Skip to main content

Lindome kyrkoblad vintern 2014

Page 1

kyrkoblad Svenska kyrkan, Lindome församling, Vintern 2014

Fira jul med oss – 6 Pyssla med familjen – 7 Musik i församlingen – 8

tema Jul


Jul

Julens mat Hur lyckas jag med köttbullarna? Vågar jag stoppa korv? Och varför var det synd om grisen när Lucia närmade sig? Jag har stämt träff med Gunvor, Karin, Bert och Astrid - ett glatt gäng medlemmar ur Lindome hembygdsgille. Vi träffas i den mysiga Börjesgården i Hällesåker för att laga julmat och samtala om julmat och traditioner. Det blir en lång kväll med korvstoppning, köttbullstillverkning, och många skratt och minnen från jular förr i tiden. Börjesgården har anor från 1600-talet och då de sista som bodde på gården inte hade några arvingar, köptes gården 1976 av Lindome Hembygdsgille. Hembygdsgillet har som ambition att bevara gården så som en gård i Lindome såg ut runt sekelskiftet 1900 eller i början av 1900-talet. Vad var viktigt vid jul förr i tiden? ”Brödbak och att göra ordentligt vörtbröd var något som hörde till” berättar Gunvor. Hon berättar att de åkte till bryggeriet och hämtade vört som är en råvara vid ölbryggning. Nu för tiden är det något

2 - kyrkoblad vintern 2014 -

enklare då man istället kan köpa små påsar med vörtkryddor i de flesta matvaruaffärer. En annan sak är alla rörande överens om när vi samtalar om jultraditioner – att utan julgrisen skulle det ha blivit en riktigt tråkig jul. Grisen skulle slaktas innan Lucia, då skulle köttet hinna bli lagom salt till jul. ”Samma gris som vi barn hade kliat bakom öronen och matat hela året, skulle ge stora delar av julmaten”, berättar Gunvor. ”När dagen för slakt kom, sprang vi barn undan och höll för öronen, för den stackars grisen skrek så högt att det skar i öronen.” Astrid flikar in att det skulle kunna ha varit Berts pappa som tog hand om grisen, då han var slaktare på den tiden. Vid slakten blev det ibland kalabalik när grisen sprang iväg och fick motas med långa käppar. Alla delar av grisen togs till vara, berättar Karin. Det skulle bli korvar, sylta, grisfötter, fläsk, blodpudding och givetvis skinka.

Köttbullar Idag är köttbullarna lika viktiga som julskinkan och ett givet inslag på våra julbord. Att göra egna


köttbullar är både roligt och gott. En bra idé kan vara att utgå ifrån ett vanligt köttbullsrecept och göra det lyxigare och juligare med hjälp av kryddning och innehåll. För att få en juligare smak kan man använda sig av kryddor som ingefära, kryddpeppar och även kanel. Ersätt en del av mjölken med grädde för att få lite lyxigare köttbullar. Ett tips som kommer från kocken Leif Mannerström är att steka en del av löken före den blandas med köttfärsen, det ger en god nötig smak. Glöm inte att steka upp lite av smeten och smaka av så att du är nöjd med kryddningen.

Julkorv Att göra egen korv är ett litet företag men helt klart mödan värd då det blir väldigt gott. Viktigt är att ha bra råvaror, anser Astrid. ”Köp bra kött och mal själv” är hennes tips. Det kan ibland vara svårt att få tag på späck men istället kan man använda bacon, även om det inte blir lika bra. ”Det är viktigt att mjölken i smeten kokas och sedan blir helt kall innan den blandas i smeten”, fortsätter hon. Det man använder till korvskinn kallas fjälster och går att få tag på i de flesta större matbutiker. Tillsats för att göra korv och mala kött finns på många hushållsassistenter, framför allt av de äldre versionerna. ”Om man inte har köttkvarn så går det att stoppa för hand men det blir pilligt”, säger Astrid. Precis som med köttbullarna är det viktigt att steka lite av smeteninnan och provsmaka. Att stoppa korv gör man inte gärna ensam då det behövs många händer. Därtill är det förstås mycket roligare att laga mat tillsammans då man kan prata och skratta och dela minnen, precis som vi gjorde denna kväll i Börjesgården. Stort tack till Astrid och Bert Waldefors, Karin Ganebratt och Gunvor Hansson.

Recepten: Karins Julpepparkakor 200 g smör, 2 dl brunfarin, 1 dl sirap, två ägg, 1 tsk kanel, 2 tsk ingefära, 2 tsk nejlikor, 2 tsk bikarbonat, 8 till 9 dl vetemjöl, smält smöret och låt det svalna rör ner socker, sirap, ägg och kryddor. Arbeta in mjölet, låt stå kallt till följande dag. Kavla ut tunt och ta ut kakor med mått. Grädda i 200° i ca 5 minuter.

