något att fira I år firar Optische Werke Passau, OWP, 66 år. Sedan

starten den 13 januari 1947 har företaget växt och blivit en stor glasögontillverkare. Framgångsreceptet har varit tekniska innovationer och hög kvalitet.

– Vi behöver modernitet likväl som tradition. Och vi behöver utveckling, men också att ibland stanna upp och blicka bakåt, säger Werner Paletschek, vd på OWP i ett pressmeddelande.

Trogna kunder kommer få en jubileumsgåva i form av ett par exklusiva ”Model 1947”-glasögon. Det är originalmodellen gjord en gång till fast med nya material.

– OWP skulle inte kunnat existera de senaste 66 åren utan bra kunder, och kommer heller inte kunna fortsätta utan dem i framtiden, säger Werner Paletschek.

Fortfarande till salu Synsams ägare, riskkapitalbolaget Alipes som kontrolleras av Ingvar Kamprad, har försökt sälja Synsam under hösten 2012. Från början var intresset stort, men spekulanterna har hoppat av en efter en, rapporterade Dagens Industri i december. De svenska spekulanterna lämnade tidigt. Nu verkar även de två sista, amerikanska Bain Capital och franska PAI, tappat intresset.

Priset sattes till 4 miljarder kronor av Alipes. Ett högt pris, som verkar vara anledningen till spekulanternas avstannade intresse. ”Affären kan fortfarande bli av, men då måste Alipes komma ned i pris”, säger en källa i Dagens Industris artikel. DI menar även att tänkbara köpare tvivlar på Synsams förmåga att hålla uppe vinstmarginalen.

LensOn blir brittiskt

Brittiska Prescription Eyewear Ltd har köpt svenska LensOn AB. De går därmed från att vara Nordens största nischade nätbutik för kontaktlinser till att ingå i Europas ledande e-handelskoncern för optikprodukter. Efter köpet kommer grundarna Kim Persson och Johan Bergenheim, utöver att fortsätta som ledare för LensOn, ansvara för hela koncernens tillväxt i Norden.

– Jag kan inte tänka mig en bättre partner än Prescription Eyewear. Deras expertis och ledande position inom glasögon och solglasögon på nätet gör att vi kan ta tillvara på möjligheten vi ser. Vi kommer också kunna utöka vår verksamhet i Storbritannien och på den europeiska marknaden där potentialen är betydande, säger Kim Persson i ett pressmeddelande.

Radikalt i brillform Glasögonkollektionen De Stijl

hämtar namn och inspiration från en radikal konströrelse som växte fram i Holland efter första världskriget.

Grundarna Piet Mondrian, Theo van Doesburg och Gerrit Rietveld inspirerades av Schoenmaekers bok ”Den nya världsbilden”, och ville skapa den nya tidens ideal med modernitet, antiindividualism och objektiv stil som ledord.

Estetiskt går De Stijls formspråk ut på enkelhet. Endast grundfärgerna rött, gult och blått fick användas i kombination med svart, grått och vitt. Designen skulle vara så enkel som möjligt baserad på det raka strecket, fyrkanten och rektangeln.

Samma enkla elegans gäller för glasögonkollektionen som endast riktar sig till män. I Sverige är det C-Design som distribuerar.

Byggstenar i plast Nu lanserar Specsavers en ny kollektion med bågar tillver-

kade speciellt för barn. Lego barnglasögon hämtar inspiration från de klassiska byggklossarna, och några av modellerna har till och med ”legomönstrade” skalmar. Bågarna kommer i åtta olika modeller i två olika färger.

– Lego är ett av världens starkaste varumärken och betyder mycket för många barn. Därför tror vi att fler barn kommer kunna bära sina bågar med stolthet, säger Ulrik Bengtsson, Head of Product på Specsavers i ett pressmeddelande. optik 1-2013

29 Med tåg mot Mido

First there was

Hydrogel Then there was

Förra året chartrade Mido bussar för besökarnas resor. Nu har de tagit det ett steg längre. Ett chartrat tåg kommer gå från Roma-Termini till mässområdet Rho-Fiera i Milano, med stopp i Florens och Bologna. Smidigt, praktiskt och helt gratis för Mido-deltagare.

– Mido är den första italienska utställningen som erbjuder helt gratis tågservice, ett bevis på den stora vikt vi lägger vid våra besökare. Det är ett intelligent sätt att uppmuntra folk att besöka mässan, säger Mi-

Silicone Hydrogel chele Perini, Fiera Milanos vd i ett pressmeddelande.

Dessutom är det ju bra för miljön att åka kommunalt. Synd bara att det inte går något tåg från Sverige!

Now there’s Biotrue™

Allvar Gullstrand hyllas Allvar Gullstrand tilldelades år 1911 Nobelpriset för sina studier om ögats dioptrier, antagligen det mest prestigefyllda pris en vetenskapsman inom optometri någonsin fått. Gullstrand föddes i Landskrona, en stad som i år firar sitt 600-årsjubileum. En annan, mer nutida Landskrona-son, Dr Claes Feinbaum, har fått det hedervärda uppdraget att anordna ett kombinerat firande och konferens till Allvar Gullstrands ära.

Till konferensen väntas framstående talare och optometripionjärer. Den hålls mellan 31 maj och 2 juni på Hotel Öresund i Landskrona. Endast 250 personer kan delta i det exklusiva mötet, så anmäl er så snart som möjligt på: www.feinpat.hemsida24.se

MoMA och solbrillorna Den 11 januari firade Polaroid Eyewear sin

75-årsdag på The Museum of Modern Art (MoMA) i New York. Ett tusental personer från USA, Sydamerika och Europa samlades för att upptäcka, utforska och interagera med märkets tekonologi och historik. Samtidigt diskuterades det om hur Polaroid Eyewear ska fortsätta växa in i framtiden.

Förutom mingel och föreläsningar avtäcktes även den nya Polaroid Plus-kollektionen som når butikerna under våren 2013. Gästerna fick även uppleva polarisationstekniken genom en bländningssimulerare. En galen kväll på muséet helt enkelt. optik 1-2013

Introducing Biotrue™ ONEday lenses The first daily disposable to feature HyperGel™ material for comfortable vision throughout the day.

För att se filmen - ladda ner QR-scanner på App Store eller Android Market Order online: www.bauschonline.se Customer service Sweden: 08-616 95 70

30

KRÖNIKA TEXT jasmin yaya

Rappare = Solglasögon

A

Jasmin Yaya är legitimerad optiker, läser Digital Data Strategist på Hyper Island i Stockholm och driver glas-ögonbloggen Bonocle.com

merikanska rappare influerar inte bara musiken här i Sverige. Stora musikers livsstil är ju i största allmänhet känd för att vara ganska osund. Men vi har också tagit efter en viktig sak som faktiskt är direkt hälsosam eftersom den hjälper till att skydda oss.

Det är såklart rapparnas älskade solglasögon jag syftar på. Jag vill hävda att det är på grund av rapparna som det på 90-talet blev så coolt att skydda sina ögon mot UV-strålning med solglasögon i olika storlekar och färger – och helst av något dyrt märke.

Notorious B.I.G., även kallad ”Biggie”, har ända sedan 90-talet influerat det popkulturen burit på näsan med sin ”larger than life”-attityd och storlek.

Versacebågen som Biggie bar kännetecknas av lyxiga och stora gulddetaljer i kombination med

 





  

                          

  

 

Shutter Shades – Miklis båge som gjordes känd av rapparen Kanye West.

kraftig acetat. På grund av Biggie kom Versace att bli ett eftertraktat märke i förortens popkultur.

En annan rappare som älskar sina solglasögon är Rick Ross. Han hade ett riktigt solglasögonår 2009 som började med att han i ett pressmeddelande blev anklagad av Louis Vuitton för att ha burit ett par falska solglasögon med just deras logga på omslaget av XXL, en amerikansk hiphoptidning. Bågarna visade sig senare vara äkta men smyckade av Jacob ”The Sunglasses Pimp” Bernstein. Han sysslar enbart med att omvandla fina glasögonbågar med hjälp av ädelstenar och mera bling och säljer dem sedan för upp till 800 gånger marknadsvärdet. Ni vet, lite som MTV-programmet Pimp My Ride.

Efter anklagandet har Rick Ross varit ganska kräsen och 80-talsmärket Cazal är det som gäller för honom numera. Han har synts i många olika Cazal-modeller i alla möjliga olika färger och specialglas.

Han älskar märket så mycket att han i juni 2009 tatuerade in Cazal-loggan på sin vänstra kind. Det är väldigt märkligt tycker jag eftersom han under sin Stockholmsvistelse, bara en vecka innan tatueringen gjordes, var inne i butiken jag jobbade i och provade de handgjorda, numrerade Cazalbågarna som gjorts i ett speciellt samarbete med Dita Eyewear.

Han frågade vad de kostade och när han fick svaret 5500 kr var han helt chockad och tyckte att de var alldeles för dyra. Hur börjar man ens diskutera pris med en man vars smeknamn är “The Boss” och vars debutlåt som heter “Hustlin’” har sålt platina 5 gånger om?

2007 gav Alain Mikli ut sin version på 80-talets ”Venetian Blinders”.

Bågarna hade fått sitt smeknamn efter deras persiennliknande utseende. Miklis båge bars främst av Kanye West och fick senare det nya namnet ”Shutter Shades”. Numera har väl nästan alla någon femtiokronorskopia i utklädningslådan. Tyvärr skyddar inte just den här bågen mot UV-ljus, men kan däremot användas på klubben utan större problem.

Listan kan göras lång på artister som alltid syns med solglasögon och som till och med använder dem som sin främsta accessoar. Jag tänker på Lady Gaga, Jay-Z, Rihanna, Gwen Stefani och Will.i.am. Visst är det skönt att det för en gångs skull är så enkelt och coolt att ta hand om sin hälsa som att bara ta på ett par solglasögon?

optik 1-2013

ALLTID SKYDDAD MOT SOLENS UV-STRÅLAR

**

CRIZAL MED UV ÄR EN UNIK YTBEHANDLING FÖR KLARA GLAS, SOM SKYDDAR MOT SKADLIGA UV-REFLEXER FRÅN GLASETS BAKSIDA*.

FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2013 UPPGRADERAS ALLA CRIZALBEHANDLINGAR MED ETT UV-TILLÄGG

Essilor har utvecklat Eye-Sun Protection Factor “E-SPF”, ett nytt index som på ett enkelt sätt visar glasets UVskydd mot både UV-ljus framifrån och reflekterande ljus från glasets baksida.

2728C

C 96 M 69 J 0 N 0

* Best UV protection measured with E-SPF for Crizal Forte UV, compared to anti-reflective clear and photochromic lenses with equivalent material. Lenses performance only: E-SPF excludes direct eye exposure that depends on external factors (wearer’s morphology, frame shape, position of wear…). ** 25 for all Crizal Forte UV clear lenses, except with Essilor Orma ® E-SPF=10. 50+ for all sun lenses with Crizal Sun UV. January 2013 – Essilor ®, Crizal Forte ® UV, Crizal Sun® UV, Orma® and E-SPF™ are trademarks of Essilor International SA. ESSILOR AB, BOX 8169, 163 08 SPÅNGA, TEL. 08-621 26 00, INFO@ESSILOR.SE

.

CV/GE/FOTO/AIRT/PA/121119/SE

vad?

DINA ASTIGMATISKA KUNDER KANSKE INTE VET VAD ASTIGMATISM ÄR. Men de skulle definitivt ha nytta av mjuka toriska kontaktlinser.

För att du bättre ska kunna tillgodose deras behov erbjuder Alcon® dig nu de allra senaste mjuka kontaktlinserna för astigmatism: AIR OPTIX® for ASTIGMATISM och Focus® DAILIES® Toric. De är utformade för att ge förutsägbar passform1 och utmärkt syn1, för hög kundnöjdhet1 och korta tillpassningsbesök.

Kontakta din Alcon-representant för provlinser.

* AIR OPTIX® FOR ASTIGMATISM kontaktlinser: Dk/t = 108 @ -3,00 D, -1,25 D x 180. Andra faktorer kan påverka ögonhälsan. Referens: 1 - CIBA VISION data on file, 2009. I en klinisk studie av 771 optiker.

AIR OPTIX®, AIR OPTIX® for ASTIGMATISM, DAILIES®, Focus® DAILIES® Toric, AOSEPT® PLUS, OPTI-FREE® PureMoist®, CIBA VISION®, AIR OPTIX®-logotypen, DAILIES®-logotypen, CIBA VISION®- och ALCON®-logotyperna är varumärken som tillhör företaget Novartis AB.

CIBA VISION® är nu en del av Alcon, en division inom Novartis. ©2012 Novartis 2012-250-31042.

VETENSKAP

33

Är 100 % absorbtion av UV-ljus lika med att skydda ögat till 100 %?

V

Catarina Ericson är OPTIK:s vetenskapsredaktör. Hon är MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. Catarina driver egen synklinik, sitter i Optikerförbundets styrelse och har hand om SOFEP-utbildningarna som förbundet erbjuder.

älkomna till 2013, ett nytt spännande optometriår fyllt med nya möjligheter och utmaningar. Temat i denna tidning är UVstrålning och det är ett högaktuellt ämne nu på vintern med skidresor, snö och när solen står lågt. I vetenskapsdelen presenteras artikeln ”Behovet av okulärt skydd mot UV-strålning” där även frågor som ger CET-poäng finns. Dessutom ett något förkortat examensarbete från LNU om ”Olika sol-och filterglasögons påverkan på färgsinnet och kontrastseendet med och utan bländning”. Inom området ljus och strålning har optikerna och deras personal mycket information att ge sina patienter och kunder, som exempelvis vilka strålar skadar vad i ögat, men även hur ett glas som absorberar 100 procent av UV-ljuset skyddar ögat. Det tar förvisso bort ljuset som går igenom glaset medan strålarna som går utanför bågen och når ögat kan orsaka skador. Alltså ger glaset inte ett hundraprocentigt skydd.

