Cavum714

ISSN 1401-1638

Odontologiska Föreningens Tidskrift

God jul och gott nytt år

Årgång 71, nr 4 2007

OFT-Cavum

I detta nummer: Grundad 1936 av Axel Fritiof Hansson

4/07

3 Ledare 5 Presidiet informerar 6 Styrelsesidan 8 Insändare 9 OL i Bergen 10 Malmö nr1?

12 Sporten 14 Tågnytt

16 Pimp my smile 19 Jan Ekstrand 20 Profilen 22 Arkivet 25 Kårlokal 26 Fråga Berit 27 Brevet 28 Bokhandeln 30 NICO

OFT CAVUM

OFT-CAVUM Årgång 71, Nr 4 Postadress: Alfred Nobels Allé 8 141 52 Huddinge Telefon: 08-52488345 Fax: 08-7747763 E-mail: cavum@of.ki.se Chefredaktör: Folke Ullberg 070 6877781 Layoutansvarig: Pontus Josefsson 073 7645114 Ansvarig utgivare: Universitetsadjunkt, bitr övertandläkare Stefan Morge Redaktion: Johan Lundström Tdl T9 Anders Quist Tdl T9 Hasim Tekin Tdl T9 Anna Elowson Tdl T7 Kristofer Andersson Tdl T7 Anders Pettersson Tdl T7 Erik Kollinius Tdl T5 Ida Eriksson Tdl T5 Elin Luttropp Tdl T5 Nina Parkbring Tdl T5 Tomas Ackerblad Thyg 5 Henrietta Brakl Tdl T5 Nina Monsef Tdl T3 Maya Skålén Tdl T3 Erik Norrman Tdl T1 Elli Kassiry Tdl T1 Maria Karlberg Tdl T1 Olof Nordenström T-tek T1 Fotografi: Redaktionen om ej annat anges Annonser: Hasim Tekin T9 naru@of.ki.se 070 4497798 Prenumeration: Pris:1 år (4 nummer) 500:Bilder och artiklar lagras elektroniskt och publiceras på www. of.ki.se Eftertryck tillåtes endast efter redaktionens medgivande ISSN 1401-1638 Tryck: Strålins, Gävle 2007

Bokslut Hej kära framtida kollegor och övriga läsare!

Detta nummer är det sista som kommer 2007. Nästa gång ni läser Cavum kommer både OF och denna tidning se annorlunda ut, då nya eldsjälar tar vid arbetet där vi slutar. Hursomhelst, nu får det vara nog med dravel och dags att komma med lite konkreta fakta. Som sig bör skall man ju faktiskt redovisa vad man uppnått under sin ämbetstid och här är vad vi uppnått på Cavum.

Nej nu skojar jag faktiskt. Jag antar (med rätta?) att ledaren kanske inte läses så flitigt, och därför ska man kanske undvika att göra en trist utläggning i hur mycket vi ökat upplagan, lyckats öka intäkterna, förbättra servicenivån gentemot OF-medlemmarna, få fler färgsidor, gjort snyggare layout etc. Nej…sånt skryt lämpar sig inte i en ledare. Allt detta vet ni dessutom säkert redan. Hur bra Cavum har blivit alltså!

Ska man utvärdera sitt arbete krävs det ju respons i form av ris eller ros. Så vidare mycket sådant får vi inte in just nu annat än från folk i vår närhet. Men ni andra, är ni nöjda? Är redaktionens jobb förgäves eller fyller denna kårtidning en funktion?

Om detta kan vi i nuläget bara spekulera. Vid kårobligatoriets borttagande kommer Cavum spela en viktig roll. Ni som väljer att betala kåravgiften vill ha valuta för pengarna, och då måste vi leverera. Men det är ni som bestämmer just vad vi ska leverera.

Detta nummer är ett fullspäckat julspecial utan så mycket anknytning till just julen.

Hoppas däremot ni hittar något ni tycker är intressant, roligt, häpnandsväckande, upprörande eller något annat. Bara ni känner att ni lever när ni läser Cavum så är vi nöjda.

Nåväl! Tack för denna tid. Tack till redaktionen och framförallt till Pontus Josefsson som gjort en mycket vacker och glättig tidning alla dessa nummer.

Mycket nöje Mvh Folke Ullberg Chefredaktör OFT Cavum Ps. Vi har fått uppgifter om att artikeln i förra numret om sköterskornas ”x-ray battle” var påhittad. Det sägs även att ”fråga Berit” och intervjun med fluortanten var fabulerade. Pinsamt för oss på Cavum, men till detta nummer har vi noga undersökt att alla våra artiklar och intervjuer är äkta. Ds.

Kära Odontologer! År 2007 börjar lida mot sitt slut och med det även slutet på vårt mandat. Det har varit ett år med mycket funderingar på hur Odontologiska Föreningen kommer att se ut i framtiden och vilka funktioner vår kår kommer att ha. Alla dessa funderingar grundar sig på huvudsakligen en sak och det är kårobligatoriets avskaffande som är beräknat till år 2010.

OF-presidiet informerar

Kårobligatoriet är den förordning som gör att du som student är skyldig att betala kåravgift på det lärosäte du läser vid. En viktig funktion med detta är att studenterna blir automatiskt demokratiskt representerade i olika beslutande nämnder och organ på lärosätet. Förespråkarna för avskaffandet av kårobligatoriet argumenterar på en mer ideologisk grund om den fria viljan att själv avgöra om man vill tillhöra en studentkår eller ej.

Just nu pågår en enmansutredning, på uppdrag av regeringen, hur avskaffandet skall gå till. Hur detta praktiskt kommer att lösas är långt ifrån klart. En sak man dock kan förvänta sig är ett försämrat demokratiskt studentinflytande, eftersom kåren inte garanterat representerar alla studenter samt ekonomiska svårigheter eftersom att bedriva studiebevakning är ett kostsamt företag.

Detta år har vi börjat arbetet med att förändra OF som organisation för att bättre passa framtidens förutsättningar.

Vi har varit i kontakt med många andra kårer för att lära oss av varandra och om möjligt hitta gemensamma lösningar.

Några av de förändringar vi har arbetat med är bland annat: - att förändra OF:s näringslivsgrupp till ett mer omfattande näringslivsutskott som från och med nästa termin kommer att tillhöra styrelsen. Detta för att utöka föreningens externa finansiärer vilka vi tror kommer ha en stor betydelse efter kårobligatoriets avskaffande. Eftersom utbildningarna i OF är väldigt inriktade på ett mycket specifikt arbetsområde, dvs. munnen och tänderna där i, är vi en väldigt attraktiv grupp för olika dentala företag och det ska vi se till att använda oss av.

- att förbättra föreningens service för dess medlemmar. Det handlar om att vara tydlig med vilka fördelar man får när man betalar kåravgiften och även arbetet med att utveckla nya förmåner man får som medlem i Odontologiska Föreningen. Vårt mål är att när kårobligatoriet avskaffas år

2010 ska man inte ens behöva fundera på det självklara. Ett exempel på en av de nya idéer vi vill utveckla är satsningen med evenemanget ”Brontén x 2”. En satsning som både visade studenternas intresse av denna typ av arrangemang samt föreningens kompetens och möjlighet att utöka den sortens verksamhet.

- arbetet med en kårlokal för föreningens medlemmar. Enligt oss en av de viktigaste frågorna sedan flytten från Holländargatan på 70-talet. En central samlingsplats att träffa kollegor både under och efter studietid. Och ja, där har vi gjort framsteg. I samband med flytten av det gamla personalgymmet ”Gluggen” såg vi vår chans. En större lokal i direkt anslutning till våra tidigare mindre och mer administrativa lokaler, kanske den bästa och enda chansen vi skulle få gällande en kårlokal i Campus Flemingsberg.

Efter ett långt utdraget arbete är det nu beslutat att vi kommer att få tillträde till det gamla personalgymmet. Detaljerna kring lokalen är inte klara men det vi vill se är en lokal som ska vara öppen för Karolinska Institutets alla tre kårer men med OF som huvudman och med det också

det huvudsakliga ansvaret för driften av denna, vilket MF och SGS stödjer oss i.

- information av studiebevakning, som egentligen kanske är det viktigaste arbetet i OF. Det handlar om ett kontinuerligt arbete i drös med nämnder och kommittéer med mängder av föredragningslistor och protokoll. Det har varit och är en utmaning att sammanfatta denna information och få den att nå ut på ett attraktivt sätt till föreningens medlemmar. Ett försök vi nu gör med detta är ett levande, mycket sammanfattande dokument kopplat till FM där tanken är att det ska vara lätt att se vilka punkter som arbetas med och även kunna följa upp dem under flera års utsträckning.

För er alla som orkat er igenom denna text skulle vi nu vilja passa på att tacka för ett underbart år där vi mellan protokoll och studieplaner kan ana en ljus framtid för Odontologiska Föreningen och dess medlemmar. Vi skulle vilja tacka alla er som på något sätt har engagerat er, för det är den drivande grundpelaren i Odontologiska Föreningen som bygger på ideell verksamhet.

Styrelsen informerar OF HAR FÅTT EN KÅRLOKAL läs mer på sidan 25...