Prästens julköttbullar 800 g blandfärs, 1 dl gräddmjölk, 1 dl ströbröd, 1 ägg, ½ dl vatten, 2 medelstora kokta potatisar, 2 små gula lökar, 1 tsk farinsocker, 3 msk ansjovisspad, 2 msk konc. kalvfond , 2 msk kikkoman soja, 1/2 tsk ingefära, salt och kryddpeppar, svartpeppar, vittpeppar efter behag.

Astrids Julkorv 1k fläskkött (grytbitar eller likande), 1k nötkött (grytbitar eller likande), 300 g späck, 1 l kokt kall mjölk, ½ kilo kokt potatis, 4 msk potatismjöl, 2 lökar, ½ tsk nejlika, 1 tsk mejram, 1msk salt, ½ tsk ingefära, 1 tsk kryddpeppar, 5 m fjälster, mixa smeten, blanda smeten, stoppa korven, koka.

Gunvors julvörtbröd 3 flaskor porter eller svagdricka, 1msk salt, 2 dl sirap, 5 kokta och småskurna pomeransskal, Vetemjöl till ”lagom” deg, Baka ut till brödkakor, Pensla de nybakta bröden med sirapsvatten. Baka i 225°C.

Text: Andreas Thalenius. Foto: Lorentz Thelberg

- kyrkoblad vintern 2014 - 3


Jul

Varför firar vi jul? Obama har blivit uteliggare! Om dessa ord stod på våra löpsedlar skulle vi genast köpa en tidning. Vi skulle genast förstå att en händelse av världspolitiska dimensioner har skett. Har det skett en statskupp i USA? Det explosiva i rubriken är: Den som står överst i hela världen, han med mest makt, har hamnat lägst. Det största ordet som finns i vårt språk är det mest ihåliga. Gud. Vi har dimmiga föreställningar om vad det betyder. Därför är vi ofta likgiltiga inför varför vi firar jul. För att Gud har blivit människa. För att han med mest makt har hamnat lägst. Inför denna jul dras tankarna till människor som flyr från Irak och Syrien undan IS terrorvälde. I detta myller finns oroliga föräldrar som väntar barn under sämsta tänkbara förhållanden, som flyr med sina barn undan terror och död. Tänk om Gud, han som beskrivs som den med all makt, som allvetande, som närvarande på alla ställen i universum samtidigt, skulle valt att bli ett människobarn som föds på en skitig madrass i ett flyktingtält i norra Irak? Ett människobarn, vad är mer hjälplöst och utlämnat än det? Julevangeliet som läses i ombonade och varmt stearinupplysta kyrkor och hem under ju-

4 - kyrkoblad vintern 2014 -

len förflyttar oss just till Mellanöstern, där Josef och Maria i stor fattigdom och med ett dödshot över sina huvuden fick sin son Jesus. Ingressen som numera är så välkänd att den nästan fått samma betydelse som ”det var en gång” lyder: ”Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas.” Vid den tiden då IS utropade ett nytt Kalifat… Berättelsen är fylld av ironi. Han med all makt föds under det välde som förtrycker världen och människan. Den romerska regimen söker glupskt efter mer makt och rikedom och tvingar därför ut Josef och Maria på vägarna för att skattskrivas i Josefs födelsestad Betlehem. Julberättelsen som är fylld av så mycket mörker är samtidigt fylld av ljus. Mitt i allt agerar Gud. Han sänder änglar till Maria. Han ger Josef drömmar, han låter stjärnor visa vägen för de tre vise männen. Fördolt för världens ögon sker det största tänkbara. Gud blir ett fattigt människobarn. Kejsar Augustus har naturligtvis ingen aning om att hans giriga fingrar används av Gud för att låta profetian gå i uppfyllelse om var Guds Son skulle födas, i Betlehem. Detta är förunderligt. De onda makterna, som Gud inte vill, som fyller honom med sorg och vrede, är ändå underställda honom och används av honom för att leda världen och människan mot sitt bestämda mål. Varför blir Gud människa? Varför lämnar


han himlen där han blir betjänad av miljoner änglar och utan uppehåll tillbes och äras för sin storhet och skönhet, för att han är skaparen och livgivaren till allt? Varför låter han sig förnedras av maktfullkomliga människor? Gud kan inte dö, han är livet självt. Gud vill dela detta liv med oss på det närmsta och inti-

maste sätt han kan -genom att förena sig med oss. Han vill såsom det kalla järnet läggs i elden göra oss till ett med hans gudomliga kärlek. Den kärlekens eld som skapade galaxerna, haven och fiskarna, träden och blommorna, djuren och insekterna och framför allt och över allt människan. Därför blir Gud människa, för att på ett oupplösligt sätt förena sig själv med henne. Detta är den verkliga och sanna makten i världen. Jesus låter sig förnedras för att ge oss liv och frihet. Och så leda oss till Gud. Därför firar vi jul! Martin Lokrantz, präst