UV-ljus är skadligt och om fel funktion utlovas på produkter kan det resultera i skador på patienten som hade kunnat undvikas. Att solglasögon idag är en modeaccessoar fråntar inte optikerna ansvaret

att ha kunskap om produkterna och dess skydd. Mer om UV-strålning och möjligheter till skydd kommer också att ges under Optometridagarna i februari. Att ge patienterna och kunderna rätt information och råd är ett måste för optikerna och deras personal. Det ingår i legitimationen och för hälso- och sjukvårdspersonal. Därför ska det vara tryggare att köpa sitt solskydd för ögonen och den känsliga huden runt omkring, hos en optiker än på till exempel ett varuhus. Det innebär att vi alltid måste ha kunskap om ny forskning och vetenskap. Att förmedla sådan kunskap och att ge rätt information gäller allt, inte bara UV-ljuset. Ett sätt att hålla sig uppdaterad är att gå på de föreläsningar som erbjuds. Har ni inte anmält er till årets Optometridagar som i år har temat ”Vår roll i modern hälsovård” så gör det. Där blir det många intressanta föredrag om bland annat tårfilmen och osmolariteten, en viktig del för optiker som primärvård. Första delen av SOFEP-kursen om ackommodationsproblem ges fredagkvällen innan Optometridagarna i Uppsala. Möt det nya året med ny kunskap, så blir arbetet både lättare och roligare.

Catarina Ericson

Vetenskap i detta nummer:

Behovet av okulärt skydd mot UV-strålning

sidan 34

Olika sol-och filterglasögons påverkan

sidan 41

optik 5-2012 optik 1-2013

34

VETENSKAP av Professor James Wolffsohn, Deputy Dean för Life and Health Sciences vid Aston University

Denna artikel publicerades första gången i Optician. Wolffsohn J. The need for ocular UV protection. Optician 2012, 244; 6362: 14-18. Artikeln är översatt till svenska av översättningsbyrån LanguageWire.

Läs noga avsnittet ”Okulärt UV-skydd” där olika skydds fördelar och nackdelar diskuteras, men även hur de kan kombineras. Även slutsatsen med tips till optiker är mycket informativ. Frågor som ger CET-poäng finns på sidan 40. Denna artikel tillsammans med rätt svar på frågorna ger 1 CET-poäng. För registrering av dina svar, se www.jnjvisioncare.se. Korrekt svar på minst fem av sex frågor krävs för CET-poäng. Sista svarsdag är 27 februari 2013. Observera att alla frågor hänvisar till information som framkommer i denna artikel.

Behovet av okulärt skydd mot UV-strålning Bör vi informera våra patienter om behovet av okulärt skydd? Professor James Wolffsohn går igenom den senaste forskningen på området Det är nog inte många som skulle argumentera mot de negativa effekterna av solljusexponering av huden och att upplysa sina medmänniskor om vikten att skydda sig.

Därför är det viktigt att undersöka nivån och typen av evidens i den granskade litteraturen om effekterna av okulära skador på grund av UV-exponering. Dessa evidens kommer att hjälpa oss förstå behovet av att öka medvetenheten om UV-exponering av ögat och dess följder med våra patienter, och hjälpa dem att skydda sina ögon.

I tidskriften Eye and Contact Lens publicerades förra året en serie undersökande artiklar i detta ämne av 13 väl ansedda författare som bl.a. täckte aspekter på UVexponering och behovet av skydd inom den allmänna hälsovården, ozonnedbrytning, dygns- och säsongsvariationer i okulär UVexponering, UV-framkallade tillstånd i ögats främre delar och den perifera ljusfokuseringsfaktorn, fototoxicitet och näthinnan, betydelsen av UV för åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) samt det bästa okulära skyddet mot UV. Alla författarna hade inbjudits att delta vid ett symposium som sponsrades av denna tidskrift och av Contact Lens

Association of Ophthalmologists, Inc. (CLAO) och finansierades av ett utbildningsstipendium från Johnson and Johnson Vision Care.

Syftet med denna artikel är att sammanfatta de viktigaste punkterna från de 104 sidorna med sammanställda evidens samt några artiklar som publicerades efter detta symposium.

Allmän hälsovård Optiker spelar en viktig roll, inte bara när det gäller att korrigera synfel och informera om valmöjligheterna för synkorrigering för att optimera patientens visuella livskvalitet, men de har också en viktig roll när det gäller ögonhälsa. Okulär sjukdom behöver inte bara upptäckas och behandlas – som i alla hälsostrategier är idealet att förebygga. Det är lämpligt att använda patientens anamnes för att kunna identifiera riskfaktorer som rökning (vissa faktorer, t.ex. kön, kan naturligtvis inte påverkas!) och upplysa om vilken påverkan de har så att patienten kan göra informerade val i fråga om sin livsstil.

I många länder har man under de senaste årtiondena utvecklat solskyddsprogram som man nu aktivt främjar, mycket på grund av det snabbt stigande antalet hudcancerfall och oron för ozonnedbrytningen i stratosfären som ökar UVB-strålningen (280– 315 nm) vid jordytan.1 De oönskade effekterna av höga doser av UV-strålning på huden

är visserligen välkända, men det finns även positiva aspekter av UV-exponering som den endogena syntesen av D-vitamin, och låga halter av D-vitamin är förknippade med många olika cancerformer samt autoimmuna sjukdomar som multipel skleros och typ 1-diabetes, infektioner som influensa och tuberkulos, psykiatriska sjukdomar och hjärtkärlsjukdomar.2 Regleringen av sömncykeln (den cirkadiska rytmen) genom den relativt nyligen identifierade hämningen av näthinnans melatoninreceptorer (som även har en koppling till incidens och progression av cancer) är också en positiv effekt, även om detta förmedlas genom blått ljus snarare än UV-ljus.3,4 Dessa motstridiga hälsobudskap gör att budskapen från samhället, t.ex. Australiens ”slip” (”on a shirt”, dra på en tröja), ”slap” (”on a cap”, sätt på en solhatt), ”slop” (”on sunscreen”, smeta på solskyddskräm) får mindre tyngd (utökades år 2007 med ”seek” (”shade”, sök upp skugga) och ”slide” (”on sunglasses”, sätt på solgasögon)).5 Det är dock oklart om det finns ett liknande dilemma för UV-relaterade ögonproblem. År 2006 publicerade Världshälsoorganisationen en studie om den globala sjukdomsbördan på grund av UV-strålning.6 Baserade på de då tillgängliga evidensen uppskattade man att 25 % av den sammanlagda sjukdomsbördan på grund av katarakoptik 1-2013

35

Figur 1: Kortikal katarakt (med tillåtelse från David Ruston)

ter orsakades av kortikala katarakter (under antagandet att det finns en koppling mellan UV-strålning och kortikal katarakt) och att den sammanlagda sjukdomsbördan orsakad av katarakter skulle kunna reduceras med 5 % om exponering av UV-strålning på ögonen kunde undvikas. I sin genomgång utmanar Lucas7 några av begränsningarna i denna modell, däribland avsaknaden av hänsyn till regionala variationer i demografi, livsstil, socioekonomisk status och omgivande UV-strålning, samt även det epidemiologiska belägget för att kataraktframkallad synförlust är en riskfaktor för prematur mortalitet.8 De avtagande incidenstalen för UV-relaterad cancer ger ett visst belägg för effektiviteten i de offentliga hälsoprogram som fokuserar på solskydd och att de, åtminstone på kort sikt, har betydelse för medvetenheten och beteendet när det gäller solsäkerhet.9 Även om det förefaller sannolikt att UV-blockerande solglasögon och/eller att använda solhatt/keps skulle minska risken för UV-framkallad ögonsjukdom finns det för närvarande bara en begränsad evidensbas. Man har i själva verket antagit att rekommendationen att använda solglasögon i miljöer med hög UV-strålning skulle öka de UV-framkallade skadorna10 därför att de hämmar de naturliga försvarsmekanismerna som pupillkontraktion och kisande.11 optik 1-2013

Figur 2: Åldersrelaterad makuladegeneration (med tillåtelse från professor Christina Grupcheva)

Dygns- och säsongsexponering av UV Det är känt att andelen UV-strålning generellt är högre vid lägre latituder12,13 under sommaren och mellan kl. 10.00 och kl. 14.00 varje dag.14 Världshälsoorganisationen har i samarbete med olika partners runt om i världen utvecklat det s.k. UV-indexet, som är en linjär skala från 0 till 10 baserat på intensiteten av den närvarande UV-strålningen under standardiserade förhållanden (ozonnedbrytningen gör dock att värdena kan bli högre än 10 eftersom de är relaterade till UV-strålningen som viktas efter våglängd).

Deras syfte var att bättre kunna förmedla nödvändigheten till allmänheten att anpassa sina åtgärder för att skydda huden när UVstrålningen är hög.15 Indexet är baserat på huderytemdos för vilken merparten av UVexponeringen sker direkt ovanifrån. För ögonen däremot, är direkt exponering mindre vanlig tack vare skuggningen från ögonbryn och ögonlock.11 Sasaki med kollegor såg att UV-indexet skilde sig så mycket från deras mätningar av okulär exponering att de ansåg att indexet inte hade något värde för bedömning av ögonrisk och varnade för att det kunde vara grovt missvisande. Om man t.ex. i Japan under september månad riktar ansiktet mot solen uppstår maximal intensitet vid den okulära ytan vid omkring klockan 9.00 och 14.00–15.00 i en bimodal fördelning.16 Således har ljusets spridning och reflektion

större betydelse för ögat än direkt exponering.

Dessutom fokuseras det infallande ljuset på näthinnan av hornhinnan och den kristallina linsen vilket förstärker effekten med så mycket som 100 gånger.17 Därför kan även sådana UV-stråldoser som har begränsad effekt på huden vara kapabla att skada de inre okulära vävnaderna. Att enbart skydda sig under sommarmånaderna eller mitt på dagen är otillräckligt eftersom UV-exponering kan uppträda hela dagen och hela året om.

UV-strålning och ögats främre delar Tillstånd där solljus har varit en del av patogenesen har fått benämningen ”oftalmohelioser’’18 Nuvarande evidens tyder på att exponering av UV-strålning på ögat enbart har negativa effekter. Det finns starka belägg för att akut högdosexponering för UV-strålning orsakar fotokeratit och fotokonjunktivit, medan även låga doser av kronisk exponering för UV-strålning är en riskfaktor för katarakt (figur 1), pterygium samt skivepitelkarcinom i kornea och konjunktiva.

För närvarande finns det inte lika tydliga evidens när det gäller andra tillstånd som okulärt melanom och åldersrelaterad makuladegeneration (figur 2). Ögonsjukdomar som är relaterade till ultraviolett strålning är vanliga (tabell 1), handikappande och är orsaken till en avsevärd sjukdomsbörda över hela , världen.

36

OPTIK

Ögonlock Rynkor

Solbränna

Ljuskänslighetsreaktioner

Cikraticiell ectropion

Dermatokalasis

Pre-maligna förändringar

Maligna förändringar (basalcellskarcinom)

Skivepitelkarcinom

Primär förvärvad melanos

Melanom Okulär yta Pinguecula

Pterygium

Klimatrelaterad keratopati

Aktiniskt granulom

Fotokeratit

Arcus

Bandkeratopati

Korneal endotelial polymorfism Reaktivering av herpetisk keratit

Sklerit vid porfyri

Senila sklerala plack

Dimsyn efter fotorefraktiv keratektomi

Dysplasi och malignitet i kornea eller konjunktiva

Vernal katarr Kristallin lins

Katarakt Främre kapselbråck Tidig presbyopi Kapsulär pseudoexfoliation Subluxation vid Marfans syndrom Intraokulär linsdysfotopsi

Uvea

Melanom Mios Pigmentdispersion Uveit Bristande funktion hos blod-ögon-barriären

Vitreus

Likvifiering

Retina

Fotomakulopati Fotomakulopati Erytropsi Makuladegeneration Koroidalt melanom Synförlust med fotostress vid karotisstenos Störningar i den cirkadiska rytmen

Tabell 1: Oftalmiska tillstånd där solljus har varit en del av patogenesen

Den perifera ljusfokuseringseffekten (figur 3 och 4) förklarar varför pterygia är vanligare på den nasala snarare än den mer exponerade temporala konjunktivan. Genom noggranna observationer och strålningsspårning har man kunnat visa att ögats främre delar fungerar som en sidolins som fokuserar ljuset genom den främre ögonkammaren och mot den motsatta sidan av ögat, framförallt på distala (nasala) limbus. Det perifert fokuserade ljuset undgår det normala skyddet från de ytliga stamcellerna och träffar de basala, relativt oskyddade stamcellerna.19 Detta förklarar också varför kortikala katarakter i den

nedre nasala regionen tenderar att vara mer svårartade.20 Graden av limbal fokusering bestäms delvis av hornhinnans form, den främre ögonkammarens djup och fokuseringen i den kristallina linsen, vilket kan förklara varför vissa individer är mer mottagliga än andra i samma miljö. Den högsta ljusintensiteten vid distala limbus är omkring 20 gånger högre än intensiteten hos det infallande ljuset och uppstår vid infallsvinkeln 104 grader, vilket skaparen komplex fokusering i bågform.21,22 Så länge som den kristallina linsen med sina gula pigment av 3-hydroxikynurenin

och dess glukosider finns närvarande, träffas näthinnan av relativt lite UVA och UVB. Intensiv, akut UV-strålning eller kronisk UV-exponering leder dock till bildandet av katarakter eftersom proteinomsättningen är låg i linsens fiberceller vilket gör att skadorna ackumuleras genom livet.23 Både invitro- och in-vivo-studier stödjer hypotesen att ljuspenetration i ögat är en signifikant bidragande faktor till uppkomsten av katarakter, där den huvudsakliga effekten uppstår genom fotokemisk alstring av reaktiva syreradikaler som orsakar oxidativ stress på vävnaden.24 Särskilt den unga näthinnan löper stor risk att skadas av UV-exponering eftersom den unga linsen ännu inte har syntetiserat det gula pigment som hindrar UV-strålningen från att nå fram till näthinnan.25,26 UV-strålning och ögats bakre delar Även om den vuxna kristallina linsen effektivt skyddar näthinnan från kortare våglängder än 360 nm, kan våglängder från 360 nm till omkring 550 nm tränga fram till näthinnan, och dessa innehåller fotoner med tillräcklig energi för att åstadkomma fotokemiska skador. Beroende på våglängd och exponeringstid kommer ljuset att interagera med vävnaden via tre huvudsakliga mekanismer: termiskt, mekaniskt eller fotokemiskt. Naturliga ljuskällor som solen emitterar UV-fotoner med relativt långa våglängder, vilket vanligen framkallar fotokemiska skador eftersom energin inte är innesluten mellan näthinnans lager (vilket skulle resultera i termiska eller mekaniska skador). Fotokemiska skador på näthinnan uppkommer genom direkta reaktioner som innefattar proton- eller elektronöverföring och reaktioner som innefattar reaktiva syreradikaler. Vanliga läkemedel, t.ex. vissa antibiotika, icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, psykoterapeutiska läkemedel och till och med örtmediciner kan fungera som fotosensibiliserande medel som främjar UV-skador på näthinnan om de exciteras av UVA eller synligt ljus med tillräcklig retinal penetration.27 Näthinnans pigmentepitel och koroidea innehåller melanin som absorberar UV och skyddar näthinnan mot UV-orsakade skador.