Hej Käftis!

et. å InfoU-skepp p t e v ro k s r lå s h jag vill och vågorna vägs ände oc id v Vinden viner n e ls re unty arbete i s “Info-arbetet” d e m ll ti t lp Snart är årets jä h et viskas cka alla som hamn, men d i ll ti rt passa på att ta a n s r e kutan lägg kan... landgån n la p å p å g der året. Info-s a sk ten nu när jag om en ny kap g. gen menar ja d blev nöjda me a tt e d r e s lä också! ven att ni som ut före jul i år a m Jag hoppas ä m o k s e d l som lycka att besöka kå m o lla a r e årets Matrike a n såklart påmin Och så vill jag ki.se f. : http://www.o rens hemsida t ationsutskotte rm fo In e d n ra ordfö Erik Kollinius,

Hej alla festglada!

Mitt år som festfixare börjar lida mot sista re frängen. Kom å festa ordentligt på år ets sista skolfest - Bartö mning fredagen den 14.12. Vi fixar billigare studentkä k. Ni köper dricka å festar i Puben så länge vårt lager räck er…

Tack för mig och varm a lyckönskningar till Programutskottets nya ordförande!

Katarina Wadén, ordför

ande Programutskotte

Tack för oss!

t

Kontakta styrelsen Gustav Nordin, ordförande ordf@of.ki.se Johanna Skog, Vice ordförande vordf@of.ki.se Anastasios Grigoriadis, Utbildningsutskottet uu@of.ki.se Erik Kollinius, Informationsutskottet intu@of.ki.se Marjaneh Saberi, Internationella utskottet intu@of.ki.se Caroline Berglund, Idrottsutskottet idru@of.ki.se Katarina Waden, Programutskottet pru@of.ki.se Iman Malakuti-Tehrani, Tandteknikerrepresentant tandtekn@of.ki.se Sella Mehari, Tandhygienistrepresentant tandhyg@of.ki.se Robert Liljeholm, Tandläkarrepresnetant tandl@of.ki.se Estelle Hoff, Ständig sekreterare estelle.hoff@ofa.ki.se

Estelles hörna Kåravgiften för nästa termin är densamma som många år tillbaka – 300 kr, väl mött.

Mecenatkortet skall komma ca 2 veckor efter att ni har betalat, har de lovat i alla fall.

Jag vill också passa på att tacka för den här terminen och önska alla ”mina” studenter en GOD JUL och ETT GOTT NYTT ÅR med mycket snö och skidåkning.

Vill också passa på att tacka styrelsen för 2007 som har varit helt underbar att arbeta med och ett särskilt tack till Gustav som har varit en förträfflig ordförande.

Nästa räkning inför våren lär droppa ner i lådan i december och har ni inte fått den vid terminsstart hoppas jag att ni kontaktar mig.

Mail: estelle.hoff @ki.se Telefon: 08-524 88345 0705-973216 Vi ses nästa termin!

Insändare

Anarki på vuxenkliniken -inte till studenternas fördel!

Tentaångest är en lyx som vi tandläkarstudenter inte ställs inför allt för ofta när vi kommit upp oss på terminerna. Nej, nu är det andra problem som uppdagas, de stavas ”kurskrav”. Kurskraven är lika för alla och varje år upprepas ångesten och den olidliga stressen bland oss studenter.

Det finns tydliga bestämmelser som anger hur vi studenter ska ha en rättvis möjlighet att uppfylla våra kurskrav.

Problemet är dock att många studenter anser sig ligga alldeles för långt efter i sin kliniska träning och då tar sig rätten att förbigå dessa regler. Det finns olika knep för att ”nappa” åt sig åtråvärda patienter; nedan redogörs för några av dessa knep. Dessa är tagna från helt autentiska diskussioner som förts bland studenter på SAL: LIPSILLEN Gå in på receptionen och beklaga dig,

kläm gärna fram en tår. Säg sedan att du ligger sååå efter med kurskraven och ge dig inte förrän du kvitterat ut 2 helbroar.

FICKTJUVEN Den här är en riktig fuling. Gå in på kliniken och be att få ”titta” i pärmen.

När receptionspersonalen vänder ryggen till tar du ut den patienten du vill ha och går iväg. När så tiden är kommen för just din kurs att faktiskt

ha patientutlämning smusslar du upp din lapp ur fickan och kvitterar ut patienten.

Till er som gör som ovan: kom inte och klaga när vår frihet för patientutkvittering inskrängs. Det är ert fel. Håll er till reglerna och förstör inte för oss andra som också har kurskrav, men tar oss genom livet på ett hederligt sätt!

Med vänlig hälsning Självrannsakarmannen

Våga tycka till!

Varje gång jag öppnar Cavum, blir jag irriterad, inte för att det är en dålig tidning – tvärtom! Cavum är en mycket högklassig tidsskrift som alla vi OF-medlemmar har som en förmån (dessutom hemskickad!) då vi betalt kåravgiften. Det är en tidning som fyller sin uppgift väl, men det finns en grej som saknas och det är just det som irriterar mig – tidningen saknar en aktiv debatt. Bristen ligger inte hos tidningsredaktionen utan hos oss läsare som inte verkar ha förstått möjligheterna att debattera och tycka till i vår egen tidsskrift.

Cavum är som sagt en tidning som når

ut till alla på OF – även lärare – något som annonsörerna har förstått värdet i.

Jag vet att så gott som alla studenter är eller har varit missnöjda med något på skolan.

Kursen, föreläsare och annat som fungerar dålig bör självklart förändas till det bättre. En elitskola som KI måste förändra sådant som fungerar dåligt för att ligga på topp, Men förändringar sker inte om ingen säger ifrån…

De flesta vågar inte eller orkar inte ta upp problem vilket endast leder till ett uttjatat tomt klagande oss studenter

r a k s n a r g Cavum -Hallå där vad håller ni på med där nere? (tystnad) -Är det en julgran?

-Ja -Vad är det för en gran? En kungsgran?

-Nä, det är en skogsgran.

-Vad tar ni för en gran?

-Du får fråga chefen -Vad tar du för en gran?

-10 000 -10 000?!

-Ja, är du intresserad?

-Nej. Behöver ni vara 6 personer för att sätta upp en gran?

-Äsch vi var fler ifjol.

-Då får vi tacka för den fina granen, och julstämningen ni sprider.

-Håll käften jävla akademiker.

mellan – något jag tröttnat på.

Jag förstår mycket väl om man inte vågar gå upp till skolledningen och uttrycka sitt missnöje över saker som fungerar dåligt. Utnyttja därför Cavum för att nå ut med dina åsikter.

Så ta upp problemen genom att skicka in en debattartikel (kan vara anonymt precis som denna insändare) och få till en debatt som så ofta saknas.

Förhoppningsvis leder det till en förbättring. Våga tycka till om saker och ting på Käftis – våga använda Cavum som megafon.

Redan i mitten av november levererades en ståtlig gran till gräsplätten utanför OF-rummet. Är det måntro kåren som köpt in lite julstämning till sina medlemmar?

OL i Bergen

DC

Den 28-30 September begav sig ett gäng tappra odontologer iväg till Bergen för att representera Stockholm (och Umeå) i de Odontologiska Spelen. Idrottsutskottets ordförande tillika reseledare Caroline Berglund rapporterar.

Lagstämningen började redan på Arlanda.

10.30 skulle flyget gå. Men gruppen var samlad redan kl 9.00 (främst för att reseledaren sa så). Med oss på planet fick vi även Umeås två (!) representanter, Micke och Erik.Vi tog dem till oss som om de var två av våra egna och de blev nästan en del av vårt lag. Fram till det att lekarna satte igång, så klart. Vi anlände i Bergen på fredag eftermiddag, det blev lunch och sight seeing på stan fram till dess att processionen skulle avgå från vandrarhemmet. 45 minuter sent satte processionen igång, alla städer med plakat och flaggor, vandrande genom staden bort mot munnhulen. En vandring på ca 3 km. Självklart fanns alla tandläkarhögskolor i Sverige närvarande, där utöver hade Oslo två lag; tandläkare samt tandtekniker. Tromsö och Reyjkavik hade också hittat hit! Det var uppdukat för en ordentligt match på lördagen!

Tillbaka till berättelsen, så väl framme på munnhulen var det fest! Alkohol och dans var det mycket av. Närmare natten

till bjöds det på hemgrillade burgare som var väl uppskattade. Det blev inte överdrivet sent eftersom fysiken måste vara på topp dagen efter. Förmiddagen ägnades åt lite vad man ville, en del var ute på ytterliggare sight seeing, shopping eller så helt enkelt vilade man. De nio lagen tävlade mot varandra i traditionella, norska grenar. Däribland kast med paraply (Bergen har näst flest regndagar/ år i världen) samt bärande av kune (= kvinna). Bilder från spektaklet kan skådas på hemsidan. Stockholm kämpade hårt och länge men det räckte inte hela vägen.

När dagen var slut stod Oslo som vinnare och vi var tvungna att vänja oss vid tanken på att lämna ifrån oss pokalen. Väl dags för bankett på Grand, mitt i staden, var alla uppklädda och lagom lulliga. Efter en god middag, trevlig underhållning och trevliga bordsherrar/damer var det dags för att jag skulle överlämna Sigge Skoog:s pokal till Oslo. Gladare norrmän får man leta efter. Nu var det spexdags!

Stockholm skulle börja. Det kan bara

nämnas att vårt spex var otroligt bra, men eftersom inte tekniken fungerade för oss (om jag ska vara helt ärlig) ganska dragna Stockholmare kändes det som platt pannkaka efteråt. Det var hög klass på spexen, mycket dans, ballongdans bjöds det till och med på. Vinnare av spexen blev Reyjkavik, och jag gladeligen meddela att inbjudan till OS 2008 redan har kommit.