Varför gör vi som vi gör vid jul? Vi putsar och fejar, planerar och längtar och försöker hålla liv i traditionerna. Kanske vill vi uppleva en glimt av paradiset. Allt skulle vara perfekt, färdigt och förberett för att den stora julefriden skulle få infinna sig. Förberedelserna från vår ”katolska” bakgrund bestod i att man fastade inför den ”stora festen”. Fastemat som lutfisk och risgrynsgröt hörde hit. I den mörkaste tiden på året längtar vi efter ljus och värme. Adventsljusen de fyra som en nedräkning fram till Jesu födelsedag. Adventsstjärnan som lyste över stallet i Betlehem och visade väg för visa män får nu ledsaga oss igenom adventstiden. Julgranen är liksom många av våra traditioner inlånad från Tyskland. Den hör ihop med ett

medeltida paradisspel. Adam och Eva var huvudpersoner, de har ju sina namnsdagar i juletid. I spelet fanns ett träd, livsträdet som grönskade och bar frukt. Ett vintergrönt (grönt står för evigt liv) träd här i norden var enbusken eller granen och de har båda haft sin plats i hemmen till jul. Detta livsträd bar frukt, äpplen. Vi dekorerar ibland och hänger äpplen och nötter i granen. Julkulorna, får numera symbolisera paradisfrukten. Till slut julklapparna var ju de vise männens gåvor till Jesusbarnet. Vi gör alltså detsamma som de visa männen, vi kommer med gåvor för att hylla Guds son. Klapp kommer från en gammal sed att man klappade på dörren slängde in sin gåva och sedan kvickt smet iväg

- kyrkoblad vintern 2014 - 5


Jul

Fira jul med oss! För gudstjänsttider se sidan 14

Krubban Jag uppskattar verkligen denna fina tradition. Jag har gått varje år sedan min första son föddes 2009, och numera tar jag med mig båda mina söner. Det bästa med julkrubban är att alla barn får delta utifrån sina förutsättningar, och det känns viktigt. Det är kul att barnen känner igen personalen sedan vi gått på öppna förskolan. Julkrubban tillsammans med de traditionella

julpsalmerna är ett fint sätt att visa barnen varför vi firar jul och få dem att inse att julen är mer än paket o tomten. Dessutom är det ett bra sätt att starta julafton på...

Midnattsmässan Att gå till kyrkan vid midnatt på julafton uppskattar jag på två sätt. Bara det att gå till kyrkan mitt i natten ger mig en känsla av äventyr. Något särskilt händer. Jag möter fler som är på väg dit och en tyst samhörighet sprider sig i nattens mörker. Men det mest värdefulla med midnattsmässan är att julens budskap kommer så nära. När jag kommer in i kyrkan är det alldeles mörkt

men när julevangeliet om Jesu födelse läses tänds fler och fler ljus och mörkret får vika undan. Denna konkreta upplevelse hjälper mig att ana att något stort och avgörande verkligen hände den första julnatten för Charlotta Westerlind 2000 år sedan.

Julottan Jag tycker att julottan är en så lugn, fridfull, mysig och samtidigt högtidlig gudstjänst. Det är så fint på morgonen i mörkret med alla levande ljus i kyrkfönstren och i bänkarna. Sedan är själva julevangeliet med glädjen över att Jesus fötts till jorden stort och mäktigt. Jag har gått till julottan sedan jag var barn. Pappa och jag

gick tillsammans när vi bodde i Oskarström. Det är inte många julottor jag har missat under alla mina år. Jag har alltid varit morgonpigg så det har inte varit svårt att gå upp i ottan för att vara i kyrkan kl. 07.00 på morgonen.

6 - kyrkoblad vintern 2014 -

Katarina Zachrisson

Linda Andreasson


Barnens Jul FINASTE JULPYSSLET GÖR DU SJÄLV! Julens finaste kristyränglar Recept 1 äggvita 4 dl florsocker ½ tsk ättiksprit Blanda alla ingredienser i en bunke. Vispa med elvisp för att få kristyren slät. Häll kristyren i en påse och klipp av ett litet

hörn längst ner. Spritsa sedan ut kristyren på ett bakplåtspapper. Stick därefter in ett snöre i kristyren och lägg sedan på ett bokmärke. Låt den sedan torka tills den är riktigt hård. Har du inget bokmärke går det lika bra att ta ett foto eller klippa ut en bild från en tidning. Ps. Glöm inte att smaka på den goda kristyren.