Med stigande ålder sker dock en fotoblekning av det okulära melaninet vilket minskar dess effektivitet när det gäller att skydda mot UV-skador.28 Hos personer över 50 år medför blått ljus med våglängder omkring optik 1-2013

37

Figur 3: Perifer ljusfokuseringseffekt

430 nm ytterligare en risk på grund av fotooxidation.29,30 Lipofuscin, som ackumuleras under livet, producerar singlettsyre i närvaro av blått ljus, superoxid och fria radikaler som skadar näthinnans pigmentepitel.31-32 Så småningom dör stavarna och tapparna eftersom de inte längre blir försörjda av näthinnans pigmentepitel, vilket förmodas leda till åldersrelaterad makuladegeneration (AMD). Makulapigment som lutein och zeaxanthan ger ett visst skydd mot inflammatoriska och fotooxidativa skador, men skyddet avtar med stigande ålder.33,34 Långvarig exponering för kortvågigt ljus i djurmodeller leder till näthinneskador som liknar dem som ses hos patienter med AMD. De epidemiologiska evidensen för ljusexponering som en orsak till AMD är för närvarande inte entydiga.35 I några kliniska studier hittade man en positiv överensstämmelse mellan solljusexponering och AMD. I exempelvis den amerikanska Beaver Damstudien var tiden som man tillbringade utomhus relaterad till utvecklingen av AMD36, och i två australiska studier var exponering för blått och kortvågigt ljus förknippad med AMD.37-38 Andra studier har dock misslyckats med att påvisa något samband mellan solljusexponering och AMD.39-42 En studie som bevisar att UV-skydd minskar förekomsten av makuladegeneration skulle kunna ta en hel livstid att utföra. En nyligen genomförd retrospektiv analys av UV-skydd under en period av omkring 5 år visade dock att detta leder till högre nivåer av den optiska densiteten hos makulapigmentet vilket tidigare har förknippats med minskad förekomst av AMD.43 optik 1-2013

Figur 4: Grafisk illustration av perifer ljusfokuseringseffekt (PLF).

Okulärt UV-skydd Det finns ett antal alternativa metoder som potentiellt kan skydda ögonen mot UV-strålning. Solhattar, kepsar och parasoller kan ge ett visst skydd från solenergi ovanifrån och minska bländning. Som det dock tidigare påpekats stoppar dessa inte den signifikanta okulära UV-exponeringen från ljusspridning och vid tidpunkter då solen är närmare horisonten. De sista tre artiklarna i specialutgåvan av Eye & Contact Lens beskriver de andra alternativa UV-skydden i form av glasögon, solglasögon och kontaktlinser.44-46 Även om det inte finns utrymme i denna artikel att ingående ta upp alla detaljer finns det några huvudpunkter som bör nämnas. Skyddet från solglasögon har undersökts i dosimetristudier med dockor, vilka alla har visat att bågens utformning spelar en mycket viktig roll,47-52 men i stand-

raddesign av solglasögon har man traditionellt sett inte tagit hänsyn till detta.53,54 Samma problem förekommer med vanliga glasögonfinns med vanliga glasögon. Den minskade andelen synligt ljus som passerar genom solglasögonen gör dock troligen pupillen större och förebygger kisande, två av ögonens skyddsmekanismer mot stark solexponering. Studier har upprepade gånger visat på en typisk biologiskt viktad UV-exponering på omkring 20 procent av det omgivande ljuset som når ögat för konventionellt utformade solglasögon utan perifert skydd.47-52 Detta faktum, i kombination med den perifera ljusfokuseffekten som beskrevs tidigare, understryker vikten av tätt sittande sidoavskärmningar. Sådana finns dock sällan på glasögon eller solglasögon. Därför förefaller UV-blockerande mjuka kontaktlinser som täcker hornhinnan, limbus och en

,

38

.

VETENSKAP

stor del av bulbära konjunktiva att vara en idealisk lösning – klass 1-linser blockerar minst 99 % av UVB och 90 % av UVA medan klass 2-linser blockerar minst 95 % av UVB och 50 % av UVA. Tillsammans med solhatt/ keps och solglasögon kan UV-blockerande kontaktlinser erbjuda ett långtgående skydd mot alla källor till UV-exponering, antingen den är direkt, reflekterad eller refrakterad.

Ett par vetenskapliga artiklar som publicerats efter symposiet med Eye & Contact Lens och CLAO har specifikt tittat på de UV-blockerande effekterna hos moderna kontaktlinsmaterial. Andley med kollegor undersökte effekten av en icke-UV-blockerande silikonhydrogellins jämfört med silikonhydrogellinsen senofilcon A (ACUVUE® OASYS®) som har UV-blockering enligt klass 155 och visade att den senare gav ett fullständigt skydd åt epitelcellodlingar invitro och donerade humana kristallina linser från UVB-strålning inklusive skador, där den förra inte gav något skydd.56 I en djurmodell in-vivo jämfördes samma två silikonhydrogeler med exponering utan kontaktlins för en hög UVB-dos under 30 minuter. Ögon som bestrålades utan kontaktlins på den okulära ytan uppvisade bakre subkapsulär grumling i den kristallina linsen, bildande av korneala vakuoler, förlust av korneala epitelceller, svullnad samt enkelsträngsbrott i DNA. Den icke-UV-blockerande kontaktlinsen uppvisade liknande effekter, medan den UV-blockerande kontaktlinsen senofilcon A skyddade ögat nästan helt mot alla skadliga effekter av UVB.57 Slutsats Vid en genomgång av artiklarna från specialutgåvan från 2011 av Eye & Contact Lens och senare artiklar står det klart att det finns ett starkt samband mellan skador på den främre ögonvävnaden och solljusexponering. Det krävs dock mer forskning för att slutgiltigt påvisa en direkt koppling mellan åldersrelaterade tillstånd som AMD och kronisk UV-bestrålning från omgivningen.

Eftersom det inte finns några belägg för att blockering av UV-exponering av ögat skulle vara till skada förefaller det rimligt att föreslå att optiker bör se som sitt vårdansvar att uppmuntra strategier för okulärt UV-skydd där detta är möjligt.

Optiker bör varna sina patienter för risken att ögonen skadas av UV-exponering och informera om att patienterna kan skydda sina

ögon med en kombination av solhatt/keps, sidotäckande solglasögon och UV-blockerande kontaktlinser av klass 1 eller 2. Eftersom UV-index inte är en god indikator på okulär UV-exponering skulle man även kunna motivera att personer som inte är kontaktlinsanvändare börjar använda UV-blockerande kontaktlinser för att skydda sig hela dagen, hela året om.

Professor James Wolffsohn är Deputy Dean för Life and Health Sciences vid Aston University.

Han har publicerat över 110 granskade artiklar och föreläser över hela världen.

Författarens tack Denna artikel har stötts av ett utbildningsstipendium från Johnson & Johnson Vision Care som är en del av Johnson & Johnson Medical Ltd.

REFERENSER

1) Cullen AP. Ozone Depletion and Solar Ultraviolet Radiation: Ocular effects, a United Nations environment programme perspective. Eye & Contact Lens 2011;37: 185–190.

2) Norval M, Lucas R, Cullen AP, et al. The human health effects of ozone depletion and interactions with climate change. Photochem Photobiol Sci 2011;10:199–225.

3) Reiter RJ, Tan DX, Fuentes-Broto L. Melatonin: A multitasking molecule. Prog Brain Res 2010;181:127–151.

4) Skene DJ, Arendt J. Human circadian rhythms: Physiological and therapeutic relevance of light and melatonin. Ann Clin Biochem 2006;43:344–353.

5) Cancer Council Australia. Slip, Slop, Slap, Seek, and Slide. Available at: http://www.cancer.org.au/cancersmartlifestyle/SunSmart/ Campaignsandevents/SlipSlopSlapSeekSlide. htm.

6) Lucas RM, McMichael A, Smith W, et al. Solar Ultraviolet Radiation. Global Burden of Disease from Solar Ultraviolet Radiation. Geneva, Switzerland, World Health Organization, 2006.

7) Lucas RM. An epidemiological perspective of ultraviolet exposure—public health concerns.

Eye & Contact Lens 2011;37: 168–175.

8) West SK, Munoz B, Istre J, et al. Mixed lens opacities and subsequent mortality. Arch Ophthalmol 2000;118:393–397.

9) Hill D, White V, Marks R, et al. Changes in sun-related attitudes and behaviours, and reduced sunburn prevalence in a population at high risk of melanoma. Eur J Cancer Prev 1993;2:447–456.

10) Tuchinda C, Srivannaboon S, Lim HW. Photoprotection by window glass, automobile glass, and sunglasses. J Am Acad Dermatol 2006;54:845–854.

11) Sliney DH. Exposure geometry and spectral environment determine photobiological effects on the human eye. Photochem Photobiol 2005;81:483–489.

12) Merriam JC. The concentration of light in

the human lens. Trans Am Ophthalmol Soc 1996;94:803–918.

13) Javitt JC, Taylor HR. Cataract and latitude.

Doc Ophthalmol 1995;88:307–325.

14) Diffey BL, Larko O. Clinical climatology.

Photodermatol 1984;1:30–37.

15) World Health Organisation. Global Solar UV Index—A Practical Guide. 2002.

16) Sasaki H, Sakamoto Y, Schnider C, Fujita N, Hatsusaka N, Sliney DH, Sasaki K. UV-B Exposure to the Eye Depending on Solar Altitude.

Eye & Contact Lens 2011;37: 191–195.

17) Glickman RD. Phototoxicity to the retina: Mechanisms of damage. Int J Toxicol 2002;21:473–490.

18) Coroneo MT, Muller-Stolzenburg NW, Ho A. Peripheral light focusing by the anterior eye and the ophthalmohelioses. Ophthalmic Surg 1991;22:705–711.

19) Podskochy A. Protective role of corneal epithelium against ultraviolet radiation damage. Acta Ophthalmol Scand 2004;82:714–717.

20) Abraham AG, Cox C, West S. The differential effect of ultraviolet light exposure on cataract rate across regions of the lens. Invest Ophthalmol Vis Sci 2010;51:3919-3923.

21) Coroneo MT, Muller-Stolzenburg NW, Ho A. Peripheral light focusing by the anterior eye and the ophthalmohelioses. Ophthalmic Surg 1991;22:705–711.

22) Kwok LS, Daszynski DC, Kuznetsov VA, et al. Peripheral light focusing as a potential mechanism for phakic dysphotopsia and lens phototoxicity. Ophthalmic Physiol Opt 2004;24:119– 129.

23) Roberts JE. Ultraviolet radiation as a risk factor for cataract and macular degeneration.

Eye & Contact Lens 2011;37: 246–249.

24) Varma SD, Kovtun S, Hegde KR. Role of ultraviolet irradiation and oxidative stress in cataract formation—medical prevention by nutritional antioxidants and metabolic agonists. Eye & Contact Lens 2011;37:233-245.

25) Dillon J, Atherton SJ. Time resolved spectroscopic studies on the intact human lens.

Photochem Photobiol 1990;51:465–468.

26) Dillon J. Photophysics and photobiology of the eye. J Photochem Photobiol B Biol 1991;10:23–40.

27) Glickman RD. Ultraviolet phototoxicity to the retina. Eye & Contact Lens 2011;37: 196– 205.

28) Hu DN, Simon JD, Sarna T. Role of ocular melanin in ophthalmic physiology and pathology. Photochem Photobiol 2008;84:639–644.

29) Roberts JE. Ocular phototoxicity. J Photochem Photobiol B Biol 2001;64: 136–143.

30) Taylor HR, West S, Munoz B, et al. The long-term effects of visible light on the eye.

Arch Ophthal 1992;110:99–104.

31) Rozanowska M, Jarvis-Evans J, Korytowski W, et al. Blue light-induced reactivity of retinal age pigment. In vitro generation of oxygenreactive species. J Biol Chem 1995;270:18825– 18830.

32) Davies S, Elliott MH, Floor E, et al. Photocytotoxicity of lipofuscin in human retinal optik 1-2013

39 Sammanfattning av de viktigaste punkterna • Offentliga hälsokampanjer om UV-risker för huden har minskat förekomsten av hudcancer • Även om UV-exponering kan ha vissa gynnsamma effekter (t.ex. syntes av D-vitamin som skyddar mot vissa systemiska sjukdomar) finns det inga kända fördelar med okulär UV-exponering • Till skillnad från hudskador (huvudsakligen från direkt UV-exponering) utsätts ögat för riskerna med UV-exponering hela dagen och hela året på grund av ljusspridning och reflektioner • Det publicerade UV-indexet är missvisande när det gäller okulära skador – UV-exponering som har begränsad effekt på huden kan skada ögats inre vävnader • UV-exponering förekommer i patogenesen för en rad oftalmohelioser, däribland fotokeratit, pinguecula, pterygium, skivepitelkarcinom, kortikal katarakt och makuladegeneration • Den perifera ljusfokuseringseffekten (PLF) kan sätta de naturliga stamcellsskyddsmekanismerna ur spel och öka ljusintensiteten på nasala limbus med 20 gånger vilket även påverkar konjunktiva och den kristallina linsen • Den unga näthinnan löper särskilt stor risk att skadas av UV-exponering • Det finns en rad alternativ för att skydda mot okulär UV-exponering - Solhatt/keps och parasoll skyddar mot solenergi ovanifrån, men de begränsar inte den signifikanta okulära UV-exponeringen från ljusspridning och då solen är nära horisonten.

- Det UV-skydd som glasögon och solglasögon ger påverkas i hög grad av bågens utformning – det är mycket viktigt med sidoavskärmning, särskilt på grund av PLF-effekten - UV-blockerande kontaktlinser av klass 1 och 2 täcker hornhinnan, limbus och en stor del av bulbära konjunktiva vilket ger en idealisk lösning som skyddar hela dagen, året runt • Optiker har ett ansvar att: - varna patienterna för risken för skador från okulär UV-exponering informera om att patienterna kan skydda sina ögon med en kombination av solhatt/keps, sidotäckande solglasögon och UV-blockerande kontaktlinser av klass 1 eller 2

pigment epithelial cells. Free Radic Biol Med 2001;31:256–265.

33) Khachik F, Bernstein PS, Garland DL. Identification of lutein and zeaxanthin oxidation products in human and monkey retinas. Invest Ophthalmol Vis Sci 1997;38:1802–1811.