Reyjkavik kommer att fyllas av tandläkar, tandtekniker och tandhygieniststudenter mellan 25-28 september nästa år. Då är du varmt välkommen att följa med!

Efter att vinnarna kungjordes var det fest och dans natten lång, ända fram till morgonkvisten för vissa. Söndagen bestod enbart av enastående vacker utsikt från vandrarhemmet, huvudvärkstabletter för vissa och flyg hem till Stockholm.

Vi vill tacka våra sponsorer varmt för att de möjliggjorde att vi kan knyta odontologiska kontakter runt om i Norden! Dessa är Holm Dental AB, Svensk Dentalåtervinning och Umeå Dentallab.

Vad tänker ni? -V Tandläkartid Med snålblåsten tjutande kring huvudet och tänderna klapprande av kylan stod vi utanför Malmös tandläkarhögskola och fotograferade den stolta studenten. Det är här, på den här skolan som flest tandläkarstudenter är nöjda med sin utbildning, enligt tandläkartidningen nr 11/2007.

Men hur är det egentligen att gå i Malmö? Är det verkligen så bra som de påstår? Eller är det bara en myt att de lär sig allt och får all kliniska träning som de behöver för att känna sig som fullfjädrade tandläkare den dagen de står med diplomet i handen?

Den första tanke som slår mig när man går in på skolan, är att det luktar som i småskolan. Matsalen är rena lilleputtlandet jämfört med KI’s centralstations liknande matsal. I rastrummet står ett slitet piano, som också påminner lite om skoltiden. Flera av dem som går här är väldigt stolta över den familjära andan på skolan och faktum

är att det känns rätt trevligt där inne.

Efter att ha läst artikeln i tandläkartidningen blev jag, liksom säkert många med mig, lite fundersam. Vad är hemligheten med Malmö? Är PBL (problembaserat lärande) en så fantastisk metod?

Jag pratade med 3 studenter, alla på termin 5, om vad de tycker.

Fråga 1) Är du nöjd med utbildningen hittills? Har du pluggat tidigare?

Gustav Blomgren, 22 år: Ja, men jag har inget att jämföra med!

Yossi Goldberg, 30 år: Ja, mycket nöjd.

Jag har pluggat i London tidigare och där

hade vi föreläsningar och mer traditionellt lärande och jag tycker att PBL är bättre.

Emma Hall, 22 år: Ja! Jättenöjd!

Jag har pluggat biologi tidigare.

Fråga 2) Vad är det som är så bra med PBL? GB: Man har ett eget ansvar och får lägga upp arbetet själv. Det är bra!

Man kan använda den tekniken sen när man börjar jobba, för att lösa problem.

YG: Vi tar själva reda på vad som ska kunnas inför ett visst fall som vi får.

EH: Tidig patientkontakt (termin 2). Man varvar teori och praktik och kopplar ihop dessa. Man läser alltså om något och sedan

Vinnarna i dningens tävling får vi själva utföra detta på patienterna.

Det gör att man snabbt får prova rent praktiskt det som man precis har läst in.

Fråga 3) Hur är det med kurskrav, vet ni vad ni ska uppnå? Vad och hur mycket ni ska lära er?

GB: Vi har fått mål som man ska nå upp till under en termin. Det kan vara lite diffust ibland men det är för att man ska tänka själv. (som om vi på andra skolor aldrig får göra det…) Frågeställningarna som vi får är ganska öppna och det gör att man måste fundera ut själv vad som krävs av en.

YG: Vi får kurskrav för varje termin, så man kan se att man har lärt sig

allt. Inför tentan brukar jag kolla det.

EH: I början var man lite orolig men man märkte efter hand att man lärde sig allt man skulle.

Fråga 4) Finns det något som inte är bra med utbildningen?

YG: Vi får nästan aldrig något material utdelat. Det skulle vara bra med kompendium ibland, så att man vet vad som är viktigt. Ibland händer det att man har missat att läsa in något som man kanske inte trodde var så viktigt och då måste man läsa in det i efterhand. Det kan vara lite frustrerande när man egentligen vill plugga till nästa fall. Det omvända kan också hända; att man har läst för mycket!

Henrietta Brakl

EH: Konservativ, klassisk kunskapsinlärning. Det är den bilden man får, efter vad man har hört.

Det kanske bör nämnas att Gustav och Emma inte känner någon som går på KI. Malmös tandläkarhögskola är en väldigt liten skola. Det går drygt 300 studenter här (inklusive tandtekniker och tandhygienister) och jag får intrycket av att de är väldigt lojala mot sin lilla skola. Kan detta vara en anledning till att de alltid är så nöjda? Tja, vem vet! Eller så är det helt enkelt så att PBL är en väldigt bra inlärningsmetod.

Man har ju bara sig själv att skylla om man inte har läst in allt ordentligt.

GB: Det är ibland lite för kort tid mellan det att man har läst in något till dess att det ska utföras på patient. Ibland kan det vara lite obehagligt faktiskt.

EH: Man kan känna sig lite osäker på kliniken ibland men det ordnar alltid upp sig efter hand. Lärarna är hjälpsamma men ibland håller de lite väl hårt på PBL, t.ex. de kan ställa frågor när man vill ha hjälp och ibland vill man bara att de ska svara på det man undrar över.

Fråga av

5) Vad KI’s

har du för bild tandläkarutbildning?

YG: Traditionell och teoretisk med mycket pluggande och tuffa tentor men kanske inte så stark på patientkontakt och den praktiskt yrkesförberedande sidan.

GB: Intensiv pluggmässigt. Känns väldigt vetenskapligt inriktad, som om studenterna ska börja forska direkt efteråt och bli professorer!

Fotnot: Problembaserat lärande: Man får ett patientfall som ska lösas. Oftast ska det vara klart på en vecka och under den veckan har man 2 möten.

Möte 1: Man tar upp vad alla tror om fallet.

Diskuterar vad man ska läsa in. Sätter upp hypoteser, som dock inte behöver vara rätt. Sätter upp inlärningsmål till nästa vecka. Sen läser man in de målen.

Man får en rekommenderad litteraturlista och i den väljer man ut vad som ger den bästa fakta inför det fall man har. Möte 2: Berättar vad man har kommit fram till och diskuterar. Tutorer är närvarande på mötena fram t.o.m. termin 8.

Sporten Maya Skålén lotsar dig mellan alternativen här på campus Det är mörkt, regnet smattrar mot asfalten och jag får gå i slalom för att undvika pölarna. Någonstans här vid helikopterplattan bakom sjukhuset ska de finnas; sportisarna. Man ser knappt en meter framför sig, hur ska jag kunna hitta dem? Så tillslut ser jag lyset från den röda lilla hangarliknande byggnaden. Yes !

Testar en av dörrarna och möts av den bekanta något nostalgiska doften av testosteronstinn jympahall. Det är ”Svettis-tisdag” och det sjuder av aktivitet här inne. I halva hallen är det innebandy som gäller och jag har kommit precis i tid för att få några bilder av lagen in action.

På andra halvan av hallen viner bollarna genom luften, här är det badminton på hög nivå. (Dock inte tillräckligt hög enligt Amir som svär över det något låga taket!).

Varje tisdag 17.00 drar det igång med innebandy för alla som har lust och äger en klubba. Ansvarig för första timmen är Paul Stensen, tdl T9, så det är bara att höra med honom om ni har några funderingar. En timme senare tar nästa gäng med Iman Malakuti, ttek T3, i täten över och det blir badminton, fotboll eller vad folket har lust med just idag.

Stämningen är riktigt schysst så tveka inte att komma förbi nästa tisdag om du gillar bollsport! Alla sportsugna tjejer är extra välkomna eftersom ni är helt klart underrepresenterade och saknade här!

För er som känner att bollsport inte är er grej men ändå vill förbättra flåset en aning finns räddningen närmare än ni tror.

På andra sidan vägen i sjukgymnasternas hus, plan 2 finns Studenthälsans gym ”Zanders”. De flesta av er vet nog om att det finns men går inte dit ändå för hur bra kan gratis vara egentligen? Men där har ni fel! Här finns inte bara ett helt rum fyllt med fräscha styrketräningsmaskiner och allehanda fria vikter utan även rullband, trappmaskiner, cyklar och pingisbord.

Allt du behöver för att hålla dig fit mellan klinikpassen och allt plugg, helt gratis och så nära att du hinner träna på lunchen om du vill!

Zander stunentgym, Alfred Nobels Allé 23, plan 2. Gymmet är öppet mån till fre 07-22 och allt du behöver för att komma in är KI-kortet.

För lite mer rofylld träning erbjuder Friskvården KI även Qi gong och Yogapass för den som är intresserad. Se affischer eller maila caroline.erneklint@ ki.se för mer info om detta.

Känner du att just din favoritsport saknas eller vill du bara dra ihop ett kul gäng, maila idru@of.ki.se på en gång så hjälper dom dig att styra upp det!

Sedan de nya rutinerna i receptionen infördes syns allt som oftast långa köer i väntrummet. Man måste vara ute i god tid för att hinna med sina ärenden innan passet.

-I sådana här lägen gäller det att vara lite ”street smart”. Säger Andes, som köat sedan i fredags em och vill hämta ut en behbeg.

Det är måndag fm och kön är redan lång. Andes, Hasim och Anna tycker att det ska bli skönt när väntan är över och de får packa ihop sina sovsäckar och trangiakök.