JULKRUBBA MED JULFIKA

Måndag 15 december bjuder vi in alla barnfamiljer till Lindome kyrka för en samling kring vår julkrubba. Efter samlingen bjuder vi på fika. Välkomna kl 18.00!

LUCIAUTMANING Rita din egen figur från luciatåget och få en julklapp. Söndag 14 december är det barn- och familjegudstjänst i Lindome kyrka. De barn som lämnar in en teckning med en luciafigur på kommer att få med sig en julklapp hem. Julklappsutdelningen kommer att ske av vår härliga maskot lejonet Leah. Gudstjänsten börjar kl 11.00.

JULAVSLUTNING PÅ ÖPPNA FÖRSKOLAN Tisdag 16 december har vi julavslutning på Öppna förskolan. Det blir dans kring granen, julbord och som vanligt ett besök av tomtemor. Dansen börjar kl 11.00 och lunchen serveras kl 11.30, men vi har öppet som vanligt mellan 9.30-13.00. Jullunch inkl julklapp till barnen kostar 30 kr per vuxen. Anmälan till denna dag senast torsdag 11/12 till Eva Svensson eller Gabriella Araya. Vi öppnar åter tisdag 13 januari. - kyrkoblad vintern 2014 - 7


Musik KÖRSTARTER Barnkören torsdagen den 8 januari kl 17.00–17.40 Våga-Sjunga-kören torsdagen den 8 januari kl 19.15–20.15 Ledare: Charlotte Edin, 073-403 94 27 Lindome Vokalensemble onsdagen den 14 januari kl 18.30–20.30 Körskolan onsdagen 21 januari (inleds med fika) kl 17.30–18.15

LÖRDAGSMUSIK I KYRKAN Den 20 december kl 17: ”Vi sjunger julens sånger” med körerna, Stråk-kvartett och blåsare, sångsolist Helene Jonsson Den 7 februari kl 17: Vår musiker Charlotte Edin med vänner bjuder på ett härligt musikprogram.

NYÅRSMUSIK Den 31 december kl 17 Nyårsbön med extra musik: Oscar Jacobsson, harpa m.fl.

Psalmkören (övar en timma före gudstjänst) söndagen den 25 januari kl 10.00 Psalmverkstad (träffas efter överenskommelse) Ledare: Ellen Finnilä-Göranson, 0703-15 81 25

JULKLAPPSINSAMLING

Lindome LIONS tillsammans med Lindome församling ordnar även i år en julklappsinsamling till behövande barn här hemma och ute i världen. Insamlingen pågar till och med 10/12. Du kan lämna in dina klappar på Församlingscentrum under kontorstid. Ange på paketen om det är till en pojke eller flicka samt vilken ålder julklappen passar för. Har du frågor? Kontakta diakon Ingela tel 99 69 63

8 - kyrkoblad vintern 2014 -

Den 6 januari kl 16.00 Trettondagsgudstjänst Vokalensemblen samt sångsolist

BARNBIBELUTDELNING

Lindome församling delar ut barnens bibel till alla fyraåringar, välkommen med ditt barn till Lindome kyrka söndag 14 december kl.11. Kommer du med? Anmäl med ditt barns namn till: pehr.vitalis@svenskakyrkan.se Med vänlig hälsning, Pehr Vitalis, barn & familjepräst


Lindome second hand Invigningsdagen den 13 september blev en succé med ca 600 besökare som köade sig in, och människor fortsätter att komma till vår butik både på våra öppetdagar och inlämningsdagar. Ett fyrtiotal fantastiska volontärer gör att detta arbete är möjligt. Ett stort tack till alla som ställer upp! Ett stort tack även till er som skänker kläder, skor, husgeråd mm till butiken. Och tack till er som handlar, utan er skulle vi inte få ekonomiskt underlag att driva verksamheten. Nu i början har vi haft många stora utgifter för iordningställande av lokal m.m., men i vår ser vi fram emot att ha en ekonomisk buffert för att kunna dela ut pengar till olika hjälpbehov genom våra kyrkor. Vill du arbeta som volontär i Lindome second hand? Kontakta: Ingela Skarin Håkansson 031-99 68 63, eller Ulla-Britt Nyberg 0705-61 16 31. Just nu finns möj-

Familjedag

lighet att komma och sortera inlämnade varor på torsdagskvällar fram till kl.21. Följ oss gärna på Facebook, Lindome Second Hand och www.lindomesecondhand.se. Öppet; tisdag kl 14.00–18.00 och lördag kl 10.00–14.00. Inlämning; torsdag kl 14.00–16.00 samt under öppetdagarna. Följande tisdagar har vi stängt: 23/12, 30/12 samt 6/1.