34) Bernstein PS, Zhao DY, Wintch SW, et al.

Resonance Raman measurement of macular carotenoids in normal subjects and in age-related macular degeneration patients. Ophthalmalogy 2002;109:1780–1787.

35) Chalam KV, Khetpal V, Rusovici R, Balaiya S. A review: role of ultraviolet radiation in agerelated macular degeneration. Eye & Contact Lens 2011;37:225-232.

36) Cruichshanks KJ, Klein R, Klein BE, et al.

Sunlight and the 5-year incidence of early agerelated maculopathy: The Beaver Dam eye study. Arch Ophthalmol 2001;119:246–250.

37) Taylor HR, Munoz B, West S, et al. Visible light and risk of age-related macular degeneration. Trans Am Ophthalmol Soc 1990;88:163– 173.

38) Taylor HR, West S, Munoz B, et al. The long-term effects of visible light on the eye.

Arch Ophthalmol 1992;110:99–104.

39) West SK, Rosenthal FS, Bressler NM, et al.

Exposure to sunlight and other risk factors for age related macular degeneration. Arch Ophthalmol 1989;107:875–879.

40) Wang JJ, Foran S, Mitchell P. Age-specific prevalence and causes of bilateral and unilateral visual impairment in older Australians: The Blue Mountains Eye study. Clin Exp Ophthaloptik 1-2013

mol 2000;28:268–273.

41) Klein R, Klein BE, Knudtson MD, et al.

Fifteen-year cumulative incidence of age-related macular degeneration. Ophthalmology 2007;114:253–262.

42) Mukesh BN, Dimitrov PN, Leikin S, et al.

Five year incidence of age-related maculopathy: Visual impairment project. Ophthalmology 2004;111:1176–1182.

43) Wolffsohn J, Eperjesi F, Bartlett H et al.

Does Blocking Ultra-Violet Light with Contact Lenses Benefit Eye Health? BCLA Conference, Paper presentation 2012 44) Chandler H. Ultraviolet absorption by contact lenses and the significance on the ocular anterior segment. Eye & Contact Lens 2011;37: 259–266.

45) Sliney DH. Intraocular and crystalline lens protection from ultraviolet damage. Eye & Contact Lens 2011;37:250-258.

46) Walsh JE, Bergmanson JPG. Does the eye benefit from wearing ultraviolet-blocing contact lenses? Eye & Contact Lens 2011;37:267272.

47) Rosenthal FS, Bakalian AE, Taylor HR. The effect of prescription eyewear on ocular exposure to ultraviolet radiation. Am J Pub Health 1986;76:1216–1220.

48) Sasaki K, Sasaki H, Kojima M, et al. Epidemiological studies on UV-related cataract in climatically different countries. J Epidemiol 1999;9(Suppl 6): S33–S38.

49) Sasaki H, Kawakami Y, Ono M, et al. Localization of cortical cataract in subjects of diverse

races and latitude. Invest Ophthalmol Vis Res 2003;44: 4210–4214.

50) Hedblom EE. Snowscape eye protection.

Arch Environ Health 1961;2:685–704.

51) Sliney DH. Bright light, ultraviolet radiation and sunglasses. Dispens Opt 1975;36:7–15.

52) Sliney DH. Eye protective techniques for bright light. Ophthalmology 1983;90:937–944.

53) American National Standards Institute (ANSI). American National Standard for Nonprescription Sunglasses and Fashion Eyewear—Requirements. New York, NY, ANSI, Standard Z80.3, 2008.

54) British Standards Institution (BSI). Per sonal Eye Protection—Sunglasses and Sunglare Filters for General Use and Filters for Direct Observation of the Sun. Chiswick, United Kingdom, BSI.BS EN-1836, 2005.

55) Moore L, Ferreira JT. Ultraviolet (UV) transmittance characteristics of daily disposable and silicone hydrogel contact lenses. Cont Lens Anterior Eye 2006;29:115-122.

56) Andley UP, Malome JP, Townsend RR. Inhibition of lens photodamage by UV-absorbing contact lenses. Invest Ophthalmol Vis Sci 2011;52:8330-8341.

57) Giblin FJ, Lin L-R, Leverenz VR, Dang L. A class I (Senofilcon A) soft contact lens presents UVB-induced ocular effects, including cataract, in the rabbit in vivo. Invest Ophthalmol Vis Sci. 2011;52:3667-3775.

Frågor för CET-poäng på nästa sida!

,

40

VETENSKAP

Flervalsfrågor ger CET-poäng Flervalsfrågor till artikeln ”Behovet av okulärt skydd mot UV-strålning” av professor James Wolffsohn.

Denna artikel tillsammans med rätt svar på frågorna ger 1 CET-poäng. For registrering av dina svar, se www.jnjvisioncare.se.

Korrekt svar på minst fem av sex frågor ger 1 CET-poäng. Sista svarsdag är 27 februari 2013. Observera att alla frågor hänvisar till information som framkommer i denna artikel.

1) Vad är optikerns roll i förhållande till ögonhälsa? a) Optikern ska enbart refraktionera, korrigera synfel och vägleda om korrektionsmöjligheter. b) Optikern bör i sin roll som hälso- och sjukvårdspersonal ge information om förebyggande åtgärder för bevarandet av ögonhälsan. c) Patientens livsstil och eventuella medicinbruk är irrelevant för optikerns arbete och rådgivning till patienten. d) Solljus är enbart sunt och förebygger många sjukdommar, så det är inte relevant att informera om förebyggande UV-skydd av ögonen.

2) WHO publicerade 2006 en studie av den globala sjukdomsbördan orsakad av UV strålning. Vilket påstående är korrekt? a) 5% av den samlade sjukdomsbördan i form av katarakter utgörs av kortikal katarakt. b) Den samlade sjukdomsbördan i form av katarakt skulle kunna reduceras med 5% om man undvek UV-exponering av ögat. c) Studiens utformning hade tagit hänsyn till regionala skillnader i befolkningsdemografi, livsstil, socioekonomisk status samt omgivningens UV-strålning. d) Studien påvisar att UV-strålning inte utgör någon riskfaktor för utveckling av katarakt.

3) Vad är korrekt utifrån UV-exponering av ögonen? a) Ögonen bliver utsatta för den största UVexponeringen mitt på dagen, kl. 10-14. b) Den största UV-exponeringen av ögonen

förekommer när det WHO-standardiserade UV-indexet är som högst. c) Studier har visat att UV-indexet kan vara missvisande för när risken är störst för okulär UV-exponering. d) Ljusspridning och refleksion har ingen betydelse, enbart direkt exponering utgör en risk för okulär exponering.

4) Ögontillstånd där solljus har varit en del av patogenesen har fått samlingsnamnet ”ophtalmohelioser”. Nuvarande evidens för samband är: a) Forskning visar att den unga näthinnan löper mindre risk att skadas av UV-exponering eftersom den yngre kristallina linsen har mer gult pigment. b) Det finns stark evidens för att reaktiva syreradikaler minskar risken för oxidativ stress och därmed utveckling av katarakt. c) Det finns överhuvudtaget ingen evidens för samband mellan UV-strålning och utveckling av AMD. d) Pterygium och kortikal katarakt förekommer ofta i allvarligare grad nasalt pga den perifera ljusfokuseringseffekten (PLF-effekten) 5) Vad är korrekt utifrån UV-skydd av ögonen? a) Det är enbart behov av UV-skydd av ögonen när UV-indexet har ett högt värde. b) Alla solglasögon oavsett design ger fullt UV-skydd av ögonen. c) Det är positivt med en viss okulär UV-exponering med tanke på D-vitamin syntesen. d) Glasögon och solglasögons UV-skyddande effekt är beroende av bågens design – täckande sidoskydd är avgörande.

6) Kontaktlinser och UV-skydd.

Vilket påstående är korrekt? a) Kontaktlinser med klass 1 UV-blockering absorberar 99% av UVB- och 90% av UVAstrålningen. b) Alla kontaktlinser har UV-blockering för i genomsnitt 95% av UVB- och 50% av UVAstrålningen. c) Det optimala UV-skyddet är enbart kontaktlinser. d) Kontaktlinser har ingen effekt för att uppnå ett gott UV-skydd av ögats inre delar.

Introduktionen är riktigt läsvärd med en presentation av olika mätmetoder för bland annat färgseende, kontrastseende och bländningskänslighet. Alla dessa påverkas vid användande av olika UV-skydd.

Arbetet är av utrymmesskäl något förkortat, diskussionen refererar mycket av resultatet.

Av Ul r ika Jansson

1 Introduktion Ultraviolett strålning från solen är skadligt för våra ögon då det bland annat förstör pigmenten lutein och zeaxanthin i näthinnan.

Dessa fungerar som ett naturligt filter som sållar bort blått skadligt ljus för att skydda tapparna och stavarna (Grosvenor 2007, s.

421). För att skydda ögonen mot strålningen och för att få ett behagligare seende i stark sol rekommenderas vi att använda solglasögon. CE-märkta solglasögon kategoriseras i fem olika filterkategorier, kategori 0 till kategori 4, där kategori 0 släpper igenom mest ljus och UV-strålning och kategori 4 släpper igenom minst (Konsumentverket, 2011). Som alternativ till vanliga solglasögon har företaget Multilens tagit fram en produkt de valt att kalla Biocover. Detta är filtersolglasögon i kombination med ett polariserande filter. Syfte med dessa är att filtrera bort allt eller det mesta av allt oönskat ljus. Med oönskat ljus menas i detta sammanhang UV-ljus samt energirikt kortvågigt blått eller grönblått ljus. Vanliga solglasögon sållar bort UV-ljus beroende på dess kategori men dämpar till skillnad från filtersolglasögonen samtliga våglängder och därmed allt synligt ljus. (Multilens 2012) optik 1-2013

41 Olika sol-och filterglasögons påverkan på färgsinnet och kontrastseendet med och utan bländning 1.1 Kontrastseendet Kontrast är ett begrepp som kan definineras som skillnaden i ett objekts maximala och minimala ljushet (eller luminans) delat med deras sammanlagda ljushet enligt formeln: (Lmax –Lmin)/(Lmax+Lmin) Den kvot man får ut från formeln multipliceras sedan med 100 för att få ut ett procenttal som uttrycker kontrasten. Vid läsning av svart, mörk text på en ljus, vit bakgrund är kontrasten 100% (eller nära 100%), reducerad kontrast fås om bakgrundsfärgen och bokstavsfärgen närmar sig varandra, tillexempel vid mörkgråa bokstäver på en ljusgrå bakgrund. (Grosvenor 2007, s. 13) Det finns sedemera två olika sätt att beskriva kontrasten på; Michelsonkontrast (enligt formeln som står skriven i början av stycket) som används då kontrasten utvärderas med randmönster. I annat fall, då kontrasten mäts på en homogen bakgrund använder man istället Weberkontrast.

Formeln som då används lyder: (Lb-Lt)/(Lb) där Lb står för bakgrundsluminansen och Lt står för luminansen av objektet. Den minsta kontrastskillnaden som kan uppfattas kal�las kontrasttröskel och motsvarar personens kontrastkänslighet. Personer med lågt kontrasttröskelvärde och låg kontrastkänslighet behöver större kontrastskillnader för att kunna uppfatta objektet. Inte sällan upplever dessa personer sig se dåligt och ha problem med sysslor i det vardagliga livet, trots att synskärpan är god. Kontrastseendet är alltså en mycket viktig del av den funktionella synen. (Benjamin 2006, s. 247) Ett diagram över kontrastkänsligheten för olika spatiala frekvenser (se kap. 1.3) ger kontrastkänslighetsfunktionen. Längs X-axeln märks de spatiala frekvenserna som testats och längs Y-axeln anges en logaritmisk skala över kontrastkänsligheten. Normal kontrastkänslighetsfunktion i dagsljus når sin topp vid ungefär 2,3 logenheter för kontrastkänsligheten och vid spatial frekvens någon gång mellan 2-6 cykler/grad. (Benjamin 2006, s. 248) optik 1-2013

1.1.1 Försämrad kontrastkänslighet Försämrad kontrastkänslighet är något som främst drabbar äldre personer på grund av att en mindre mängd ljus når retina då äldre människor ofta har åldersrelaterad mios, mer grumlingar och ökad ljusspridning i linsen. Normalt släpper en tjugoårings lins igenom tre gånger så mycket ljus som en sextioårings. En ytterligare faktor till försämringen av kontrastkänsligheten är att cellerna i retina degenererar och förändras hos äldre människor. (Benjamin 2006, s. 267) Många sjukdomstillstånd och andra abnormaliteter i ögat kan leda till försämrad kontrastkänslighet. Dessa är framför allt linsopaciteter, optikusneurit i samband med multipel skleros, okorrigerade synfel och retinala störningar. Beroende på för vilka spatiala frekvenser kontrastkänsligheten är nedsatt kan man få en uppfattning om den bakomliggande orsaken. Nedsatt känslighet för höga spatiala frekvenser drabbar i större grad någon som är påverkad av retinala störningar eller störningar i de visuella nervbanorna. Nedsatt känslighet för de mellersta spatiala frekvenserna kan tyda på optikusneurit (Regan 1991, ss. 491-492).

En generell sänkning av kontrastkänsligheten för samtliga spatiala frekvenser kan orsakas av senare stadier av katarakt eller ålders-relaterad makuladegeneration (Benjamin 2006, s. 251). Patienter med nedsatt kontrastseende kan ha svårigheter med flera vardagliga sysslor så som bilkörning (Owsley, Stalvey, Wells & Sloane, 1999), läsning, och att på grund av synen uppleva reducerad rörlighet (West, Rubin, Broman, Munoz, Bardeen-Roche & Turano, 2002). Owsley (2003) förklarar att det ofta är svårt för undersökaren att förstå dessa patienter, då det inte är ovanligt att patienter med nedsatt kontrastkänslighet har god synskärpa Kontrastkänslighetstester kan hjälpa undersökaren att bättre förstå sin patients problem men testet i sig har dock en liten kli-

nisk betydelse för fastställande av diagnos.

(Owsley 2003) Anledningen till att resultatet av en kontrastkänslighetsmätning är av litet värde vid fastställande av diagnos är att många sjukdomstillstånd har liknande påverkan på kontrastkänsligheten (Benjamin 2006, s. 251).

1.2 LogMAR systemet LogMAR står för ”logarithm of minimum angle resolution” och är ett sätt att definiera synskärpan liksom decimalvisus eller Snellenbråk. Med ”minmum angle of resolution” (MAR) menas den minsta synvinkel som krävs för att urskilja en detalj i en optotyp.