-Egentligen skulle jag ha gått på en 30-års skiva i helgen, men det är sådant man får offra om man vill vara först. Jag måste ha nyckeln till klädutlämningen så jag hinner byta om innen passet börjar. Säger Anna lite trött.

Hasim har också köat sedan i fredags.

– Det var ju lite otur att jag inte hann få sms:et innan receptionen stängde i fredags. Nu har jag suttit här hela helgen för att hinna hämta min lapp innan passet.

Pat kanske har avbokat.

TANDTEKNIKERN TILL SIG! Hasim Tekin

Av alla museer i Stockholm så är nog Tekniska museet ett av de mest besökta. Ett av de mest populära utställningsföremålen i sin tur är nog troligtvis Museets Modelljärnväg, som är väl omskrivet. Att allt är handgjort och att den är den enda i sitt slag gör den unik. Men vad många inte vet om och något som är extra intressant för oss odontologer är att Modellens skapare, i grund och botten, är en 80årig tandtekniker, vid namn Uno Milton.

Det var för drygt 50 år sedan, rättare sagt 1948, som det var två unga män som träffades under lumpen och bestämde sig för att hitta på något tillsammans. Resultatet blev en modelljärnväg som sju år senare stod klar. Eftersom det på den tiden inte gick att köpa modeller i butik så var de själva tvungna att bygga modellen helt för hand. Uno Milton som var en av pojkarna utbildade sig då under tiden till att bli tandtekniker och hade definitivt inte tummen mitt i handen.

- Under 50-talet fanns inga färdiga modeller att köpa, ville man ha något så var man tvungen att göra det själv, säger Uno Milton som har byggt ihop och målat större delar av modellen själv.

Det fascinerade är att allt är handgjort, allt från träd till räls och tåg. Det enda som man har köpt i butik är hjulen och motorerna. Till och med bakom kulisserna är det en handgjord mekanisk dator som håller koll på alla växlar och reläer.

Man undrar om inte hans kunskap som tandtekniker har spelat stor roll i byggandet av modellen.

Uno Milton som har jobbat som tandtekniker ända fram till mitten av 90-talet började sin karriär och utbildning redan för över 50 år sedan. Han hade i slutet av 40talet en god grund i en realexamen som gjorde det möjligt för honom att bli antagen som lärlig hos en tandtekniker, alternativt utbilda sig på tandteknikerskolan som då, i slutet av 40talet och i början av 50talet låg vid Roslagstull. När tiden kom och han hade utvecklats till att bli en duktig student var han tvungen att praktisera ett år som tandtekniker på ett labb, innan han kunde ta sin examen.

- Min första praktik plats var på ett dentallabb som låg i södra kungstornet som ligger på Kungsgatan. Det var riktigt kul att jobba där. Samtidigt som man jobbade med sånt man tyckte var roligt hade man en otrolig utsikt.

Tyvärr så finns inte det labbet kvar. Berättade Uno samtidigt som samtalet går vidare om olika arbetsplatser som han har haft.

- Efter att jag jobbade på Kungsgatan jobbade jag även på ett labb som låg på Götgatan, tyvärr kommer jag inte ihåg alla namn på labben men snabbt därpå hoppade jag över till ett som låg på Riddarholmen. Men där jobbade jag inte länge på grund av att rökning på arbetsplatsen var tillåten och sånt har jag aldrig gillat.

Man hade många möjligheter på den tiden som tandtekniker. Om man inte ville jobba på labb kunde man börja jobba hos en tandläkare.

Vilket Uno också gjorde. Ett av jobben som han minns är då han jobbade hos tandläkare Gross: - Det var extra kul när tandläkarna började jobba mer med estetisk tandvård. Vissa tandläkare var mer i framkanten än andra. Exempelvis så låg tandläkare Gross verkligen i framkanten av estetik och var väldigt mån om att det skulle bli snyggt. Vilket var på både gott och ont. Det var roligt att få göra saker som blev riktigt snygga men det var inte alltid uppskattat att tandläkaren lade sig i hur jag arbetade. Lade Uno till medan han fortsatte att berätta om sin tid hos tandläkaren.

N SOM TUFFADE blir lite jobbiga arbetstider. Men fördelarna med att själv bestämma hur länge man ska arbeta och ha fler egna tandläkare som kunder vägde fortfarande tyngre. Det var roligt att känna att man inte jobbade för någon annan utan bara för sig själv.

Sen att man fick ett eget hobbyrum var ju bara en fördel och bonus.

fritiden så är han aktiv inom flera tågföreningar och senast under Hobbymässan hade han flera uppvisningar av andra tåg. Sambon och motorbåten tar också mycket av hans tid och det ofta som de bägge två tar en tur i skärgården.

- Om det är något som jag vill dela med mig av till mina yngre Tiden som tandtekniker rullade på kollegor är det väl att alltid sikta och i mitten av 90-talet så fyllde på något högre än vad man håller Uno 65 och det var tänkt att han på med. Det är ingen idé att stanna skulle gå i pension. Men eftersom på samma jobb om man inte - Men även om det ibland var lite han tyckte om sitt arbete så jobbade trivs. Försök att byt jobb så ofta jobbigt så var det både roligt och han på och har fortfarande idag och skaffa så mycket erfarenhet inspirerade att jobba med honom. små uppdrag som han gör till folk. som möjligt. Det är meningen Tandläkare Gross blev nämligen att man ska trivas på sitt jobb. i sin tur grundaren av ”Colgrip” - Det är roligt att göra små saker som numera ofta används på åt folk. Jag har bland annat gjort Inte att förglömma så är instrument. Ett slags gummi som en protes nyligen, men jag skulle modelljärnvägen på Tekniska underlättar arbetet och ergonomin. gärna inte sätta mig och göra museet Uno Miltons livsverk och en bro i guld. Sånt orkar jag inte det är ofta som han är där för att Allt efter som tiden gick och med, man får inte glömma bort att fixa till eventuella problem. Ibland Uno investerade i ett radhus jag nyligen har fyllt 80år. Pustar är han där upp till 3ggr/veckan. tröttnade han på att jobba hos Uno ut samtidigt som han säger För er som inte än har sett hans tandläkare och öppnade istället - Men om du har något arbete eller Modelljärnväg så rekommenderas ett eget företag. Företaget fick till så som du vill att jag gör för skoj det starkt att söka upp museet en början bestå av ett rum, inte skull så får du gärna höra av dig. och se den. Den visas två gånger större än 3x3 meter i det nya huset. om dagen men bara i 10min för Det var nu i somras som Uno att den inte ska slitas allt för - Det finns både för och nackdelar Milton fyllde 80år och tillsammans mycket. Men vem vet. Om ni med att ha eget. Nackdelarna var med tekniska museet firades det har riktigt tur så kanske ni har att man själv måste stå för det med tårta till alla besökare. Dock turen att just få syn på skaparen administrativa och att det ibland känner han sig inte så gammal. På av järnvägen själv, Uno Milton.

7dggV bZY A:9 Skinande fina tänder är nügot alla vill ha. Vissa gür steget längre och sätter in ett tandsmycke i form av en skimrande sten pü 13. Hiphopparna gür ännu ett steg och väljer att sätta in en protes gjord av skinande krimskrams. Bling Blingkulturen har nu även nütt den odontologiska världen.

Det heter grills (uttalas ofta grillz), men kan även kallas fronts. En grill är en lÜstagbar �tandsmyckesprotes� av ädelmetall ofta utsmyckad med diamanter eller andra ädelstenar.

Fenomenet kommer frün den amerikanska hiphop-världen och slog igenom pü allvar i bÜrjan pü 2000-talet dü hiphopgenren �Dirty South� fick sitt genombrott. Som framgür av namnet kommer Dirty South frün de amerikanska sydstaterna. Hiphop-artisterna Nelly, Ludacris, Outkast och Lil John är nügra av frontfigurerna. Dirty Southmusiken känns igen pü sina ofta, ganska sexistiska texter och mycket tunga basgüngar.

Hiphop-kulturen har alltid utmärkt sig med stora, hängande kläder, men under de senaste üren har kulturen allt mer fÜrknippats med Bling Bling.

Bling Bling är slang fÜr juveler och glittrande accessoarer.

Bling Bling har utvecklats till en egen subkultur inom hiphop-världen där det gäller att visa att man har cash genom att spendera allt pü saker som kan visas upp – smycken, bilar, mobiltelefoner etc.

Pengar är attityd vilket är ekvivalent med status i hiphopmusikens värld. Precis som inom Stureplanskulturen gäller det att visa upp sig och kÜra püfügelstaktiken och det gÜr du effektivast genom att kortfattat �flasha med cashen� – eller �show da cheese� pü modern amerikanska.

L = h~iiZg cn hiVcYVgY kVY \~aaZg egZX^h^dch^chigjbZci# <aÂ&#x17D;YaVbeVc ^ ijgW^cZc ~g jiWnii bdi YZc hZcVhiZ iZ`c^`Zc ^cdb WZanhc^c\/ A:9#

@dciV`iV dhh hÂ&#x20AC; WZg~iiVg k^ bZg# 7 ( .ORDIC !"

TEL E MAIL OFl CE

WHNORDIC SE WH COM

$ Diamanthalsband, dyra bilar och snuskigt mycket pengar på banken kanske känns lite avlägset för de flesta odontologer men själva ordet Bling Bling föddes faktiskt på odontologisk mark.