Foto: Jesper Dickell.

Den 7 september, i samband med en av våra familjegudstjänster, hade vi vår första familjedag. Denna soliga söndag kunde de som kom njuta av spunnet socker, hoppa i hoppborg och gå en match i stora sumobrottningsdräkter.

- kyrkoblad vintern 2014 - 9


Vad är Alpha? Alpha är en elva veckors praktisk introduktion i kristen tro. Alla som vill är välkomna till kursen. Den kristna tron utforskar vi tillsammans med två samtalsledarare, som är före detta deltagare i en alphakurs, de leder samtalet som vi har i en liten grupp efter föreläsningen.

Ny kurs 27/1-15 Sista anmälningdataum 19/1 Anmälan och frågor: Eva Svensson eva.svensson@ svenskakyrkan.se, 99 68 67

Hur ser en kurskväll ut? Alla kvällar träffas vi i Församlingscentrum, A ­ nnestorpsvägen 1 • Vi börjar med fika. • En talare berättar om dagens tema. • Därefter samlas vi i mindre g­ rupper som leds av två s­ amtalsledarare. Vi träffas på tisdagar mellan 18.30– 20.30 Till kursen finns ett material som kostar 50 kr. Annars är det bara ­fikat som finns till självkostnadspris.

10 - kyrkoblad vintern 2014 -

Ny kurs 27/1

Vem kan jag lita på


Det händer BIBELSAMTALSGRUPP

Julfest Trettondag jul

Välkomna till församlingens julfest på Trettondagen, tisdagen den 6/1, efter gudstjänsten som är i kyrkan kl 16.00. Festen börjar ca kl 17.15 i Kyrkans Hus dit alla åldrar är välkomna. Det kommer att serveras god mat, trevlig samvaro, underhållning, sång och lekar. Anmäl dig senast 2 januari till diakon Ingela tel, 99 69 63. Kostnad 50 kr.

KVINNOFRUKOSTAR

Kvinnor i alla åldrar är välkomna till frukost med föredrag i Församlingscentrum kl 9.30–11.30 en lördag i månaden. Ingen föranmälan behövs. Kostnad: 20 kr för frukostfika. Föredragen arrangeras i samarbete med studieförbundet SENSUS.

Lör 31/1 ”Att leva i balans” – arbete, familj, krav och förväntan, besvikelser och sorg, prestation och önskningar, alla andra och jag själv, man måste och borde… Hur kan vi få balans i alltihop och hur vet jag vad som är en bra balans för just mig? Föreläsare Lena Warberg, sjukgymnast och KBT terapeut.

Lör 28/2 ”Hitta din egen färg” – färganalysens betydelse för att bejaka och lyfta fram dina naturliga färgtoner. Föreläsare Eva Axhorn, färgkonsult.

Lärjungen Petrus brev i bibeln. Välkommen till en samtals- gemenskaps- och studiegrupp. Vi hjälps åt med fika och har möjlighet att avsluta med en mässa vid 19.00. Kom och pröva på. Hör gärna av dig till Staffan Tobjörk 99 68 68. När och var? Torsdagar jämna veckor kl 17.00 i Församlings­centrum med start den 22/1.

SOPPLUNCHER MED PROGRAM Välkomna till sopplunch i Församlingscentrum varje tisdag kl 12.00–13.30. Vi börjar med en enkel andakt. Soppan kostar 30 kr för vuxna. Barn äter fritt i vuxnas sällskap. Följande tisdagar har vi program som börjar kl 12.45:

Tis 13/1 ”Heliga Birgittas resa till Rom och hennes omöjliga klosterplaner” Föreläsare Luca Cesarini, präst, författare, researrangör.

Tis 17/2 ”Olika källor till livslust” Föreläsare Barbro Lennéer Axelsson, författare, universitetslektor i psykologi vid institutionen för socialt arbete i Göteborg, medarbetare för internationella RSFU. - kyrkoblad vintern 2014 - 11