Detta uttrycks i bågminuter. Då synskärpan är motsvarande 1,0 decimalvisus är MAR lika med en bågminut. Då synskärpan är 0,5 decimalvisus är MAR två bågminuter. Genom att ta tiologaritmen för det värde som anhålls i MAR fås logMAR värdet. Detta innebär att om MAR är en bågminut är logMAR 0,0.

Då synskärpan är bättre än 1,0 decimalvisus / 1 MAR så kommer LogMAR vara negativt, se tabell 1.1 För visusmätning med tavlor som har fem optotyper på varje rad där storleken minskar med 0,1 log enheter för varje rad neråt motsvarar varje optotyp ett värde av 0,02 på logMAR skalan. (Benjamin 2006, s. 221) Decimalvisus

MAR

LogMAR

2,0 1,25 1,0 0,8 0,5 0,25 0,1

0,5 0,8 1,0 1,25 2,0 4,0 10,0

-0,3 -0,1 0,0 0,1 0,3 0,6 1,0

Tabell 1.1 Förhållandet mellan Decimalvisus, MAR och logMAR. Detta är en förenkling av avstånds synskärpe-konverteringtabellen 3.1 (figur efter Elliott 2007, s. 33)

,

42

VETENSKAP

1.3 Kontrastkänslighetstester Det är en skillnad mellan att testa kontrastkänsligheten och att testa lågkontrastvisus.

Kontrastkänslighetstesterna använder sig av samma storlek på alla optotyperna och skillnaden dem emellan är variationen i ljushet, alltså variationen i kontrast, som minskar för varje rad neråt. Från dessa test kan man avgöra kontrasttröskeln. Tvärtom gäller för lågkontrastvisus, där kontrasten är konstant och storleken på optotyperna varierar. Detta test ger oss inte något värde för kontrasttröskeln då det är svårt att veta vilken spatial frekvens som gäller för lågkontrastoptotyperna. Dessutom beror lågkontrastvisus av patientens högkontrast synskärpa. (Benjamin 2006, s. 261) Vid mätning av kontrastkänsligheten med randmönster (Michelsonkontrast) består testerna av tavlor med svarta och vita horisontella ränder. En vit och en svart rand utgör tillsammans en cykel och antalet cykler/grad utgör tavlans spatiala frekvens. Hög spatial frekven innebär att tavlan har fler cykler/ grad och tvärtom se fig 1.1. Ett test utgörs vanligtvis av flera tavlor mellan 0,5-30 cykler/ grad. 0,5 cykler/grad motsvarar ungefär visus 0,02 och 30 cykler per grad motsvarar ungefär visus 1,0. En tavla upptar vanligtvis 3-5grader. (Grosvenor 2007, s 171) 1.3.1 Vischtech tavlan Denna tavla består av sex rader med vardera nio cirklar. Cirklarna består av ett sinusvågigt randmönster i olika kontrast. Sinusvågigt randmönster innebär att det inte finns någon skarp avgränsning mellan de vita och svarta strecken, utan att det är en mjuk övergång mellan dem (Benjamin 2006, s 249).

Den spatiala frekvensen ökar för varje ny rad. Ränderna i varje cirkel är antingen vertikala, lutade åt höger eller lutade åt vänster och patientens uppgift är att tala om i vilken riktning ränderna är lutade. Värdet från mätningen plottas sedan in i ett diagram för att lättare kunna jämföra testresultatet med ett normalvärde. (Grosvenor 2007, s. 172) 1.3.2 Pelli-Robson tavlan Detta test består av en tavla med 16 gånger 3 optotyper av samma storlek med olika kontrast i varje triplett. En systematisk minskning av kontrasten ges var tredje optotyp och de två efterföljande har samma kontrast som den första i treserien. Testet utförs vanligen på en meters avstånd men testar då endast låga spatiala frekvenser och kan därför

missa kontrastkänslighetsförluster av högre spatiala frekvenser. För att testa högre frekvenser kan avståndet till tavlan ökas till tre meter. (Benjamin 2006, s. 260) Patientens uppgift är att i så stor mån som möjligt identifiera optotyperna allt eftersom kontrasten minskar. Då patienten läst samtliga tre, eller två optotyper fel i en serie avslutas testet.

(Grosvenor 2007, s. 174) 1.3.3 Bailey-Lovie tavlan Denna tavla har konstant kontrast på alla optotyper. Istället minskar storleken på optotyperna för varje rad neråt. Testresultatet anges enligt angiven logMAR skala. Testet utförs vanligtvis på sex meter avstånd (om annat avstånd måste resultatet räknas om för att överensstämma med avståndet) och patientens uppgift är att läsa minsta möjliga rad.

(Grosvenor 2007, ss. 174-175) 1.4 Bländning Bländning (eng. glare) delas in i tre kategorier: ”Disability glare”, ”discomfort glare” och ”light-adaption glare”. Med ”disability glare” menas att synfunktionen reduceras i samband med bländning. ”Discomfort glare” innebär att patienten upplever en obehagskänsla under vistelse i ljusa miljöer. ”Light-adaption glare” innebär att patienten upplever ett centralt skotom i synfältet som reducerar synkvaliteten efter att tidigare ha utsatts för bländning. (Benjamin 2006, ss.

271-272) 1.4.1 Ökad bländningskänslighet Bländningskänslighet (”disability glare”) orsakas antingen av en för starkt lysande ljuskälla inom synfältet vilken bidrar till nedsatt effekt i retina, eller så orsakas det av intraokulär ljusspridning (Benjamin 2006, s.

272). Ljusspridning uppstår då de vanligtvis välordnade kollagena fibrer i cornea och lins förlorar sin struktur, vilket sker naturligt och succesivt med åldrandet. Den ökade oordningen av fiberna ger också minskad transperens av medierna och har även en kontrastkänslighetsreducerande effekt. (Abrahamsson, Thaung & Sjöstrand 1997) 1.4.2 Kontrastkänslighetstest under bländning - BAT Brightness acuity tester BAT, är ett handhållet instrument som består av en semisfär med en dold ljuskälla och en 12 mm central apertur fäst på ett handtag se fig 1.2. Semifären är 60 mm i diameter och ska under testet placeras emot pannbenet och kindbenet så att ögat hamnar i dess mitt så

att seende genom aperturen är möjlig. Denna gör då så att hela perferin belyses. Patientens uppgift är att som tidigare identifiera optotyper på syntavla fast denna gång under bländning. Tavlan som testas kan variera och vara både högkontrast och lågkontrast. (Benjamin 2006, ss 277-278) Fig. 1.2 Brightness Acuity Tester (BAT)

Instrumentet har tre olika ljusintensiteter att välja mellan. Den lägsta intensiteten, (300 ft. candela) är tänkt att efterlikna den belysning som kan fås i ett klassrum eller i ett varuhus, men denna används sällan då denna oftast inte kan påvisa någon betydande effekt. Vanligast är att man använder medelintensiteten (2500 ft. Candela) som motsvarar indirekt solljus en molnig dag då bländningstestet ska utföras på kataraktpatienter. Annars används högintensiteten (10000 ft. Candela) som motsvarar det ljus som fås i direkt solljus rakt ovanifrån ståendes på ljust underlag. Testet ska ske i ett mörkt undersökningsrum (mindre än 20 ft. candela) med ett öga okluderat och patienten ska bära sin bästa korrektion. (Marco Ophtalmic Inc, u.å.)

Fås ett reducerat resultat, en minskning med tre rader eller mer av kontrastseendemätningen under bländning i högsta intensitet så tyder detta på att det finns okulära opaciteter exempel katarakt, centrala floaters i glaskroppen eller korneala ärr. Denna patient upplever svårigheter i ljusa miljöer. En ökning av kontrastseendet under bländning med högsta intensitet beror på att pupillen konstrikterar och eventuella perifiera störningar får mindre betydelse då pupillen är liten. Exempel på detta är vid noncentral kortikal katarakt eller om det finns oregelbunden astigmatism. Dessa patienter har också bättre seende i starka ljusmiljöer utomhus.

Normal förändring av kontrastseendet under bländning i högsta intensitet är ingen förändring eller en liten sänkning med en rad. Då finns det inte heller några signifikanta okulära opaciteter. (Marco Ophtalmic Inc u.å.)

1.5 Filterglasögon Kortvågigt ljus bidrar till ökad kromatisk aberration, ökad ljusspridning och fluoroscens i linsen. Elimineras detta ljus fås en ökad kontrastkänslighet och en klarare bild, särskillt i de fall då medierna är grumliga. optik 5-2012 1-2013

43 Användningsområdet för filterglasögon ligger därför primärt hos äldre patienter samt hos patienter med nedsatt syn. (Zigman 1992) Filterglasögon blockerar fullt eller till viss del våglängder under en angiven gräns, så endast ljus med längre svängningar passerar (Multilens 12-0207), se fig 1.3.

Fig 1.3 Principen för ett filterglas (figur efter Multilens 12-02-07)

1.5.1 Studier om filterglasögon för ökad kontrastkänslighet I en studie gjord av Eperjesi och Agelis (2010) undersöktes synskärpan, kontrastseendet och läsningen med tre olika filter (450nm, 511nm och 527nm). Detta för att utvärdera effekten av filtrena. Testerna utfördes med ”forward light scatter filters” för att simulerar ljusspridning. Varje test genomfördes både med och utan bländning och det var bara patienter med friska ögon som deltog i studien. (Eperjesi & Agelis 2010) Resultatet som erhölls ur studien visar att synskärpan blev försämrad för samtliga filter jämfört med synskärpan utan filter och sänktes med 11, 13 respektive 14 logMARenheter för 450, 511 och 527 nm filtren utan bländning. Även med bländning sänktes visus för samtliga filter jämfört med visus utan filter under bländning. Kontrastkänslighetstestet gav också försämrat resultat med filtren både med och utan bländning jämfört med utan filterglasögon. Resultatet blev också sämre ju längre våglängder filtren sållade bort. Undantaget var en ökning med 0,02 log CS enheter för 450 nm filtret i kontrastkänslighetstestet under bländning. Konklusionen från studien är således att 450, 511 och 527 nm filter inte förbättrar kontrastkänsligheten vare sig under eller utan bländning för friska personer i närvaro av ”forward light scatter filter”. (Eperjesi & Agelis 2010) I en annan studie av Leguire och Suh (1992) jämfördes kontrastkänsligheten under bländning med olika filterglasögon och solglasögon som jämfördes mellan en grupp av friska patienter och en grupp med patienter där alla hade en degenererande sjukdom på retina. Resultatet från denna studie visar på en systematisk sänkning av kontrastkänsligoptik 1-2013

hetsfunktionen med filterglasögon särskilt vid högre spatiala frekvenser för deltagarna med friska ögon där sänkningen stod i förhållande till transmissionen av varje filter. I gruppen med retinala degenerationer visades antingen en liten förbättring eller ingen förändring av kontrastkänslighetsfunktionen under bländning med de olika filterglasögonen jämfört med utan filterglas. (Leguire & Suh 1992) Resultatet kan således tolkas på två sätt: Att filterglasen inte ger någon betydande förbättring av kontrastkänslighetsfunktionen under bländning för patienter med retinal degeneration, eller att det ger en förbättring av kontrastkänslighetsfunktionen under bländning eftersom ett filter som för en frisk person ger tydlig försämring inte gör någon skillnad för patienten med retinal degeneration. Däremot verkar inte filter förbättra kontrastkänslighetsfunktionen för friska personer. En jämförelse filterglasögonen emellan visar att gulfilter ger bäst resultat för båda grupper, och solglasögonen gav sämst resultat i båda grupper. (Leguire & Suh 1992) Ett resultat som visar att filterglasögon ger förbättring av kontrastkänsligheten i vissa fall presenterade Zigman i sin studie från 1992. I denna studie ingick fyra grupper av äldre patienter. Varje grupp med respektive katarakt, åldersrelaterad makuladegeneration, afaki eller helt friska ögon. Filtret som användes var 480 nm. Resultatet visar en ökning av kontrastkänsligheten för gruppen med åldersrelaterad makuladegeneration speciellt vid högre spatiala frekvenser. Dock kunde ingen förbättring urskiljas ur de övriga tre grupperna. (Zigman 1992, ss. 325-326) Även andra studier har visat att filterglasögon har positiv verkan och kan ge förbättrad kontrastkänsligheten för vissa patienter med åldersrelaterad makuladegeneration.

(Langagergaard, Ganer & Baggesen 2003) 1.6 Ljus och Färg Färg är en term som beskriver upplevelsen av ljus från olika våglängder. Intervallet för inom vilka våglängder som är synliga för oss människor är ungefär 380 nm – 780 nm.

De färger som förknippas med följande våglängdsintervall är: 380-450nm violett 450-490nm blå 490-560nm grön 560-590nm gul 590-630nm orange 630-780nm röd

Personer med normalt färgseende kan urskilja ungefär 150 olika nyanser ur detta spektra. Ljus under 380 nm, det vill säga ultraviolett strålning är osynligt för människor liksom det infraröda ljuset vars våglängder är över 780 nm. (Birch 2001, s.3) 1.6.1 Ljusets påverkan på ögonen I en studie som utfördes på donerade åldrade mänskliga linser undersöktes påverkan av ultraviolett strålning och strålning av kortvågigt energirikt synligt ljus med olika typer av laserstrålning. Detta gjordes genom att jämföra ljustransmissionen före och efter bestrålningen, alltså den mängd ljus som passerade genom linsen. Resultatet för denna undersökning visar att förändringar sker tidigt i linsen vid bestrålning med pulserande UV-laser (355nm) av en högre strålningstäthet (65mW/cm2) och vita opaciteter bildas i linsen. För lägre strålningstäthet (16mW/ cm2) skedde inga tidiga förändringar i linsen men efter 72 timmar hade bruna opaciteter bildats. När bestrålningen skedde med konstant synligt ljus (532nm) visade linserna inte upp några synliga förändringar. Dock konstaterades det också i studien att pulserande ljus verkar skada linserna mer än konstant ljus, vilket kan vara bidragande till att det inte syntes någon förändring vid bestrålning av synligt ljus. (Kessel, Eskildsen, Holm Lundeman, Bjarlin Jensen & Larsen 2011) Att blått synligt ljus ändå kan ge påverkan på ögonen menar Zigman (1989) som i sin tur refererar till en studie av Carlyle, Rand och Bursell (1988) samt till en studie av Weale (1985) där båda menar att blått ljus tillsammans med ultraviolett strålning är de största bidragande orsakerna till försämrad syn till följd av linsopaciteter. Detta menar de skulle bero på att det uppstår autofluorescens i linsen och att ljusspridningen i linsen ökar vid dessa korta våglängder. (Carlyle, Rand & Bursell, 1988; Weale, 1985 se Zigman 1989) 1.7 Färgseendet och färgseendedefekter En människas förmåga att se färger beror på att det finns tre olika typer fotopigment i tapparna i näthinnan, varvid varje typ har ökad känslighet för ett specifikt intervall av våglängder (Flück, u.å. s.6). Man talar om L-tappar, M-tappar och S-tappar beroende på om känsligheten är för långa-(L), medel(M) eller korta- (S) våglängder (Benjamin 2006, s. 292). L-tapparna har sin maximala känslighet vid 560 nm, M-tapparna är käns-

,

44

VETENSKAP

ligast för våglängder runt 530 nm och Stapparnas intervall når sin topp vid 420 nm.