Bling/pling låter det om något som gnistrar i tecknade filmer. Alltså juveler… eller vita tänder. Ordet Bling Bling sägs härstamma från det karakteristiska ljudet av gnistrande fina tänder som ofta användes i amerikanska tv-reklamer för tandkräm och tuggummin under 1970och 80-talet.

”I got ten round my neck Twenty on my wrist Million dollar luck ah Million dollar kiss Pull up in my Lexus.

Sipping on Dom P” Lil John ”Millionaire Dream” Slavar fick grills ”Grills” tros ha sina rötter i slaveriets tid i de amerikanska sydstaterna - samma område som Dirty South-kulturen uppstått i. Slavarna på de stora plantagerna behandlades som boskap och tandvård var inte direkt prioritet nr. 1 för en slavägare.

Har vi inga tänder, äter vi inte. Äter vi inte – dör vi. Slavägarna ville inte mista sina mest värdefulla och bäst arbetande slavar. Därför försågs dessa slavar med helproteser av koppar eller annan metall så att de kunde äta för att orka jobba ordentligt på bomullsfälten.

Slavarna som bar dessa glänsande metallproteser fick på så sätt en högre status än de övriga slavarna. Metallen i munnen var en symbol för att de var viktigare och av högre värde för slavägaren.

Grills i alla prislägen De gamla hederliga guldtänderna är de första moderna ”grillsen” - en vanligt förekommande högstatussymbol i

lågstatusområden. I var och varannan gangsterfilm från 1970-talet finns minst en hallick (pimp) med munnen fylld av guld. De moderna grillsen kom i slutet på 1970-talet.

Om någon undrar, kommer ordet ”grill” just från fronten på en bil som även den kallas grill. Från början var grillsen ”onesize-fits-all” och tänderna fick anpassa sig därefter, men när grillsen blev mer populära kom mer avancerade varianter och de började custom-tillverkas.

För att få skräddarsydda grills bör man

Erik Norrman

gå till en leg. tandläkare som gör ett alginatavtryck, som sedan skickas till en grillmästare som oftast är guldsmed snarare än tandtekniker.

Grills finns idag i alla prisklasser där de custom-tillverkade varianterna såklart kostar mer. Prislappens storlek beror också på vad du väljer att applicera på grillsen; guld, platina, ädelstenar - diamanter används oftast. Det finns varianter som kostar runt 100 000 kronor och uppåt – för endast en tandrad!

Paul Wall är det mest exklusiva märket

$ på grills-marknaden. För oss mindre välgödda studenter finns grills att hitta på närmste loppmarknad för dryga hundralappen.

Grills har en baksida American Dental Association (ADA) kom 2006 med en rapport som behandlande riskerna med grills. ADA menar att långvarig användning av grills ökar risken för karies, gingivit och parodontit samt allergiska reaktioner.

Och det finns fler risker, må vara inte strikt odontologiska. I Florida råkade en 7-årig pojke få sin grill i halsen. Då hans mamma försöka att få ut den, svalde han den …

Det ökande användandet av grills och annat Bling Bling ökar även diamantkonsumtionen vilket gynnar den illegala handeln med s.k. ”konfliktdiamanter ”.

Personligen kommer jag aldrig att skaffa grills, tre år med rails får räcka. Om trenden med grills håller i sig och sprider sig hit till Sverige kan Käftis starta en ny kurs: Grills 3 poäng – en kurs med guldkant.

”I’m a rapper; I have to have a nice mouth if I’m going to say nice words.”

Dejon ”Samraw” Bennett

“The furniture my mouth piece simply symbolize success I got da wrist wear and neck wear dats captivatin’ But it’s my smile dats got these on-lookers spectatin’ My mouth piece simply certified a total package Open up my mouth and you see mo’ carats than a salad My teeth are mind blowin’ givin’ everybody chills Call me George Foreman‘cuz I’m sellin’ everybody grillz” Ur Nellys ”grillz”

Ekstrand bringar klarhet Pontus Josefsson Folke Ullberg Erik Norrman

Efter några upprörda reaktioner från studenter på tandläkarprogrammet termin 5, då ett något kontroversiellt uttalande fällts från professor i toxikologi, tillika docent i cariologi, Jan Ekstrand, bestämde vi oss för att reda ut begreppen. Professor Ekstrand sade på en föreläsning i cariologi att hälften av tandläkarkåren kommer vara arbetslösa om tjugo år då kariessjukdomen antagligen är helt utrotad. Frågan vi då ställde oss var således; var detta sant eller hade helt enkelt studenterna missupfattat allting? Vi tog kontakt med professor Ekstrand för att reda ut saken.

Hur menar du när du säger att hälften av oss kommer vara arbetslösa om tjugo år?

Karies kommer inte vara ett lika stort problem om 20 år som det är idag. Det ställs då nya krav på morgondagens tandläkare.

Jag menar att tandläkarutbildningen inte tar intryck av verkligheten och

de studier som finns, utbildningen hänger inte med i utvecklingen.

Hur bör den då förändras?

Den bör vara mer allmänmedicinsk, mer biologisk. Tandläkaren borde få en mycket större roll gällande prevention av folksjukdomar, större möjlighet att diagnostisera, ta blodprover och blodtryck. Tandläkaren är den enda medicinskt utbildade person som befolkningen går regelbundet till medan man uppsöker läkare först när man blivit sjuk. Men för att kunna genomföra detta skulle det behövas en totalt förändrad syn på tandläkarens roll och utbildningskrav.

Vad tycker du då? Borde ditt egna ämne, cariologi få stå tillbaks, till förmån för exempelvis ortodonti eller kirurgi?

Ortodonti det är inte en sjukdomsbehandling, det är ju bara

kosmetika. Kirurgi, javisst. Men vi har också fått dra ner på vårt ämne.. I den nya utbildningsplanen har jag ungefär fyra föreläsningspass tilldelat, det är inte tillräckligt. Det går aldrig att komma ifrån att de sjukdomar som svenska tandläkare till störst del behandlar faktiskt är karies.

Men det som studenterna på termin 5 uppfattade det som var att hälften kommer vara arbetslösa om tjugo år. Togs det för bokstavligt?

Menar du egentligen att det är en förändrad yrkesroll som väntar oss?

Jasså? Det var så de uppfattade det. Jo men det är klart, men när jag hårddrar saker är ju syftet att få en diskussion, det är väldigt trist att hålla en föreläsning och visa bild efter bild. Du har förstått rätt, det är en annan yrkesroll och som tandläkare måste man för att inte tröttna på sitt jobb utveckla sig, inte bara stå och laga tänder.

Profilen:

X-serien

Åke Rö

TURBINVINKELSTYCKEN

Starkare, lättare, tystare . . .

Elli Kassiry, Maria Karlberg Vad ville du bli när du var barn? Påverkade dina föräldrar dig?

Det vet jag inte, miljön har säkert påverkat mig. Jag skulle stenhårt bli läkare. Min pappa var läkare och mamma sjukgymnast. Jag växte bokstavligen upp på sjukhusområdet. I Eskilstuna bodde vi i personalbostäder och i Hudiksvall mitt på sjukhusområdet i en stor överläkarvilla. Psykpaviljongen låg 100 meter från vårt hus och från mitt sovrumsfönster kunde jag se psykpatienter gå runt ute i pyjamas.

... X-serien har hittills oöverträffad prestanda.

Smartare utformning ger ännu lägre vikt.

Ny kraftöverföring till turbinen med dubbla jetmunstycken höjer effekten och gör samtidigt turbinen tystare.

Förbättrad tryckluftsreglering ger jämnare gång och fyrportsspray ökar kyleffekten.

Den nya strömlinjeformade designen med blästrad yta ger dessutom ett bättre grepp med fulländad fingertoppskänsla.

Du har studerat inom många ämnesområden, Hur kommer det sig?

Jag fick inte ihop betyg till läkarprogrammet utan sökte in till tandläkare i Göteborg för att testa om de medicinska ämnena var något för mig. Det var en kanonstad där jag trivdes mycket.

Sedan greps jag av forskningen och kunde därigenom nå ett av mina mål att åka till USA. Från början hade jag tänkt hoppa på läkarprogrammet, men det gick jättebra med forskningen och jag hade inte en tanke på att sätta mig i skolbänken igen.

National Institute of Health i Bethesda Maryland utanför Washington DC, var ett unikt ställe med enorma resurser. Det var ett rent forskningsinstitut där det inte fanns några studenter.

Det var bitvis gammalmodigt och trångt, tex satt Julius Axelrod i ett utrymme på några kvadratmeter bakom en dörr, men det var en stimulerande miljö med modern utrustning.

Min drivkraft i undervisningen är att man hela tiden måste förnya sig och söka ny kunskap. Med varje ny studentkull följer nya frågeställningar och tankegångar.

Läser du romaner eller bara facklitteratur?

Nej, läste mycket romaner när jag var yngre innan akademiska banan påbörjades. Om hustrun som är bokoman rekommenderar något så läser jag det. Da Vinci-koden läste jag rakt igenom, jag gillade den starkt.

X 700L

X 600L

X 500L

Torquehuvud

Standardhuvud

Minihuvud

X-serien är liksom NSK:s övriga vinkelstycken tillverkad i titan - ett lätt, extremt starkt och tåligt material - instrument i titan klarar otaliga autoklaveringar.