det berättas

Det berattas

Under denna rubrik har vi i många år skrivit berättelser om kyrkliga händelser som inträffat i Lindome. De återges så som de cirkulerar på bygden, men sanningshalten kan ju inte alltid garanteras. Krönikör är som vanligt Lars Åshammar. Julbadet Många har genom åren undrat varför prästgården i Lindome, Lyckans prästgård, ligger så långt från kyrkan. När man åker längs gamla E6:an mot Anneberg ligger den ju bara en halv kilometer norr om Anneberg med Lindome kyrka knappt inom synhåll. Orsaken är att när den byggdes hörde Lindome till Tölö pastorat, och då hörde även Älvsåkers kyrka dit. Placeringen blev då mitt emellan de båda kyrkorna i pastoratets norra del. När sedan Lindome blev eget pastorat hamnade alltså prästgården långt från den kyrka den tillhörde, alltså Lindome. Kyrkans expedition låg i prästgården och hade egen ingång. Åren 1926–1938 tjänstgjorde som komminister i Lindome Nils Strömberg, som blev mycket omtyckt. Han hade en liten ovana, och det var att ofta inte hålla reda på tiden och alla papper som skulle finnas på rätt ställe i pärmarna. Ibland kunde han höra att det började ringa i kyrkklockorna i fjärran, och då fick han fråga sin fru Elvira vad som stod på. ”Du ska ju tjänstgöra på ett bröllop om en stund!” kunde svaret bli, och då blev det bråttom. Några gånger per år kom en dam från Anneberg till prästgården och städade upp bland allt som låg i högar på expeditionen och såg till att saker och ting kom i ordning. Hon var mycket duktig, och sträng därtill. Den händelse som vi nu ska skriva om inträffade några dagar före jul vid ett tillfälle då denna hjälpreda arbetade.

12 - kyrkoblad vintern 2014 -

Det hade kommit snö på natten, och pastor Strömberg gick ut tidigt och skottade gångvägen ner till det som vid denna tid hette ”Rikstvåan”. Han kom in i köket och undrade om han kunde få ett varmt bad såhär före jul. Värmepannan eldades med koks och hade inte särskilt stor varmvattenberedare, så när det skulle bli bad värmde man vatten i brygghuspannan i källaren, där också badrummet fanns. Så fru Elvira eldade och bar varmvatten i hinkar till badkaret. Nils tappade upp det varmvatten som fanns i beredaren, och så småningom kunde han krypa ner i ett stärkande och härligt julbad. Samtidigt hände följande på expeditionen: Hjälpredan från Anneberg satt uppslukad av arbetet vid skrivbordet, då plötsligt en man klev in genom dörren. Hon satt med ryggen åt detta håll, och mannen sa: ”Goddag i stugan! Jag är biskopen!” Damen fortsatte med sitt och tog ingen notis om honom. Så sa biskopen igen: ”Jo, det är biskopen som kommer på besök!” Fortfarande ingen reaktion. Då kom biskopen att tänka på att hon kanske hörde dåligt, så han drog in luft och skrek: ”DET ÄR JAG SOM ÄR BISKOPEN!!” Då skrek hon tillbaka: ”SE TILL ATT HAN FÅR BEHÅLLA DEN SYSSLAN DÅ!!!!” Detta hördes i hela huset, även i källaren, så pastor Strömberg fick rusa in med ett badlakan runt kroppen och avsluta ärendet. Han hade glömt bort att biskopen skulle komma.


Församlingsexpeditionen vardagar 09.00–12.00, 13.00–15.00 Ingela Thylin

99 68 60

Kyrkokamrer Christina Ek Sjösten

99 68 66

Musiker Organist Ellen Finnilä-Göranson Musiker Charlotte Edin

99 68 73 99 68 75

Församlingsvärd Gabriella Araya

99 68 65

Ungdomsledare Roland Dahl

99 68 74

Öppna förskolan

99 68 70

Kök/husmor Marie Wranggård

99 68 70

Annestorpsvägen 1 437 33 Lindome Besöksadress: Annestorpsvägen 1 E-postadress: lindome.forsamling@svenskakyrkan.se Fotografi: Lindome församling om inget annat är angivet.

Kyrko- & kyrkogårdsvaktmästare Exp säkrast mån–fre kl 10.00–10.30 99 68 76, 99 68 77, 99 68 78

Framsidans bild: Karin Ganebratt och Astrid Waldefors.

Diakoner: Eva Svensson Ingela Skarin Håkansson

Ansvarig utgivare: Staffan Tobjörk 99 68 67 99 68 63

Präster: Andreas Thalenius Martin Lokrantz Pehr Vitalis Staffan Tobjörk, kyrkoherde, exp och bostad

99 68 71 99 68 72 99 68 64 99 68 68

För epost till personal och kyrkoråd se hemsidan.

www.lindomeforsamling.se

Tryck: Risbergs Information & Media Kyrkobladet är ett gruppkorsband till hushållen i Lindome som utges med fyra nummer om året. Kyrkobladet skall delas ut till alla hushåll i Lindome. Om du inte har fått ett eget exemplar i brevlådan så får du gärna ringa till expeditionen eller komma in och hämta ett. Kyrkobladet skall även gå till den som undanbett sig reklam. Får du trots detta inte Kyrkobladet för att du undanbett dig direktreklam så kan du ringa postutdelningen i Lindome och hänvisa till att det är samhällsinformation och att det skall delas ut till alla.