Dessa grundfärger där vardera pigment har sitt maximala känslighetsområde refereras till som rött (L-tapparna), grönt (M-tapparna) och blått (S-tapparna) men färgbenämningen överrensstämmer inte exakt med den färg där känslighetsintervallet toppas.

Intervallen för känslighetsområderna för de olika pigmenten är överlappande. (Birch 2001 s.15) Beroende på hur och i vilken grad de olika fotopigmenten stimuleras uppstår en färgblandningsprocess utifrån dessa tre grundfärger vilket således ger oss olika färgupplever (Birch 2001, s. 10). Ett normalt färgseende sägs därför vara trikromatiskt (Grosvenor 2007, s.125). Se fig. 1.4.

Fig. 1.4 Genom att mixa rött, grönt och blått kan flera andra färger uppstå.

Om en typ av dessa tappar har nedsatt funktion, har ett förskjutet känslighetintervall eller saknas totalt kommer färguppfattningen hos denna person vara annorlunda.

Personen i fråga har då färre möjligheter att skapa rätt färgblandning att matcha det givna stimulit med. (Flück u.å. s.6) Färgsinnesdefekter är antingen genetiska eller förvärvade. I de fall de är genetiska är de också medfödda (Benjamin 2006, s. 289).

1.7.1 Anomal trikromsi Då alla fotopigment existerar men ett pigment är försvagat eller har förskjuten känslighetstopp kallas detta anomalt trikromatiskt seende. Beroende på vilken tapp som har nedsatt känslighet indelas anomal trikromsi antingen in i protanomal (L-tapparna defekta), deuteranomal (M-tapparna defekta) eller tritanomal (S-tapparna defekta). Personer som är protanomala, deuteranomala och tritanomala är röd- (protan), grön- (deutan) respektive blå- (tritan) svaga och behöver mer mättnad av den avsaknade färgen för att kunna matcha ett stimuli. (Grosvenor 2007, s. 125) 1.7.2 Dikromasi Om ett pigment inte alls existerar finns endast två grundfärger till att matcha det givna färgstimulit. Detta kallas dikromasi och delas in liksom anomal trikromsi i namn efter vilken typ av fotopigment som saknas. Personer med protanopi, deuteranopi och tritanopi saknar vardera rött (protan), grönt (deutan)

respektive blått (tritan) pigment. (Colbindor u.å. s.10) Personer med protanopi och deuteranopi har liknande färgupplevelser, och dessa benäms ofta tillsammans som rödgrön färgdefekt (Benjamin 2006, s. 292). Rödgröndefekt är den vanligaste formen medfödd färgsinnesdefekt och är vanligast bland män.

Anledningen till att majoriteten med rödgröndefekt är män beror på att anlaget för normal trikromsi är bundet till X-kromosomerna. För att en kvinna ska drabbas av rödgrön färgsinnesdefekt krävs det att att båda X-kromosomerna saknar anlag för normalt färgseende i och med att detta anlag är reccensivt.

För män krävs det att deras enda X-kromosom saknar anlaget för normal trikromsi för att färgseendet ska bli defekt då anlaget för normal trikromsi alltid saknas i Y-kromosomen. Detta gör att prevalensen för män och kvinnor i Europa med rödgrön defekt är 8% respektive 0,5%. (Benjamin 2006, s. 294) Rödgröndefekter kan också förvärvas av ett antal okulära sjukdomstillstånd bland annat av optikus neurit, papillit eller toxisk amblyopi.

(Benjamin 2006, s. 297) Mycket mer sällsynt är att ha en medfödd blågul färgsinnesdefekt, så kallad tritanopi. Anlaget för tritanopi är autosomalt vilket innebär att det inte är könsbundet och att prevalensen är densamma för män och kvinnor. Förekomsten av medfödd tritanopi är dock oviss. I en studie refererad av Birch (2001) uppges prevlalensen av kongenital tritanopi vara maximalt 1 person på 10 000 (Birch 2001, s. 34). En annan studie av van Norren och Went (1981) som också nämns av Birch (2001) hävdar att förekomsten av tritanomal trikromsi är så stor som 1 på 500. (van Norren & Went, 1981 se Birch 2001, s. 34) Tritanopi anses därför vanligen som en förvärvad defekt som kan fås i samband med bland annat sjukdomstillstånd som glaukom, diabetes, ålderselaterad makuladegeneration eller papillödem.

(Benjamin 2006, ss. 296-297) Benjamin (2006) beskriver hur förvärvade färgsinnesdefekter följer en regel kring deras uppkomst. Denna regel kallas Köllners regel. Regeln lyder att förvärvade blå-gula defekter beror på förändringar i okulära medier, choroidea eller retinas yttre distala lager och att förvärvade rödgröna defekter beror på förändringar i opticus nerven eller i de mer proximala inre delarna av synsystemet. (Benjamin 2006, s. 297) 1.7.3 Monokromatism I mycket ovanliga fall saknas ett eller samtliga fotopigment. Detta innebär total färg-

blindhet och stimulin kan då endast matchas i gråskala med hjälp av olika ljushet. (Benjamin 2006, s. 293) Monokromatism indelas i sin tur in i typisk (stavmonokromatism) eller atypisk (tappmonokromatism) monokromatism. Typisk monokromatism är i de fall då det inte finns några fungerande tappar alls i retina. Detta medför också låg synskärpa (ca 0,1), nystagmus och fotofobi. Atypisk monokromatism är då endast ett fungerande fotopigment finns i tapparna. (Birch 2001, s. 22) För översikt av klassificering av färgsinnesdefekter se tabell 1.2.

Tabell 1.2. Klassificering av färgseendedefekter

1.7.4 Hur färguppfattningen påverkas av filter-och solglasögon De Fez, Luque och och Valentin undersökte i sin studie från 2002 bland annat hur färgseendet påverkas av färgade solglasögon och filterglasögon. I studien användes ett par grön-, blå-, gul- och brunfärgade solglas samt ett 450 nm och ett 527 nm filter.

Resultatet från mätningarna visar att färger återgavs bäst utan några filter alls, men att de gråfärgade glasen var de som mest efterliknande de resultat som erhölls under mätningarna utan glas och alltså gav mest naturligt färgseende. Sämst färgåtergivning gav de båda filterglasögonen vars resultat kan liknas vid de som erhålls vid tritanopi. Det filtret som blockerar längst våglängder, alltså här 527 nm filtrer gav allra sämst färgåtergivning. (De Fez, Luque, & Viquieira 2002) Även Thomas och Kuyk påvisade förändringar i färgseendet med vissa filterglasögon vid undersökning med Farnsworth-Munsell D-15 test. De färgseendedefekter som orsakades av de olika filtren liknar främst de som fås vid tritanopi. Filterglasögonen som gav utslag på Farnsworth – Munsell D15 testet benäms som Blublocker och Vuarnet, medan filtrena NoIR, CPF550 och NDF som också testades i samma studie inte märkvärt verkade påverka färgseendet. (Thomas & Kyuk 1988)

optik 1-2013

45 1.8 Färgseendetester De testen som används för att utvärdera färgseendet kan bland annat vara i form av pseudokromatiska tavlor (Ishihara mfl.), färgsorteringstester (Farnsworth-Munsell) eller anomaloskop. (Grovenor 2007, ss. 126127) 1.8.1 Farnsworth-Munsell 100 hue test Detta test är ett färgsorteringstest som består av 85 olikfärgade kapslar som fördelas på fyra olika brickor. Varje bricka börjar och slutar med en fast kapsel som är av samma färg som de första och sista flyttbara kapslarna i varje bricka. Patientens uppgift är att placera den kapsel som mest liknar den föregående kapseln på brickan och fortsätta så tills brickan är fylld och att kapslarna bildar en mjuk färgsekvens från början till slutet.

För att kontrollera testet är kapslarna numrerade efter korrekt ordning i botten. Detta test är ett känsligt test som tidigt upptäcker förändringar i färgseendet. Det används också för att upptäcka skillnader mellan höger och vänster öga. Varje bricka tar ungefär två minuter att färdigställa. (Benjamin 2006, s. 320) 1.8.2 Farnsworth Munsell D15 test Detta test består av 15 kapsyler som ska sorteras i färgordning likt Farnsworth-Munsell 100 hue test. (Grosvenor 2007, s. 127) Detta test har relativt stora färgskillnad mellan varje kapsel och hittar därför endast de patienter med stora och medelstora färgsinnesdefekter (Elliott 2007, s. 68).

1.8.3 Anomaloskop Det säkraste testet för diagnostisering av rödgrön färgsinnesdefekt är undersökning med ett anomaloskop. Instrumentet visar olika gulfärgade ljuskällor och patientens uppgift är att matcha den givna färgen med en inställbar färgskala. (Birch 2001, s. 53) Färgskalan har rött och grönt ljus som kan mixas i rätt blandning till den givna gula färgen. Protanopa kommer att matcha den givna färgen med för mycket rött ljus och deuteraneropa kommer att använda för mycket grönt ljus. (Flück u.å. s.18) 1.8.4 Ishiharatavlor Ishiharafärgseendetestet består av en serier tavlor som vardera utgörs av många små prickar, där prickarna det i varje tavla bildar en siffra eller en figur, se fig. 1.5. Prickarna som utgör bakgrunden är av en viss färg och optik 1-2013

siffrorna i samma bild är av en färg som personen med färgsinnesdefekt kan ha svårt att skilja från bakgrunden. Patientens uppgift är således att 21 identifiera de siffror som varje tavla visar. Som alternativ för barn, eller för någon som inte kan identifiera siffror finns istället tavlor som visar en slinga som då ska kunna följas med fingret. (Grosvenor 2007, s. 126) Tavelserierna som Ishiharatestet är uppbyggt av består av antingen 16, 24 eller 38 tavlor, beroende på vilken version av testet man använder. Den första siffran i varje serie skiljer sig i ljushet från bakgrunden och ska därför alltid, oavsett typ av färgsinnesdefekt kunna utläsas. Denna tavla är för demostration, men ingår ändå i testet. (Benjamin 2006, s. 316) Testet utförs på 75 centimeters avstånd i dagsljus eller med ljus rumsbelysning. Ljuset ska vara rakt infallande mot tavlorna. Patienten får maximalt tre sekunder att identifiera siffran på tavlan. För ”Ishihara 38 plate” testet anses normal testresultat vara 17 korrekta tavlor eller fler, och ingen defekt bedöms då finnas. Om testresultatet är 13 korrekta tavlor eller färre anses färgseendet vara defekt. Det är ovanligt att hitta patienter som svarar korrekt på 14-16 tavlor och i dessa fall krävs ytterligare utredning av färgseendet med ett anomaloskop. Observera att korrekt svar kan vara att inte kunna identifiera någon siffra liksom att felaktigt svar kan vara att kunna identifiera en siffra. (Ishihara u.å.)

Fig. 1.5 Exempel på Ishihara tavlor ur Ishihara 38-plate test

1.9 Stereoseende Stereoseende eller djupseende är en persons förmåga att uppfatta djup i en bild.

Detta är möjligt då höger och vänster öga mottar information från var sin vinkel av ett objekt. Detta stimulerar då inte motsvarande punkter i höger och vänster retina. Hjärnan skapar sedan en bild av den sammanlagda informationen från höger och vänster näthinna som upplevs vara på annat avstånd än originalbilderna. Detta kallas retinal disparitet och bilden som skapats är tredimensionell. (Grosvenor 2007, s.79)

1.10 Stereoseendetester 1.10.1 Titmus Stereo test Detta test utgörs av tre delar, stereofly, se fig. 1.6, seriefigurer och wirt test. Samtliga utförs på 40 centimeters avstånd i ljus rumsbelysning med polariserande glasögon. Stereofly är ett grovt samsynstest där patienten uppmanas att greppa tag i flugans vinge. Ett positivt resultat för detta test är om patienten vill greppa vingen några centimeter ifrån boken och viss samsyn finns då (vingen producerar ungefär 3000 bågsekunder). Ett negativt resultat, då patienten nuddar boksidan i försöket att greppa vingen tyder på att denna patient inte har någon samsyn. Seriefigurerna är fördelade på tre rader med fem figurer i varje rad varav en figur är tredimensionell och patientens uppgift är att peka ut denna (rad 1 producerar 400 bågsekunder, rad 2 producerar 200 bågsekunder och rad 3 producerar 100 bågsekunder) . På liknande sätt fungerar wirt test, där patienten ska avgöra vilken ring av fyra möjliga som står ut från boksidan och är tredimensionell. Detta görs i nio omgångar. Både seriefigurtestet och wirt test börjar med en lätt nivå som grovt testar samsynen och om dessa nivåer klaras fortsätter testet med mer noggranna nivåer. För den sista nivå där patienten ger korrekt svar antecknas de bågsekunder som produceras av just det testet. (Elliott 2007, s. 205; Grosvenor 2007, s.124) Fig. 1.6 Stereofly test med tillhörande polariserande glasögon.

2 Syfte Syftet med denna studie är att testa lågkontrastvisus med och utan bländning, färgsinnespåverkan samt komfort med fem polariserande sol- och filtersolglasögon från Multilens, för att se hur var och en av glasen påverkar detta och för att jämföra skillnader emellan solglasen och filtersolglasen i bestämda par där dessa liknar varandra .

3 Material och metod Samtliga undersökningar utfördes optikerprogrammets undersökningsrum på Linnéuniversitetet i Kalmar. Majoriteten av deltagarna i studien är elever på Linnéuniversitetet. Samtliga mätningar utfördes under veckorna 14-17 år 2012.

,

46

VETENSKAP

3.1 Material De solglasögon och filtersolglasögon som användes i studien är: Solglaset Pol B som är bronsfärgad med 9 % transmission. Detta glas är polariserande.