ökaeus

Utbildning: Odont. kand (3 terminer på käftis i Gbg), fil kand (kemi, matematik och dataprogrammering), medicinska studier ett antal terminer, dr med sc (medical science) disputerad farmakologi KI 1981, docent farmakologi 1984, post doc USA /NIH 1984-1987 verksam biokemi. MBB därefter Född: 1952, i Stockholm Familj: fru och två vuxna barn Favoritmolekyl: De som jag har forskat på: neurotensin och galanin. Numera är det nog olika transportproteiner.

Motto/tänkvärt citat: ”Du blir vad du äter - eller?”

Dold oväntad talang: Handy man.

Det du inte visste om Åke: Är inte värt att veta. Önskad julklapp: Genuint ledig utan dåligt samvete

Hur är stämningen bland kollegorna?

De tio åren jag arbetade på farmakologen umgicks vi massor, men då var avdelningarna mindre än nu. Dessutom beror det nog på vilken nivå man befinner sig på. Doktoranderna hittar på mycket på fritiden, men sedan smalnar det av upp mot toppen.

Skulle du kunna tänka dig att bo i något annat land?

Jag blev erbjuden att stanna i USA, men avböjde. Funderade ett tag på Kanada, som hade det bästa från Skandinavien och USA. Både min fru och jag har stora familjer så det drog ändå hemåt.

Hur tycker du relation mellan lärare-student är? Var det bättre förr?

Jag har alltid haft svårt för auktoriteter. Genom min uppfostran har jag lärt mig att respektera äldre personer oavsett om de står hierarkiskt över eller under.

Nuförtiden förväntar sig studenterna att bli servade. Man frågar om allt istället för att själv slå upp i böcker.

Vilket yrke skulle du ha om du inte arbetade med det du gör idag?

Då skulle jag vara finsnickare, men så duktig är jag ju inte. Jag har inte ens någon snickarbänk hemma.

Vad tycker du om dagens miljödebatt?

Jag tycker den är bra. Jag källsorterar, även om det också kan ifrågasättas. Just nu känns det rätt att fortsätta tills något bättre alternativ dyker upp. Som grundprincip känns det rätt.

Hur förhåller du dig till djurförsök?

Det är en känslig historia. Har hållit på med det mycket, men vissa saker gillade jag inte. Djuren behandlades väl och sövdes ner under försöken och väcktes aldrig mer, men i vissa fall var vi tvungna att nacka dem för att specifika organ skulle bevaras intakta. Det kändes inte alltid bra.

Jag tycker det är bra att man nuförtiden ifrågasätter och måste motivera för djurförsöken på ett helt annat sätt än tidigare, även om det ibland går in absurdum. Viktigt är att modellen måste vara relevant för att det ska få tillåtas, men ibland måste även nya modeller och inte helt optimala modeller tillåtas för att vi skall kunna vinna ny kunskap eftersom allt inte kan testas i isolerade system.

Vad är det galnaste du någonsin har gjort?

När jag var ung så hade jag lätt för att låta andra agera istället för att göra det själv. Så för att mogna till bestämde jag mig för att luffa runt alldeles själv i Europa, framförallt i Greklands övärld och på Korsika. Jag minns speciellt en gång på Korsika då jag hade vandrat längs sydkusten och lade mig för att sova och vaknade av korsikanska smugglare. Jag låg och tryckte bakom en sten och var riktigt rädd.

Har du någon egen fråga du skulle vilja ställa till dig själv?

Ibland frågar jag mig själv: Vad gör jag här? Är det värt allt slit?

Sagan Anna Elowsson

De flesta av er vet att Käftis en gång låg på Holländaregatan och att OF hade sin lokal där. Men vad hände innan….

Tandläkarhögskolan på Holländaregatan

I april år 1888 samlades ett gäng odontologer på Berns i de s.k. Götiska rummen. De som hade samlats tyckte att det var tråkigt att de så sällan träffades privat, trots att de gick samma utbildning.

Ett förslag om att bilda en förening väcktes, vilket bifölls. Bildandet av föreningen fick motiveringen: ”Åsyftande föreningen en fastare sammanhållning kamrater emellan, vilka många hittills känt varandra blott till utseendet, samt att i deras gemensamma strävan söka bringa å bane ett bättre förhållande än som nu i flera avseenden är rådande”.

En kommitté som skulle utarbeta stadgar tillsattes och som ledare för dagen utsågs kand. Carl Sandstedt.

18 april, 14 dagar efter det första mötet, träffades man igen. Denna gång på Hotel Continental W6. Kommittén redogjorde för stadgeförslaget.

Föreningen förklarades konstituerad och dess första styrelse utsågs. Kand. Carl Sandstedt valdes till Ordförande.

Odontologiska Föreningen hade bildats.

Vid nästa möte anmälde sig OF:s första kvinnliga medlem, Constance Elbe. Att en kvinna invaldes var ovanligt och man kan ana att detta inte uppskattades av alla.

I protokollet uttryckte en medlem: ”sin reservation mot kvinnors inväljande i allmänhet”.

Tandfyllnadsavdelningen, Malmskillnadsgatan

Föreningen samlades inte som idag en gång i veckan (se onsdagar kl 1213 i OF-rummet) utan några gånger varje termin. Man började redan 1889 att, precis som idag, uppmärksamma undervisningsfrågorna och den allt större tillströmningen av tandläkarstudenter.

På denna tid hade man varje vardagsmorgon under två timmar övningar i tandsjukdomarnas diagnostik och behandling. Två timmar i veckan hölls föreläsningar i kirurgi och patologi.

om OF Två eftermiddagar i veckan hölls övningar i plombering med kohesivt guld och i samma omfattning hölls föreläsningar om pulpans sjukdomar och dess behandling.

Det skulle för oss idag betyda tre och en halv skoldagar/vecka. Det kan låta trevligt, men vad som för övrigt behövdes för att få examen fick kandidaterna själv skaffa sig genom privata kurser och självstudier. Bl.a. var man tvungen att läsa anatomikursen och innan tentamen i denna var man hänvisad till KI för att egenhändigt dissekera alla kroppens partier.

Privata kurser ordnades även i farmakologi, mikroskopiska demonstrationer, kemi, fysiologi, allmän kirurgi, allmän celloch vävnadslära. När kandidaten kände sig redo anmälde sig denne till att avlägga examen. Det började med de praktiska proven. Kandidaten fick göra allt tandtekniskt arbete själv och de satt ofta uppe på nätterna för att hinna med.

Protesprovet skulle t.ex. utföras på tolv dagar och studenten fick själv skaffa sig en patient. Även för tandfyllningsprov och rotfyllning fick kandidaten skaffa sig patienter. När proven godkänts återstod de teoretiska proven.

Ofta fick kandidaterna för en ersättning gå i lära hos en tandläkare. Tandläkaren fick en extrainkomst och särskilt lönsamt var det att ha fler än en lärling. Kunskaperna blev tyvärr knappa för kandidaterna.

OF var orolig över det ökade antal studenter som börjat gå i lära hos tandläkare. Ordförande undrade om det var moraliskt riktigt av tandläkarna att föra en ung man in på en bana för egen vinnings skull. Dessutom blev kanske lärlingen inte införstådd med de stora utgifter och all svårighet som en tandläkarexamen krävde. Men från tandläkarna väntade man sig ingen hjälp med problemet eftersom de tjänade på sina lärlingar. ”De sågo icke eller ville icke se de faror, som hotade genom de allt större tilloppet av studerande till banan.” Uttryckte sig Ordförande för OF. ”Den tid är icke långt borta då tandläkaren icke får de stora summor för sitt arbete, som förut varit förhållandet; då kommer

Demonstration med lyhörda studenter och en engagerad tutor konkurrensen, en konkurrens som kan gå så långt att man måste försämra kvalitén av sina arbeten, och därför äger frågan sin stora betydelse även för allmänheten.”

Vid sammanträdet 15 mars 1889 beslöts att även lärare skulle kunna väljas in i föreningen för att den skulle få ett bättre stöd och för att göra samarbetet mellan lärare och studenter förtroligare.

I februari1891 beslöts att föreningens stiftelsedag 18 april skulle firas med en högtidsfest. Källaren Pelikan valdes för ändamålet. Föreningen hade vid denna tid ett medlemsantal uppemot hundra och man hade börjat hålla sammanträdena på Polikliniken för Tandsjukdomar på Norra Kyrkogata 5, istället för i olika lokaler och då främst Hotel Continental W6.

18 mars 1893 tog man en ny lokal i besittning eftersom föreningen ville ha en egen lokal och inte vara inhyst. Lokalen var Hotel Monopol på Stora Wattugatan 8.

Kl 13.15 den 1 maj 1897 beviljade riksdagen anslag till ”Nordens första Tandläkareinstitut”. 1898 hölls det första OF-sammanträdet på nyinrättade Tandläkareinstitutet som låg på Malmskillnadsgatan 46. I ”gamla 46:an” kallades huvudingången för ”smärtornas port” OF huserade på första våningen

tillsammans med Hg-avdelningen.

Den 24 januari 1900 godkände lärarrådet OF:s förslag om att bli en obligatorisk studentförening. Samma år tog OF sitt första initiativ i en undervisningsdetalj.

Det studerade vid Institutet en person som inte ägde den kompetens som ,enligt stadgar och förordningar, skulle innehas för att studera där. Man beslöt att anhålla om upplysningar hos vederbörande.

Detta år flyttade återigen OF. Denna gång till Sturegatan 6 som invigdes i samband med firandet av högtidsdagen 18 april.

Under vintern 1901 visade det sig att lokalen var svår att hålla varm och att den var trång. Man flyttade således lokalen till Karduansmakaregatan 12.