- kyrkoblad vintern 2014 - 13


Advent och jul i din kyrka! Välkommen till kyrkkaffe/te/saft efter söndagens gudstjänst i Kyrkans hus undervåning.

december

30 1:a sönd. i Advent   7 2:a sönd. i Advent 12 Fredag 14 3:e sönd. i Advent 20 Lördag 21 4:e sönd. i Advent 24 Julafton 25 Juldagen 26 Annandag Jul 28 Sönd.e jul 31 Nyårsafton

januari  1   4   6 11 15 17 18 22 25 29

Nyårsdagen Sönd. e. Nyår Trettondedag Jul 1:a sönd. e Trettonde Torsdag Lördag 2:a sönd. e Trettonde Torsdag 3:e sönd. e Trettonde Torsdag

februari

11.00 Adventsgudstjänst, Vokalensemblen och trumpet 11.00 Gudstjänst med förbön 18.30 Luciagudstjänst med Lussekör och Lions 11.00 Gudstjänst med barn och vuxna. Bibelutdelning*, krunch 17.00 Vi sjunger julens sånger* 11.00 Gudstjänst 10.30 Samling vid krubban* 23.00 Midnattsmässa* 07.00 Julotta, Vokalensemblen* 11.00 Gudstjänst 11.00 Söndagsmässa 17.00 Nyårsbön med extra musik*

11.00 Gudstjänst 11.00 Söndagsmässa 16.00 Gudstjänst vid ljus, Vokalensemblen och solist. Julfest i KH efteråt 11.00 Gudstjänst med förbön 18.30 Veckomässa 11.00 Konfirmation 11.00 Söndagsmässa. 18.30 Veckomässa i FC 11.00 Gudstjänst, Psalmkören 18.30 Veckomässa i FC

1 Septuagesima 11.00  5 Torsdag 18.30  7 Lördag 17.00   8 Kyndelsmässodagen 11.00 15 Fastlagssöndagen 11.00 18 Onsdag 18.30 22 1:a sönd. i Fastan 11.00 26 Torsdag 18.30

14 - kyrkoblad vintern 2014 -

Söndagsmässa. Predikantbyte Veckomässa Lördagsmusik* Gudstjänst med barn och vuxna, krunch Söndagsmässa, Vokalensemblen Askonsdagsmässa i Kyrkan. Gudstjänst Veckomässa i FC

FC=Församlingscentrum, Annestorpsvägen 1 KH=Kyrkans hus, Barnsjövägen 19. *=Mer info i bladet Information och predikoturer kan Du finna i GP, MP, Norra Halland och Kungsbacka tidning, samt på hemsidan under kalender: http://www.lindomeforsamling.se Reservation för ändringar.


andakt Andakt Julen 2014 Vi människor låter inte alltid förnuftiga skäl styra vår syn på saker och ting. Stora vetenskapliga ge­ nom­brott som upptäckten av atomen har männis­ kan använt för att bygga kärnvapen, trots att vi vet att detta är den mest destruktiva kraft som kan frammanas. Ekonomin som påverkar oss så myc­ket avgörs ofta, tyvärr, av flockbeteende och känslor. När vi talar om Jesus födelse, så kan det bli på liknande sätt. Istället för att se om det finns skäl för julens händelser, så kanske vi avfärdar det hela med att ”det känns som en saga”. Men om vi inte låter känslor eller förutfattat tyckande styra evangelisternas skildring av den första Julen, så kan vi upptäcka något. Ta Julevangeliet enligt Lukas, som de flesta associerar med tindrande ljus, julstämning och något mysigt, det är faktiskt en skildring av två fattiga människor på flykt i ett ockuperat land. Detta är en högst realistisk tillvaro för många människor idag, i just den del av världen där Josef och Maria levde. Sagor börjar ofta med orden ”det var en gång”. Julevangeliet börjar inte så. Lukas hänvisar till en rad historiska händelser. Han nämner att det var skattskrivning. Kejsar Augustus lät hålla tre ”lustrum”, vilket var den romerska benämningen för skattskrivning. Om den andra står det i Augustus självbiografi ”Därefter, ännu en gång, med maktbefogenhet som konsul, genomförde jag ensam ett lustrum när Gajus Censorinus och Gajus Asinius var konsuler. I denna folkräkning inräknades 4 233 000 romerska medborgare.” Censorinus och Gajus Asinius Gallus var konsuler år 8 f.Kr., alltså strax före den troliga tiden för Jesu födelse. Lukas fortsätter med att återge att skattskrivningen skedde när ”Quirinius var ståthållare i Syrien”. Vem var han? Quirinius var en karriärist