Detta glas är glas A i studien. För transmissionskurva se fig. 3.1B. Filtersolglaset C1 som blockerar 80% av allt ljus under 450 nm. Detta är i kombination med ett polariserande filter Pol 3 vilket absorberar 85% av ljuset. Denna kombination ger glaset en gulgrå färg. Detta glas är glas B i studien.

Pol G vilken är en gråfärgad lins med 19% transmission. Detta glaset fick bokstaven C i studien. För transmissionskurva se fig. 3.1B. Filtersolglaset 511 som utesluter allt ljus under 511nm. Även detta glas kombineras med det polariserande filtret som kallas Pol 3. Totalt får detta glas 8 % transmission och en brun färg. Bokstaven som tilldelades detta glas var D. För transmissionskurva se fig. 3.1A. Solglaset Pol G15 som har en grågrönaktig färg och 17 % transmission. Detta glas fick bokstaven E i studien1. För transmissionskurva se fig. 3.1C. Samtliga glasögon skänktes från företaget Mulitlens. Namnen på glasen i studien är samma namn som Multilens använder på samma produkter i sitt sortiment2. Stereoseendet kontrollerades med Titmus Stereotest. För visusmätning i hög kontrast (100%) och i låg kontrast (10%) användes logMAR tavla genom Testchart (5 meter). Färgseendet uppskattades med Ishihara tavlor och för bländningstest och komfortgradering användes Brightness acuity tester, BAT. 3.2 Tillvägagångsätt Deltagarna informerades om studiens syfte och upplägg och fick därefter signera pappret om Informerat samtycke (bilaga nr 1). Därefter följde ett antal inledande mätningar för att avgöra deltagarens lämplighet för studien.

3.2.1 Inledande mätningar Visusmätning gjordes i hög kontrast för att ta reda på patientens synskärpa. Detta gjordes binokulärt samt monokulärt för OD/OS med deltagarens habituella korrektion. Plus ett (+1,00) metoden utfördes över korrektionen för att kontrollera att den aktuella korrektionen stämde. Deltagarens korrektion antecknas och i de fall då denna var okänd mättes glasögonstyrkan upp med vertometer. Däref-

ter togs en enkel anamnes (Bilaga nr 2) som bland annat berörde dess ålder, kön, korrektionstyp och ögonhälsa. För att ta reda på om deltagaren har binokulärseende testades stereoseendet med Titmus Stereotest (stereofly) och ett positivt resultat på detta test krävdes för att fortsätta undersökningen.

3.2.2 Utförande Samtliga glasögon tilldelades var sin bokstav A-E (se s. 24). Glasögonen behöll samma bokstav under hela studiens gång, och var alltså desamma för samtliga deltagare. Den turordning glasen sedan mättes i lottades och varierade mellan varje deltagare. Detta för att undvika att samma glas alltid testades sist då deltagarna kanske var trötta och mindre fokuserade, vilket skulle kunna bidraga till ett falskt resultat.

Lågkontrastvisus började mätas för deltagarens utgångsvärde, alltså den lågkontrastsynskärpan deltagaren har utan något glas.

Detta antecknades enligt logMAR. Optotyperna slumpades mellan varje mätning och inför varje byte av glas för att förhindra att dessa memorerades.

Samma test upprepades därefter under bländning, då användes BAT-testet, där höger öga var det som bländades och vänster okluderades. Bländningseffekten var på högsta intensitet och deltagaren ombads använda denna samtidigt med en högkontrast logMAR tavla för att sedvanligt läsa minsta rad.

Därefter testades utgångsvärdet för deltagarnas färgseendet. För varje test visades tio Ishihara tavlor. Detta test består fullständigt av 38 tavlor som ska identifieras men då bedömningen gjordes att det inte var nödvändigt ur studiens synpunkt att testa samtliga tavlor beslutades det att reducera testet enligt de instruktioner som följer testet och som sammanfattats nedan (Ishihara u.å): Tavla 1: Testades i alla mätningar.

Tavlor 2-5: En av dessa användes i varje mätning.

Tavlor 6-9: En av dessa användes i varje mätning.

Tavlor 11-13: En av dessa användes i varje mätning.

Tavlor 14-17: En av dessa användes i varje mätning.

Tavlor 18-21: En av dessa användes i varje mätning.

Tavlor 22-25: Samtliga testades i varje mätning.

Tavla 1 är en kontrolltavla och ska kun-

na ses av alla oavsett färgsinnesdefekt, på grund av att siffran i denna tavla är av annan ljushet än bakgrunden se fig. 3.3. Tavlorna 2-21 visar om färgseendet är normalt, om det finns en rödgrön defekt eller om det finns total färgblindhet. Tavlor 22-25 visar vilken typ av rödgrön defekt som finns, protanomali eller deuteranomali. För tavlor nummer 1-21 antecknades svaren som antingen rätt eller fel. För tavlor nummer 22-25 anntecknades de siffror patienten kunde identifiera. Normalt testresultat för detta reducerade Ishiharatestet är att samtliga tavlor ska vara korrekta. De övriga tavlor nr 2638 består av färgade slingor som ska följas med ett fingrer, för patienter som inte kan identifiera siffror.

(Ishihara u.å) Fig. 3.3 Ishihara tavla nr 1 kontrolltavla

När utgångsvärdet hade tagits i varje test så lottades det första glasögonparet deltagaren skulle testa och samtliga test utfördes igen.

Samma procedur upprepades tills samtliga glasögon hade genomgått testet.

Slutligen graderades komforten för varje glas i en skala från 1-5 där 1 innebär minst komfortabel och 5 innebär mest komfortabel. Detta gjordes också med BAT-instrumentet där deltagaren först fick notera komforten i att titta på visustavlan utan vare sig solglas eller bländning som en referens till det mest komfortabla läget 5. Sedan introducerades bländning utan solglasögon som en referens till det minst komfortabla läget 1.

Det öga som inte bländades okluderades under hela komforttestet. Därefter togs glasögonen på och testades i samma turordning som de haft tidigare i studien. Bländningen introducerades över glasen och deltagaren fick då helt subjektivt gradera hur bekvämt seendet kändes under bländning för de olika glasen i förhållande till utgångsläget.

Anledning till att detta test gjordes separat och inte i samband med BAT-kontrasttestet är att det blir lättare för deltagarna att jämföra glasen när de testas närmare inpå varandra. Orsaken till att komforttestet genomfördes under bländning var ett försök till att efterlikna användningsområdet för solglasögonen det vill säga solig utomhusmiljö.

optik 1-2013

47 3.2.3 Urval Personer lämpliga för att deltaga i studien ska uppfylla följande: •Vara mellan 18-60 år • Ha samsyn • Inte ha mer än två dioptriers skillnad i refraktion mellan höger och vänster öga • Binokulär habituell visus 0,8 eller mer Deltagarna tillfrågades personligen och via e-post och sammanlagt ville 28 personer ställa upp i studien. Samtliga 28 deltagare kunde genomföra i studien. Bland dessa var 23 kvinnor och 5 män. Medianåldern för deltagarna var 23 år.

Bland deltagarna så var femton stycken korrigerade med glasögon, åtta stycken korrigerade med kontaktlinser och fem stycken bar ingen korrektion alls. För fördelning av deltagarnas korrektion, se tabell 3.1. De deltagare som passade in i två grupper ur tabellen, beroende på olika refraktion på höger och vänster öga klassades in efter korrektionen som bars på deras högra öga. Samtliga deltagare såg minst 1,0 binokulärt med sin habituella korrektion. Plus-ett testet sänkte visus med minst tre rader för alla deltagare utom två, men detta var inget som verkade påverka deras resultat.

5 Diskussion 5.1 Lågkontrastvisus Det glas som visade bäst resultat genomsnittligt för lågkontrastvisus var Pol G, se tabell 4.1, vilket också är det glas med den högsta transmissionen, varför detta skulle kunna vara en anledning till att detta glas placerade sig bäst bland de fem. Däremot har Pol G15 näst mest ljusgenomsläpplighet, endast två procentenheter mindre än Pol G och detta glas visade sig ha det mest visusreducerande egenskaperna för objekt i låg kontrast. Det är därför inte särskillt troligt att varje glas olika transmission påverkade resultatet.

Att det inte kunde påvisas någon signifikant skillnad mellan solglasen och filterglasen för visusmätningen i lågkontrast beror delvis på att alla deltagare som testades hade friska ögon och bra syn. Det har ju sällan bevisats att filterglasögon har en effektiv verkan på kontrastkänsligheten för friska personen, se kap 4. Dessutom är det inte kontrastkänligheten som testats i studien utan lågkontrastvisus, eftersom kontrasten har varit konstant under mätningarna och det endast är optotypernas storlek som förändrats. optik 1-2013

5.2 Lågkontrastvisus under bländning Jämförs deltagarnas lågkontrast medelsynskärpa med och utan bländning utan glas är synskärpan under bländning 0,092 logMAR högre än utan bländning. Det innebär att bländningskällan sänkte visus med nästan en hel rad. Detta är en normal sänkning av visus under användandet av BAT, se kap.

1.4.2.

Varför visus sänkes under bländningstestet beror på att ljuset in mot ögat reducerades med glasen. Dessutom utfördes bländningstestet i mörk/dimmad rumsbelysning vilket kan ha gjort den effekten mer betydande. Trots att sol- och filterglasögonen gör seendet mer bekvämt under bländning visar det här att det inte förbättrar lågkontrastseendet under bländningsförhållanden, i alla fall inte för friska patienter.

Pol G, var återigen det glas som låg närmast utgångsläget och uppvisade det bästa resultatet, i detta fall låg resultatet så pass nära utgångsläget att det inte kunde visas någon signifikant skillnad mellan utgångsläget och Pol G. Återigen kan detta härledas och motiveras till att det är Pol G som släpper igenom mest ljus. En annan orsak kan vara att det är detta glaset som mest skiljer sig i färg från något av de andra glasen och att den gråa färg som glaset har är fördelaktig vid lågkontrastmätning.

Rangordnas glasen från 1-5, där 1 är det glas som gav bäst visus och vidare i följande ordning efter de resultat som mätningarna för lågkontrastvisus och lågkontrastvisus under bländning gav ser vi att dessa listor ser i stort sett likadana ut, se fig. 5.1. Skillnaden är endast den att 511 Pol 3 tappar en placering i testet under bländning.

Fig 5.1 Jämförelse av resultaten från lågkontrastvisus och lågkontrastvisus under bländning

Lågkontrastvisus Lågkontrastvisus under bländning 1. (Baseline) 1. (Baseline) 2. Pol G 2. Pol G 3. Pol B 3. Pol B 4. C1 Pol 3 / 511 Pol 3 4. C1 Pol 3 5. Pol G15 5. 511 Pol 3 6. - 6. Pol G15 Detta förstärker uppfattningen om att Pol G är det glas som är mest fördelaktigt av dessa fem under låga kontrastförhållanden och att det inte var en slump att denna hamnar i topp. Dock är spridningen relativt liten i båda fall. Det skiljde 0,036 logMAR (0,218571-0,18285) mellan det bästa och

det sämsta glaset (ca. 1,5 optotyp) i testet utan bländning och 0,081 logMAR (0,3014290,220717) i testet med bländning (ca. 4 optotyper), se tabell 4.1 och 4.2.

Jämförs denna studie med den studie som Eperjesi & Agelis utförde (2010) ser vi ett liknande resultat då båda studierna visar försämrat kontrastkänslighet eller lågkontrastvisus för samtliga filter- och solglas både med och utan bländning. Båda studierna visar att filterglasögon inte ger någon kontrasthöjande effekt på friska personer. (Eperjesi & Agelis 2010, ss. 709-713) 5.3 Färgsinnespåverkan Resultatet som framställs och visas i tabell 4.3 kan ge uppfattningen att samtliga glas förbättrade färgupplevelsen och ökade förmågan att identifiera färger gentemot utgångsläget, eftersom utgångsläget visar sammanlagt tio felaktiga svar från alla deltagarna vilket var det mesta antal fel som erhölls ur något test.

Så är med största sannorlikhet inte fallet, utan det sämre resultatet från deltagarnas utgångsläge beror på att detta test var det första färgtest som genomfördes för samtliga deltagare. Det blir en inlärningseffekt som spelar roll för testresultatet. Tabell 4.4 visar också att hälften av (5/10) de felaktiga svaren också kom ifrån en och samma tavla ur Ishiharatestet, den tomma tavlan som inte visar någon siffra för deltagare med normalt färgseende. Chansen är därför trolig att deltagarna förväntade sig att se en siffra i denna tavla så mycket att de gissade på någonting utan att egentligen inte se. I de efterföljande testerna med glas var deltagarna mer medvetna om att det kanske inte fanns någon siffra i en utav tavlorna.

Noterbart är också att samtliga tre deltagare som svarade fel på den sist visade tavlan för utgångsläget svarade att den visade nummer 28 istället för 26 som hade varit rätt. De sista fyra tavlorna i Ishiharatestet är dom som definerar om patienten har protanopi eller deuteranopi då patienten endast identifierar en siffra ur dessa tvåsiffriga nummer (Ishihara u.å). I fallet för dessa deltagare kunde alla ändå urskilja två siffror, vilket inte tyder på någon färgdefekt. Troligt är därför att den sista sexan i all hast förväxlades med en åtta, och att dessa fel inte beror på färgsinnesdefekter.

Vad som också kan ha spelat roll för resultatet från Ishiharatavlorna är hur tavlorna fördelades mellan varje glas i studien. För-

,

48

VETENSKAP

rutom de fyra sista tavlorna som alltid visades i varje test så är det endast ensiffriga tal som visas på tavlorna som testades för Pol B och C1 Pol 3. Resultatet visar att majoriteten av de fel som begicks för tavlorna som visade siffror (och inte var tomma) var ifrån tavlor med tvåsiffriga tal (4 fel begicks totalt för ensiffriga tavlor och arton fel begicks för tvåsiffriga tavlor), se tabell 4.4. Detta kan innebära att de tavlor som korrekt visar två siffror är svårare att identifiera, vilket innebär att resultatet skulle kunnat blivit falskt positivt för Pol B och C1 Pol3 , och annorlunda om andra tavlor hade testats för dessa glas.

På samma sätt kan resultatet från 511 Pol 3 blivit falskt negativt eftersom tavlorna som testades här alla var tvåsiffriga. Eftersom filterglasögonen har en våglängdsblockering någonstans inom det synliga ljuset är det lätt att anta att färgupplevelsen skulle påverkas till det negativa vid bärande av dessa. Enligt resultatet från denna studie kan inte något sådant bevisas, vilket dels kan bero på att, som tidigare nämts, Ishiharatavlorna som visades i varje test inte var rättvist ordnade.