OF fick under följande år problem med pengar då föreningens alla medlemmar inte betalade sin avgift. Man hotades även av vräkning efter klagomål om att det fördes ett förskräckligt liv i lokalen.

Men det hände trevliga saker också; OF tillsammans med samtliga Stockholms studentkårer gick den 1 maj 1903 ett festligt tåg med åtföljande kollation på Skansen. Lokalfrågan var ständigt aktuell och man flyttade till Regeringsgatan 20, men redan hösten 1904 bytte man återigen. Denna gång blev det Mäster Samuelsgatan 17.

...sagan om OF

Fest på Holländaregatan, känns någon igen?

Under våren 1908 utgjorde standarfrågan den röda tråden. En debatt om huruvida det skulle stå ”Odontologiska Föreningen” eller ”Tandläkare-Institutet” fördes. Det beslutades slutligen att OF:s initialer skulle pryda standaret.

1909 hade OF fått många klagomål på det oväsen som fördes i lokalerna och därför beslöt man att flytta till en lokal där det kunde beredas möjlighet för en vaktmästare och en städerska.

Smålandsgatan 42.

Omkring1916 utbröt det kristid i landet och i protokollen står det att man skall vara noga med inbetalning av brödkuponger och att istället för att använda föreslagna medel till glöggfest borde man fördela beloppet bland behövande.

Trots kristiden lyckades OF hålla en luciafest 1918 med sång,

kabaret, dans och spex.

1919-1920 bestämdes att Institutet skulle flyttas. 1922 tog OF upp frågan om elevantalets begränsning.

Hösten 1923 flyttade Käftis in på Holländaregatan, och kunde nu årligen ta emot 60 elever. Det rådde brist på tandläkare och många valde att göra sina studier i utlandet och sedan efter Kunglig dispens vann inträde till Tandläkareinstitutet, där de efter ett år kunde avlägga svensk examen. Detta gjorde att man utökade antalet platser till 100 och därmed fick inga studerande med utländsk tandläkarexamen tillträde.

11 september 1923 invigdes OF:s lokaler på Holländaregatan.

Resten är historia………

Fröken Borg, OF’s första husmor bespisar de hungriga studenterna

Ny kårlokal Pontus Josefsson

Livet för studenten på tandläkarhögskolan har i ett slag blivit lite hemtrevligare. Lagom till Odontologiska föreningens 120-årsjubileum 2008 har kåren fått tillträde till lokal 51104, närmare bestämt det gamla personalgymmet intill OF-rummet på plan 5.

-Odontologiska Föreningen har saknat en kårlokal ända sedan flytten från Holländargatan på 70-talet, så när vi fick höra talas om att gymmet skulle flytta såg vi vår chans, förklarar kårens ordförare Gustav Nordin.

-Ett års lobbande i samarbete med KI’s övriga två kårer har krävts, men nu har vi lokalen. Detaljerna kring drift och skötsel är inte riktigt klara ännu men tanken är att rummet ska vara öppet för alla KI-studenter som betalt kåravgift och att OF ska vara huvudman.

Vad är då meningen med allt jobb? Vad ska vi ha lokalen till?

-Det ska vara en plats att under och efter studietid träffa vänner och kollegor. Man kan exempelvis prata om dåliga föreläsare, knäppa patienter, värdelös ekonomi eller helt enkelt om trevliga saker.

När kommer vi kunna slänga oss i sofforn och dricka vår första kopp kaffe då?

- Det återstår en hel del jobb. Är man intresserad är man hjärtligt välkommen att delta. Det ska målas, tapetseras och inredas. Det finns en tillsatt grupp som ska planera inredningen men det är ännu inte bestämt hur det ska se ut. Mitt förslag är att det ska inredas i rökig cigarrumsanda!

Ordförande Gustav Nordin i full gång med att röja ur sin nya kårlokal.

Fråga Berit Mitt i all stress för att hinna med tentor och klinikkrav är det lätt att själen kommer i andra hand.

Redaktionen är därför stolt över att, på allmän begäran, kunna presentera Cavums egen familjerådgivare Berit Svanteson, som för andra numret i rad svarar på läsarnas frågor om samlevnad, vredesmod och brustna hjärtan. Ställ din fråga du med, kanske Berit redan nästa nummer kan hjälpa just dig!

Hej Berit!

Jag har ett stort problem och det är att jag är så himla stressad hela tiden. Inte sådan vanlig tentastress som många brukar ha, utan jag är stressad precis hela tiden!

Innan jag började på tandläkarprogrammet stressade jag sällan, men ju längre jag gått här på skolan desto mer uppstressad har jag blivit. Det började med sådana småsaker som att jag brände mig på maten under lunchen för att jag hade så bråttom eller att jag glömde tvättiden för att jag bara hade embryologi i tankarna.

Nu på senare tid har jag själv märkt av mitt allt extremare beteende, jag fuskar uppe på kliniken och försöker tränga mig före mina klasskamrater i kösystemet, det är klart alla märker det! Min flickvän tycker det är jättejobbigt och säger att jag inte är samma kille hon blev ihop med, jag tror hon vill göra slut.

Det är så mycket krav som ställs på en och det känns konstant som allting håller på att gå åt helvete, att allt när som helst kan falla ihop och att alla ska se att jag är en bluff. Jag tror jag håller på att gå in i väggen! Hjälp mig Berit! Vad ska jag göra? Jag vill inte sluta på tandläkarprogrammet.

Niklas T7

Hej Niklas.

Det du beskriver är inget ovanligt problem. Faktum är att det är en av de vanligaste frågor som ställs mig i min yrkesroll. Vad jag kan förstå har du två problem, och jag skall försöka besvara dem båda efter bästa förmåga.

Var det potatis du åt? Jag har inte läst några studier på området, men min erfarenhet är att potatisen svalnar betydligt fortare om man skalar den innan man äter den. Man kan tydligt se hur den skalade potatisen ryker mera än de ännu oskalade. Det är värmen som lämnar potatiskroppen! Det kan vara värt att prova på, inte sant?

Din andra fråga har jag inget bra svar på, kanske kan du prova att lägga in en påminnelse i mobilen att pipa till en timme innan tvättiden börjar. Det fungerar för mig!

Slutligen Niklas, tycker jag inte detta är något att sluta på Käftis för. Ingen märker att du har samma t-shirt på dig som dagen innan!

Vi fick ett brev från ledningen... beslut. avgörande t t e a r a or. v ka förmåg människor li o a t st le e a fl t r e e d ar av på fl rke kan för iversitet, h er stora kr n ll u ä a st Valet av y sk e r in a ic k at de med m tandlä ården utök riges ledan v e d Arbetet so v n S a , t t e v t a e t n Instu ringe g stolt Karolinska en kan ida ed digitalise n m io d it n t a u b st m i sa giska In dning. successivt ationsutbil a. Odontolo r n t e is d å in r m m d a so torisk utbildning erad obliga r g e t in n e erbjuda ngen: på utveckli t iv är man t si o p n r ma rsarbetet n e se p p n e a g p in a en g n Från led la hederli and med d b m a m g sa t e i d r t a r bo ned å värld -Varför ta an skriver bästa av tv m t e m d O a . r n e e t m inte in he kan komb det ju likso n v verksam a a k n e n e g ll in ä r lise olika st nya digita n på flera e t n e m o sm behandling hur? inna, eller sv r fö a r a b …. gerat änta på sig v e t in em som fun r e st t sy lå t n a e t e g b in r a är a Fortsättn a sig. Dett r a av ett in e t t t a y d n p a p r u d ju måste Det -Man skall t sam man ingsterapi. n ig ll id t fy m is sa lv , e r in en a exemp i årtionden man skrive att hanter r t t ä n sä , t ll på k ä r ä ett utm i Effica och ugor i en sm , t fl e e t r r t o , sk a ra t g e sä förfaller va et gula arb a d blir, så att t i t e g n D . li t d e n ss beha av pa en i och samma tiva inslag nder slutet a u r t t e is r p in p m a d rtsp in de a dagsrappo t sätt att få k r ä m t u s ett alldele en. utbildning ersitet inom iv n u e d n a rldsled rt en vara ett vä r vi nu infö a t t h a Vidare: g g in in n n d t a anle lediga målsät n. Av denn t inte finns e io -Vi har som t ll a ä r lf t il is t r in i kö fö k adm ra är står e er. Att det d m n u n le odontologis a m sk so g terna, iplanerin hos studen n e ny ter(r)ap t e it iv t k bara a rna. tider ökar strationshö in m d a s n inge tologer till avdeln ande odon v li b s I: K h måt oc om den ändigt fra st r å g e höjder in n e d g a n n li a o k c å e n v p grerade Ut n nya inte framtid up e s r d a e r sn a v m o k tac bör påpeka k n e c kan in r o D iä r . r n a e r -gen yrkesk öra inom admin r att inte g kommande n fö e a g h in t n t d a il a b sut ara br påbyggnad aper kan v sk n u k a k is att lite klin dig. en helt onö t e h m sa k r ve

Bokhandeln hotad Anders Pettersson Nu är det beslutat. Medicinska Bokhandeln, Huddinge, kommer att upphöra. Allt enligt företagsansvarige Ulf Ala-Mutka. Var studiemotiverade odontologer och övriga KI-anhängare vid Campus Flemingsberg i fortsättningen kommer att ges möjlighet till införskaffande av kurslitteratur är oklart.