i den romerska armén. Han var född år 45 f.kr, i Lanuvium som ligger strax söder om Rom. Vid tiden för Jesus födelse hade han blivit utnämnd till ”legat” i Syrien. Han återvände till Rom år 12 e.kr. Vid tiden för Jesus födelse fanns en förväntan på en ny ledare som skulle framträda. Astrologi var ett sätt som människor försökte se var och när det skulle ske. I Gamla testamentet talas i 4 Mosebok 24:14 om en stjärna som ska framträda och som hörde samman med Messias. Den romerske historikern Suetonoius (75–160 e.Kr.) skriver i sin biografi över kejsar Vespasianus: ”En gammal sägen var spridd i hela Orienten enligt vilken det stod i ödets bok att från Judéen skulle vid den tiden de utgå som skulle styra världen.” En annan samtida romersk historiker, Tacitus, skriver om judarna att ”hos många rådde den övertygelsen att det stod i deras prästers gamla urkunder att Orienten vid denna tid skulle bli mäktig och att härskare från Judéen skulle få världsherravälde”. Ett astronomiskt centrum vid denna tid var nuvarande Irak. När de ”Vise männen” gav sig iväg för att följa stjärnan som ledde dem till Betlehem, var de väl medvetna om vad den betydde; en ny världsledare skulle födas. Långt senare, år 1606, räknande astronomen Johannes Kepler ut att Jupiter och Saturnus hade korsats år 7 f.kr. Budskapet från den första Julen är att Gud är på riktigt. Genom Jesu födelse har han stigit in i vår verklighet och satt spår i historien. Spår som du kan följa och finna, att det är som det står skrivet om de vise männen när de fann Jesusbarnet – ”allt var så som det hade sagts dem”. Pehr Vitalis, komminister Lindome församling

- kyrkoblad vintern 2014 - 15


Kyrkoherdeord

Snart är det Jul och vi får önska varandra God Jul! Hoohoo, hälsar tomten? Eller vad säger hen nu för tiden? Om nu hen finns och kanske kommer till dig och mig? Våra familjetraditioner tycks ändra sig. Av de seder och traditioner vi har med oss finns ganska mycket av både vårt eget och andras liv. Temat i kyrkobladet är just julen. Själv kommer jag ihåg en julklapp som min bror och jag höll i famnen när vi åkte till mormor. Bilfärden gick från Falkenberg upp genom Halland, under järnvägsbron i Kungsbacka vidare förbi cement-klumparna med järnvägshjul på och som fortfarande ligger i Kållered på Gamla riksvägen. Paketet var stort med julpapper. Oj, ett ishockey-spel. Och så roligt vi hade med det. Det finns fortfarande kvar och ligger på vinden. Vi får väl se om barnbarnen vill spela med det om några år eller om det blir dataspel, Ipad eller något annat nytt. Idag känns det för min del speciellt att bo i Lindome med dessa barndomsminnen. Julen står för dörren säger man ibland. Vi kommer att få automatiska dörröppnare till kyrkan och det kommer att bli färdigt snart. Tryck på en av de stora knapparna och dörren öppnas. Du som sitter i rullstol kan nu ta dig in i kyrkan själv och den är öppen vid gudstjänster samt vardagar mellan kl. 9–15.

Jag fortsätter hoppas och ber att det inte bli någon verklighet av Stiftets planer på en bergtäkt i Skäggered. Här kommer en litet klarläggande till det jag skrev i förra bladet. Stiftet och Svevia har upprättat ett nyttjanderättsavtal 2013-08 syftande till täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1. Avtalet skall gälla t.o.m. 2043. Enligt avtalet äger Svevia rätt, om tillstånd föreligger, att på området uppställa kross och asfaltverk och annan erforderlig utrustning som behövs för täktens exploatering samt nyttja området som upplagsplats under avtalstiden. Svevia äger även rätten att till området iföra, hantera, återanvända, och återvinna material från väg, bygg- och anläggningsverksamhet. Redan 2010 sa kyrkorådet nej på stiftets förfrågan om bergtäkt och det har inte ändrats. Mitt i all stress och förberedelser så kommer ett litet julklappstips: Ta en paus från smartphone, dator, Tv, mat, disk och umgås med dina nära och kära. God och välsignad Advent, Jul och Gott Nytt År 2015! Staffan Tobjörk din kyrkoherde


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Lindome kyrkoblad vintern 2014 by Olof Brandt - Issuu