Den andra anledningen till varför inte någon större förändring kunde påträffas beror troligtvis på att Ishiharatestet är screeningtest som inte hittar små defekter. Kanske hade resultatet blivit annorlunda om något annat mer känsligare test hade använts, exempelvis Farnsworth- Munsell 100 hue test.

Ordnas glasen efter hur mycket negativ färgsinnespåverkan de orsakade i studien kan hamnar ändå 511 Pol 3 i botten, som det glas som påverkade mest, se tabell 4.5.

I och med att 511 pol 40 3 är det enda fullständiga filterglaset, med 100% blockering för våglängder kortare än 511nm (till skillnad från C1 Pol 3 som blockerar 80% av strålarna kortare än 450nm) kan detta ge en liten indikering om att färgupplevelsen blir negativt påverkad av filterglas, trots att skillnaden mellan glasen inte var statistiskt signifikant.

Transmissionen för varje glas gör att glasen kan ordnas i fallande ordning på följande sätt: Pol G (19%), Pol G15 (17%), C1 Pol 3 (14%), Pol B (9%) och 511 Pol 3 (8%), där Pol G är det glas som släpper igenom mest ljus och 511 Pol 3 är det glas som släpper igenom minst ljus och därför också är mörkast.

Förrutom 511 Pol 3 som både hamnar i botten för ljusgenomsläpplighet och för negativ färgsinnespåverkan, så verkar det inte finnas några likheter mellan dessa glas transmission och negativ färgsinnespåverkan. Dock är det mindre troligt att 511 Pol 3 orsakade mer negativ färgsinnespåverkan på grund

av att den släpper igenom minst ljus då Pol B som bara släpper igenom 1% mer ljus än 511 Pol 3 visade sig ha den bästa färgåtergivningen av alla glas.

Resultatet från denna studie matchar inte resultatet som De Fez, Luque och Valentin presenterade (2002) då deras resultat visar att gråfärgade glas gav bäst färgåtergivning samt att filterglasögonen har en negativ färgsinnespåverkan, medan denna studie har funnit att brunfärgat glas ger bäst färgåtergivning och att det inte kunde visas att filter klart påverkar färguppfattningen. (De Fez, Luque & Viqiueira 2002, ss. 590-594) 5.4 Komfort Jämför vi glasens komfortpoäng med dess transmission på samma sätt som för färgsinnespåverkan ser vi att det mörkaste glaset, alltså 511 Pol 3 var det som deltagarna tyckte var mest komfortabelt. I övrigt finns det inget tydligt samband som visar att de mörkare glasen hade högre komfortpoäng.

Däremot verkar filterglasen upplevas som mer komfortabla än solglasen då de båda filterglasen hamnar i topp på listan över komfortpoäng, då 511 pol 3 och C1 Pol 3 är de två glas som har högst sådana, se tabell 4.6.

Komforten för vardera glas tycks inte bero på glasens färg eller att deltagarna favoriserade någon speciell färg, eftersom de båda bruna glasen (511 pol 3 och Pol B) hamnade långt ifrån varandra, likaså de båda gulgråa glasen (C1 Pol 3 och Pol G15).

Jämförs deltagarnas subjektivt givna komfortpoäng för vardera glas men det objektiva värdet från lågkontrastvisus under bländning finns inget logiskt samband heller förrutom att Pol G15 41 är placerad i botten i både det subjektiva och det objektiva testet, se tabell 4.2 och tabell 4.6. I övrigt var inte glasen som gav bäst lågkontrastvisus under bländning de glasen som uppfattades som mest komfortabla.

5.5 Hur studien kan förbättras?

För att förbättra studien kan följande vara exempel på förändringar som borde til�lämpas: För att säkerställa att inte glasens variation i transmission påverkar resultatet skulle det vara fördelaktigt om varje glas hade samma totala transmission, och att variationen för glasen endast låg i vilket ljus som släpps igenom glaset. Lågkontrasttestet skulle kunna tänkas bytas ut mot ett test som visar kontrastkänsligheten, till exempel ett datoriserat Pelli-Robsontest där optotyperna kan slumpas. Detta skulle ge en mer rättvis bild av hur filtrena påverkade kon-

trastkänsligheten i förhållande till solglasen.

Vad som också kan ha påverkat studiens resultat, är användandet av Brightness Acuity Tester, BAT, som med största sannorlikhet inte bländade med samma intensitet i varje test. Det verkade som om denna snabbt laddades ut och de glas som testades senare i turordningen för varje deltagare utsattes för en mindre ljusmängd än de glas som testades tidigare. Optimalt skulle varit om det fick gå en tid mellan testen så att denna hann återfå sin fulla intensitet mellan varje test.

Alternativt kunde det kanske ha använts ett helt annat instrument för att simulera bländning, då detta testades monokulärt och därför inte ger ett exakt verklighetstroget seende, då alla deltagare i denna studie hade ett fungerande binokulärseende. Detta gör också att det är svårt att helt och fullt kunna jämföra deltagarnas resultat från lågkontrastvisus och lågkontrastvisus under bländning, eftersom den första endast utfördes binokulärt och sen andra endast monokulärt.

Att använda ett annat mer känsligt färgsinnestest som också hittar tecken på blåsvaghet/tritanomali skulle också tänkas vara positivt för studien. Detta skulle ge en mer rättvis bild av hur färgsinnet påverkas av de olika glasen. Används Ishiharatestet ändå, skulle tavlorna i testet behövts slumpas, så att tavlorna som visats i varje test är olika för samtliga deltagare. Detta skulle göra så att inget glas kunde få ett falskt positivt eller falskt negativt resultat beroende på vilka tavlor som testats.

6 Slutsats Det var ingen signifikant skillnad mellan solglasen och filtersolglasen i lågkontrasttestet.

Detta kan bero på att majoriteten av deltagarna hade friska ögon och att alla hade bra syn. Det kan också bero på val av test, och att annat resultat eventuellt hade visats om kontrastkänsligheten testats istället för lågkontrastvisus. Dock är filterglaset är att föredra framför solglaset i jämförelsen mellan de grågula glasen under bländning.

Enligt färgsinnesresultatet kan det verka som om samtliga glas förbättrade färgupplevelsen, men detta beror med största sannolikhet på det sätt testet användes i studien.

Det kunde inte visas någon statistisk signifikant skillnad mellan sol- och filterglas men detta kan bero på att Ishiharatestet inte hittar mindre färgsinnesdefekter. Filterglasen fick högst komfortpoäng.

optik 1-2013

DES DESTINATION

AVGÅNG

Snart går tåget!

Det är nu det händer. Sveriges snabbast växande optiker-

starkt kundfokus? Då vill vi gärna att du hör av dig. Tala

kedja går som tåget och lägger in en växel till.

om vem du är, vad du helst vill jobba med och varför, så

De närmaste åren ska vi öppna flera nya butiker över hela landet. Och vi behöver bli fler, många fler.

hör vi av oss.

Hos Smarteyes får du jobba i ett ungt och dynamiskt

Fast de vi söker är inga vanliga optiker. Istället söker vi

svenskt företag som präglas av nytänkande, närhet till

dig som, i likhet med oss, brinner för att förnya optiker-

kunden, entreprenörskap och socialt ansvarstagande. Den

branschen och ständigt finna nya vägar. Vi behöver kvali-

moderna optikern, helt enkelt.

ficerade leg. optiker såväl som assistenter, butiks-

Nu går tåget till framtiden. Vill du vara med?

chefer och butikssäljare. Är du en passionerad yrkesmänniska med inre driv och

Ansök på www.smarteyes.se/karriar

D en moD ern a op t ik ern

50

EFTER TEXT

SÄLJES, SÖKES Attraktiv optikerbutik i Stockholmsförort Säljes på grund av pensionering.

Butiken har mycket gott renommé med flera företagsavtal och en trogen kundkrets.

Modern utrustning med egen inslipning och import av bågar och glas.

Lokalen ligger i ett köpcentrum med fria öppettider. Drivs för närvarande med två anställda. Öppet måndag–fredag, stängt lördag–söndag.

Mycket låg hyra.

Nyrenoverad lokal.

Stora utvecklingsmöjligheter.

Ingår ej i kedja

Arbeta i Norge

Specsavers City i Göteborg söker ny optikerassistent

Vi söker professionella optiker för vikariattjänstgöring.

Skickliga butikssäljare välkomnas också att ta kontakt.

Mycket förmånliga villkor.

Vi söker en erfaren optikerassistent med start 18/2.

Tjänsten är ett vikariat på 100% under ett års tid med goda möjligheter till förlängning.

Mer info på vår hemsida:

www.optikkpartner.no Maila för info: tom@optikkpartner.no

Ansökan skickas till karl.almqvist@specsavers.se

Säljes till bästa pris.

Svar till tel 076-851 00 34 dulima.a@telia.com

Annonsering i OPTIK gör skillnad Ett nytt utgivningsår är här och nu ges nya tillfällen att nå dina kunder i optikbranschen och därmed goda möjligheter att fylla på orderböckerna.

Välj alla för bästa effekt eller plocka ut de nummer och/eller det tema som bäst passar din plan.

Ett magasin

Tema

Bokningsstopp

Ett magasin

anschen från optikbr

Ett magasin

anschen från optikbr

tema Synfelsgi kirur

rskare Linköpingsfo inom e världsledand rnhinnor artificiella ho

Stort UVtema en Stefan Löfgr

dda ”Viktigt sky tidig ögonen i så jligt” ålder som mö TEMA

asSolgl ode ögonm

Ny leverantör av linser till Sverige

Nr Utgivningsdag

nschen

från optikbra

en Optikföretag som minglade r på modevecko

vd – Safilos nye e välkänt ansikt i branschen

Nr Utgivningsdag

NR 9.12 Anders Wedin chen talar för brans i UV-frågor

Så påverkas våra ögon gen av UV-strålnin

gen Ytbehandlin och linserna ar bäst som skydd

Så heta är en solglasögon våren 2013

3 z NR 1.1 Staffan Preut

Tema

är verkligen ” ”Big in Japan

sson ger Paul Folke rheten patientsäke el ny tyngd i Bryss

Luxottica förvärvar Alain Mikli

NR 12.12

Bokningsstopp

2

25 februari Optometridagarna

12 februari

8

23 augusti Glas

3

29 mars Mido

12 mars

9

20 september HR rekrytering/personal 3 september

4

26 april Design

9 april

10

23 oktober Silmo

3 oktober

5

24 maj

7 maj

11

18 november Linser och vätskor

1 november

6/7

21 juni Utbildning

4 juni

12

11 december Solglasögon

26 november

Butiksmiljö

6 augusti

BOKA NU! RING 08-601 25 20 eller MAILA renee.linden@conmedia.se optik 1-2013

Kom och jobba med mig.

“Synoptik är en av de största optikerkedjorna i Sverige och det gör att vi hela tiden håller oss uppdaterade om vad som händer inom branschen. Det är också väldigt inspirerande att få arbeta i våra fina och fräscha butikslokaler.”Sarah, Kontaktlinsoptiker Vi växer och söker butikschefer, kontaktlinsoptiker och optikerassistenter.

Synoptik följer optikbranschens kvalitetsnorm och ger alla våra optiker möjligheten att ta sina 36 CET-poäng över en treårsperiod. Vi på Synoptik brinner för att dela med oss av vår kunskap. Vill du vara en del av oss? I så fall är du kanske vår nya medarbetare. Läs mer om våra lediga jobb på www.synoptik.se

ALLA SKA HA RÅD MED KVALITETSOPTIK

Synoptik Sweden AB är en av Sveriges ledande aktörer inom optik med 105 butiker från Kiruna i norr till Malmö i söder. Synoptik etablerades i Sverige 1991, har cirka 600 medarbetare och omsätter 850 mkr. Synoptiks mission är att alla ska ha råd med kvalitetsoptik och företaget ägs av Synoptikfonden, en icke vinstdrivande stiftelse som verkar för att främja nordisk forskning inom optik. Varje år skänks en del av vinsten från Synoptik till forskning inom optik och oftalmologi. Synoptik är även en del av Grand Vision B.V, en världsledande aktör inom optisk detaljhandel, med drygt 4 600 butiker i fler än 40 länder.

Posttidning B

Tidningen Optik Västra Trädgårdsgatan 15 111 53 Stockholm

Solkräm och skidglasögon UV-blockerande linser Nöjda kunder

3

3

3

Det finns en ökad medvetenhet om riskerna med UV-strålning och behovet av skydd är särskilt viktigt när det är vinter, eftersom UV-strålningen kan bli upp till 100 gånger kraftigare när strålarna reflekteras i snön.1 Precis som på huden ackumuleras UV-skadorna i ögat och kan orsaka en mängd olika tillstånd som pinguecula, pterygium och kortikal katarakt.2

Även för

astigmatism

Allt fler kunder vill skydda ögonen mot UV-exponering3 och här kan du hjälpa till i vinter – genom att informera dina kunder om riskerna med UV-strålning och hur de kan minska sin exponering. ACUVUE® kontaktlinser är det enda stora linsmärket som blockerar över 98% av UVB-strålarna och 85% av UVA-strålarna som standard för hela sortimentet.

Ge dina kunder ett optimalt UV-skydd, var de än befinner sig och oavsett väder.

Dina kunder skyddar sin hud. Du kan hjälpa dem skydda sina ögon.

Alla ACUVUE® kontaktlinser har UV-blockering klass 1 eller klass 2 som hjälper till att skydda mot att skadlig UV-strålning tränger in i hornhinnan och in i ögat. UV-absorberande kontaktlinser ersätter INTE UV-absorberande ögonskydd som till exempel UV-absorberande skyddsglasögon eller solglasögon eftersom de inte täcker hela ögat och området omkring ögat.

1. Sliney, David H. Intraocular and Crystalline Lens Protection From Ultraviolet Damage. Eye & Contact Lens July 2011; 37: 250–258. 2. A Special Issue: Ultraviolet Radiation and Its Effects on the Eye. Eye & Contact Lens (2011); 37(4): 167 – 272.

3. UV Consumer Insights Survey, November 2011, online questionnaire with 18-45 year-old soft CL wearers (UK, n=400; Poland, n=300) and CL considerers (Poland, n=302).

ACUVUE®, 1-DAY ACUVUE® TruEye®, ACUVUE® OASYS®, 1-DAY ACUVUE® MOIST®, ACUVUE® ADVANCE®, LACREON®, HYDRACLEAR® och SEE WHAT COULD BE® är registrerade varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. © JJVC 2012.