Medicinska Bokhandeln, med anor från förra årtusendet, eller närmare bestämt år 1993, finns i dagsläget vid Campus Solna respektive Flemingsberg.

Förändringarnas vindar blåser dock friskt. KI:s studenter kommer sannolikt i fortsättningen att bli tvungna att röra sig i södertörnska högkvarter för inköp av litteratur. Anledningen är följande: Efter beslut om att även Akademibokhandeln, belägen vid Flemingsbergs motsvarighet till Sergels torg, skall läggs ned kommer en ny återförsäljare att ta plats vid Södertörns högskola.

Ett av de intresserade företagen är just Medicinska Bokhandeln. Vid ett medgivande från Södertörns högskola om nystart kommer verksamheten, fast då med ett annat namn, att sälja kurslitteratur avsedd för både KI- och Södertörnstuderande.

Vilket företag inom bokhandelsvärlden som får grönt ljus av Södertörns Högskola återstår att se. Förhoppningsvis blir det en sådan vars intresse är att sälja en och annan kursbok inom ämnesområdet odontologi…

Ska du bli tandläkare bland annat?

Administration, budgetering, verksamhetsutveckling, utbildning, personalfrågor, juridik, pensionsplanering, med mera, med mera. Lägg till långa, stressiga arbetsdagar och du kanske börjar ana hur vardagen kan se ut för en tandläkare.

Men du kan faktiskt påverka din framtid och det är där vi kommer in i bilden.

Praktikertjänst Tandvård erbjuder ett komplett stöd för hela din verksamhet den dag du är klar med din utbildning. På så sätt hoppas vi bidra till att ditt liv som tandläkare blir både smidigare och roligare. Till och med lönsammare. Låter det intressant? Maila till tandvard@ptj.se, ring oss på 08-789 40 00 eller besök www.tandvard.praktikertjanst.se.

NICO - ett kontro Kristofer Anderson och Folke Ullberg

Det finns många patienter bland befolkningen med atypiska ansiktssmärtor, d.v.s. smärtor utan förklarlig orsak. Orsaken till att man ej kan förklara dessa smärttillstånd beror ofta på att man i dagsläget saknar tillräcklig insikt i den enormt komplexa smärtmekanism som finns hos människan. Den psykiska påfrestningen för de drabbade patienter som tvingas gå med kroniska smärtor är oerhört stor, för de som ej är drabbade är det kanske rentav ej föreställbart.

I enstaka studier och även i vissa amerikanska läroböcker nämns ett tillstånd som kallas NICO. Det står för ”neuralgia inducing cavitational osteonecrosis” och kan översättas ungefär som neuralgi till följd av osteonekros.

I Sverige är diagnosen ej vedertagen och en stor kontrovers föreligger kring den. En stor majoritet av läkar- och tandläkarkåren anser att diagnosen inte existerar. Det vetenskaplig underlaget bedöms som undermåligt. De studier som finns idag begränsas i huvudsak till

case reports, och någon enstaka studie på ett större antal patienter finns (Bouquot JE, Christian J. Long-term effects of jawbone curettage on the pain of facial neuralgia). Behandlingen av NICO består i s.k. käkbenscurettage, och är en ganska invasiv kirurgisk behandling. Att kunna selektera patienter inför ett sådant ingrepp är väldigt viktigt då kirurgiska ingrepp vid smärttillstånd av idiopatisk karaktär anses vara direkt kontraindicerade (Allerbring M, Haegerstam G. Chronic idiopathic orofacial pain. A long-term follow up study). Med andra ord måste man givetvis vara säker på att diagnosen faktiskt existerar. Enligt den högst medicinska tidskriften Aftonbladet kan man dock konstatera att så är fallet (se bild).

Docent och övertandläkare Björn Appelgren på KI jobbar mycket med smärtpatienter, och har även forskat inom smärtfysiologi: Har du träffat någon patient där du misstänkt att det föreligger en bennekros på grund av ischemi?

- Faktum är att jag på slutet av 70-talet var lite engagerad i ett liknande tillstånd (CO-cavitational osteopathosis) där

patienter, tror att det bara var kvinnor, med oförklarlig smärta i käkar utsattes för bencurettage med renspolning. Det var då en suspekt behandling men faktum var att en del blev bestående bättre. Vissa fick däremot tillbaks samma smärtor efter en initial smärtlindring. Några strikta inklusionskriterier fanns ej utan behandlingen bestämdes mer på ”känn”.

Eftersom man oftast inte ser något på röntgen, fast vissa påstår att de har denna förmåga, tycker jag personligen det är en osäker behandling att rekommendera.

Använder du NICO som diagnos?

- Nej, då det egentligen saknas riktiga kriterier som är validerade för denna diagnos. Jag tror att diagnosen är mer eller mindre förbjuden. I USA tror jag också att man i vissa stater kan stämma den tandläkare som använder diagnosen, men jag är ej helt informerad om detaljerna.

Har du tagit del av vetenskap rörande NICO, anser du att det vetenskapliga underlaget är tillräckligt?

- Den enda jag kommer ihåg som gjort något systematiskt är väl Bouquot et al. någon gång på 90-talet, som skrev några artiklar om NICO. Tror inte, fast jag är ej helt säker, att det finns någon

oversiellt ämne

kontrollerad studie om NICO. Anser du att det skulle vara nödvändigt att satsa pengar på forskning på ämnet NICO? - Som ni mer än väl känner till så har ju orofacial smärta ofta en okänd genes och visst vore det intressant om man gjorde kontrollerade studier om detta tillstånd, men jag tror dock att det är lite svårt att sätta/finna vettiga inklusions- och exklusionskriterier.

Karin Öckert, tandläkare och specialist i parodontologi i Göteborg är en av förespråkarna för använding av NICO som differentialdiagnos vid orofaciala smärttillstånd.

Har du träffat någon patient där du misstänker att det föreligger en bennekros på grund av ischemi?

- Jag har träffat många dylika patienter.

Använder du NICO som diagnos?

- Jag använder diagnosen med ett frågetecken efter. Den kan endast bekräftas efter ett operativt ingrepp, vilket vi numera är förbjudna av Socialstyrelsen att utföra. Eller så kan diagnosen bekräftas av en Cavitatundersökning. Det finns endast en sådan i Norden, i Norge.

Anser du att det vetenskapliga underlaget för NICO är tillräckligt?

Tycker du att det behövs mer forskning på området?

- Det vetenskapliga underlaget skulle verkligen behöva förstärkas. Synd att svensk odontologisk forskning är så ointresserad av företeelsen, som orsakar så mycket lidande.

Annika Rosén är specialist i käkkirurgi och docent vid Karolinska Institutet. Hon träffar många smärtpatienter, och är även aktiv i den multidisciplinära smärtgruppen på KS i Huddinge.

Använder du NICO som diagnos?

- Nej, NICO är ingen diagnos.

Har du tagit del av vetenskap rörande NICO, anser du att det vetenskapliga underlaget är tillräckligt?

- Definitivt inte. Den rapportering som finns är i form av case reports. Det finns inte några kontrollerade vetenskapliga studier som kan verifiera NICO. Har du träffat någon patient där du misstänkt att det föreligger en bennekros på grund av ischemi?

- Nej. Jag har däremot träffat patienter med

nekros i käkbenet av andra skäl. Bennekros är i de allra flesta fall förknippad med infektion med tydliga infektionstecken som rodnad, svullnad, värmeökning och smärta. Infektionsbehandling ges till dessa patienter. Patienter som söker för s.k. NICO har smärta men inga som helst infektionstecken. Det är viktigt att patienter med atypisk ansiktssmärta blir remitterad till specialist för vidare utredning. Mer forskning behöver göras för att vi ska kunna ge dessa patienter en diagnos men också för att kunna ge en adekvat behandling.

Om man ska sammanfatta de svar vi fått, kan vi konstatera att NICO är ett mycket kontroversiellt ämne. Som så ofta i historien bildas även här olika läger, där vissa är för och andra emot. Patienter med olidliga smärtor vill ha en diagnos, men det vetenskapliga underlaget som finns för att NICO skulle vara en förklaring till några av dessa orofaciala smärtor, är i dagsläget ej tillräckligt. Som tandläkare måste vi alltid jobba utifrån ett välgrundat vetenskapligt underlag.

Framtida forskning får utvisa vad som är rätt.

AVSÄNDARE: Odontologiska Föreningen,

www.a-sreklam.se

AlfredNobels Allé, SE-141 52 Huddinge, SWEDEN

Valfrihet!

Vi har varit med om upphandlingarna till Karolinska Odontologiska Instutitionen sedan starten 1986 och har genom åren arbetat kontinuerligt med att möta de krav THS ställer på oss som leverantörer.

Det sporrar oss att i vår dagliga verksamhet arbeta med förbättringar som ni förhoppningsvis märker som kund.

Steg för steg har vi under 25 år byggt upp en verksamhet med kompetens och erfarenhet.

Det är vi stolta över.

Som fullservice laboratorium kan vi erbjuda allt inom fast och avtagbar protetik.

Möjligheten att välja mellan olika tekniker och material ger valfrihet för patienten.

Vi kan alltid hjälpa till med konsultation i just materialval och teknik för att underlätta både för tandläkare och patient.

MK • PROCERA • EMPRESS • IMPLANTAT • COBOLT-CROME TITAN • PROTES • KONSULTATION

Östhammarsgatan 67 • 115 28 Stockholm Tel: 08-661 40 77 • Fax: 08-661 84 80 www.holmdental.se • labbet@holmdental.se